Riksdagens användning av EU:s subsidiaritetsprincip har följts upp (KU5)
Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2018. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.
Under 2018 lämnades 149 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Det är det högsta antalet lagförslag som lämnats från EU till riksdagen sedan EU-ländernas parlament för tio år sedan fick uppdraget att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen. De 149 subsidiaritetsprövningarna under 2018 ledde till att riksdagen lämnade tolv motiverade yttranden. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar invändningar till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.
De senaste tio åren har totalt 862 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Tre förslag av dessa har lett till ett gult kort. Riksdagen har haft invändningar mot knappt 9 procent av förslagen. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.
Jämfört med första gången konstitutionsutskottet granskade EU-kommissionens motiveringar till hur subsidiaritetsprincipen tillämpas kan utskottet se en klar förbättring av motiveringarna. Motiveringarna varierar dock fortfarande till omfattning och innehåll och utskottet kommer att följa utvecklingen.