Utgiftsområde 15 Studiestöd

Debatt om förslag 12 december 2002

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 179 Per Bill (M)

Herr talman! Att vi har ett fungerande studieme- del är oerhört viktigt om människor ska våga satsa på studier. Det är väl ingen överdrift att säga att det i dag på många håll finns ett dåligt förtroende för dagens studiestödssystem. Det gäller till att börja med hur det fungerar. Vi har fortfarande långa handläggningstider och sena utbetalningar. Det är inte rätt att en stude- rande ska behöva vänta veckor utöver den utlovade tiden på utbetalningen. Folkpartiet har en lång rad förslag till hur man ska förbättra servicen inom studiestödssystemet. På lång sikt måste systemet genomgår radikala förändringar. Vi tror att det skulle gynna studenterna om man öpp- nade för en verklig konkurrens. Ett framtida studiestödssystem ska bygga på att staten garanterar alla studenter, oberoende av in- komst, en generös studiefinansiering. Staten ska fast- ställa reglerna. Men konkurrerande banker och andra institut kan mycket väl tävla om att erbjuda studen- terna så god service som möjligt. För de allra flesta studenter skulle det gå att över dagen få sina studie- medel utbetalda över disk mot uppvisande av studie- intyg. Men i väntan på en långsiktig reform kan vi redan i dag genomföra en hel del som skulle hjälpa de stu- derande. Ett förslag som har förekommit i debatten från olika håll är att låta CSN betala en omvänd straf- favgift när lånen inte betalas ut i tid eller när hand- läggningstiden går utöver rimlig tid. Varför ska CSN kräva höga straffavgifter för påminnelser om man på CSN inte ställer samma krav på sig själv? Förra året genomfördes ett nytt studiestödssystem. Den grundläggande principen att studielån ska betalas tillbaka och att samhället och den studerande delar på kostnaderna för studier ställer Folkpartiet upp på. Men samtidigt säger vi att studiestödssystemet hade kunnat utformas mycket bättre. En människas satsning på studier ska ses som en investering, inte bara för individen själv utan också för staten. Bidragsdelen, som i dag ligger på 34,5 %, borde successivt höjas i den takt som samhällseko- nomin medger. Slutmålet för Folkpartiet är hälften bidrag, hälften lån. Det nya studiestödssystemet har gjort det omöjligt att få dispens för mer än tolv terminers studier. Det innebär att till exempel en sjuksköterska som vill utbilda sig till läkare inte har en chans att få studi- estöd för detta. Därför föreslår Folkpartiet att generö- sare dispensregler genomförs för att hindra att en massa människor tvingas att avbryta sina studier. För att finansiera detta föreslår vi också att den studeran- de ska förbinda sig att betala tillbaka ett högre årsbe- lopp. Herr talman! Vi tycker över huvud taget att rege- ringen prioriterar fel när det gäller studiemedel. Nästa år införs ett så kallat rekryteringsbidrag där vissa studerande över 25 år ska få hela studiemedlet som bidrag. De som under det närmaste året tjänat över en viss summa ska dessutom få en ännu högre summa i form av bidrag. Folkpartiets prioritering innebär att alla studerande - vuxenstuderande, studenter och studerande med barn - får bättre villkor. Det finns ju inget barntillägg i studiestödssystem- et. Många ensamstående föräldrar - ofta mammor - tvingas i många fall att avbryta sina studier. Vård av sjukt barn kan leda till missade tentor, uteblivna stu- diemedel och förstörd ekonomi. Därför måste helt enkelt studerande föräldrar kunna få högre studieme- del. Redan när det nya systemet genomfördes föreslog Folkpartiet att möjligheten till tilläggslån i första hand skulle ges till studerande med barn och till funktionshindrade. Men regeringen valde att lägga de pengarna på studerande över 25 år som året tidigare har tjänat mer än 157 000 kr. Det tycker vi är fel prioritering. Nu har det äntligen tillsatts en studiesocial utred- ning. Folkpartiet är mycket kritiskt till att det blev en ensamutredare. Vi tycker som flera andra att alla partier borde vara representerade liksom studentre- presentanter med flera. Och vi tycker att riktlinjerna till utredningen borde varit öppnare. Den borde ha rätt att föreslå även nya lösningar och inte bara hålla sig inom det gamla systemets ram. Vi tror att man måste börja räkna med att en stor del av dem som studerar faktiskt är föräldrar med barn. Vi har konkreta förslag nu. Vi tycker att tilläggslånet i studiemedelssystemet i första hand ska gå till barnfamiljer. Dessutom föreslår vi ett barn- konto på 40 000 kr per barn som också skulle gynna studenterna. Och vi föreslår en tillgodoräkning på skattekontot till barnfamiljer som också skulle kom- ma de studerande till hjälp. Det är också dags att börja titta på sådana saker som hur vi löser frågan om studieavbrott på grund av sjuka barn till exempel. Med tanke på att alla säger att ett bra studiestöds- system är en förutsättning för att nya grupper ska kunna börja studera, är det märkligt att det inte har kommit några förslag från regeringen om ensamstå- ende föräldrar som studerar och alla de grupper som vi bevisligen ser faller utanför systemet. Det behövs, avslutningsvis, en helhetssyn på de studerandes ekonomiska och sociala situation. Jag menar att Folkpartiets förslag är ett stort steg på vä- gen, men vi är gärna med och diskuterar fram andra förbättringar. Sammanfattningsvis behöver vi ta itu med högre totalbelopp, bättre villkor för studerande med barn, avskaffa gränsen för hur mycket extrajobb en studerande ska få ha utan att straffas, införa ett treterminssystem så att de som vill plugga i stället för att söka extrajobb får möjlighet till det. Herr talman! För att spara tid nöjer jag mig med att yrka bifall till Folkpartiets reservation 3.

Anf. 179 Ulf Nilsson (Fp)

Herr talman! Att vi har ett fungerande studieme- del är oerhört viktigt om människor ska våga satsa på studier. Det är väl ingen överdrift att säga att det i dag på många håll finns ett dåligt förtroende för dagens studiestödssystem. Det gäller till att börja med hur det fungerar. Vi har fortfarande långa handläggningstider och sena utbetalningar. Det är inte rätt att en stude- rande ska behöva vänta veckor utöver den utlovade tiden på utbetalningen. Folkpartiet har en lång rad förslag till hur man ska förbättra servicen inom studiestödssystemet. På lång sikt måste systemet genomgår radikala förändringar. Vi tror att det skulle gynna studenterna om man öpp- nade för en verklig konkurrens. Ett framtida studiestödssystem ska bygga på att staten garanterar alla studenter, oberoende av in- komst, en generös studiefinansiering. Staten ska fast- ställa reglerna. Men konkurrerande banker och andra institut kan mycket väl tävla om att erbjuda studen- terna så god service som möjligt. För de allra flesta studenter skulle det gå att över dagen få sina studie- medel utbetalda över disk mot uppvisande av studie- intyg. Men i väntan på en långsiktig reform kan vi redan i dag genomföra en hel del som skulle hjälpa de stu- derande. Ett förslag som har förekommit i debatten från olika håll är att låta CSN betala en omvänd straf- favgift när lånen inte betalas ut i tid eller när hand- läggningstiden går utöver rimlig tid. Varför ska CSN kräva höga straffavgifter för påminnelser om man på CSN inte ställer samma krav på sig själv? Förra året genomfördes ett nytt studiestödssystem. Den grundläggande principen att studielån ska betalas tillbaka och att samhället och den studerande delar på kostnaderna för studier ställer Folkpartiet upp på. Men samtidigt säger vi att studiestödssystemet hade kunnat utformas mycket bättre. En människas satsning på studier ska ses som en investering, inte bara för individen själv utan också för staten. Bidragsdelen, som i dag ligger på 34,5 %, borde successivt höjas i den takt som samhällseko- nomin medger. Slutmålet för Folkpartiet är hälften bidrag, hälften lån. Det nya studiestödssystemet har gjort det omöjligt att få dispens för mer än tolv terminers studier. Det innebär att till exempel en sjuksköterska som vill utbilda sig till läkare inte har en chans att få studi- estöd för detta. Därför föreslår Folkpartiet att generö- sare dispensregler genomförs för att hindra att en massa människor tvingas att avbryta sina studier. För att finansiera detta föreslår vi också att den studeran- de ska förbinda sig att betala tillbaka ett högre årsbe- lopp. Herr talman! Vi tycker över huvud taget att rege- ringen prioriterar fel när det gäller studiemedel. Nästa år införs ett så kallat rekryteringsbidrag där vissa studerande över 25 år ska få hela studiemedlet som bidrag. De som under det närmaste året tjänat över en viss summa ska dessutom få en ännu högre summa i form av bidrag. Folkpartiets prioritering innebär att alla studerande - vuxenstuderande, studenter och studerande med barn - får bättre villkor. Det finns ju inget barntillägg i studiestödssystem- et. Många ensamstående föräldrar - ofta mammor - tvingas i många fall att avbryta sina studier. Vård av sjukt barn kan leda till missade tentor, uteblivna stu- diemedel och förstörd ekonomi. Därför måste helt enkelt studerande föräldrar kunna få högre studieme- del. Redan när det nya systemet genomfördes föreslog Folkpartiet att möjligheten till tilläggslån i första hand skulle ges till studerande med barn och till funktionshindrade. Men regeringen valde att lägga de pengarna på studerande över 25 år som året tidigare har tjänat mer än 157 000 kr. Det tycker vi är fel prioritering. Nu har det äntligen tillsatts en studiesocial utred- ning. Folkpartiet är mycket kritiskt till att det blev en ensamutredare. Vi tycker som flera andra att alla partier borde vara representerade liksom studentre- presentanter med flera. Och vi tycker att riktlinjerna till utredningen borde varit öppnare. Den borde ha rätt att föreslå även nya lösningar och inte bara hålla sig inom det gamla systemets ram. Vi tror att man måste börja räkna med att en stor del av dem som studerar faktiskt är föräldrar med barn. Vi har konkreta förslag nu. Vi tycker att tilläggslånet i studiemedelssystemet i första hand ska gå till barnfamiljer. Dessutom föreslår vi ett barn- konto på 40 000 kr per barn som också skulle gynna studenterna. Och vi föreslår en tillgodoräkning på skattekontot till barnfamiljer som också skulle kom- ma de studerande till hjälp. Det är också dags att börja titta på sådana saker som hur vi löser frågan om studieavbrott på grund av sjuka barn till exempel. Med tanke på att alla säger att ett bra studiestöds- system är en förutsättning för att nya grupper ska kunna börja studera, är det märkligt att det inte har kommit några förslag från regeringen om ensamstå- ende föräldrar som studerar och alla de grupper som vi bevisligen ser faller utanför systemet. Det behövs, avslutningsvis, en helhetssyn på de studerandes ekonomiska och sociala situation. Jag menar att Folkpartiets förslag är ett stort steg på vä- gen, men vi är gärna med och diskuterar fram andra förbättringar. Sammanfattningsvis behöver vi ta itu med högre totalbelopp, bättre villkor för studerande med barn, avskaffa gränsen för hur mycket extrajobb en studerande ska få ha utan att straffas, införa ett treterminssystem så att de som vill plugga i stället för att söka extrajobb får möjlighet till det. Herr talman! För att spara tid nöjer jag mig med att yrka bifall till Folkpartiets reservation 3.

Anf. 180 Torsten Lindström (Kd)

Herr talman! Vi kristdemokrater står givetvis bakom alla våra reservationer i utbildningsutskottets betänkande nr 2. För tids vinnande yrkar jag emeller- tid bifall bara till reservation nr 2 i betänkandet. Inledningsvis vill jag också säga att det är beklag- ligt att ingen minister är närvarande i denna debatt, men vi får försöka att samtala om studiestödet ändå. I den tidsnöd som kammaren befinner sig i ber jag att något kortare än planerat få referera till några av de kristdemokratiska ståndpunkterna när det gäller stu- diestödet. Herr talman! Dagens samhälle är och blir fram- över i allt högre grad ett kunskapssamhälle. Det blir allt viktigare att lära, och att lära i flera perioder i livet. Det är kunskapsnivån som är och kommer att vara den avgörande faktorn för Sveriges framtid, för tillväxt, för utveckling. Det är därför som det är så viktigt att bidra till ett kunskapssamhälle där alltfler får lära, också i olika delar av livet. Ett redskap för att möjliggöra detta är att riva de barriärer som finns så att fler kan studera. Det handlar om att göra kunskapssamhället tillgängligt för fler, och ett redskap för detta är studiestödet. Genom ett väl fungerande studiestöd kan fler lära och vara aktivt delaktiga i kunskapssamhället. Och det finns, herr talman, en hel del att göra för att nå dit. Schablonbilden av den klassiske studenten är 19- åringen som med liv och lust lämnar föräldrahemmet för att i lika delar idka nöjesliv och studier - den student som studiestödssystemet i hög grad är upp- byggt kring. Den studenten finns knappt längre. Allt- fler äldre, alltfler med egen familj, alltfler med icke- traditionell bakgrund börjar glädjande nog att studera, och det är bra. Det bidrar till att riva den sociala sned- rekryteringen och till att rusta Sverige som kunskap- snation. Studiestödet ska bidra till detta och göra det möj- ligt för alla att oavsett bakgrund studera och utveck- las. Just därför är det så bekymmersamt att dagens studiestödssystem präglas av en rad problem. Inte minst gäller det de gränsdragningssvårigheter som finns när det gäller studiestödet och olika försäkring- ar, till exempel arbetslöshetsförsäkringen. Vad som krävs är en helhetssyn på de studerandes sociala och ekonomiska situation för att komma till rätta med dessa problem. Det handlar till exempel om studerande med barn. 52 000 studenter i Sverige har barn, och de stöter på en rad problem. Så sent som 1998 fick 33 % av alla studenter med barn socialbidrag. 87 % av de ensam- stående studenterna med barn tvingades söka social- bidrag för att klara den vardagliga försörjningen. Det visar att något är fel. För studenter som blir föräldrar blir det också smått absurda konsekvenser just när det gäller gräns- dragningarna mellan olika försäkringar. För en stu- dent som blir pappa och som på grund av det missar en tentamen eller annan examination finns det ingen garanti i dag för fortsatt studiestöd. Det finns ingen garanti ens om denne unge student skulle ta ut de lagstadgade pappadagarna. Vi kristdemokrater har därför i många år krävt en studiesocial utredning som särskilt tittar på och före- slår åtgärder för studenter med barn. Till sist kom en utredning. Men, som sagts här i talarstolen, det är en utredning med begränsat mandat, och den är inte parlamentariskt sammansatt. Utredningen får till exempel bara kartlägga samspelet med arbetslöshets- försäkringen - inte lägga fram några förslag. Frågan är därför om utredningen inte saknar den tyngd som skulle behövas för att klara de komplicerade frågor som måste lösas. Herr talman! Jag hälsar ändå med tillfredsställelse den omsvängning som statsrådet Berit Andnor gjorde i förra veckans interpellationsdebatt här i kammaren med mig, då hon lovade att lägga fram ett tilläggsdi- rektiv till utredningen så att möjligheten till barn- tillägg utreds. Vi kristdemokrater menar att det också vore rim- ligt att utredningen fick i direktiv att komma med förslag till reella förändringar i de nuvarande system- en, inte minst i samspelet när det gäller arbetslöshets- försäkring och föräldraförsäkring. Vi vidhåller att utredningen borde vara parlamentariskt sammansatt. Studiestödssystemet måste också rymma person- lig frihet och enskilda möjligheter. Därför föreslår vi kristdemokrater att de regler och olika former av hinder som i dag finns, till exempel tolvterminsregeln och den typen av regler, ses över och tas bort. Det krävs också resurser för att göra studiestödet möjligt. Det krävs ekonomiskt utrymme. Därför vill jag göra kammaren uppmärksam på att Kristdemo- kraternas förslag i studiestödsfrågan är mer generöst än majoritetsförslaget från Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet. De tre partierna skär i sin uppgörelse här i riksdagen ned rejält på studiestödet. 250 miljoner tas bort från rekryteringsbidraget utan någon egentlig motivering. Herr talman! Vår uppgift i riksdagen är att göra det möjligt för ett kunskapssamhälle som kan ut- vecklas och bära Sverige framåt. Det handlar om att göra enskildas drömmar till verklighet och att samti- digt se till landets behov av kvalificerad arbetskraft. Dessa båda uppgifter sammanfaller i studiestödsfrå- gan. Det är en bra bit kvar till ett fungerande system. Vi kristdemokrater vill göra det möjligt.

Anf. 181 Sofia Larsen (C)

Herr talman! Om vi menar allvar med att fler människor ska börja studera på högskolorna och universiteten, måste vi vara beredda på att skapa bättre villkor för studenterna. Därför kan det inte vara acceptabelt att det inte lönar sig att studera till en rad yrken, framför allt till en rad bristyrken som vi ser i dag. Dels ser man att det inte lönar sig lönemässigt, dels tycker man att det blir en otrygg ekonomisk situation efteråt. Speciellt om man redan har hunnit skaffa familj och en stabil grund att stå på, kan man tycka att det är att gå ett steg bakåt att börja studera vidare och få den här otrygga situationen. Om det livslånga lärandet ska gälla alla, måste vi se till att bryta den sociala snedrekryteringens grepp om den högre utbildningen. Eftersom vi vet att studiemedlet, både i den eko- nomiska situationen under studierna och de eventu- ella lånen efteråt, är huvudorsaken till att man väljer bort högre studier så är det där vi måste sätta in de stora resurserna, viljan, tanken och de konkreta för- slagen. Vi i Centerpartiet har under flera år lagt fram ett förslag om en 50-50-princip, det vill säga 50 % bi- drag och 50 % lån med det totalbelopp som vi har i dag. Vi hoppas så klart också kunna höja det totalbe- loppet framöver, men detta är så långt vi har kunnat prestera i dag och vad vi också har i vår budget. Där- med, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 7 under punkt 10. Som Ulf Nilsson också var inne på vad gäller tolvterminsregeln ser vi att vi behöver tänka om. Om det nu gäller en sjuksköterska som vill läsa vidare eller om man råkar ha valt fel utbildningsväg så måste möjligheten finnas att ta ett annat spår i stället för att gå ut utan ha några möjligheter till bidrag eller studiemedel under tiden. Herr talman! Centerpartiet jobbade länge och strävade efter att vi skulle få till stånd en studiesocial utredning. Förra vintern ändrade sig utskottet. Mitt under sittande möte kom majoriteten på att man visst skulle ha en studiesocial utredning också. Det var vi överens om, och alla blev glada. Men tyvärr kan vi se resultatet nu. Det blev en ensamutredare, som bara utreder en liten del av vad vår tanke var. Vår tanke, och det som vi har skrivit om under flera år, var en bred parlamentarisk utredning där studenterna också har en säker plats. Jag tycker inte att det räcker just nu att bara kräva ett tilläggsdirektiv till ensamutred- ningen. Vi måste i stället se till att det blir en helt ny utredning om vi menar allvar med att göra en bred studiesocial utredning. Som situationen ser ut i dag är det bara en liten del som vi kommer åt i alla fall. Jag hoppas att Socialdemokraterna tar till sig detta. Det var inte det här som vi egentligen beslutade om i utbildningsutskottet. Det var en helt annan, och bre- dare, utredning som vi alla tillsammans fattade beslut om. Herr talman! Det livslånga lärandet är viktigt. Det var vi också inne på före voteringen, när vi diskutera- de vuxenutbildningen. Alla partier är helt överens om det, men vi skiljer oss lite grann när det gäller hur vi vill gå till väga, vilka resurser vi satsar och vilka system vi vill ha. En del vill ha ganska fasta system. Vi i Centerpartiet och några andra menar att vi behö- ver ha mer flexibla system vad gäller vuxenutbild- ningen så att vi kan se både till den individuelles behov, till utbud och efterfrågan och till regioner runtom i landet. Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi vågar bryta de system som vi har byggt upp och ser till att kunna vara mer flexibla i samarbete med länsarbetsnämnderna eller vad det nu kan vara. Vi måste kunna titta på olika områden. Detta gäller speciellt efter det vi har kunnat se de senaste åren, med stora varsel och uppsägningar. Under den tiden bör man kunna rikta en utbildning, till exempel KY, så att man får möjlighet till det. De personer som hamnar i en arbetslöshetssituation bör få den möjligheten och en kick av att kunna studera i ett eller två år och sedan komma ut i arbete igen. Det är en oerhört viktig signal från vår sida. Därför är jag besviken över att Socialdemokraterna väljer att frysa inne pengar till en kvalificerad utbildning och inte lägga till de resurser som man tänkt. Jag tycker också att det är tråkigt att man väljer att dra ned rekryteringsbidraget med 250 miljoner kro- nor. Vi vet ju egentligen inte om de här pengarna hade räckt över huvud taget. Nu säger man: Vi börjar så här, så får vi se. Men man har inga riktiga argu- ment. Visst, vi ska satsa, säger man å ena sidan. Å andra sidan tar man det lite lugnt och drar ned på de resurser som egentligen var tilltänkta. Det sista jag vill säga, herr talman, gäller också rekryteringsbidraget. Det ska gälla dem mellan 25 och 50 år. Jag tycker inte att vi ska sätta en gräns. Vi pratar om livslångt lärande på 50 år. Men det finns många 50-åringar som känner en lust att komma tillbaka, kanske med en ny inriktning efter det att man har varit arbetslös eller löpt risk att bli arbetslös. Då är utbildningen oerhört viktig. Där kan inte vi sätta gränsen och säga: 50 år - sedan ska det vara slut på möjligheterna till vuxenutbildning! Det vill vi ändra, och stryka den övre gränsen. Det behövs alltså, herr talman, mer resurser men också mer flexibla system för att vuxenutbildningen ska bli bra.

Anf. 182 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Det är roligt att lyssna till debatten om det svenska studiestödet eftersom alla partier som deltar har fullt av nya förslag och utlovar nya sats- ningar och stora reformer. Angelägnare formområden diskuteras här med engagemang och inlevelse. Om vi inte hade begränsat med tid så skulle jag ha kommenterat en rad av de reformförslag som det talas om här lite mer i detalj. Jag begränsar mig nu i stället till att kommentera och reflektera över att samtliga partier som har varit uppe i talarstolen än så länge - Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet - när debatten är slut kommer att rösta för minskade, och inte utökade, anslag till detta om- råde. Det finns alltså ett glapp mellan utlovade refor- mer och möjliga genomförda reformer. Vi socialdemokrater är övertygade om att studi- estödssystemet är helt avgörande för att ge alla män- niskor som bor i vårt land rätt och möjlighet att få utbildning och kunskap. Oavsett kön, etnicitet och ekonomiska resurser ska alla, och inte bara några, ha goda möjligheter till en bra utbildning. Studiestöds- systemet är på sätt och vis en av vår tids allra vikti- gaste verktyg för att motverka nya klyftor och mot- sättningar i samhället. Den reformering av studi- estödssystemet som har genomförts var ett viktigt steg framåt. Bidragsdelen höjdes, vilket minskar studenternas skuldsättning, och återbetalningskraven förändrades så att fler - förhoppningsvis alla - ska kunna betala tillbaka sina lån. Bidragsdelen blev också pensionsgrundande, och fribeloppet nära nog fördubblades. Den reformen hade relativt brett stöd i den här kammaren, även om det bara var Socialdemokraterna och samarbetspartierna som fullt ut ställde upp och finansierade reformen. Med det nya studiemedels- system som vi nu har har vi fått ett mer sammanhållet och mer generöst studiestödssystem än tidigare. Det är viktigt och det är helt nödvändigt inför framtiden. Men vi måste gå vidare och titta på helheten och på hur studiestödssystemet fungerar i samverkan med andra välfärdssystem. Det är därför regeringen har tillsatt en studiesocial utredning. Herr talman! Det räcker med att läsa platsannon- serna i dagens morgontidningar för att inse att Sveri- ge har förändrats. Arbetsmarknaden ser inte längre ut som den gjorde förr. Kraven på högskoleutbildning och universitetsexamen är legio för många arbeten i dag. Gymnasieexamen är ett krav - det gäller i stort sett alla jobb. Sverige är på sätt och vis på väg långt in i kunskapssamhället. Det är tydligt att detta inte bara ställer höga kunskapskrav på forskare, ingenjö- rer och dataprogrammerare. Ett modernt kunskaps- samhälle ställer krav på oss alla. Det är i ljuset av detta som man ska se regeringens stora satsning på utbildning på alla nivåer under de senaste åren. Det krävs ett livslångt lärande och en satsning på livslångt lärande från förskola, grundskola, gymnasium och högskola till forskning och inte minst vuxenutbild- ning. Det som är särskilt unikt med den svenska utbild- ningssatsningen under de senaste åren har just varit satsningen på vuxenutbildningen. Där ser vi att studi- estödssystemet också är unikt. Det innefattar männi- skor som i dag befinner sig i arbetslivet. I vårt land har vi bestämt oss för att också vuxna människor som inte har en ordentlig grundutbildning ska kunna komplettera tidigare studier. De ska ha rätt och möj- lighet att lära nytt och att omskola sig efter ett antal år i arbetslivet. Det här är otroligt viktigt och modernt. Tyvärr är detta den största ideologiska skillnaden i denna kammare. Jag väljer att med detta korta mitt anförande och yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande. Sam- tidigt yrkar jag avslag på samtliga reservationer och motioner.

Anf. 183 Torsten Lindström (Kd)

Herr talman! Mikael Damberg får gärna läsa det betänkande som vi debatterar här i dag. I det framgår att den nedskärning som Socialdemokraterna, Väns- tern och Miljöpartiet har kommit överens om här i riksdagen innebär att utskottsmajoriteten anslår 193 miljoner mindre än Kristdemokraterna till studiestöd.

Anf. 184 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Om man tittar på den sammanställ- ning som finns över utgiftsområdet så ser man också att regeringen anslår mer pengar än oppositionsparti- erna.

Anf. 185 Torsten Lindström (Kd)

Herr talman! Vem företräder Mikael Damberg? Företräder han regeringens förslag eller majori- tetspartiernas förslag? Det är nog dags för ett klargö- rande på den punkten. Majoritetspartierna drar ned utan att motivera eller förklara den nedskärning som görs på rekryteringsbidraget.

Anf. 186 Mikael Damberg (S)

Herr talman! Det är korrekt. Vi gör den neddrag- ningen därför att vi bedömer att alla dessa pengar inte kommer att gå åt. Jag tror inte att det upprör någon i kammaren om det blir så som utskottets majoritet anser, nämligen att alla de här pengarna inte kommer att gå åt. Jag tror inte att det är ett stort problem.

Anf. 187 Lennart Gustavsson (V)

Herr talman! Jag inleder med att konstatera att studiestödssystemets utformning spelar en avgörande betydelse för att man ska kunna bryta den sociala snedrekryteringen. Vänsterpartiets principiella upp- fattning är att studier i så stor utsträckning som möj- ligt ska likställas med arbete. I dagens samhälle, och i morgondagens, kommer det i allt högre grad att stäl- las krav på att man varvar arbete och studier. Det livslånga lärandet, som vi har pratat om många gång- er här i kammaren, kommer att ges ett tydligt inne- håll. Det kommer att vara en utmaning för alla att utveckla studiestödet så att det svarar mot människors och samhällets krav. Tidigare i dag har vi pratat om visioner. För mig som vänsterpartist är det en vision att kunna ha någon form av studielön. Herr talman! Låt mig helt kort peka på några sa- ker som är viktiga för oss utifrån Vänsterpartiets ståndpunkt. Det handlar om förslag som flyttar politi- kens inriktning åt rätt håll med våra ögon sett. Sedan ska man i ärlighetens namn också säga att vi även inom ramen för ett samarbete vill olika ibland. Vi vill kanske ha mer, men som alla vet är politik ett givande och tagande. Det första jag vill peka på är studiebidraget till studerande i gymnasieskolan som nu utökas till att lämnas i tio månader i stället för nio. Vi menar att det är ett sätt att stärka barnfamiljernas situationen. Det är barnfamiljerna som fått ta mycket av konsekven- serna av nedskärningarna under 90-talet. Det har varit mycket prat om den studiesociala ut- redningen. Vi i Vänsterpartiet har vissa förhoppning- ar på den nyligen tillsatta studiesociala utredningen. I det 121-punktsprogram som ligger till grund för So- cialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets samarbete står det följande: "Studerande med barn har idag en svår ekonomisk situation. Vi vill därför höja garantinivån enligt tidigare fattade beslut. Dess- utom avser vi införa ett barntillägg i studiemedels- systemet." Där har vi i de tre samverkande partierna en ge- mensam utmaning. Vi inför nu ett rekryteringsbidrag. Tanken är det ska komplettera studiestödssystemet och kunna an- vändas flexibelt ute i kommunerna för att stimulera till studier på grundskole- och gymnasienivå. Detta är en riktig satsning ur rättvisesynpunkt. För mig som vänsterpartist är det viktigt att vi hittar olika verktyg för att ge människor tillgång till fortsatt lärande på alla nivåer. Det är angeläget ur demokratisk synpunkt och för att kunna minska klyftorna i samhället. Herr talman! Avslutningsvis återvänder jag till min inledning. Studiestödssystemet har en avgörande betydelse för hur utbildning i alla former kommer alla till del och hur man kan bryta en social snedrekryte- ring. En av de stora utmaningarna för oss i Sverige ligger i att kunna ta till vara de många människornas förmåga. Mer utbildning och bildning för alla är en nödvändighet för utveckling. Vi vänsterpartister vet att vi måste ha ett generöst studiemedelssystem om vi ska kunna ge alla en chans. Vi är beredda att fortsätta att utveckla det vi har. Vi utgår ifrån att vi kan gå vidare inom ramen för det nu pågående samarbetet.

Anf. 188 Mikaela Valtersson (Mp)

Herr talman! Jag hade tänkt att ta tillfället i akt och berätta lite om Miljöpartiets syn på studenternas situation och peka på en del brister i dagens trygg- hetssystem. Men eftersom vi alla gärna vill komma hem innan det har blivit kväll nöjer jag mig med att säga att vi i Miljöpartiet tycker att det är mycket bra att det har kommit till stånd en utredning om studen- ternas situation. Men tyvärr saknar den här utredning- en tydliga direktiv för att också lämna förslag till åtgärder, inte minst för att förbättra situationen för studenter med barn. Därför har vi i Miljöpartiet läm- nat en motion om att man ska lägga tilläggsdirektiv till utredningen som kommer att behandlas i vår i kammaren. Vi kan återkomma i senare debatter till problemen med studenternas oskyddade situation som faktiskt måste åtgärdas om vår svenska välfärd ska omfatta alla i vårt land. Vi är dock mycket nöjda med att vi i vår gemen- samma överenskommelse med Socialdemokraterna och Vänstern sagt att vi avser att införa ett barntillägg i studiemedelssystemet under perioden. Med det vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Beslut

Anslag till studiestöd (UbU2)

Riksdagen godkände i huvudsak regeringen förslag om 21,8 miljarder kronor i anslag till studiestöd för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att det anslag till rekryteringsbidrag till vuxenstuderande som regeringen föreslagit minskas med 250 miljoner kronor. Anledningen är en minskning av utgiftsramen. Anslaget till studiehjälp ökas med 300 miljoner kronor för 2003 för att studiebidrag och extra tillägg i studiehjälpssystemet ska kunna betalas ut i tio månader i stället för nuvarande nio.
Utskottets förslag till beslut
Delvis bifall till propositionen och bifall till en motion beträffande anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd. I övrigt bifall till propositionen och avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag