Utgiftsområde 15 Studiestöd
Debatt om förslag 12 december 2002
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenPer Bill (M)
- Hoppa till i videospelarenUlf Nilsson (Fp)
- Hoppa till i videospelarenTorsten Lindström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenSofia Larsen (C)
- Hoppa till i videospelarenMikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenTorsten Lindström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenMikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenTorsten Lindström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenMikael Damberg (S)
- Hoppa till i videospelarenLennart Gustavsson (V)
- Hoppa till i videospelarenMikaela Valtersson (Mp)
Protokoll från debatten
Anföranden: 11
Anf. 179 Per Bill (M)
Herr talman! Att vi har ett fungerande studieme-
del är oerhört viktigt om människor ska våga satsa på
studier. Det är väl ingen överdrift att säga att det i dag
på många håll finns ett dåligt förtroende för dagens
studiestödssystem. Det gäller till att börja med hur det
fungerar. Vi har fortfarande långa handläggningstider
och sena utbetalningar. Det är inte rätt att en stude-
rande ska behöva vänta veckor utöver den utlovade
tiden på utbetalningen.
Folkpartiet har en lång rad förslag till hur man ska
förbättra servicen inom studiestödssystemet. På lång
sikt måste systemet genomgår radikala förändringar.
Vi tror att det skulle gynna studenterna om man öpp-
nade för en verklig konkurrens.
Ett framtida studiestödssystem ska bygga på att
staten garanterar alla studenter, oberoende av in-
komst, en generös studiefinansiering. Staten ska fast-
ställa reglerna. Men konkurrerande banker och andra
institut kan mycket väl tävla om att erbjuda studen-
terna så god service som möjligt. För de allra flesta
studenter skulle det gå att över dagen få sina studie-
medel utbetalda över disk mot uppvisande av studie-
intyg.
Men i väntan på en långsiktig reform kan vi redan
i dag genomföra en hel del som skulle hjälpa de stu-
derande. Ett förslag som har förekommit i debatten
från olika håll är att låta CSN betala en omvänd straf-
favgift när lånen inte betalas ut i tid eller när hand-
läggningstiden går utöver rimlig tid. Varför ska CSN
kräva höga straffavgifter för påminnelser om man på
CSN inte ställer samma krav på sig själv?
Förra året genomfördes ett nytt studiestödssystem.
Den grundläggande principen att studielån ska betalas
tillbaka och att samhället och den studerande delar på
kostnaderna för studier ställer Folkpartiet upp på.
Men samtidigt säger vi att studiestödssystemet hade
kunnat utformas mycket bättre.
En människas satsning på studier ska ses som en
investering, inte bara för individen själv utan också
för staten. Bidragsdelen, som i dag ligger på 34,5 %,
borde successivt höjas i den takt som samhällseko-
nomin medger. Slutmålet för Folkpartiet är hälften
bidrag, hälften lån.
Det nya studiestödssystemet har gjort det omöjligt
att få dispens för mer än tolv terminers studier. Det
innebär att till exempel en sjuksköterska som vill
utbilda sig till läkare inte har en chans att få studi-
estöd för detta. Därför föreslår Folkpartiet att generö-
sare dispensregler genomförs för att hindra att en
massa människor tvingas att avbryta sina studier. För
att finansiera detta föreslår vi också att den studeran-
de ska förbinda sig att betala tillbaka ett högre årsbe-
lopp.
Herr talman! Vi tycker över huvud taget att rege-
ringen prioriterar fel när det gäller studiemedel. Nästa
år införs ett så kallat rekryteringsbidrag där vissa
studerande över 25 år ska få hela studiemedlet som
bidrag. De som under det närmaste året tjänat över en
viss summa ska dessutom få en ännu högre summa i
form av bidrag. Folkpartiets prioritering innebär att
alla studerande - vuxenstuderande, studenter och
studerande med barn - får bättre villkor.
Det finns ju inget barntillägg i studiestödssystem-
et. Många ensamstående föräldrar - ofta mammor -
tvingas i många fall att avbryta sina studier. Vård av
sjukt barn kan leda till missade tentor, uteblivna stu-
diemedel och förstörd ekonomi. Därför måste helt
enkelt studerande föräldrar kunna få högre studieme-
del.
Redan när det nya systemet genomfördes föreslog
Folkpartiet att möjligheten till tilläggslån i första
hand skulle ges till studerande med barn och till
funktionshindrade. Men regeringen valde att lägga de
pengarna på studerande över 25 år som året tidigare
har tjänat mer än 157 000 kr. Det tycker vi är fel
prioritering.
Nu har det äntligen tillsatts en studiesocial utred-
ning. Folkpartiet är mycket kritiskt till att det blev en
ensamutredare. Vi tycker som flera andra att alla
partier borde vara representerade liksom studentre-
presentanter med flera. Och vi tycker att riktlinjerna
till utredningen borde varit öppnare. Den borde ha
rätt att föreslå även nya lösningar och inte bara hålla
sig inom det gamla systemets ram.
Vi tror att man måste börja räkna med att en stor
del av dem som studerar faktiskt är föräldrar med
barn. Vi har konkreta förslag nu. Vi tycker att
tilläggslånet i studiemedelssystemet i första hand ska
gå till barnfamiljer. Dessutom föreslår vi ett barn-
konto på 40 000 kr per barn som också skulle gynna
studenterna. Och vi föreslår en tillgodoräkning på
skattekontot till barnfamiljer som också skulle kom-
ma de studerande till hjälp. Det är också dags att
börja titta på sådana saker som hur vi löser frågan om
studieavbrott på grund av sjuka barn till exempel.
Med tanke på att alla säger att ett bra studiestöds-
system är en förutsättning för att nya grupper ska
kunna börja studera, är det märkligt att det inte har
kommit några förslag från regeringen om ensamstå-
ende föräldrar som studerar och alla de grupper som
vi bevisligen ser faller utanför systemet.
Det behövs, avslutningsvis, en helhetssyn på de
studerandes ekonomiska och sociala situation. Jag
menar att Folkpartiets förslag är ett stort steg på vä-
gen, men vi är gärna med och diskuterar fram andra
förbättringar. Sammanfattningsvis behöver vi ta itu
med högre totalbelopp, bättre villkor för studerande
med barn, avskaffa gränsen för hur mycket extrajobb
en studerande ska få ha utan att straffas, införa ett
treterminssystem så att de som vill plugga i stället för
att söka extrajobb får möjlighet till det.
Herr talman! För att spara tid nöjer jag mig med
att yrka bifall till Folkpartiets reservation 3.
Anf. 179 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Att vi har ett fungerande studieme-
del är oerhört viktigt om människor ska våga satsa på
studier. Det är väl ingen överdrift att säga att det i dag
på många håll finns ett dåligt förtroende för dagens
studiestödssystem. Det gäller till att börja med hur det
fungerar. Vi har fortfarande långa handläggningstider
och sena utbetalningar. Det är inte rätt att en stude-
rande ska behöva vänta veckor utöver den utlovade
tiden på utbetalningen.
Folkpartiet har en lång rad förslag till hur man ska
förbättra servicen inom studiestödssystemet. På lång
sikt måste systemet genomgår radikala förändringar.
Vi tror att det skulle gynna studenterna om man öpp-
nade för en verklig konkurrens.
Ett framtida studiestödssystem ska bygga på att
staten garanterar alla studenter, oberoende av in-
komst, en generös studiefinansiering. Staten ska fast-
ställa reglerna. Men konkurrerande banker och andra
institut kan mycket väl tävla om att erbjuda studen-
terna så god service som möjligt. För de allra flesta
studenter skulle det gå att över dagen få sina studie-
medel utbetalda över disk mot uppvisande av studie-
intyg.
Men i väntan på en långsiktig reform kan vi redan
i dag genomföra en hel del som skulle hjälpa de stu-
derande. Ett förslag som har förekommit i debatten
från olika håll är att låta CSN betala en omvänd straf-
favgift när lånen inte betalas ut i tid eller när hand-
läggningstiden går utöver rimlig tid. Varför ska CSN
kräva höga straffavgifter för påminnelser om man på
CSN inte ställer samma krav på sig själv?
Förra året genomfördes ett nytt studiestödssystem.
Den grundläggande principen att studielån ska betalas
tillbaka och att samhället och den studerande delar på
kostnaderna för studier ställer Folkpartiet upp på.
Men samtidigt säger vi att studiestödssystemet hade
kunnat utformas mycket bättre.
En människas satsning på studier ska ses som en
investering, inte bara för individen själv utan också
för staten. Bidragsdelen, som i dag ligger på 34,5 %,
borde successivt höjas i den takt som samhällseko-
nomin medger. Slutmålet för Folkpartiet är hälften
bidrag, hälften lån.
Det nya studiestödssystemet har gjort det omöjligt
att få dispens för mer än tolv terminers studier. Det
innebär att till exempel en sjuksköterska som vill
utbilda sig till läkare inte har en chans att få studi-
estöd för detta. Därför föreslår Folkpartiet att generö-
sare dispensregler genomförs för att hindra att en
massa människor tvingas att avbryta sina studier. För
att finansiera detta föreslår vi också att den studeran-
de ska förbinda sig att betala tillbaka ett högre årsbe-
lopp.
Herr talman! Vi tycker över huvud taget att rege-
ringen prioriterar fel när det gäller studiemedel. Nästa
år införs ett så kallat rekryteringsbidrag där vissa
studerande över 25 år ska få hela studiemedlet som
bidrag. De som under det närmaste året tjänat över en
viss summa ska dessutom få en ännu högre summa i
form av bidrag. Folkpartiets prioritering innebär att
alla studerande - vuxenstuderande, studenter och
studerande med barn - får bättre villkor.
Det finns ju inget barntillägg i studiestödssystem-
et. Många ensamstående föräldrar - ofta mammor -
tvingas i många fall att avbryta sina studier. Vård av
sjukt barn kan leda till missade tentor, uteblivna stu-
diemedel och förstörd ekonomi. Därför måste helt
enkelt studerande föräldrar kunna få högre studieme-
del.
Redan när det nya systemet genomfördes föreslog
Folkpartiet att möjligheten till tilläggslån i första
hand skulle ges till studerande med barn och till
funktionshindrade. Men regeringen valde att lägga de
pengarna på studerande över 25 år som året tidigare
har tjänat mer än 157 000 kr. Det tycker vi är fel
prioritering.
Nu har det äntligen tillsatts en studiesocial utred-
ning. Folkpartiet är mycket kritiskt till att det blev en
ensamutredare. Vi tycker som flera andra att alla
partier borde vara representerade liksom studentre-
presentanter med flera. Och vi tycker att riktlinjerna
till utredningen borde varit öppnare. Den borde ha
rätt att föreslå även nya lösningar och inte bara hålla
sig inom det gamla systemets ram.
Vi tror att man måste börja räkna med att en stor
del av dem som studerar faktiskt är föräldrar med
barn. Vi har konkreta förslag nu. Vi tycker att
tilläggslånet i studiemedelssystemet i första hand ska
gå till barnfamiljer. Dessutom föreslår vi ett barn-
konto på 40 000 kr per barn som också skulle gynna
studenterna. Och vi föreslår en tillgodoräkning på
skattekontot till barnfamiljer som också skulle kom-
ma de studerande till hjälp. Det är också dags att
börja titta på sådana saker som hur vi löser frågan om
studieavbrott på grund av sjuka barn till exempel.
Med tanke på att alla säger att ett bra studiestöds-
system är en förutsättning för att nya grupper ska
kunna börja studera, är det märkligt att det inte har
kommit några förslag från regeringen om ensamstå-
ende föräldrar som studerar och alla de grupper som
vi bevisligen ser faller utanför systemet.
Det behövs, avslutningsvis, en helhetssyn på de
studerandes ekonomiska och sociala situation. Jag
menar att Folkpartiets förslag är ett stort steg på vä-
gen, men vi är gärna med och diskuterar fram andra
förbättringar. Sammanfattningsvis behöver vi ta itu
med högre totalbelopp, bättre villkor för studerande
med barn, avskaffa gränsen för hur mycket extrajobb
en studerande ska få ha utan att straffas, införa ett
treterminssystem så att de som vill plugga i stället för
att söka extrajobb får möjlighet till det.
Herr talman! För att spara tid nöjer jag mig med
att yrka bifall till Folkpartiets reservation 3.
Anf. 180 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Vi kristdemokrater står givetvis
bakom alla våra reservationer i utbildningsutskottets
betänkande nr 2. För tids vinnande yrkar jag emeller-
tid bifall bara till reservation nr 2 i betänkandet.
Inledningsvis vill jag också säga att det är beklag-
ligt att ingen minister är närvarande i denna debatt,
men vi får försöka att samtala om studiestödet ändå. I
den tidsnöd som kammaren befinner sig i ber jag att
något kortare än planerat få referera till några av de
kristdemokratiska ståndpunkterna när det gäller stu-
diestödet.
Herr talman! Dagens samhälle är och blir fram-
över i allt högre grad ett kunskapssamhälle. Det blir
allt viktigare att lära, och att lära i flera perioder i
livet. Det är kunskapsnivån som är och kommer att
vara den avgörande faktorn för Sveriges framtid, för
tillväxt, för utveckling. Det är därför som det är så
viktigt att bidra till ett kunskapssamhälle där alltfler
får lära, också i olika delar av livet.
Ett redskap för att möjliggöra detta är att riva de
barriärer som finns så att fler kan studera. Det handlar
om att göra kunskapssamhället tillgängligt för fler,
och ett redskap för detta är studiestödet. Genom ett
väl fungerande studiestöd kan fler lära och vara aktivt
delaktiga i kunskapssamhället. Och det finns, herr
talman, en hel del att göra för att nå dit.
Schablonbilden av den klassiske studenten är 19-
åringen som med liv och lust lämnar föräldrahemmet
för att i lika delar idka nöjesliv och studier - den
student som studiestödssystemet i hög grad är upp-
byggt kring. Den studenten finns knappt längre. Allt-
fler äldre, alltfler med egen familj, alltfler med icke-
traditionell bakgrund börjar glädjande nog att studera,
och det är bra. Det bidrar till att riva den sociala sned-
rekryteringen och till att rusta Sverige som kunskap-
snation.
Studiestödet ska bidra till detta och göra det möj-
ligt för alla att oavsett bakgrund studera och utveck-
las. Just därför är det så bekymmersamt att dagens
studiestödssystem präglas av en rad problem. Inte
minst gäller det de gränsdragningssvårigheter som
finns när det gäller studiestödet och olika försäkring-
ar, till exempel arbetslöshetsförsäkringen. Vad som
krävs är en helhetssyn på de studerandes sociala och
ekonomiska situation för att komma till rätta med
dessa problem.
Det handlar till exempel om studerande med barn.
52 000 studenter i Sverige har barn, och de stöter på
en rad problem. Så sent som 1998 fick 33 % av alla
studenter med barn socialbidrag. 87 % av de ensam-
stående studenterna med barn tvingades söka social-
bidrag för att klara den vardagliga försörjningen. Det
visar att något är fel.
För studenter som blir föräldrar blir det också
smått absurda konsekvenser just när det gäller gräns-
dragningarna mellan olika försäkringar. För en stu-
dent som blir pappa och som på grund av det missar
en tentamen eller annan examination finns det ingen
garanti i dag för fortsatt studiestöd. Det finns ingen
garanti ens om denne unge student skulle ta ut de
lagstadgade pappadagarna.
Vi kristdemokrater har därför i många år krävt en
studiesocial utredning som särskilt tittar på och före-
slår åtgärder för studenter med barn. Till sist kom en
utredning. Men, som sagts här i talarstolen, det är en
utredning med begränsat mandat, och den är inte
parlamentariskt sammansatt. Utredningen får till
exempel bara kartlägga samspelet med arbetslöshets-
försäkringen - inte lägga fram några förslag. Frågan
är därför om utredningen inte saknar den tyngd som
skulle behövas för att klara de komplicerade frågor
som måste lösas.
Herr talman! Jag hälsar ändå med tillfredsställelse
den omsvängning som statsrådet Berit Andnor gjorde
i förra veckans interpellationsdebatt här i kammaren
med mig, då hon lovade att lägga fram ett tilläggsdi-
rektiv till utredningen så att möjligheten till barn-
tillägg utreds.
Vi kristdemokrater menar att det också vore rim-
ligt att utredningen fick i direktiv att komma med
förslag till reella förändringar i de nuvarande system-
en, inte minst i samspelet när det gäller arbetslöshets-
försäkring och föräldraförsäkring. Vi vidhåller att
utredningen borde vara parlamentariskt sammansatt.
Studiestödssystemet måste också rymma person-
lig frihet och enskilda möjligheter. Därför föreslår vi
kristdemokrater att de regler och olika former av
hinder som i dag finns, till exempel tolvterminsregeln
och den typen av regler, ses över och tas bort.
Det krävs också resurser för att göra studiestödet
möjligt. Det krävs ekonomiskt utrymme. Därför vill
jag göra kammaren uppmärksam på att Kristdemo-
kraternas förslag i studiestödsfrågan är mer generöst
än majoritetsförslaget från Socialdemokraterna,
Vänstern och Miljöpartiet. De tre partierna skär i sin
uppgörelse här i riksdagen ned rejält på studiestödet.
250 miljoner tas bort från rekryteringsbidraget utan
någon egentlig motivering.
Herr talman! Vår uppgift i riksdagen är att göra
det möjligt för ett kunskapssamhälle som kan ut-
vecklas och bära Sverige framåt. Det handlar om att
göra enskildas drömmar till verklighet och att samti-
digt se till landets behov av kvalificerad arbetskraft.
Dessa båda uppgifter sammanfaller i studiestödsfrå-
gan. Det är en bra bit kvar till ett fungerande system.
Vi kristdemokrater vill göra det möjligt.
Anf. 181 Sofia Larsen (C)
Herr talman! Om vi menar allvar med att fler
människor ska börja studera på högskolorna och
universiteten, måste vi vara beredda på att skapa
bättre villkor för studenterna. Därför kan det inte vara
acceptabelt att det inte lönar sig att studera till en rad
yrken, framför allt till en rad bristyrken som vi ser i
dag. Dels ser man att det inte lönar sig lönemässigt,
dels tycker man att det blir en otrygg ekonomisk
situation efteråt. Speciellt om man redan har hunnit
skaffa familj och en stabil grund att stå på, kan man
tycka att det är att gå ett steg bakåt att börja studera
vidare och få den här otrygga situationen. Om det
livslånga lärandet ska gälla alla, måste vi se till att
bryta den sociala snedrekryteringens grepp om den
högre utbildningen.
Eftersom vi vet att studiemedlet, både i den eko-
nomiska situationen under studierna och de eventu-
ella lånen efteråt, är huvudorsaken till att man väljer
bort högre studier så är det där vi måste sätta in de
stora resurserna, viljan, tanken och de konkreta för-
slagen.
Vi i Centerpartiet har under flera år lagt fram ett
förslag om en 50-50-princip, det vill säga 50 % bi-
drag och 50 % lån med det totalbelopp som vi har i
dag. Vi hoppas så klart också kunna höja det totalbe-
loppet framöver, men detta är så långt vi har kunnat
prestera i dag och vad vi också har i vår budget. Där-
med, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 7
under punkt 10.
Som Ulf Nilsson också var inne på vad gäller
tolvterminsregeln ser vi att vi behöver tänka om. Om
det nu gäller en sjuksköterska som vill läsa vidare
eller om man råkar ha valt fel utbildningsväg så
måste möjligheten finnas att ta ett annat spår i stället
för att gå ut utan ha några möjligheter till bidrag eller
studiemedel under tiden.
Herr talman! Centerpartiet jobbade länge och
strävade efter att vi skulle få till stånd en studiesocial
utredning. Förra vintern ändrade sig utskottet. Mitt
under sittande möte kom majoriteten på att man visst
skulle ha en studiesocial utredning också. Det var vi
överens om, och alla blev glada. Men tyvärr kan vi se
resultatet nu. Det blev en ensamutredare, som bara
utreder en liten del av vad vår tanke var. Vår tanke,
och det som vi har skrivit om under flera år, var en
bred parlamentarisk utredning där studenterna också
har en säker plats. Jag tycker inte att det räcker just
nu att bara kräva ett tilläggsdirektiv till ensamutred-
ningen. Vi måste i stället se till att det blir en helt ny
utredning om vi menar allvar med att göra en bred
studiesocial utredning. Som situationen ser ut i dag är
det bara en liten del som vi kommer åt i alla fall. Jag
hoppas att Socialdemokraterna tar till sig detta. Det
var inte det här som vi egentligen beslutade om i
utbildningsutskottet. Det var en helt annan, och bre-
dare, utredning som vi alla tillsammans fattade beslut
om.
Herr talman! Det livslånga lärandet är viktigt. Det
var vi också inne på före voteringen, när vi diskutera-
de vuxenutbildningen. Alla partier är helt överens om
det, men vi skiljer oss lite grann när det gäller hur vi
vill gå till väga, vilka resurser vi satsar och vilka
system vi vill ha. En del vill ha ganska fasta system.
Vi i Centerpartiet och några andra menar att vi behö-
ver ha mer flexibla system vad gäller vuxenutbild-
ningen så att vi kan se både till den individuelles
behov, till utbud och efterfrågan och till regioner
runtom i landet. Jag tycker att det är oerhört viktigt
att vi vågar bryta de system som vi har byggt upp och
ser till att kunna vara mer flexibla i samarbete med
länsarbetsnämnderna eller vad det nu kan vara. Vi
måste kunna titta på olika områden.
Detta gäller speciellt efter det vi har kunnat se de
senaste åren, med stora varsel och uppsägningar.
Under den tiden bör man kunna rikta en utbildning,
till exempel KY, så att man får möjlighet till det. De
personer som hamnar i en arbetslöshetssituation bör
få den möjligheten och en kick av att kunna studera i
ett eller två år och sedan komma ut i arbete igen. Det
är en oerhört viktig signal från vår sida. Därför är jag
besviken över att Socialdemokraterna väljer att frysa
inne pengar till en kvalificerad utbildning och inte
lägga till de resurser som man tänkt.
Jag tycker också att det är tråkigt att man väljer att
dra ned rekryteringsbidraget med 250 miljoner kro-
nor. Vi vet ju egentligen inte om de här pengarna
hade räckt över huvud taget. Nu säger man: Vi börjar
så här, så får vi se. Men man har inga riktiga argu-
ment. Visst, vi ska satsa, säger man å ena sidan. Å
andra sidan tar man det lite lugnt och drar ned på de
resurser som egentligen var tilltänkta.
Det sista jag vill säga, herr talman, gäller också
rekryteringsbidraget. Det ska gälla dem mellan 25
och 50 år. Jag tycker inte att vi ska sätta en gräns. Vi
pratar om livslångt lärande på 50 år. Men det finns
många 50-åringar som känner en lust att komma
tillbaka, kanske med en ny inriktning efter det att man
har varit arbetslös eller löpt risk att bli arbetslös. Då
är utbildningen oerhört viktig. Där kan inte vi sätta
gränsen och säga: 50 år - sedan ska det vara slut på
möjligheterna till vuxenutbildning! Det vill vi ändra,
och stryka den övre gränsen. Det behövs alltså, herr
talman, mer resurser men också mer flexibla system
för att vuxenutbildningen ska bli bra.
Anf. 182 Mikael Damberg (S)
Herr talman! Det är roligt att lyssna till debatten
om det svenska studiestödet eftersom alla partier som
deltar har fullt av nya förslag och utlovar nya sats-
ningar och stora reformer. Angelägnare formområden
diskuteras här med engagemang och inlevelse.
Om vi inte hade begränsat med tid så skulle jag ha
kommenterat en rad av de reformförslag som det talas
om här lite mer i detalj. Jag begränsar mig nu i stället
till att kommentera och reflektera över att samtliga
partier som har varit uppe i talarstolen än så länge -
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och
Centerpartiet - när debatten är slut kommer att rösta
för minskade, och inte utökade, anslag till detta om-
råde. Det finns alltså ett glapp mellan utlovade refor-
mer och möjliga genomförda reformer.
Vi socialdemokrater är övertygade om att studi-
estödssystemet är helt avgörande för att ge alla män-
niskor som bor i vårt land rätt och möjlighet att få
utbildning och kunskap. Oavsett kön, etnicitet och
ekonomiska resurser ska alla, och inte bara några, ha
goda möjligheter till en bra utbildning. Studiestöds-
systemet är på sätt och vis en av vår tids allra vikti-
gaste verktyg för att motverka nya klyftor och mot-
sättningar i samhället. Den reformering av studi-
estödssystemet som har genomförts var ett viktigt
steg framåt. Bidragsdelen höjdes, vilket minskar
studenternas skuldsättning, och återbetalningskraven
förändrades så att fler - förhoppningsvis alla - ska
kunna betala tillbaka sina lån. Bidragsdelen blev
också pensionsgrundande, och fribeloppet nära nog
fördubblades.
Den reformen hade relativt brett stöd i den här
kammaren, även om det bara var Socialdemokraterna
och samarbetspartierna som fullt ut ställde upp och
finansierade reformen. Med det nya studiemedels-
system som vi nu har har vi fått ett mer sammanhållet
och mer generöst studiestödssystem än tidigare. Det
är viktigt och det är helt nödvändigt inför framtiden.
Men vi måste gå vidare och titta på helheten och
på hur studiestödssystemet fungerar i samverkan med
andra välfärdssystem. Det är därför regeringen har
tillsatt en studiesocial utredning.
Herr talman! Det räcker med att läsa platsannon-
serna i dagens morgontidningar för att inse att Sveri-
ge har förändrats. Arbetsmarknaden ser inte längre ut
som den gjorde förr. Kraven på högskoleutbildning
och universitetsexamen är legio för många arbeten i
dag. Gymnasieexamen är ett krav - det gäller i stort
sett alla jobb. Sverige är på sätt och vis på väg långt
in i kunskapssamhället. Det är tydligt att detta inte
bara ställer höga kunskapskrav på forskare, ingenjö-
rer och dataprogrammerare. Ett modernt kunskaps-
samhälle ställer krav på oss alla. Det är i ljuset av
detta som man ska se regeringens stora satsning på
utbildning på alla nivåer under de senaste åren. Det
krävs ett livslångt lärande och en satsning på livslångt
lärande från förskola, grundskola, gymnasium och
högskola till forskning och inte minst vuxenutbild-
ning.
Det som är särskilt unikt med den svenska utbild-
ningssatsningen under de senaste åren har just varit
satsningen på vuxenutbildningen. Där ser vi att studi-
estödssystemet också är unikt. Det innefattar männi-
skor som i dag befinner sig i arbetslivet. I vårt land
har vi bestämt oss för att också vuxna människor som
inte har en ordentlig grundutbildning ska kunna
komplettera tidigare studier. De ska ha rätt och möj-
lighet att lära nytt och att omskola sig efter ett antal år
i arbetslivet. Det här är otroligt viktigt och modernt.
Tyvärr är detta den största ideologiska skillnaden i
denna kammare.
Jag väljer att med detta korta mitt anförande och
yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande. Sam-
tidigt yrkar jag avslag på samtliga reservationer och
motioner.
Anf. 183 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Mikael Damberg får gärna läsa det
betänkande som vi debatterar här i dag. I det framgår
att den nedskärning som Socialdemokraterna, Väns-
tern och Miljöpartiet har kommit överens om här i
riksdagen innebär att utskottsmajoriteten anslår 193
miljoner mindre än Kristdemokraterna till studiestöd.
Anf. 184 Mikael Damberg (S)
Herr talman! Om man tittar på den sammanställ-
ning som finns över utgiftsområdet så ser man också
att regeringen anslår mer pengar än oppositionsparti-
erna.
Anf. 185 Torsten Lindström (Kd)
Herr talman! Vem företräder Mikael Damberg?
Företräder han regeringens förslag eller majori-
tetspartiernas förslag? Det är nog dags för ett klargö-
rande på den punkten. Majoritetspartierna drar ned
utan att motivera eller förklara den nedskärning som
görs på rekryteringsbidraget.
Anf. 186 Mikael Damberg (S)
Herr talman! Det är korrekt. Vi gör den neddrag-
ningen därför att vi bedömer att alla dessa pengar inte
kommer att gå åt. Jag tror inte att det upprör någon i
kammaren om det blir så som utskottets majoritet
anser, nämligen att alla de här pengarna inte kommer
att gå åt. Jag tror inte att det är ett stort problem.
Anf. 187 Lennart Gustavsson (V)
Herr talman! Jag inleder med att konstatera att
studiestödssystemets utformning spelar en avgörande
betydelse för att man ska kunna bryta den sociala
snedrekryteringen. Vänsterpartiets principiella upp-
fattning är att studier i så stor utsträckning som möj-
ligt ska likställas med arbete. I dagens samhälle, och i
morgondagens, kommer det i allt högre grad att stäl-
las krav på att man varvar arbete och studier. Det
livslånga lärandet, som vi har pratat om många gång-
er här i kammaren, kommer att ges ett tydligt inne-
håll. Det kommer att vara en utmaning för alla att
utveckla studiestödet så att det svarar mot människors
och samhällets krav. Tidigare i dag har vi pratat om
visioner. För mig som vänsterpartist är det en vision
att kunna ha någon form av studielön.
Herr talman! Låt mig helt kort peka på några sa-
ker som är viktiga för oss utifrån Vänsterpartiets
ståndpunkt. Det handlar om förslag som flyttar politi-
kens inriktning åt rätt håll med våra ögon sett. Sedan
ska man i ärlighetens namn också säga att vi även
inom ramen för ett samarbete vill olika ibland. Vi vill
kanske ha mer, men som alla vet är politik ett givande
och tagande.
Det första jag vill peka på är studiebidraget till
studerande i gymnasieskolan som nu utökas till att
lämnas i tio månader i stället för nio. Vi menar att det
är ett sätt att stärka barnfamiljernas situationen. Det
är barnfamiljerna som fått ta mycket av konsekven-
serna av nedskärningarna under 90-talet.
Det har varit mycket prat om den studiesociala ut-
redningen. Vi i Vänsterpartiet har vissa förhoppning-
ar på den nyligen tillsatta studiesociala utredningen. I
det 121-punktsprogram som ligger till grund för So-
cialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets
samarbete står det följande: "Studerande med barn
har idag en svår ekonomisk situation. Vi vill därför
höja garantinivån enligt tidigare fattade beslut. Dess-
utom avser vi införa ett barntillägg i studiemedels-
systemet."
Där har vi i de tre samverkande partierna en ge-
mensam utmaning.
Vi inför nu ett rekryteringsbidrag. Tanken är det
ska komplettera studiestödssystemet och kunna an-
vändas flexibelt ute i kommunerna för att stimulera
till studier på grundskole- och gymnasienivå. Detta är
en riktig satsning ur rättvisesynpunkt. För mig som
vänsterpartist är det viktigt att vi hittar olika verktyg
för att ge människor tillgång till fortsatt lärande på
alla nivåer. Det är angeläget ur demokratisk synpunkt
och för att kunna minska klyftorna i samhället.
Herr talman! Avslutningsvis återvänder jag till
min inledning. Studiestödssystemet har en avgörande
betydelse för hur utbildning i alla former kommer alla
till del och hur man kan bryta en social snedrekryte-
ring. En av de stora utmaningarna för oss i Sverige
ligger i att kunna ta till vara de många människornas
förmåga. Mer utbildning och bildning för alla är en
nödvändighet för utveckling. Vi vänsterpartister vet
att vi måste ha ett generöst studiemedelssystem om vi
ska kunna ge alla en chans. Vi är beredda att fortsätta
att utveckla det vi har. Vi utgår ifrån att vi kan gå
vidare inom ramen för det nu pågående samarbetet.
Anf. 188 Mikaela Valtersson (Mp)
Herr talman! Jag hade tänkt att ta tillfället i akt
och berätta lite om Miljöpartiets syn på studenternas
situation och peka på en del brister i dagens trygg-
hetssystem. Men eftersom vi alla gärna vill komma
hem innan det har blivit kväll nöjer jag mig med att
säga att vi i Miljöpartiet tycker att det är mycket bra
att det har kommit till stånd en utredning om studen-
ternas situation. Men tyvärr saknar den här utredning-
en tydliga direktiv för att också lämna förslag till
åtgärder, inte minst för att förbättra situationen för
studenter med barn. Därför har vi i Miljöpartiet läm-
nat en motion om att man ska lägga tilläggsdirektiv
till utredningen som kommer att behandlas i vår i
kammaren. Vi kan återkomma i senare debatter till
problemen med studenternas oskyddade situation som
faktiskt måste åtgärdas om vår svenska välfärd ska
omfatta alla i vårt land.
Vi är dock mycket nöjda med att vi i vår gemen-
samma överenskommelse med Socialdemokraterna
och Vänstern sagt att vi avser att införa ett barntillägg
i studiemedelssystemet under perioden. Med det vill
jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Dokument
Beslut
Anslag till studiestöd (UbU2)
Riksdagen godkände i huvudsak regeringen förslag om 21,8 miljarder kronor i anslag till studiestöd för 2003. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att det anslag till rekryteringsbidrag till vuxenstuderande som regeringen föreslagit minskas med 250 miljoner kronor. Anledningen är en minskning av utgiftsramen. Anslaget till studiehjälp ökas med 300 miljoner kronor för 2003 för att studiebidrag och extra tillägg i studiehjälpssystemet ska kunna betalas ut i tio månader i stället för nuvarande nio.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall till propositionen och bifall till en motion beträffande anslag inom utgiftsområde 15 Studiestöd. I övrigt bifall till propositionen och avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag