Utgiftsområde 15 Studiestöd

Fru talman! Vi ska nu debattera utgiftsområde 15 i statsbudgeten. Det handlar om studiestöd, i huvudsak för högre utbildning.

För oss i Liberalerna och regeringsunderlaget handlar utbildning om att varje individ ska få makt över sitt liv och att Sverige ska vara en framstående kunskapsnation. Arbetsmarknaden är i ständig förändring, inte bara här i Sverige utan även i resten av världen. Det gör att fler kommer att behöva utbilda sig genom hela livet. Då krävs givetvis också att den som vill eller behöver studera har möjlighet att finansiera sina studier. Det är ambitionen, inte pengar, som ska avgöra om man vill och kan studera vidare.

Studiemedel är grundläggande för en jämlik högskola som ger alla, oavsett bakgrund, möjligheten att studera vidare. Det är därför vi är stolta över det system vi har i Sverige. Det ger en grundtrygghet till den som har talang, inte bara till den som har pengar.

Fru talman! Studiestödet är en av de saker som möjliggör klassresor i vårt land. Både tjejen från Rinkeby och grabben från Djursholm kan plugga vidare på universitetet. Det ska vara din ansträngning, dina ambitioner och dina målsättningar som sätter gränserna, inte din bakgrund. Det är detta som är frihet på riktigt.

Av den anledningen, fru talman, är det väldigt bra att regeringen nu räknar upp både studiemedlet och fribeloppet. Efter årsskiftet kommer vi att se en höjning av studiemedlet med omkring 1 100 kronor. Och man kommer att få tjäna 110 000 kronor per halvår innan man slår i taket för fribeloppet.

Omställningsstudiestödet är också en väldigt viktig reform. Det är mycket bra att regeringen nu växlar upp detta till 2,8 miljarder kronor i år, och det kommer sedan att öka avsevärt nästkommande år. Detta kommer att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Det kommer att innebära att fler kommer att kunna byta spår, byta arbete och byta karriär mitt i livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Självklart ska de som får omställningsstudiestöd ha rätt att få det skyndsamt. Därför tillförde regeringen extra medel till CSN både i höständringsbudgeten för detta år och i budgeten för nästa år. Totalt tror jag att det är 60 miljoner kronor, fru talman. Det är för administrationen av detta stöd.

Vi ser redan nu att det har fått effekt. CSN:s beslutstakt har ökat markant, vilket är väldigt viktigt. Detta tillsammans med kommande justeringar, som görs i samråd med parterna, kommer att göra omställningsstudiestödet till en av de viktigaste frihetsreformerna på svensk arbetsmarknad i modern tid, skulle jag säga.

Sverige ska vara en framstående kunskapsnation där högre utbildning, forskning och innovation bedrivs med hög kvalitet. Det bidrar till samhällsutveckling. Det bidrar till konkurrenskraft. Våra förutsättningar att konkurrera på en internationell marknad, där bildning, utbildning, kunskap och humankapital är avgörande komponenter, är också rätt bra i Sverige. Vi har en relativt välutbildad befolkning. Vi har en högteknologisk industri. Vi har ett högre utbildningsväsen som är både utbyggt och lättillgängligt, och vi är historiskt väldigt duktiga på innovation i Sverige.

Fru talman! Detta är resultatet av vår långa tradition av att satsa på både utbildning och bildning. Men vi står inför stora utmaningar när det kommer till kompetensförsörjningen, inte minst när det gäller den gröna omställningen, förstås. Det är bra att det med regeringens politik blir enklare att utbilda sig och att vi på detta sätt också kan fylla de hål som finns i dag.

Att fler kan byta bana mitt i livet är såklart inte bara positivt för ekonomin. Det är också väldigt viktigt för alla de människor som det berör. Ökad rörlighet på arbetsmarknaden innebär också en ökad frihet för individen.

För att vi ska ha råd med vår välfärd krävs det en arbetslinje, där människor arbetar och betalar skatt. Och för att arbetslinjen ska fungera krävs det en utbildningslinje. Det är nämligen de som inte har klarat skolan som ofta hamnar i ett utanförskap.

Att vi satsar på högre utbildning är ett fundament i den nya utbildningslinje som regeringen har lagt fast. Att gränsen för fribeloppet nu räknas upp av regeringen är som sagt mycket bra. Det kommer att göra att fler får möjlighet att, om de vill, jobba samtidigt som de pluggar. Det ger studenter en möjlighet att dryga ut sin kassa. Det är positivt både för studenters valfrihet och för ekonomin.

Fru talman! Man måste se budgeten som en helhet. Utöver de stora satsningar och de förändringar som vi gör på detta utgiftsområde satsar vi väldigt stort på utbildning generellt. Vi gör inte minst en stor ingenjörssatsning, som kommer att innebära fler utbildningsplatser, fler platser på basårsutbildningar. Vi gör en rad reformer för grundskolan och gymnasieskolan. Detta är nödvändigt för att vända den mycket negativa utveckling som vi har sett i Sverige med sjunkande kunskapsresultat, inte minst i den senaste Pisaundersökningen.

Om inte grundskolan och gymnasieskolan fungerar bättre kommer färre ungdomar att klara studier på universitet och högskolor. På det sättet hör hela utbildningsväsendet ihop - från pedagogisk lek i förskolan till forskning på universitet, i näringslivet eller var man nu befinner sig som forskare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det handlar om kvalitet. Det handlar om progression. Det handlar om bildning, och inte minst handlar det om varje individs möjlighet att växa.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Tack för anförandet, ledamoten Fredrik Malm! Det spretade en hel del, så det är svårt att veta vilken del man ska attackera först. Men denna debatt har väl egentligen två områden som behöver debatteras och som Liberalerna och ordföranden i utskottet behöver stå till svars för.

Det ena handlar om att ledamoten i sitt anförande pratade om hur vi ska möjliggöra klassresor och att det är ambition och inte din bakgrund som ska styra din framtid. Att möjliggöra klassresor innebär för mig att vi ska bidra till ökad social rättvisa och att vi ska utjämna skillnader i samhället. Det är exakt det som ni väljer att ta bort i målet för studiestödssystemet.

Det är nog inte många av er som kommer att lyfta fram detta i dag, men det är de facto så att ni tar bort en väsentlig del av målformuleringen gällande studiestödssystemet - detta med att det ska utjämna skillnader mellan olika grupper och att det ska bidra till social rättvisa.

Det är då lite konstigt att stå i talarstolen och prata om att vi ska möjliggöra klassresor och att det är ambition som ska styra. Man tar ju bort målformuleringar som innebär att myndigheter som arbetar med detta ska jobba utifrån att minska sådana skillnader.

Jag tänker att Fredrik Malm behöver svara på detta i sin replik: Vad är det som gör att det är farligt att ha kvar målformuleringen? Varför är viljan så stor att ta bort meningen om att det ska utjämna skillnader mellan grupper?

(Applåder)

Fru talman! Vi har ett samhälle i dag som är polariserat på ett sätt som är mycket bekymmersamt. Det blir också alltmer tudelat. Vi har en stor grupp människor som står utanför arbetsmarknaden eller som inte har klarat skolan. Det bästa sättet att utjämna klasskillnader är att människor får en god utbildning och att människor får ett arbete.

Den stora klassklyftan i Sverige i dag finns mellan dem som har jobb och lön och dem som inte har ett jobb att gå till. Därför måste man egentligen på alla politikområden sträva efter att stärka möjligheten för människor att få jobb, stärka kvaliteten i utbildning och även hantera andra situationer som skapar stora klyftor i vårt land. Det handlar inte minst om att vi har bostadsområden med väldigt hög kriminalitet och stor social utsatthet - vi har andra bostadsområden som är väldigt trygga och där människor har ett väldigt gott liv.

Alla dessa saker är väldigt viktiga att hantera. Vi hade åtta år av socialdemokratiskt styre, och vi såg hur dessa skillnader bara växte och växte. Kriminaliteten, brottsligheten, bredde ut sig. Skolresultaten sjönk. Fler människor har inte ett jobb att gå till i dag. Företagsklimatet har försämrats och så vidare.

Sedan gäller det frågan om det specifika målet, fru talman. Studiestödet ska vara rekryterande för alla oavsett bakgrund. Det är mycket tydligt i målet. Det gäller unga, äldre, arbetslösa, om du är anställd, om du inte är anställd och så vidare och oavsett vilket kön du har. Detta ryms i målet, så jag ser inte riktigt problematiken. Därtill får studenterna 1 100 kronor mer i månaden efter årsskiftet. Det är jättebra för dem som har lite pengar. Jag ser alltså inte riktigt den problematik som Niklas Sigvardsson ger uttryck för här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

(Applåder)

Fru talman! Det var ju skönt att ledamoten ändå kom in på svaret efter en ganska lång utläggning som kanske inte hade med frågan att göra.

Det intressanta är att det ändå inte spelar så stor roll eftersom målet ändå ska verka rekryterande. Det är konstigt då att vi i 20 års tid har varit överens om målet och att det har varit viktigt att ha målet att det ska verka utjämnande och bidra till social rättvisa.

Det blir nästan ännu intressantare, för i både betänkandet och i budgetpropositionen hamnar det fantastiska, nya omställningsstudiestödet som ledamoten pratar om i sitt anförande i resultatredovisningen under det utjämnande målet. Det nya stödet som många av oss här i kammaren pratar om som ett fantastiskt, nytt stöd som är unikt för världen hamnar i resultatredovisningen som att det utjämnar och bidrar till social rättvisa.

Jag tycker att det är ganska slående. Det spelar inte så stor roll att ta bort ett mål, säger regeringen, och det säger även Fredrik Malm i talarstolen. Men det gör ju faktiskt det. Det har det gjort de senaste 20 åren, för ord och mål spelar roll.

Därför kommer det att vara fortsatt viktigt att vi ger myndigheter, de vi vill ska verkställa beslut som tas här i kammaren, den vägledning som vi vill att de ska ha. Därför kommer vi socialdemokrater att fortsätta att stå upp för att det ska verka utjämnande och bidra till social rättvisa. Detta vill vi att både studiemedelssystemet, utbildningssystemet och samhället överlag ska ha som övergripande mål.

Att sedan högern och Liberalerna inte verkar tycka det i akt och mening får regeringen svara för. Men hur ser ni på att ert fantastiska nya stöd som ni gärna slåss för hamnar under det utjämnande målet i resultatredovisningen?

(Applåder)

Fru talman! Jag vet inte om svenska folket nu går och hackar tänder av oro över på vilken sida och under vilken underrubrik en viss specificering i en resultatredovisning finns.

Däremot, fru talman, kan man konstatera att måluppfyllelsen är god på det här området. Det har varit så över tid. Det är konstant så, och det är för att vi har ett väldigt generöst studiestödssystem i Sverige. Vi ska vara stolta över det, och vi ska fortsätta att utveckla det. Det är precis det regeringen nu också gör när man ökar studiestödet nästa år med 1 100 kronor, varav ungefär en tredjedel på bidragsdelen och två tredjedelar på lånedelen.

Jag ser inte riktigt de farhågor som Socialdemokraterna ger uttryck för, utan det mål vi har och kommer att ha framöver innebär att studiestödssystemet ska verka rekryterande för alla, oavsett bakgrund.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

(Applåder)

Fru talman! Det var härligt att höra Fredrik Malm prata om innovation, omställning etcetera kopplat till studiestöden. Jag är lite osäker på de precisa orden, men det var i den riktningen i alla fall. Det är bra! Centerpartiet har ju varit extremt drivande i att få till ett omställningsstudiestöd som ger människor möjlighet att ställa om, utveckla sig, utbilda sig och få nya jobbmöjligheter och bidra till svensk tillväxt. Det är gott!

Problemet är bara att regeringen har gett för lite pengar till det, och det har CSN varit väldigt tydliga med. Jag skulle därför gärna vilja höra lite hur Fredrik Malm ser på att regeringen inte riktigt följer upp på de fina orden.

Jag är även intresserad av en annan bra sak som Fredrik Malm sa - det kan ledamoten ta med sig - och det är att det blir bättre förutsättningar gällande fribeloppet. Under pandemin avskaffades fribeloppet helt. Det tyckte Centerpartiet var en bra idé, fru talman, och Centerpartiet vill gärna att det fortsätter så. Det var ju inte så att världen gick under när fribeloppet slopades under pandemin. Det gick faktiskt rätt så bra. Varför ska vi hindra studenter från att jobba medan de studerar när de på så sätt kan få arbetslivserfarenhet, inkomst och bättre förutsättningar för att faktiskt komma in på arbetsmarknaden?

Dessa två frågor skulle jag jättegärna vilja höra lite mer om: Är Fredrik Malm intresserad av att öka pengarna till omställningsstudiestödet? Skulle Fredrik Malm vara intresserad av att även slopa inkomstprövningen?

Fru talman! Det är mycket riktigt så att Centerpartiet, Liberalerna och även andra partier har verkat för att en sådan här modell ska komma till stånd. Men framför allt är det fack och arbetsgivare som har förhandlat fram detta. Både Niels Paarup-Petersen och jag träffar många arbetstagarorganisationer och företrädare även på arbetsgivarsidan som vittnar om att det här är väldigt viktigt.

Det här omställningsstudiestödet trädde i kraft den 1 januari i år. Det har alltså funnits i snart ett års tid. Det är klart att när man sjösätter en sådan reform kommer inte allting att fungera optimalt från början. Det finns alltid barnsjukdomar, och det finns saker man behöver rätta till under resans gång. Redan på hösten, inför starten av det här, såg man att söktrycket var väldigt stort. Det är fantastiskt; det är jättebra. Ju fler som vill och kan omskola sig eller byta bana, vidareutbilda sig och så vidare, desto bättre - det är ju en del av det livslånga lärandet.

CSN fick ett uppdrag i april, eller möjligen i maj, att se över hur man kunde snabba på handläggningen av ärendena. Vi har nu ökat på förvaltningsanslaget till CSN, först med 10 miljoner i höständringsbudgeten och så med 50 miljoner inför kommande år. Det är klart att det hela tiden måste balanseras mot alla andra kostnader, utgifter och besparingar i budget, så det är där vi har landat.

När det gäller fribeloppet, fru talman, kan man väldigt kort säga att om man avskaffar det helt finns det en risk för att genomströmningen påverkas negativt, det vill säga att folk jobbar mer än pluggar och går längre på universitet och högskola än de egentligen behöver. Det är inte heller bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

(Applåder)

Fru talman! Som ledamoten säger pratar vi alla med fack och arbetsgivare. Vi pratar också med myndigheter. Det är korrekt att det inte funkade optimalt till en början, och det är väl ingenting som någonsin funkar optimalt i denna värld, känns det som. Men jag undrar fortfarande: Systemet funkar inte optimalt, och då tänker ledamoten att det blir bättre av att inte ge myndigheten de pengar som de säger att de behöver för att göra det bättre. Det har jag lite svårt att förstå.

CSN bad om 250 miljoner, och ni har gett dem 60 miljoner, tror jag. Det är ändå ett spann. Om man inte tycker att det fungerar optimalt men vill att det ska bli bättre kan man ju lyssna på myndigheten och ge dem det som de anser att de behöver. Det är en möjlighet; det gjorde Centerpartiet i alla fall.

Den andra delen gällde fribeloppet. Det är ingen hemlighet att jag ursprungligen kommer från ett litet grannland. Där har vi något som heter studentmedarbetare, det vill säga studenter som jobbar medan de pluggar, och de som jobbar medan de pluggar har den bästa genomströmningen av alla.

Jag har undersökt det. En undersökning som jag själv har gjort och fått betalt för har visat detta. Om du jobbar med någonting som är relevant ökar det förståelsen för ditt blivande yrke, för dina kurser etcetera och därmed genomströmningen. Om man bara jobbar på Ica finns det en risk, absolut. Då kan det bli så att det kan förlänga. Men det ger också ett bidrag till ekonomin.

Jag tror inte, återigen, att Sverige gick sönder under pandemin när vi öppnade upp för att slopa inkomstprövningen, så jag skulle än en gång vilja uppmana till att göra det även framgent.

Fru talman! Niels Paarup-Petersen tar upp väldigt angelägna frågor. Jag uppskattar också att han gör det på ett sakligt och inte så överdrivet hårdretoriskt sätt.

Vi står inför en krass realitet. Om vi skulle summera alla äskanden från Sveriges alla hundratals myndigheter och leverera fullt ut vad alla myndigheter begär skulle man nog behöva en ganska avsevärd skattehöjning, vilket jag inte heller riktigt har sett i Centerpartiets ekonomiska politik.

Vi måste, som regering och även ansvarsfull opposition, hela tiden balansera mellan olika viljor och olika anslag. Nu har man till slut landat i budgetförstärkningen till CSN.

Vi ser att det finns en risk i detta. Om pengarna inte kommer riskerar det att gå ut över handläggningen av alla "vanliga" ansökningar till CSN om studiemedel, som givetvis är avsevärt fler än för omställningsstudiestödet, som utgör en betydligt mindre del. Vi vet att telefonköerna är långa redan nu för dem som vill få service, information och så vidare.

Pengarna kommer att göra stor nytta, men det är klart att vi i den bästa av världar hade kunnat tillgodose allt och alla betydligt mer än vad vi kan. Vi har den situation vi har.

Det är positivt att fribeloppet höjs. Det innebär att man på årsbasis kan tjäna en bit över 200 000, vilket är bättre än tidigare. Att ta bort det helt vore dock inte bra. De utvärderingar som gjordes under pandemin visade på problematiken när det gäller att få ökad genomströmning. Det är bättre att studenterna blir klara och går ut i arbetslivet och tjänar mer pengar än vad de gjorde när de studerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

(Applåder)

Fru talman! Jag vill inleda mitt anförande med att yrka bifall till reservationen från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet gällande det nya målet för studiestödssystemet. I övrigt hänvisar jag till det särskilda yttrandet när det gäller vårt budgetförslag.

Studiestödssystemet är en avgörande del i den svenska välfärdsmodellen. Systemet, som gör det möjligt att med bra villkor bilda och utbilda sig genom hela livet, är ett tecken på frihet. Systemet gör det möjligt för drömmar att slå in. Det ger ungdomar chansen att flytta hemifrån och kanske ta steg mot det yrke de drömt om sedan de var små.

Systemet kan ge en mamma eller en pappa möjlighet att efter 20 år i sitt yrke välja ett annat yrke, om de känner att de vill göra något nytt under de kommande 20 åren. Där har det svenska studiemedelssystemet en avgörande roll i människors frihetslängtan.

Under lång tid har det funnits en samsyn i denna kammare om vad som ska utgöra målet för den svenska studiestödspolitiken. Det lyder:

"Målen för utgiftsområdet är att studiestödet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och därmed bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden. Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken."

Fru talman! Tyvärr kan jag konstatera att samsynens tid är förbi och att det inte ens verkar eftersträvansvärt att vara överens i en sådan här viktig fråga. I den budgetproposition som damp ned hade man föreslagit att målet nu ska ändras. Detta gjordes i förbifarten, mellan siffertabeller - ingen presskonferens och inget pressmeddelande, som man vanligtvis har när man ska genomföra stora förändringar.

SD-regeringen försöker beskriva det som att det inte är så stort, att det inte spelar någon roll och att det inte påverkar systemet. Men att ta bort meningen "Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa" spelar roll. Att stödet inte längre ska bidra till social rättvisa spelar roll. För mål har betydelse. Ord har betydelse.

Studiestödet har haft betydelse de senaste åren, då vi har byggt upp ett system som jag tror att många av de övriga talarna kommer att säga är ett av världens bästa studiestödssystem. Det har haft betydelse för dem som under de senaste decennierna har fått möjlighet till studier via detta stöd. Men i högerns Sverige är det väl något dåligt om skillnaderna i samhället minskar och den sociala rättvisan ökar.

Fru talman! Vad målet faktiskt har inneburit är att vi i dag har ett fantastiskt stöd genom studiehjälpen för gymnasieelever, studiemedel i form av lån och bidrag för studenter på högskola, universitet och andra nivåer, studiestartsstöd för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, främst nyanlända, och extra stöd till studenter som kanske är i behov av extra stöd i sin studieform eller som är föräldrar under sin studietid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det senaste tillskottet i det svenska studiemedelssystemet är omställningsstudiestödet - ett stöd som snart firar sin allra första födelsedag sedan ikraftträdandet, ett stöd som har haft ett fantastiskt första år när det gäller söktrycket men som haft en tuff start när det gäller antalet som har fått ta del av det.

I dagsläget har över 46 000 unika personer sökt stödet - långt över de prognoser vi hade från början när det inrättades - genom över 70 000 ansökningar om att få ta steget vidare och utbilda sig. Det handlar om 46 000 personer i vårt land som har vågat ta steget och säga till både sig själv och sin omgivning att de vill utbilda sig och stärka sin framtida ställning på den svenska arbetsmarknaden, via utbildningssystemet och omställningsstudiestödet.

Tyvärr har genomförandet av stödet inte gått smärtfritt. Personer som sökte i den första ansökningsomgången för drygt ett år sedan, i oktober förra året, har fortfarande inte ens fått ett besked om huruvida stöd har beviljats eller ej. Det är alltså personer som skulle ha påbörjat sin utbildning i januari i år.

Vi socialdemokrater har under hela året, i debatt efter debatt, drivit på och försökt agera konstruktivt för att CSN ska få de medel som de har behövt och skrikit efter, både i våras och i höstas. Vi har stått redo med förslag här i kammaren för att se till att de skulle få pengar redan i vårändringsbudgeten, men SD-regeringen drog hela tiden ut på tiden.

I vårändringsbudgeten ville man inte ge några medel. I stället skulle myndigheten prioritera om - lös det, jobba lite mer övertid! I höstas ändrade man sig dock och gav myndigheten en liten slant så att de kunde klara delar av hösten.

Men tänk om de handläggare som börjar nu i dagarna eller direkt efter årsskiftet hade kunnat börja i juni, juli eller augusti. Tänk om detta hade inneburit att några till hade fått ta del av det stöd de sökte i oktober förra året. Och tänk om någon hade kollat med Försäkringskassan vad de behöver för att klara av stödet.

Fru talman! Tyvärr drar regeringen benen efter sig även nästa år och skjuter inte till de medel som CSN kräver för att göra stödet ännu bättre och hantera både nuvarande och kommande ansökningar.

Det är dags att regeringen börjar lyssna på Socialdemokraterna och ger CSN de pengar som de behöver, utser en samordnare, ger fler uppdrag till myndigheter och agerar proaktivt nu när chansen finns i stället för att hela tiden - reaktivt och för sent - komma dragande med gamla lösningar. Viljan och möjligheten att göra stödet så bra som möjligt finns, men det är dags att regeringen gör prioriteringar därefter och börjar agera.

Avslutningsvis vill jag säga att det svenska studiestödet är ett fantastiskt stöd som verkar rekryterande, som ser till vi har ett högt deltagande i utbildning och som är bra för samhällsekonomin. Låt det även i fortsättningen bidra till ökad social rättvisa och utjämna skillnader så att fler i vårt samhälle får chansen att göra sin bildningsresa och sin frihetsresa.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Jag har en fråga till ledamoten Sigvardsson.

Ibland hör vi att Moderaterna är konservativa, men nu verkar det mer som att Socialdemokraterna är konservativa. Detta rekryterande system har funnits i 20 år. Moderaterna, regeringen och SD såg att det kunde vara dags att revidera mål och se över vilka kriterier som finns. Därför valde vi att slå ihop två mål. Fortfarande står det dock att rekryterande mål ska gälla lika för alla, och det är förstås ganska mycket som ingår i detta.

Det finns en utvärdering med indikatorer för att följa upp detta. Sex stycken går till studiestödets rekryterande effekt, som ledamoten har nämnt flera gånger. Fyra stycken går till den utjämnande effekten, som ledamoten också har nämnt. Fem stycken går till att mäta effekten på samhällsekonomin.

Jag ser egentligen inte det bekymmer som Socialdemokraternas ledamot ser. Vi behåller ju samma innehåll men ändrar lite grann i texten. Vi moderniserar och ser över detta. Jag delar absolut inte den oro som ledamoten känner.

Därför vill jag fråga varför ledamoten har återkommit till detta i flera debatter och interpellationer, trots många bra svar. Ledamoten känner en oro som vi inte känner.

Fru talman! Jag tackar Marie-Louise Hänel Sandström för frågan.

Det handlar ju egentligen om det som jag sa både i ett tidigare replikskifte och i mitt anförande: Mål har betydelse. Ord har betydelse.

Precis som ledamoten påpekade är måluppfyllelsen god. Det är väl bra, men om måluppfyllelsen är god borde man i stället för att slå ihop och baka in mål kanske förtydliga målen, spetsa dem ytterligare och jobba för att det ska bli ännu bättre. Om vi tar bort ett mål eller bakar in det i ett annat mål, där vi kanske inte kommer att kunna följa det i framtiden, är risken att måluppfyllelsen försämras.

I det här fallet kan vi inte ens prata om någon måluppfyllelse, för vi har ju inte något mål. Vi kommer inte att ha ett mål om att detta ska bidra till ökad social rättvisa, för det står ingenstans i den nya målformuleringen att det ska göra det. Det står att det ska verka rekryterande och gälla lika för alla. Det låter väl jättebra, men de senaste 20 åren har vi gemensamt jobbat efter ett mål. Vi har god måluppfyllelse. För Socialdemokraterna är formuleringen om att studiestödet måste verka utjämnande och bidra till ökad social rättvisa jätteviktig.

Det handlar om att ge människor möjlighet till en bildningsresa. Det handlar om att via det svenska studiemedelssystemet möjliggöra utbildning för individer som kanske står jättelångt ifrån utbildning. Studiemedelssystemet har möjliggjort detta, men hur det blir i framtiden vet vi inte. Regeringen har ju inte börjat med att peka på hur målformuleringen ändrar våra indikatorer och myndighetens roll. Jag har undrat hur CSN ser på den nya målformuleringen. De vet inte riktigt, för de har inte fått några direktiv. Det är väldigt svårt att veta vilken effekt detta får framöver.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret, som dock inte gjorde mig klokare.

Jag ser inte detta bekymmer. Vi säger "lika för alla". I det ingår kön, härkomst, social rättvisa och vad det nu kan vara. Från Moderaternas och regeringens sida vill vi modernisera målen för att underlätta. Vi vill också underlätta tolkandet för Centrala studiestödsnämnden.

Vi ser inte det bekymmer som ledamoten ser. Tvärtom innebär detta en modernisering. Givetvis har vi kvar indikatorerna, och vi kommer att följa detta oerhört noga. Jag delar inte ledamotens oro. Detta är en modernisering.

Ibland är det ni som är konservativa och inte vill ändra på någonting. Vi kan ibland vilja göra någonting ännu bättre, och vi tycker att den här ändringen gör detta bättre.

Fru talman! Det handlar om vilka stöd som finns i hela studiemedelssystemet. Många av de stöd som finns i systemet finns också under det utjämnande målet.

Vad händer till exempel med studiestartsstödet framöver? Det finns pengar i budgeten just nu, men man tar bort det vi hela tiden har haft som mål. Vi vet inte hur väl vi lyckas med studiestartsstödet.

Hur ser det ut med omställningsstudiestödet? Det mål som man precis har sjösatt är kanske inte det första som stryks, men var hamnar det? Det ligger ju också under det utjämnande.

De högre bidragsnivåerna för att fler som står långt ifrån utbildning och långt ifrån arbetsmarknaden ska kunna studera ligger också inom detta mål. Det ligger de facto viktiga studiestödsfrågor i målformuleringen. Detta innefattar viktiga stöd som möjliggör tusentals svenskars utbildning.

Vi socialdemokrater känner en oro för vad som händer med de olika delar i studiestödssystemet som finns under detta mål. Vad händer med studiestartsstödet? Det har ju inte varit helt smärtfritt inom regeringspartierna när det gäller åsikterna om detta. Det kanske är ett steg mot att lägga ned det hela - vad vet jag? Vi vet ju inte, så vi tillåter oss att spekulera.

Studiestöd

Vi socialdemokrater kommer att fortsätta stå upp för att ett svenskt studiestödssystem ska agera utjämnande och verka för ökad social rättvisa. Det handlar i grunden om klassisk socialdemokratisk politik, som handlar om att möjliggöra människors bildningsresa och frihetsresa.

(Applåder)

(forts. § 8)

Fru talman! Jag vill först passa på att yrka bifall till förslaget i utbildningsutskottets betänkande gällande utgiftsområde 15 Studiestöd.

Vi vet alla att kunskap och utbildning är det främsta verktyget för att nå framgång, både för den enskilde och för samhället i stort.

Sverige har i dag ett av världens generösaste studiebidragssystem, och det ska vi givetvis fortsätta ha. Det ger den begåvade och talangfulla tjejen eller killen möjligheten att studera vidare oavsett social bakgrund. Det ger den ensamstående föräldern möjlighet att göra en nödvändig karriärväxling mitt i livet.

Fru talman! Den stora utmaningen för CSN under det gångna året har utan tvivel varit utvecklingen av det nya omställningsstudiestödet.

Omställningsstudiestödet är, som de flesta i denna kammare vet, tänkt att komplettera det reguljära studiestödet och finansiera studier som kan stärka vuxnas framtida ställning på arbetsmarknaden.

Det nya omställningsstudiestödet har under våren präglats av mycket långa handläggningstider. Innan höstens förstärkningsinsatser kom fattades cirka 500 beslut i veckan.

Men i och med höständringsbudgeten för 2023 och budgetpropositionen för 2024 får CSN ökade medel. Detta möjliggör ett sjuttiotal nya tjänster för CSN för att växla upp arbetet ytterligare. Det motsvarar nästan en fördubbling av antalet handläggare. Utöver detta förbereds ett omfattande lagstiftningspaket som bland annat innebär regelförenklingar och bättre möjlighet till omställningsstudiestöd för dem som redan i dag arbetar i bristyrken.

Fru talman! Det är givetvis alldeles för tidigt att utvärdera omställningsstudiestödets effekter, om reformen gör den nytta som avsetts och så vidare. Vi kan dock notera några intressanta fakta.

57 procent av de 2 400 studerande som fick omställningsstudiestöd utbetalt under första halvåret 2023 hade vanligt studiemedel under föregående termin. Man har helt enkelt bytt från ett studiestöd till ett mer förmånligt. Omställningsstudiestödets rekryterande effekt till studier tycks därmed vara ganska begränsad. Det ska även påpekas att kostnaden för att ge omställningsstudiestöd i stället för studiemedel beräknas uppgå till ungefär 77 miljoner - något att reflektera över.

Fru talman! Våra medarbetare på CSN har sannerligen inte haft ett lätt år. Utan att för mycket ägna mig åt något blame game vill jag ändå säga att det vilar ett stort ansvar på den tidigare socialdemokratiska regeringen när det kommer till den svåra uppstarten av omställningsstudiestödet. Trots kraftfulla varningar från CSN sjösatte man denna reform utan att berörda myndigheter var redo. Inga utvecklade systemstöd och en obefintlig it-miljö är ett par av orsakerna till den mycket svåra uppstarten. Ett större mått av självinsikt och självkritik hade varit på sin plats från socialdemokratiskt håll när man nu ondgör sig över den uppkomna situationen.

Fru talman! Ett annan fråga som varit föremål för diskussion och debatt i dag är vårt beslut att revidera målet för det svenska studiestödssystemet. De övergripande målen för studiestödet har funnits i mer än 20 år, och systemet har förändrats. Nya bidrag har kommit till och andra försvunnit. Därför finns det ett stort behov av att målen för utgiftsområdet förtydligas.

Det nya målet lyder: "Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av utbildningspolitiken. Studiestödet ska verka rekryterande för kvinnor och män oavsett bakgrund och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Studiestödet ska även ha en god effekt på samhällsekonomin över tiden."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Som flitigt påpekats av oppositionen vid olika tillfällen stryker vi följande mening: "Det ska vidare utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa."

För att förtydliga att det rekryterande målet ska gälla lika för alla föreslår vi helt enkelt att dagens rekryterande och utjämnande mål slås ihop till ett nytt mål, som jag nyss nämnde.

Detta innebär inte några revolutionerande förändringar. Huvuddragen i studiestödssystemet ligger fast. Studiestödet ska fortsatt verka rekryterande för såväl unga som äldre, arbetslösa som anställda, oavsett utbildningsbakgrund, kön och härkomst. Vi ska dock undvika alltför mycket av särlösningar i studiestödssystemet som i vissa fall kan upplevas som diskriminerande.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis tacka alla hårt arbetande tjänstemän inom våra förvaltningar och myndigheter och önska er alla en riktigt god jul.

(Applåder)

Fru talman! När man lyssnade på ledamoten Alftbergs anförande kunde man nästan tro att Sverigedemokraterna röstade nej till omställningsstudiestödet när det infördes. Samma system som han hävdar att vi socialdemokrater införde utan att man var redo för det röstade ju även Sverigedemokraterna, på samma underlag, ja till.

När systemet sjösattes och man såg att ansökningarna var många fler än de ansökningar som man hade beräknat valde Sverigedemokraterna att inte göra någonting. Vi socialdemokrater tillsköt pengar i vårändringsbudgeten. Vi ville att man skulle utse samordnare så att uppdrag kunde ges till fler myndigheter än bara CSN som också jobbade med omställningsstudiestödet och som skulle se till att resurser fanns för att öka kapaciteten.

Vi var beredda, när systemet blev så mycket populärare än vad som hade kunnat förväntas, att se till att myndigheten kunde växla upp snabbare. Tänk om de 70 handläggare som ledamoten beskriver i sitt anförande kunde ha varit på plats i juni, i juli eller i augusti i stället för i december och januari! Många av dessa 70 kommer ju inte att vara igång förrän efter årsskiftet. Tänk vad det hade gjort för att de som ansökte i oktober förra året skulle ha kunnat få stödet nu!

Varför har Sverigedemokraterna underlåtit att ge pengar till CSN? Varför har Sverigedemokraterna underlåtit att ge uppdrag till både CSN och andra myndigheter för att dessa ska kunna jobba bättre med stödet?

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten vet mycket väl att ett av de allra största problemen när det gäller att hantera de ökade mängderna av ansökningar är att vi inte har någon automatisering i systemen. Vi får in oerhört många ansökningar från individer som inte är behöriga. CSN har tydligt deklarerat att man under våren och kommande höst, när dessa system är på plats, mycket effektivare kommer att kunna beta av dessa ansökningar. I stället för att ösa in pengar i ett system som snarare behöver moderniseras med automatisering och god it-miljö valde vi den här vägen. Vi kommer att se tydliga resultat under både våren och hösten, det kan jag försäkra ledamoten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

(Applåder)

Fru talman! 46 000 unika sökande är det vi pratar om. Det är 46 000 individer i det här samhället som har sökt stödet och som väntar på besked. Som tur är har vissa fått besked, men vi hade kunnat öka takten betydligt om man hade varit handlingskraftig nog att se att CSN behöver mer resurser för att kunna hantera anstormningen av ansökningar. Denna anstormning är ju någonting positivt. Fler vill utbilda sig och ta sig vidare i arbetslivet. Det är det detta stöd handlar om.

Ledamoten säger att det handlar om automatiserade system. Ja, det behövs. Jag har själv besökt handläggarna i Gävle som jobbar med omställningsstudiestödet. Men det som också behövs är regelförenklingar, och de regelförenklingarna har i dag legat på regeringens bord i över en månad. Vi har fortfarande inte hört någon regeringsföreträdare eller någon företrädare för regeringspartierna i denna kammare säga ett ord om hur man ser på myndighetens regelförenklingsförslag och hur man kommer att jobba vidare med dem.

Detta är också regelförenklingsförslag som behöver träda i kraft snabbt och som CSN önskar en snabb behandling av. Inte ens vi här får dock höra någonting om hur man tänker ta dem vidare. Utan dessa regelförenklingsförslag kommer mycket av automatiseringen att behöva ligga på vänt, eftersom man inte vill automatisera ett system som man inte vet kommer att hålla över tid.

Här finns alltså ytterligare frågor att ställa till regeringsföreträdarna och till ledamoten Alftberg. När kommer besked om regelförenklingsförslagen? Vi är beredda att se till att CSN och parterna snabbar på processen så att fler människor får ta del av stödet.

(Applåder)

Fru talman! Hur snabbt ska man låta ett nytt stöd, till exempel omställningsstudiestödet, expandera när man inte har vitala system på plats? Det är ju tveksamt om det är hälsosamt att göra på det sätt ni föreslog.

I mina öron låter det nästan som att den socialdemokratiska ledamoten tror att CSN:s främsta uppdrag är att administrera omställningsstudiestödet. Det finns ju ett omfattande studiestödssystem som behöver hantera många andra saker. Omställningsstudiestödet behöver alltså växa med måtta och försiktighet så att vi inte förstör andra delar av verksamheten. Vi riskerar att få en undanträngning som inte är hälsosam.

Det är väldigt intressant att trots att någonting bara har legat på vårt eller regeringens bord i en månad är ledamoten näst intill hysterisk. Det var inte länge sedan det fanns en skolminister som skulle rädda skolan på 100 dagar. Men det gick ju inte så bra, så jag tänker inte utfästa något exakt datum. Det låter jag Socialdemokraterna göra.

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet om utgiftsområde 15 Studiestöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

I går firade vi äldste sonens 25-årsdag här i Stockholm. Det är väl bara att acceptera att han är vuxen nu när han har eget boende och har fått nytt jobb här. Han har nyligen avslutat sina studier på Chalmers. Jag minns hans glädje när han fick sin första studentlägenhet och kunde flytta hemifrån. Den var väldigt liten, men den var hans egen. Det hade inte gått utan studiestödet som vi har i Sverige. Flera här har redan sagt att det är världens mest generösa studiestöd, och det är jag jättestolt över. CSN säger: "Vi gör studier möjligt." Landet Sverige gör studier möjliga.

Stödet innebär både möjligheter och skyldigheter. Lika självklart som det är att man får låna pengar är det att man ska betala tillbaka dem. Jag är glad över att CSN driver ganska många kampanjer som gör att de får tillbaka mycket mer än vad de har fått tidigare av de pengar som ska återbetalas.

Ett bekymmer har varit de som bor utomlands, men nu har man fått bra ordning på det. Nästan 95 procent av dem som bor i Sverige betalar tillbaka och runt 80 procent av dem som bor utomlands. Det kan förstås bara bli bättre.

Det är ungefär en halv miljon personer i Sverige som får studiestöd. Många får hjälp via det systemet.

Fru talman! Vi har pratat ganska mycket om de nya, moderniserade målen för studiestöd. Det har varit många diskussioner här. Man kan fundera på varför. Målen har ju funnits i 20 år. Sedan dess har det hänt rätt så mycket. Det har tillkommit nya studiestöd, bland annat omställningsstudiestödet och studiestartsstödet. Då är det väl ganska lämpligt att se över målen, och det har också regeringen gjort tillsammans med SD.

Vi har slagit ihop två mål eftersom den rekryterande och den utjämnande effekten kan gå i varandra. Därför har vi ändrat på de målen. S behöver inte vara oroliga över det. Det är snarare bra att vi ser över mål och till och med kan bredda rekryteringen med hjälp av dessa nya mål.

De nya målen är en del av vår utbildningspolitik med lån och studiestöd. Både kvinnor och män oavsett bakgrund ska rekryteras. Det bidrar till högt deltagande i alla former av utbildning och ska förstås ha god effekt på samhällsekonomin. Vi ser alltså bara fördelar med en översyn av målen, men givetvis kommer vi att utvärdera detta. Vi har 15 indikatorer som används för att följa upp måluppfyllelsen. Det är väldigt viktigt. Av de 15 indikatorerna handlar 6 om rekryterande, 4 om utjämnande och 5 om samhällsekonomi.

Jag känner att det här är oerhört noga utrett. Man kan säga att vi moderater älskar uppföljning och att utvärdera för att se om vi kanske ska ändra på någonting - vilket vi gör, i det här fallet.

Fru talman! Jag är också väldigt glad över att Moderaterna har drivit frågan om att höja åldersgränsen för studiestöd. Sedan den 1 oktober 2021 har den höjts från 56 till 60 år, vilket är väldigt bra, liksom att nedtrappningen av vad man kan låna påbörjas vid 51 i stället för 47 år. Det är en följd av att vi har sett förändringar på arbetsmarknaden. Medellivslängden har ökat, och man arbetar längre innan man får sin pension.

Det är också viktigt med möjlighet till omställning, vilket många har pratat om här tidigare. Man kanske byter inriktning flera gånger i livet, så det är viktigt att det finns möjlighet att få studiemedel på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det som tidigare sågs som en vanlig student har förändrats. Man läser högre upp i åldrarna och har kanske fått barn innan man börjar studera eller under tiden man studerar. Många läser också flera utbildningar.

Fru talman! Det har också redan sagts att vi har det mest generösa studiemedelssystemet i världen. Det är väldigt positivt att det kommer positiva förändringar och att nivån på studiemedlet från 2024 höjs med 1 100. Det är en effekt av ett höjt prisbasbelopp. Fribeloppet höjs så att man kommer att kunna tjäna upp till 111 000 under första halvåret utan att studielånet påverkas. Det är väldigt bra. Jag hade gärna kunnat höja gränsen ännu mer eller kanske till och med ta bort den, men det här är en kompromisslösning. Vi driver lite olika linjer och är inte heller helt överens inom partiet, men det är mycket bra att den här höjningen gjordes.

Studierna ska självklart komma i första hand - det är det absolut viktigaste - men vi tycker också att man ska kunna ge individen frihet under ansvar att arbeta så mycket man har möjlighet till. Under pandemin såg vi att det var oerhört bra att till exempel de som läste till något vårdyrke kunde jobba inom vården. Det är bra att få inblick i det yrke man studerar till.

Det finns också stort behov av olika yrkesutbildningar. Vi ser till att yrkeshögskolan expanderar och satsar ganska mycket pengar. Det blir många fler platser. Vi gör även detta inom it-sektorn och med naturvetenskapliga ämnen. Det innebär att vi satsar stora pengar på att öka CSN:s budget så att de kan ge utökat studiestöd för de större utbildningar som vi ökar antalet platser på.

Fru talman! Det har talats mycket om omställningsstudiestödet. Det är ingen nyhet för oss. Man får nästan påminna sig om att det infördes den 1 januari 2023. Det har alltså inte funnits särskilt länge. Möjligheten att söka gavs för drygt ett år sedan, och det var otroligt många som sökte. För ett år sedan hade 27 000 sökt. Under bara de två senaste månaderna, eller sedan 1 oktober 2023, har 12 300 nya ansökningar kommit in. Det kommer in ungefär 350 ansökningar per vecka. Intresset är stort, och det kräver givetvis en stor hantering.

Regelverket kring detta är komplext, och väntetiderna har blivit långa för de sökande. Som en kollega nämnde finns det behov av systemstöd. De så kallat vanliga studiestöden jobbar man ju med på ett ganska automatiserat sätt. Dem behöver de sökande alltså inte vänta särskilt länge på att få besked om.

För att underlätta har vi gett mer pengar till CSN. De har också fått ett uppdrag sedan september att föreslå hur man kan underlätta ytterligare. Det har kommit in ganska många förslag. Regeringen tittar såklart på dem och har tät kontakt med CSN om vad som kan införas eftersom man planerar att det ska ske så tidigt som möjligt nästa år. Bland annat ska man titta på hur man ska göra till exempel om någon har fått ett studiestöd under första halvåret och vill förnya det. Då ska den få förtur så att den kan fortsätta sin utbildning. Det kommer att bli många förändringar, och några av dem kommer redan ganska tidigt under 2024. Vi får återkomma till hur det blir med detta.

Omställningsstudiestödet är tänkt framför allt för bristyrken. Det är oerhört viktigt att det finns där och att man ska kunna komma vidare. Man ska kunna gå från ett bristyrke till ett annat, men det här är ändå till för att fler ska komma ut på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Omställningsstudiestödet är ett lån precis som det vanliga studiestödet, men det är andra villkor som gäller. Man kan få det under 44 veckor, och det är ungefär 80 procent av lönen som blir ens ersättning.

Fru talman! Det viktiga är att studiestöd förändras samtidigt som samhället förändras. Vi ser att många fler vill studera utomlands. Många har svårt att finansiera sin drömutbildning men gör det antingen via omställningsstudiestödet eller det vanliga studiestödet. Det finns många olika lösningar, och vi har många olika varianter av studiestöd som inte har nämnts så mycket här i kammaren.

Som vi har sagt tidigare kommer fler att gå en ny utbildning eller kanske behöva komplettera sin utbildning senare i livet. Den stora omställning som sker med till exempel elektrifiering kräver ganska stora insatser i form av olika utbildningar.

Ett längre arbetsliv kommer att kräva bättre kompetensutveckling, och karriärbyten kommer att ske. Med det reguljära studiestödssystemet och med omställningsstudiestödet kommer väldigt många att få studera mer. Många kommer att få nya yrken, och många kommer att lyckas bättre med att komma ut i arbetslivet. Jag ser därför väldigt positivt på detta. Moderaterna är oerhört positiva både till det vanliga studiestödet och till omställningsstudiestödet.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte prata lite om omställningsstudiestödet.

Detta förslag, och hela det här årets budgetpolitik, har inneburit att CSN knappt har fått hälften av de pengar som de har begärt. I våras sa CSN att de med oförändrade medel skulle behöva betala tillbaka 600 miljoner för 2023 och 2 miljarder för 2024. Om de får ungefär hälften av det som de begär finns det risk för att ungefär 1 miljard av de pengar som vi avsätter genom budgeten för omställningsstudiestödet nästa år inte kommer att användas.

Det skulle innebära att ungefär 10 000 personer som uppfyller kraven i regelverket och som skulle ha fått studera inte får del av omställningsstudiestödet. De kanske inte vågar ta chansen att studera när den ekonomiska situationen i samhället är tuff. De kanske är ensamstående och kanske inte har någon annan som kan ta hand om räkningarna om omställningsstudiestödet inte kommer. Det kanske rör sig om människor som inte kan avstå en andra lön för att utbilda sig och för att stärka sin framtida ställning på arbetsmarknaden.

Därför vill jag fråga dig, Marie-Louise Hänel Sandström, hur ni ser på att 1 miljard kanske går till spillo och på att 10 000 personer som skulle ha haft rätt till det kanske inte får chansen att studera med omställningsstudiestöd.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Niklas Sigvardsson för frågorna.

De som får omställningsstudiestöd är ju i arbete; det är ett krav för att man ska få omställningsstudiestöd. Det låter som att de står på bar backe, men riktigt så är det inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Självklart har regeringen ständig kontakt med CSN när det gäller hur man kan göra - därav uppdraget att underlätta för dem som har rätt till omställningsstudiestöd. Alla som söker har ju inte rätt till det.

Det är viktigt att det hela sköts på ett mycket bättre sätt när människor ansöker om omställningsstudiestöd. Det är ju bättre att få ett tidigt svar om man inte har rätt till stöd. Det finns ett omställningsstudiestödscentrum som man har kontakt med, som parterna är överens om. Det är de som från början ska se vilka det är som ens ska ansöka om omställningsstudiestöd. När det gäller CSN finns det ett samarbete för att se hur ansökan kan förenklas. Detta gör att fler som är i behov av omställningsstudiestöd och har rätt till det kommer att få det. Då kommer vi inte att få sådana siffror som ledamoten är orolig för. Förändringen är tänkt att ske redan i början av nästa år.

Fru talman! Tyvärr blir jag inte lugnare. Jag har ställt lite olika frågor till företrädare för regeringspartierna, eller majoritetspartierna. Det känns som att de fortfarande inte är på banan och fortfarande inte har insett att vi behöver öka takten och se till att vi verkligen försöker att agera med blåslampa så att vi får det bästa möjliga.

Under hösten var jag i Gävle och träffade handläggare för omställningsstudiestödet. Det fanns energi hos medarbetarna, trots ett kämpigt år, men det fanns också ett uns av undran. När kommer regelförenklingarna? Kommer det några mer pengar? Kommer vi att klara av detta?

Efter ett år kom första veckan då antalet ansökningar som de lyckades behandla var större än antalet ansökningar som kom in. För de flesta av oss skulle det kännas omöjligt om vi varje dag visste att det kommer in extremt många ärenden och att vi aldrig hinner beta av dem. Att detta har pågått under ett års tid är orimligt. Därför vill jag ge en stor eloge till alla dessa handläggare.

Jag störs fortfarande av att hälften av de medel som CSN säger att de behöver för att kunna handlägga systemet saknas trots att regeringen skjuter till pengar. Det handlar inte om att de vill ha för att det är bra, utan de behöver dessa medel för att kunna genomföra det här. De har redan effektiviserat och flyttat handläggare, som jobbar övertid på övertid. Detta påverkar övriga studiemedelstagare, eftersom CSN har fått flytta anställda från andra delar av verksamheten och stängt ned telefontider för att hinna hantera det hela. Det saknas dock fortfarande pengar.

Hur menar regeringen att det kommer att gå framöver? Hur många ska inte få sitt stöd?

Fru talman! Det känns hedrande att vara regeringen - jag tackar ledamoten för det!

Som ledamoten vet har även jag ganska mycket kontakt med CSN och vet hur de arbetar. Jag vet hur de rekryterar och att de är oerhört ambitiösa. Det viktiga, även om jag nu tyvärr inte är regeringen, är att CSN kontinuerligt samtalar med regeringen och har ett gott samtal med den om hur man kan göra.

CSN flyttar medarbetare och rekryterar folk från andra myndigheter som är ganska kunniga på detta område. Som jag förstår det har de goda förhoppningar när det gäller de regelförändringar som kommer, som regeringen har bett att få förslag om. Det har också kommit in många bra förslag från CSN; jag har sett allihop. Flera saker skulle man kunna genomföra ganska fort - en del saker är ganska enkla att göra när det gäller mer av automatisering. Jag har gott hopp om att detta kommer att bli förbättrat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag tycker att det viktigaste är att man i ett tidigare skede ska se om man har ansökt fel eller inte uppfyller kraven, så att man inte sitter och väntar efter att ha lämnat in sin ansökan. Man ska redan från början veta att man inte kommer att få bidraget. Det tror jag är väldigt viktigt att göra, för vi ska inte låta människor ha en förhoppning och låta dem vänta.

Det viktiga är att vi gör rätt från början när människor söker och låter dem veta om de uppfyller kraven eller inte, så att de inte står i ledet och väntar.

Jag ser gott hopp från regeringen - som jag ändå har mycket kontakt med - och från Moderaterna om att detta kommer att förbättras. Vi kommer också att se att det finns många olika lösningar. Man har dessutom hela tiden kontakt med parterna som var med när vi beslutade om omställningsstudiestödet.

Jag hoppas att ledamoten kan bli lite lugnad av detta - jag blir i alla fall det.

Fru talman! Jag skulle såklart aldrig någonsin få för mig att kritisera andra partier, så jag tänker bara läsa upp vad andra säger.

Svenskt Näringsliv säger så här om regeringens hantering av omställningsstudiestödet:

Det är uppenbart att regeringen får underkänt. Det är svårt att se någon legitim ursäkt. Många aktörer har mycket som behöver komma på plats. Inte minst parternas egna trygghetsorganisationer har gjort sitt jobb. Det är förvånande att regeringen inte har klarat av att leverera. Det är mycket upprörande - människor har rätt att förvänta sig att de reformer som regeringen har utlovat blir av. För enskilda individer kan detta få jättestora konsekvenser. Först går du och funderar på att studera. Du pratar med din familj, din chef och dina kollegor. Ditt företag har ställt om och tagit in en vikarie för dig. Du är beredd. Så blir det nej - för att regeringen inte levererar det som man har lovat.

Detta är verkligheten. Man är dessutom väldigt orolig för hur det ska bli 2024, eftersom CSN har förvarnat om att det kan bli problem.

Jag tror att Fredrik Malm sa att det inte alltid går att leverera allt till alla. Ledamoten Hänel Sandström var också inne på att man såklart gärna hade velat göra mer. Jag vet att denna regering på många områden har haft en lite annan uppfattning, men jag är fortfarande av uppfattningen att man ska hålla de löften som man ställer ut. Jag skulle därför vilja fråga Marie-Louise Hänel Sandström från Moderaterna: Finns det någon möjlighet att ni 2024 faktiskt kommer att leverera det som ni har lovat?

Fru talman! Jag tackar för frågan från Svenskt Näringsliv eller möjligtvis från Centerns ledamot.

Självfallet kommer regeringen att leverera i den mån det är möjligt. Jag är lite nyfiken på hur Centern hade tänkt lösa det. Det kom ändå väldigt många fler ansökningar än vad man hade räknat med från början, och man har gjort mycket för att förbättra situationen. Men initialt räknade man med ungefär 5 000 ansökningar, och det kom ungefär 27 000. Det var alltså stor skillnad, och jag tror att alla partier och parter var överraskade av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Regeringen jobbar på i samspråk med CSN med hur man kan förbättra rekryteringen och hur man tidigt i skedet ska få veta så att det inte tas in någon ny på jobbet. Det är ju viktigt att snabbt få veta att man inte uppfyller villkoren. Det är också viktigt för arbetsgivaren att veta vem som kan söka. Flera parter har alltså intresse av få information så att både arbetstagare och arbetsgivare vet när det är möjligt.

Både jag och regeringen ser stora möjligheter att kunna förbättra situationen under 2024 tack vare de förslag CSN har kommit med. CSN med sina handläggare arbetar ju med detta och har varit inblandade i de svarspaket som lämnats in på regeringens frågeställning från den 7 september. Jag har alltså stora förhoppningar.

Fru talman! Jag ska bli lite mer Centerpartiet så att det blir tydligare.

"I den mån det är möjligt" är ju ett lite diffust svar. Jag hoppas förstås på ett bättre svar, nämligen "ja, vi tänker hålla våra löften". Man kanske ska låta bli att avge löften om man är osäker på om man kan hålla dem.

Jag fick frågan hur Centerpartiet tänkte lösa att det kom många fler ansökningar. Vi lade ju till en halv miljard i vår budgetmotion för att det skulle kunna hanteras. Men det gjorde inte regeringen. Det är en utmaning att vi har en i teorin moderatstyrd regeringen som kan hitta pengar till bidrag men inte till omställning. För mig avviker detta från Moderaternas politiska syn, så hur kommer det sig att nu finns pengar till bidrag men inte till omställning och nya jobbmöjligheter?

Fru talman! Nu tackar jag för Centerpartiets fråga.

Jag funderar lite på vad ledamoten menar med den sista meningen, men givetvis vill Moderaterna att alla som vill förkovra sig ska kunna göra det. Det lät som att ledamoten tyckte att vi väljer mellan olika som ska få den möjligheten, men så är det absolut inte.

Jag tror inte att det alltid hjälper att ge väldigt mycket pengar, som Centern vill göra. Här handlar det om komplexa regler och ett system som inte har fungerat. Det kan bero på att det gick snabbt när man införde det och att man hade gamla rutiner. CSN säger att regelverket är komplext och svårt att tyda, och detta vill vi nu förändra. Det handlar inte alltid om pengar utan hur man arbetar och arbetssätt. CSN och regeringen diskuterar nu hur man kan förenkla regler och arbetssätt för rekryteringen, göra så att man får veta tidigare i processen och få med fler företag.

Flera arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter har varit involverade i processen från start, så det är ganska många som är inblandade i omställningsstudiestödet. Det är viktigt att alla hjälper till för att hitta lösningar, och det jobbar vi givetvis med.

Låt mig avfärda ledamotens eventuella funderingar på att det skulle vara olika värt vilket studiestöd man söker. Så anser inte Moderaterna att det är, utan vi tycker att det reguljära studiestödet och omställningsstudiestödet är lika viktiga. Målet är att det ska vara samhällsnyttigt, och det blir det om man kommer ut i arbete, oavsett vilken form av studiestöd man har. Målet är att komma ut i arbetslivet och kunna bidra till samhället, så studiestöd är bra i alla former.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1 och hänvisar även till Centerpartiets särskilda yttrande.

Debatten har handlat ganska mycket om omställningsstödet och den möjlighet fribeloppet ger studenter att tjäna egna pengar. Låt mig sammanfatta diskussionen.

När det gäller omställningsstödet har vi en situation där många människor i vårt land skulle vilja lämna en bransch där de inte ser någon framtid och gå in i en bransch där det behövs folk, men det kan de inte göra eftersom regeringen inte har gjort sitt jobb. Det är inte bra, för det leder till ökad arbetslöshet och att människor sitter fast i yrken utan framtid.

För samhället är det helt avgörande att vi i hög takt fortsätter att få ut kompetens till framtidsyrken i stället för till dåtidsyrken. Då måste regeringen förstå hur viktigt det är att satsa på att få basala saker som omställningsstudiestödet att fungera. Jag hoppas att regeringen nu tar med sig att man måste bli lite bättre på det, vilket även Svenskt Näringsliv har varit tydligt med.

Idén kring fribeloppet är lite lustig. För att du ska kunna få studiestöd ska staten bestämma hur mycket du får tjäna. Det finns ingen grundläggande orsak till det att det måste vara så. Det är alltid bra att människor med kompetens kan bidra så mycket de kan till att utveckla vår ekonomi.

Vi få borgerliga partier som är kvar tror att kakan kan bli större. Vi tror inte att det bara finns ett visst antal jobb och när de är tagna finns det inga fler. Vi tror att när någon tar ett jobb utvecklas företaget, vilket ger fler jobb. Därför är varenda människa som kan vara ute och jobba något positivt. Att studenter jobbar och lär sig mer om sitt blivande yrke är fantastiskt viktigt, för då blir de ännu bättre och förstår mer av den arbetsmarknad de ska ut på i framtiden.

Jag hoppas därför att regeringen ser över även detta. Det är bra att det har blivit bättre förutsättningar, men staten vill fortfarande begränsa människors rätt till inkomst. Jag förstår inte varför det måste vara så. Jag tror ändå att det finns en potential i den borgerliga tanken att människor ska kunna utnyttja sin fulla potential, och det kan den borgerliga delen av regeringskonstellationen ta med in i arbetet.

Jag hoppas att vi kan stärka kompetenslinjerna med hjälp av omställningsstudiestödet och se till att CSN gör allt för att säkra människors utvecklingsmöjligheter. Jag hoppas att vi också kan se till att unga människor får alla möjligheter att bidra till samhället som över huvud taget är möjligt.

Till sist: Jag önskar alla dem jag inte träffar på tisdag en god jul och er andra en trevlig helg.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet om studiestöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Som kristdemokrat är även jag stolt över att vi i Sverige har ett av världens mest generösa studiestödssystem. Det är viktigt att staten ger stöd till personer som vill söka sig vidare till studier efter sin skolgång, och det är glädjande att det är ett stort antal människor som i dag tar emot studiestöd. Vi kristdemokrater vill att studiestödssystemet ska fortsätta att vara ett av världens mest generösa.

Ett viktigt led i arbetet med att bedriva en ändamålsenlig utbildningspolitik är studiestödet, såväl bidrags- som lånedelen. Studiestödet ska ge ekonomiska förutsättningar för personer som vill börja studera, och stödet ska bidra till att alla som vill kan utbilda sig. Alla delar av studiestödet, det vill säga studiebidrag under gymnasiestudier, bidrag till elever med funktionsnedsättning, lärlingsersättningar och studiemedel med bidragsdel och lånedel bidrar på så vis till att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar mellan enskilda och mellan grupper i samhället.

Ett konkurrenskraftigt näringsliv förutsätter arbetskraft med rätt kompetens. I tider av sämre konjunktur, som vi nu ser, finns en risk att långtidsarbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Då spelar utbildningen en viktig roll för att fler ska få chansen att komma i arbete. Vi ser fortsatt höga nivåer av arbetslöshet, särskilt när det gäller långtidsarbetslösheten, samtidigt som en mängd branscher är i stort behov av utbildad personal. Därför är det viktigt att studiestödssystemet är fortsatt starkt och bidrar till att näringslivet får den kompetensförsörjning de behöver. Vi kristdemokrater ser positivt på regeringens fortsatta satsningar på omställningsstudiestödet, som är en viktig reform.

Fru talman! Omställningsstudiestödet har funnits sedan juni 2022, och syftet är att förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som stärker deras ställning på arbetsmarknaden. Det är en kompetensresa som yrkesverksamma får möjlighet att göra, vilket är viktigt i dag då näringsliv, hälso- och sjukvård och andra offentliga verksamheter saknar viktig kompetens.

Omställningsstudiestödet bidrar till att de flesta kan studera med minst 80 procent av lönen i upp till ett år. Reformen ska inte bara underlätta kompetensutveckling och omställning i arbetslivet utan kan också förbättra de ekonomiska förutsättningarna för dessa personer.

Fru talman! Kristdemokraterna ser ett egenvärde i att studenter etablerar sig på arbetsmarknaden och ser därför positivt på att de studenter som så önskar också arbetar under studietiden. Med de krav på studieresultat som finns för att få behålla studiestödet har Kristdemokraterna tillit till att den enskilde själv har förmåga att balansera studier och arbete utifrån sin egen kapacitet och livssituation så att studierna inte blir lidande. Vi kristdemokrater är därför glada att fribeloppet, det vill säga den summa som en student kan tjäna utan att nivån på studiemedlen sänks, har höjts.

Det är angeläget att de studenter som vill och kan får ökade möjligheter att arbeta inom till exempel vård och omsorg nu när fribeloppet höjs. Vi har fortfarande långa köer inom hälso- och sjukvården och ett stort behov av arbetskraft inom många andra sektorer.

Fru talman! Vi har ett studiestödssystem som syftar till att utjämna skillnader mellan enskilda och mellan grupper. Det är någonting som vi ska vara stolta över i Sverige. Ett väl avvägt studiestödssystem skapar förutsättningar såväl för enskilda som för Sverige som nation att växa med kunskap. Flexibla och välanpassade beloppsnivåer river hinder för människor att komplettera tidigare studier eller studera vidare på högre nivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Sverige har ett av världens mest generösa studiemedelssystem. Det är något som vi ska värna, för det har lett till att vi också har ett av världens mest utbildade folk. Det behövs när vi ska hantera globala megatrender som klimatförändringar, migration, digitalisering och förändrad demografi.

Studenter investerar sin tid och sina pengar i Sveriges framtid. Ett starkt studiestödssystem är viktigt för att Sverige ska investera i studenterna här och nu. Det handlar inte bara om framtiden, utan det handlar om att våga bli student och om livet när man är student.

Att utgå från studentperspektivet är också en viktig aspekt för att höja kvaliteten i utbildningen. Det handlar om att kunna se studentens hela livsförutsättningar i ett helhetsperspektiv för att motverka förhållanden som stjäl fokus från studierna. Det finns en stor outnyttjad potential här. Om vi möjliggör för studenterna att fokusera mer på studierna och mindre på annat använder vi våra resurser på ett mycket mer effektivt sätt, och utbildningen blir bättre. Här spelar den ekonomiska trygghet som studiestödet ger en stor roll.

Alla ska kunna studera på högskola eller universitet oavsett varifrån man kommer i samhället och landet, oavsett vilka föräldrar man har och vad de har för bakgrund. Det behöver bli enklare att kunna ta steget att studera vidare, och det gör vi genom att förbättra studenternas bostadssituation och hela den ekonomiska tryggheten. Den som väljer att studera vidare ska kunna klara sig ekonomiskt. Och det är förstås viktigt att betona att målet för studiemedlet behöver vara att "utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa".

När Miljöpartiet ingick i regeringen drev vi igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor. Det kan tyckas vara fjuttigt i sammanhanget, men 300 kronor är mer än noll kronor. Nu vill vi återigen höja med ytterligare 300 kronor i månaden. Studenter är en grupp med små ekonomiska marginaler, och den ekonomiska stressen påverkar studenters hälsa negativt. En höjning av studiemedlen skulle skapa bättre förutsättningar för att fler ska våga vidareutbilda sig och för dem som faktiskt gör det.

Bidragsdelen i studiemedlen har länge släpat efter prisutvecklingen, och singelstudenthushåll tillhör den grupp som drabbas väldigt hårt av de ökade kostnaderna och inflationen. Nu kommer förvisso studiemedlet att höjas ändå - detta kommunicerar regeringen gärna - men det är ju den inbyggda indexeringen; det är ingen politisk vilja, utan det är ett system som vi har.

Detta är en sen kompensering till studenterna. Vi menar att det behövs en reell höjning av bidragsdelen i studiemedlet. Jag vet att fler partier också ser detta behov, men det är fortfarande bara Miljöpartiet som lägger pengarna på bordet. Vi höjer också nivån på studiemedlet för elever på gymnasiet och vill införa samma indexering som för studiebidraget även för dem. Detta är såklart också finansierat i vår budgetmotion.

En arbetsmarknad i förändring kräver en utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som ger människor goda möjligheter att välja en ny karriär mitt i livet. Omställningsstudiestödet är till för att ge människor chans att för sin egen skull utbilda sig och stärka sin egen ställning på arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Om jag ska göra en miljöpartistisk djupdykning i omställningsstudiestödet och beskriva vad jag saknar från friåret - den riktigt gröna reform som skulle ge människor den här friheten - är det just friheten och enkelheten. Detta har tappats bort på vägen. Så kan det vara när man kämpar länge för att göra något möjligt.

Vi vet nu att handläggningen är för komplicerad, och det beror på att reglerna är väldigt komplexa. De förenklingar som är föreslagna behöver komma till stånd så snabbt som möjligt, och myndigheterna behöver ges möjlighet att utföra sitt uppdrag. I Miljöpartiets budgetmotion får CSN de medel de begär för att klara detta uppdrag.

Något som jag faktiskt tror att ingen har nämnt hittills i debatten är att vi inte gör en generell besparing på statliga myndigheter. Det är förvånande att man ser de stora behov som finns hos CSN och ändå vill osthyvla. Osthyvling är för lata politiker. Det är inte effektivisering. Man behöver ge CSN möjlighet att utföra sitt uppdrag.

Jag ska lyfta en fråga som inte så ofta är synlig i debatten om studiestödet. Det gäller det särskilda anslag som kan användas till hörande föräldrar med hörselskadade eller döva barn. Det ligger på detta utgiftsområde.

I Sverige föds ungefär 200 barn varje år som har en hörselnedsättning eller dövhet. Ungefär lika många får en hörselskada under uppväxten. De allra flesta, 95-98 procent, har hörande föräldrar. Som förälder till ett barn med dövhet eller hörselnedsättning har man rätt dels till en grundutbildning i teckenspråk i regi av regionen, dels till 240 timmars utbildning i teckenspråk under barnets uppväxt. Vi kan jämföra med att man i Norge har rätt till 1 600 timmars utbildning i teckenspråk som hörande förälder till ett dövt barn. Detta motsvarar 30 heldagar eller 60 halvdagar för att lära sig det språk som barnet kommunicerar på och för att kunna vara en aktiv förälder under barnets hela uppväxt.

Utbildningen finansieras och följs upp via staten, Specialpedagogiska skolmyndigheten, och är studiemedelsberättigad. Vi vill att utbildningen ska utökas så att föräldrar, men även närstående till barnen, ska kunna utbilda sig i teckenspråk i tillräcklig omfattning så att man hinner lära sig språket och kan vägleda sitt barn på vägen till vuxenlivet på ett språk som båda behärskar. Därför avsätter vi pengar i budgeten.

I Miljöpartiets budgetalternativ avsätter vi ungefär 1,7 miljarder kronor mer än regeringen för de ändamål som budgetområdet berör. Det är Miljöpartiet som gör störst investeringar när det gäller studiestöd för att stärka omställningsstudiestödet, för att stärka studenters ekonomi och så att föräldrar till döva och hörselskadade barn ska kunna lära sig teckenspråk.

Studiestöd

Fru talman! Miljöpartiet avstår från att delta i beslutet om statens budget, och jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Jag yrkar bifall till reservation 1, där den samlade oppositionen står kvar vid att målet för studiestödet ska vara att utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 december.)