Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Jag tänkte börja med det där som jag alltid glömmer, nämligen att önska god jul, eftersom detta kanske är sista gången jag står i talarstolen för det här året. God jul, alla som tittar! Utskottets kanslipersonal vill jag också önska god jul och tacka för det gångna året.

Den 24 november fastställde riksdagen budgetramen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning, som är det som vi ska debattera i dag. Då blev det majoritet för ett ändringsförslag från M, KD och SD.

En budget är en helhet, och det som vann majoritet var en väldigt liten del av helheten. Resten är man uppenbarligen inte överens om, utan det är en väldigt liten bit som man har enats om. Det duger inte riktigt, menar jag.

Under sju års tid har vi sett en S-ledd regering som har samtalat, kompromissat och nått enighet till och med över blockgränserna. Så leder man ett land.

Jag är ändå glad, för den lilla delen innebär ändå att det vi i dag debatterar i stort handlar om den S-ledda regeringens budget, och den är ganska intakt.

Inom utgiftsområde 16 ligger fokus på fyra saker som vi lägger resurser på och pekar ut riktningen för. Det handlar om väldigt mycket pengar, nästan 100 miljarder.

Det första av de fyra områdena handlar om resurser till mer kunskap och ökad jämlikhet i förskolan och i skolan. Vi lägger till exempel en ny skolmiljard. Vi förstärker likvärdighetsbidraget, som är så oerhört viktigt och ger mest till dem som behöver det allra mest. Vi inför ett socioekonomiskt viktat statsbidrag för förskolan. När det gäller förskolan lägger vi också pengar på uppsökande verksamhet och satsar på språkutveckling.

Vi stärker elevhälsan i det gemensamma skolvalet. Det är viktigt att ha en mötesplats där barn med olika bakgrund möts, och därför vill vi ha ett gemensamt skolval där alla verkligen kan välja skola. Vi ger mer stöd, så att man kan undervisa i mindre grupper, och vi ökar tillgången till skolbibliotek. Detta var några exempel från det första området.

Det andra området handlar om stärkt kompetensförsörjning och utbildning som leder till jobb. Där fortsätter vi att bygga ut det stora Kunskapslyftet, som handlar om utbildningsplatser. Det kan till exempel gälla kombinationsutbildningar där man kan både jobba och plugga samtidigt om man har kommit hit till Sverige från ett annat land. Det handlar om fler platser i folkhögskolan. Det handlar om yrkessvenska för anställda i välfärden som kommer från andra länder och mycket, mycket mer.

Den tredje området handlar om en tillgänglig högskola, livslångt lärande och ett nytt omställningsstudiestöd. Ett högskolepedagogiskt lyft för att man verkligen ska kunna bo överallt i hela Sverige och ändå plugga på högre utbildning är jätteviktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Vi gör satsningar på fler lärare. Vi vet ju att lärare är det som leder framåt, och därför behöver vi satsa på att få fler lärare. Vi gör också en frihetsreform som handlar om att kunna plugga mitt i livet med 80 procent av lönen under ett helt år. Det är en fantastisk reform. En stärkt studenthälsa hör också till området.

Det fjärde området handlar om höjda anslag till forskning vid våra lärosäten och rymdforskning. Det handlar om höjda direkta anslag och om en nivåhöjning på rymdforskningen.

Det är klart att har vi utmaningar när det handlar om utbildningen. Vi har en likvärdighet som brister, och det försöker vi att göra någonting åt. Vi har ökad segregation. Vi har en lärarbrist.

Det är i dag ett faktum att det för dina resultat och din väg framåt i livet spelar en roll vilken familj du är född i. Det är fullständigt oacceptabelt att det ser ut. Vi har ett skolval som sorterar barn. Vi har en resursfördelning som segregerar och som är orättvis utifrån det ansvar man tar.

Vi har en skola där barns och ungas resultat är affärshemligheter. Vi har ett skolsystem där resursstarka hem kan välja bort andra barn. Och vi har politiska partier som inte vill göra någonting åt de systemfel som vi ser i den svenska skolan i dag.

Vi har i dag en skola där alla barn inte tillåts att lyckas. Men det finns också ljusglimtar, och dem tänkte jag fokusera det sista av mitt anförande på.

Vi riksdagsledamöter har ju förmånen att kunna göra många studiebesök när det inte är pandemi. Under pandemin gjorde vi många digitala studiebesök.

Jag har själv gjort många studiebesök, både digitala och andra, och jag tänkte ta upp två av dem. Det ena gjorde jag så sent som i förra veckan på Bergsjöskolan i Göteborg. Det var ett fantastiskt studiebesök. Jag var tillsammans med mina kollegor från Göteborg.

Bergsjöskolan ligger i ett utsatt område. Eleverna på skolan pratar 49 olika språk. År 2014 hade man en gymnasiebehörighet på 18 procent. I dag är den över 60 procent.

Skolan ingår i ett projekt som finns i Göteborg och som heter Skolan mitt i byn. Det betyder att skolan är öppen på kvällar och helger, och man har mycket föreningsverksamhet. Det är många vuxna som alltid är där.

Man har en skolledning med rektor Monzer El-Sabini som verkligen har satsat på relationer. Alla har relationer oavsett om man är vuxen eller om man är barn. Alla pratar med alla. Alla är måna om alla. Alla barn är allas barn. Man har höga förväntningar på alla barn. Skolan har personal som har stannat kvar och som har jobbat där i många år. Och man satsar på språket. Man har ett forskningsprojekt - ett ULF-projekt - om språket. Man använder nämligen de språk som barnen har med sig in i skolan. Det ställs inte krav på att barnen ska kunna svenska först, utan man använder hemspråket. Och forskningen visar att det är väldigt lyckosamt.

Jag blev mycket imponerad när jag var där. De har en bit kvar. Men med sina förutsättningar har de kommit väldigt långt.

Det andra exemplet som jag tänkte ta upp är från Forshagaakademin i Forshaga i Värmland. Där har man startat en individbaserad yrkesutbildning för elever med funktionsnedsättning och en språkstörning. Fokus är kunskap, att alla barn och unga faktiskt har förmågor och att alla barn och unga kan någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Eleverna på detta nystartade program har av tradition vårdats hela sitt liv. Men nu får de en chans att faktiskt ta plats på en arbetsmarknad, självklart med stöd. Två dagar i veckan är de ute på praktik. De har med sig personal. Målet är att de ska ta plats på den ordinarie arbetsmarknaden efter att de har gått på Forshagaakademin. Skolan gör skillnad.

Per Johansson som är skolchef på Forshagaakademin och Monzer El-Sabini som är rektor på Bergsjöskolan gör verkligen skillnad här och nu, trots de förutsättningar som de har och trots utmaningarna. De ser utanför boxen. Jag tycker att det är fantastiskt. Vi behöver faktiskt visa att det finns de som lyckas med barn också.

Fru talman! Jag vill tydliggöra att vi socialdemokrater inte deltar i beslutet om anslag till utgiftsområde 16, och jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Avslutningsvis: De högerkonservativas kaksmula till budget - jag måste ändå kalla den så - visar vad kommande val kommer att handla om. Det är ett val mellan mer till dem som redan har och ökad jämlikhet samt mer rättvisa. Och det är du som väljer.

(Applåder)

Fru talman! Socialdemokraterna medger att det finns utmaningar i svensk skola.

När jag i går funderade på vilka nödvändiga beslut vi har fattat i denna riksdag de senaste sju åren som förbättrar svensk skola kunde jag inte komma på ett enda konkret beslut som gör att fler barn klarar svensk skola och att fler lärare går till en trygg arbetsplats.

Fru talman! Jag tycker att det är sju förlorade år i svensk skola. De som blir lidande är hela samhället, tillväxten i Sverige och självklart de enskilda individerna.

Men det som gjorde mig upprörd och som gjorde att jag måste ställa en fråga var när Gunilla Svantorp talade om det gemensamma skolvalet och antydde att Socialdemokraterna tänker fortsätta med det gigantiska sociala experimentet att låta Skolverket ta över skolvalet och ta bort besluten från köksborden.

Fru talman! I vår budget talar vi om att Skolverket inte ska genomföra Socialdemokraternas förslag till förändrat skolval. Vi säger nej till det i vårt budgetförslag. Skolvalet ska fortfarande skötas av kommunerna och av familjerna hemma vid köksborden.

Min fråga till Gunilla Svantorp är helt enkelt: Tänker Socialdemokraterna obstruera mot riksdagens beslut, eller är det bara så att Gunilla Svantorp inte har läst vårt budgetförslag?

Fru talman! Jag tycker att det är ganska fräckt av ledamoten Axén Olin att stå här i talarstolen och säga att ingenting har hänt på sju år, att ingenting har blivit bättre och att allt är precis lika dåligt som det var för sju år sedan. Jag tycker faktiskt att det är ganska fräckt, inte minst med tanke på att ledamoten Axén Olin sitter i en mängd olika insynsråd för våra skolmyndigheter. Jag sitter i ett av dem och har tidigare suttit i ett annat. Varje gång vi är där får vi redovisningar av vad man har gjort från myndigheten och vad som leder framåt. Men ledamoten har uppenbarligen inte hört någonting av det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Denna regering har gjort en mängd olika insatser under de gångna åren, bland annat samverkan för bästa skola. Vi har likvärdighetsbidraget, och vi har en mängd olika saker. Inte minst har vi i stället för att sänka skatterna, som Moderaterna hela tiden gör, satsat på att ge kommuner och regioner mer i statsbidrag. Det är ganska mycket pengar. Vi är uppe i 22 ½ miljard kronor just nu som gör skillnad inte minst för skolan och äldreomsorgen.

Kom därför inte och säg att vi inte har gjort någonting under dessa år som har lett framåt och som har gjort det bra.

När det handlar om skolvalet pratar jag om vad Socialdemokraterna vill, och jag pratar om vad folket vill. Det finns en stor motvilja mot det skolsystem som vi har i dag. Jag tror inte ens att Moderaternas väljare tycker om den segregation och brist på likvärdighet som det skolvalssystem som vi har i dag innebär, där vissa skolor helt enkelt kan välja bort barn.

Jag vill skicka tillbaka frågan: Ser inte Kristina Axén Olin någonting som inte är bra med det skolvalssystem som vi har i dag? Är allting tipptopp?

(Applåder)

Fru talman! Vart fjärde barn i Sverige klarar inte skolan. Mer än vart fjärde barn i årskurs 6 har icke godkänt i något eller några ämnen. Det kan väl ändå inte vara ett bevis på att skolan går åt rätt håll?

Fru talman! Gunilla Svantorp kan inte säga ett enda konkret beslut som vi har fattat här - inte en enda proposition - för att verkligen förbättra skolresultaten och se till att alla barn klarar skolan. Det har tillsatts en massa utredningar, men inga konkreta beslut har fattats här. Regeringen kan inte ens presentera ett förslag om resursskolor för barn med olika neuropsykiatriska diagnoser som gör att familjer slipper oroa sig.

Gunilla Svantorp svarar inte på om Socialdemokraterna tänker obstruera. De vill föra ett gigantiskt experiment och flytta hela skolvalet från kommunerna till Skolverket, där man ska besluta om var barn ska placeras. Och det ska inte vara överklagningsbart.

Inte ens Socialdemokraterna i SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, stöder detta.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill tala om att vi i mitt parti är ett parti. Vi har en partikongress som fattar beslut om vad vi ska jobba med framöver. Så ser det ut hos oss. Vi har alltså inte socialdemokrater i SKR kontra socialdemokrater i riksdagen, utan vi har samma socialdemokrater som har ett partikongressbeslut att jobba utifrån.

Kristina Axén Olin kallar det som är på gång ett gigantiskt experiment. Vad är friskolesystemet om inte ett gigantiskt experiment, som det dessutom inte fanns något som helst underlag kring - det var 28 sidor? När vi tar fram utredningar i dag är det tusentals sidor med bakgrundsfakta, forskning och nuläge. Men när friskolesystemet infördes var det 28 sidor som togs fram. Vad är det om inte ett gigantiskt experiment?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Återigen: När Kristina Axén Olin står och säger att det inte har hänt någonting på sju år och att man inte har sett en enda proposition är det skandalöst dåligt.

(Applåder)

Fru talman! Jag kan fortsätta på ämnet från föregående replikskifte.

Gunilla Svantorp pratar mycket om att det satsas på mer kunskap och mer jämlikhet. Men vad är det egentligen som har hänt under de år som Socialdemokraterna har haft makten och har kunnat styra skolan?

Har det varit fantastiska skolresultat, som höjts till skyhöga nivåer? Har vi kunnat se att Sverige som kunskapsnation träder fram starkt och har en ljusnande framtid? Nej. Vi ligger stilla, och i vissa ämnen går vi till och med bakåt.

Har regeringen lyckats lösa lärarbehörigheten? Har man lagt fram skarpa förslag för att komma till rätta med det? Nej. I stället ser vi ett problem med att många lärare som i dag är verksamma i skolan inte vill arbeta i skolans värld.

Varför vill de inte det? Ja, det är det tredje området som Socialdemokraterna inte har lyckats lösa, nämligen ordning och reda i klassrummen. Ska det vara så svårt att ta fram regelverk och riktlinjer för vad som ska gälla i ett klassrum? Ska det vara så svårt att inte hela tiden skydda dem som stökar, bråkar, mobbar och utövar våld och hot mot andra elever eller mot lärare? Detta borde vara prio nummer ett för en handlingskraftig regering, men det har Gunilla Svantorps partikamrater inte lyckats med under de här sju åren.

Har man lyckats höja läraryrkets status? Har man gjort krafttag där?

Det finns punkt efter punkt som vi kan rada upp där ingenting händer. Detta är den mest handlingsförlamade regering som det här landet någonsin har sett.

(Applåder)

Fru talman! Nej, det här är inte den mest handlingsförlamade regering som någonsin har setts, Patrick Reslow. Precis som jag sa har vi haft sju år med mycket samtal, mycket diskussioner över blockgränserna och ett avtal som innehöll 73 punkter - i praktiken var det 243 punkter - som vi kom överens om. Det som finns i avtalet betar vi nu av undan för undan.

Eftersom vi tycker att det är viktigt att ha ordentliga underlag som är baserade på forskning tar det tid att få fram de propositioner som ska komma fram, speciellt när det är flera partier som ska vara med och delta. Jag tycker nog alltså att vi har gjort ett väldigt gott arbete utifrån de förutsättningar vi har haft.

Däremot kan man titta på den, som jag uttryckte det förut, lilla kaksmula till ändringsförslag för budgeten som M, KD och SD lade fram. I det finns det till exempel ingenting om ordning och reda i klassrummet, vilket Patrick Reslow anklagar oss för att inte ha. Ledamoten vet mycket väl att en sådan proposition är på väg fram. Det fanns med i januariavtalet, och propositionen kommer så småningom. Det finns dock inte med i det som ni blev sams om och som ni lade fram, Patrick Reslow. Man kan ju ställa frågan varför det inte finns med där?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Sedan måste jag ändå ställa frågan till Patrick Reslow, som säger att det inte har hänt någonting, att allt är uruselt och att många lärare inte vill jobba i skolan längre: Funderar Patrick Reslow aldrig på om det kan vara skolsystemet som gör att lärare inte längre känner att de vill jobba i skolan? Kan det vara själva systemet som gör att de känner att det inte går? Vad de än gör blir det ju inte rätt, för resurserna fördelas fel. Funderar Patrick Reslow aldrig i de banorna?

(Applåder)

Fru talman! Där har vi Gunilla Svantorps och Socialdemokraternas riktigt stora problem: Man vill bara prata system.

Socialdemokraterna pratar bara system. Man pratar inte om de saker som är viktiga för lärare och elever, som att det ska vara ordning och reda i klassrummen, att läraren ska ha auktoritet och kunna utöva den i klassrummet, att läraryrket ska ha hög status och så vidare. Det är bara systemen. Allt är friskolans fel. Det är 19 procent av eleverna som går i friskolor, så de styr över resten av eleverna. Det är bara systemtänk hos Socialdemokraterna, och detta är det stora problemet.

Tänk i stället så här: Man har haft sju år på sig i den här rundan, men det var ju många fler år innan dess som vi såg problemen. Ändå får vi hela tiden samma svar: Det kommer förslag. Men det är nu vi behöver förslagen - inte i går, inte i förrgår och framför allt inte för sju år sedan.

Fru talman! Patrick Reslow kan efterfråga att det ska komma saker, men uppenbarligen är det inte så enkelt att få till det man själv vill när man ska samarbeta med flera olika partier. Patrick Reslow har ju själv inte lyckats få till det han tycker är viktigt i den lilla kaksmulan till ändringsbudget. Det är alltså inte så himla enkelt.

Patrick Reslow säger att vi hela tiden vill prata system. Ja, det är klart att vi måste prata system, för systemet påverkar vad som händer i klassrummet. Så är det ju: Systemet påverkar vem som vill bli lärare, systemet påverkar ledarskapet och systemet påverkar finansieringen. Systemet är jätteviktigt för att vi ska ha den bästa skolan, och därför måste vi prata om systemet.

(Applåder)

Fru talman! Jag har en konkret fråga om något som är väldigt viktigt för att man ska lära sig något i skolan, nämligen fysiska läromedel. Det hörs så att säga på namnet att det är ett medel för lärande.

I dag uppger nio av tio lärare att de saknar resurser att köpa in de läroböcker som eleverna behöver, och detta trots att läroböcker av hög kvalitet har bevisad betydelse för elevernas inlärning. Bristen på resurser till läroböcker innebär - håll i er nu - att en lärare i Sverige i genomsnitt lägger 80 timmar per år på att göra hemgjorda läromedel. Denna avsaknad av resurser, vilken vi inte minst märker nu under pandemin, gör att det är väldigt svårt för föräldrar att till exempel hjälpa barn med skolarbetet hemmavid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Trots detta prioriterar regeringen inte läroböcker i skolan, fru talman. Det är smått obegripligt att man inte gör det. Den summa som i snitt läggs per elev i skolan per år motsvarar ungefär vad en prenumeration på Kalle Anka kostar i Sverige, men regeringen prioriterar inte detta.

Vi i Liberalerna har i vår budget en mycket stor satsning på att ge kommuner och skolor möjlighet att köpa in tryckta läroböcker; vi ökar anslaget med motsvarande 50 procent per elev de kommande tre åren.

Min enkla fråga till Gunilla Svantorp är: Varför gör regeringen ingenting åt detta? Är det rimligt att Sveriges lärare ska lägga 80 timmar per år på att producera hemgjorda läromedel? Hur kvalitetssäkrar man i sådana fall dem? Det är väl bättre med läromedel som är framtagna av läromedelsföretag och bokföretag som är kvalitetssäkrade och så vidare. Det är klart att det gynnar alla i förlängningen.

Fru talman! Jag har absolut ingen annan åsikt än den Fredrik Malm har i den här frågan. Jag tycker också att läromedel är oerhört viktigt, och vi har en utredning på gång som jag tror kommer att visa det.

Vi har haft ett januariavtal ihop med Fredrik Malms parti under de senaste åren. I det har olika partier listat vad som har varit viktigt i skolan, och jag har inte sett att Fredrik Malms parti har listat den här frågan som viktig under de år vi har jobbat med frågan. Men jag tycker att det är bra att vi är fler partier som vill göra någonting åt det här, för jag tycker precis som Fredrik Malm att det inte är rimligt att man ska sitta och göra egna läromedel.

Jag hoppas därför verkligen att partierna i den här kammaren kommer fram till att detta är viktigare att lägga pengar på än till exempel på sänkta skatter eller någonting annat.

Fru talman! Det är förstås väldigt positivt att Socialdemokraterna instämmer i detta. Problemet är att man inte gör någonting åt det. Det händer ju ingenting.

Det rimliga är väl att de hundratusentals elever som går i svensk skola får tryckta läroböcker och att lärarna inte ska behöva sitta hemmavid på kvällarna och i praktiken göra egna läroböcker. De borde ha möjlighet att köpa in detta. Det är väl också rimligt, och extra viktigt, att det finns fysiska läroböcker nu när vi är på väg in i en ny våg under pandemin. Det finns ju en risk att det kan bli distansundervisning igen framöver, och därför är det oerhört viktigt.

Jag är bekymrad över att regeringen till synes tar så lätt på detta. De kommunala anslagen går uppenbarligen till andra saker, för många kommunpolitiker prioriterar tyvärr inte detta. Det är därför de riktade anslagen behövs.

Fru talman! Som jag inledde med förut har vi ingen annan åsikt. Ifall Liberalerna tyckte att det här var det allra viktigaste kanske man skulle ha kunnat använda en del av det som man stred allra hårdast för i januariavtalet, nämligen att ta bort värnskatten, till att säga att det är viktigare med skolböcker till alla barn. Men det gjorde man inte. Det här är ett nytillkommet påfund som nu är allra viktigast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Jag tycker också att det är jätteviktigt att alla barn, inte minst ur likvärdighetssynpunkt, har fysiska skolböcker. Jag hoppas att vi kommer att landa i detta gemensamt här i kammaren så småningom, när utredningen kommer.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att önska alla i utbildningsutskottet, det fantastiska kansliet för utbildningsutskottet och all personal runt om i Skolsverige som arbetar med elever och studenter varje dag en riktigt god jul.

Centerpartiet deltar inte i beslutet med anledning av att vårt budgetförslag föll i riksdagen för några veckor sedan, och jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

För Centerpartiet är det viktigt att varje elev möts av höga förväntningar och ges det stöd som krävs för att kunna nå kunskapsmålen i skolan och förverkliga sina drömmar. Alldeles för många elever lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet, och alldeles för många lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg.

Vi har en lärarbrist i svensk skola som har blivit än mer påtaglig, och lärare tvingas ägna alltför mycket tid åt annat än att förbereda och genomföra undervisning. Många skolor präglas också av en otrygg och stökig miljö.

Det här är en utveckling som måste vändas. Det behövs reformer som syftar till att höja kunskaperna i skolan, ge eleverna och lärarna arbetsro i klassrummet och säkerställa att alla skolor håller en hög kvalitet och ger alla elever möjlighet till en god undervisning.

För att lyckas med det krävs det att vi får fler lärare, och det kan vi få genom att höja statusen i yrket och se till att de har en god arbetsmiljö och bättre möjlighet till kompetensutveckling, till exempel via professionsprogrammet som håller på att införas.

Det behövs tidiga insatser, bland annat i förskolan, för att möta de elever som har svårast förutsättningar och riskerar att senare i skolan inte lyckas med kunskapsresultaten. På så sätt kan vi få en likvärdig skola. Även där är personalen viktig, och därför är det viktigt att vi säkerställer att det finns karriärvägar och möjlighet till kompetensutveckling för förskollärare. Vi från Centerpartiet vill också se ett barnskötarlyft för att få fler utbildade i förskolan.

Centerpartiet ser också ett behov av bättre statistik, uppföljning och insatser för att möta problematisk skolfrånvaro. När vi diskuterar skolan vill jag särskilt lyfta fram att ungas psykiska hälsa är ett växande problem som vi behöver möta. Vi behöver göra mer insatser, inte minst för att stärka elevhälsan som spelar en nyckelroll i sammanhanget. Med bättre hälsa kan eleverna också få bättre kunskaper.

Skolinspektionens granskning av trygghet och studiero i skolan visar att den upplevda tryggheten i skolan har minskat de senaste tio åren. För att skapa mer trygghet och studiero i skolan vill Centerpartiet stärka lärarens position i klassrummet, ge bättre möjligheter att agera mot stökiga elever och stärka inspektionerna av de skolor där tryggheten brister allra mest.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Sveriges elever har rätt till en utbildning av hög kvalitet som ökar individens möjligheter i samhället och den personliga friheten och som leder till jobb. Skolan ska, utöver att utgå från läroplanen och kursplanen, lägga en stabil grund för elevernas kommande etablering på arbetsmarknaden och för det livslånga lärandet.

Vi har stora utmaningar på svensk arbetsmarknad där alltför många människor inte har ett jobb att gå till och där företag har ett skriande stort behov av kompetens för att kunna fortsätta utveckla sina verksamheter. Där har utbildningssystemet en nyckelroll för att vi ska kunna svara upp mot den kompetensbrist som finns i många branscher. Det handlar såväl om gymnasiala yrkesutbildningar och yrkesvux som om den högre utbildningen för att vi ska klara detta och klara den svenska konkurrenskraften framåt.

För att lyckas med detta behövs flera åtgärder. Vi behöver se till att yrkesutbildningarna, som under alltför lång tid har lockat för få elever, lockar fler elever för att möta de behov som finns. Vi behöver se till att samverkan med det omgivande samhället och näringslivet fungerar bättre så att utbildningarna blir mer relevanta för arbetsmarknaden.

På kort sikt är det viktigt att vi också säkerställer att det finns möjlighet inom komvux att yrkesväxla och utbilda sig inom de bristyrken som finns, såväl inom offentlig sektor som inom privat sektor.

För att stärka utbildningars koppling till arbetsmarknaden och möjligheten för människor att söka sig till utbildningar som leder till jobb behöver också studie- och yrkesvägledningens roll stärkas.

Fru talman! Yrkeshögskolan har Centerpartiet varit med och byggt ut både under allianstiden och i samarbete med den nuvarande regeringen inom ramen för januariavtalet. Det är viktiga utbildningar som möter arbetsmarknadens behov och utgår från företagen och från arbetsmarknadens behov av kompetens.

Vi behöver se till, inte minst med anledning av det omställningsavtal som nu råder med bättre förutsättningar att kunna omskola sig senare i livet, att möjliggöra både korta och långa utbildningar inom yrkeshögskolan.

Jag vill i detta sammanhang passa på att lyfta den situation som uppkom under innevarande år med en ny rättstolkning gällande moms för inhyrda utbildare, som är en grund för utbildningarnas flexibilitet och möjlighet att vara arbetsmarknadsnära. Det är bra att regeringen och myndigheten har varit konstruktiva i detta och att det nu i budgeten finns resurser för en momskompensation. Det här är en fråga som har varit mycket angelägen för Centerpartiet.

Fru talman! Eftersom jag är den enda från Centerpartiet som deltar i debatten i dag vill jag avsluta med att även tala lite kort om forskning och högre utbildning. Det är ett spännande och vitt område som berör många områden, och jag tänkte peka ut några delar som vi ser som viktiga från Centerpartiets sida.

I det budgetförslag som vi lade fram fanns en satsning på ett nationellt centrum för kvinnofrid och ett kunskapsuppdrag för att stärka arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Vi hade också förslag på att ge mer långsiktiga förutsättningar för strukturerad samverkan inom högre utbildning med satsningar på lärcentrum så att högre utbildning av god kvalitet ska kunna komma fler människor till del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Att just stärka kvaliteten inom den högre utbildningen är den viktigaste frågan framåt inom den högre utbildningen för att stärka svensk konkurrenskraft och möjliggöra för näringslivet att få den kompetens som det finns behov av.

Det är även nödvändigt för Sverige att fortsätta attrahera och behålla högutbildad kompetens. Därför tycker jag också att det är angeläget att regeringen agerar och går från ord till handling när det gäller det som pekades ut i den forskningspolitiska propositionen om att möjliggöra för fler doktorander att stanna i Sverige med anledning av den uppkomna situationen kopplad till just utländska doktorander.

Vi vill från Centerpartiets sida verka för att lärosätena ska bli mer autonoma och ges ytterligare möjligheter att utforma sin verksamhet efter sina förutsättningar. Vi vill även stärka den akademiska friheten. Utan oberoende forskning och utbildning har vi svårare att identifiera, förstå och lösa samhällsproblem. Den akademiska friheten måste bevaras och stärkas. Utan den begränsar vi kommande generationers strävan efter kunskap.

Fru talman! Vi är här i dag för att debattera utgiftsområde 16 som handlar om statens budget för utbildning och universitetsforskning.

I Vänsterpartiets grundförslag fanns flera stora satsningar på utbildningsväsendet.

Förskolan ska vara en rättighet och en möjlighet för alla barn. Därför menade vi att det behövdes reformer för förskolan som skulle ge ökad tillgänglighet och förbättrad kvalitet. Vänsterpartiet föreslog därför en satsning på 2 miljarder kronor för att öka personaltätheten, förbättra kvaliteten, öka möjligheterna till fortbildning och minska gruppstorleken i förskolan och ytterligare 500 miljoner kronor till motsvarande insatser i fritidshemmen.

Vi föreslog att det riktade statsbidraget till lärarassistenter skulle göras om till ett mer generellt stöd för personalförstärkning, för att betona att det behövs mer personal i skolan men att huvudmännen själva ska få avgöra och bedöma sina behov.

Fru talman! Investeringar i läromedel har minskat under de senaste åren. För att förbättra den situationen i varje fall något föreslog vi ett statsbidrag till läromedel som skulle uppgå till 550 kronor per elev i grundskolan, till en sammanlagd kostnad för staten på 300 miljoner kronor.

För att göra studier till en möjlighet för fler föreslog vi en satsning på kurslitteratur till vuxenstuderande på 300 miljoner kronor. Listan kan göras längre.

Fru talman! På grund av budgethanteringen och det som hela Sveriges befolkning kunde följa för ett par veckor sedan kommer inte heller vi att delta i beslutet. Vänsterpartiet har gjort ett särskilt yttrande där vi framför våra synpunkter.

Fru talman! Det är lägre löner, färre behöriga lärare, ökad skolsegregation, minskad jämlikhet, politisk vänskapskorruption och problem med att hitta skolors ägare. Sverige är enda landet i världen med detta system. Det är vinster, sämre tillgång till elevhälsa, färre skolbibliotek och lägre löner för behöriga lärare. Listan kan göras lång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Alla dessa saker har en sak gemensamt: Sverige och dess friskolesystem. Vi är världens enda land som har det här systemet. Vi är världens enda land som tillåter den här typen av laglig korruption. Vi är världens enda land som tillåter att jämlikheten minskar på våra skolor och att segregationen ökar.

Anställning av obehöriga lärare sätts i system för att spara pengar och göra vinster. Vi är världens enda land där fyra enskilda koncerner kan ta ut 400 miljoner kronor i vinst på två år. Då är det enbart vinstutdelningen och inte alla de vinster som har fördelats till andra bolag inom samma koncerner. Dem kan vi inte riktigt se. Vi har inte den möjligheten. Det är bland annat på grund av att vissa partier inte vill ha en offentlighetsprincip i svensk skola. När jag säger vissa partier menar jag samma partier som står bakom den servettskiss som nu ligger till grund för budgeten.

Fru talman! Man kan undra varför ett system får fortsätta när det kritiseras av forskningen, lärare och övrig skolpersonal samt föräldrar och när en stor majoritet av samtliga partiers väljare är emot det. Svaret är till en början kanske inte så enkelt. Men när man börjar gräva i det blir det ändå inte så svårt att förstå.

Nyligen sålde man i Stockholm ett antal skolfastigheter från Stockholms stad, som styrs av borgerligheten plus Miljöpartiet, till ett byggnadsbolag som ägs av en före detta socialdemokratisk politiker.

Personen som var sakkunnig för Moderaterna på Regeringskansliet under regeringen Bildt, och som var en av dem som skrev fram utkastet till friskolereformen, var senare med och bildade Friskolornas riksförbund och blev senare en av grundarna för en av Sveriges största skolkoncerner.

En före detta centerpartistisk riksdagsledamot som satt i riksdagen med ansvar för bland annat utbildningsutskottet, som ordförande, blev därefter segmentchef på en av Sveriges största skolkoncerner.

En före detta högt uppsatt miljöpartistisk riksdagsledamot med ansvar bland annat för skolfrågor tillträdde som vd för en av dessa skolkoncerner.

En före detta socialdemokratisk minister blev styrelseledamot i skolkoncerner, hade aktier värda flera miljoner kronor och berikade sig på det.

En före detta folkpartist och liberal som hade högt uppsatta uppdrag i både riksdagen och partistyrelsen var med och grundade en av dessa skolkoncerner.

Är det någonting som folket undrar där hemma om varför systemet inte förändras har de en del av svaret här.

Är det någonting som kostar är det den här typen av risktagande, som inte dessa bolag gör utan som vi gör med våra barns framtid när vi låter skolkoncerner förstöra det svenska skolväsendet.

Fru talman! Det är ungefär som Ebba Grön sa hela tiden.

Sida vid sida, tillsammans hjälps dom åtstaten och kapitalet, dom sitter i samma båtfast det är inte dom som ror, som ror så att svetten lackar.

Den 11 september 2022 kan ni som ror i svenska skolan så att svetten lackar välja en ny väg, en väg bortom kapitalets intressen, en väg bortom löften som vissa partier enbart kommer med när det närmar sig val. Det är en väg bortom new public management, en väg bortom det skolsystem som tyvärr särskiljer sig från dem i resten av världen på ett negativt sätt. Men då måste en ny politisk inriktning komma till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Daniel Riazat berättar här inledningsvis om sitt budgetförslag.

Fru talman! Vart fjärde barn i svensk skola klarar inte skolan. Vi har 45 000 utbildade lärare som har valt bort att jobba i skolan. Varannan lärare, enligt en rapport som kom för någon vecka sedan, är utsatt för fysiskt våld av elever. Sju av tio lärare upplever sig hotade av elever.

Tusentals barn och familjer som har sina barn på resursskolor i Sverige är ständigt oroliga över att skolan ska läggas ned eftersom skolformen ännu inte har skrivits in i lagen. Slutligen, fru talman, lämnade 16 038 elever årskurs nio i somras utan grundskoleexamen och möjlighet att gå på gymnasiet. Det var 16 038 elever.

Fru talman! Jag måste fråga Daniel Riazat: Är detta friskolornas fel? Är det verkligen friskolereformen som är skyldig till att så många barn inte klarar skolan, att det är så stökigt i skolan att hälften av lärarna har blivit slagna under skoltid och att 45 000 lärare väljer att inte jobba i skolan? Jag måste fråga Daniel Riazat och Vänsterpartiet: Är det friskolornas fel?

Det stämmer att Sveriges friskolesystem är unikt. Vi är nämligen det enda land i världen som inte tillåter skolavgifter utan ser till att alla skolor ska vara gratis för alla barn. Det gäller oavsett om man väljer Montessori, Waldorf, Engelska Skolan eller en kommunal skola.

Fru talman! Min fråga till Daniel Riazat är därför: Är det friskolornas fel att det ser ut som det gör i svensk skola och att 16 038 elever inte klarar skolan? Vill Daniel Riazat och Vänsterpartiet ta ut avgifter igen?

(Applåder)

Fru talman! Många av de uppgifter som Kristina Axén Olin framförde här stämmer. Jag kan börja med den sista frågan. Är det friskolornas fel att det ser ut som det gör? Nej, det är bland annat Kristina Axén Olins och hennes partis fel att det ser ut som det gör.

Vi har ett system där koncerner kan komma in i det svenska skolväsendet och slå ut de ideella friskolorna, de små friskolorna på landsbygden och de friskolor som drivs av stiftelser och av icke vinstdrivande aktörer. Det är vad som händer i dag.

Vi har ett system som tar elever från de kommunala skolorna, vilket medför enorma ekonomiska problem för kommunerna. Vi ska komma ihåg att dessa friskolor inte etableras på grund av att det finns ett behov i dessa kommuner; det kan man konstatera i kommun efter kommun. De etableras på grund av att lagstiftningen ser ut som den gör.

Därför måste vi gå till grundorsaken. Vilka är det som ligger bakom att det ser ut som det gör? Självklart kan jag vara förbannad på dessa koncerner - och det är jag också - men i grunden är det ju deras politiska representanter som sitter framför mig här. Det är bland annat er i det blåbruna blocket som jag måste adressera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Vi kan konstatera att vi har en situation där före detta politiska företrädare en efter en går in i de här koncernerna, och liksom av en slump råkar dessa skolkoncerner etableras överallt. De råkar få elever som inte behöver lika mycket resurser i skolan, så att det går att göra större vinster, och de placerar pengar i nya bolag. Jag menar att detta är orsaken. Vi har ett ohållbart system.

Vad gäller lärarna kan man för övrigt konstatera att de började färden bort från skolan under den tid då ni satt i regeringen, Kristina Axén Olin, så det är ingenting som är nytt.

Barn som inte klarar grundskolan är absolut ett stort bekymmer, men ska man lösa det måste också marknadslogiken bort.

(Applåder)

Fru talman! Daniel Riazat väljer att inte svara på mina frågor. Vart femte barn i Sverige går i en friskola. Daniel Riazat är skyldig dessa familjer ett svar.

Det är 240 000 familjer som står i kö till Engelska Skolan. Är Vänsterpartiets besked att vi ska införa avgifter igen, eller ska alla friskolor stängas? Ska vart femte barns skola bara försvinna? Eller vad är Vänsterpartiets lösning när det gäller friskolereformen?

Jag tycker att Vänsterpartiet är skyldigt att ge svenska folket ett svar på frågan: Tänker Daniel Riazat och Vänsterpartiet införa avgifter igen i svensk skola så att det bara är de som har råd att betala som kan hitta en annan lösning för barnen? Det gäller till exempel de barn som går på resursskolor, som nästan allihop är friskolor. Ska de ha avgifter igen? Eller, fru talman, vad är det Vänsterpartiet och Daniel Riazat menar att lösningen är?

(Applåder)

Fru talman! Det är oerhört svårt att svara på en fråga när den som har ställt frågan inte vill höra svaret.

När det kommer till frågan om Engelska Skolan eller friskolor överlag har Vänsterpartiet en väldigt tydlig politik: Vi är inte emot friskolor. Vi är emot den marknadslogik som råder inom det svenska skolväsendet. Den gör inte enbart att friskolorna blir sämre, utan den gör också att de kommunala skolorna blir sämre. Den gör att de ideella aktörerna blir sämre och att de får sämre förutsättningar. Det är det vi ser i dag.

Det är lustigt att Kristina Axén Olin på något sätt skryter om Engelska Skolan, som är en av de skolor där flest elever anser sig vara otrygga i skolan. De anser sig till och med vara mer otrygga gentemot personalen än gentemot andra elever. Det kanske inte är någonting att skryta med när det kommer till frågan om trygghet i skolan, som Kristina Axén Olin nämnde.

(Applåder)

Fru talman! Jag noterade att Daniel Riazat i sitt inlägg citerade Ebba Grön och Staten och kapitalet. Det finns en annan låt av Ebba Grön som Vänsterpartiet kanske skulle behöva lyssna på. Den heter Die Mauer. Jag läser ur texten: Halt! Här får ingen passera. Här kommer ingen förbi. Men med en k-pist är det svårt att diskutera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Om man går bakåt i tiden finns det en hel del för Vänsterpartiet att se över. Partiet har i närmare 70 år ägnat sig åt att förtrampa den individuella friheten i landet, och inte bara i Sverige utan också i en vidare internationell kontext. Men under de senaste 20-25 åren, när Vänsterpartiet ändå har varit ett demokratiskt parti, har man ägnat sig åt att systematiskt försöka förvrida skoldebatten till att enbart fokusera på de fristående skolorna.

Låt mig säga, fru talman, att vi har här att hantera en situation där vi tycker att det är viktigt att föräldrar och elever får välja själva. Det tycker inte Vänsterpartiet, men det tycker jag som liberal.

Samtidigt behöver vi ett system för valfriheten som är rimligt och som inte är vilda västern. Vi har i vårt parti föreslagit till exempel en skärpt ägarprövning. Vi vill se över kösystemet för fristående skolor. Vi vill inte ha konfessionella skolor och så vidare. Men vi är inte beredda att gå fram med en politik som fullständigt skulle knäcka ryggen på detta system.

Den fråga som Daniel Riazat måste svara på är varför han i praktiken vill tvinga en stor del av de 400 000 elever som i dag har valt bort en skola tillbaka till exakt de skolor som de här eleverna och deras föräldrar har valt bort. Det är någonstans inte rimligt. Vänsterpartiet säger att man står på de små människornas sida. Det är vanliga elever och föräldrar som har valt de här skolorna. Har Vänsterpartiet ingen som helst förståelse för det?

(Applåder)

Fru talman! Det är någonstans 2021 års liberalism att på något sätt recensera musiker utifrån vad man tycker borde stoppas eller utifrån sina åsikter. Jag vet inte hur mycket det går ihop med de liberala värderingarna att göra på det sättet.

Vad gäller konfessionella skolor, som ledamoten Fredrik Malm nämnde, stämmer det inte ens att Liberalerna vill stoppa dessa friskolor. Liberalerna vill stoppa nyetablering av friskolor som drivs på konfessionell grund. Om du inte visste det, Fredrik Malm, så vet du det nu.

När det kommer till frågan om de 400 000 elever som går i de fristående skolorna har Vänsterpartiet aldrig någonsin sagt att de ska tvingas in någon annanstans. Däremot är vi överens med Liberalerna om att vi behöver en statligt styrd skola. Om Liberalerna också är för det borde ni förstå att elever som går på skolor som i dag drivs av Internationella Engelska Skolan också bör gå i den statliga skola som ni själva driver. Eller vad menar ni med en statlig skola - menar ni att det bara ska heta statlig skola och att det ändå ska finnas banker i Luxemburg som äger skolorna? Är ett förstatligande av skolan någonting som ni på allvar föreslår?

Ursäkta om det här låter fel, fru talman, men när det kommer till beskedet om valfrihet är det bara floskler. Valfriheten i dag är inte barnens. Den valfrihet som finns i dag ligger i Luxemburg. Den ligger på börsen. Det är de som väljer barnen; det är inte barnen som väljer dem.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Jag vet inte om det är riktigt korrekt av Daniel Riazat att anklaga mig för att citera Ebba Grön. Det var ju han själv som började göra det, och jag kontrade bara med en annan text.

Fru talman! I sakfrågan måste man ändå kunna begära en viss rimlighet i debatten. Sverige har 4 805 grundskolor. Av dessa drivs 42 av Internationella Engelska Skolan, och drygt 800 drivs av olika andra fristående aktörer. Resten är kommunala skolor.

Vi införde ett system på 90-talet som innebär att elever och föräldrar har möjlighet att välja en annan skola. Jag tycker att det är rätt viktigt. Man tillbringar ändå ungefär tolv år i skolan, och då borde man väl i alla fall kunna ha lite inflytande över var man vill tillbringa dessa tolv år. Sedan ska vi självklart ha rimlighet i regelverken.

Fru talman! Om jag också hade tillhört ett parti som har en hel del ledamöter som har lämnat politiken för att göra pengar på våra barns utbildning kanske jag hade stått här och pratat som Fredrik Malm gör. Men tack och lov gör jag inte det eftersom jag tillhör ett av de få partier som inte är involverade i detta.

Svaret är väldigt enkelt: lägre löner, fler obehöriga lärare, sämre jämlikhet och mer segregation. Svaret är också problem med att hitta skolans ägare, minskad insyn och världens enda land med detta system. Det är med andra ord ett misslyckat skolsystem, och det blir också det sista svaret på Fredrik Malms fråga.

Vi står på barnens sida. Vi står på elevernas sida. Vi står för deras rätt till kunskap och bildning. I ett marknadssystem är inte detta möjligt, och vi kommer därför att göra allt för att sänka det här systemet.

Fru talman! Man borde egentligen vara lite förvånad, men man blir ju inte det när Daniel Riazat ställer sig i talarstolen och än en gång börjar med sin gedigna klasskampsretorik, som hämtad från svunna tider. Det intressanta är att mitt i denna klasskampsretorik, där angrepp sker mot allt privat ägande, sitter kompisarna i Socialdemokraterna och klappar förtjust med.

De rättigheter som springer ur ägandet måste begränsas och ägandet i sig övergå till gemensamma former. Så står det i Vänsterpartiets partiprogram. Detta är ju superkommunism - ägandet ska övergå till gemensamma former. Det är inte konstigt att Daniel Riazat inte vill ha fristående skolor som drivs i aktiebolagsform. I Daniel Riazats värld ska det ju inte finnas några företag som drivs i aktiebolagsform. Allting ska ägas gemensamt, och detta sitter nu Socialdemokraterna här och applåderar och håller med om.

I Daniel Riazats värld finns inte privata företag. Det är stat och kommun som ska äga och driva allting. Då är det inte konstigt att man för en skev debatt och har en skev utgångspunkt för debatten när det gäller fristående skolor.

Det Daniel Riazat här står och säger är en attack mot alla som väljer. Det är inte så att skolorna väljer ut vilka barn som ska gå där. Det är ett självständigt, fritt, individuellt val av föräldrar och elever, och det är viktigt att det sker.

Frågan till Daniel Riazat är: Varför säger inte Daniel Riazat som det är, att han inte vill se några som helst privata inslag på någon sektor i hela samhället? Vad Daniel Riazat vill se är att stat och kommun sköter allt, och därför får detta också konsekvenser för skolpolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Var ska man börja? Här har vi en ledamot som först företrädde ett parti som sprang ärenden åt Svenskt Näringsliv och nu tillhör ett annat parti, som springer ärenden åt Friskolornas riksförbund. Jag kan förstå att det ibland är svårt att sätta sig in i vad alla partier tycker i olika frågor. Det finns ju tusentals sidor att läsa. Men Patrick Reslow kanske borde göra det bättre än vad han gjort med sina kvitton tidigare i riksdagen.

Då handlar det bland annat om att läsa vad Vänsterpartiet faktiskt har skrivit. Det vi har skrivit är att vi vill se bättre gemensamt ägande - absolut. Vi har skrivit att fristående skolor ska kunna finnas men att de inte ska drivas i aktiebolagsform. Vi har skrivit att vi vill värna de friskolor som drivs i icke vinstdrivande organisations- och bolagsformer.

Detta, menar jag, är ingenting konstigt alls. Det är någonting som en majoritet av befolkningen håller med om.

Patrick Reslow är företrädare för ett parti som gick till val på att stoppa vinster i välfärden. Kom ihåg det, Patrick Reslow! Du kommer aldrig att kunna säga till väljarna att så inte var fallet. Ni gick till val på att ta bort vinsterna i välfärden. Därefter, fru talman, ändrade sig Sverigedemokraterna i den frågan efter några middagar med Svenskt Näringsliv och några andra intresseorganisationer. Att låtsas som någonting annat blir bara märkligt eftersom den historien redan finns där ute.

Det Patrick Reslow gör här i dag, fru talman, är att företräda kapitalintressen som inte har någonting att göra i skolans värld. Det är inte landsbygdsskolorna som Sverigedemokraterna värnar. Det är inte de ideellt drivna skolorna och föräldrakooperativen. De som här försvaras av Sverigedemokraterna är de största aktörerna. Det är Academedia. Det är Internationella Engelska Skolan. Det är Barbara Bergström.

(Applåder)

Fru talman! Sverigedemokraterna står på föräldrars och elevers sida, Daniel Riazat. Det vi försvarar i den här debatten är föräldrars och elevers rätt att välja sin skola. Det är föräldrars och elevers rätt att framför intressen från politiker och tjänstemän välja vilken skolgång som är bäst för dem. Daniel Riazat kan stå och prata om andra saker och försöka låtsas att det inte är så, men det är detta det handlar om.

Daniel Riazat står upp för att det är stat och kommun som ska bestämma fullt ut. Föräldrar och elever ska inte ha något att säga till om. Vi sverigedemokrater står på föräldrars och elevers sida.

Anfall är också alltid bästa försvar. När man saknar argument för sin sak, och när nu den egentliga meningen med Daniel Riazats anförande uppdagas, kommer man som vanligt med osakligheter och smädelser som inte är förankrade i någon verklighet. Jag tycker att det är oanständigt, Daniel Riazat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Jag tar inte råd från Sverigedemokraterna, och därför kommer jag att bortse från vad Patrick Reslow anser vara oanständigt eller inte.

I den här frågan vill jag dock vara väldigt tydlig. Jag är vänsterpartist, och jag har ingenting att dölja när det kommer till frågan om marknadsskolan. Vänsterpartiet arbetar aktivt för att avskaffa det systemet, som flertalet politiska partier i denna riksdag är beroende av - av olika skäl. Vi kommer inte att tillåta att barn fortsätter att säljas på börsen, som i dag. Vi kommer inte att tillåta att det är för många obehöriga lärare i skolan, att man har sämre och lägre löner, att jämlikheten minskar och att segregationen ökar. Det är den politiken som de blåbruna och Patrick Reslow företräder.

Jag kan stolt säga att Vänsterpartiet absolut anser att vinsterna måste förbjudas och att aktiebolag inte ska kunna bedriva skolverksamhet. Barn är inte varor, utan de har rätt till utbildning och kunskap.

(Applåder)

Fru talman! Vi har två talare från Liberalerna här i dag. Det är dels jag, dels min kollega Maria Nilsson, som i sitt anförande kommer att ta upp det som rör den högre utbildningen - forskning, universitet och annat.

Jag vill också instämma i det som flera talare har tagit upp och önska både vår eminenta ordförande Gunilla Svantorp och vårt mycket kompetenta kansli på utbildningsutskottet en god jul. Gunilla har med sitt värmländska lugn skänkt en del julstämning över utskottet, vilket är väldigt positivt.

Jag har bara tjänstgjort i utbildningsutskottet i några månader och ser framför mig att vi kommer att ha många debatter framöver. Detta är min första stora utbildningspolitiska debatt i riksdagen på många år.

Vi har från Liberalernas sida en budgetmotion, givetvis, som den som tittar på detta kan googla fram för att läsa mer ingående om våra förslag och hur vi i dessa allokerar resurser i statens budget. Vi har också ett särskilt yttrande i det betänkande som vi nu har att debattera, eftersom vår budget inte vann majoritet vid voteringen i riksdagen.

Jag vill också inledningsvis, fru talman, tacka Sveriges gymnasieelever för det enormt stora ansvar de har tagit under den pandemi som nu har plågat inte bara Sverige utan hela världen under flera år. Det är ett jättelikt socialt och utbildningspolitiskt experiment de har råkat ut för till följd av pandemin.

Jag tror att många i Sverige inte riktigt förstår hur pass tufft det har varit för gymnasieeleverna i Sverige. Många av dem som tog studenten i våras har alltså i praktiken läst på distans halva sin gymnasietid. Sveriges Elevkårer har tagit fram rapporter och enkäter som faktiskt är ganska förskräcklig läsning. Elever vittnar där om hemmasittande och om hur de har utvecklat social fobi, social ohälsa och så vidare. Detta får förstås väldigt stora och allvarliga konsekvenser inte bara för den psykiska ohälsan utan självklart också för skolresultaten.

Nu är vi på väg in i en ny våg i pandemin. Vi ser hur våra grannländer inför omfattande restriktioner. Det vi såg när vågen kom förra våren, 2020, var att gymnasieeleverna i stort sett var de som skickades hem först och kom tillbaka sist. Vi måste självklart försöka att så långt det är möjligt hålla våra skolor öppna, men vi vet givetvis inte hur pandemin och de nya mutationerna kommer att slå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Med detta sagt, fru talman, vill jag säga att ett av de absolut största problemen för svenskt skolväsen, och en av de största utmaningar som vi nu står inför, handlar om likvärdigheten i den svenska skolan.

Med likvärdighet menar vi liberaler inte riktigt samma sak som socialister gör - att det handlar om likriktning - utan vi menar att alla måste få möjlighet att nå sin fulla potential. Det handlar dels om att höja golvet för dem som inte riktigt har lyckats ännu, dels om att förmå att krossa taket för de elever som har hållits tillbaka. Det finns en ganska stor grupp i svensk skola som presterar väldigt bra och som skulle behöva mer utmaningar från sin skola. Detta kräver förstås likvärdiga förutsättningar.

Fru talman! Det vi ser nu i Sverige - och detta har löpt över ganska lång tid - är att skolpengen varierar mycket kraftigt mellan olika kommuner. I en del skolor finns det, som jag nämnde i ett tidigare replikskifte, knappt fysiska läromedel. Den socioekonomiska omfördelningen skiljer sig mycket stort mellan kommuner, och bedömningar om särskilt stöd likaså. Kunskapsresultaten i Sverige skiljer sig väldigt mycket åt mellan stora städer och glesbygd, vilket nyligen påvisades i en rapport från Svenskt Näringsliv.

Huvudorsaken till denna bristande likvärdighet i svensk skola och till dessa stora skillnader är den kommunalisering av svensk skola som skedde hösten 1989. Den har varit en olycka för det svenska utbildningsväsendet. Den har bidragit till försämrade kunskapsresultat och sänkt läraryrkets status. Den visar varje dag hur många kommuner misslyckats med skolan, som ändå måste vara en av de verkliga kärnuppgifterna för det offentliga.

Vi behöver återigen få ett statligt huvudmannaskap för skolan, men tyvärr står flera partier i vägen för detta. De är - för att uttrycka det i klartext, fru talman - mer lojala med sina kommunalråd, som har misslyckats, än med de elever och lärare som har svikits i det här systemet.

Vi har från Liberalernas sida en rad förslag på hur likvärdigheten kan stärkas redan nu, i väntan på ett förstatligande. Förortslyftet, som vi har föreslagit, innehåller mängder av förslag för att lyfta de utsatta områdena. Vi föreslår också en nationell skolpeng och i väntan på detta i alla fall en riksnorm för skolpengen. Vidare vill vi se fokus på lärarbehörighet, stärkt språkundervisning, sommarskola, budgetsatsningar på fysiska läroböcker, skärpta insatser mot betygsinflation och mycket annat. Dessa reformer brådskar verkligen.

Faktum är att bristen på likvärdighet i den svenska skolan i dag är så stor att Lärarförbundet för några veckor sedan meddelade att de inte längre kan dela ut utmärkelsen Bästa skolkommun. Deras ordförande skriver så här i Expressen: "Så många kommuner underpresterar så kraftigt att skillnaderna i skolkvalitet blivit oacceptabla. En ranking tjänar inte längre något positivt syfte."

Fru talman! När man tittar på de stora problemen med studiero och ordning i svensk skola är det förvånande att det görs så lite och att man ser ett så svagt engagemang, framför allt från vänstersidan, för att stärka studieron samt ordning och reda i svensk skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Vem slår det hårdast mot om det är kaos i korridorerna i skolan, med mobbning och mycket grovt språkbruk, om elever kommer och går som de vill, om de inte lyssnar på lärarna och så vidare? Jo, det slår hårdast mot de elever som har det tuffast i skolan, som inte har Vilhelm Moberg och Selma Lagerlöf som trängs med varandra i bokhyllan hemma och som inte har föräldrar som sätter dem i en annan skola eller som har råd att betala för extraundervisning. Det är de som är mest utsatta och som har det svårast som drabbas mest om skolan sviker.

När Liberalerna ansvarade för skolpolitiken under åtta år i alliansregeringen genomfördes mängder av reformer för svensk skola. Vi fick en ny skollag, nya läroplaner, nya kursplaner, fler nationella prov, skriftliga omdömen och betyg från årskurs 6. Rätten till särskilt stöd stärktes, speciallärarutbildningen återinrättades och det gjordes satsningar på mattelyft och läslyft samt på mer undervisning för nyanlända elever.

Det infördes ett förstelärarsystem och lektorer, med statligt finansierade stora lönelyft. Det infördes lärarlegitimation, skärpta behörighetsregler och nya lärarutbildningar med tydliga inriktningar. Rektorsutbildningen gjordes obligatorisk. Yrkeshögskolan inrättades. Lärare och rektorer fick ökade befogenheter. Kraven på tillgång till elevhälsa blev tydligare. Man fick också möjlighet att förlänga skolplikten för nyanlända elever.

Sedan hände praktiskt taget ingenting, fru talman. Efter valet 2014 tog Socialdemokraterna och Miljöpartiet över, och faktum är att det enda jag minns av de första åren av det rödgröna regeringsinnehavet efter 2014 på skolområdet är Gustav Fridolins handhjärta. Det är mycket märkligt att reformtakten har varit så oerhört svag, fru talman.

Det ska dock sägas, på regeringens pluskonto, att man på senare tid har lagt fram några relevanta förslag. Men alla dessa förslag har varit saker som Liberalerna har krävt ska genomföras inom ramen för vårt budgetsamarbete. Det har handlat om förslag på mobilförbud på skolorna och en utredning om statlig skola samt om förslag på att göra det lättare att stänga av elever som stör och att göra det enklare att stänga skolor med stora brister.

Sanningen är, fru talman, att de enda reformerna av betydelse på skolområdet i Sverige de senaste åren är sådana som Socialdemokraterna och Miljöpartiet har genomfört därför att Liberalerna har tvingat dem att genomföra dem. Alla de egna förslagen tycks de ha låst in i något kassaskåp i Regeringskansliet, förmodligen av märket Franz Jäger, vilket gör att det är oerhört svårt att dyrka upp det där skåpet och hitta förslagen. Vi vet inte ens vad som gömmer sig i detta skåp i Regeringskansliet.

Fru talman! Jag beklagar att jag har dragit över min talartid med några minuter - så kan det bli i julnatten.

(Applåder)

Fru talman! För att på något sätt visa att vi också kan vara överens vill jag börja med att säga vad vi är överens om. Vi är överens om att nästan allting som Socialdemokraterna och regeringen har lagt fram på skolområdet de senaste åren har kommit från Liberalerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Här måste jag dock gå tillbaka till det negativa och säga till dig, Fredrik Malm, att detta inte är någonting att vara stolt över. Att man är stolt över sådant som ingen i skolvärlden har efterfrågat, såsom mobilförbud och liknande, kanske ett parti på 1,8 procent kan stå och skryta om från talarstolen, men jag skulle nog råda er att inte göra det.

Min första fråga är varför Liberalerna låtsas som att de inte har haft något som helst ansvar på riksplanet för skolpolitiken och det som händer i svensk skola.

Min andra fråga är varför de låtsas som att de inte är med och styr majoriteten av Sveriges kommuner. Liberalerna är i dag med och styr väldigt många av Sveriges kommuner. I majoriteten av dessa kommuner sker det stora nedskärningar.

När Liberalerna satt i regeringen, vilket Fredrik Malm står här och skryter om, fick de i princip hela skolvärlden emot sig på grund av de reformer som genomfördes. I dag är också en majoritet av Liberalernas väljare emot exempelvis vinstuttagen i skolan och marknadsskolan.

Frågan blir helt enkelt: Vem är det som Fredrik Malm egentligen företräder här? Och varför avsäger han sig sitt och Liberalernas ansvar för majoriteten av Sveriges skollagar de senaste 30-40 åren?

Det är Liberalerna som är ansvariga för bland annat att elever inte går ut med fullständiga betyg. Det är Liberalerna som är ansvariga för att icke-frågor prioriteras framför systemfrågor.

Vi vill också se ett förstatligande av skolan, fru talman, men det är inte seriöst att kalla det förstatligande när man vill ha kvar Academedia och Internationella Engelska Skolan.

Fru talman! Daniel Riazat sa att vi i Liberalerna inte tar något ansvar. Jag rabblade upp en rad olika reformer som vi har genomfört.

Sedan sa Daniel Riazat att vi fick alla emot oss. Men varför har regeringen inte rivit upp ett enda av dessa förslag om de var så dåliga? Sossarna har haft sju år på sig att riva upp alla de förslag vi genomförde, men de har inte rivit upp dem.

Sanningen är ju att de här förslagen är bra och rätt viktiga. Det inser man bredare i det politiska landskapet, även om retoriken kan låta lite annorlunda.

Fru talman! Daniel Riazat nämner sedan specifikt frågan om mobiltelefoner i skolan. Låt mig uppehålla mig vid det en aning. För två månader sedan var det ett stort reportage i Sveriges Radio. De hade skickat ut en enkät till flera tusen skolledare i Sverige och frågat om man upplever att mobiltelefoner kan vara ett problem i skolan när det gäller lärarnas arbetsmiljö och när det gäller mobbning, kränkningar och trakasserier elever emellan. Svaren var ohyggliga. Hundratals rektorer - jag tror att det var 800 eller någonting - svarade att det skapar stora problem för lärarna i skolan.

Sveriges Radio intervjuade då ett antal lärare, och de beskrev hur de även nere på mellanstadienivå tvingas gå in och hantera konflikter mellan elever till följd av vad elever skriver till eller om varandra på Snapchat och Instagram. Även nere i åldrarna tio och elva år ser vi en ökad frekvens av mobbning, trakasserier och så vidare till följd av mobilanvändandet. Det kan inte vara rimligt att det förekommer i skolan. Man är där för att bli undervisad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Jag är förvånad över att Vänsterpartiet är så slappa när det gäller detta.

(Applåder)

Fru talman! Mobilförbud var bara ett exempel som jag tog upp. Eftersom det sedan tidigare har funnits möjlighet för skolledare att förbjuda mobiltelefoner i skolan är det märkligt att låta hela sitt svar handla om den frågan.

Min egentliga fråga, som Fredrik Malm vägrade att svara på, gällde de negativa saker som har hänt i den svenska skolan och om det parti som de senaste 40 åren har haft i särklass mest inflytande över svensk skolpolitik inte har något som helst ansvar. Har inte Liberalerna, före detta Folkpartiet, ett ansvar?

Ni har varit med och tagit fram läroplanerna. Ni har varit med och tagit fram skollagarna. Ni har varit med och styrt Utbildningsdepartementet i Sverige under ett stort antal år, och ni är med och styr majoriteten av Sveriges kommuner. Vart försvinner ansvaret för de negativa delarna?

Och varför springer Liberalerna ärenden åt de stora skolkoncernerna i stället för åt barnen?

(Applåder)

Fru talman! Sanningen är att de reformer som har genomförts för att höja kunskapsresultaten och stärka studieron i skolan inte har varit tillräckligt långtgående. Man ger alltså en skolledare möjligheten att ställa fram en låda och säga: Här lägger ni mobiltelefonerna. Men det behövs ett tydligare lagstöd. Det efterfrågas också av många föräldrar, av många elever, av många skolledare och av lärare. Det finns andra länder som har avsevärt tuffare linje när det gäller de frågorna.

Samma sak gäller skolans kompensatoriska uppdrag. Min bild är mycket tydlig på det området. Jag menar att skolan behöver vara avsevärt mer kompensatorisk för till exempel de elever som är nyanlända och har stora behov av extra undervisning. Många kommuner är, till följd av kommunaliseringen, tyvärr inte det i dag.

Det finns alltså en hel del ytterligare man kan göra. Men jag har noterat att Vänsterpartiet inte är en partner i det arbetet.

Fru talman! Jag hade inte tänkt ta någon replik, men jag blev ganska irriterad över Fredrik Malms anförande. Det är märkligt att man, som Daniel Riazat nyss sa, inte tar något som helst ansvar för den påverkansmöjlighet man ändå har haft, inte minst under de åtta år som man satt med i Fredrik Reinfeldts regering och sedan under den tid vi hade januariavtalet tillsammans. Där har Liberalerna haft stort inflytande och har ibland kanske också bromsat takten för att man har velat fundera lite längre på olika saker.

Det är många saker som är på väg fram. Det vet Fredrik Malm. Många saker som vi har diskuterat under flera år är på väg fram, inte minst när det handlar om trygghet och studiero.

Jag blev lite fundersam på det Fredrik Malm sa om likvärdighet och ganska ilsken över att man påstämplar Socialdemokraterna att det för oss skulle handla om likriktning. Det gör det verkligen inte. Det handlar om att alla barn, oavsett vad de har med sig hemifrån, ska ha samma möjligheter i livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Våra två partier har genom åren haft samma inställning i mångt och mycket när det gäller just likvärdigheten och det kompensatoriska uppdraget. Jag vill nu fråga Fredrik Malm om det har ändrats. Tycker inte längre Liberalerna att likvärdigheten är viktig, eftersom man inte vill göra något åt systemfelet? Över huvud taget vill flera av partierna i kammaren inte göra någonting åt systemfelet som skapar olikvärdigheten. Vad vill Liberalerna egentligen göra åt den olikvärdighet som vi ser i dag, mer än att skylla på Socialdemokraterna?

(Applåder)

Fru talman! Det kom ett batteri av frågor, eller vi kan väl snarare kalla det påhopp, från Gunilla Svantorp. Det nämns att Liberalerna inte vill ta ansvar för det som genomförts inom ramen för januariavtalet. Jag tar fullt ansvar för att man har tillsatt en utredning om att förstatliga skolan. Jag tar fullt ansvar för att man går längre när det gäller att stoppa mobiltelefoner i skolan. Jag tar fullt ansvar för att det ska bli lättare att stänga av elever som stör undervisningen. Jag tar absolut fullt ansvar för det och vill inte fly från det. Faktum är att jag är mycket nöjd med att ha lyckats få fram de sakerna. Jag tror i och för sig att partier som står en bit till höger om Liberalerna också skulle kunna sjösätta den typen av reformarbete.

Fru talman! Det är ändå lite magstarkt att säga att Liberalerna, som lämnade skolministerposten 2014, bär ansvar för de problem vi har nu. Det är lite förvånande att Socialdemokraterna efter snart två mandatperioder vid makten inte tar något som helst ansvar för sjunkande skolresultat och bristande lärarbehörighet. Så sent som i morse kom det uppgifter från Skolverket om att det år 2035 kommer att vara brist på 12 000 lärare och förskollärare i Sverige.

Liberalerna vill inte ha någon socioekonomisk omfördelning och likvärdighet, säger Gunilla Svantorp. Men sanningen är att det finns en kommun i Sverige som sticker ut när det gäller just det; Stockholms stad är den kommun som, tror jag, satsar allra mest i landet på socioekonomisk omfördelning. De utsatta områdena har i stort sett dubbelt så hög skolpeng. Det råkar vara Alliansen och Miljöpartiet som bestämmer i Stockholm, och Socialdemokraterna har suttit i opposition i två mandatperioder.

Fru talman! Fredrik Malm säger att Liberalerna tar fullt ansvar, och han räknar upp det som de har velat få och fått igenom i januariavtalet. Det som skiljer oss åt är att Socialdemokraterna, som är ett statsbärande parti, tar ansvar för helheten. Det gör vi faktiskt. Det som vi har suttit runt samma bord och kommit överens om tar vi också ansvar för, även om vi självklart inte gillar allt. Det är stor skillnad.

Jag vill avsluta med att ställa en viktig fråga. Det handlar om tilliten till skolpersonalen, till dem som jobbar i klassrummet varje dag och gör skillnad varje dag. Jag tog i mitt anförande upp skolchefen Per i Forshaga och rektorn Monzer i Göteborg. De känner att de har tillit. De ifrågasätts inte även om de kliver utanför ramen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Har Liberalerna egentligen tillit till skolpersonalen? Eller vill man hela tiden vara inne och peta?

Fru talman! Det sista förstår jag inte riktigt. Vi vill ha behöriga och duktiga lärare, och vi vill att lärarna ska ges större befogenheter och kunna vara starkare auktoriteter i skolan. Vi vet att det behövs för att kunna utveckla skolan. Vi vill ge lärarkåren större möjligheter. Det är detta som Socialdemokraterna och andra partier har tyckt varit jobbigt. Man har i årtionden beskyllt Liberalerna och gamla Folkpartiet för att vara elaka, hårda och auktoritära och har sagt att det skulle vara stigmatiserande att ge lärare och skolledare just sådana befogenheter. Jag förstår det alltså inte.

Fru talman! När det gäller att ta ansvar för januariavtalet är det klart att vi tar ansvar för alla punkter som vi kritar på, även för värnskatten, för att stoppa vapenexport till Jemen och för att ha enprocentsmål i biståndet. Men den här debatten handlar om just skolan.

Fru talman! Häromdagen visade TV4 en undersökning som de har låtit göra. Man gick igenom alla domar och åtal de senaste sex månaderna för brott som ofta begås i gängmiljö - mord, mordförsök, grova vapen- och narkotikabrott. Sedan valde man ut de förövare som var under 24 år och försökte hitta en gemensam nämnare.

Fru talman! Dessa personer har en djupt oroväckande gemensam nämnare, och det är att 80 procent av dem inte har klarat grundskolan.

Ett par dagar tidigare gjorde Dagens Nyheter en ännu större genomlysning, där man gick till botten med alla som blivit häktade, åtalade eller dömda för skjutvapenbrott sedan 2017. Vet fru talmannen och ni andra vad DN:s kartläggning kom fram till som den gemensamma nämnaren för alla dem som blivit åtalade och dömda sedan 2017? En majoritet har inte klarat grundskolan.

Fru talman! Det har varit sorgliga sju år. Socialdemokraterna har inte tagit fram några konkreta förslag för att se till att fler unga klarar skolan. I juni var det 16 038 elever som stod på skolavslutningen i grundskolan och inte fick grundskoleexamen. Jag tjatar om dessa elever, fru talman. För dessa elever är framtiden mörk, och vi vet alla vilken framtid de riskerar. Det är inte en framtid som vi moderater accepterar och vill att våra barn och unga ska hamna i.

Det var alltså 16 038 elever utan grundskoleexamen, utan behörighet att börja i gymnasiet. Det finns ingen arbetsmarknad i dag om man inte ens har grundskoleexamen, så av alla mål vi har för skolan, vad vi än diskuterar, finns det absolut inget viktigare än att se till att alla barn och unga klarar skolan.

Nu kommer dessutom larmrapport efter larmrapport om sådant som vi har pratat om tidigare i dag på morgonen. Enligt Skolverket har 40 000 elever mer än 5 procents ogiltig frånvaro i år. Hälften av lärarna har blivit utsatta för fysiskt våld av elever. Sju av tio lärare har blivit hotade av elever. Och 75 procent av lärarna säger att de inte har tillräckligt med läromedel i minst ett ämne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Vi kan räkna upp område efter område och se att kurvorna går åt fel håll. Och vad som kanske är ännu mer alarmerande enligt Pisaundersökningen som Sverige deltog i är att vi är sämst i hela världen när det gäller skillnaderna mellan svenskfödda och utlandsfödda elever, trots att vi exkluderade för många.

Fru talman! Svensk skola är i behov av en rad reformer. I den här budgeten har vi dock inte haft möjlighet att göra de fullödiga förslagen när det gäller skola och utbildning, men vi hoppas att vi får förtroendet av väljarna och av alla föräldrar till skolelever efter nästa val. Då får vi återkomma med alla förslag för att vända trenderna i svensk skola och se till att alla barn klarar skolan.

Skolan är i behov av mycket mer kunskapsfokus. Alla barn ska mötas av stora och höga förväntningar, och de ska kunna nå sin högsta potential. Både lärare och elever ska självklart mötas av trygghet och studiero.

Några viktiga beslut har vi dock med i den budgetreservation som vann, fru talman. Det ena förslaget är att vi behöver fler timmar. Svensk skola har motsvarande ett helt år färre timmar än snittet i Europa när det gäller grundskolan. Jämför vi med oss med Danmark har vi motsvarande ett och ett halvt år färre lektioner under vår grundskola än vad de har under sin nioåriga grundskola. I det här budgetförslaget beslutar vi att vi ska fylla på svensk skola med en timme mer om dagen redan från lågstadiet.

En annan nödvändig och akut åtgärd är att vi måste se till att Skolinspektionen kan granska alla skolor och säkerställa att de är av hög kvalitet. Det ska inte finnas några dåliga skolor i Sverige. Vi ska inte behöva läsa i tidningen eller få information av Säpo om avarter i svensk skola, utan självklart ska Skolinspektionen kunna granska alla skolor, göra oanmälda besök och se till att våra skolor är fina.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas förslag till budget.

(Applåder)

Fru talman! "Jag köper inte riktigt det här med socioekonomiskt, att det på något sätt skulle vara en faktor som gör att det inte är möjligt för det stämmer ju inte".

Varifrån kommer detta citat? Det kommer från Kristina Axén Olin, som menar att socioekonomiska förutsättningar inte på något sätt bidrar till hur det går för barn i den svenska skolan.

Forskningen är dock väldigt tydlig. Mammornas utbildningsnivå, klasstillhörighet och bostadsområde är faktorer som avgör hur det går för barnen i svensk skola i dag, och eftersom vi lever i ett klassamhälle får det allt större betydelse för varje dag som går.

Ändå säger Moderaternas högsta ansvariga i skolfrågor att hon "köper inte riktigt det här med socioekonomiskt, att det på något sätt skulle vara en faktor som gör att det inte är möjligt för det stämmer ju inte".

Fru talman! I vilken värld har Moderaterna mer kompetens i dessa frågor än vad Sveriges samlade skolforskare har? Hur kan Kristina Axén Olin uttala sig på det sättet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Sverige har sämst resultat i hela världen när det gäller skillnaderna mellan utlandsfödda elever och svenskfödda elever. Socialdemokraterna har styrt i sju år, och den nyss avgångna skolministern har som tidigare gd för Skolverket och därmed ansvarig för svensk skola varit en av de mäktigaste i över tio år. Vi har sämst resultat i hela världen.

Tycker inte Daniel Riazat att Socialdemokraterna och Vänsterpartiet borde fundera på vilka reformer man har gjort? Varför sticker svensk skola ut så kapitalt i världen gällande skillnaderna mellan utlandsfödda och svenskfödda elever?

Fru talman! I går besökte jag Husbygårdsskolan, en fantastisk skola som har lyckats vända resultaten. Samtliga lärare och rektorer där säger att det enskilt viktigaste som man har gjort för att vända resultaten i Husbygårdsskolan är att man numera möter eleverna med höga förväntningar. Alla elever ska mötas med höga förväntningar och nå sin högsta potential.

Flera skolor på Järvafältet har äntligen börjat vända resultaten och se till att allt fler blir behöriga. Det vet säkert Daniel Riazat, eftersom hans syster är rektor på en friskola på Järvafältet.

(Applåder)

Fru talman! Ena sekunden anklagas jag för att vara kommunist och inte vilja ha företag, i nästa sekund hänvisar man till att jag har en syster som äger en friskola. Det är väldigt märkligt.

Fru talman! Nu är jag inte socialdemokrat. Ledamoten får framföra sin kritik direkt till Socialdemokraterna, men jag kan säga att så pass mycket koll har jag att jag vet att svensk skola inte har sämst resultat i världen. Det är märkligt att en talesperson för Sveriges näst största parti uttalar sig på det sättet.

Husbygårdsskolan ligger för övrigt bredvid min lägenhet, så jag vet hur det är på den skolan.

Men min fråga gällde inte detta. Varför anser inte Kristina Axén Olin, precis som samtliga forskare och folk inom professionen, att socioekonomiska förutsättningar är avgörande för hur det går för barn i svensk skola? Vi måste därför gå till grunden med problemen, nämligen att förändra vårt samhälle ekonomiskt och socialt.

Fru talman! Vi moderater tycker att alla barn är lika viktiga och att alla barn ska klara skolan. Det spelar ingen roll om man har behov av en resursskola - en friskolereform som regeringen har vägrat skriva in i lagen - om man kommer från ett socioekonomiskt utsatt område, om man har problem hemma eller var man bor i Sverige. Alla barn ska mötas av höga förväntningar och få den hjälp och det stöd de behöver så att de kan klara skolan. Det är Moderaternas Sverige.

Fru talman! Alla barn är lika viktiga, säger Kristina Axén Olin. Ja, det är vi nog många som tycker.

Jag vill ändå spinna vidare på det som Daniel Riazat sa. Det var därför jag begärde ordet. Jag blev mycket fundersam och upprörd när jag såg inslaget där Kristina Axén Olin viftade bort faktorn socioekonomisk bakgrund. Forskningsrapport efter forskningsrapport visar att de socioekonomiska faktorerna är det som vi verkligen måste utgå från, inte minst när vi finansierar vår svenska skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Kristina Axén Olins inledning om de elever som misslyckas och riskerar att hamna i gängkriminalitet är något som upptar mångas tankar - mina också. Det är därför som vi verkligen försöker se till att satsa mer på dem som behöver mest, till exempel med det likvärdighetsbidrag som vi har infört.

Vad tycker Kristina Axén Olin egentligen om likvärdighetsbidraget? Ser hon att det ändå har gett resultat för de barn som hon ivrar så mycket för i sina tal?

Kristina Axén Olin och hennes kamrater vill i sitt ändringsförslag ha fler skoltimmar. Ser inte Kristina Axén Olin att det finns en risk för att det ökar olikvärdigheten när vi vet att de legitimerade lärarna inte alltid finns på de skolor där de största behoven finns? Hur tänker Kristina Axén Olin om detta?

Fru talman! Det finns mycket forskning som handlar om vad barn behöver i skolan och vad som fungerar för en god pedagogik. Tyvärr är det intressant att just när det gäller skolområdet verkar det inte som att forskningen är särskilt viktig. Man famlar ofta och säger att det inte finns forskning, men det finns mycket forskning som visar hur barn lär sig bäst i skolan. Det är helt klart så att barn behöver lugn och ro i skolan. De behöver duktiga lärare, och de behöver mötas av höga förväntningar.

Fru talman! När man besöker skolor i områden där betygssnittet är lågt möts man ofta av lärare och rektorer som i dag säger att de har gjort fel. De har inte mött barn i utsatta områden med höga förväntningar, utan de har utgått från att det är omöjligt.

Fru talman! Därför är det så otroligt viktigt att inte se till det som kallas socioekonomisk bakgrund eller lägga lägre förväntningar på barn som kommer från ett annat land. Alla barn ska mötas av lika stora förväntningar och kunna nå sin högsta potential. Vi måste låta barn lyckas i Sverige oavsett bakgrund.

Det är inte bara jag som påstår att Sverige har sämst resultat i hela världen när det gäller skillnaden mellan inhemskt födda barn och utlandsfödda barn, utan OECD visar i slutrapporten efter Pisa - trots att för många hade exkluderats - att Sverige hade sämst resultat i hela världen.

Så vill inte vi moderater att det ska vara. Alla barn ska få mötas av höga förväntningar och kunna nå sin högsta potential i svensk skola, inte slås ut så som sker i Socialdemokraternas skola.

Fru talman! Vid besök och dialog - som Kristina Axén Olin talar om i sitt inlägg - drar man nya lärdomar. Det är spännande, och det är ett av våra huvuduppdrag.

Men när man läser Moderaternas budgetmotion ser man att där står att Moderaterna vill ta bort regeringens satsning på kvalitetsdialoger med skolans huvudmän. Jag är nyfiken på varför Moderaterna vill det. Det handlar just om att sitta vid samma bord och diskutera utmaningarna, som Kristina Axén Olin hela tiden lyfter fram. Varför vill inte Moderaterna att det ska genomföras?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Kristina Axén Olin frågade i sin replik på mitt anförande om Socialdemokraterna tänker obstruera om skolvalet. Jag vill bara påminna Kristina Axén Olin om att i gällande budget föreslår regeringen 70 miljoner kronor för ett förändrat urval och ett gemensamt urvalssystem för 2022. Det har inte de nuvarande partierna ändrat på.

Fru talman! Det är bra att Gunilla Svantorp igen ställer frågor om skolvalet eftersom Gunilla Svantorp uppenbarligen inte har läst texten. Även om vi från de partier vars budget har gått igenom har kvar pengarna till Skolverket har vi skrivit att man inte ska ändra skolvalssystemet och ta bort det från kommunerna eller hitta på några nya kriterier. Det står i texten i den del av budgeten som handlar om Skolverket.

Sedan tar Gunilla Svantorp upp en alldeles ny fråga som vi har inte har pratat om här över huvud taget, och den kommer jag inte att hinna svara på. Men det jag kan försöka svara på är frågan om likvärdighetsbidraget, som jag tycker är intressant. Där har det redan varit miljarder, och i Socialdemokraternas budget utökas det med ännu fler miljarder. Men det har inte gjorts någon utvärdering av bidraget. Har det lett till ökade resultat? Har det lett till förbättrade resultat för eleverna? Det vore bra, fru talman, om man utvärderar om bidrag som omfattar miljardbelopp fungerar eller inte.

(Applåder)

Fru talman! Låt mig först och främst yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Om nio månader går svenskarna till valurnorna för att bestämma landets framtid. En av de allra viktigaste frågorna i det valet är skolan. En god och högkvalitativ utbildningsnivå är viktig för vårt land om vi ska konkurrera i den snabba utveckling som präglar vår samtid. Kunskap och bildning går hand i hand med utveckling och ekonomisk tillväxt.

Men svensk skolpolitik hänger inte riktigt med i utvecklingen. Nästan dagligen påminns vi om att det finns stora problem att ta itu med om Sverige i framtiden ska vara en framgångsrik kunskapsnation. Det är stök och bråk i klassrum. Det är hot, våld och mobbning på skolorna. Det är sjunkande status för läraryrket. Det är negativ kunskapsutveckling över tid. Skolor drivs av islamister som skickar pengar till islamistiska organisationer utomlands. Det sker medvetet fusk i internationella kunskapsmätningar för att dölja de verkliga problemen. Allt detta är det Sverige som i dag styrs av Socialdemokraterna och det parti som numera bara pratar om kunskap i stället för att ge verkliga förutsättningar för den.

I september 2022 är det viktigt att skolpolitiken får en kursändring. Det är också det som är grunden för den gemensamma budget som i dag har lagts fram av Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

Grunden för en lyckad skolgång läggs redan i förskoleåldern. En trygg och inspirerande miljö stimulerar lusten att lära, och den väcker också nyfikenheten hos barn. Den fria leken, fri från politiskt korrekt genuspedagogik och normkritik ska vara i centrum. Barn ska få vara just barn, även om de successivt ska förberedas för kommande skolgång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Det är också en viktig uppgift att komma till rätta med den extremt höga arbetsbelastningen, underbemanningen och de ökande ohälsotalen bland förskolepersonalen. Tillsammans med M och KD har vi därför föreslagit ytterligare förstärkningar av anslaget till just förskolan.

I grundskolan råder en annan verklighet. Vi har varit inne på delar av det under debattens gång.

Otryggheten i grundskolan breder ut sig. Enligt Skolinspektionens skolenkät för 2010-2020 uppgav var femte elev i årskurs 9 att man kände sig otrygg i skolan 2020. Förändringen har gått i negativ riktning. I årskurs 9 har andelen trygga elever minskat med över 10 procentenheter mellan 2010 och 2020.

I enkäten framkommer även att en av tre grundskollärare uppger att en stor del av undervisningstiden går till att upprätthålla ordningen i klassrummet 2020, mot en av fyra 2012. Det är ingen bra utvecklingstrend.

Lärarna har också helt förlorat sin auktoritet. En tredjedel av lärarna i grundskolan ser hot och våld som ett stort problem, och nära en femtedel av högstadielärarna har funderat på att sluta på grund av hot och våld från elever och föräldrar.

En studie av Lärarnas Riksförbund vittnar om en mycket pressad arbetsmiljö för många lärare, inte minst i grundskolan. Det var 75 procent som uppgav att deras arbetsbelastning är alltför hög, och drygt 80 procent ansåg att deras arbete är psykiskt påfrestande. Var fjärde lärare menar att de minst en dag i veckan känner att de är på bristningsgränsen för vad de orkar med, och nästan var femte uppger att de känner så minst flera gånger i veckan. Vi har alltså inte bara problem med att rekrytera lärare till skolan; vi har även problem med att behålla utbildade lärare i skolorna.

Lika illa är det med kunskapsutvecklingen i skolan. Regeringen hävdar envist i nästan varje debatt att elevernas kunskaper har förbättrats sedan 2012. Men då ska vi komma ihåg att Pisaresultaten 2012 var en all time low.

Om vi i stället studerar kunskapsutvecklingen över längre tid och går tillbaka till 2000 eller in på 1990-talet kan vi se att resultaten är sämre i dag än de var då - inte minst år 2000, då svenska femtonåringar presterade väsentligt bättre än OECD-genomsnittet på samtliga ämnesområden.

Vårterminen 2021 lämnade 116 000 elever grundskolan, och ungefär var fjärde elev saknade fullständiga betyg - 25 procent av eleverna. Sett över tid är det också en större andel elever som saknar betyg i kärnämnena i dag jämfört med för 25 år sedan. Det är alltså en negativ trend över tid.

Det här borde, tillsammans med det jag nämnde tidigare, föranleda en politik som helt och hållet fokuserar på att skapa bättre förutsättningar för lärande och öka kunskapsresultaten. Men så är inte fallet.

Skoldebatten handlar om något helt annat. I stället för att ägna sig åt att ta tag i de problem som präglar svensk skola och som på allvar hindrar kunskapsutvecklingen är Socialdemokraterna mer intresserade av att ägna sig åt socialistisk propaganda.

Attacken görs inte mot de skolor som har problem utan mot välfungerande skolor som levererar resultat. I stället för att tala klarspråk och säga rakt ut att de vill förbjuda fristående skolor lindar de in det i argument om skolpeng och vinstförbud. Effekten blir densamma. De flesta fristående skolor kommer att läggas ned.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fristående skolor utarmar den kommunala skolan, sägs det i denna propaganda. Men att det bara är 19 procent av eleverna som går i en fristående skola, oftast en liten sådan, sägs det sällan något om. Inte heller nämns det att det också i kommuner utan fristående skolor är svårt för kommunala skolor att få ekonomin att gå runt - eller att flertalet fristående skolor har ytterst små marginaler, om ens några.

Det här är Socialdemokraterna såklart mycket väl medvetna om. Men för att dölja bristerna i den egna skolpolitiken är det så lätt att använda skräckpropaganda för att vigla upp opinionen.

Socialdemokraterna använder sig också alltmer av uttrycket "ta tillbaka kontrollen över välfärden". Känn på den! Ta tillbaka kontrollen över välfärden. I alla fall för mig är detta något som ger en känsla av 70- och 80-talens debatter om löntagarfonder, när planen var att en gång för alla totalt socialisera samhället. Och visst är det samma typ av socialism som nu avses.

Med "ta tillbaka kontrollen" menas ju inget annat än att makten ska flyttas från elever och föräldrar till politiker och byråkrater. Det är politiker och tjänstemän som enligt socialdemokratin ska bestämma skolvalet, inte föräldrar och elever.

Det socialistiska tänkandet känner heller inga som helst gränser. Barn ska lottas in i skolor och klasser. Kvotering ska tillämpas, och elever ska bussas till skolor i andra områden i stället för till den skola som ligger närmast hemmet. Så blir konsekvensen av det socialistiska skolvalet: När elever ska placeras ut på olika skolor måste även elever från närområdet placeras på andra skolor längre bort. Det är social ingenjörskonst när den är som allra sämst.

För oss sverigedemokrater är valfriheten viktig. Det är elever och föräldrar som ska välja skola, ingen annan. Det betyder inte att vi inte ställer krav på fristående aktörer - eller kommunala, för den delen. Men kritiken måste riktas mot de skolor som inte sköter sig, skolor där undervisningen är undermålig och resultaten inte är bra, och inte mot populära skolor där lärare och elever trivs, skolor som fungerar och som levererar resultat.

Just därför måste vi skärpa Skolinspektionens uppdrag och förtydliga och förstärka det. Vi har valt att höja anslaget till Skolinspektionen i vår gemensamma budget.

Det är dags att den skolpolitiska debatten handlar mer om innehållet än om driftsformer. Vad är det som gör att vissa skolor är mer framgångsrika än andra? Varför lyckas även skolor i socioekonomiskt mycket svaga områden vända resultaten när det görs särskilda insatser i form av förstärkningar av ledarskapet eller lärarkåren? Varför lyckas vissa skolor så väl med att bekämpa skolk, öka närvaron och upprätthålla ordning och reda i klassrummen?

Det är just här den socialdemokratiska politiken har misslyckats totalt, och inte blir det bättre av att tala om andra saker än de verkliga problemen. Tvärtom är det ledarskapet i skolan, lärarens auktoritet, högt ställda förväntningar på eleverna, förmågan att anpassa undervisningen även för elever som är särbegåvade, bekämpandet av skolk och stök och upprätthållandet av ordning och reda i klassrummen som är grunden för en framgångsrik skola. Det är detta skoldebatten måste handla om.

Fru talman! Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna har nu en gemensam budget för utgiftsområdet. Den innehåller förändringar i ett antal anslagsområden. Men framför allt innehåller den riktlinjer för en ny skolpolitik som är fokuserad på kunskap och ordning och reda och som slår vakt om pluralism och valfrihet. Det är en bra varudeklaration inför valet nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

(Applåder)

Fru talman! Kristdemokraterna vill ha en skola där ingen hålls tillbaka och ingen lämnas efter. Det är lättare sagt än gjort, och det kräver att varje elev ses som den individ den är och ges förutsättningar att utvecklas efter sin förmåga - även den särbegåvade eleven som behöver extra stimulans för att inte tappa motivationen och eleven som behöver särskilt stöd för att över huvud taget klara av skolans kunskapskrav.

Den här situationen och problematiken har försvårats av pandemin som vi gått igenom.

De resultat vi ser i skolan i dag är inte tillfredsställande. Vem av oss kan acceptera att en fjärdedel av alla elever som går ut grundskolan saknar fullständiga betyg? Eller att 17 procent av eleverna som går ut grundskolan saknar godkänt betyg i kärnämnena och därmed inte kan söka vidare till gymnasiet?

Jag har ju ett förflutet som regionpolitiker och har jobbat mycket med folkhälsofrågor. I sådana sammanhang talar man mycket om friskfaktorer och skyddsfaktorer, det vill säga sådant som minskar riskerna för olika former av ohälsa.

Forskning visar att fullgjorda grundskolestudier med godkända betyg är den starkaste skyddsfaktorn mot olika former av utanförskap - inte bara arbetslöshet utan även långtidssjukskrivning, ekonomisk och social utsatthet och kriminalitet.

Detta i sig ger alla skäl i världen att lägga stora resurser på att varje elev ska klara av skolan, inte genom att sänka kraven utan genom att sätta in de resurser som eleven behöver för att klara betygens kunskapskrav.

De senaste åren har vi kristdemokrater gång på gång lyft det faktum att svenska elever har mindre antal undervisningstimmar än OECD-snittet. Av dessa undervisningstimmar är dessutom ett inte föraktligt antal lärarlösa lektioner, trots all kunskap som finns om att det är just lärarledd undervisning av en erfaren, yrkesskicklig pedagog som är den viktigaste förutsättningen för elevens lärande.

Dessutom är det viktigt att grunden läggs tidigt. Därför är riksdagens beslut häromveckan att anta den budgetreservation som Kristdemokraterna till att börja med arbetade fram tillsammans med Moderaterna så viktigt. Genom den läggs nu grunden för att successivt utöka antalet undervisningstimmar med start i lågstadiet. Detta ger barnen helt nya förutsättningar.

Likaså är det ökade statsbidraget för att minska barngruppernas storlek i förskolan oerhört viktigt. En förskola med alltför många barn per vuxen skapar inte det lugn, den trygghet och den pedagogiska miljö som barnet behöver för att utvecklas efter sin förmåga. Är det alltför många olika vuxna som alternerar i grupperna med de allra minsta barnen kan det påverka anknytningen och därmed påverka barnets utveckling på ett negativt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Det är på vetenskapligt baserad grund som Skolverket har tagit fram riktvärdena för hur många barn det som mest bör vara i grupper i förskolan. Ändå ligger gruppstorlekarna i många fall långt över riktvärdena. Det ökade statsbidrag som KD-M-SD-budgeten nu ger bidrar till att kommunerna kan börja arbetet med att minska barngrupperna. Jag kan för övrigt lägga till att Kristdemokraterna vill lagstifta om ett maxtak på tolv barn i småbarnsgrupperna, för att ge ännu mer dignitet åt riktvärdet.

Fru talman! Svensk skola ska vara av god och likvärdig kvalitet, oavsett vem som driver skolan. Varje barn ska få det stöd det behöver för att lyckas, oavsett vilken skola man går i och föräldrarnas utbildningsbakgrund. I dag är det inte så. Det finns skolor där hälften av eleverna inte klarar grundskolan med godkända betyg. Detta är förstås helt oacceptabelt.

Skolinspektionen är den myndighet som granskar att skolorna följer skollagen och sköter sitt uppdrag. För de skolor som har stora utmaningar behövs tätare uppföljningar och även möjlighet att göra oanmälda kontroller för att följa upp att upprättade åtgärdsplaner verkligen följs och ger avsedd effekt och att skolan är på rätt väg. Då behövs mer resurser till Skolinspektionen, och det ges i och med att vi nu i KD-M-SD-reservationen har lagt in mer pengar till Skolinspektionen. Det är alltså en satsning på en mer likvärdig skola.

Jag vill så här i slutet av mitt anförande passa på att vederlägga något som passerat tidigare i debatten och vill därför citera några rader i KD-M-SD-reservationen, som vann riksdagens majoritet häromveckan:

"Utbildningen i Sverige ska hålla hög kvalitet och vara tillgänglig för alla. Föräldrarna ska veta att när barnen kommer hem från skolan har de lärt sig något nytt i en trygg miljö. En skola med höga ambitioner för alla är också förutsättningen för Sverige som kunskapsnation. Sverige ska ha en jämlik skola som fokuserar på kunskap, prioriterar ordning och reda samt sätter den enskilda elevens resultat och ansträngningar i centrum. Skolan ska präglas av höga förväntningar och tydliga krav. Varje elev ska ges rätt förutsättningar att nå kunskapsmålen. Alla ska kunna känna sig trygga och vara en del i en gemenskap i klassrummet, på skolgården och i korridorerna."

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Som alla vet är det Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas gemensamma rambudget som med passivt stöd av Centerpartiet och Liberalerna beslutats av riksdagen. Inom forskningsområdet har partierna inte gjort några ändringar jämfört med regeringens förslag, och det är ganska underhållande att läsa respektive budget om forskningsresurser. Man förstår att de tre högerpartierna inte har kunnat enas. Höj anslaget till Vetenskapsrådet, tycker Moderaterna. Sänk anslaget till Vetenskapsrådet, föreslår Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Höj anslaget till rymdforskning, tycker Sverigedemokraterna. Sänk det - rymdforskning är inte så viktigt, menar Kristdemokraterna.

Liberalerna och Centerpartiet, å andra sidan, sänker alla anslag jämfört med regeringens förslag. Våra lärosäten och den svenska forskningen ska bli mer effektiv, få stärkt kvalitet och nå världsklass genom sänkta anslag, är partiernas logik. Men Vänsterpartiet menar att vi inte får mer och bättre forskning och utbildning genom nedskärningar - tvärtom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Vänsterpartiet lägger som sagt var inte fram några förslag om sänkta anslag inom högskoleområdet. Vi lägger fram flera förslag om ökningar. Inom forskningsområdet föreslog vi i vår budgetmotion en fördubbling av anslaget till Vetenskapsrådet för att finansiera forskning och utveckling av alternativa metoder till djurförsök.

Jordbruksverket driver ett 3R-center. 3R står för replace, det vill säga ersätta, reduce, det vill säga begränsa, och refine, det vill säga förfina, och innebär att djurförsök ska ersättas eller begränsas. 3R-centrets roll är bland annat att vara en samlande arena för kunskap och samarbete om 3R-frågor både i Sverige och inom EU. Centret bidrar till att sprida kunskap om hur man kan forska utan djurförsök och minimera djurens lidande. Men för att man ska kunna sprida kunskap om att forska utan djurförsök måste det också finnas kunskap att sprida. Det är därför Vänsterpartiet föreslår ett utökat anslag till den forskningen.

Vi föreslog också en utökad satsning på virusforskning, både för att öka beredskapen och forskningen om virus och vaccin och för att öka forskningen om pandemiers påverkan på samhället i stort. Det kan handla om psykisk ohälsa, isolering, tilltro till myndigheter och påverkan på demokratin.

Fru talman! Samtidigt som fler antagits till våra lärosäten har det varit svårare att studera när mycket av studierna under pandemin fått skötas digitalt. I Vänsterpartiets budgetmotion hade vi flera förslag som hade kunnat förbättra den studiesociala miljön. Vi föreslog bland annat en kraftig satsning på studentkårerna, både för det studiesociala arbetet och för att stärka det studentfackliga arbetet. Studentkårernas arbete är viktigt för studenternas välbefinnande och därmed deras möjlighet att klara sina studier.

Många forskarstuderande har bromsats i sitt arbete av att hela högskolesektorn under en tid globalt stått stilla på grund av pandemin. För att möjliggöra en förlängning av doktorandtiden för dem som drabbats av pandemins konsekvenser har vi avsatt medel till lärosätena för förlängningar.

En annan av våra satsningar är att höja ersättningen per student med 1 000 kronor. En sådan höjning skulle öka kvaliteten på utbildningarna och öka möjligheten att stödja dem som behöver stöd för att genomgå en högskoleutbildning. Tyvärr brister både det pedagogiska stödet och det extra stödet. Jag tror på en breddad rekrytering och på att alla ska ha möjlighet att studera på högskolan, men då måste vi också ha en högskola som har resurser och möjlighet att ta emot studenter med skiftande bakgrund och erfarenhet.

Om fler ska våga söka en högre utbildning och rekryteringen breddas måste också stödet till studenter med funktionsnedsättning byggas ut. Därför utökar vi stödet till Specialpedagogiska skolmyndigheten, som beviljar en del av stödet till studenter med funktionsnedsättning. Efter att Vänsterpartiet föreslagit ökat stöd till studenter med funktionsnedsättning och flera gånger tagit upp frågan i riksdagen, där den dåvarande högskoleministern bedyrade att mer resurser inte behövdes, har regeringen ändå i denna budget gjort en satsning på just studenter med funktionsnedsättning. Det gäller både det pedagogiska stödet och särskilt utbildningsstöd. Tack för det!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

I dag är det få funktionsnedsättningar som ger rätt till anpassade högskoleprov. Personer med funktionsnedsättning samt diabetiker kan få anpassade provsituationer men kan inte garanteras det. För att fler ska få rätt till anpassade högskoleprov och anpassade provsituationer ökar Vänsterpartiet UHR:s budget för högskoleprovet.

Personer med funktionsnedsättning är underrepresenterade bland dem med högre utbildning och bland personer med gymnasieexamen. Alla ska ha likvärdiga möjligheter att göra högskoleprovet. Allt annat är diskriminerande. Även i denna del har regeringen i viss mån lyssnat på V och ger nu de synskadade möjlighet att göra högskoleprovet även på våren, vilket vi också tackar för.

Vi ser en risk att avgiften för högskoleprovet kan komma att höjas eftersom provet är underfinansierat i dag. Vänsterpartiet lägger resurser för att undvika en sådan avgiftshöjning för högskoleprovet, då det riskerar att leda till att färre väljer att skriva provet.

En av högskolans viktigaste uppgifter är att minska snedrekryteringen, och här är högskoleprovet och alternativa antagningar viktiga. Alla ska kunna känna att de har möjlighet att studera vidare om de vill.

I vårens behandlingar av motioner kommer vi att återkomma med förslag för en bättre högskola.

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet deltar inte i beslutet eftersom vår budget föll, utan jag hänvisar till Vänsterpartiets särskilda yttrande.

Jag vill avsluta med att önska alla närvarande och de som lyssnar en god jul.

(Applåder)

Fru talman! Först skulle jag vilja rikta ett varmt välkommen till Anna Ekström i hennes nya roll som minister med ansvar för högre utbildning och forskning. Jag hoppas att vi kommer att få se Anna Ekström debattera dessa frågor här i kammaren inom kort. Hon kommer definitivt inte att ha långtråkigt i sitt nya uppdrag. Därtill finns det - tyvärr, får man kanske säga - alltför mycket att göra.

Fru talman! Som liberal värnar jag alltid om utbildning och bildning. Det är viktigt både för den enskilda individens utveckling och för utvecklingen i samhället i stort. Utbildning och bildning ska, lika mycket som kultur, kunna stå på egna ben utan att i alla lägen behöva vara direkt nyttoskapande.

Jag kommer att göra några nedslag i Liberalernas politik för högre utbildning och forskning. Vi har i två timmar debatterat ungdomsskolan. Det är oerhört viktigt. Vi får inte glömma bort ungdomsskolans betydelse för högre utbildning och inte minst för forskning. Grunden för detta är kvalitet. Kvalitet i ungdomsskolan borgar för kvalitet i högre utbildning och forskning.

När studenter som har bristfälliga förkunskaper eller svaga skriv- och läsfärdigheter väljer att studera i den högre utbildningen har det en hämmande effekt för vilken nivå undervisningen kan bedrivas på. Den högre utbildningen ska vara just högre och inte behöva rusta studenter med grundläggande kunskaper och färdigheter. Detta ska ungdomsskolan göra. Det är därför kvaliteten i ungdomsskolan alltid måste vara i centrum. Liberalerna menar bland annat att vi, förutom att stärka kvaliteten i ungdomsskolan, behöver fortsätta att utveckla högskolepedagogiken. Det är ett ämne som vi pratar ganska sällan om men som har mycket stor betydelse för lärandet inom högre utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Fru talman! Om Sverige ska kunna konkurrera som kunskapsnation måste det finnas en god tillgång till högre utbildning i hela landet. Vi blir ibland anklagade för att vara något elitistiska i vår politik för utbildning, högre utbildning och forskning, men jag vill poängtera att detta är viktigt. Dagens arbetsmarknad ställer krav på att individer kan ställa om mitt i livet, fördjupa sin kompetens och så vidare, och detta underlättas av tillgång till högre utbildning i hela landet.

Vi är av den bestämda uppfattningen att vi ska värna den högre utbildningens kvalitet genom att aldrig tillåta fler utbildningsplatser om det sker på bekostnad av kvaliteten. Kvaliteten är alltid i centrum, och vi ser att det inom flera områden finns en omfattande brist på universitetslärare, vilket förhindrar att vi kan expandera och bygga ut utan att kvaliteten i undervisningen försämras. Mer behöver göras för att öka tillgången till universitetslärare för att säkerställa att alla nya studenter får en högkvalitativ utbildning, oavsett var i landet det sker.

I våras beslutade riksdagen om den forskningsproposition som Liberalerna tillsammans med Centerpartiet och den dåvarande regeringskonstellationen samarbetade om. Vi står naturligtvis bakom forskningspropositionen, men jag skulle vilja ta detta tillfälle i akt att ställa några frågor till regeringen, om den hade varit här, om hur det går med några av de delar som vi var särskilt angelägna om att få med.

I forskningspropositionen konstateras att det ska tas fram kriterier för när en högskola kan komma i fråga för att ombildas till ett universitet. Ombildningar ska inte vara resultatet av socialdemokratiska vallöften, utan det behöver finnas en objektiv process. Frågan är om denna objektiva process är igång någonstans på Regeringskansliet. Vi hade gärna sett resultatet av den.

Vi var också angelägna om att ytterligare stärka begreppet akademisk frihet och skriva in det i grundlagen. För att detta ska vara möjligt krävs en parlamentarisk utredning, konstateras det i forskningspropositionen. Vi har under det senaste året sett hur akademisk frihet blir ett slagträ i den politiska debatten, från vänster till höger, men dess betydelse är alltför stor för att detta ska få fortsätta. Begreppet behöver därför utredas, renodlas och skrivas in i grundlagen. Vi hoppas att regeringen går vidare med detta arbete också under våren.

Fru talman! Modern forskning blir alltmer beroende av avancerad utrustning - datakapacitet, renrum, avancerade teleskop och så vidare. Det kallas forskningens infrastruktur. Vi har två stora och mycket välrenommerade materialforskningsanläggningar i ESS och MAX IV. Vi är stolta över det, men mer behöver göras kopplat till ESS och MAX IV för att vi ska kunna ta till vara deras fulla potential. Vi vill se en viljeinriktning hos regeringen om att detta är viktigt också i fortsättningen för Sverige som spjutspetsnation inom forskningen.

Fru talman! Forskning är grunden för svensk konkurrenskraft, svensk tillväxt och svensk välfärd. Betydelsen av den kan aldrig överskattas. Jag hoppas att Anna Ekström som ny minister för detta område kommer att ta tillfället i akt att verkligen fördjupa, fortsätta och utveckla arbetet under den tid som återstår innan vi förhoppningsvis byter regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

(Applåder)

Fru talman! Egentligen begärde jag inte replik för att vi är mycket oense, utan jag gjorde det mer för att få en chans att prata lite forskning, för det hinner man inte med när man bara har åtta minuters talartid för hela detta stora område.

Men det är några grejer som ledamoten sa som jag vill problematisera lite grann. Maria Nilsson sa, när det gäller tillgången till högre utbildning, att det inte får ske på bekostnad av kvaliteten och att vi kanske ibland anklagar Liberalerna för att inte vilja bygga ut. Men vi har ett kvalitetssystem som säkrar detta när vi gör en utbyggnad. Ibland säger kvalitetssystemet: Ni har för få disputerade universitetslärare och så vidare. Då får man pausa sin utbildning. Vi har alltså ett kvalitetssystem redan i dag. Menar ledamoten att det systemet inte räcker till? Vi uppfattar det som att Liberalerna ibland vill stoppa den viktiga utbyggnaden, som hänger ihop med att vi ska kunna kompetensförsörja hela landet.

Precis som ledamoten sa handlar den högre utbildningen om både utbildning och bildning, men vi ser nu att vi har en väldigt stor brist på till exempel lärare, som vi har pratat om tidigare under de två timmar som vi har stått här. Vi har också brist på sjuksköterskor. Ofta vill de som bor på något annat ställe i landet inte resa till Lund eller Uppsala för att utbilda sig. De vill ha lite närmare till sin utbildning. Därför har utbyggnaden gjort stor skillnad när det gäller att se till att vi faktiskt har kompetent personal i de områden som jag nämnde.

Jag vill alltså problematisera lite grann. Tycker inte Maria Nilsson att vi har ett väl utbyggt kvalitetssystem?

Fru talman! Tack så mycket, Gunilla Svantorp, för frågan! Jag tror absolut att vi har ett kvalitetssystem. Det betvivlar jag inte, och det ifrågasätter jag inte. Men jag är ute efter detta: En utbildning till sjuksköterska på ett ställe i landet måste vara likvärdig med den utbildningen på ett annat ställe i landet. Där är disputerade universitetslärare av avgörande betydelse. Vi kan inte bygga ut högskolan och den högre utbildningen i en sådan takt att vi inte hinner med att också utbilda universitetslärare, så att det blir fler disputerade som kan undervisa de nya studenterna. Blir det ett glapp där kommer kvalitetsbristerna att uppstå.

Gunilla Svantorp nämnde lärarutbildningen. Vi är inte för att man ska komma till rätta med lärarbristen genom att bygga ut lärarutbildningen, för vi ser att de platser som finns i dag inte är översökta, om man säger så. Vi behöver hitta andra sätt att komma till rätta med den alarmerande lärarbrist som finns i dag.

Fru talman! Jag tror att vi är helt överens om att vi behöver fler vägar för att få människor med den utbildning som efterfrågas - lärare, sjuksköterskor och så vidare - i hela landet. Därför är det viktigt att vi också har praktiknära forskning. Det krävs att man inte har jättelångt till en högskola för att man ska kunna ha den praktiknära forskningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Vi har också haft ett försök som nu har permanentats med ULF-pengar - utveckling, lärande, forskning. Det har varit jätteviktigt. Där har man kunnat följa vad som händer. Står Liberalerna fortsatt bakom den satsningen? Den är viktig för hela landet.

Fru talman! Ja, vi har ett avsnitt i vår motion för högre utbildning som handlar just om praktiknära forskning och vikten av densamma. Det är klart att vi ser det behovet också, men skillnaden mellan Liberalerna och Socialdemokraterna är väl att vi i alla lägen sätter kvaliteten i främsta rummet. Jag kan inte alltid se att Socialdemokraterna gör detsamma.

Det var väldigt glädjande att Anna Ekström, när hon tillträdde sitt nya uppdrag, just fokuserade på kvalitet i högre utbildning. Jag tar det som ett tecken på att Socialdemokraterna sent omsider börjar upptäcka att det är det som alltid måste stå i centrum för högre utbildning och forskning.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag tänker börja med att prata lite om vår högskolepolitik och forskningspolitik ur ett bredare perspektiv. Vi har lagt fram en gemensam budget, men jag tänkte ändå snudda lite vid vår egen politik på området.

Först ska jag kommentera ett par saker som har sagts här. Att vi inte har fler gemensamma förslag på utbildningssidan beror mest på tidsbrist. Det beror inte på att vi har olika åsikter, vilket vi i och för sig har, vilket är fullt naturligt. De åsiktsskillnaderna är inte i närheten av dem mellan Centerpartiet och Socialdemokraterna, till exempel när de tecknade januariavtalet, så jag tror inte att detta är något större problem.

Maria Nilsson tog upp ombildningen av högskolor till universitet. Jag har hört ryktas att det är ytterligare en högskola som ska bli universitet. Snart har vi inga högskolor kvar utan bara universitet. Det kan vara en politik man kan föra och en åsikt man kan ha. Vi sverigedemokrater vill ha en skillnad mellan högskolor och universitet, och vi tycker inte att vi kan ha universitet överallt i hela landet. Vi tror att det är en fördel att ha en skillnad och att vi på så sätt kan sprida lärosätena mer över landet. Högskolor har mindre krav på sig än universitet. Därmed kan man sprida högskolorna mer över landet och få fler studenter.

Jag gluttade lite i Forskningsbarometern under hösten. Det är alltid intressant läsning. Internationellt ligger vi hyfsat bra till forskningsmässigt enligt många parametrar. Enligt Forskningsbarometern satsar vi betydligt mer pengar per capita på forskning än de fem toppländerna inom OECD. Men vi ligger betydligt lägre i andel citeringsgenomslag. Där ligger vi på plats 13 i världen. Vi är inget av de fem toppländerna i OECD, och det är med dem vi ska jämföra oss, tycker jag. Man kan väl fråga sig hur viktigt och relevant det är med citeringsgenomslag och publiceringar, men det finns i alla fall en förbättringspotential.

Som jag tidigare har sagt ligger Sverige väl till när det gäller andel av bnp till forskning och utveckling, men vi har en större andel anslag och medel som kommer från det privata näringslivet än genomsnittet i västvärlden. Det är faktiskt en ganska betydande skillnad. Vad händer om välvilligheten från den privata sektorn tryter? Här är det viktigt att regler och lagar är anpassade efter ett näringsliv som satsar mycket på forskning och utveckling. Jag tänker då på skatteregler och andra lagar. Det är jätteviktigt att vi bibehåller andelen till forskning och utveckling från den privata sektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utbildning och universitetsforskning

Jag vill också påpeka vikten av att vi återupptar forskningen kring kärnenergi. Det finns inget explicit förbud mot denna forskning, som talare har sagt i talarstolen här. Men när regeringen har gett signaler om att kärnenergin är passé minskar såklart intresset. Kärnenergin kommer att behövas i framtiden, vilket inte minst denna vinter har visat, med skyhöga elpriser. Vi måste bevara vår kompetens på området inför framtiden. Vi var en gång nästan världsledande på detta område. Nu halkar vi efter, och det är mycket oroande och mycket sorgligt.

Ett av de länder Sverige samarbetar mest med inom forskningen är Kina. Där ligger vi faktiskt på samma nivå som Norge, vilket jag tror förvånar några här. Då kommer man ju osökt in på aspekter om säkerhet och läckage av viktig information.

Hur ser egentligen säkerheten ut vid våra lärosäten, och hur mycket av vår inhemskt producerade kunskap läcker till Kina på oegentliga grunder? Jag tror att svaret är lite oroande. Vi vet ju att Kina spionerar genom andra kanaler. De styr sina företag genom inhemsk lagstiftning. Spionerar de då inte genom de studenter som de i vissa fall kanske skickar hit? Här finns det arbete att göra. Oavsett vilken regering vi får efter 2022 måste vi ta tag i de här problemen.

Jag har tidigare tagit upp något som även Maria Nilsson var inne på, nämligen att både den här regeringen och tidigare regeringar alltför ensidigt har satsat på kvantitet i stället för kvalitet när det gäller högskoleplatser i teoretiska ämnen. Det ska ju vara en balans mellan dessa båda, men när man ensidigt satsar bara på kvantitet blir kvaliteten lidande. Det vill jag med bestämdhet påstå.

Samtidigt har samhället ett skriande behov av yrkesutbildat folk. En del av dem som går teoretiska högskoleutbildningar skulle kunna gå en praktisk utbildning, kanske yrkeshögskola eller något liknande. Det skulle både de själva och samhället vinna på.

Avslutningsvis, fru talman: Jag är medveten om att vissa utbildningar kräver mer resurser och pengar än andra. Så måste det vara, och så kommer det alltid att förbli. Det är ju beroende på utbildningarnas natur. Men när jag tittar i regeringens senaste budget börjar jag i alla fall att fundera lite.

Ersättningen för en helårsstudent på medicinutbildningen är 66 600 kronor. För naturvetenskaplig eller teknisk utbildning är den 56 000 kronor. För design, å andra sidan, är den 159 000 kronor, och för den allra dyraste utbildningen, operautbildningen, är den hela 327 000 kronor om året.

Utbildning och universitetsforskning

Det går alltså fem medicine studerande på varje operastudent. Detta borde man se över, tycker jag. Jag är väl medveten om utbildningarnas olika natur och att de kräver olika mycket resurser. Men vad gör de på operautbildningen som gör att den kostar fem gånger mer än medicinutbildningen?

Jag har dragit över min talartid, men jag vill ändå passa på att önska presidiet och alla ledamöter en god och vilsam jul.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Allmän miljö- och naturvård