Utgiftsområde 19 Regional tillväxt

Debatt om förslag 12 december 2016

Protokoll från debatten

Anföranden: 11

Anf. 171 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Jag vill börja med att ställa mig bakom vårt särskilda yttrande, som berättar om vår syn på regionalpolitik som en del av vår samlade politik.

Regional tillväxt

Området regional tillväxt har en ram om samlade utgifter som inte får överstiga 3 595 481 000 kronor. Vi har i betänkandet inte något annat förslag till anslagsfördelning än regeringen. Däremot skiljer vi oss åt i inriktningen för den regionala tillväxtpolitiken på ett flertal punkter, och politiken på området återfinns också i de andra politikområden som riksdagen har att hantera, såsom miljö och jordbruk, utbildning, trafik, arbetsmarknad med flera.

För oss handlar det om utvecklingskraft, tillväxtpotential, sysselsättningsmöjligheter och att människor kan växa och utvecklas. Förmågan att attrahera, behålla och utveckla kompetenser, företag och kapital är avgörande för att regioner och kommuner ska bli konkurrenskraftiga och bidra till den nationella tillväxten.

Vi vill satsa på de gröna näringarna som tillväxtmotor, fortsätta arbetet inom ramen för landsbygdsprogrammet och samtidigt satsa på lokal service. Detta skapar viktiga förutsättningar för att människor ska kunna leva och verka på landsbygden. Tillgång till goda vägar och järnvägar och fortsatt utbyggnad av bredband och förbättrade möjligheter till mobil kommunikation är avgörande för kommunikationsmöjligheterna. Vi vill se en fortsatt positiv trend inom besöksnäringen, från norr till söder.

Vi vill även understryka flygets betydelse för att skapa regional tillväxt och knyta samman regioner. Varje dag pendlar ett stort antal människor från olika delar av vårt nordliga land för att mötas och göra affärer i våra storstäder och ute i regionerna. Därför är en tänkt flygskatt inte vad Sverige behöver.

Vi kan se hur stjärnfamiljer tar sig till mammor, pappor, mormödrar, farmödrar och så vidare som bor och lever i olika delar av landet. Inte minst nu till jul är det tydligt på våra flygplatser hur transporterna för människor närmare varandra. Att det blivit möjligt för många att flyga har skapat kortare vägar för familjeband samtidigt som tekniken utvecklats och kommer att fortsätta att göra det.

Våra städer behöver fortsätta att utvecklas och vara attraktiva såväl för det lokala näringslivet som för regionerna, nationen och för det globala intresset. Regional tillväxt är med andra ord att framhålla nödvändigheten i att Sverige fortsätter att utvecklas i hög takt och att hela Sverige ska leva.

De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning och ett förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala tillväxtinsatser. Varje kommun och region har ett ansvar att genomföra nödvändiga insatser för att förbättra näringsklimatet.

Det blir därför märkligt när regeringen lägger fram förslag inom offentlig upphandling som utestänger de mindre företagen från att delta. Det lokala kittet på orten är ofta just nätverket av små företag. Här finns de som levererar närodlad mat till skolor och omsorg, och här finns också möjlighet att gemensamt med fler företag knyta samman och skapa nya innovationer och bra lösningar för människor och näringsliv.

Vi ser med oro på regeringens förslag om höjda skatter på jobb och företagande - en politik som står i skarp kontrast mot vår politik och som kommer att slå mot den regionala tillväxten i landet. Vi motsätter oss exempelvis regeringens förslag om höjd bensinskatt och införande av en kilometerskatt, vilket kommer att göra arbetspendling och transporter i näringslivet avsevärt dyrare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Inom regional tillväxt finns EU-fonder som ska stärka den regionala tillväxten. Det som är viktigt att säga om dessa är det som också betänkandet i stort talar om, nämligen att utbetalda medel ska vara så effektiva som möjligt och ge så mycket nytta som möjligt tillbaka. Detta ställer krav på att de myndigheter som har att hantera medel i form av projektpengar ska följas upp, utvärderas och visa på måluppfyllelse. Vi vill se en fortsatt tydlighet i detta. Vi ser i sammanhanget positivt på Almis nya roll och vill också här se tydliga utvärderingar längs vägen.

Att våra myndigheter behöver gå i takt med vårt näringsliv för att hitta lösningar och inte låsningar är oerhört viktigt för att utveckla och inte avveckla företag. Som exempel ska jag nämna drönare, som är en teknik som fyller en direkt funktion för svenskt näringsliv. Två exempel är skogsbruk och jordbruk, där man med bilder får direkta och stora vinster för livsmedelsstrategi och miljö liksom korta ledtider och förenklingar i kontakt med länsstyrelser. Ta tag i detta snabbt! Det finns möjligheter här.

På området forskning och utbildning har regeringen lagt fram sin proposition. Jag vill bara kort säga att det är hög tid att regeringen sätter ned foten när det gäller de förslag som inkommit för att växla upp verksamheten och skapa nya möjligheter för landet regionalt, nationellt och internationellt. Jag talar om ESS och Max IV.

Rymdforskning i norr, för att ta en annan del, har en potential såväl innovativt som när det gäller utveckling av turismen. Detta och mycket mer för Sverige framåt. Vårt avlånga land behöver mycket mer. Mer om dessa diskussioner och innehållet i denna budgetdel av betänkandet kommer vi att återkomma till i vår.

(Applåder)

I detta anförande instämde Hans Rothenberg (M).


Anf. 172 Johan Nissinen (SD)

Herr talman! Regional tillväxt är förmodligen inte det mest intressanta ämnet för de flesta lyssnare, trots att det är ett oerhört viktigt ämne som berör många människor i Sverige. Vi får därmed göra vårt bästa för att väcka allmänhetens intresse.

Sverigedemokraterna ser positivt på landsbygdens möjligheter. Samtidigt kan vi inte blunda för de stora utmaningar som finns, inte minst den ofrivilliga urbaniseringen.

Vi anser att staten bör ha en aktiv roll vad gäller förutsättningar för regional tillväxt. Olika styrmedel såsom regleringar, skatter och subventioner kan mildra vissa problem på kort sikt men kan inte lösa de stora utmaningarna på lång sikt. För att främja reell tillväxt krävs därför ett ömsesidigt positivt samspel mellan både privat och offentlig sektor.

En avgörande förutsättning för att företag och medborgare ska ha möjlighet att verka i hela Sverige är tillgången till såväl privat som offentlig service. En större samordning av det offentliga och det privata är kanske den bästa lösningen. En lokal matbutiks överlevnad kan avgöras av att man har möjlighet att tillhandahålla offentlig service.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Vår målsättning är att skapa förutsättningar för en kraftig men hållbar tillväxt så att företag och medborgare kan bo och verka i hela Sverige - i alla regioner. Vi anser att en växande turism är positiv för sysselsättningen på landsbygden men också för att främja inflyttning och motverka avfolkning.

Lokala entreprenörer spelar en viktig roll för landsbygdens utveckling, vilket var mycket tydligt när jag nyligen besökte ett livsstilsboende utanför Gnosjö. Företaget är oerhört kreativt genom att ta vara på allt material som finns på hela industritomten, och man planerar att bygga ett eget värmekraftverk som ska drivas med avfall från omkringliggande industrier. När boendet är färdigt kommer det att skapa nya tjänstetillfällen kopplat till boendet, samtidigt som det kommer att öka befolkningstillväxten kraftigt på den lilla orten.

Friluftslivet når många samhällsgrupper och är en viktig resurs för regional utveckling och därmed en viktig del av det kluster av näringar som samspelar och skapar förutsättningar för ett levande näringsliv i en levande landsbygd.

Tillsammans med våra nordiska grannländer finns det stora möjligheter för ett tätare nordiskt samarbete för att främja friluftslivet. Ett starkt och utvecklat friluftsliv ger många arbetstillfällen, närmare bestämt ca 200 000 i Norden. Dessutom har friluftslivet ett stort ekonomiskt värde. Det nordiska samarbetet har också en viktig roll i utbytet av exempelvis arbetskraft, erfarenheter och turism mellan länderna.

Herr talman! En grundpelare i vår regionalpolitik är att delvis utlokalisera statliga arbetstillfällen från större städer till landsbygdsorter, att nyetablera myndigheter och verk på landsbygden samt att förhindra en flytt av statliga jobb från landsbygd till storstäder.

Med dagens tekniska utveckling finns det goda möjligheter att förlägga statliga arbetstillfällen utanför storstäderna, och det finns få godtagbara skäl att generellt centralisera dessa jobb.

Omlokalisering är emellertid ett långsiktigt mål. Om den sker för snabbt innebär det ekonomiska, sociala, logistiska och organisatoriska problem. Utlokaliseringar ska alltså ske med försiktighet och som ett komplement till nyetableringar som i huvudsak ska ske på landsbygdsorter.

Omlokaliseringar ger positiva effekter för de berörda kommunernas skatteunderlag, vilket innebär bättre välfärd i form av skola och omsorg. Detta i sig ökar i förlängningen attraktionskraften i att bo på dessa orter.

Under lång tid har fokus legat på städernas potential och utbyggnad, vilket man tydligt ser i regeringens politik. Regeringen verkar inte se landsbygdens förutsättningar, utmaningar och konsekvenser av den förda politiken. Satsningar på kollektivtrafik är bra, och i städerna är möjligheten att välja kollektivtrafik före bilen större. Men på landsbygden finns ofta inte kollektivtrafik som alternativ och kommer inte heller att finns under överskådlig framtid. Om Sverige ska fortsätta att ha en levande landsbygd måste styrmedel och satsningar göras med en helhetssyn. Man måste prioritera både landsbygd och städer.

Regeringens aviserade styrmedel är enbart gjorda för stadsbor, såsom höjd bränsleskatt, flygskatt och kilometerskatt, och riskerar att slå ut en stor del av Sveriges landsbygd.

Jämfört med kostnaderna för höghastighetsjärnvägen kan man med tämligen blygsamma summor väsentligt korta restiden samt utöka kapaciteten på befintliga stambanor. Samtidigt skulle utrymme finnas för viktiga investeringar inom vägtrafik, flyg och sjöfart, både regionalt och nationellt. Därför säger vi nej till höghastighetsjärnvägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

I sammanhanget kan jag nämna att Storstockholms Lokaltrafik har ungefär lika många resenärer på en dag som SJ har på sträckan Stockholm-Göteborg på ett helt år.

I detta anförande instämde Josef Fransson (SD).


Anf. 173 Peter Helander (C)

Herr talman! I Sverige råder det högkonjunktur, vilket vi har hört tidigare i kväll. Därför borde fler jobb växa fram, och sysselsättningen borde stiga. Men i stället ökar tudelningen av samhället. Tudelningen finns mellan stad och land, mellan nord och syd, mellan unga och äldre, mellan högutbildade och dem som saknar gymnasieexamen samt mellan inrikes och utrikes födda.

Medan storstäder och regioncentrum växer och utvecklas drabbas många mindre orter på lands- och glesbygden av neddragningar i globaliseringens och centraliseringens spår. Denna tudelning finns även i andra länder, vilket visade sig på ett lite överraskande sätt för många av oss i samband med brexitomröstningen och presidentvalet i USA. Regional näringspolitik är inte bara en fråga om jobb och företagande, utan det är också en fråga om att hålla ihop ett land och skapa en framtidstro för alla medborgare.

Herr talman! Regeringen har valt att föra en politik där underskotten ökar, trots att det är i goda tider som man borde bygga skyddsvallar inför den framtida lågkonjunktur som vi alla vet kommer. De åtgärder som regeringen finansierar med lånade pengar har enligt regeringens egna expertmyndigheter en obefintlig eller negativ effekt på arbetsmarknaden. Det är inte en ansvarsfull politik. Jag och Centerpartiet anser att Sverige behöver ett nytt ledarskap för att förnya den svenska modellen.

I Centerpartiets budgetmotion stakar vi ut en annan riktning för Sverige. De frågor som jag och Centerpartiet anser ska prioriteras handlar om att genom ekonomiskt ansvarstagande rusta Sverige för kärvare tider. Det krävs också insatser för att bryta den tudelning av samhället som skapar ett utanförskap. Det handlar då bland annat om att genomföra arbetsmarknadsreformer, skattesänkningar och åtgärder som syftar till att få människor i arbete och lämna ett bidragsberoende, vilket skapar en egenmakt och ökar tryggheten i hela landet. Dessutom behöver kommunsektorn stärkas och fler satsningar göras på jobb och företagande.

Herr talman! Jag och Centerpartiet vill att Sverige ska vara ett föredöme på miljöområdet. Det är beklagligt att Sveriges klimatutsläpp inte längre minskar och att regeringen aviserar skattehöjningar på sådant som äventyrar jobb på landsbygden och som har liten effekt på klimatutsläppen.

Klimatomställningsarbetet måste förstärkas. För detta krävs kraftfulla styrmedel, där förorenaren betalar och där intäkterna från miljöskatter finansierar sänkt skatt på jobb och företagande i en grön skatteväxling.

Jag och Centerpartiet anser att det i en högkonjunktur finns en unik chans att bygga svensk ekonomi stark, att genomföra strukturreformer för att bredda tillväxten och skapa jobb till fler för att kunna ta nästa steg i klimatomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Herr talman! Eftersom riksdagen har gett budgetpolitiken en helt annan inriktning än den jag och Centerpartiet önskar kommer vi inte att delta i beslutet om anslagens fördelning. Men självklart ställer jag mig bakom Centerpartiets särskilda yttrande i detta betänkande.

Centerpartiets budgetförslag ska betraktas som en helhet där delar inte kan brytas ut och behandlas isolerat.

Jag ska nu lite grann redovisa hur Centerpartiets politik för att hålla ihop och utveckla landet ser ut.

Oavsett bostadsort ska alla människor ha likvärdiga möjligheter att leva, arbeta och driva företag. Landsbygden och städerna delar många utmaningar med varandra. På landsbygden, i bruksorter och i förorter finns det behov av fler jobb och av en välfungerande och klimatsmart infrastruktur.

Även behovet av en reformerad bostadsmarknad är stor i hela landet, oavsett om det handlar om att möjliggöra byggande i strandnära lägen på landsbygden eller om det handlar om att reformera hyresmarknaden i storstäderna.

Likvärdiga möjligheter i hela landet innebär dock inte likformighet, menar jag, utan politiken behöver utformas med insikt om att förutsättningarna ser olika ut i olika delar av landet. En sådan utveckling möjliggörs av en decentraliserad och närodlad politik, där beslut fattas så nära människorna som möjligt.

En välfungerande transportinfrastruktur är en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet.

Centerpartiet prioriterar ökat underhåll av järnvägen, ökade och tidigarelagda investeringar i transportinfrastrukturen med hjälp av alternativa finansieringslösningar och ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad.

Herr talman! I budgetpropositionen framgår det att regeringen avser att införa både kilometerskatt och flygskatt. Centerpartiet har ingen avsikt att medverka till att avstånd beskattas och att landsbygdens företag, jobb och möjligheter minskar i takt med att kostnaderna på grund av en avståndsbaserad vägslitageavgift, som egentligen borde kallas landsbygdsskatt, höjs.

I stället för att införa skatter som har liten miljöeffekt borde regeringen ha en mycket tydligare inriktning som premierar teknisk innovation och minskade utsläpp och som inte slår mot en landsbygd som redan har oddsen emot sig.

Likaså är den digitala infrastrukturen nödvändig för att det ska gå att arbeta och bo i hela landet. Alla ska kunna vara en del i det digitala samhället, och Centerpartiet vill därför se en digital allemansrätt som garanterar stabil och snabb uppkoppling i hela landet. Sveriges mål är att 90 procent av alla hushåll och företag ska kunna få snabbt bredband senast 2020. Centerpartiets långsiktiga målsättning går ännu längre: Alla hushåll i hela landet ska ha tillgång till bredband.

Herr talman! Tillsammans med de övriga allianspartierna har Centerpartiet lämnat en motion där vi redovisar vår gemensamma syn på regional tillväxt. Den kommer att behandlas senare under det innevarande riksmötet, och jag får då möjlighet att återkomma och redogöra ytterligare för den politik jag förordar för att skapa en stark regional tillväxt som är hållbar i hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

(Applåder)


Anf. 174 Said Abdu (L)

Herr talman! Globaliseringen leder till förändringar som får genomslag i olika delar av Sverige. Samhällen förändras. Urbaniseringen bygger i grunden på människors fria val, något som jag och Liberalerna givetvis försvarar. Samtidigt finns det utmaningar och skillnader mellan städer med en stark, växande tjänstesektor och områden med lokala utmaningar i form av hög sårbarhet och ett fåtal större arbetsgivare.

Utgångspunkten för mig som liberal är att värna människors makt över sin egen situation och möjlighet att skapa sin egen framtid. En liberal landsbygdspolitik strävar efter att skapa förutsättningar för dem som vill bo och arbeta på landsbygden eller i en mindre tätort. Näringslivsutveckling, arbetskraftsförsörjning, utbildning, tillgång till offentlig och kommersiell service samt investeringar i informationsteknik och infrastruktur är väsentliga inslag i en modern regional tillväxtpolitik. De är en förutsättning för att livet utanför tätorterna ska fungera och för att vi ska ha en levande landsbygd.

För att människor ska vilja bo och för att företag ska vilja verka i hela Sverige är det viktigt att det finns tillgång till en fungerande grundläggande service på rimligt avstånd. Detta gäller såväl myndigheter som kommunal och kommersiell service. Upprätthållandet av en grundläggande servicenivå över hela landet är även viktigt för att människor ska känna sig trygga. Det är samtidigt en viktig förutsättning för att hela Sverige ska kunna vara med och bidra på ett positivt sätt när det kommer till flyktingmottagandet.

Samhällets olika funktioner behöver finnas tillgängliga såväl i landsbygds- och glesbygdskommuner som i storstadskommuner. I glesbygdskommuner har framför allt servicelösningar som bygger på lokala förutsättningar och samverkan med företag och civilsamhället möjlighet att bli långsiktiga och bärkraftiga. En bra förutsättning här är att upprätta så kallade servicecenter i anslutning till den lokala lanthandeln eller andra etablerade samlingspunkter i landsortssamhällen.

Herr talman! Jag vill även lyfta fram vikten av fungerande kommunikationer i hela landet. Vi tycker att det är viktigt att vi fortsätter att investera i järnväg, väg och annan infrastruktur. Vi har debatterat det tidigare under dagen, så jag tänker inte gå alltför djupt in på de frågorna, men en väl fungerande transportnäring - inklusive trafiknäringen - är av betydande vikt för ett land med Sveriges geografi.

Vi behöver samtidigt ta hänsyn till de pågående klimatförändringarna, och därför har Liberalerna föreslagit en omläggning av reseavdraget. Förslaget innebär att reseavdraget ska begränsas i regioner med en väl fungerande kollektivtrafik och vara mer generöst där kollektivtrafiken är mindre utbyggd. Med andra ord behöver man bilen i större utsträckning när man bor på landet.

Vidare är jag och Liberalerna emot införandet av en så kallad kilometerskatt, som innebär dyrare transporter och därmed sämre konkurrensvillkor. Kilometerskatten hämmar den regionala tillväxten genom att påverka industrin, företagandet och jobben negativt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Herr talman! It-kapaciteten i glesbygden behöver förbättras. Bredband och tillgång till uppkoppling är i dag en lika viktig del av infrastrukturen som el- och vägnäten. Likaså är en god uppkoppling av stor vikt för regional tillväxt, företag och privatpersoner. Statens uppgift bör vara att skapa förutsättningar genom att undanröja de hinder som finns för denna utveckling men även att stötta upp där lönsamheten för uppkoppling blir bristfällig.

När det gäller anslag 1:1 Regionala tillväxtåtgärder anser jag att en återgång till tidigare anslagsnivåer är rimlig. Med tidigare anslagsnivåer avser jag en nivå som motsvarar anslagen för 2015 genom riksdagens beslut i december 2014. Det innebär att jag anser att vi borde minska nuvarande förslag med 88 miljoner i förhållande till regeringens förslag.

Liberalerna har tillsammans med övriga allianspartier redovisat våra partiers gemensamma syn på regional tillväxt, och vi kommer att behandla detta senare under innevarande riksmöte. Vi får då möjlighet att ytterligare redogöra för den politik som jag, Liberalerna och Alliansen förordar. Vi står givetvis bakom vårt särskilda yttrande, men jag nöjer mig så här tills vidare.

Jag önskar alla en god jul!

(Applåder)


Anf. 175 Penilla Gunther (KD)

Herr talman! I den tidigare debatten om näringslivsfrågor fick vi höra många olika påståenden från regeringspartierna och Vänsterpartiet. De framstår naturligtvis som de goda gåvornas givare - det är ju en roll de har. Kanske speciellt så här i juletider kan man ju förvänta sig att tomten kommer, men hur många av oss tror på tomten?

När det gäller regional tillväxt är det i första hand näringspolitik det handlar om. Hur ska det annars kunna bli tillväxt? Vi kristdemokrater tror ju att det är de små och medelstora företagen, som ofta är familjeföretag, som ska stå i centrum för utformningen av näringspolitiken. Det är nämligen där jobben skapas. Företag ser dock olika ut. Människor är olika och skapar olika sorters företag.

Jag tycker ändå att det är märkvärdigt att man så lite talar om vikten av att skapa just olika typer av företag som passar i olika branscher och vid olika tillfällen - i olika stadier, så att säga - för att skapa en långsiktig verksamhet. Där tänker jag till exempel på företagande inom den sociala ekonomin, där civilsamhället har en jättestor roll att spela inte minst på landsbygden. Det är kooperativa verksamheter, fonder, stiftelser och så vidare, som behöver goda villkor för att kunna vara kvar och verka även på landsbygden eller i små kommuner.

Tittar vi på vård- och omsorgsföretag kan vi se att regeringens politik kraftigt har minskat intresset inte bara för att starta den typen av företag utan även för att fortsätta driva dem. Därför finns det en viktig fråga att ställa, vilket många har gjort också under den tidigare debatten: Är det så att man anser att detta bara är en storstadsfråga? Anser man att enbart folk i storstaden, där det finns möjlighet att driva olika typer av företag, ska få välja någonting? Tänker man så från regeringspartiernas sida? Eller är det så att även människor som bor på andra ställen i landet faktiskt ska kunna välja till exempel vilken typ av äldreboende eller barnomsorg de ska ha?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Jag tror att det är viktigt att alla partier ser att människors inneboende skaparkraft ibland behöver stimulans på olika sätt. Det handlar inte alltid om pengar, utan det handlar om en viktig attityd och en inställning till inte minst företagande. Det har kommit förslag om en förändring i 3:12-reglerna, och man kan säga att förslaget lämnar en hel del övrigt att önska. Kristdemokraterna hade helst avskaffat 3:12-reglerna, men när de nu finns vill vi gärna använda dem för att underlätta generationsväxlingar i just familjeägda företag och förbättra möjligheterna till kapitalförsörjning för små och medelstora företag.

Att mindre kommuner har fått stor tillökning i form av människor som har kommit till Sverige från andra länder, liksom att de kanske har några få internationella företag, borde borga för att även kommunerna ute i landet har intresse för att skapa mer internationella verksamheter. När jag pratar med företagsledare och de får säga vad de skulle vilja ha om de flyttade ut från till exempel Stockholm, Göteborg eller Malmö är det intressant att konstatera att det handlar om att det ska finnas engelskspråkiga klasser för barnen, eller en internationell skola.

Det behöver inte vara några stora verksamheter, men det är just för att familjen också ska trivas och vilja vara på plats. Annars fungerar det inte. Men stimulansen för den typen av skolverksamhet verkar vara näst intill obefintlig, åtminstone från regeringens sida.

När det gäller infrastruktur med god tillgänglighet har våra kollegor i trafikutskottet debatterat många olika sorters infrastruktur i dag, inte minst regionala flygplatser. Jag kan inte låta bli att slå ett slag för det.

I torsdags var det den årliga flygdagen här i riksdagen. Man samtalade om just de regionala flygplatsernas olika behov och möjligheter. EU har varit emot olika regler. Det har funnits olika intressen från EU:s sida när det gäller statsstödsregler och så vidare, vilket har försvårat för våra flygplatser.

Men nu kommer regeringen med det stora dråpslaget: ett förslag om en flygskatt. Jag frågar återigen, som jag gjorde i energidebatten förra veckan: Varför angriper man inte grunden till problemet? Det handlar om att få fram mer biobränsle. Är det något som kan skapa regional tillväxt är det just att kunna ta till vara våra naturtillgångar, så att vi kan få fram mer biobränsle för alla typer av transportslag.

Om vi ska kunna ha goda kommunikationer i vårt avlånga land, och därigenom skapa tillväxt som utvecklar välstånd och skapar sysselsättning, måste vi också titta på långsiktiga villkor för just flyget. Det duger inte att ha kortsiktiga lösningar. Staten har tagit hand om de lönsamma flygplatserna, medan kommuner och regioner fått pytsa in pengar för att klara av behovet av flygtransporter.

De regionala flygplatserna är också av intresse för allmänheten, inte minst vad gäller ambulansflyg och säkerhet - tull, polis, brandflyg och så vidare.

Herr talman! Regeringen och regeringspartierna talar mycket om att oppositionen är för skattesänkningar. Men är det någonting de partierna själva driver är det skattehöjningar. Om vi nu ska strida om vad som är bäst - att höja eller att sänka skatten - kan det vad jag förstår aldrig bli en vinst för Sverige eller skapas någon tillväxt, inte minst för regionerna i Sverige, om man höjer skatten på transporter genom kilometerskatt, flygskatt och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Vill man att folk ska bo ute i landet? Möjligen vill man bidra ytterligare till urbaniseringen och utöka bostadsbyggandet i de större städerna. Men jag tror inte att det är tanken. Om alla ska få förutsättningar att leva i hela Sverige måste regeringen tänka om.

(Applåder)


Anf. 176 Mattias Jonsson (S)

Herr talman! Den regionala tillväxtpolitiken är ett viktigt område. Vi behöver en politik som gör så att hela landet lever. Det händer ganska mycket inom området. Parlamentariska landsbygdskommittén kommer snart att presentera ett antal förslag på området, vilket är oerhört viktigt.

Regeringen har lagt fram och genomfört förslag om stöd till kommersiell service i glesbygd. Det har fått betydande effekt. Vi som har suttit i Parlamentariska landsbygdskommittén gjorde en turné under vinterhalvåret. Håkan Svenneling, som också är här i dag, var med när vi besökte en liten butik utanför Branäs. Med hjälp av stödet hade butiken kunnat expandera. Man hade börjat ha kaféverksamhet och kunde sälja varm mat. Om vi inte hade lagt fram det förslaget och klubbat det hade man inte haft förutsättningar för det.

Vi satsar på bredbandsutbyggnad, som är en förutsättning, och inte bara i storstäderna. Det måste finnas i hela landet. Om vi genom århundradet har klarat av att dra en elledning till varenda stuga och telefonledningar över hela landet ska vi väl klara att investera i bredband också, så att det når varenda stuga i hela landet. Där är regeringen också väldigt tydlig.

Jag ser verkligen fram emot debatt om de här frågorna i vår - inte minst det som kommer att komma fram genom Parlamentariska landsbygdskommittén.

Jag blir dock lite fundersam. De tidigare talarna har talat om vikten av att vi gör den här typen av investeringar. Men bland annat Centerpartiet oroar sig för att det skapar underskott i statens finanser. Då ska man komma ihåg att när vi lämnade över regeringsmakten 2006 var det ett överskott i statens finanser på ungefär 70 miljarder. När vi tog över regeringsmakten igen för två år sedan var det ett underskott på 60 miljarder. Det har betats av. Budgeten är nu i någorlunda balans.

Det är klart att man ska oroa sig för att det kan leda till underskott. Man ska ha respekt för det, och man ska ha ordning och reda i statens finanser. Men inom det här området, de regionala tillväxtfrågorna, är det viktigt att vi gör satsningar. Det underlättar inte att sänka skatten årligen, vilket gjordes under den borgerliga regeringstiden, med ungefär 130 miljarder. Det skapar inte mer förutsättningar.

Riksdagens mål, som den här kammaren har satt upp, för den regionala tillväxtpolitiken är utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft. I betänkandet beskrivs att den regionala tillväxtpolitiken ska bidra till regeringens tre prioriterade områden. Regeringen är tydlig med att vi ska ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020, nå de nationella miljömålen samt uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

I betänkandet redovisas också EU:s mål och prioriteringar för sammanhållningspolitiken. Den strategin bygger på tre prioriteringar som är tänkta att förstärka varandra. Det är smart tillväxt, hållbar tillväxt och inkluderande tillväxt.

Med utgångspunkt i den partnerskapsöverenskommelse som regeringen har slutit med kommissionen, som preciserar sammanhållningspolitikens genomförande i Sverige under nästa strukturfondsperiod, fattade regeringen i juli 2015 beslut om en nationell strategi för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft mellan 2015 och 2020. Strategin och dess insatser ska bidra till att uppnå målen för den regionala tillväxtpolitiken. Enligt strategin är den regionala tillväxtpolitikens prioriterade områden innovation och företagande, attraktiva miljöer och tillgänglighet, kompetensförsörjning och internationellt samarbete.

Herr talman! För att finansiera insatser för hållbar regional tillväxt och näringslivsutveckling i Gotlands län tillfördes medel genom riksdagens beslut. I samband med vårändringsbudgeten tillfördes 5 miljoner kronor till just Gotland.

I budgetpropositionen för 2017 föreslår regeringen att anslaget för regionala tillväxtåtgärder ökas med 20 miljoner. Kommande år ökas det med 35 och 40 miljoner, mellan 2018 och 2019.

Jag kan konstatera att Centerpartiet drar ned på den typen av satsningar i sitt förslag med motsvarade anslag.

Liberalerna minskar totalt 88 miljoner, oklart varför egentligen, men i motiveringen sägs det att det går tillbaka till 2015 års ram.

Moderaterna redovisar ingen avvikelse över huvud taget. Jag vet inte om det är en miss eller om det är så att Moderaterna delar regeringens ekonomiska politik på området, men det råder en viss oklarhet.

För oss socialdemokrater är det viktigt att nämna att alla delar av vårt land ska leva och utvecklas. Menar vi allvar med den regionala tillväxtpolitiken måste skattesänkarpolitiken stoppas och investeringar göras i allas vårt Sverige.

Den svenska modellen ska utvecklas, inte avvecklas. Steg för steg stärks vårt gemensamma samhällsbygge. Fler kommer i arbete, och Sverige kan nu visa upp den högsta sysselsättning som någonsin har uppmätts inom EU.

Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år. Skolorna anställer och visar på bättre resultat. Sverige leder klimatomställningen. Bredbandsutbyggnaden förstärks. I välfärden investeras ett historiskt starkt tillskott på 10 miljarder årligen från 2017. Det är en politik som tar ansvar för Sverige och som visar resultat.

Vi kommer att få debattera fler förslag under kommande år inom den regionala tillväxtpolitiken, vilket jag verkligen ser fram emot. Frågan om den regionala tillväxtpolitiken behöver verkligen debatteras, diskuteras och göras kraftiga satsningar på.

Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 177 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Herr talman! Jag begärde ordet därför att Mattias frågade om vi har samma politik. Jag tyckte att jag var tydlig när jag försökte att tala om att det var det som vi inte hade och att vi ska debattera det framöver.

Här har i dag debatterats flygskatt och kilometerskatt på vägarna - transportskatt eller landsbygdsskatt, vad man nu vill kalla det. 3:12-reglerna har tagits upp och vad de innebär. Så sent som i förra veckan diskuterade vi offentlig upphandling, där det med en skalpells precision skärs rakt in i småföretagandet. Där borde det finnas en stor potential för att växla upp med arbetstillfällen och möjligheter för att företagare kan bli leverantörer till det offentliga och därmed komma ut på marknader som kan leda till internationella möjligheter. Där finns det alltså en potential.

Nej, Mattias, vi har inte samma åsikter om detta. Vi har inte några skattechocker i våra samlade förslag. Jag tycker att det är väldigt mycket som leder åt fel håll.

Dessutom tycker jag att debatten om hur det har sett ut tidigare återkommer. Sedan gör man en generalisering, precis som att världen ser likadan ut vid olika tillfällen, vilket den inte gör.

Jag vill fråga Mattias Jonsson om det har funnits en finanskris i det här landet och vad den har åstadkommit. Är det så som er egen finansminister sa, att man har klarat sig väl genom denna och tagit sig ut på andra sidan? Jag vill också höra från Mattias hur man gör i hög- och lågkonjunkturer för att stimulera.


Anf. 178 Mattias Jonsson (S)

Herr talman! Tack så mycket för frågorna.

Det är klart att jag har noterat att det har varit en väldigt djup finanskris. Jag är inte säker på att den typ av skattesänkningar som gjordes under den perioden har varit gynnsamma i en lågkonjunktur och stärkt Sveriges ekonomi eller har fått fart på hjulen på det sätt som kanske skulle ha behövts.

Jag tror inte heller att nedmonteringen av a-kassan och sjukförsäkringen har varit gynnsam för dem som har råkat ut för arbetslöshet under lågkonjunkturen eller för dem som har råkat ut för en sjukdom under samma period.

Jag tror inte på den typen av politik. Jag tror i stället att vi behöver investera i samhället för ett gemensamt byggande av landet. Vi behöver satsa mer på utbildning i det som företagen framför allt efterfrågar i dag. Det är kompetens för att företagen ska kunna anställa och bli konkurrenskraftiga i en tid av utsatthet till följd av globaliseringen och vad den innebär.

Den typen av satsningar tror jag ska gå före att alltid svara med sänkta skatter oavsett vilken fråga det handlar om.


Anf. 179 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Det måste vara intressant att lyssna på den här och andra debatter. Man talar om att skattesänkningar inte alltid är lösningen. Nej, och skattehöjningar är inte heller alltid lösningen. Det första man bör göra är att titta på de pengar som man har och se till att det blir en effektiv användning av dem, vilket vi också har varit inne på tidigare.

För mig innebär investeringar inte att man först och främst höjer skatten och tror att det hela tiden finns att ta av från företagarvärlden utan att titta på vilka möjligheter som skapas för företagen. Vill vi att företag ska finnas kvar i landet? Vad innebär det för stora och små företag? Det finns stora företag som har varslat människor. Ericsson i Borås och Findus i min egen bruksort lägger nu ned sin verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

De små företagen behöver stimulanser. Jag fick inte svar på min fråga om offentlig upphandling, så den skulle jag gärna vilja ha svar på.

Jag skulle också vilja ha svar på frågan om att arbetslösheten ska sänkas till 2020. Kommer det att vara på riktigt? Eller kommer ni att satsa på konstgjorda åtgärder? När det gäller utbildning stoppade man under resan undan unga människor i stället för att hjälpa dem till ett liv framåt genom att man dolde dem bakom siffror. Det tror jag inte är någon väg framåt.

Det som vi diskuterar är egentligen företagarvärlden. Kanske Mattias Jonsson kan ge svar på de frågorna.


Anf. 180 Mattias Jonsson (S)

Herr talman! Vi hade en debatt här i kammaren för 14 dagar sedan angående offentlig upphandling. Det som jag hade trott på, att vi skulle få ordning och reda även i de frågorna, blev tyvärr nedröstat. Det gällde rätten att kräva kollektivavtal vid offentliga upphandlingar.

Jag tror att det är jätteviktigt att det är konkurrens på lika villkor på svensk arbetsmarknad. Det här skapar inte en konkurrens på lika villkor. Det borde vara så även för andra partier och för företagare att de inser vikten av att inte bli utkonkurrerad, utan att vi har en balans. Då klarar vi konkurrensen med lika förutsättningar.

Ja, jag tror, och är lika målmedveten som regeringen, att vi ska klara att få ned arbetslösheten ytterligare. Den har gått från ca 8 procent, och nu ligger den på 6,7 procent, enligt en rapport som kom i dag.

Sverige har den högsta uppmätta sysselsättningen inom EU just nu. Det går åt rätt håll, men det är mycket kvar att göra för att få ned arbetslösheten.

Utbildning innebär inte att man gömmer undan människor. Jag vänder mig starkt mot det synsättet. Utbildning är att fylla på med kompetens så att man blir anställningsbar. Det är inte att frisera siffror i arbetslöshetsstatistiken, utan det är att stärka individer och låta företagen konkurrera på en internationell globaliserad marknad där konkurrensen är stenhård.

(Applåder)


Anf. 181 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Förra året tillsattes den parlamentariska landsbygdskommitté där samtliga partier är representerade. Jag har själv fått förmånen att representera Vänsterpartiet i kommittén. Målsättningen med dess arbete är att det ska leda fram till en sammanhållen landsbygdspolitik. Förslaget att inrätta en landsbygdskommitté kom från oss i Vänsterpartiet, och regeringen tyckte att det var en bra idé.

Kommittén kom med en viktig delrapport i mars där man konstaterade: "Den hittills förda politiken, oavsett partifärg, har inte skapat förutsättningar för att människor ska kunna bo, leva och driva företag på landsbygderna." Vidare: "En fragmenterad, generell och kortsiktig politik med avsaknad av landsbygdsdimension." För mig är detta viktiga slutsatser som visar på behovet av en ny landsbygdspolitik.

Landsbygdskommittén befinner sig nu i sitt absoluta slutskede. Slutbetänkandet ska lämnas i januari nästa år. Därför har det varit viktigt för mig att Landsbygdskommittén presenterar så många konkreta förslag som möjligt som gör skillnad och som vi samtidigt klarar av att bli överens om över partigränserna. Men samtidigt är det viktigt att landsbygdspolitiken inte blir urvattnad och blir ett politiskt område som våra partiledare inte bryr sig om. Så har det ibland varit historiskt, men nu syns ganska tydliga tecken på förändring.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

Trumps seger i USA har skrämt upp många här i Stockholm. De har insett att landsbygdens frågor också måste finnas på den politiska dagordningen i medierna. För många av oss känns det som att man äntligen lyssnar på en kritik som har funnits i många år. Vi ser att staden har blivit norm i debatten.

Därför behövs en ännu mer ideologisk debatt, där åsiktsskillnaderna mellan partierna blir tydliga så att det har betydelse den dagen man går och röstar. För Vänsterpartiet är det tydligt att marknaden inte löser landsbygdens utmaningar. Staten behöver därför ta ett större ansvar för landsbygdens utveckling och inte överlämna hela ansvaret för att klara ålderspyramider med fler äldre till enskilda kommuner. För det behöver vi kommunala utjämningssystem, vilket är centralt för att skapa förutsättningar för en bra välfärd som är likvärdig i hela landet. När vi lämnar marknadstänket bakom oss kan vi i stället för att se oss som kunder se oss som medborgare med rättigheter.

Något som har visat att marknaden inte löser allt på landsbygden är den tuffa situation som många lanthandlare har haft. Jag har under året själv besökt två lanthandlare. Den ena drivs av en multikonstnär som förutom lanthandel och bensinmack också har köpt in SJ:s gamla sovvagnar, vilka tidigare gick till Berlin. I de gamla tågkupéerna drivs i dag vandrarhem trots att närmaste järnväg finns flera mil bort.

Den andra lanthandeln, som även Mattias nämnde, ligger i norra Värmland, och den besökte jag tillsammans med en delegation från landsbygdskommittén. Lanthandeln drivs av en fotbollsklubb. De har kommit på att för att fotbollslaget ska leva måste också bygden leva. Och genom att anlita fotbollsspelare som både är bra på att spela fotboll och på att jobba i lanthandel har klubben fått bättre snurr på verksamheten.

Därför är jag glad över förra årets beslut om ett driftsstöd för lanthandlare. Vi avsatte 35 miljoner kronor som hittills har gått till 181 lanthandlare i Sverige. Det ska gå till handlare som erbjuder kommersiell service i glesbygder med långa avstånd. Vi vet att många handlare är särskilt viktiga eftersom de även tillhandahåller andra tjänster. Därigenom blir de ett strategiskt nav i bygden. Man behöver därför se till att de inte ska behöva stänga ned sin verksamhet utan kan upprätthålla sin service. Staten stöder och kompletterar där marknadens logik inte fungerar.

Kontanter som försvinner från landsbygden är en annan viktig fråga. Under året har kontantupproret hörts ljudligt i debatten. Det är ett antal organisationer med förre landshövdingen och rikspolischefen Björn Eriksson i spetsen som vill att vi i riksdagen ska ta ett ökat ansvar för att storbankerna inte ska få försvåra och plocka bort kontanter från samhället i en hisklig fart. Tyvärr gör regeringen för lite, och framför allt har finansmarknadsminister Per Bolund ännu inte gjort någonting på området.

I skålen med mer positiva beslut kan vi se att regeringen har valt att omlokalisera två statliga myndigheter under året. Det gäller E-hälsomyndigheten, som lokaliserats till Kalmar, och Fastighetsmäklarinspektionen, som förlagts till Karlstad. Även den nya jämställdhetsmyndigheten kommer att lokaliseras utanför Stockholm tack vare Vänsterpartiets krav på att nystartade myndigheter ska lokaliseras utanför Stockholms län.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional tillväxt

I vår kommer också Statens servicecenter att föreslå myndighetsfunktioner som skulle kunna flyttas från storstadsregioner till andra delar av Sverige. Det blir ett viktigt steg för att synliggöra och lyfta fram statens roll på de lokala arbetsmarknaderna.

Flygskatt och 3:12-regler tänkte jag att vi kunde debattera under middagen. Därför yrkar jag nu bifall till utskottets förslag. Nu tycker jag att vi går och äter tacos.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 december.)

Beslut

Pengar till regional tillväxt (NU2)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet regional tillväxt ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 3,6 miljarder kronor för år 2017. Mest pengar går till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. I summan ingår även pengar från EU till regionalpolitiska satsningar.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.