Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Fru talman! Nu debatterar vi näringsutskottets betänkande NU2 Utgiftsområde 19 Regional utveckling. I betänkandet har S och MP ett särskilt yttrande.

Riksdagen har fastställt ramen med 500 miljoner mindre än regeringen inom detta utgiftsområde. Det Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tar bort är anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder.

Vad döljer sig bakom detta anslag? Jo, återstart av små och medelstora företag som har behov av stöd efter pandemin. Detta stöd till små och medelstora företag är ju så viktigt.

Likadant gör man också inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Man sparar på små och medelstora företag. Här tar man bort 90 miljoner till näringslivssatsningar som skulle använts till Robotlyftet, Digitaliseringslyftet och kompetens.nu.

Enligt den redovisning vi har fått i näringsutskottet har 11 000 företag tagit del av pengarna i Digitaliseringslyftet, cirka 5 000 företag i Robotlyftet och 125 företag i kompetens.nu. Nu blir det inte så nästa år, vilket är synd eftersom detta är viktigt för att svenska företag ska kunna hänga med i teknikutvecklingen och ligga i framkant.

Små och medelstora företag är väldigt viktiga för den regionala utvecklingen i hela landet. Man kan fundera på varför ni har plockat bort pengarna till just detta, för det är ju en av era stora profilfrågor. Det är lite märkligt att ni har enats om att plocka bort just detta anslag - särskilt eftersom ni i finansutskottets betänkande skriver "för att förbättra förutsättningarna för företagande, handel och konkurrenskraft så att fler jobb kan skapas i hela landet".

Socialdemokraterna tycker att det är viktigt att vi har ett näringsliv i hela landet som utvecklas och kan komma igång efter pandemin, vilket vi också ser nu runt om i hela landet. Vi lägger 70 miljoner årligen på att utveckla företagsklimatet i 39 gles- och landsbygdskommuner. Hela landet ska vara med och ta Sverige framåt efter pandemin.

Fru talman! Regional utveckling är ett område som sträcker sig över flera utgiftsområden för att det ska ge effekt. I detta betänkande handlar det om pengar till investeringar ibland annat drivmedelsstationer som behöver byta ut sina rör och cisterner. Här lägger vi 75 miljoner extra utöver de pengar som redan finns. Det är viktigt för att samhället ska fungera på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Vi permanentar också driftsstödet på 70 miljoner till butiker i sårbara och utsatta områden. I mitt hemlän Kronobergs län är det flera butiker som får stödet. De ligger i Häradsbäck, Konga, Älmeboda, Linneryd, Tannåker, Södra Ljunga, Agunnaryd och Skruv. För dessa butiker är detta stöd väldigt viktigt och helt avgörande för att butikerna ska kunna finnas kvar.

Dessa butiker är ju mer än butiker. De är samlingspunkt i byn men också post, systembolag, apotek, ibland bibliotek och paketutlämningsställe.

Utöver driftsstödet finns ett investeringsstöd på 160 miljoner för sådana här butiker.

Under perioden 2015-2020 gick drygt 1 miljard till att stödja dagligvarubutiker och drivmedelsstationer.

Kronobergs län skulle varit utan butiker på många av dessa orter. Det skulle verkligen försämra service och sammanhållning väsentligt om stödet inte fanns.

Fru talman! Som landsbygdsbo i Sverige får man göra saker själv. Man får bygga bredband, bygga lekplats och utegym och sätta upp julbelysningen i byn. Därför är det viktigt att staten stöttar upp där det behövs. Pengar till bredband är en sådan viktig satsning. Regeringen har därför satsat 7 miljarder på bredbandsutbyggnad på landsbygden och lägger ytterligare 1,3 miljarder i budgeten för 2022.

Totalt har 95 procent av hushållen i Sverige tillgång till snabbt bredband, och andelen ökar snabbt. Men vi är inte nöjda då detta är avgörande för att minska klyftorna i vårt land och skapa förutsättningar för fler jobb i hela Sverige.

Vikten av bredband kan inte nog understrykas nu i pandemitider. Det har gjort att jag och övriga ledamöter har kunnat sitta hemma och arbeta utan problem. Visserligen har det varit väldigt tråkigt att inte träffas, men det har fungerat.

Jag har ibland varit väldigt less och tänkt slänga ut antingen datorn eller paddan genom fönstret. Men det gör man ju inte, utan man kopplar upp sig igen och har ytterligare ett möte.

De enda som har varit glada över mitt hemmasittande är katterna och hunden. Speciellt hunden är ganska sur på mig nu när jag åker iväg.

Bredband möjliggör för människor att bo på landsbygden och att inte behöva åka till jobbet varje dag. Det möjliggör för människor att ha ett arbete ganska långt bort och ändå få ihop livspusslet.

Det vi nu ser är att fler vill bo på landsbygden, vilket är positivt. Denna våg behöver vi rida på och se till att det är fortsatt attraktivt att bo och leva i hela Sverige.

Trots pandemin ser vi att många företag satsar stort på Sveriges landsbygder, speciellt i norra Sverige. Det handlar om investeringar i grön omställning och grön nyindustrialisering. Detta vill vi givetvis se i hela Sverige, inte bara i norra Sverige. Därför är neddragningarna på 500 miljoner inom just detta utgiftsområde väldigt olyckliga.

Investeringarna innebär också stora utsläppsminskningar och många nya arbetstillfällen, vilket gör att det kommer att behövas arbetskraft på dessa ställen. Norrbotten är det län som har den lägsta arbetslösheten i hela Sverige. Därför måste vi se till att de arbetslösa kan ta de jobb som finns. Då behövs bland annat validering, som vi lägger pengar på i budgeten till regionerna, men också kunskapslyft för att utbilda till de jobb som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Besöksnäringen är ytterligare en näring som består av företagare i många olika branscher runt om i hela landet, och regeringen lägger nu 80 miljoner kronor ytterligare för besöksnäringens omställning men också mer resurser till Visit Sweden för att marknadsföra Sverige. Det är en bransch som är och har varit svårt drabbad av pandemin.

Vi behöver göra många saker för att klara detta, och då behövs ett starkt samhälle, ett tryggare samhälle.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Monica Haider, för att du tog upp frågan om de 500 miljonerna och små och medelstora företag! Det är ett engångsbelopp från Socialdemokraterna som varar ett år, men det vi vill ha är långsiktighet och strukturella reformer. Vi vet bland annat att det sedan 2014 har skett en ökning av regelkrångelskostnaderna med 1 miljard om året, och de är nu uppe i 7 miljarder. Den typen av åtgärder är viktiga för oss.

Under pandemin var det inte precis regeringen som gick före för de små företagen. Jag minns den första sommaren då vi efterlyste regeringens svar och där vi först på hösten, tack vare Moderaterna och andra partier, kunde få på plats att företagsformer som inte var aktuella för Socialdemokraterna fick stöd.

Jag har också stått här och debatterat om kommanditbolag och handelsbolag som skulle få pengar i omställningsstöd. Först var det ett belopp de skulle uppfylla och sedan ett annat. När det sänktes var det till och med en företagare som blev uppringd av ett departement som sa att nu kunde han söka. Problemet var bara att han inte kunde det därför att man skulle räkna in de passiva delägarna, som aldrig förekommer i dessa företag, och länsstyrelsen har alltså inte betalat ut pengarna.

Därifrån kommer vi, och nu kommer ett engångsbelopp. Då finns det strukturella saker att göra.

Jag skulle också vilja att Monica Haider, nu när hon får chansen, berättar om drivmedelsstationerna, om vi nu kan få ordning på de statsstödsregler som kan ligga i vägen för dem så att det kommer förskottsbetalningar eller pengar in på kontot så att man kan anställa dem som ska göra jobbet och om dispenserna finns på plats. Det kom inte fram i den debatt som vi hade i förra veckan, utan det handlade endast om pengarna.

Fru talman! Tack, ledamoten, för dina frågor! Du säger att ni vill ha långsiktiga pengar. Dessa pengar ska gå till uppstart efter pandemin, och då har vi sett det som engångspengar. Vad vi sedan lägger i budgeten 2023 är inte riktigt klarlagt. Där är vi inte ännu, utan vi lägger ettårsbudgetar och anslag framåt i tiden.

Ni vill ha strukturella reformer vad gäller regelkrångel. Regelförenklingar är något som vi jobbar med hela tiden, och vi behöver fortsätta att jobba med det. Jag håller helt med Ann-Charlotte Hammar Johnsson om att mer behöver göras där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

De 500 miljonerna skulle som sagt ha kommit små och medelstora företag till del för att de ska kunna återstarta och utveckla sina företag under det kommande året. Vi ser det som väldigt olyckligt och märkligt att ni tar bort just de pengarna till små och medelstora företag. Vi tror att de behövs för att återstarta företagen.

Fru talman! Det kommer att hållas en näringslivsdebatt i nästa vecka, och då kommer alla förslag som har att göra med företagande att komma på bordet.

Återigen: Det är viktigt att göra långsiktiga lösningar. 1 miljard om året i sju år blir 7 miljarder som den sittande regeringen har pålagt företagarna.

Monica Haider tog upp den gröna omställningen och säger att vi nu utvecklar norra Sverige. Ja, det är fantastiskt, men jag skulle vilja veta hur Monica Haider ser på elförsörjningen. 70 procent av företagen i Sverige finns i den södra delen, och det är där den största delen av elkraften används, för att de ska kunna gå runt. Nu ska vi bygga på med den norra delen som kommer att behöva sin kraft. Hur har ni tänkt att denna ekvationen ska lösas? Det vill jag gärna ha svar på.

Fru talman! Energidebatten hölls här i går kväll. Jag tänker inte fortsätta den i dag, för det tyckte jag att Mattias Jonsson klarade med bravur för vår del. Jag tänker därför inte gå in på den frågan över huvud taget.

Jag glömde att säga något om drivmedelsstationerna. Det är egentligen samma svar där. Debatten om drivmedelsstationerna hade vi i förra veckan, och jag trodde att jag då klargjorde vad jag tyckte, vad vi vill och vad regeringen håller på med för att klara drivmedelsstationerna, så att de inte ska behöva lägga ned på grund av kraven från MSB.

Jag tackar för frågorna, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, men jag har inte tänkt säga mer. Jag tycker bara att det är väldigt olyckligt att ni med kirurgisk precision inriktar er på små och medelstora företag när ni tar bort pengar från vår budget.

Fru talman! Eftersom riksdagen i det första steget av budgetprocessen har gett budgetpolitiken en annan inriktning än den som Centerpartiet önskar avstår vi från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 19 Regional utveckling.

Centerpartiets budgetalternativ bör ses som ett sammanhållet paket där inte någon eller några delar kan brytas ut och behandlas isolerat. Vi har däremot ett särskilt yttrande i betänkandet där vi redovisar vår uppfattning om politikens inriktning och Centerpartiets budgetförslag.

Fru talman! Sverige är ett av världens bästa länder att leva i men är samtidigt i behov av reformer. När coronapandemin förhoppningsvis snart är över vill vi att ekonomin ska återstartas fullt ut. Många delar av ekonomin saknar dock de förutsättningar som krävs för att bland annat småföretagandet och jobbskapandet ska kunna blomma ut i hela landet och för att utsatta grupper ska kunna integreras och klimatmålen nås. Centerpartiet menar att värdefull tid har gått förlorad med långtidsarbetslöshet, utanförskap och för höga klimatutsläpp som följd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Den ekonomiska politiken behöver inriktas på viktiga och kloka liberala reformer så att bland annat arbetslösheten och utanförskapet kan bekämpas, så att det kan skapas en hållbar tillväxt i hela landet med fler och växande företag och så att klimatomställningen kan genomföras. Centerpartiets budgetalternativ innehåller flera sådana reformförslag som hade kunnat sätta Sverige på rätt kurs igen.

Fru talman! När det gäller den politiska inriktningen för utgiftsområdet vill vi inledningsvis framhålla att landsbygdens villkor behöver förbättras kraftfullt. Det ska gå att bo, leva och arbeta i hela Sverige. Därför bör politiken utgå från regionala behov, och de regionala utvecklingsmedlen ska i första hand hanteras av regionerna och inte centralt.

Samtidigt ska politiken även bidra till nationella mål. Vi menar därför att regelverken för de regionala företagsstöden och transportbidraget behöver bli bättre anpassade för mindre företag samt tydligare bidra till ökad hållbarhet och jämställdhet.

Vi anser att hög måluppfyllelse och förenklat genomförande är viktiga utgångspunkter för genomförandet av EU:s sammanhållningspolitik. För att minska den nationella administrationen och förenkla för dem som ansöker om finansiering menar vi därför att Sverige bland annat bör verka för en samlad förvaltning av strukturfonderna på en myndighet.

Fru talman! Vi vill vidare framhålla att regionernas insatser är viktiga för att upprätthålla en tillfredsställande tillgång till kommersiell service och är av stor vikt för livskraftiga samhällen. Den lokala butiken eller drivmedelsstationen är ofta en förutsättning för att en mindre ort på landsbygden ska kunna fungera och locka till sig invånare, företag och besökare.

Centerpartiet var därför under alliansregeringen med och ökade väsentligt de offentliga satsningarna på stöd till kommersiell service på landsbygden, men vi har även varit med och förhandlat om förstärkt stöd i budgeten under januariavtalet. Förslaget om att permanenta det särskilda stödet till dagligvarubutiker i glesbygd från och med 2023 tycker vi är bra, och det skapar den långsiktighet som så väl behövs.

Jag har i tidigare debatter nämnt lanthandlare Joel Zackrisson i min hemkommun Mora. Joel driver en butik i Venjan, som var en egen kommun före kommunsammanläggningen på 70-talet. Butiken är livsnerven i byn och har fått stöd på många olika sätt, från både stat och kommun.

Joel är en sann entreprenör och har under de senaste åren startat fyra nya butiker i byar där affärerna har blivit nedlagda. Han har öppnat små heldigitala butiker som är öppna dygnet runt alla dagar i veckan hela året. Man öppnar dörren med telefonen, skannar sina varor och betalar. Sedan öppnas dörren och man kan gå ut. Det är en fantastisk lösning som ökar servicen på landsbygden och som dessutom ökar möjligheterna för Joel att fortsätta driva butik.

Fru talman! När det gäller anslagen för utgiftsområdet hade vi velat se en minskning av anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder med sammantaget 350 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022, detta med anledning av att Centerpartiet avvisar regeringens tillfälliga satsning på 500 miljoner kronor på det som kallas regionala utvecklingsåtgärder för återstart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

För oss är det centralt att lands- och glesbygd ges permanenta och strukturellt riktiga förutsättningar att växa. Detta görs inte primärt genom ettåriga paket utan genom bättre företagsklimat, konkurrenskraftiga gröna näringar, infrastrukturinvesteringar samt en bostadspolitik som möjliggör byggande också på landsbygden. Centerpartiet har i stället valt att satsa på det som ger långsiktigt bättre förutsättningar för landsbygden.

Fru talman! Vi hade även velat se en utökning med 150 miljoner kronor av det föreslagna stödet till drivmedelsstationer, vilket är en mycket större satsning än vad alla andra partier i riksdagen har föreslagit. Drivmedelsstationerna i glesbefolkade områden bidrar ofta med viktig samhällsservice genom att verka som ombud för post och apotek och hantera turistinformation. Vi anser även att stödet borde utformas så att ersättning kan ges till ägare av de aktuella drivmedelsstationerna, så att de i samband med arbetet att byta ut de rörledningar som måste bytas ut också kan installera laddplatser. Vi menar att ägare av drivmedelsstationer samtidigt som stödet införs borde beviljas en viss tidsmässig dispens i fråga om när åtgärderna behöver vidtas.

Därför är det positivt att utskottet i ett betänkande har föreslagit att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att den bland annat behöver se över möjligheterna till en tillfällig dispens för drivmedelsstationer i de områden där servicen är gles och som ännu inte har gjort eller inte bedöms kunna göra nödvändiga investeringar i enlighet med kraven från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som ska gälla från och med den 1 juli 2022.

Fru talman! Peter Helander talar om att det behövs liberala reformer. En sådan liberal reform måste man ändå kunna säga att det gröna återstartsprogram som den rödgröna regeringen föreslog är. Men nu föreslår Peter Helander, men också Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, en kraftig nedskärning på en halv miljard kronor. Detta är alltså pengar som ska gå till småföretagen runt om i vårt land. Det är pengar till Almi, och det är pengar till den gröna återstarten med klimatföretagande och klimatföretag. Detta vill alltså Peter Helander och Centerpartiet dra ned på.

Det intressanta var att när budgetmotionerna kom tyckte varken Moderaterna eller Kristdemokraterna att detta var ett anslag som skulle sänkas. De föreslog höjningar. Men i den gemensamma reservationen, som sedan gick igenom i riksdagen, fanns samma neddragning som Centerpartiet hade föreslagit.

Med anledning av detta vill jag fråga Peter Helander följande: Var det så att Centerpartiet var med och slutligen förhandlade M-SD-KD-budgeten?

Fru talman! Jag tackar Maria Gardfjell för frågorna. Det gläder mig att jag äntligen fick den frågan. Jag hade tänkt ta upp detta i mitt anförande, men jag tänkte att jag väntar tills jag får frågan.

Jag menar att vi satsar mycket mer på regional utveckling än vad som framgår av budgeten. Jämfört med regeringen lägger vi 1 miljard kronor mer på Landsbygdsprogrammet. Vi lägger 300 miljoner kronor mer på det finmaskiga nätet och enskilda vägar. Vi lägger 500 miljoner kronor mer på bredband nästa år. Vi lägger 900 miljoner kronor mer 2023, och 1 ½ miljard kronor mer på bredband 2024. Vi lägger 200 miljoner kronor på kommunal vägbelysning, eftersom staten och Trafikverket tar bort sina belysningsstolpar på landsbygden. Vi inför trygg och nära vård på landsbygden. Vi utökar stödet till ambulanssjukvård på landsbygden. Vi minskar regelbördan och genomför skattesänkningar så att det ska bli lättare att anställa människor, framför allt långtidsarbetslösa och unga. Vi avskaffar dansbandsmomsen. Hur den kommer in här vet jag inte riktigt. Men det är många som tycker att det är bra. Vi tittar på skattemässiga villkor för fjällräddare som gör ett fantastiskt jobb med att rädda människor som ger sig ut på fjället. Det är oftast människor från staden och även danskar och tyskar. Vi tittar på landsbygdsavdrag för de människor som får betala för att de är med i en bredbandsförening, i en vägförening och så vidare. Vi anser att vi som bor på landsbygden ska kunna få göra avdrag för detta i deklarationen, till skillnad från dem som bor i staden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Detta är vad vi vill göra, och det motsvarar mycket mer än en engångssatsning på 500 miljoner kronor. Sedan vill vi satsa 150 miljoner kronor på laddstolpar och för att stödja drivmedelsmackar på landsbygden.

Jag fick frågan om vi har förhandlat med M, KD och SD. Det har vi aldrig gjort, och det kommer vi inte att göra.

Fru talman! Ingenting av det som Peter Helander läste upp från sin lista kommer att genomföras, därför att det som Centerpartiet gjorde var att man gav ett passivt stöd till M-SD-KD-budgeten. Det innebär en minskning med en halv miljard kronor av anslagen till småföretagen och ett bättre företagsklimat. Det handlar om småföretag som vill satsa på digitalisering och klimatanpassning.

När myndigheterna var i näringsutskottet och beskrev hur laddinfrastrukturen behöver utvecklas på landsbygden sa man framför allt en sak: Det är hemma som människor ska ladda. Och det finns pengar i Klimatklivet.

Varför anser Centerpartiet att det är bättre att lägga särskilda pengar på detta?

Fru talman! Jag tackar Maria Gardfjell för frågan. Det är återigen en bra fråga som jag nu ska svara på.

Centerpartiet tog fram ett eget budgetförslag. Det finns en praxis i riksdagen, som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna visserligen har frångått, att man röstar på sin egen budget om man inte har förhandlat med någon annan om en budget. Vi har inte förhandlat med någon annan om en budget. Då är frågan: Varför ska vi rösta på andras budgetar som vi inte har varit med och förhandlat om? Det är den stora frågan.

Sedan säger Maria Gardfjell att vi gav ett passivt stöd till den budget som riksdagen röstade för. Om vi hade fått som vi ville hade andra partier röstat på Centerpartiets budget. Då hade det varit alternativet till regeringens budget, om vi skulle strunta i allt vad praxis heter och bara rösta rent taktiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Centerpartiet står upp för den politik och de förslag som vi driver och röstar inte på andra partiers förslag.

Fru talman, kollegor och kanske någon som lyssnar! När det gäller utgiftsområde 19 om regional utveckling börjar jag givetvis med att ta upp det som tidigare har anförts från Socialdemokraterna, nämligen att jag tycker att det är beklagligt med de 500 miljoner kronor som försvann.

Sedan är det givetvis så att det för oss i oppositionspartierna, oavsett varifrån vi kommer i Sverige, inte är lika lätt att jobba med olika frågor som för regeringspartiet som har ett regeringskansli som kan jobba med frågorna på ett helt annat sätt. Jag kommer att återkomma till dessa skillnader. Men jag beklagar givetvis de 500 miljoner kronor som hade varit mycket viktiga för återstarten.

Riksdagen har genom sitt beslut den 24 november fastställt att de samlade utgifterna för utgiftsområde 19 inte får överstiga drygt 4,7 miljarder kronor för 2022. Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivån kan jag inte reservera mig till förmån för vårt förslag. Vänsterpartiets budgetalternativ bör ses som en helhet. Därför väljer jag att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen och väljer i stället att i ett särskilt yttrande redovisa Vänsterpartiets politik för utgiftsområdet.

I slutskedet av beredningen av budgetpropositionen för 2022 inkom företrädare för Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna med ett gemensamt budgetförslag, vilket jag anser har försvårat budgetprocessen. Vänsterpartiet har slutit en överenskommelse med regeringen om framtida samarbetsformer, kraftigt höjda pensioner för de pensionärer som har det sämst ställt, förbättringar i sjukförsäkringen, det vill säga den så kallade Arnepensionen, höjda ersättningar och borttagen så kallad funkisskatt. Därför stödde Vänsterpartiet i andra hand, efter att vårt eget förslag till budget fallit, regeringens budgetförslag i kammaren framför förslaget från den konservativa trion - om jag kan kalla dem för det. Det var på tal om praxis, Peter Helander - ja, den går att undvika.

Jag anser att regeringens förslag i sin helhet är bättre för Sverige eftersom det har andra utgångspunkter än de konservativa värderingar som förslaget från trion innehåller. Och jag anser vidare att Sverige behöver en grön och modern omställning av samhället som skapar utveckling och arbetstillfällen i hela landet. För det krävs en röd politik för en grön omställning samt reformer för att både återstarta och ställa om den svenska ekonomin efter bland annat coronapandemin.

Satsningar behövs för jobben, klimatet och ökad jämlikhet i stället för nyliberala reformer, bland annat privatisering av Arbetsförmedlingen och andra marknadsexperiment som bara drar isär vårt samhälle. De gynnar inte landsbygden.

För mig står det nu klart att den nyliberala ekonomiska politiken inte bara drabbar jämlikheten och välfärden utan också tillväxten i landet. I stället för skattesänkningar förordar jag därför omfattande investeringar som syftar till att påskynda den gröna omställningen, stärka landsbygden och kommunsektorn samt rusta upp trygghetssystemen och sjukvården. Med en sådan politik får bland annat småföretagare bättre förutsättningar, och infrastrukturen och transportsektorn byggs ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

När det gäller den politiska inriktningen på utgiftsområdet vill jag inledningsvis framföra att jag vill se en politik för hela Sverige. Det finns stora och växande regionala skillnader där landsbygden, bruksorterna och arbetarstadsdelarna lämnas efter i Sverige. Ett exempel är att de tio fattigaste kommunerna ligger på landsbygden, och de tio rikaste ligger runt Stockholm. Inte kan orsaken vara att de rikaste kommunerna runt Stockholm skulle förse Sverige med produktion av något samhällsviktigt, exempelvis mineraler, skogsprodukter, livsmedel eller elenergi?

Fru talman! Jag menar att de svikna delarna av Sverige har en sak gemensamt, nämligen att när marknadskrafterna fått fritt spelrum har det lett till att butiker har stängts och jobb har försvunnit. Den politik jag förordar handlar om att göra andra prioriteringar än vad marknaden gör. Att tjänstesektorn trängs runt storstäderna kan jag inte påverka eller ha synpunkter på, förutom att några statliga myndigheter absolut kunde omplaceras ut i landet.

Men det är definitivt ett systemfel om en kommun som Jokkmokk, kommunen med den största elproduktionen i landet, ändå är en av de fattigaste kommunerna i Sverige. Låt oss jämföra med Norge. Hur ser det ut där? Den kommun som har störst skatteintäkter per capita i Norge är Bykle. I och för sig bor det bara 870 invånare i Bykle, men varje år får kommunen 80 miljoner i skatteintäkter bara från vattenkraften. Faktum är att 9 av de 10 rikaste kommunerna i Norge är glesbygdskommuner med stora vattenkraftverk.

Fru talman! Jag säger inte att Norges modell passar oss i alla delar och hur resurserna borde delas hos oss. Men helt klart är att där resurser skapas som är till nytta för hela landet, till exempel energi, oavsett om den kommer från vind- eller vattenkraft, borde mer av de värden som skapas där stanna i de regionerna. Det är samma sak med de gruvor som finns i landet. Lite större andel av mineralavgiften kunde de väl lämna kvar i de kommuner där de finns.

Den övergripande strategin behöver bygga på långsiktighet, en utvecklad samverkan, ett större regionalt inflytande och ett tydligt ansvar för staten att se till att grundläggande samhällsservice finns i hela landet. Jag anser också att förutsättningar behöver skapas för att alla ska ha möjlighet att bo där de själva önskar i Sverige. Den kreativitet och handlingskraft som finns hos landsbygdens människor måste också tas till vara. Landsbygdens olika förutsättningar måste beaktas och invånarna ges möjlighet att utveckla sina bygder så att de kan påverka lokala och regionala utvecklingsfrågor.

Jag återgår till anslagen för utgiftsområdet. Jag hade gärna sett att anslaget till regionala utvecklingsåtgärder hade blivit 60 miljoner högre än regeringens förslag. Jag hade velat se ett riktat stöd till kommuner med hög andel urskog för att främja ökad turism. Även om besöksintresset för landets skyddade områden växer har många av de glest befolkade kommunerna en negativ utveckling av sysselsättning och skatteintäkter. Men dessa kommuner bär ett betydande ansvar för de kollektiva nyttorna som ges av skyddade skogar med höga naturvärden. Jag anser därför att dessa kommuner bör kompenseras genom ökat statligt stöd, till exempel för turistsatsningar. Jag hade även gärna sett en ökning av samma anslag till satsningar på projekt som syftar till att se om det finns utvecklingsmöjligheter till billiga semestermål i närområden, framför allt för de familjer som inte har råd att göra dyra utlandsresor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Jag inser att även våra förslag är lite av kosmetika jämfört med regeringens förslag, men man ska inte underskatta signalvärdet. Om landsbygden och den svikna delen av Sverige ser att vi har börjat med något som inte har funnits förr, väcker det faktiskt framtidshopp. Men vi behöver en större översyn av skattesystemet så att de orter i landet som tar ansvar och skapar de värden som gynnar hela samhällets väl och ve får behålla en lite större del av den kaka de förtjänar.

Fru talman! Jag tackar Birger Lahti för inlägget, vilket ger mig möjlighet att ställa frågor.

Det verkar vara något förfärligt med den politik som finns med i den budget som Vänsterpartiet har valt att inte stötta. Jag tänker på till exempel sjukvården, där det finns 3,4 miljarder mer än i regeringens budget. Det handlar om jämlik vård, att utrota livmodercancer, en central förmedling så att människor inte ska stå i kö utan få vård och att få fram fler vårdplatser.

Birger Lahti talade om den norra delen av Sverige. Om jag har förstått rätt finns få poliser på en stor yta. Här läggs fram ett massivt paket på rättsområdet för att komma till rätta med alla delar, från polis till domstolar, fängelse och så vidare. Det handlar alltså om kriminalvård. Är det förslag som Birger Lahti förkastar?

I förra veckan var vi inne på frågan om drivmedelsmackarna. Vi fick veta att alla partier har avsatt medel, men ingen sa något om hur frågan ska lösas. Birger Lahti tog upp turismen. Turismen behöver skotrar, och där behövs drivmedel om man vill ha den typen av besöksnäring kvar.

Man väljer att inte stötta ett förslag till budget som gör att man under tiden kan få en fungerande elförsörjning på plats. Då kan både företagare och privatpersoner som bor i norra Sverige ta sig fram.

Vi vill under tiden sänka drivmedelspriserna så att folk inte blir fattigare. Detta får Birger Lahti gärna svara på.

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågorna!

Först och främst: om jag fick välja om några miljarder skulle rinna mellan mina fingrar till kapitalägare av vårdinrättningar eller om de skulle gå den väg där vi har kontroll över att pengarna hamnar rätt och går till vård och omsorg och även till polisen skulle jag hellre välja det senare alternativet.

När det gäller polisen försöker vi nu utbilda massor av poliser. Får vi dem på plats? Det är inte så enkelt. Det är över huvud taget inte så enkelt att få poliser som har gått utbildning någon annanstans i landet att vilja flytta till landsbygden, för landsbygden har, som jag berättade i mitt anförande, länge dragits med en avsaknad av regionalpolitik. Så var det även när Ann-Charlotte Hammar Johnssons parti var det som ledde landet. Man hade mycket stora rubriker, men utvecklingen gick åt samma håll, det vill säga åt fel håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

När det gäller drivmedelsstationer vill jag säga att om Ann-Charlotte Hammar Johnsson tror att 50 öres sänkning av skatten kommer att lösa problemet på landsbygden får hon nog ta en till sväng till Kitkiöjärvi. Jag vill hävda att jag köper så mycket bränsle att jag vet var mina kostnader för drivmedel hamnar. Att försöka sätta mig på plats för att jag inte skulle veta vad drivmedel kostar och hur mycket det påverkar går inte. Jag är övertygad om att det behövs andra mediciner än att sänka skatten för drivmedel med 50 öre när vi vill fasa ut det fossila från samhället.

Vad gäller stödet håller jag helt med om det som regeringen har lagt på plats med de 70 miljonerna som ska gå precis till det här ändamålet.

Fru talman! Birger Lahti säger: Om jag fick välja skulle jag välja det här. Ja, Birger Lahti, du får välja! Det är det som vi är här för - vi har olika budgetar.

När det handlar om offentlig sektor och en kvinnodominerad sådan är det helt horribelt att det hela tiden ska vara så att man inte ska kunna få driva företag i den sektorn. Det måste man kunna göra, och på sista raden måste man ha lite över, för annars kan man inte investera igen. Det finns väldigt många kvinnor som har gått den vägen sedan vi tillät det.

Jag vet också att det i Jämtland inte fanns någon offentlig vårdcentral som ville starta, men det ville däremot en privat. Och jag vet att det finns en fantastisk privat vårdcentral uppe i Lycksele. De här vårdcentralerna hjälper till i hela vårdsektorn och gör ett fantastiskt arbete.

När det gäller avarter är det alltid så att man får hantera dem när de dyker upp, men man lägger inte ned, fördärvar och slår sönder.

Angående poliser saknas det också sådana i Stockholm. Bara 1 500 är på plats av 4 000, så någonting är fel i systemet. Det här behöver vi råda bot på. Jag återkommer till det längre fram.

Fru talman! Tack än en gång, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för replikskiftet!

"Lite över" - jag håller med om det om det skulle stanna vid att det handlar om sådana som brinner för sitt yrke i vårdsektorn och de här företagen. Då skulle jag absolut inte ha något problem med att det blir lite över, men stora ägare som finns långt borta och inte tycker att det räcker med "lite över" har jag inte mycket till övers för.

Det som människan inte kan välja bort borde marknaden hålla sig långt borta ifrån. Skolan är bara ett exempel. Vi är snart unika i världen när det gäller att vi inte har några begränsningar på vinstuttag till exempel i skolsektorn. Jag hinner inte svara mer på det.

Kort om poliser: vi försöker ge pengar till utbildningar, men det verkar inte vara så lätt att utbilda poliser.

Fru talman! Även om jag är född i Iran och uppvuxen i Småland har jag i hela mitt vuxna liv levt och verkat i Värmland. Jag är en stolt värmlänning. Jag är stolt över Karlstad som hemkommun, som växt så att det knakat och som tagit ett stort ansvar som lokomotivet i länet. Jag är också stolt över hela den värmländska landsbygden där kommun efter kommun kämpat för att skapa både en fantastisk plats att bo på och möjligheter för företag att växa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Jag behöver inte slå in några öppna dörrar, men vårt avlånga land Sverige är så mycket mer än Stockholm, Göteborg och Malmö. Hela Sverige ska leva och växa, och Sverige behöver en hållbar regional utveckling.

Det vi debatterar i dag är kittet i det som vi ser som Sverige. Det gäller att ha en förståelse för att Sverige ser olika ut men att vi samtidigt är lika. Många utmaningar återfinns över hela Sverige, men samtidigt finns det också stora skillnader.

Liberalerna vill att hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. Det är företagande och ekonomisk utveckling som är grunden för vårt välstånd. Därför måste människor och företag över hela landet ges möjligheter att växa och utvecklas.

Vi behöver ha goda villkor för företag och utbildning, och det är avgörande för regional utveckling. Det är givet att det kan behövas riktade insatser, men framför allt krävs generella insatser för att fler företag ska kunna växa och anställa i hela Sverige. Ett generellt förbättrat företagsklimat med sänkta skatter och mindre byråkrati gynnar alla företag, inte minst företagen i glesbygden.

Varje kommun och region har ett stort ansvar för att genomföra nödvändiga insatser för ett förbättrat näringsklimat. De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning och ett förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala tillväxtinsatser. Där har kommuner och regioner ett stort ansvar att förbättra det lokala och regionala företagsklimatet.

Fru talman! Som tidigare företagare är jag genuint intresserad och nyfiken på företagare och företagsamhet. Det är slående, men oavsett vilket företag man besöker eller vilken företagare man träffar finns det några återkommande problem som politiken måste lösa. Ett exempel är företagens problem med kompetensförsörjning och bristen på matchning mellan arbetslösa och lediga jobb, vilket innebär stora konsekvenser för svensk tillväxt. Om inte utbildad arbetskraft och arbetskraft med rätt kompetens finns tillgänglig riskerar företag att tvingas lägga ned sin verksamhet eller flytta den till andra länder.

Dessutom har den digitaliseringsskjuts som vi har fått genom coronapandemin, där distansarbete varit mer regel än undantag, möjliggjort nya sätt att rekrytera talang och därmed också ökat konkurrensen om talang globalt. Fler och fler söker och rekryterar talanger i allt större utsträckning online och över landsgränserna. Det i sin tur skapar nya möjligheter men också nya utmaningar både för företagen och för politiken.

För att säkra kompetensförsörjningen på lång sikt krävs utbildning med vuxenutbildning, högskolor och universitet av hög kvalitet. Jag vill slå ett extra slag för yrkeshögskolan som har en viktig uppgift att fylla, då den är en effektiv utbildning som är kopplad till den regionala arbetsmarknaden. Också de regionala högskolorna är betydelsefulla för utvecklingen inom sitt geografiska område.

Liberalerna ser positivt på att universitet förlägger högskolefilialer lokalt där så är lämpligt och ökar samverkan med det regionala näringslivet, som de närliggande kommunerna och den region de är verksamma i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Besöksnäringen är en av Sveriges snabbast växande näringar. Den sysselsätter närmare 200 000 personer i hela landet och består av olika sorters tjänste- och upplevelseföretag. Besöksnäringen har haft det tufft under corona, mycket tufft. Då ska man komma ihåg att det är närmare 3 000 aktivitets- och guideföretag som tillsammans med boenden, restauranger och uthyrningsverksamhet omfattar bortåt 10 000 företag.

Det handlar om företag som ofta drivs som mindre familjeföretag och som är starkt kopplade till bygden och är särskilt viktiga i många glesbygdskommuner som kan erbjuda besökare och inte minst utländska turister fantastiska naturupplevelser, glamping, vistelser på lantgårdar, sportfiskeresor och annan naturnära turism.

Dessa företag måste ges goda förutsättningar att driva och utveckla sitt företagande utan byråkratiska hinder och utan en skattepolitik som missgynnar företagandet.

Fru talman! Det är ganska självklart att människor reser dit det faktiskt är möjligt att ta sig till. Därför krävs fortsatta investeringar i järnväg, väg och annan infrastruktur. Effektiva och väl fungerande transporter är centralt för att företag ska kunna leverera varor till kunder och leverantörer.

Det svenska flyget måste bli mer hållbart. Det behövs därför åtgärder för att utsläppen från sektorn ska kunna minska. Elflyg är ett område under stark utveckling. Det är viktigt att staten bidrar till forskning och utveckling, eftersom elflyget har en potential att minska flygets klimatpåverkan och samtidigt bli en ny industrigren i Sverige.

Elflyg kan komma att bli en viktig faktor för utvecklingen av landets regioner och erbjuda snabba transporter för inte minst näringslivet. Det vore ett enormt lyft för de regionala flygplatserna, klimatet och de regioner som de trafikerar.

Fru talman! Även om det är lätt att ta sig någonstans är det än mer viktigt att ha möjlighet att ha tak över huvudet. I dag har nästan alla kommuner, inklusive de mindre kommunerna, bostadsbrist. Alla invånare, oavsett bostadsort, behöver olika boendeformer i olika faser av livet. Svårigheten med finansiering, krav på nedskrivning och höga byggkostnader utgör de främsta hindren för bostadsproduktion, men även alltför detaljerade regelverk kan utgöra hinder för kommuninvånarna att bo och leva som de vill.

Givetvis ska vi också fortsätta utbyggnaden av statlig service i hela landet, liksom när det gäller god tillgång till digital uppkoppling och posttjänster.

Fru talman! Regional utveckling kan ofta ses som modeord, fina ord som inte leder till någon direkt handling. Sverige är så mycket mer än Stockholms innerstad. Vi behöver politik som är till för hela landet, som möjliggör att hela landet både lever och växer.

Avslutningsvis, fru talman, är Liberalernas budgetförslag en sammanhållen helhet. Eftersom riksdagen i rambeslutet ställt sig bakom Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas gemensamma förslag till ekonomiska ramar för statsbudgeten och inriktningen på budgetpolitiken, har vi inte deltagit i det aktuella beslutet om anslagens fördelning inom utgiftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Tillsammans med resten av världen kämpar Sverige sedan ett och ett halvt år tillbaka mot covid-19-pandemin. Läget är fortfarande mycket osäkert, samtidigt som ekonomin är på väg att återhämta sig. Fler kommer i arbete, och det blir nya möjligheter att lösa samhällsproblemen. Men som framhålls i budgetpropositionen från den rödgröna regeringen är det dags att bygga Sverige starkare, tryggare och mer hållbart än vad det var före krisen. Genom reformer ska takten i klimatomställningen öka och fler komma i arbete.

Den rödgröna regeringen tog ett ansvar för att ställa om Sverige. Man investerade för att företagen ska våga satsa på ny teknik och nya lösningar, för att framtidens nya gröna jobb ska växa fram och för att göra det lättare för människor att utbilda sig till de yrken som behövs. Man satsade på att skydda och rena vatten, stärka friluftslivet och se till att vårt avfall tas till vara som biogas. Detta är satsningar som verkligen kompletterar den regionala politiken.

För att nå Sveriges klimatmål krävs stora offentliga och privata investeringar i klimatsmart teknik. Därför bör den gröna politikens framdrivna satsningar på de så kallade Industriklivet och Klimatklivet förstärkas för att ytterligare påskynda industrins klimatomställning och möjliggöra klimatinvesteringar på lokal och regional nivå.

Jag kan inte nog understryka Klimatklivets betydelse när det gäller att utveckla laddinfrastruktur på landsbygden. Och vi vet från det möte i näringsutskottet, som jag också deltog i, att myndigheterna särskilt pekar på hur viktigt det är för enskilda hushåll att få stöd för att utveckla laddinfrastruktur hemma. Bor man på landsbygden är det smartare att tanka bilen hemmavid än att åka till en särskild mack. Utsläppen ska ju minska genom en omfattande elektrifiering av både transporter och industrin.

Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna går fram med förändringar i budgetpropositionen som i en avgörande tid styr Sverige i helt fel riktning. Det gäller i allra högsta grad det utgiftsområde som vi nu debatterar här i dag. Men låt mig först säga någonting om de omfattande neddragningar som görs på klimat och miljö.

Att vi får färre klimat- och energistrateger på länsstyrelserna och att satsningarna på effektfrågan och snabbare tillståndsprocesser när det gäller elnäten tas bort i Moderaternas budget är häpnadsväckande. Att regionernas arbete för att säkerställa ökad vindkraftsutbyggnad tas bort och elektrifieringspiloterna försvinner är otroligt allvarligt. Vi anser också att borttagandet av investeringsstödet för energieffektivisering och sänkningen av skatten på bensin och diesel är helt fel väg att gå när vi nu är mitt inne i en brinnande klimatkris.

Efter månader av förhandlingsarbete med syfte att förbättra skogspolitiken och skapa bättre förutsättningar för dialog presenterade Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna och Centerpartiet en gemensam skogsproposition för riksdagen. Propositionen innehåller många olika delar som tillsammans utgör en helhet som Miljöpartiet står bakom och som skulle kunna öka och stärka äganderätten i skogsbruket men också skydda miljön. Flera delar av propositionen är kopplade till satsningar som gjordes i den rödgröna budgeten. När budgetmedlen nu är borttagna saknas förutsättningar att genomföra bärande delar av propositionen. Det är till och med så illa att Skogsstyrelsen tvingas att prioritera ned annat arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Förslagen i skogspropositionen, som nu inte kan genomföras med den av riksdagen antagna ekonomiska ramen, är bland annat: stärkt äganderätt och ersättning till markägare, ökat engagemang för frivilligt formellt skydd, mer förmånliga skattevillkor för skogsägare, möjlighet att få väntansavtal, satsningar, som Birger Lahti pratade om, på turism och naturturism i landsbygden kopplat till skydd av natur, ersättning för naturvårdsavtal och framför allt pengar till skötsel av de befintliga naturreservaten, något som Moderaterna brukar lyfta fram. Detta tar man bort.

Skogsprogrammet riskerar också att läggas ned eftersom långsiktig finansiering saknas. Man tar också bort satsningen på extratjänster, som i sin tur leder till att möjligheten till fler gröna jobb minskar.

Detta drabbar jobb och företagande i hela landet, särskilt i landsbygderna.

Fru talman! Ungefär 10 miljarder av det som satsas i M-SD-KD-budgeten, som bland annat ska finansiera sänkningarna av klimatskatterna, finansieras med EU-medel från EU:s återhämtningsfond. Den här finansieringen riskerar att utebli, eftersom Sverige inte längre uppfyller kraven på 37 procent klimatsatsningar. Moderaterna använder ju pengarna till klimatförstöring i stället för klimatsatsning.

I och med detta riskerar inte bara 10 miljarder från EU att frysa inne utan hela Sveriges andel av återhämtningsfonden, drygt 30 miljarder kronor. Dessa pengar har Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna redan spenderat i sin budget. Och i sin desperata nedskärning av klimatsatsningarna och de sänkta klimatstyrande skatterna riskerar alltså oppositionen att skapa ett finansiellt underskott i statens budget på 30 miljarder. Det är dåligt när riksdagspartier som saknar beredningsresurser, motsvarande de som finns i Regeringskansliet, gör sådana här servettskisser och ställer Sverige inför en så stor pinsamhet men också en stor risk att förlora så mycket pengar.

Fru talman! De två viktigaste näringspolitiska frågorna är klimatföretagande och företagsklimat. Jämfört med den rödgröna budgeten har Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gjort en neddragning i budgeten med en halv miljard kronor.

Vi ville ha pengar till en grön återstart för småföretagen efter coronan, med pengar till klimatet, digitaliseringen, företagens smarta specialisering och deras möjlighet att växla upp i ett skede när även företag som gått bra tidigare haft en dålig period. Att göra en återstart som bär företagen in i den nya tiden har varit oerhört viktigt för Miljöpartiet och för den tidigare rödgröna regeringen. Men detta är nu helt omöjliggjort.

För att kunna möta vår tids stora samhällsutmaningar behövs en hållbar regional utveckling där hela landet ges möjlighet att utvecklas. Många små och medelstora företag har drabbats hårt av coronapandemin och är i fortsatt behov av stöd för att kunna återstarta sin verksamhet på det mest klimatsmarta sättet. Vi behöver en satsning på företagsklimat och klimatföretagande.

Fru talman! Ja, var ska man börja? Detta är inte klokt. Efter jul slutar Sverige fungera. Omöjligt! Stopp! Hjälp! Det är häpnadsväckande att lyssna på dessa ord som tas till. Jag undrar om svenska folket över huvud taget lyssnar på Maria Gardfjell.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Sist vi var i debatt pratade vi om Norrland; Helena Lindahl sitter i salen. Då sa ledamoten att folk som ska ta sig någonstans kan ta kollektivtrafiken. Men det är inte alltid lätt att bo i Sorsele och ta sina barn till fritids.

Mattan dras undan för dem som ska vara med i en övergång till ett nytt samhälle, så att de ingenting har. Man ska betala höga priser på el, för det systemet har slagits sönder. En gång i tiden byggde vi i vårt land upp ett system där vi hade kärnkraft på strategiska ställen och vattenkraft i norr - fossilfri el. Nu kör vi ett oljeverk i Karlshamn för fullt för att man tvunget skulle slå sönder det vi hade. Det är miljömässigt. Det är jättebra, eller hur? Jag är sarkastisk, om någon inte förstår det.

Det finns mycket att säga om detta. EU-medlen kommer att komma, tro det eller ej. Det är bara det att man gör om det här. Man har inte haft så brått från regeringen. Man startade i våras, men man kom inte till skott. Nu läggs det här om. Man söker igen, och så kommer det på plats. Jag tror nog att världen blir lite bättre den 1 januari.

Fru talman! Den som är häpnadsväckande är väl snarare Ann-Charlotte Hammar Johnsson, som inte kan lägga ihop ett och ett. Men det tänker jag göra.

Miljöpartiet har en politik som verkligen slår fast att bilen kommer att behövas, särskilt på landsbygden. Därför är det också otroligt viktigt att skynda på utvecklingen av elektrifieringen och satsningarna på biogas för att ge fortsatta möjligheter att ha biltrafik i hela landet på ett säkert och bra sätt.

När det gäller höjda priser på el och de problem som Sverige står inför är den absolut största frågan effektbristen i vissa delar av vårt land, speciellt kopplat till storstäderna. I den rödgröna regeringens budget fanns det en satsning på att se till att länsstyrelserna skulle öka takten i tillståndsprocesserna och minska de bekymmer som fanns kring utbyggnaden av de strategiskt viktiga elnäten. Hela den här satsningen drar Moderaterna in med ett pennstreck i budgeten. Och det är inte bara i fråga om effekten man minskar. Man minskar också möjligheterna att skynda på satsningarna på vindkraft. Det spelar ingen roll att Moderaterna säger att de vill bygga kärnkraft. Det kommer inte att hända de närmaste 15 åren ändå.

Fru talman! När vi ändå är inne på elfrågan och effektbristen kan jag konstatera att underleverantörer till de företag som levererar el berättar att de inte köper elbilar ens till sina egna företag. Varför gör de inte det? Jo, därför att elen inte kommer att räcka till. Det finns ingen mening med det. Dessutom berättar de att det om fyra år kommer att saknas 10 000 elektriker som ska lägga ut det nätverk som Maria Gardfjell och vi andra vill ha för att få effekt på plats. Vad är era förslag om detta? Vi ligger rejält efter när det handlar om utbildning och att få saker och ting på plats i det här landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Blir man inte lite förvånad? Moderaterna står här och säger att det kan bli elbrist i Sverige. Samtidigt drar de ned möjligheterna att göra satsningar på att utöka elproduktionen i form av vindkraft. Det är så kopiöst dåligt att göra de neddragningarna i den här budgeten! Det gör det också mycket svårare för småföretagen att skapa en bättre energihushållning i sina företag och att ställa om och bli mer klimatsmarta. Det handlar bland annat om att satsa på smarta elnät.

Ja, det saknas 10 000 elektriker. Och varför gjorde då den rödgröna regeringen en jättestor satsning på fortbildning för att klara klimatutmaningen med mer arbetskraft? Jo, för att det behövs 10 000 elektriker. Men Moderaterna gör ingenting.

Fru talman! Jag hade inte tänkt ta någon replik på Maria Gardfjell, men sedan började hon prata om skogspropositionen, Skogsutredningen och budgetsatsningarna. Jag skulle vilja ställa några frågor till Maria Gardfjell om detta.

I vilket skede lade regeringen de 2 extra miljarderna i anslaget för skydd av skog? Skedde det när vi hade förhandlat i Skogsutredningen, eller lade man fram det förslaget tidigare? Varför lade man just 2 miljarder? Lade man det på Skogsutredningens förslag eller på det som vi förhandlade om i Skogsutredningen? Fjällskogspaketet har vi ju tagit bort i Skogsutredningen. Det finns inte beskrivet på samma sätt i skogspropositionen som i Skogsutredningen. Jag undrar varför det plötsligt inte skulle fungera. Jag skulle också vilja fråga Maria Gardfjell: Hur såg anslaget ut förra året, och hur ser det ut i år jämfört med förslaget som ligger för 2022? Det är mina frågor.

Fru talman! Det var mycket vi var överens om i Skogsutredningen, bland annat när vi satt och förhandlade. Till exempel blev Centerpartiet och Miljöpartiet ganska tidigt överens om att vi inte ville se skogsutredarens förslag om att gå fram med fjällskogspaketet med tvång. Vi ville att det skulle ske med frivillighet som grund. När de ville och om de ville skulle skogsägarna få ersättning för sin skog. Men i och med att domstolar har slagit fast att varje skogsägare i fjällområdet ska kunna få ersättning är det naturligtvis viktigt att kunna förenkla det.

I stället för att tvinga alla skogsägare att behöva avverkningsanmäla sina skogar vill vi skapa en öppning för att man bara kan vända sig till länsstyrelsen och säga: Nu vill vi ha den här ersättningen.

Det kostar lika mycket att betala skogsägarna om man gör det med tvång som om man gör det med frivillighet. Eftersom vi kom överens om att alla dessa skogsägare skulle kunna få ersättning med frivillighet behövdes det pengar till ersättning.

De pengarna som man räknade med var 2 miljarder extra i budgeten varje år i sex år för att kunna bekosta det. Det är just det Peter Helander och jag har kommit överens om i olika förhandlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Det handlar om att de enskilda skogsägarna ibland annat fjällområdet ska kunna säga: Vi vill få ersättningen för detta. Jag vill fortfarande äga min skog. Jag ska kunna få ersättningen. Jag ska kunna ta ved. Jag ska kunna bygga ett hus. Jag ska kunna fiska och jaga på min mark. Men skogen är skyddad mot avverkning.

Fru talman! Tack för svaret, Maria Gardfjell!

Jag ska berätta svaret på frågorna som jag ställde. Förra året var anslaget för skog ungefär 800 miljoner kronor. I år är det 1,7 miljarder. Nästa år var det föreslagit 3,7 miljarder. I vår budget har vi sagt 2 miljarder.

Om det nu var en katastrof att inte de extra 2 miljarderna fanns - det uttrycks ju så - hur kan det komma sig att det inte var en katastrof förra året eller i år när man ligger på samma nivå som Maria Gardfjell själv har varit med och förhandlat om?

Nu hör vi Maria Gardfjell säga 2 miljarder gånger sex år. Det blev ett fjällskogspaket ändå, fast vi sa att det inte skulle bli det. Vi har sagt att fjällskogen inte ska behandlas annorlunda än andra även om vi har Änokdomen och skogslagstiftningen.

Länsstyrelsen i Jämtland sa att det var 125 000 hektar som låg i pipeline och som skulle komma. Det är en stor skillnad mot 525 000 hektar. All fjällskog behövs heller inte skyddas.

Fru talman! I går kom nyheten på SVT Jämtland att 40 000 hektar som var planerat att bli naturreservat nu inte kan bli det på grund av att pengarna inte kommer i budgeten. Det var 40 000 hektar i Jämtland - frivilligt. Det kan nu inte bli naturreservat.

Centerpartiet är svaret skyldigt. Ni måste läsa vad det står i skogspropositionen om vad vi har kommit överens om. Vi har kommit överens om att skogar med skyddsvärd natur ska sparas. Det är vad vi har kommit överens om.

Fru talman! Jag hade inte heller tänkt ta replik på Maria Gardfjell. Men jag kunde inte låta bli.

I ett tidigare replikskifte här med Peter Helander hävdade ledamoten Gardfjell att Miljöpartiets förslag var fullt av liberala förslag. Hur jag än vrider och vänder på det, och när jag betraktar de senaste åren där Miljöpartiet ingått i regeringen, har man med en konsekvent straffbeskattning pungslagit landsbygden. Jag ser bara ren och skär socialism. Det skattetryck man har gjort med energiskatter och drivmedelsskatter är socialism.

Ledamoten Gardfjell var inne på att M-SD-KD-budgeten var skadlig och pinsam. Men om man ska göra en lite större internationell betraktelse tror jag att man ska titta på de företeelser som utspelade sig här för några veckor sedan när Miljöpartiet, Gardfjells eget parti, lämnade regeringen sju timmar efter att vi hade utsett en statsminister. Det sände ett eko över hela välden. Om man nu är orolig för att vi sänder pinsamma signaler från Sverige och den här kammaren kanske det är dags att rannsaka sig själv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Jag är glad att Eric Palmqvist vill ta en replik på mig och diskutera huruvida det är liberalt, socialistiskt eller kanske grönt att satsa på klimatskatter. Jag skulle vilja säga att det är grönt. Den gröna ideologin är varken höger eller vänster. Den är mer framåt.

Vad gäller klimatskatter på bensin och diesel är det helt nödvändigt. Vi står inför en klimatkris och en stor klimatomställning. Det kommer att ge en otroligt stor förändring av vårt land och vårt sätt att leva.

Jag tror egentligen inte att det kommer att upplevas som så stora skillnader för gemene man när det gäller bil och transporter. Många åker redan tåg, och elektrifieringen av fordonsflottan har kommit igång. Den kommer att behöva ske mycket snabbare. Det är just för att få omställningen på rull för att den ska gå ännu snabbare, som det behövs ekonomiska styrmedel i form av skatter.

Vi från Miljöpartiets sida vill ha en grön utveckling och inte en brun. Det som är väldigt viktigt är det som sägs från Eric Palmqvist. Från Miljöpartiets sida var vi väldigt tydliga med att vi inte var beredda att sitta i en regering som inte skulle regera på sin egen budget utan bli dikterad från Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna. Vi anser att regeringar ska styra på egen budget för att kunna ta sitt ansvar.

Fru talman! Ledamoten Gardfjell talar om att grön politik syftar framåt. Det får stå för ledamoten Gardfjell. Jag tycker inte att det är framåt att avveckla fungerande kärnkraft och elda för fullt i Karlshamnsverket. Jag är hemskt leden, men jag kan inte se att det är framåt. Men det får vara ledamoten Gardfjells tolkning av den gröna politiken.

Sedan har vi hört väldigt mycket här om elbilar. Vi har nu sett på E6:an. Där stod fullt med elbilar under snöstormen. Jag har absolut inte något problem med elbilar och att tekniken ska gå framåt. Men tekniken är inte mogen ännu.

I en tidigare debatt har Gardfjell till och med påstått att man kan köra för mellan 2 och 3 kronor milen. Det stämmer inte. I dag ser vi att det är till och med dyrare att köra elbil än fossildriven bil. Den ekvationen går inte ihop. Jag förstår inte hur man har tänkt att försörja dem med el i framtiden.

Fru talman! Det är naturligtvis så att det är av säkerhetsskäl som kärnkraftverk avvecklas. Det är inte lönsamt att ominvestera i den gamla kärnkraften som inte är tillräckligt säker. Så är det ju. Det är inte heller lönsamt att investera i ny kärnkraft.

Det är däremot lönsamt att investera i ny vindkraft och inte minst i havsbaserad vindkraft. Det är de satsningarna vi nu behöver se. Vi behöver se riktigt stora satsningar på energiproduktionen som är förnybar. Men vi behöver också se satsningar på energihushållning och satsningar på olika sätt. Det är de satsningarna som Sverigedemokraterna har dragit ned på.

När det gäller de reservkraftverk som finns i vårt land som fortfarande drivs med olja är det gamla satsningar. Jag tror att de kommer att fasas ut ganska snart. Det är absolut ingenting som Miljöpartiet stöder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Vi nalkas jul, och vi har nu kommit fram till näringsutskottets debatt. Vi befinner oss mitt i debatten, och den handlar om regional tillväxtpolitik och budget för den.

Sverige är ett fantastiskt land. Men jag måste också säga att Sverige behöver ha en ny kurs. Det behövs en politik för att skapa utvecklingskraft, tillväxtpotential och möjligheter för sysselsättning för att vi ska kunna fortsätta att ha den välfärd vi har.

Människor och företag ska ges möjlighet att växa och utvecklas, och vardagen ska fungera. Tillväxt gör att vi får in pengar till vår välfärd. Tillväxt gör att företag kan verka och anställa. Tillväxt gör att människor har ett jobb och en försörjning och att det skapas fler jobb och entreprenörer.

De problem som hela samhället står inför påverkar såväl regioner som kommuner runt om i landet. Det handlar om grov brottslighet som påverkar företag och människors vardag. Det handlar om långtidsarbetslöshet som riskerar att bita sig fast, och det handlar om vårdköer som måste hanteras. Lägg därtill de höga drivmedelspriserna och elpriserna, för att nämna ett par andra områden. Jag börjar med det sistnämnda.

Tillgång till el är den stora utmaningen i Sverige. När vi blickar bakåt kan vi se politik som har beslutat om och byggt ett robust elsystem med fossil bas så att hela landet ska kunna leva. Det var vattenkraft i norr och kärnkraft på strategiska platser för att få till ett smart system över landet. Jag saknar ord när man nu i en utbyggnadsfas av mer elanvändning, innan man har ett system på plats drar undan mattan för detta system.

Det smärtar att se att den accelererande utvecklingen under de senaste åren har inneburit att samtidigt som Sverige ska bygga upp ett samhälle som är baserat på att övergå till mer elanvändning stänger regeringen ned Ringhals reaktor 1 och därefter 2.

Nu står vi i ett läge där Svenska kraftnät varnar för att de kan komma att prioritera i vilken ordning olika verksamheter ska få el. Vem trodde väl detta förr - att vi i december 2021 skulle stå vid detta landmärke, eller vad man nu ska kalla det? Vi har byggt upp och ligger i framkant, och sedan tar man bort alltihop.

Vi har ett näringsliv som förser oss med jobb och tillväxt, och vi har en välfärdssektor med omsorg, vård och skola. I vilken ordning ska det här hända? I söder finns 70 procent av den industri och de företag som behöver el. Priset har nu stundtals varit uppe på chocknivåer - 4 kronor och 6 kronor.

Detta kommer att ändra sig när det kommer ny industri i norr. Det är glädjande att den kommer, men problematiken kommer att öka då alltmer näringsliv behöver tillgång till el.

En vanlig familj blir fattigare med regeringens politik. Det blir elräkningar på hög och skyhöga priser. Hur ska en barnfamilj få ihop detta? Hur ska det gå till?

Samtidigt måste de som tar sig till jobb och hem igen använda bilen. Då straffas de för att de inte kan ta kollektivtrafik; det kommer att kosta ungefär 1 000 kronor för en tank. Och det kanske blir ännu dyrare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Det finns ingen rimlighet i att slå sönder människors privatliv och privatekonomi och piska fram att de inte kan ta bilen utanför kollektivtrafiken och på tider då bilen är nödvändig. Tänk på skiftarbete! Tänk på dem som arbetar på oregelbundna tider och där det inte finns någon kollektivtrafik!

Inom industrin ökar priserna i takt med elprisökningarna. Pågens vd har nu gått ut i en artikel och skrivit att priset på bröd kommer att öka med 2 kronor. Det handlar alltså om elpriserna som ökar. När ugnarna går varma ökar livsmedelspriserna.

Det handlar också om vårt jordbruk. Där ökar energipriset, priset på gödsel och foderpriserna.

Fru talman! Människor måste kunna ta sig till och från arbetet och kunna ta sig fram i sitt arbete och ändå ha pengar kvar i plånboken till alla andra utgifter. För mig är det oerhört märkligt att människor ska behöva bli fattigare för att man ska få dem att förstå att de ska ställa om och köpa en elbil.

Vi lägger i vårt budgetförslag fram en sänkning av skatten på drivmedel. Någon har raljerat om den, men den leder åt rätt håll. Men självklart behövs det mer.

Elbilar kostar mycket pengar, och alla har inte råd. Det handlar om stora investeringar. Om det nu är så att elbilen är en lösning och man kan köpa en sådan begagnad - vilket vi ska komma till i ett läge framåt - får man också tänka på det här med batterier. Det är inte heller färdigutvecklat. Vad händer om jag köper en begagnad bil och batteriet inte funkar?

När jag lyssnar på fordonsindustrin hör jag att elbilarna ännu inte heller är i en fas där de fungerar i det kalla klimatet. Vi pratade om E6:an nu när det var köld och bilarna stod stilla. Det måste fungera! Vi kan inte bygga ut ett system där bilarna inte fungerar och man inte får köra på de gamla drivmedlen under tiden.

När jag talar med elleverantörer till energibolagen säger de att de vet att vi inte köper elbilar - vilket jag var inne på tidigare i debatten - därför att elen inte kommer att räcka till. Och det har inte med vindkraftsutbyggnaden att göra, utan alla känner till läget. Alla förstår vad det är som händer när det är kallt och vindstilla och vi har ett system som inte fungerar. Än en gång: Det smärtar att man stängde det som fungerar.

Om fyra år kommer vi att sakna 10 000 elektriker som ska bygga elsystem. Det har sagts att dessa är på väg nu. Jag undrar vad man har gjort sedan 2014 när detta händer just nu - ett halvår före valet.

Jag delar Arman Teimouris vänliga uttalande om yrkeshögskolor och yrkesprogram. De är jätteviktiga för regional och kommunal tillväxt. Det är snabba och smarta utbildningar som gör nytta där de kan.

Fru talman! Det är bråttom nu. Man skulle ha gjort insatser i elsystemet långt tidigare. Vi har haft ett antal förlorade år. I förra veckan debatterade vi drivmedelsstationer, och fortfarande är det så att man talar om medlen. Man talar om det, men man svarar inte på om det kommer att komma dispenser. Kommer man att lösa ut frågan om pengar på kontot så att man kan betala? Och kommer det att finnas företag som kan lösa detta och leverera? Det är frågor som är viktiga för att få detta på plats. Alla, möjligtvis med ett undantag, var i alla fall överens om att drivmedelsstationerna kommer att behöva finnas på plats under överskådlig tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Regional tillväxt handlar om långa avstånd och omfattande landsbygd och glesbygd. Det krävs samverkan mellan regioner för att landet ska hålla samman med nätverk för infrastruktur. Det handlar om fungerande väg, järnväg, bredband och flyg. Dessa olika trafikslag utgör noder och nät för att Sverige ska kunna vara väl planerat för såväl transporter som export och import, där Europa utgör en stor del av avsättningen för produkter och tjänster. Vi behöver också vår besöksnäring.

Vi moderater menar att teknikutveckling går hand i hand med en hållbar utveckling, och vi vill inte avveckla utan utveckla. Därför är vi glada över det beslut som kom i förra veckan om att en regering inte kan stänga Bromma flygplats. Vi behöver våra noder om Sverige ska fungera.

Vi har sett bredbandets betydelse under pandemin. Flera områden har blivit vita fläckar med tanke på möjligheterna och svårigheterna med hemarbete, som har ökat. Vi måste fortsätta att öka investeringen i bredband.

När det kommer till EU-fonder ska de enligt Moderaternas sätt att se i så stor utsträckning som möjligt syfta till att bidra till verksamhet som i slutändan kan bära sig själv. Det är också viktigt att programunderlag som ska användas nationellt blir så användarvänliga som möjligt och bygger på mål och mätbarhet när det gäller effektivitet.

Vi anser att man på nationell nivå ska verka för att skapa programstrukturer som genererar bärkraftiga verksamheter lokalt och regionalt och som går i takt med tiden.

För oss moderater är det oerhört viktigt att politiken bygger på att skapa tillväxt för att utveckling ska kunna ske. Därför vill vi se ett fokus på stärkt konkurrenskraft genom att produkter och tjänster är och fortsätter att vara attraktiva och står sig väl för att attrahera köpare. På så sätt ökar vi välfärden och möjligheten att leva i hela landet. Företag finns på orter och i regioner.

Fru talman! Jag skulle vilja säga några ord om brottsligheten. Den gör oss sårbara på olika sätt, både som människor och som företag. Det måste kunna gå att bedriva verksamhet utan att det ska vara pålagor på kostnader. Människor ska inte behöva råka illa ut längre. Därför går en stor del av den budget vi har lagt till rättsområdet och viktiga insatser där. Utan det rättsliga systemet i grunden står ett land sig slätt.

Fru talman! Det finns en lång lista på svar på varför man bör rösta på den budget som Moderaterna lägger fram med Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för ditt anförande! Det är tydligt, fru talman, att Moderaterna vill prata om alla möjliga olika politikområden utom om just regional utveckling i sina anföranden. Därför måste jag ställa en fråga apropå detta anförande.

Jag skulle gärna vilja veta vilka satsningar Moderaterna gör på kärnkraft i budgeten. Det verkar ju vara det som är det bärande förslaget i Moderaternas politik.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Moderaterna driver linjen att man ska ändra lagstiftningen - det är vår politik - så att det blir möjligt att ha kärnkraft på fler ställen än i dag. Man vill också i detta land ha forskning. Man ska inte behöva ha vattenkraft som går österut för att bedriva forskning. Vi borde sitta med, vilket regeringen inte gör, i internationella sammanhang och driva denna fråga för att finnas med på kartan. Det är oerhört angeläget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Maria Gardfjells eget systerparti i Finland har insett att fossilfritt är viktigt och att man ska driva kärnkraften. Sedan kan ni raljera över att det har tagit tid. Vi hörde också att det skulle ta 15 år, om det ens fanns en möjlighet. Det finns de som bygger på 7 år. Det finns också små modulära reaktorer. Man kan stå och flina lite dumt åt detta, men det är faktiskt seriösa saker vi talar om.

Jag vill också säga att om Maria Gardfjell ska satsa på havsvindkraft kan hon även berätta att det kommer att kosta 20 miljarder att ansluta den till alla. Det verkar vara så att för ett energislag ska vi tala om vad det kostar men inte för andra. Då räknar vi bara vissa delar. Så kan man trixa med elsystemet. Det där köper inte jag längre. Nu är det viktigt att folk får reda på hur det fungerar. Allting ska mätas på samma sätt.

Jag kan inte förstå varför Maria Gardfjell säger att det är farligt med kärnkraft. Vattenfall själva har sagt att de kunde köra Ringhals fram till 2035. Då hade vi också haft möjlighet till denna omställning. Men ni slog sönder bron som skulle brygga över till det nya samhället för att göra någonting annat. Då får ni också berätta hur det ska fungera.

Fru talman! Jag hörde inget svar på min fråga. Jag frågade hur mycket Moderaterna hade satsat på kärnkraft i budgeten. Faktum är ju att det egentligen inte finns något hinder i sig mot att bygga kärnkraft i Sverige. Problemet är bara att det är så dyrt, så någon måste subventionera det. Då är det väl Moderaterna som behöver lägga fram sådana förslag i en budget om det ska kunna bli någon kärnkraft att prata om. Annars är det bara luftslott det handlar om.

Jag skulle också vilja höra med Moderaterna vilken strategi man har de närmaste åren för att komma till rätta med elsituationen - dels hur man vill minska effektkrisen när man nu har dragit bort alla pengarna i budgeten, dels hur man vill göra för att satsa mer på elproduktion i närtid.

Fru talman! Kan man inte prata om sin egen politik får man prata om andras, och så kan man förvränga och förvrida den.

Det finns i dagsläget en svårighet - det vet Maria Gardfjell. Det är hennes parti som har sett till att vi befinner oss där vi gör. När man stänger fullt fungerande kärnkraftsreaktorer i Ringhals har man också slagit sönder saker och ting i det här landet. Man skulle ha kört till 2035 och haft en övergång, byggt samtidigt, för så gör man: bygger broar över varandra.

Vi får inte kapacitet ned, för vi har inte trycket kvar. Det går inte att göra det man ska göra, så det blir svårt. Men vi ska i alla fall göra det vi kan, och vi ska börja bygga det nya - så fort vi kommer till den dagen då vi kan börja ett nytt bygge för det här landet, där vi tillåter kärnkraft, kan ha små reguljära reaktorer och kan ändra lagstiftningen. Men man kan ändå börja med en sak: man kan ändra den skadliga skatt som finns på avfall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Jag måste bara få klarhet i en sak. Ann-Charlotte Hammar Johnsson nämner i anförandet och även i replikskiftet att regeringen stänger fullt fungerande kärnkraft. Man har tjatat så mycket om det att några tror att det är en sanning. Det är mycket jag inte håller med Miljöpartiet om, och det är inte heller mitt uppdrag att försvara dem, men jag måste bara få klarhet: När har regeringen stängt fullt fungerande kärnkraft i Sverige?

Man har pratat om 100 procent förnybart i stället för fossilfritt. Man tog bort kostnader för kärnkraften med 4 ½ miljard på årsbasis när man tog bort skatten på termisk effekt för att ägarna skulle kunna göra sina investeringar för oberoende härdkylning när det blev lagstadgade krav på det. De fick mer utrymme för att göra detta.

Ägarna till kärnkraftsreaktorerna väljer själva av ekonomiska, helt marknadsmässiga skäl att stänga. Man tjatar hela tiden om att regeringen har stängt. Jag kanske inte går i takt med regeringen och Miljöpartiet i många andra frågor, men här måste jag fråga: Var hittar jag det som Ann-Charlotte Hammar hävdar, att regeringen har stängt fullt fungerande kärnkraft?

Fru talman! Jag vet inte om Birger Lahti minns tillfället när näringsutskottet hade ett förslag om att förutsättningslöst titta på kärnkraften och gav möjlighet till partierna att ta denna chans. Det gjordes också en jämförelse mellan andra energislag, vilket jag haft en debatt med Miljöpartiet om, och att köra kärnkraften vidare. I det läget valde man att säga nej till att förutsättningslöst titta på det elsystem som är uppbyggt.

Att ge förutsättningar som skruvar åt ett energislag på det viset att det blir olönsamt är att skicka en signal till ett statligt bolag som Vattenfall. Man kunde också ha gett ett nytt ägardirektiv och sagt att detta är jätteviktigt för Sveriges framtid. Vi har byggt upp ett robust system. Nu står det och dallrar och är ganska osäkert. Det finns risker, och vi förlorar tillväxt under tiden - investeringar med mera.

Fru talman! Så länge någon annan betalar tycker plötsligt Moderaterna att man kan socialisera elmarknaden. Det låter ju trevligt.

En sak måste jag bara toucha. Jag tycker att Ann-Charlotte Hammar ska vänta med att korka upp champagnen för Bromma. Jag vet inte hur mycket du går i takt med din partiledare, men i dag kan man läsa att Ulf Kristersson är öppen för utbyggnad av Arlanda till förmån för att stänga Bromma. Jag tycker att du i alla fall ska vänta med att öppna champagnen för att Bromma kommer att överleva.

Fru talman! Nu har vi två delar i detta. Den ena är elförsörjningen. Där finns ett näringsliv som är behjälpligt, men då måste man ge långsiktiga lösningar. Frågan är om Vänsterpartiet framåt är villiga att ge lösningar. Man är ju inte intresserade av kärnkraft. Frågan går till alla partier som inte vill ha kärnkraft. Jag är inte en ivrare för den i sig, men jag vill ha alla de egenskaper den ger oss så att vi kan ta det här landet vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Vad är det ni vill ha i stället? Det är det som är frågan. Vad ska vi ha för att inte hamna i lägen där vi riskerar vårt näringsliv med mera?

Angående flygplatserna lutar jag mig mot det beslut som togs i förra veckan, ett beslut som jag känner att vi alla stod bakom, även Moderaterna.

Fru talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut i betänkande NU2 Utgiftsområde 19 Regional utveckling.

Regional utveckling, vad är det? Vems ansvar är det? Hur uppnår vi det? Och vad tjänar vi på det?

Enligt den statliga myndigheten Tillväxtverket handlar regionalt utvecklingsarbete om att stärka utvecklingskraften i städer, tätorter och landsbygder och att bidra till en hållbar utveckling i alla delar av landet. Detta arbete ska ske genom att tillvarata potentialen i Sveriges 21 regioner, alla med sina unika behov och förutsättningar.

Centrala aktörer i detta arbete är landets 21 regioner, som samordnar och utvecklar arbetet i respektive län. Men förutsättningarna och de stora penseldragen svarar vi för här i denna kammare.

I sådana här sammanhang brukar vi från politiskt håll, oavsett partitillhörighet, påpeka vikten av att hela landet ska leva. Så kommer vi med säkerhet att göra även i dag under den här debatten om regional utveckling.

Men, fru talman, även om vi till synes är överens om detta i sak, från vänster till höger på den politiska skalan, visar den politiska debatten och de politiska besluten över tid på att vi inte har samma syn på hur det ska uppnås.

En av de stora fördelarna i uppdraget som riksdagsledamot är alla kontakter man får med människor, företag och organisationer runt omkring i vårt avlånga land. För en ledamot öppnas många dörrar till världar som annars är slutna - eller snarare okända - för den breda massan. Det kan röra sig om företagare på landsbygden som beskriver sin vardag, väljare i en bygd som präglas av decennier av avbefolkning eller kommunalråd som företräder kommuner som på ett eller annat sätt påverkas negativt av de beslut vi fattar här i Sveriges riksdag.

Så är det; det är oftast när något inte är bra som vi får veta det. När alla är nöjda, solen skiner och de politiska besluten är som en smekning i håret av medvind får vi sällan höra det.

Jag har sett många imponerande exempel på innovationskraft och entreprenörskap på flera håll i vårt land. Är det inte tillverkning av färdiga badrumsmoduler i Kalix är det världens snabbaste sportbilar i Ängelholm. Vi ser hur människor realiserar idéer om att bygga hotell helt av is i ödemarken. Vi ser hur företagare anpassar sin tillverkning från förlegade produkter till produkter som ligger i tiden eller rent av tar oss till framtiden. Vi ser hur basindustrin befinner sig mitt i ett tekniksprång, och vi ser på många håll hur kreativiteten flödar.

Vi är många som har alla dessa drivande människor att tacka för att de bidrar till att bygga Sverige starkt som välfärdsnation och starkt som varumärke. Vi står delvis i skuld till dem.

Jag menar att det är vi inom politiken, inte minst här på nationell nivå, som är skyldiga att skapa de bästa av förutsättningar för att underlätta för företagande i hela landet. Ska detta vara möjligt måste vi samtidigt skapa goda förutsättningar för att leva och bo i landets alla delar. För att det ska vara möjligt måste vi skapa förutsättningar för landets kommuner att leverera kommunal service. Det gäller stora som små kommuner, från Kiruna i norr till Trelleborg i söder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Allt hänger ihop. Förutsättningarna för regional utveckling är alltså inte bara avhängiga av det som hanteras i detta betänkande utan i väldigt hög grad av allt vi beslutar om i den här kammaren.

Låt mig ta ett exempel. Förra torsdagen debatterade vi NU10 Stöd till drivmedelsstationer på landsbygderna. Detta är en fråga som på många sätt och vis är viktig för att vi ska kunna upprätthålla eller stärka utvecklingen i våra mest glesbefolkade regioner.

I andra debatter kommer våra kollegor i riksdagens andra utskott att behandla förslag om infrastruktur, polisiär närvaro och en massa annat som har direkt eller indirekt inverkan på förutsättningarna för Sverige att utvecklas som nation.

Fru talman! På tal om andra debatter som har direkt bäring på Sveriges regioners förutsättningar att utvecklas - eller avvecklas - kan jag inte låta bli att nämna debatten om Sveriges energiförsörjning och de rekordhöga elpriserna. Det är inte det som dagens debatt handlar om, men denna fråga om någon borde visa på hur viktigt det är med en helhetssyn när vi talar om regional utveckling.

Fru talman! Jag är gammal nog att minnas kärnkraftsomröstningen 1980. Jag minns de rödgula kampanjknapparna för linje 2. På dem stod det: "Avveckla kärnkraften! Men med förnuft!"

Nu har vi avvecklat ungefär hälften av reaktorerna, och landets företag och konsumenter belönas med de högsta elpriser som de någonsin har haft. Hur förnuftigt var det?

Nåväl - inom utgiftsområde 19 återfinns en del satsningar som är kopplade till regionala utvecklingsfonder. Där finns även riktade åtgärder, som transportbidraget. På det stora hela är det viktiga satsningar, men ändå får utgiftsområdet med sina drygt 4,7 miljarder kronor anses som relativt litet. Utan att på något sätt ta udden av de anslag som återfinns i UO19 vill jag understryka att det inte är inom detta utgiftsområde som vi skapar de riktigt goda förutsättningarna för regional utveckling. Dem skapar vi genom klok politik inom samtliga politikområden.

Nu handlar inte denna debatt om infrastruktur - varken om digital eller fysisk sådan. Med respekt för våra kollegor inom trafikutskottet, som äger frågan och som nog är bäst lämpade att föra den debatten, vill jag mena att en välfungerande och modern infrastruktur är ett exempel på ett politikområde som kanske är viktigare för förutsättningarna för regional utveckling än vad utgiftsområdet Regional utveckling självt är.

Här vill jag mena att drivmedelspriserna också spelar en avgörande roll. Drivmedelspriserna, som, likt elpriserna, har slagit nya rekord under de senaste månaderna, har en stor påverkan på vanliga människors privatekonomi. Dessutom, fru talman, har drivmedels- och elpriserna en stor och negativ inverkan på våra företags konkurrenskraft. De höga priserna är också kostnadsdrivande för landets kommuner, som om utvecklingen håller i sig kommer att tvingas att skära ned på samhällsservicen eller höja kommunalskatten.

Som grädde på moset vittnar flera branscher, inte minst i våra mindre kommuner i glesbygdsområdena, om att det har blivit än svårare att rekrytera personal i ett läge när det kostar alltmer att pendla till och från ett arbete som man bara kan ta sig till och från med hjälp av egen bil.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Att i detta läge ens fundera på att gå fram med ett förslag om ett reseavdrag som innebär en kraftig försämring för det stora flertalet tror jag är oerhört skadligt för den regionala utvecklingen.

Fru talman! Jag talade nyss om några innovativa och marknadsledande företag på olika håll i vårt fantastiska land. Jag har, som jag tidigare sagt, sett och kommit i kontakt med många sådana företag som väcker min beundran. En del är nya och innovativa. Andra är gamla men har en oerhörd know-how och forskning och utveckling i världsklass.

Man ska ha klart för sig att det finns en massa människor bakom alla dessa företag. Det är företagare, anställda och människor i offentlig sektor som skapar förutsättningar för de andra att bo och verka i närheten av där dessa företag finns. Det är alla dessa människor som får Sveriges hjul att snurra.

Således, fru talman, är det dessa människors vardag, förutsättningar och välbefinnande som är den verkliga nyckeln till regional utveckling i hela landet. Det perspektivet menar jag att vi ska ta med oss i varje politisk debatt i den här församlingen.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet som gäller utgiftsområde 19 Regional utveckling.

Alla människor, oavsett bostadsort, ska kunna få del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och offentliga service och ges rimliga förutsättningar att försörja sig. Den regionala utvecklingspolitikens främsta uppgift är att bidra till utvecklingen av livskraftiga regioner i hela landet.

Livskraftiga regioner byggs när människor med kraft och vilja samverkar lokalt i ett underifrånperspektiv. Eldsjälar som brinner för en idé kan betyda mycket för en bygds utveckling. Kristdemokraterna vill ge dem verktyg så att dessa idéer kan förverkligas.

Kristdemokraternas vision är att hela Sverige ska fungera. Såväl människor som företag måste ges goda förutsättningar att växa och utvecklas. Sveriges hållbara tillväxt är beroende av både näringslivets villkor och de miljöer som människor bor och verkar i.

Konkurrenskraftiga företag, goda kommunikationer, attraktiva livs och boendemöjligheter och tillgång till offentlig och kommersiell service är avgörande för regioners och kommuners utvecklingsmöjligheter.

Det bör föras en politik som syftar till att människor, oavsett var i landet de bor, kan ta del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin omgivning.

De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning, infrastruktur och förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala och lokala tillväxtinsatser. Vi vill se möjligheter till tillväxt i alla delar av landet där regionala fördelar ska tas till vara. Land och stad är inte motsatser utan kompletterar varandra och gör Sverige till ett bättre land.

Fru talman! Kristdemokraternas politik inom regional utveckling kan sammanfattas med att hela Sverige måste fungera. Vi är vana vid att tänka på den grundläggande infrastrukturen i form av vägar, järnvägar, bredband och el. Och det stämmer. Det är ett gemensamt intresse och ett gemensamt ansvar där staten måste stå som garant. Om dessa pusselbitar finns på plats skapar det i sin tur förutsättningar för enskilda, för föreningar och för företag att utvecklas och göra sin grej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Vid sidan av den fysiska infrastrukturen finns fler delar. Rättsväsendet är också grundläggande infrastruktur. För att värna tryggheten är det angeläget att polisen har de resurser som krävs för att vara närvarande i hela landet. Vi föreslår betydande satsningar på hela rättsväsendet i form av poliser, åklagare och domstolar. När fler insatser görs för att komma åt kriminella kommer fler av dem att hamna i domstol. Mot den bakgrunden behöver mer resurser tillföras myndigheter inom rättsområdet. Detta är något som vi är med och tar ansvar för i den budget som har vunnit kammarens godkännande.

Sjukvården är också grundläggande infrastruktur. För att Sverige ska kunna leva upp till målet att hela landet ska fungera måste en genomgripande förändring av vårdens organisering ske. I dag är det ett ovärdigt postnummerlotteri som avgör hur länge man får vänta på en nödvändig behandling. Jag skulle inte tveka att utse denna orättvisa som den viktigaste frågan för oss kristdemokrater. Därför är jag väldigt glad över att vi i vår budget har kunnat göra extra satsningar på vården, bland annat genom att upprätta en nationell vårdförmedling för att se till att tillgänglig kapacitet används till de patienter som har väntat olagligt länge.

Vi kristdemokrater vill gå längre och vill se ett samlat statligt huvudansvar för vården. Detta är en fråga som vi kommer att fortsätta driva, och vi kommer inte att sluta förrän vi har fått den i mål.

Sverige ska vara ett gott land att bo, leva och verka i, oavsett ålder, hälsa eller övriga omständigheter. Hela Sverige ska fungera.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)