Utgiftsområde 19 Regional utveckling

Debatt om förslag 14 december 2023
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 23

Anf. 174 Josef Fransson (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi Utgiftsområde 19 Regional utveckling, och jag vill passa på att redan inledningsvis yrka bifall till förslaget i betänkandet NU2. Och jag kan konstatera att reservationer i betänkandet helt saknas.

Fru talman! Regional utveckling är ett brett fält och spänner egentligen över många utskott och utgiftsområden. I ärlighetens namn ryms nästan all politik som har inverkan på förutsättningarna för den regionala tillväxten inom andra betänkanden. Jag tänker ta mig friheten att tala i ett något bredare perspektiv än det som ryms i detta specifika utgiftsområde.

När man talar om regional utveckling är ett vanligt mantra att hela Sverige ska leva. Det är inga konstigheter. Vi sverigedemokrater håller med om detta. Jag vill också säga att vi även sätter handling bakom orden. Menar man allvar med orden att hela Sverige ska leva, då är det ytterst märkligt att man straffar ut landsbygden på olika sätt, till exempel när vänstersidan i svensk politik - då inkluderar jag Centerpartiet - forcerar fram världens högsta drivmedelspriser. Eller när man försöker döda inrikesflyget genom att lägga på flygskatter och till och med lägga ned den centrala Bromma flygplats. Eller när man börjar trixa med reseavdraget på ett sätt som tydligt försämrar möjligheterna att leva utanför storstäderna, så till den grad att vi i det nya regeringssamarbetet fick gå in och riva upp Socialdemokraternas och Miljöpartiets destruktiva regelverk för just reseavdrag.

Nu när regeringen och Sverigedemokraterna sänker reduktionsplikten till EU:s miniminivå är detta ytterligare något som kommer att gynna vårt avlånga land i stort och förhoppningsvis också verka inflationsdämpande när fraktkostnaderna för våra varor går ned. Det finns således många vinnare på att slippa den förra regeringens politik på området.

Fru talman! Tack vare Tidöpartierna är det också många andra bra saker på gång som kommer att bidra till utvecklingen av rikets olika delar. Ta bara en sådan sak som att vi nu lättar på strandskyddsreglerna, vilket gör att kommuner ges möjlighet att på ett helt nytt sätt använda sin mark till att bygga attraktiva bostäder som folk är beredda att betala för!

Regional utveckling

Tillståndsprocesserna, inte minst för gruvnäringen men också för annan tillståndspliktig verksamhet, förenklas nu och ledtider kortas. Också försvarssatsningar kommer att gagna såväl regional utveckling som infrastruktur i delar av landet.

Ytterligare en sak är gårdsförsäljning. Det är en annan komponent. Även om vi från Sverigedemokraterna fortfarande ser en utvecklingspotential i regelverken utifrån det vi hittills har sett är det positivt att gårdsförsäljningen äntligen kommer till skott. Men som så ofta är tyvärr EU en byråkratisk bromskloss av stora mått när man vill göra något bra för sin nation. Det är tråkigt.

Fru talman! Sverige är fullt av strävsamma svenskar och driftiga entreprenörer som kan stå på egna ben om förutsättningarna ges. Tyvärr har man försatt stora delar av Sverige i ett konstant bidragsberoende, bland annat via det kommunala utjämningssystemet. Incitamentsstrukturen belönar slöseri och bestraffar entreprenörskap. Därför tycker jag, inte minst på ett personligt plan, att det är högintressant att se vad Utjämningskommittén som snart ska framlägga sin utredning kommer fram till. Här behövs reformer för tillväxt. Här behövs helt andra incitamentsstrukturer för företagande och för entreprenörskap. Det ska löna sig för en kommun att försöka locka till sig företag eller vara behjälplig med en företagsetablering. I dag är de incitamenten svaga.

På ett något angränsande tema skulle Sverigedemokraterna önska en regionalisering av fastighetsskatten för industrifastigheter och elproduktionsanläggningar. Även om det inte utgör en del av Tidöpartiernas gemensamma budget menar vi alltjämt att en sådan modell och dess inverkan på det regionala utvecklingsarbetet i alla fall borde utredas.

Fru talman! I en debatt om regional utveckling är det rimligt att också säga några ord om rennäringen. Låt mig vara tydlig. Vi i SD värnar våra nationella minoriteters särart och rätt att bevara och utveckla sin kultur. Men särrättigheter utformade så som det är i dag bromsar utvecklingen och skapar konflikt.

Renar är ett trevligt och exotiskt inslag för turister och är generellt ett välkommet inslag i landskapen i norr. Men rennäringslagen och dess tillämpning behöver verkligen ses över och reformeras.

När rennäringens intressenter kan bromsa eller stoppa alternativa näringar på halva Sveriges yta har vi problem. Till saken hör att rennäringen har en ytterst blygsam omsättning samtidigt som den är hårt subventionerad av staten. Trots att de som lever på rennäringen bara är några hundra till antalet, så tränger den undan fjäll- och jaktturism, gruvnäring, bostadsbyggande, infrastruktursatsningar och mycket annat som är just det som norra Sverige behöver för att utvecklas.

Frågan är känslig, men vi måste våga ta tag i frågan på ett rimligt, rättvist och jämlikt sätt och värdigt en demokrati på 2020-talet.

Fru talman! Sist men inte minst vill jag lyfta upp att Socialdemokraterna på senare tid har upprepat ett tema, nämligen att man kritiserar regeringen och Sverigedemokraterna för att inte tillräckligt snabbt rätta till det som Socialdemokraterna själva har ställt till med under sina åtta år i regeringsställning.

Först förstör man, och sedan klagar man på att andra inte tillräckligt snabbt lagar och återställer. Skamlösheten är stundtals total. Det kan handla om att vi inte tillräckligt snabbt får bukt med gängskjutningarna, som är en följd av Socialdemokraternas havererade migrations-, integrations- och kriminalpolitik.

Det kan också handla om att vi inte tillräckligt fort sänker bränslekostnaderna, vilka Socialdemokraterna högst medvetet pressat uppåt under flera år.

Det kan också handla om att vi inte tillräckligt snabbt löser elbristen, som Socialdemokraterna direkt har orsakat tillsammans med Miljöpartiet genom att stänga sex av tolv kärnkraftsreaktorer i förtid. Självrannsakan lyser med sin frånvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Elbristen, eller kanske mer rätt effektbristen, ligger nu som en våt filt över såväl företagsexpansion som privatpersoners plånböcker. Min absoluta uppfattning är vidare att Socialdemokraternas uppdrivna elpriser och bränslepriser är orsaken till att Sverige haft flera procentenheter högre inflation än våra nordiska grannländer den senaste tiden. Vi får hoppas att det dröjer innan Socialdemokraterna åter får chansen att göra Sverige farligare och fattigare.

(Applåder)


Anf. 175 Monica Haider (S)

Fru talman! I dag debatterar vi Utgiftsområde 19 Regional utveckling. Riksdagen fastställde den 29 november utgifterna för området, och Socialdemokraternas förslag till anslag ligger över den nivån. Vi kan därför inte reservera oss till förmån för vårt förslag. Därför avstår vi från ställningstagande och har därför ett särskilt yttrande om vår politik på området.

Den politik som vi förordar syftar till att hela Sverige ska leva och växa och att den utvecklingskraft som finns runt om i landet ska stärkas och tas till vara. Klyftorna mellan människor och mellan stad och landsbygd ska minska. För att möta vår tids samhällsutmaningar behöver varje landsända få möjlighet att utvecklas utifrån sina unika förutsättningar. För att Sverige ska kunna leda den gröna industriella omställningen och skapa tusentals nya jobb anser vi att den regionala utvecklingspolitiken behöver gå i samklang med många andra politikområden. Inte minst är en fungerande arbetskrafts- och kompetensförsörjning en viktig del i en kraftfull regional tillväxtpolitik. Vi vill att regeringen ska fortsätta omlokaliseringen av myndigheter från storstäderna för att öka effektiviteten, ta vara på kompetensen i hela landet och bidra till den regionala utvecklingen.

Fru talman! Regionalfondsprogrammen är viktiga för stora delar av Sverige. De program som den socialdemokratiska regeringen har sjösatt och som gäller fram till 2027 bör fullföljas. Likaledes är det viktigt att Fonden för en rättvis omställning fortsätter att användas för att understödja den gröna industriella revolutionen i de särskilt utpekade regionerna.

Både offentlig och kommersiell service ska vara tillgänglig i hela Sverige. Det stöd till dagligvarubutiker som infördes av den tidigare regeringen har bromsat lanthandelsdöden. Alla ska ha ett rimligt avstånd när de ska köpa mat eller hämta ut apoteksvaror, oavsett om man bor i glesbygd, på landsbygden eller i storstaden. Det som vi sett de senaste åren är att stödet till dagligvarubutikerna har urholkats med tanke på de stora kostnadsökningar som har varit de senaste åren. Driftsstödet behöver därför ökas. Därför lägger vi socialdemokrater 20 miljoner kronor extra till detta i vår budgetmotion.

Vi anser även att fordonsbesiktningen behöver tillgängliggöras i större delar av landet och att riksdagens bemyndigande att sälja Svensk Bilprovning AB ska återkallas.

Fru talman! Socialdemokraternas förslag till totala utgifter för anslagsområdet uppgår till 8,8 miljarder kronor för 2024, vilket är 4,8 miljarder kronor mer än vad regeringen har föreslagit. Förslaget innebär bland annat en ökning av anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det är en satsning för att stärka servicen i glesbygd, både den offentliga och den kommersiella servicen. Den ska vara tillgänglig i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Vidare föreslår vi att ett nytt anslag införs, 99:1 Kompensation för höga drivmedelskostnader, och tillförs 4,8 miljarder kronor. Det är en tankrabatt. Förslaget innebär bland annat att invånare i kommuner som i huvudsak består av landsbygd och där behovet av bil är stort får en större rabatt än invånare i områden med en mer utbyggd kollektivtrafik. Den ska viktas geografiskt utifrån Tillväxtverkets indelning i sex kommungrupper. Det är en riktad åtgärd som går till dem som behöver den bäst. Den beräknas per bil med ett tak på 2 000 kronor och med ett individuellt inkomsttak på 50 000 kronor per månad.

Stödet till offentlig service infördes 2016 av den socialdemokratiska regeringen, och det har haft betydelse för dagligvarubutiker på landsbygden. Avståndet till närmaste butik har minskat.

Den regionala utvecklingspolitiken är väldigt viktig för att hela Sverige ska hålla ihop. Alla ska ha likvärdiga förutsättningar att leva, bo och verka oavsett var i landet man bor. För att det ska bli verklighet måste vi ha en välfärd som fungerar överallt i hela Sverige - likvärdig skola, vård och omsorg. Därför lägger Socialdemokraterna 10 miljarder kronor mer än regeringen på välfärden. Vi ser vilka ekonomiska bekymmer kommunerna och regionerna står inför nästa år. Jag kan ta min egen kommun som exempel. Vi ska spara många miljoner i Älmhults kommun men får ändå ett minusresultat. Vi får då använda 27 miljoner kronor av resultatutjämningsreserven, vilket innebär att den efter nästa år i princip är tom.

Den offentliga servicen är viktig för landsbygden. Därför är det olyckligt att regeringen sparar och stoppar etableringen av nya servicekontor när vi behöver fler kontor och inte färre. Vi socialdemokrater vill öppna fler kontor.

Vi kan också se att besparingarna på våra olika myndigheter kommer att drabba den regionala utvecklingen. Det gäller länsstyrelserna, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen med flera. Statliga jobb kommer att försvinna i hela landet på grund av dessa besparingar.

Den regionala utvecklingspolitiken handlar om hela det politiska fältet, och vad som görs i budgetar påverkar den regionala utvecklingen.

(Applåder)


Anf. 176 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Så här dags på året är det de olika utgiftsområdena som står på agendan för riksdagens arbete för att vi ska kunna fatta beslut om budgeten för 2024.

Här och nu ligger området regional utveckling på bordet för debatt och beslut. Det handlar om projektverksamhet, regionala företagsstöd och stöd till kommersiell service samt utbetalningar från Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning

Statliga myndigheter och andra aktörer som har verksamheter av särskild betydelse för just denna del finns också med under detta område. Det kan till exempel vara Jordbruksverket och Tillväxtverket, för att nämna ett par. Det ska sägas att pandemin satte fart på såväl signering som inlämnande av underlag digitalt, vilket var nödvändigt för att ha effektivitet med de regionala och lokala aktörerna som söker medel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Det avsätts 410 miljoner kronor till Almi AB under anslaget till Europeiska regionala utvecklingsfonden. Det är medel till företagsutveckling och innovation. Meningen är att medlen ska användas för att små och medelstora företag ska kunna stärka sin konkurrenskraft.

Den som läser om regeringens politik kommer att se att det är återkommande skrivningar om att åtgärder och förslag ska leda till just konkurrenskraft.

På området finns också medel, som jag tidigare nämnt, från Europeiska regionala utvecklingsfonden som ska bidra till att stärka konkurrenskraften i alla delar av landet genom att främja den digitala gröna omställningen.

Den regionala utvecklingspolitiken syftar till att stärka möjligheten att bo, verka och leva i hela landet. Människor och företag ska ges möjlighet att växa och utvecklas oavsett om de väljer att bosätta sig i staden eller på landsbygden. För att det ska fungera behöver det bland annat vara enkelt att starta företag, och transporter behöver vara effektiva.

Teknik ger utvecklingskraft. Post och paket med drönare har diskuterats samtidigt som självkörande fordon har utvecklats. När det kommer till servicepunkter såsom livsmedelsbutiker har självskanningsbutiker dykt upp såväl i staden som på landsbygden och skapat möjligheter.

Allt detta och det som sker ute på företag och hos entreprenörer tar våra regioner och kommuner framåt. Genom att just göra det enklare att starta och driva företag även på landsbygden kan vi skapa fler möjligheter för människor att växa och verka i hela Sverige. Olikheter gör att kommuner och regioner utvecklas på sitt vis.

Företagande är lokalt och skapar ringar på vattnet för jobb och tillväxt när det sker etableringar och företag väljer att expandera. För några veckor sedan hade vi tre kommuner från Skåne på plats här i riksdagen som ville berätta att det spelar roll för dem att vingårdar och gårdsförsäljning kommer på plats. Turism - möjligheten att bo, besöka och att ta del av den svenska mat- och dryckeskulturen - spelar roll för kommunernas inkomster, och så är det på andra håll i landet också.

Digitaliseringen inom jordbruket skapar effekter, och det gör även vingårdar. När det gäller arbete på landsbygden kan man ställa sig frågan vad hantverket på vingårdar kan innebära. Jo, det kan innebära följande: Om man har 900 hektar jordbruk och genomför en digitalisering kanske man har fyra anställda, medan man i hantverket på en vingård på 4 hektar kanske har nio anställda.

Ett annat exempel är från 2019, vilket nu är fyra år sedan. Det skånska bageriföretaget Pågen fick då nej till att expandera sitt företag i Skåne på grund av det inte gick att garantera tillräckligt med el. Pågen kunde därför inte utveckla sitt företag i Malmö.

För oss moderater ligger grunden i att återskapa ett hållbart och robust elsystem i landet. Därför är det med glädje i en svår tid jag kan konstatera att vi tog beslut kring kärnkraften i förra veckan. Det är med stor frustation och sorg som jag tänker på den situation vi befinner oss i och vad den socialdemokratiska regeringen med hjälp av Centern, Vänstern och Miljöpartiet har åsamkat AB Sverige och våra företag och medborgare ute i regionerna och kommunerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Att bo och arbeta utanför storstäder kan innebära stora avstånd, inte minst för företagare, och ju längre norrut man kommer, desto större är avstånden - och därmed också drivmedelskostnaderna. Därför kan man inom ramen för budgetens transportbidrag söka lokalt stöd i de fyra nordligaste länen. Det är en av de poster som ligger i betänkandet.

När jag ändå är inne på transporter vill jag uppmärksamma er som följer debatten på att vi den 21 november kunde följa den första flygningen över Atlanten som genomfördes med 100 procent SAF, det vill säga sustainable aviation fuel. Starten gick från London, och man landade i New York - en milstolpe på vägen mot det nya.

I Örnsköldsvik satsas det på elektrobränsle, och i södra Sverige satsar Preem på just SAF. Detta att flyget nu kan klara stora sträckor och genomföra resor med 100 procent förnybart ger utveckling i omställningen. Detta, fru talman, är innovationskraft. Moderaterna tror på utvecklingskraft och teknisk utveckling som lösningar. I framtiden kommer vi att kunna ta oss runt i vårt avlånga, milsvida land med flyg som går antingen på el eller på andra bränslen som är förnybara. Jag tror också att vi i framtiden kommer att se att man landar på fler orter än i dag.

Ett annat exempel på ett omtag är att i vardagen få till arbetspendling för människor och godstrafik för företagen, att bygga på det som finns och att renovera vägar och järnväg samt att beta av den stora underhållsskulden. Detta görs i stället för det kostsamma snabbtåg som den förra regeringen ägnade sig åt. Det hade kostat mycket stora belopp.

Regional utveckling återfinns i en bredd av åtgärder inom många politikområden, vilket vi också hörde i ett tidigare anförande. Det finns tolv punkter uppskrivna inom vårt område, med massor av olika delar som återfinns på andra politikområden i budgeten. Den regionala utvecklingspolitiken har i uppdrag att samordna insatser så att de kompletterar varandra och skapar synergieffekter. Här måste det bli mer arbete och effektivitet, och det är det vi är ute efter med detta. Den 1 januari 2024 ersätter också begreppet regional utveckling det tidigare begreppet regional tillväxt.

Med det, fru talman, yrkar jag än en gång bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 177 Monica Haider (S)

Fru talman! Effektivitet är ett känt begrepp på den borgerliga sidan, och det är även ett välanvänt begrepp. Du nämnde också effektivitet i ditt anförande, Ann-Charlotte Hammar Johnsson.

Nu ska den sittande SD-regeringen effektivisera myndigheterna med en besparing om 1 procent rakt av på alla myndigheter. Det innebär att Statens servicecenter får spara in 90 tjänster och Försäkringskassan typ 450 tjänster. Jag undrar vad det är som inte behöver göras på dessa två myndigheter - speciellt på Statens servicecenter, som skulle starta nya servicekontor ute i hela landet. Även Försäkringskassan ligger på olika platser i landet.

Ni har även aviserat att ni ska slå ihop tio myndigheter - eller inordna några myndigheter i andra myndigheter, som det står. Till exempel ska Myndigheten för arbetsmiljökunskap, som ligger i Gävle, och Arbetsmiljöverket, som ligger i Solna, inordnas i varandra. Då kan man ju fundera på var myndigheterna kommer att hamna. Är det meningen att de ska vara kvar på de ställen där man slår ihop dem, eller kommer man att flytta dem? Kommer man att ta regionalpolitiska hänsyn när man ska inordna myndigheter i varandra? Det tycker jag vore jätteintressant att få veta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Det är alltså några frågor till Ann-Charlotte Hammar Johnsson.


Anf. 178 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Jag förstår att det för Socialdemokraterna kan vara en negativ sak att tala om effektivisering. För mig handlar det om att jobba smart.

Det är också så att man alltid kan förbättra sin verksamhet; den är ju inte stillastående, hoppas jag, så att det tillförs medel utan att man kommer vidare. Pengar behöver inte heller alltid vara allt. Som ledamoten Monica Haider säger har regeringen nu bestämt sig för att göra en effektivisering om 1 procent. Det är ju en svår tid - det vet vi om - och då ska vi alla hjälpas åt. Man kan då passa på att se hur man kan jobba på nya sätt.

Vi kan ta exemplet pandemin, som satte fart på digitaliseringen och möjligheten att signera via mejl och bank-id i stället för att skicka in papper - eller luntor, som jag kallar det. Jordbruksverket arbetade med Leaderprojekt på det viset, apropå det vi har pratat om tidigare gällande att jobba effektivt med de olika projektpengar som finns att söka. Där fick man skicka in luntor som någon sedan satt och gick igenom på olika nivåer, och bara jag säger det känner jag ju hur lång tid det administrativa tog där. Jag tror alltså att det finns väldigt mycket att spara genom att jobba på det viset.

Att slå ihop myndigheter tycker jag också är smart om det går att göra vinster med det. Det finns nämligen väldigt många olika myndigheter som gör olika saker som kanske emellanåt överlappar varandra. Saker kanske görs två tre gånger om man jobbar i stuprör. Att samordna en organisation och förbättra utväxlingen ser jag alltså som positivt.


Anf. 179 Monica Haider (S)

Fru talman! Det är inte så att vi socialdemokrater är emot effektivisering, men när tidningsrubrikerna säger att man ska spara in 90 tjänster på servicekontoren och 450 tjänster på Försäkringskassan - som dessutom hela tiden får nya uppgifter att klara av - blir man ju lite fundersam över vad effektiviseringen ska leda till. Jag tror absolut att det finns saker man kan göra för att det ska bli mer effektivt.

Du säger att man ska jobba smart och att pengar inte är allt, Ann-Charlotte Hammar Johnsson. Det har du ju rätt i - men har de 450 som kommer att få gå från Försäkringskassan alltså inte jobbat smart? Är det så man ska tolka det? Behövs inte de 450 personerna längre, eller de 90 på Statens servicecenter? Det skulle jag vilja veta.


Anf. 180 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Tack för följdfrågan, Monica Haider!

Ja, vad väljer tidningarna att skriva om i sina rubriker när man gör en förändring? Är det åt plushållet är det ju alltid positivt, medan jag kanske inte alltid tycker att det är positivt att tillföra en massa medel utan att veta hur de ska användas. Vi kan också se att myndigheter har använt pengar på olika sätt; ibland har de fått statliga uppdrag att genomföra projekt och valt att plocka ned de pengarna och i stället satsa på andra projekt. Jag kan till exempel prata om ett verk som Vinnova. Det är väl bra att det blir en översyn av hur man arbetar på de olika myndigheterna. Det är inte så att man från den ena dagen till den andra bestämmer sig för att klippa av myndigheter, utan det har pågått ett arbete där man har tittat igenom hur man vill ha det och arbeta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Jag brukar inte bry mig så mycket om tidningsrubriker och deras påverkan. Men jag tänker att de väljer att inte skriva något som är positivt, utan de vill veta vad som ska hända när man drar ned med 1 procent per myndighet. Man kan se olika delar i det, och om en tidningsrubrik beskriver att det görs nedskärningar i antalet tjänster sätter man en spets på det hela.


Anf. 181 Birger Lahti (V)

Fru talman! Jag vill börja med att konstatera att eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över regeringens kan jag inte reservera mig. Vänsterpartiets budgetalternativ ska ses som en helhet. Därför väljer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande om vår politik.

Hur ska man få till regional utveckling? Jag ska ge er en liten historiebeskrivning.

Jag bor och har i hela mitt liv bott i en liten by i norra delen av Pajala kommun. Byn kom till för att skogsarbetare behövdes i de statliga skogarna. Man utlokaliserade folk med löften om hundra dagsverken i skogen. Själv skulle man uppföra ladugård och bostadshus och bryta upp odlingsmark för kreaturen. Byn hette först bara Pajala Ö kolonat. Min farfar var den som först flyttade in till byn 1924. Huset stod klart 1923, det vill säga att min föräldragård har fyllt hundra år i år.

Det var väl någon form av regional utveckling också på den tiden. Man upprättade en by mitt ute i skogen. Det var fattigt och mycket misär samt ständig armbrytning om vad som var rättigheter kontra skyldigheter för torparna gentemot kolonisationsnämnden och tvärtom. Nu är allt detta historia. Byn hette faktiskt Kaarnevaara.

Varför berättar jag då detta för er? Jo, jag vill berätta om hur samhällen byggdes upp när folk fick bostad och försörjning. Grannbyarna fick sedan på 40- och 50-talen jätteförmånliga lån till hus, som i folkmun fick namnet barnrikehus. Men det var nog egentligen Per Albin-hus som de hette.

Skolor byggdes i nästan varje by, ty barnaskarorna var stora. Affärer fanns i näst intill varje by. När jag var grabb kunde jag cykla till tre affärer, och då pratar jag om en radie på knappt en mil. I dag får jag ta bilen sex och en halv mil för att köpa en liter mjölk.

Det fanns kollektivtrafik i form av bussförbindelser till kyrkbyn eller kommuncentrumet varje dag, till och med två avgångar. Att bussarna hade i uppgift att ta med mjölkkrukorna från byarnas mjölkbryggor, vara postbud och sköta godstransporter var bara naturligt.

Vi grabbar som åkte till skolan hjälpte till så gott vi kunde med på- och avlastning av krukorna, så klart. Och jag kan tala om att vi blev ganska duktiga på att veta vilka kor som mjölkade bra i byarna.

Det var framtidstro som gällde på landsbygden, helt klart.

Vad var det som var drivkraften? Jo, naturresurser, vilket är sådant som inte finns i de asfalterade stadsmiljöerna och betongkvarteren. Skogen var helt klart den största arbetsgivaren. Sedan kom livsmedelsproduktionen i form av mjölk och kött från gårdarna. Man hade helt klart byggt upp en självförsörjning av baslivsmedel på den tiden. Sedan var givetvis veckopendling från gårdarna till gruvarbeten i malmfälten mycket vanligt från mitten av 60-talet och framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Jag har så många gånger kört förbi alla dessa byar, som i dag står näst intill tomma på folk och gårdar. Ladugårdar var lika vanliga på nästan alla gårdar som ett garage är i villaområdena i dag. Dåtidens samhällsplan innehöll landsbygdens bidrag till AB Sverige. I gengäld fick vi samhällskontrakt som såg till att vi hade fungerande infrastruktur som telefoni, som kostade lika mycket för alla i landet. Elpriset var förmånligt, och det var samma pris för alla. Vi hade alltid läkare på plats på vårdcentralerna, tandläkare likaså. Och posten kom sex dagar i veckan. I dag kommer den två gånger i veckan. Vägarna underhölls så gott det gick. Vintervägunderhållet fungerade egentligen för bra om man frågade en tioåring som önskade att vägen inte skulle plogas för att slippa gå till skolan.

Nå, vad har hänt med all utveckling och dessa byar som byggdes upp för ett antal decennier sedan? I min by var vi ett hundratal som mest. Nu är vi åtta personer kvar. Det har i stort sett varit samma utveckling i kringliggande byar. Min kommun hade 15 000 invånare. Nu är vi färre än 6 000.

Behöver det vara så här? Ja, om du frågar alla tidigare regeringar, oavsett färg, måste de väl svara att naturlagarna och EU-reglerna gör att detta är konsekvensen. Men nu när storstäder brottas med bostadsbrist, arbetslöshet och problem som kommer med att det är för mycket folk som inte får jobb eller bostad, då borde väl politiken inse värdet av att befolka hela landet. Det finns fortfarande naturresurser som kan bidra till att vi klarar av att ställa om samhällen bort från det fossila och därmed bidra till hela Sveriges välstånd samt ge klimatnytta.

Fru talman! Norra Sverige flaggar i dag för enorma investeringar i framtidens industri och omställning. Då måste vi få på plats en regional politik som inte bara hjälper näringslivet utan även landsbygden att bli levande och därmed leva upp till den slogan som alla pratar om, att hela Sverige ska leva. Men den här gången måste vi vara smartare när det gäller vad resurserna ska ge tillbaka till regionerna. Bara så kan vi finansiera livsbetingelser på orter som kommer att bidra med skogsresurser, mineral, elproduktion och livsmedel. Men då måste staten vara aktiv och ta ledartröjan när det gäller regional utveckling.

Regeringen talar ofta om paradigmskifte. Men senast i debatten i går om utgiftsområdet energi fick vi höra från regeringsunderlaget att man inte tror på industrins planer och på tekniken som ska föra oss bort från fossilberoende. Man skulle önska att paradigmskiftet gällde utveckling på orter som sett avveckling under decennier. Men man har mer fokus på att splittra landet än på att söka samsyn om vad som skulle kunna fungera för att få framtidstro i ett läge där allt pekar på att vi har ingredienserna men där kockarna saknas helt.

(Applåder)


Anf. 182 Louise Eklund (L)

Fru talman! Jag tackar för anförandet. Jag uppskattade verkligen anslaget, även om det som ledamoten återger står för precis allt det som liberalismen inte står för. Det är en sorts folkhemsnostalgi som jag tror lämnar ute väldigt många livsval, inte minst för kvinnor som kanske inte hade samma ljusa bild av hur Sverige såg ut under 60- och 70-talen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Jag tänker också på inledningsbilden, som handlade om hur den svenska statsmakten i början av 1900-talet faktiskt koloniserade Norrlands inland och erbjöd svenska arbetare gårdar och arbete i utbyte mot vad man aktivt drev som en kolonisation av Norrlands inland just för att tränga bort finsktalande eller människor i gränsområdena mot Finland.

Det är ju inte en alltigenom ljus bild som tecknades av hur statsmakten Sverige agerade då för tiden. Jag tänker inte fultolka. Jag vet att det inte var ledamoten avsikt att dra några paralleller till den typen av politik.

Men jag undrar ändå när ledamoten uttrycker det som att staten behöver befolka Sverige på ett annat sätt. Skulle ledamoten kunna utveckla det - vilken typ av aktiv befolkningspolitik ska svenska staten ha för att kunna fylla Norrland på det sätt som ledamoten efterfrågar?


Anf. 183 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, Louise Eklund, för frågan! Låt mig börja så här och ta några kommuner närmast mig som exempel: Om alla 16-åringar som börjar gymnasiet nu i dag skulle börja jobba i offentlig sektor när de går ut ur skolan om tre år skulle de ändå inte räcka till. De räcker inte för att täcka det som vård, omsorg och skola skulle behöva.

Vad säger då detta om samhällsbilden? Jo, det säger att vi måste få inflyttning. Om vi ska få dessa orter att bli attraktiva måste vi ha något annat att erbjuda än kyla, mygg och dåliga förutsättningar. Vi måste ha en annan form av skattepolitik. Det måste bli någon form av mervärde när man upplåter, oavsett om det handlar om ett vindkraftsprojekt eller om en gruvindustri.

Industrin kommer alltid att kunna fixa det ändå. De kommer ha fly in, fly out och lägga upp skiftgångarna så att de får jobbet gjort. Men orterna kommer inte att överleva om vi inte får inflyttning.

Staten måste ta ledartröjan och visa att den situation som är nu inte håller utan att man måste ha människor som bor där.

Det är ett enormt slöseri med resurser i dag när kåkarna står tomma. Man kan köpa ett hus för 250 000 kronor. Det kan till och med vara helrenoverat med nya fönster och dörrar. Men människor flyttar inte dit med de förutsättningar vi har i dag. Är det rimligt att man trängs här i storstäderna samtidigt som vi har problem uppe i norr för att vi måste få folk dit?

Den politik som styr i dag landar hela tiden i att marknaden ska sköta allt. Nej, marknaden har misslyckats. Därför säger jag att staten måste ta ledartröjan och visa att det finns en annan väg. Då handlar det framför allt om att mer av de resurser som skapas där måste stanna där, så att det blir ett mervärde av att bo och leva på landsbygden.


Anf. 184 Louise Eklund (L)

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för svaret! Då förstår jag lite mer vilken riktning ledamoten tänker sig.

Skatteverktyget är ju ett verktyg. Men jag uppfattade ledamotens anförande som att det var en bredare palett och en annan typ av samhälle han var ute efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Jag instämmer helt i den problembild som vi ser i till exempel Luleå eller Boden. Man står med väldigt fina förutsättningar för en helt annan typ av samhällsutveckling, men trots detta har man inte möjlighet att få den arbetskraft som man efterfrågar nu, och den kommer dessutom att behöva växa i takt med den nyindustrialisering som man vill se.

Ledamoten får gärna utveckla detta ytterligare lite. Skatteverktyget är ett verktyg, men ser ledamoten att det finns några andra sätt för staten att spela en mer aktiv roll för att fylla de arbetsplatser som just nu står tomma på ställen som Luleå eller Boden?


Anf. 185 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack återigen, ledamoten, för frågan!

Jag säger bara att det som vi håller på med i dag inte för oss framåt. Det har gått bakåt i 35-40 år nu, oavsett färg på regeringarna. Man har inte haft någon regionalpolitik att tala om.

Man har hela tiden litat till marknaden. Man avreglerade elmarknaden. Man har privatiserat bilprovningen. I allt detta är det alltid landsbygden som blir förlorare. Landsbygden får alltid svartepetter, för marknaden finns inte där utan i storstäderna. Om man litar till marknaden, som Liberalerna, och tänker att marknaden ska sköta allt, kommer vi att misslyckas ytterligare en gång.

Jag säger att staten måste se till att det ska vara lukrativt och ge ett mervärde om man bosätter sig där. Det finns massor av saker. Vi kan avskriva lån för människor som behövs där. Vi kan ge mervärde. Men det som pågår i dag sliter isär landet. Vi kommer att få enorma problem, och de har redan börjat. Ändå väntar man sig att vi ska ha hand om vindkraftsprojekt och gruvor och sköta skogen, men människorna saknas.


Anf. 186 Lili André (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Lahti, för ditt anförande! Du målar upp en väldigt fin bild från din uppväxtby om en levande landsbygd som du har fått varit med och erfara. Du lyfter också fram mycket om vad staten behöver göra.

Jag upplever att du vill att staten återigen ska investera mer i de norra delarna av Sverige, där vi ju ser att det behövs. Men frågan är hur vi ska uppnå det. Vi befinner ju oss i en lågkonjunktur, och inflationen finns i hela ekonomin. Den ger inte vika av sig själv, utan vi behöver insatser för att komma till rätta med inflationstakten.

Ni i Vänsterpartiet vill öka upplåningen i budgeten med 175 miljarder kronor. Det är ju ett sätt att driva på inflationen. Min fråga till ledamoten Lahti är: Finns det inga andra förslag från Vänsterpartiet när det gäller hur hela Sverige kan leva och hur Norrland kan leva? Vi har regionala utvecklingsmedel. Vi har företag. Hur ser ledamoten på de områdena?

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner om att samtliga ledamöter talar via talmannen och därmed inte använder "du" i debatterna.)


Anf. 187 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Om vi hade haft likadan syn på när något investeras och lika försiktiga politiker som vi har i Sverige i dag skulle vi aldrig ha haft orter som Malmberget, Gällivare och Kiruna. Man byggde en malmbana där som kostade ungefär som hela statsbudgeten i Sverige. Det var modiga politiker som insåg att denna investering måste göras. Den hade aldrig kommit till stånd om vi inte hade haft politiker som vågade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Samma sak händer nu. Ledamoten tar upp vår syn på hur man ska finansiera investeringar och att man ska låta bli att ha ett överskottsmål. Det är ju detta som behövs! Det behövs något som gör att vi klarar av klimatfrågan, som är aktuell var man än befinner sig. Men det finns naturligtvis de som ifrågasätter det i dag.

Om vi inte vågar göra dessa investeringar i norra Sverige för att komma bort från fossila bränslen kommer de inte att lyckas.

Vi hade något som heter Vänsterdagarna i Göteborg. Det var en representant för småföretagare där. De sa att vi i Vänsterpartiet är de enda som har fattat hur mycket elpriserna drabbar småföretag. Det är många som stupar i dag för att staten står handfallen inför att införa en annan prissättningsmodell för svensk elproduktion. Det är också ett exempel på hur vi vill hjälpa människor. Det är småföretag som drabbas.


Anf. 188 Lili André (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten för svaret! Jag hör fortfarande inte att ledamoten ser att vi är människor och har företag som också är kreativa och kan få fördelar när det gäller att etablera sig på din hemort i norra Sverige.

Vi bygger ju samhället underifrån. Det är här som ledamoten skulle kunna ha en politik och idéer om hur företagarna kan växa och vilja etablera sig i det fantastiska norra Sverige. Vi kristdemokrater ser att det finns stora möjligheter. Vi har regionala utvecklingsfonder. Hur ser ledamoten att de kan användas på bästa sätt?

Jag skulle vilja höra ledamoten än mer problematisera hur norra Sverige kan leva utan att staten ska lägga in mer pengar i just denna tid när välfärden kommer att bli än mer utsatt om vi ökar statens budget med belåning.


Anf. 189 Birger Lahti (V)

Fru talman! Tack återigen för frågan!

En förutsättning för att ha företag är att man har kunder. Om du är i en by med åtta personer kvar är det ont om kunder där. Oavsett om du är småföretagare eller anställd någonstans behöver du också samhällsservice.

Utan ett samhälle som växer är det svårt att bli företagare. Om du är i en by där det funnits hundra personer och där det är åtta kvar är det inte många kundrelationer som du kan bygga där, och avstånden blir allt längre.

Det här hänger ihop. Det är klart att företag har lättare att få kunder och få affärsidéer om det är ett samhälle som växer. Jag är övertygad om att om vi väntar på att småföretagarna ska vända utvecklingen i en by där vi ser att ungdomarna inte ens räcker till det offentliga är det svårt att få idéerna att spruta från småföretagen.

Allt det här hänger ihop. Vi måste få ett samhälle som växer ihop med de stora investeringarna. Då kommer småföretag att ha mycket jobb och bra förutsättningar. Allt som vi lägger i utvecklingsfonden och hjälp från staten är bra. Men det räcker inte tyvärr om samhällen håller på att dö ut.


Anf. 190 Lili André (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet Utgiftsområde 19 Regional utveckling.

Regional utveckling ligger mig varmt om hjärtat. Jag har själv arbetat i mitt hemlän Region Gävleborg och med stort engagemang jobbat för regional utveckling. Jag har också haft förmånen att jobba i Stockholms stad, och med det ser jag skillnader mellan stad och landsbygd i förutsättningar för innovationskraft och utveckling.

Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och offentlig service och ges rimliga förutsättningar att försörja sig. Den regionala utvecklingspolitikens främsta uppgift är att bidra till utvecklingen av livskraftiga regioner i hela landet.

Regional utveckling handlar mycket om utvecklingsprojekt, nationella som EU-projekt. Det är medel som ska sökas för att man ska jobba tillsammans med andra aktörer såsom akademi, näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle. Det svåra har varit och är fortsatt att nå de effekter och resultat som behövs för ett län med bättre hälsa, fler i jobb och företag som utvecklas för ett konkurrenskraftigt Sverige.

Kristdemokraternas vision är att hela Sverige ska fungera. Vi kristdemokrater ser med glädje på regeringens målsättning och arbete för att ge goda förutsättningar till människor som företag att utvecklas och växa.

Vi vet att Sveriges hållbara tillväxt är beroende av både näringslivets villkor och de miljöer som människor bor och verkar i. Därför är inte bara Region Gävleborg som enskild region viktig, utan den är det även tillsammans med andra regioner i Sverige för att nå effekter såsom konkurrenskraftiga företag. Det handlar om att få fler startups som utvecklas till scaleups, goda kommunikationer, attraktiva livs- och boendemöjligheter, innovationskraft och tillgång till offentlig och kommersiell service.

På landsbygden finns stora utvecklingsmöjligheter, inte minst inom besöksnäringen och upplevelseindustrin. Men de finns också inom produktion av förnybar energi och miljöteknik, produktion av livsmedel, utveckling av hållbara vattenbruk eller inom skogsnäringen, för att ge några exempel.

Fru talman! Kristdemokraternas politik syftar till att människor, oavsett var i landet de bor, kan ta del av samhällets grundläggande sociala rättigheter och ges rimliga förutsättningar att försörja sig och utveckla sin omgivning.

De generella insatserna regeringen nu gör på nationell nivå för jobb, utbildning, infrastruktur och ett förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala utvecklingsinsatser.

Livskraftiga regioner byggs när människor och samhällets aktörer med kraft och vilja samverkar lokalt i ett underifrånperspektiv. Eldsjälar som brinner för en idé kan betyda mycket för en bygds utveckling. Kristdemokraterna vill ge dem verktyg så att dessa idéer kan förverkligas.

Fru talman! Vi kristdemokrater ser att Sverige behöver mer av nationellt samordningsansvar. Det handlar om att utifrån nationell horisont se möjligheter till utveckling i alla delar av landet där regionala fördelar ska tas till vara.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Land och stad är inte motsatser utan de kompletterar varandra och gör med den utblicken Sverige till ett bättre land. Vi behöver koordinera fler regioner och aktörer. Det behövs regional rådgivning, forskning och utbildning. Vi behöver jobba med kunskapsspridning från akademin. Vi behöver bygga nätverk och hämta hem mer pengar från EU. Det är också viktigt att löpande utvärdera arbetet som sker i regionerna.

Fru talman! När jag nu har förmånen att vara riksdagsledamot och att verka i näringsutskottet är jag glad över att få vara med och verka i en riktning som uppfyller just de målen. Regeringens budget visar att vi tror på Sverige, och hela Sverige.

Men utmaningarna är omfattande. Den skånska landsbygdsbon möter inte helt oväntat andra utmaningar än den som bor i Norrlands inland. Några landsbygdskommuner lyckas med att bryta vikande befolkningskurvor, andra kommuner åker fortfarande nedåt på den demografiska rutschkanan. Befolkningsminskningen på landsbygden medför negativa konsekvenser för välfärden, men även för infrastrukturinvesteringar och företagande. Kristdemokraterna vill vända den negativa utvecklingen.

Fru talman! Vi står inför stora investeringsbehov i vårt land. Mycket av den grundläggande infrastrukturen närmar sig alltmer sin tekniska livslängd, och stora resurser måste lägga för att vidmakthålla den.

Jag tänker på vägar och järnvägar. Jag tänker på avlopp, och jag tänker på elnät. Men jag tänker också på bostäder och en fungerande välfärd. Vi kan inte nöja oss med att vidmakthålla. Vi måste också samla kraft för att bygga nytt och skala upp.

Den nyindustrialisering som pågår i norra delarna av Sverige är något som vi välkomnar. Staten ska inte kliva in och ta över ansvaret från kommuner och regioner eller från det privata näringslivet. Men det måste finnas en vilja och beredskap från den statliga nivån att spela en roll i det viktiga samhällsbygget, ett samordningsansvar.

Det är ingen hemlighet att sittande regering har lagt sig vinn om att bekämpa den höga inflationen. Jag tror att det är mycket klokt. Men i takt med att vi bryter denna måste vi rikta ögonen på ett annat mer långsiktigt mål. Det är att skapa former för hur staten ska kunna ta en ledande roll i den serie av nya och stora investeringar som ska göras.

För mig som kristdemokrat är det inte en fråga om staten har ett ansvar här utan hur det ansvaret ska se ut. Det är ett arbete som får utvecklas över tid. Men jag tror att tiden är mogen för att vi på allvar ska börja planera för att staten ska vara en kraft som driver Sverige i en anda av samhällsbygge.

Jag ser fram emot att vi steg för steg ska bygga vidare på vårt land och att det ska vara ett folkhem värt namnet.

Fru talman! Med det vill jag tacka för ordet, och jag yrkar än en gång bifall till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 191 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! Centerpartiet har lagt fram ett särskilt yttrande om utgiftsområde 19.

Att bo, leva och verka utanför större städer och samhällen kan vara en dröm, någonting besvärligt eller en ganska vanlig vardag. En sak är säker: Utmaningarna och förutsättningarna för livet bortom frekvent kollektivtrafik skiljer sig oerhört åt beroende på var i Sverige man bor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Man skulle kunna tro att det här är ett omfattande budgetområde, men det är bara drygt 4 miljarder av de över 1 300 miljarder vi har i statsbudgeten.

Centerpartiet vill dock på allvar kompensera dem som har långa avstånd och inget alternativ till bilen och öka budgetanslaget till 10 miljarder. Jag återkommer om detta.

Fru talman! Många avgörande frågor som har att göra med möjligheter till regional utveckling är dessvärre inte något som hanteras inom just detta budgetområde. Låt mig ändå rama in dagens debatt med några av dem.

Centerpartiet har under lång tid argumenterat för att vissa skattebaser måste bli mer regionala. Då skulle det bli tydligt vilka ekonomiska värden som i dag produceras i många av Sveriges kommuner och regioner men beskattas nationellt. Centerpartiet vill att fler delar av den skatten ska bli regionala och att pengarna i större utsträckning än i dag ska stanna kvar inte där de betalas in utan där de produceras.

Det måste löna sig för kommuner och regioner att förbättra sitt företagsklimat, att göra produktiva investeringar som är viktiga för hela Sverige och att upplåta mark åt viktig infrastruktur och produktion. Det är ju lokalt som man lever med de ibland negativa konsekvenserna av vattenkraft och vindkraft och uttag av mineral. Skattepolitiken måste användas som ett redskap för tillväxtskapande i hela landet.

För att hela Sverige ska kunna leva och utvecklas behöver vi också en fungerande infrastruktur. Transportsystemet måste vara robust och pålitligt. Flyg och tåg måste komplettera varandra på ett effektivt sätt. Men trots allt är våra vägar en ganska central och viktig del. I framtiden blir de också klimatsmarta och alltmer bekväma ju mer autonomt det blir att resa på dem.

Det finns ett stort behov av nya investeringar i och underhåll av vårt vägnät. Det måste gå att åka på vägarna året runt, i god hastighet och med god säkerhet.

Bara det enskilda vägnätet är faktiskt 43 000 mil långt. Den största delen av det finns på landsbygden, och det är främst privatpersoner och vägföreningar som underhåller dessa vägar. Som jämförelse kan man säga att det finns 220 mil motorväg i Sverige. Det finns alltså 200 gånger så mycket enskild väg som motorväg.

För många är det lätt att tro att de här vägarna mest går till sommarstugor och jaktkojor och att slitaget inte är så värst besvärligt. Men sanningen är den att 1 miljon människor börjar och slutar sin resa till och från arbetet på just dessa vägar. De enskilda vägarna är också väldigt betydelsefulla för att frakta gods och få såväl skogsindustri och gruvindustri som besöksnäring att fungera.

Fortsatt digitalisering av landet är en annan viktig del av infrastrukturen, inte bara för att distansarbete ska vara möjligt utan också för ett modernt jordbruk och skogsbruk och en modern logistikbransch. Detsamma gäller möjligheten till distansundervisning och digitala välfärdstjänster. Och visst är det lite märkligt att världen börjat prata om 6G-nät när vi vet att i ganska stora delar av Sverige fungerar inte ens 4G-nätet? Det kan man åka på valfri länsväg i Norrland för att upptäcka.

Bilen är och kommer att fortsätta vara viktig på landsbygden, och även om visionen är att alla bilar ska gå på el kommer inte alla typer av bilar att vara eldrivna än på många år. Jag tror att Energimyndigheten har sagt att det 2030 fortfarande kommer att vara någonstans mellan 2,5 och 3 miljoner bilar som inte går på el.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Det allra enklaste sättet att göra det möjligt även för landsbygdsbor att köra klimatsmart är att säkerställa att det finns inhemskt biobränsle att köra på och ordentlig kompensation.

Fru talman! För att minska koldioxidutsläppen och nå nettonollutsläpp om 25 år har världens länder enats om en text som bland annat talar om det avgörande i snabba åtgärder under detta årtionde, alltså de närmaste sex åren, en tredubbling av förnybar energi till 2030 och att världen ska röra sig bort från fossila bränslen.

Vi i Centerpartiet står för att vi vill fortsätta med att diesel ska innehålla 30 procent förnybart och inte som regeringen gå ned till 6 procent, för vi vet att den för klimatet väldigt negativa omställning som regeringen nu genomför ökar utsläppen med 4 miljoner ton per år. Det är lika mycket som hela det svenska inrikesflyget släpper ut på ett år eller nedbrutet per dag lika mycket som 2 300 svenskars årsförbrukning av koldioxid.

Vi har därför tagit fram en modell som sänker priset på drivmedel med 4 kronor för alla och med 7 kronor för dem som inte har något alternativ till bilen på landsbygden. Då kan vi fortsätta sänka koldioxidutsläppen, producera biodiesel i Sverige - vilket gör oss mer motståndskraftiga och mindre beroende av import även i kristider - och låta fullgoda bilar gå så länge de håller.

Fru talman! Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i hela landet.

Det behöver dock utredas hur staten kan agera mer samordnat för att nå politikens mål och samtidigt ge regionerna det ansvar och det handlingsutrymme som de behöver för att kunna genomföra långsiktiga insatser lokalt och regionalt. Någon sådan utredning eller översyn har faktiskt inte gjorts på 20 år.

Även regelverken för de regionala företagsstöden, som ibland är helt kontraproduktiva och gör att regioner inte ens kan samarbeta, och transportbidraget skulle behöva ses över för att bättre anpassas för mindre företag och tydligare bidra till ökad hållbarhet och tillväxt.

Fru talman! Centerpartiets samlade politik för en stark utveckling i hela landet handlar om lokala skattebaser, väl fungerande infrastruktur, företagarpolitik som tar sin utgångspunkt i de små företagens villkor, rejäl kompensation för långa avstånd och bättre samordning av de regionala utvecklingsmedlen.

Men det behövs också något så grundläggande som trygghet för människor och företag på landsbygden för att de ska kunna fortsätta spara och investera i sin skog och mark och med säkerhet veta att den kommer att ha ett värde i framtiden utan att en orkidé saboterar ett livsverk eller att en fågel gör att ett företag blir värdelöst eftersom banken inte längre ser något värde i en skog som inte får avverkas och där företagaren möjligen kan få ersättning efter tio års processande.

Det går alltså inte längre att använda denna skog som tillgång vid ett lån. Men boningshus och ekonomibyggnader, då? tänker någon. Tja, vid foten av ett fjäll där det inte finns någon slalombacke är de byggnaderna helt värdelösa. De går inte att låna på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Det är inte konstigt att en känsla av ofrihet och hopplöshet breder ut sig på landsbygden.

Fru talman! Centerpartiet står på individens sida mot staten liksom vi står sida vid sida med de små företagen som får landet att växa, för det är bara människor och företag som kan bygga hela landet starkt.


Anf. 192 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Fru talman! Tack för anförandet, ledamoten!

Jag begärde ordet angående två delar.

Den ena är det här med att bo på landet och köra bil och kunna överleva på de medel man har.

Det är en bidragsliknande politik som Centern står för. Man vill stoppa skattesänkningen på bränsle. Man vill också höja skatten. Man vill inte heller sänka reduktionsplikten nämnvärt.

Den främsta lösningen är att dela ut bränslecheckar, checkar som man ska få utskrivna på något sätt och ta med sig. De skulle kanske lätt gå att kopiera på den svarta marknaden om man ser det så.

Jag har väldigt svårt att få ihop alla delar här. Man ska förbättra vägar men samtidigt inte göra det möjligt för folk att köra bil. Det får ledamoten gärna utveckla.

Angående transportbidraget, den andra delen, har jag läst att 75 procent går till små företag och 62 procent till medelstora företag. Det är mest inom träindustrin. Ledamoten får gärna utveckla på vilket sätt det här ska förbättras eftersom det har beskrivits som att det inte är tillräckligt bra.


Anf. 193 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan!

Jag börjar med det som handlar om att kunna fortsätta vara klimatsmart, köra på landsbygden och använda alla fordon vi har i Sverige så länge som möjligt.

Det är för mig obegripligt varför vi inte ska låta dem som bor på landsbygden köra klimatsmart. Vi kan ha inblandning av biobränsle som kan göras i Sverige i stället för att betala böter till EU. Det är ju dumt att ge miljarder i böter till EU för att vi inte kan uppnå klimatmål när vi kan göra det genom att så småningom ha produktion av biobränsle i Sverige. Det fanns många företag som låg i startgroparna för att göra detta men avbröt det eftersom politiken ändrades.

Vi vill göra denna kompensation med 4 kronors sänkning om man har biodrivmedel plus att man får dessa checkar - naturligtvis är de inga checkar utan ett digitalt verktyg. Exakt hur detta ska fungera får man se senare. Det som dock står helt klart är att de som säljer drivmedel i dag säger att det inte är något problem. På så sätt gör vi det möjligt att använda smarta pengar i Sverige. Vi ser också till att de som bor på landsbygden kan fortsätta använda sina bilar så länge som möjligt och köra på mer biodrivmedel.

När det gäller översynen av transportbidrag handlar det om en helhet, att se över många delar av transportbidragen. Jag kan i dag inte svara på hur de slår i olika delar av landet, men jag vet att många företag påtalar att detta är ett problem i dag.


Anf. 194 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Transportbidraget delas i dag ut i de fyra norra länen för att få näringslivet att växa och utvecklas mer. Det är därifrån vi har siffrorna 75 procent till små företag och 62 procent till medelstora företag, vilket jag ändå tyckte var positiva siffror. Vi har gått från att folk inte ens visste att bidraget fanns och det blev pengar över. Oanvända pengar är ju osmart; det är bra när de kommer till nytta.

Vi befinner oss i en väldigt svår tid, och vår befolkning och våra företag har det väldigt svårt. Jag har fortfarande inte hört något annat svar än att man kan göra drivmedel i Sverige. Men detta är ju ändå skattehöjningar som slår direkt mot privatpersoner, mot familjer och barn, mot folk som ska till sitt arbete och så vidare. Det är inte heller bara i Norrland man har långa avstånd; om man jobbar i offentlig sektor med oregelbundna tider, vilket kvinnor ofta gör, kan man ha så långt hem att man inte kommer hem om det inte finns någon kollektivtrafik.

Jag ser detta som ett väldigt bra sätt, i en tid när man inte kan göra alla de saker man skulle kunna göra om man bara fyllde på budgeten med medel. Vi har en inflation att ta hänsyn till, och på det här sättet kan folk få mer pengar kvar i plånböckerna.

Jag tycker inte precis att det är ett landsbygdsvänligt alternativ som Centern presenterar. Jag är faktiskt lite förvånad över det.

Sist men inte minst har ni föreslagit företagsformen mikroföretag för att testa företagsidéer. Det är dock ingen annan i oppositionen som har tänkt sig detta, så jag funderar på hur ni hade tänkt leverera det.


Anf. 195 Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Fru talman! Tack för frågorna, ledamoten!

Jag börjar bakifrån med mikroföretag. Centerpartiet är ett borgerligt, liberalt, fristående oppositionsparti. Vi lägger fram våra förslag helt oberoende av resten av oppositionen. Lägger vi fram förslag om mikroföretag gör vi det därför att vi tror på det. Det är så vi gör med vår politik.

Likadant är det med den politik vi tror på för landsbygden. På landsbygden, oavsett om vi talar om norra Sverige eller om landsbygden på Öland där jag också ofta är, finns det fortfarande väldigt många bilar som går på diesel och kommer att göra det i många år till. Vi kan inte efter 2030 eller 2035 förvägra dem att gå på ett klimatsmart sätt. Detta är det absolut enklaste sättet att säkerställa att man fortfarande kan åka delvis klimatsmart.

Vi gör detta med skattesänkningar. Det är 4 kronors sänkning av drivmedelskostnaden för alla för att inblandningen av biodrivmedel ska fungera. Sedan är det en sänkning specifikt riktad till dem som inte har kollektivtrafik i närheten. Det spelar ingen roll om det är norra Sverige eller södra Sverige; det beror på de klassificeringar som Tillväxtverket gör.

Sedan var det en fråga om att transportbidragen handlar om norra Sverige. Norra Sverige är ju halva Sverige, så det slår ändå lite olika. Det är därför jag får väldigt olika bilder av företag när det gäller hur transportbidragen kan användas på bästa sätt. Det vill vi förstå bättre.


Anf. 196 Louise Eklund (L)

Fru talman! Vi är många här i kammaren som är födda och uppvuxna utanför storstädernas inflytande, så även jag. Då vet man att regional utveckling bygger på ungefär samma saker som urban utveckling eller utveckling generellt. Det behövs företag, och företagen behöver tillgång till duktiga medarbetare. Man behöver fungerande infrastruktur och gärna el till överkomliga priser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Det är ingen strukturell skillnad, eller behöver inte vara det, mellan utveckling på olika ställen i landet. Det är därför också tydligt att oavsett var i Sverige man befinner sig eller vilken typ av företag man besöker finns det några återkommande problem som politiken måste lösa. Ett är det vi har sett med kompetensförsörjningen, som just nu innebär stora konsekvenser för svensk tillväxt. Vi ser detta inte minst i städer som Luleå och Boden, som just nu jagar arbetskraft med ljus och lykta. Samma problematik finns dock även i södra Sverige, där väldigt många industriföretag under en längre tid har haft problem att hitta medarbetare till de arbetstillfällen som faktiskt finns här och nu.

Om inte utbildad arbetskraft med rätt kompetens finns tillgänglig riskerar företag att tvingas lägga ned sin verksamhet, att flytta den eller, som i norra Sverige, att över huvud taget inte kunna starta den. Politiken kan inte lösa alla dessa problem, men vi vet att det för att säkra kompetensförsörjningen på lång sikt krävs utbildning med vuxenutbildning, högskolor och universitet av hög kvalitet och bredd. Det är avgörande att vi lyckas utbilda fler människor in på arbetsmarknaden och därmed den gemenskap och möjlighet till självförsörjning som det erbjuder.

Här vill jag gärna slå ett extra slag för yrkeshögskolan, som har en viktig uppgift att fylla redan i dag men framför allt i morgon med de behov vi ser på flera ställen i landet. Det är en effektiv utbildningsform som är tydligt kopplad till den regionala arbetsmarknaden. Vi ser även hur de lokala folkhögskolorna här gör stora insatser.

Om man ska lyfta fram någonting som gör regional utveckling speciell jämfört med exempelvis den urbana är det just att besöksnäringen i många fall utgör en stor del av den lokala ekonomin. Sverige är ett attraktivt land att besöka. Vi har både natur och kulturmiljöer som många vill resa till. Att vi fortsätter att vårda och ta hand om vårt kulturarv, som ju inte bara befinner sig i Stockholm, är viktigt av många anledningar, och just besökspotentialen är en av dem.

På samma sätt behöver vi ta hand om vår helt unika svenska natur. Stormen Babet som drog in över landet i oktober fick stora konsekvenser längs våra södra kuststräckor, där fastighetsägare i orter som Beddingestrand och Smygehamn fick se sina hus åka ut i havet. Det pekar på behovet av ett aktivt kustskydd där staten kan behöva ha ett större nationellt samordningsansvar, vilket också har lyfts tidigare här i kammaren. Jag tror att vi i det här fallet har mycket att lära av länder som Danmark och Holland i hur de har jobbat med exempelvis strandfodring för att skydda kuststräckor och värdefull natur.

Regional utveckling

Vi kan fortsätta att uppehålla oss vid besöksnäringen. Den har under en tid varit en av Sveriges snabbast växande näringar, även om pandemin naturligtvis fick stora konsekvenser för just denna bransch. Det handlar om företag som ofta drivs som mindre familjeföretag och som är starkt kopplade till bygden. Dessa företag måste ges förutsättningar att driva sin verksamhet och utveckla sitt företagande.

Det går att hitta många positiva exempel. Jag har tidigare lyft den utveckling vi har sett i Halland, där flera hotell och restauranger har satt regionen på den gastronomiska kartan så att den blivit en besöksdestination med besökare inte bara från Sverige utan även över landsgränserna.

I Skåne har vi en liknande utveckling. Där har en svag krona lett till ökad turism från främst vårt västra grannland. Här har den av tradition livsmedelsproducerande regionen lyckats mycket väl med att skapa en turistdestination med fokus på mat och dryck.

Jag tar upp detta därför att det visar hur viktigt det lagförslag som regeringen nu arbetar med vad gäller gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker är. Att tillåta småskalig och hantverksmässig gårdsförsäljning av vin och öl kommer att betyda väldigt mycket för regional utveckling och för att Sverige ska kunna fortsätta att positionera sig som en attraktiv mat och dryckesregion.

Från Liberalernas håll går vi gärna längre. Vi vill tillåta att vin och öl även ska kunna säljas i licensbutiker som komplement till Systembolaget. Det tror vi skulle ge stora möjligheter för den svenska dryckesproduktionen och turistindustrin som rör sig kring just det gastronomiska samtidigt som vi fortsätter att ha en trygg och ansvarsfull försäljning av alkoholhaltiga drycker i Sverige.

Jag yrkar bifall till näringsutskottets förslag till beslut under utgiftsområde 19 Regional utveckling.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 19 december.)

Beslut

3,9 miljarder till regional utveckling (NU2)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Regional utveckling.

Totalt handlar det om cirka 3,9 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 2 miljarder kronor, går till regionala utvecklingsåtgärder.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, nej till alternativa budgetförslag i motioner samt ja till regeringens förslag om ändring i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen, avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.