Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen

Fru talman! Här finns varken särskilda yttranden eller reservationer, så detta riskerar att bli mindre av en debatt och kanske mer av en monolog. Men jag tänkte ändå lyfta fram några farhågor gällande den svenska EU-avgiften. I samband med detta kommer jag också att ställa två frågor till de två regeringsalternativ som föreligger.

Fråga ett är knuten till den sociala pelaren och sociala rättigheter inom EU. Jag var själv på EU-toppmötet i Göteborg och hörde ledarna från de östeuropeiska nationerna nästan mangrant tala om att finansieringen av de sociala rättigheterna i Östeuropa måste lösas via EU:s budget, solidariskt mellan medlemsstaterna. Min enkla fråga till de två regeringsalternativ som föreligger är: Är ni beredda att medverka till att Sveriges EU-avgifter kraftigt kommer att öka i framtiden för att finansiera sociala rättigheter i till exempel mindre utvecklade östeuropeiska nationer?

Min andra fråga är mer kopplad till den aviserade kraftiga ökningen av Sveriges EU-avgift. Man har talat om upp till 15 miljarder kronor extra som ett resultat av brexit och den nya långtidsbudget som det just nu förhandlas om. Är de tilltänkta regeringsalternativen beredda att använda det svenska vetot mot kraftigt höjda svenska EU-avgifter?

Detta är två mycket enkla, distinkta frågor, och det finns möjlighet för representanterna för de två regeringsalternativen att skriva upp sig på talarlistan och ge åhörare, ledamöter och andra svar på dem.

Fru talman! Ramanslaget för 2019 ligger på hisnande 40,9 miljarder för svensk del. När det gäller den beräknade avgiftsutvecklingen för Sverige är prognosen 47,8 miljarder för 2020, alltså en ökning med 17 procent. För 2021 beräknas avgiften till 53,8 miljarder svenska kronor - en ökning med hela 31 procent på två år.

Då tänker alla att det väl är de 15 miljarderna jag talar om, men så är det inte. Det handlar framför allt om eftersläpning inom en del av de program som EU har beslutat om. Sedan kan det tillkomma ytterligare 15 miljarder, och så vidare. Samtidigt tyder alla tecken på att vi nu är på väg in i en lågkonjunktur, åtminstone i slutet av denna mandatperiod.

Jag har problem med detta. EU-avgiften påverkas nämligen väldigt lite av konjunkturläget. Alla vi här som har suttit som ledamöter i kommunfullmäktige eller liknande eller jobbat på landstingsnivå eller här i riksdagen vet att hela den svenska statsförvaltningen, hela landstingsförvaltningen och alla kommuner påverkas av konjunkturläget - inget reformutrymme, besparingar, neddragningar. Men nästan nio tiondelar av den svenska EU-avgiften kan härledas till vår andel av EU:s totala bni och påverkas väldigt lite av konjunkturläget.

Samtidigt som vi i alla delar av det svenska samhället får skära ned och göra besparingar när vi är på väg in i en lågkonjunktur riskerar vi alltså att få kraftigt ökade EU-avgifter. Vi kommer att få sämre sjukvård, sämre skola och sämre trygghet i Sverige, samtidigt som mer pengar går till EU. Detta har jag lite svårt att förlika mig med.

Frågorna var alltså väldigt enkla: Är de två regeringsalternativen beredda att använda det svenska vetot mot kraftigt höjda svenska EU-avgifter? Är ni beredda att i framtiden använda EU:s budget för att finansiera den sociala pelaren och sociala rättigheter i övriga EU? Detta skulle innebära kraftigt höjda EU-avgifter för Sverige och Sveriges skattebetalare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Europeiska unionen

(Applåder)

I detta anförande instämde Tobias Andersson (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)