Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Herr talman! Det känns som att det är sönderpratat om skatter nu efter en hel dags debatterande. Jag ska försöka att ge mitt bidrag till diskussionen. Herr talman! Det har gått över 20 år sedan den omfattande skatteutredningen och skatteuppgörelsen 1990/91 mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet som senare också stöddes av Centerpartiet. Reformen kom till för att göra skattesystemet så likvärdigt och rättvist som möjligt. Sedan dess har det lappats och lagats i skattesystemet. Det liknar, om uttrycket tillåts, en schweizerost. Vi socialdemokrater tycker därför att det är hög tid för en ny, bred parlamentariskt sammansatt skatteutredning. Regeringen har tillsatt flera mindre, avgränsade skatteutredningar med experter och inte parlamentariker. Vi menar att det behövs större tag som också förankras i riksdagen, partiväsendet och bland medborgarna. Herr talman! Vi fick tidningen Arbetet i postfacken häromdagen. På förstasidan står: Högst inkomster - men lägst skatt. Det gäller riskkapitalister. På mittuppslaget finns tio riskkapitalister som har tjänat 1 384 miljoner de senaste fyra åren och betalat väldigt lite skatt. Det är sådana rubriker med den skattelagstiftning som vi har. Det är en tvist med Skatteverket om detta. Jag hoppas verkligen att Skatteverket vinner den. Det är risk för att exempel av den typ vi kan läsa om här i tidningen underminerar skattemoralen hos vanliga löntagare, småföretagare och andra när de med de stora inkomsterna kan smita undan skatt. Vi tycker att skatt ska tas ut på ett rättvist och effektivt sätt. Ett rättvist skattesystem kännetecknas av att skatten tas ut likformigt och efter bärkraft och vilar på breda skattebaser. Skattesystemet bör vara enkelt och överskådligt samt vara utformat så att det förhindrar skattefusk och skatteplanering. Skattedebatten bör därför handla inte bara om effekterna av olika enskilda skatter utan också om de samlade effekterna av skatter och skattefinansierade utgifter. Det är som regel lätt att se fördelar med sänkningar av en viss enskild skatt. Det är inte lika självklart att man hittar vinster om man lägger ihop dem med vad som skulle krävas av förändringar och försämringar i de samhälleliga skattefinansierade verksamheterna. Dess värre förs ofta skattesänkningsdebatten som om man ska få alla fördelarna med att betala mindre skatt, det vill säga mer pengar över, men slippa konsekvenserna i form av ökade egna utgifter och mindre pengar kvar till det som tidigare betalades via skatten. Det är inte alltför ovanligt att grupper som argumenterar för lägre skatt lika ivrigt argumenterar för nya samhälleliga åtaganden som kräver ökade utgifter och skattemedel. Skatter är inte pengar som försvinner ut ur ekonomin. De återförs ofta i olika former till individer, företag och nyttigheter som under alla omständigheter måste betalas. Om de inte betalas med hjälp av skatter måste de betalas med egenavgifter eller enskilda försäkringar. Herr talman! Skatteverkets generaldirektör Ingemar Hansson har då han besökt utskottet menat att verket har tillräckligt med resurser. Därför har vi socialdemokrater detta år inte lagt fram något ytterligare anslag i vårt budgetalternativ. Vi får väl se under året hur de olika åtgärder mot skattefusk och ekobrott som vi lagt fram hanteras av regeringen och hur pass väl de kan utföras av Skatteverket. Jag hoppas verkligen att skattekontrollen kring HUS-avdraget fungerar. Det är bekymmersamt när företag försöker tänja på gränser och göra om barnkalas till barnpassning och när bartender ses som en form av hushållstjänst. I det första fallet handlar det om något som inte är avdragsgillt, alltså skattefusk. I det andra fallet visar det på att det finns en gråzon i lagstiftningen. Regeringens huvudlinje mot skattefusk har varit att göra svartjobb och skattefusk vitt genom skatteavdrag. Skattefusket uppgår till ca 130 miljarder. Det är en ofantlig summa. Därför vill vi att kraftfulla åtgärder vidtas mot dem som undanhåller inkomster från beskattning eller bryter mot andra bestämmelser som hederliga företag och privatpersoner följer. Vi menar vidare att vissa förenklingar för enskilda också skulle göra det lättare att göra rätt för sig. Vi har därför lämnat ett antal förslag om bland annat effektivare bekämpning av penningtvätt, höjda beloppsgränser för beskattning och att lämna kontrolluppgifter, närvaroliggare och oannonserade kontrollbesök samt en översyn av möjligheterna till entreprenadavdrag. Dem vill vi gärna se genomförda. Herr talman! Tullverket har sedan många år tillbaka regeringens uppdrag att utveckla och förbättra sin underrättelseverksamhet. Framsteg har gjorts, och Tullverket har blivit bättre. Den operativa underrättelseverksamheten bygger på att identifiera objekt där man bedömer att det finns misstanke om brottslig verksamhet. Hur bra underrättelseverksamheten än fungerar är den mycket lite värd om man inte i den operativa verksamheten lyckas fånga upp objektet i trafikflödena över gränsen. Det är bara ett begränsat antal varor som det finns anmälningsplikt för vid gränspassage till och från Sverige. Stöldgods som lämnar Sverige är något som Tullverket inte har rätt att leta efter i samband med utresor från landet. Det är mycket troligt att en del av de varor som har tillgripits genom brottsligt förfarande förs ut ur landet för omsättning i andra länder. Sannolikt har vi också ett inflöde av exklusivt stöldgods till Sverige. Genom att ge Tullverket befogenhet att genomföra kontroller i syfte att återfinna stöldgods borde svårigheten att få avsättning öka, och vi skulle sannolikt också klara upp fler mängdbrott beträffande mindre exklusiva varor i landet. Utredning av eventuellt uppdagad brottslig verksamhet måste sedan ligga kvar hos polisen, även om det landar som ett brott mot en anmälningsplikt enligt en ny punkt i befogenhetslagen. In och ut över gränserna inom EU förs även valuta som tulltjänstemän ser i samband med andra kontroller. Ibland upplevs större summor lite tveksamma, men Tullverket har ingen möjlighet att göra något. Det kan röra sig om byten vid rån, det kan vara svarta pengar som ska tvättas i ett annat land och det kan vara kontanter som är knutna till skattebrott. Sedan några år tillbaka finns det en EU-förordning som styr utförsel av valuta till tredjeland med anmälningsplikt då någon för ut större belopp än 10 000 euro. Detta belopp i kontanter borde vara anmälningspliktigt även då det förs mellan EU-länder, tycker vi. Det är svårt att förstå varför någon i dagens elektroniska värld skulle behöva föra med sig kontanter över detta belopp mellan två stater eller ens inom landet. Det känns väldigt märkligt. Skulle detta förslag möta hinder genom EU:s direktiv, till exempel i fråga om den fria rörligheten, menar vi att regeringen snarast måste ta initiativ till att denna lagstiftning ändras. Den fria rörligheten får inte skydda gränsöverskridande brottslig verksamhet. Herr talman! Vi föreslår också att tullen ska få kontrollera ID på dem man tar in för tullkontroll för att kunna söka igenom kända kriminellas fordon med mera noggrannare. Vid införsel av cigaretter och sprit får Tullverket göra ålderskontroller. Åldersgränsen för införsel av sprit är 20 år. Med dagens lagstiftning har Tullverket även möjlighet att begära att få se vissa handlingar, dock inte enbart ID-handling. Det senare innebär svårigheter att på ett smidigt sätt hitta rätt objekt i flödena och försvårar därmed indirekt en förbättrad underrättelseverksamhet. Till sist, herr talman, vill jag nämna ytterligare en viktig fråga. Det är den alarmerande utvecklingen med allt fler olagliga vapen i omlopp och återkommande dödsskjutningar. Här borde tullen ha ett särskilt uppdrag att stoppa införsel av vapen vid gränsen. Inte minst vi i södra Sverige har mött detta i bland annat polisens handläggning. Jag har här räknat upp en del förslag som alla är lika angelägna. Därför är det hög tid för regeringen att genomföra dessa. En del av dem är faktiskt bara att skriva in i regleringsbrevet. Herr talman! Jag ställer mig självklart bakom alla S-reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 3.

Herr talman! De myndigheter som ingår i utgiftsområde 3, det vill säga Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten, är samtliga inblandade i att bekämpa brott av olika slag. Just brottsbekämpning och kriminalpolitik kommer att bli något av en profilfråga för Sverigedemokraterna. Att detta är en väldigt viktig fråga för allmänheten bekräftas i olika opinionsundersökningar och inte minst i trygghetsundersökningar. Sverigedemokraterna har i dessa undersökningar högst trovärdighet hos väljarna gällande invandrings- och integrationspolitik. Vi ligger också högt placerade när det gäller lag och ordning. För att vara ett nytt parti i riksdagen visar det på den starka bas vi har bland väljarna. Sverigedemokraternas kriminalpolitik präglas av en vilja att skapa trygghet i samhället. För att uppnå det vill vi i årets budget satsa mer än regeringen på våra brottsbekämpande myndigheter. Vi vill höja 2013 års anslag till utgiftsområde 3 med sammanlagt 250 miljoner kronor jämfört med regeringen. Av detta tilldelar vi Skatteverket 100 miljoner kronor extra. Det finns fortfarande ett stort skattefel. Vad som behövs är förbättrade och mer omfattande kontroller för att komma till rätta med det skattebortfall som det innebär. Syftet är också att upprätthålla en hög skattemoral hos den överväldigande av majoritet av befolkningen som har för avsikt att göra rätt för sig. Herr talman! Vi vill också satsa mer på Tullverket. Den ökade globaliseringen leder inte bara till ökad handel, rörlighet av arbetskraft och tillväxt, vilket förespråkarna brukar hålla fram, utan den leder också till ökad rörlighet av kriminella nätverk. Sveriges inträde i Europeiska unionen har lett till att våra gränser är mer oskyddade än tidigare. Tullen har förlorat en del av sina befogenheter. Passkontroller är numera inte tillåtna mellan Schengenländerna. Det har lett till ökade möjligheter för kriminell verksamhet som människohandel, människosmuggling, narkotika- och vapensmuggling och att kriminella individer kan röra sig mer fritt än tidigare. Det är hög tid att ta krafttag mot den grova organiserade brottsligheten. Med anledning av dessa anförda skäl är det viktigt att Tullverket ges de resurser som krävs för att möta den negativa utvecklingen. Som ett led i detta vill vi tilldela Tullverket 150 miljoner kronor mer än regeringen för år 2013. Eftersom riksdagen har ställt sig bakom regeringens budgetproposition och utgiftsramar och därmed också har avslagit Sverigedemokraternas förslag till utgiftsramar för utgiftsområdet kommer vi att avstå från att delta i beslutet. Herr talman! När det gäller Tullverket har vi ett antal förslag som jag gärna vill nämna några ord om. I Tullverkets årsredovisning för 2011 års verksamhet beskrivs sju viktiga huvudmål för Tullverket. Några av dessa är organiserad storskalig brottslighet, narkotikabekämpning, storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak, ekonomisk brottslighet samt kontroller av in- och utförselrestriktioner. I mångt och mycket handlar en stor del av Tullverkets verksamhet om att förebygga och bekämpa brottslighet. Då är det inte utan att man börjar fundera på om Tullverket ska ligga under Finansdepartementet, som det gör i dag, eller om det vore mer lämpligt att Tullverket tillhörde Justitiedepartementet. Det är en reflexion som vi sverigedemokrater har gjort i vår budget. Herr talman! I våra motioner tar vi upp flera viktiga frågor för Tullverket. I dag förfogar Tullverket över två mobila skanningstationer. Vi föreslår att det införskaffas även en stationär skanningstation med placering vid Öresundsbron. En stationär skanningstation är betydligt billigare i inköp än mobila skanningstationer. Illegala vapen har också diskuterats flitigt. Anders Karlsson tog också upp vapensmuggling. Inte minst mot bakgrund av alla mord och skjutningar som inträffat i Malmö föreslår man att Tullverkets eget förslag om tillståndsbevis vid gränspassering och införsel av vapen ska införas. Tullverket bör även ges befogenhet att ingripa mot läkemedelsinförsel som till synes härrör från ett annat EU-land. Antalet beslag av olagliga, insmugglade läkemedel har enligt Tullverket drastiskt minskat under senare år eftersom smugglarna har lärt sig att paketera gods så att det ser ut som att de kommer från andra EU-länder. Den så kallade inregränslagen inkluderar i dag inte läkemedel bland de varor som Tullverket har rätt att kontrollera. Det vill vi ändra på. Herr talman! Jag vill härmed yrka bifall till reservation 4.

Herr talman! Jag kommer att fatta mig mycket kort. Jag vill bara något redovisa vårt alternativa förslag inom utgiftsområde 3, som visserligen har fallit i och med att riksdagen har ställt sig bakom regeringens utgiftsramar. Till protokollet och åhörarna vill jag säga att det i Vänsterpartiets budgetförslag fanns ytterligare 100 miljoner kronor till Skatteverket, framför allt för att bekämpa det så kallade skattefelet eller skattefusket. Skatteverket har för ett antal år sedan beräknat detta till 133 miljarder kronor. Enligt Skatteverkets årsredovisning för 2011 bedömer man att det har minskat något men att mycket återstår. Tyvärr redovisar Skatteverket inte längre några uppskattningar av skattefelet. Det är beklagligt, för det är bra att få en mer kvantitativ bedömning. Men vi skulle alltså ha velat avsätta ytterligare 100 miljoner kronor till detta arbete samt till arbete mot den grova organiserade brottsligheten. I övrigt anser vi att det behövs en stor skatteöversyn.

Herr talman! Nu fortsätter vi skattedebatten, uppiggade förstås av den votering som precis har varit. Herr talman! Jag vill bara påminna kammaren och lyssnarna om att det här betänkandet berör anslagen till vår offentliga skatteadministration, till våra fiskala myndigheter. Det är myndigheten Skatteverket, som föreslås ett anslag på 6,8 miljarder, Tullverket, som föreslås 1,6 miljarder kronor, och Kronofogdemyndigheten, som föreslås 1,7 miljarder kronor. Jag vill betona att det här är myndigheter som alla har en mycket viktig roll för ett väl fungerande skattesystem. Vi har flera gånger under året som gått blivit påminda om, när vi tittar ut i Europa, hur viktigt ett väl fungerande skattesystem är för en väl fungerande ekonomi. Myndigheterna är också på andra sätt centrala för skatteutskottets verksamhet. Skatteutskottet följer löpande myndigheternas arbete och har senast under hösten haft goda möjligheter att föra dialog med både myndigheternas generaldirektörer och myndigheternas medarbetare om hur verksamheterna utvecklas och om vilka utmaningar som myndigheterna möter. De samtalen är viktiga för skatteutskottet för att följa upp anslagsbesluten och de relativt stora anslag som finns under utgiftsområde 3. Vi har till exempel under hösten fått i sammanhanget glädjande rapporter från Skatteverket och noggranna redogörelser för hur det så kallade skattefelet, skattemoralen och svenskars syn på svartarbete och skattefusk faktiskt utvecklas. Det förtjänar att nämnas igen för kammaren att vi har kunnat se en markant attitydförändring hos svenska folket under de senaste sex åren. Acceptansen för svartarbete och skattefusk minskar i Sverige samtidigt som skattemoralen bland svenska folket stiger. Det här är förstås en mycket välkommen utveckling. Den är svår att mäta, men det finns ändå markanta attitydförändringar enligt Skatteverket i svenskarnas syn på skatter och vårt skattesystem. Det har skett en förbättring som kan beskrivas som att nästan tre fjärdedelar av svenska folket tar i dag klart avstånd från svartarbete. För sex år sedan var det bara knappt hälften som tog avstånd från den typen av skattefusk. Acceptansen för svartarbete minskar i alla grupper, men företagare är den grupp där flest tar avstånd. Det är över 80 procent, närmare 90 procent. En förklaring kan förstås vara den konkurrens som finns mellan branscher och i branscher som gör att svartarbete blir ett mer påtagligt hot mot den egna försörjningen. Det ska också uppmärksammas att jämfört med 2006 är det i dag färre som känner någon som skattefuskar, jobbar svart eller anlitar svart arbetskraft. Det där är också starka indikationer på att skattefusket faktiskt har minskat. Den vändningen är värd att uppmärksamma. Vi har nu en svart ekonomi och ett skattefusk i Sverige som minskar. Den utvecklingen har Skatteverket mätt, med reservation för att det förstås är svårt att göra sådana mätningar. Men det finns ändå tecken på att den svarta ekonomin i Sverige minskar. Det är viktigt att uppmärksamma i samband med beslutet. Vi har också fört på motsvarande sätt intressanta och viktiga samtal med Tullverket om den svåra avvägningen som myndigheten har mellan å ena sidan att bekämpa brott som är knutna till verksamheter och gods som förs över gränser och å andra sidan att uppmuntra export, handel och import givet hur vår svenska ekonomi ser ut. Den avvägningen för vi återkommande viktiga samtal om. Inte minst är det aktuellt att peka på de samtal som har förts med kronofogden om överskuldsättning med bäring på vilket regelverk vi delvis har på skattesidan och andra frågor som har en närmast konsumenträttslig aspekt på detta. När vi pratar om anslagen till de tre myndigheterna vill jag också framhålla att i utskottets överväganden betonas att myndigheterna har en viktig uppgift i att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn. Det är uppenbart. Det är viktigt med rättssäker tillämpning av regelsystemet. En enhetlig behandling och likabehandling av företag och medborgare som kommer i kontakt med myndigheterna är förstås en mycket angelägen och viktig rättssäkerhetsaspekt. Det är en viktig uppgift för myndigheternas ledningar att säkerställa att lika ärenden behandlas lika. Våra myndigheter ska vara välskötta. De ska själva vara varsamma med skattemedel, och de ska i sin verksamhet vara ett skäl för till exempel företag att driva verksamhet i Sverige. Vår brukartid ska vara effektiv. Vad gäller Skatteverket vill jag särskilt framhålla anslagets storlek över tid. Vi diskuterar återkommande olika lagförslag och initiativ för att minska skattefusket i Sverige. Jag vill framhålla att just det faktum att Skatteverket har gott om resurser för sin verksamhet och över tid har fått väsentligt ökade anslag spelar förstås roll för Skatteverkets möjligheter att fullgöra sitt uppdrag och medverka till en krympande svart ekonomi i Sverige. Det är ett faktum att Skatteverket har ordning i sin ekonomi och har fått väsentligt ökade anslag över tid. Det är viktigt när vi diskuterar svartarbete, skattefusk och skattemoral. Skatteverket har viktiga uppgifter att kontrollera, revidera och informera. Skatteverket ska säkra att de skatteintäkter som riksdagen har beslutat kommer in, det vill säga uppbörden. Skatteverket ska skydda seriösa företagare från illojal konkurrens, stå för god service och ett bra bemötande till både privatpersoner och företagare. Det här är något som skatteutskottet kommer att diskutera vidare i morgon vid en offentlig hearing i förstakammarsalen mellan kl. 10 och 12. Skatteverket är kanske den myndighet som allra tydligast bär upp vårt skattesystem, som varje år inbringar drygt 1 500 miljarder kronor till den offentliga sektorn. Det är Skatteverkets tjänstemän som i stor utsträckning i sitt arbete bär upp det skattesystem som får beskrivas som ohyggligt effektivt om vi jämför med andra länder. Det är en oerhörd effektivitet i detta arbete. För effektiviteten, legitimiteten och tilltron till vårt skattesystem är Skatteverket viktigt. Skatteverkets uppträdande, service och processföring måste vårdas med förnuft så att vi alla ser och känner att vår ordning är legitim. Allmänhetens förtroende för Skatteverket tillhör en av de avgörande bitarna för vår skattemoral. Det är angeläget att rättssäkerheten fortsätter att stärkas i skatteförfarandet. Handläggningstider behöver också bli kortare i Skatterättsnämnden. Jag vill också i sammanhanget nämna att de öppna gränserna och en alltmer globaliserad ekonomi gör att hoten mot den svenska skattebasen ökar. Det internationella området kräver att Skatteverket intensifierar sin samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Det är viktigt att myndigheten fortsätter att förbättra de möjligheter till informationsutbyte som finns. Det internationella arbetet blir alltmer angeläget och kräver en särskild struktur och kompetens i vårt skatteverk. Tullverket har en viktig uppgift att verka för två saker, dels en effektiv handel, dels en ökad import och export som gynnar Sveriges ekonomi, som gynnar jobb i Sverige, som ger tillväxt i Sverige. Vi behöver enkla regler som ger rätt intäkter och som gör det gynnsamt med både import och export. Tullverkets uppdrag ställer stora krav, vill jag utifrån våra samtal med dem säga, på kunskaper inom logistik, ekonomi, informationsanalys och brottsbekämpning. Vi har omkring 60 miljoner resande som passerar in i och ut ur Sverige varje år. Det är 12 miljoner bilar, drygt 1 miljon lastbilar och 600 000 containrar som passerar våra gränser varje år. Tullverket vill öka denna trafik. Det är bra för vår ekonomi, och det är bra för handel och jobb. I detta finns förstås en stor uppgift att selektera insatserna och ha en god informationsanalys för att kontrollera trafiken på rätt plats, vid rätt tillfälle och med rätt kompetens - allt i syfte att förhindra det illegala och förenkla det lagliga. Självklart har Tullverket som nämndes även en mycket viktig uppgift att i samband med detta, med träffsäkra insatser och på ett effektivt sätt, agera brottsbekämpande mot de problem som tidigare talare bland annat har tagit upp. Kronofogden har förstås en viktig uppgift att på ett effektivt, partsneutralt och också förtroendeingivande sätt verkställa beslut och driva in skulder. I myndighetens anslag på 1,6 miljarder kronor ryms den viktiga uppgiften att underlätta för människor att göra rätt för sig och upprätthålla en god betalningsvilja. Visionen är en pådrivande kraft för att alla ska betala och för att ingen ska bli överskuldsatt. Det är viktigt att varje kvartal, varje halvår och varje år ta steg mot detta. Det totala anslaget till Kronofogdemyndigheten ligger nu på 1,6 miljarder kronor. Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande och avslag på motionerna. (Applåder)

Herr talman! Vi behandlar nu utgiftsområde 3, som handlar om skatt, tull och exekution, vilket är ett vackert ord. Det unika med Sverige är att vi har ett mycket duktigt skatteverk. Det har haft en väldig betydelse för välfärden, och inte minst för synen på vad staten kan göra för välfärden, i dessa europeiska orostider. Det har varit en stor tillgång att ha en stark institution. Vi har också, som Henrik von Sydow har beskrivit, fått en ökande tilltro till och uppskattning för Skatteverket, vilket jag vill påstå är ganska unikt i dessa tider då allt fler önskar komma undan skatt. En av Skatteverkets allra viktigaste uppgifter framöver - om detta finns det en bred enighet - är att bekämpa den organiserade brottsligheten. Är det någonting den organiserade brottsligheten göds av är det nämligen tillgången till pengar. Därför är det viktigt att Skatteverket kan samverka med andra institutioner, inte minst polisen, tullen och kronofogden. Där tror jag att Skatteverket kan vara en förebild för många andra länder. Låt mig efter detta gå in något på Tullverket. Tullverket består egentligen av två delar, herr talman. Det är dels tullverksamheten i bemärkelsen att vi tar in moms och punktskatter inom den del som heter "effektiv handel". Dels finns det den andra delen, som de flesta människor förknippar med Tullverket, nämligen att kontrollera in- och utförsel av illegala varor i Sverige - över Öresundsbron, via Arlanda och på många andra ställen där det förekommer smuggling av olika sorter. På denna punkt finns det anledning att alltid förbättra både arbetsmetoder och vilka medel Tullverket kan ha. Det är en smula oegentligt, herr talman, att just skatteutskottet ska hantera den del som har att göra med vilka metoder Tullverket får använda. Det skulle kunna ligga under ett annat utskott som har mer att hantera än den ekonomiska sida vi har att göra med när det gäller effektiv handel. Låt mig allra sist i detta inte alltför långa anförande gå över till Kronofogdemyndigheten, som är det som diskuteras minst av allt. Den har också en mycket svår uppgift i samhället. Vi måste ändå notera att Kronofogdemyndigheten har en viktig uppgift, och vi har haft chefen för Kronofogdemyndigheten - med den vackra titeln "rikskronofogde" - hos oss. Tyvärr är det på det sättet att icke så lite av den exekutiva verksamheten är genererad av det offentliga. Det gäller tv-licenser, vårdavgifter, trängselskatter, parkeringsböter, bilskatter och annat. Det är inte så stora summor, men ärendemängden är väldigt omfattande. När rikskronofogden var i skatteutskottet ställdes det frågor om det är rimligt att man inte har någon annan ordning än att exekutionsväsendet ska ägna sig så mycket åt de ganska små summor det är fråga om. Det kan man verkligen fråga sig. Vi har där en speciell omständighet som är väldigt tydlig nuförtiden, nämligen olika telefonavgifter och sms-lån. När det blir betalningsproblem för dessa har företagen en tendens att använda exekutionsväsendet för att driva in detta. Man kan enligt min uppfattning säga som så att alltför lite krav ställs på företagen själva, innan de går till exekutionsväsendet för att driva in detta. Man kan ställa sig frågan om det i Sverige är för billigt att använda exekutionsväsendet? Det gör ju att många företag inom smålån och vad det nu kan vara tycker att de kan låta bli att pröva säkerhet och så vidare ordentligt. Detta tycker jag är en misshushållning med de offentliga krafterna. Det är mycket sällan vi gör så, men det finns en enskild motion som är väckt på området Kronofogdemyndigheten som jag vill ta upp. Den är skriven av en moderat som heter Jessika Vilhelmsson, och hon tycker att polisen bör få omhänderta pengar på uppdrag av Kronofogdemyndigheten när det föreligger. Hon vill ha ett tillkännagivande. Detta avslår vi med motiveringen att det pågår ett arbete att utveckla Kronofogdemyndighetens arbetssätt. Jag hoppas då att detta ingår i utvecklingen, för att kunna göra just detta är enligt mitt sätt att se det en viktig del i att bekämpa organiserad brottslighet - att polisen får möjlighet att ta hand om de kontanter det finns uppenbart fog för, så att man slipper tillkalla en företrädare för Kronofogdemyndigheten för att kunna göra utmätningen direkt. Med detta vill jag alltså säga att det verkar vara ett klokt beslut som jag hoppas kommer att omsättas så småningom. I övrigt vill jag säga att jag står bakom förslaget, och jag noterar att de reservationer som finns ligger i samma härad; det är bara frågan hur mycket pengar man ska anslå. Just nu tycker jag dock att det är klokt att vi antar det förslag som föreligger.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till regeringens förslag avseende anslagen till skatt, tull och exekution samt avslag på motionerna. Anslaget till Skatteverket innehåller 8 miljoner i ett tillfälligt anslag och 13 miljoner i ett varaktigt anslag 2013 till åtgärder för att öka rättssäkerheten i skatteärenden. Det är ett ämne som jag har talat både ofta och länge om i tidigare anföranden. I det här anslaget ges resurser till en utredning med uppdrag att se över möjligheten för Skatteverket att ge snabba och bindande förhandsbesked i vissa skattefrågor och därmed öka förutsägbarheten och stärka rättssäkerheten för företag. Dessutom får Skatteverket i uppdrag att förbättra hanteringen av ärenden och förbättra sin service och kommunikation med företagen, vilket bland annat ska ske genom fler elektroniska tjänster. Man ska också öka enhetligheten i Skatteverkets beslut, vilket jag länge har efterlyst. Herr talman! För tullen är anslagen och åtagandena i stort sett oförändrade. Jag träffade företrädare för Tullverket, polisen och Skatteverket så sent som i går eftermiddag, och utifrån samtal med dem kan jag bara instämma med regeringen om att prioriteringen av insatser mot den organiserade brottsligheten, den storskaliga brottsligheten samt den ekonomiska brottsligheten är av stor vikt. Men det är ett problemområde för tullen, polisen och Skatteverket att komma åt den illegala handeln eftersom den till stor del är en riktigt vinstbringande handel med alkohol och tobak som passerar gränsen helt lagligt till skatteupplag i Sverige, enligt tulldeklarationerna, men i praktiken rullar de i väg någon helt annanstans efter att de passerat gränsen. Det är svårt att jaga en laglig transport som helt plötsligt har gått upp i rök efter gränspassagen. En annan metod för att kringgå lagstiftningen är att chansa på att föra in flera lastbilar med identiska deklarationshandlingar och hoppas på att bara en av dem blir stoppad och kontrollerad. Idéerna saknas verkligen inte i den här världen. På det sättet kan man ge sken av att bedriva en helt laglig handel fast handeln i själva verket omfattar tre gånger så mycket varor som man deklarerat för. Det finns, som sagt, en mängd variationer att ta till för att införseln ska uppfattas som laglig och oantastlig, men det handlar i praktiken om oegentligheter och osanna intyg. Här måste regeringen se till att vi får fram underlag till en lagstiftning så att Åklagarmyndigheten, tullen, polisen, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten kan komma åt förövarna, plocka bort vinsterna och utdöma kännbara straff. Det är en svår uppgift, men det är också en nödvändig uppgift att med det snaraste ta itu med. Ett sådant utredningsinitiativ, som jag i så fall också önskar mig, påverkar inte myndigheternas anslag för 2013. Jag kan därför tillstyrka regeringens anslagsfördelning enligt förslaget.

Herr talman! Det här betänkandet omfattar tre myndigheter, men jag tänker avgränsa mig till att enbart prata om Tullverket. Det berör en del förslag i reservationerna som jag tänker säga någonting om. Som ledamot av Tullverkets insynsråd får man tillgång till viktig information om hur arbetet i myndigheten går och vilka resultat som uppnås. Verket har bland annat fått i uppdrag att förbättra verksamheten när det gäller brottsbekämpning och uppbörd. I juni 2011 fick Tullverket och Rikspolisstyrelsen i uppdrag att kartlägga vapeninförselns omfattning och utveckla samarbetet med andra myndigheter och motsvarande myndigheter i andra länder. Den 2 november slutredovisades uppdraget till regeringen. Man arbetar nu med att upprätta en myndighetsgemensam handlingsplan för att förbättra arbetet med att bekämpa illegala skjutvapen, som tas upp i en av reservationerna. Arbetet ska vara färdigt under våren. Man har bland annat kunnat konstatera att många illegala vapen kommer från östra Europa på flera vägar och att dessa cirkulerar en längre tid i landet. Förutom traditionell smuggling och paketförsändelser finns det också andra legala kanaler som används utan att det upptäcks. I budgeten har Tullverket fått ett anslag på 5 miljoner kronor till att införskaffa en ny mobil skanner. Därmed kommer man att förfoga över tre sådana enheter, en i Malmö, en i Göteborg och en i Stockholm. Dessa har visat sig vara mycket effektiva i arbetet att upptäcka smuggelgods. Herr talman! Den stadigt ökande handeln över gränserna innebär en ökad belastning på tullens verksamhet. Ett led i att förbättra funktionen av verksamheten inom EU är att få till en modern tullkodex. EU arbetar nu med att ta fram en ny tullkodex som kallas för UCC. Det handlar om att skapa en bättre riskhantering, förenklingar och skydd av unionen. UCC, Union Customs Code, är en omarbetning av nuvarande MCC som infördes 2008. Ett förslag från kommissionen presenterades i februari 2012. Förslaget behandlas nu i rådet och EU-parlamentet. Senast i juni 2013 ska dessa kunna presentera ett förslag till beslut. Tillämpningsföreskrifterna ska antas under 2014, och om tidsschemat håller ska implementeringen påbörjas under 2015 och vara helt genomförd 2020. Det har visat sig att det nya förslaget kommer att innebära hel del kostnader. Det innebär att också att näringslivet måste omfattas och tillskapa nya kompatibla datorsystem som kan fungera i samverkan med myndigheterna för att förbättra säkerheten när varor legalt ska flyttas in och ut ur landet och samtidigt underlätta för dem som sköter sig. Jag tror att detta är en mycket bra väg att gå framåt för att inte förhindra att varor och tjänster kan föras över gränserna på ett legalt sätt och samtidigt förhindra och försvåra för dem som fuskar att slinka undan. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.