Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Debatt om förslag 2 december 2009
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  2. Hoppa till i videospelarenTorbjörn Björlund (V)
  3. Hoppa till i videospelarenPeter Rådberg (Mp)
  4. Hoppa till i videospelarenRolf Gunnarsson (M)
  5. Hoppa till i videospelarenPeter Rådberg (Mp)
  6. Hoppa till i videospelarenRolf Gunnarsson (M)
  7. Hoppa till i videospelarenPeter Rådberg (Mp)
  8. Hoppa till i videospelarenRolf Gunnarsson (M)
  9. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  10. Hoppa till i videospelarenRolf Gunnarsson (M)
  11. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  12. Hoppa till i videospelarenRolf Gunnarsson (M)
  13. Hoppa till i videospelarenStaffan Danielsson (C)
  14. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  15. Hoppa till i videospelarenStaffan Danielsson (C)
  16. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  17. Hoppa till i videospelarenStaffan Danielsson (C)
  18. Hoppa till i videospelarenAllan Widman (Fp)
  19. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  20. Hoppa till i videospelarenAllan Widman (Fp)
  21. Hoppa till i videospelarenElse-Marie Lindgren (Kd)
  22. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  23. Hoppa till i videospelarenElse-Marie Lindgren (Kd)
  24. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  25. Hoppa till i videospelarenElse-Marie Lindgren (Kd)
  26. Hoppa till i videospelarenSten Tolgfors (M)
  27. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  28. Hoppa till i videospelarenSten Tolgfors (M)
  29. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  30. Hoppa till i videospelarenSten Tolgfors (M)
  31. Hoppa till i videospelarenNils Oskar Nilsson (M)
  32. Hoppa till i videospelarenIsabella Jernbeck (M)
  33. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  34. Hoppa till i videospelarenIsabella Jernbeck (M)
  35. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  36. Hoppa till i videospelarenIsabella Jernbeck (M)
  37. Hoppa till i videospelarenRolf K Nilsson (M)
  38. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  39. Hoppa till i videospelarenRolf K Nilsson (M)
  40. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  41. Hoppa till i videospelarenRolf K Nilsson (M)
  42. Hoppa till i videospelarenRolf Gunnarsson (M)
  43. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  44. Hoppa till i videospelarenRolf Gunnarsson (M)
  45. Hoppa till i videospelarenAnders Karlsson (S)
  46. Hoppa till i videospelarenRolf Gunnarsson (M)
  47. Hoppa till i videospelarenStaffan Danielsson (C)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 47

Anf. 1 Anders Karlsson (S)

Fru talman! Sverige har under lång tid varit militärt alliansfritt. Sverige är i dag militärt alliansfritt. Sverige ska också i framtiden vara militärt alliansfritt. Det har under många år varit en självklarhet, men nu krävs det att vi politiker understryker det. Den borgerliga regeringen slingrar sig undanglidande, och moderata företrädare som Karin Enström säger öppet att nästa naturliga steg är att gå med i Nato. Beslut efter beslut som regeringen fattar visar det tydligt: snacket om att köpa materiel från hyllan, den kraftiga neddragningen av nyanskaffning av försvarsmateriel, yrkesförsvaret, det expeditionslika insatsförsvaret. Vi går i en riktning som påminner om den danska modellen. Danskarna har valt att montera ned delar av det nationella försvaret. I stället har de gått in i en pakt med USA som säger att om de ställer upp med styrkor i Afghanistan och Irak så lovar jänkarna att komma och rädda Danmark om det skulle krävas. Det sägs att det inte finns någon militär försvarsallians som någonsin har hållit, med ett undantag - den mellan Hitler och Mussolini - och det kriget vet vi ju alla att de förlorade. Sverige har aktivt valt en annan riktning än Danmark. Sverige har valt att kunna stå oberoende. Men det är förrädiskt att blanda ihop oberoende med passivitet. Sverige ska och kan vara långt mycket mer verksam än under den borgerliga regeringen. Vi ska använda vår militära alliansfrihet till att medla, föra samtal och att stötta FN och EU när vi så väljer med såväl civila som militära medel. Sveriges försvar är, och ska vara, allas ansvar. Genom en fortsatt folklig förankring säkras försvarets tillgång till kompetens och flexibilitet inför en eventuell framtida försämrad omvärldssituation. Den folkliga förankringen utgör därmed en viktig komponent för det militära försvaret. Vi menar att värnplikten utgör en central del av försvarets folkliga förankring. Försvaret får inte bli ett samhälle i samhället utan måste spegla befolkningen vad gäller attityder och värderingar. Sveriges alliansfrihet ska stå fast och inte vara en vindflöjel. Den borgerliga regeringen riskerar att försätta oss i en situation där vi inte själva kan skydda Sverige. Försvarsmakten anger självt att den höga beredskapen för soldaterna som regeringen vill se inverkar negativt på uthållighet och förmågan att möta nya hot. Regeringens försvarsstrategi är bakåtsträvande, inte framåtsyftande. Fru talman! Den smygande nedläggningen av värnpliktsförsvaret sker i det tysta, tyvärr utan att fokus hamnat på detta i medierna. I juli och augusti i år ryckte de sista värnpliktskullarna in. Efter det kommer inte försvarsministern att låta en enda tjej eller kille rycka in som värnpliktig. Detta har regeringen bestämt utan att riksdagen har fattat något beslut. Regeringen föregår helt fräckt riksdagens beslut och monterar ned värnplikten i det tysta. Detta är djupt oärligt och tragiskt. Socialdemokraterna har länge varnat för att montera ned värnplikten och inrätta ett frivilligt yrkesförsvar. Den borgerliga regeringen har inte hörsammat de varningar som vi har utfärdat. Den har valt att inte eftersträva ett brett blocköverskridande beslut i en så viktig fråga som försvaret av vårt land. Den borgerliga regeringen avser att införa ett frivilligt yrkesförsvar som utsätter det svenska försvaret för stor risk. Att Försvarsmaktens personalförsörjning behöver ses över och att kraftfulla åtgärder behöver vidtas är något som jag pratat mig varm för många gånger. Det behovet ser vi nog alla. Att Försvarsmakten har många hövdingar och få indianer står klart. Att Försvarsmakten i sin struktur liknar ett mumintroll med ett gigantiskt huvud och små fötter som trippar omkring kan man skratta åt. Men det är ett allvarligt problem. Regeringens lösning riskerar dock att skapa enorma svårigheter som gör att dagens problem framstår som en västanfläkt. Försvarsmakten har räknat med så låga ingångslöner för soldater att den i en högkonjunktur riskerar att inte kunna attrahera sökande alternativt få rusande lönekostnader. En övergång till ett yrkesförsvar kommer att kosta miljardbelopp, pengar som redan i dag tas från försvarsforskning och försvarsmateriel. Fru talman! Det finns exempel i Europa som inger stark oro. Holland, som gick över till en frivillig yrkesarmé, har i dag ca 7 000 vakanser. Holländska försvarsmakten rekryterar nu bland de minst studiemotiverade på gymnasiet med löfte om att soldaterna ska kunna få läsa upp betygen. Den utvecklingen vill vi inte se i Sverige. I dag har Sverige ett mycket gott anseende i världen för den höga kompetensen bland soldaterna. Det är för att de både förstår kulturen de verkar i och för att de frågar först och skjuter sedan, inte tvärtom. Om kvaliteten bland soldaterna sjunker kommer vi inte längre att kunna bibehålla samma försvar för Sverige eller delta i svåra internationella operationer. Med lägre kunskapsnivå bland våra soldater kommer vi att få gå över från en organisation där soldaten lär sig att tänka själv till en kommandoorganisation som bara genomför order. Frågan blir därför: Hur många av dagens unga är lockade av en sådan arbetsplats? Vi har lärt våra ungdomar att ifrågasätta och hitta egna lösningar på problemen. De söker med andra ord personlig utveckling och är inte beredda att uppoffra sin tid för något som inte känns betydelsefullt. Trots alla dessa risker avser den borgerliga regeringen att avskaffa värnplikten från den 1 juli 2010. Detta är ett beslut som riksdagen så klart måste fatta, och regeringen säger att den också avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2010. Alla med minsta insikt i Försvarsmakten inser att det inte går att genomföra en så stor förändring av försvarets personalförsörjning på bara några månader. Därför har regeringen redan ett år före det tänkta avskaffandet av värnplikten gett Försvarsmakten i uppdrag att börja vidta en mängd åtgärder för att värnplikten ska kunna avskaffas så fort som möjligt. Det finns en uppenbar risk med detta förfaringssätt. Ett antal beslut fattas på regeringsnivå som förvandlar riksdagens ännu ej fattade beslut till en bekräftelse av de åtgärder som regeringen redan vidtagit. Det utrymme som finns för riksdagen att fatta ett eventuellt annat beslut än det regeringen kommer att föreslå är starkt begränsat. Regeringen väljer med detta agerande att lägga stora delar av genomförandet av beslutet innan det fattats. Verkställighet före beslut tillhör inte ett normalt beslutsfattande i vårt land. Det är i högsta grad odemokratiskt och gör riksdagen till ett transportkompani och borgerliga ledamöter till spratteldockor. Den borgerliga regeringen forcerar den här processen med stora risker som följd. Försvarsmakten kan inte garantera att den kan rekrytera tillräckligt många frivilliga med rätt kvalifikationer med den budget som den har till sitt förfogande. Sverige riskerar att gå samma öde som Holland till mötes med stora vakanser eller rusande lönekostnader. Fru talman! För de svåraste uppdragen måste vi rekrytera de bästa. Det spelar roll vem som försvarar Sverige och bidrar till fred och säkerhet i världen. Vi socialdemokrater vill fortsatt se en högkvalitativ Försvarsmakt med högteknologisk utrustning och kompetenta soldater. Vi socialdemokrater är övertygade om att Sverige tjänar på att slå vakt om den militära alliansfriheten och på att vidmakthålla ett försvar som ska fungera som en försäkring för Sveriges säkerhet. Det görs bäst med värnplikten som grund. Det behöver inte kosta mer - tvärtom. Vi förespråkar en modell med mönstringsplikt för såväl killar som tjejer. Därefter följer en värnplikt om tre månader. På så sätt har Försvarsmakten möjlighet att rekrytera de bäst lämpade och under tre månader inspirera dessa ungdomar till att gå en längre frivillig utbildning. Vårt försvar bygger inte på dyra yrkesarméer som kostar pengar. I dag finns ingen hotbild som motiverar att yrkessoldater ska stå i ständig beredskap. Det föreliggande förslaget innebär ett enormt slöseri med skattemedel. Socialdemokraterna satsar i stället på kontraktssoldater som har ett civilt ordinarie arbete men skriver ett kontrakt med Försvarsmakten att ställa upp och göra en insats när så behövs - i Sverige, i närområdet eller ute i världen. Så skapar man ett försvar för framtiden, med folklig förankring, som även fortsättningsvis lockar de bästa att söka sig till Försvarsmakten. Fru talman! Låt mig så säga några ord om försvarsindustrin. Så illa som regeringen behandlar den inhemska försvarsindustrin kan inte förklaras av något annat än ett stort ointresse. Efter tre år vid makten är det inte längre troligt att kunskapsnivån är låg. Regeringen har underlåtit att upprätta en försvarsindustristrategi för landet. Det är allvarligt inte bara för försvarsindustrin, som kräver långsiktighet för att våga satsa på utveckling och kompetens, utan också för Sverige som ett militärt alliansfritt land. Vilka nationella kompetenser regeringen anser vara viktiga för landets säkerhet är höljt i dimma. I stället har regeringen levererat en praxis som säger att Försvarsmakten i huvudsak ska köpa sin materiel från den så kallade hyllan. Sten Tolgfors skriver i ett pressmeddelande att det inte går att bortse från att bristen på sjukvårdshelikoptrar kan ha inverkat negativt på soldaternas hälsa. Det är allvarligt och högst bekymmersamt. Soldaternas liv var avhängigt av att vi saknade visst materiel. Avsaknaden av sjukvårdshelikoptrar är ett sorgligt kapitel, men det är också ett skrämmande exempel på att det inte går att köpa försvarsmateriel från hyllan. Fru talman! Det finns ingen hylla där saker står och väntar. Könumret är avhängigt av vilket land som beställer och hur stor beställningen är. Ett litet land som Sverige riskerar alltid att komma långt bak i kön. Ett annat exempel som visar på regeringens feltänk är upphandlingen av finska terrängfordon i stället för Hägglunds SEP. Regeringen har all rätt att undanta viss upphandling från lagen om offentlig upphandling om det har implikationer på landets försvar och säkerhet. I stället har finansminister Anders Borg gjort det till en hederskodex att ha offentlig upphandling framför allt där marknadskrafterna ska råda. Det visar på regeringens oförmåga att se andra viktiga värden än prislappen. Vad kostnaden är för att inte ha kunskapen i landet om omvärldsläget förändras talar finansministern inte om. Vad visst materiel kostar i ett livscykelperspektiv talar finansminister Borg inte heller om. På samma sätt riskerar Anders Borg att tvinga försvarsministern att gå ut i en offentlig upphandling av u-båtar. U-båten är Sveriges viktigaste marina system för att skydda landet. Den är vårt öga och öra under vattnet. För ett land som har 60 procent av sin nationsgräns mot hav är denna kompetens avgörande för att kunna försvara landet. Trots det har regeringen hanterat frågan så slarvigt att Sverige riskerar att förlora sin kompetens på området. Kockums har gång på gång varnat regeringen, men i och med Sten Tolgfors inträde på Försvarsdepartementet är dialogen med försvarsindustrin avklippt. Fru talman! Frågan är om den borgerliga regeringen alls förstått att det är de tyska ägarna av Kockums som bestämmer om Kockums över huvud taget får lägga ett anbud vid en offentlig upphandling. De tyska ägarna skulle kunna välja att minska konkurrensen genom att enbart lägga anbud på de tyska u-båtarna. En tysk u-båt kostar 50-70 procent mer än en svensk. Vi socialdemokrater ser behovet av undervattenskompetens som den enskilt viktigaste faktorn för det marina försvaret och som en unik möjlighet att upprätthålla Sveriges militära alliansfrihet. Kockums behöver tydliga och långsiktiga besked för att kunna behålla kompetensen i företaget. Den borgerliga regeringen håller på att sälja ut unik världsledande kompetens som krävs för att upprätthålla Sveriges militära alliansfrihet. Försvarsindustrins företrädare är mycket tydliga, Sten Tolgfors. Det finns exempel som förskräcker. Sverige är ett av de få länder som saknar försvarsindustristrategi. Våra nordiska kolleger har sådana. Hur vi kan gå in i ett nordiskt försvarssamarbete utan att ha tydliggjort våra prioriteringar på försvarsindustriområdet är för mig en gåta. Vi socialdemokrater har varit mycket tydliga. Vi vill se en nationell försvarsindustristrategi som gör tydliga prioriteringar av vilka förmågor Sverige behöver. Försvarsindustrin ska få långsiktiga och tydliga besked för att våga satsa på kompetens och utveckling. Vi vill se en öppen dialog med försvars- och säkerhetsföretagen. Vi ändrar inte bemyndiganderamarna baserade på praxis som helt saknar förankring i en försvarsindustristrategi. Vi socialdemokrater vägleds av tre begrepp i vår syn på Försvarsmakten. Den ska vara modern, effektiv och folkligt förankrad. Fru talman! Jag ställer mig härmed bakom våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 4 och 5. I detta anförande instämde Kerstin Engle, Inger Jarl Beck, Peter Jeppsson och Åsa Lindestam (alla s).

Anf. 2 Torbjörn Björlund (V)

Fru talman! Med anledning av att Alice Åström, vår ordinarie ledamot i försvarsutskottet, är sjuk går jag upp i debatten. Jag ska emellertid inte hålla något anförande utan endast yrka bifall till de reservationer som Alice hade bestämt att vi skulle yrka bifall till. Jag yrkar således bifall till reservation nr 5 om personalförsörjning. Anders Karlsson tog bland annat upp vikten av värnplikt, och vår hållning i den frågan är väl känd. Likaså yrkar jag bifall till reservation nr 6 om försvarsindustrin samt reservation nr 10 om Luftförsvarsutredningen, som är viktig för flygets framtid. Jag önskar debattörerna lycka till i dagens debatt.

Anf. 3 Peter Rådberg (Mp)

Fru talman! I enlighet med vad riksdagen tidigare beslutat vill Miljöpartiet att det svenska försvaret ska omvandlas från ett invasionsförsvar till ett fredsfrämjande insatsförsvar. Försvaret ska ha ett tydligt och renodlat uppdrag, och det ska uppfyllas på ett kostnadseffektivt sätt. För att uppnå detta krävs omfattande omstruktureringsinsatser inom förbandsverksamheten och materielförsörjningen. Miljöpartiet gör tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet bedömningen att det går att spara 2 miljarder kronor i försvarsbudgeten. Vi kommer inom kort att redovisa hur vi ska finansiera dessa omstruktureringar. Jag kan beklaga att vi inte blev klara med finansieringen till denna debatt, men den kommer inom kort. Ett område där Miljöpartiet vill att rationaliseringsprocessen fortsätter är förbandsverksamheten. Där vill vi spara 640 miljoner kronor. Fru talman! Det finns i dag inget riksdagsbeslut som bemyndigar regeringen att investera ytterligare i JAS 39 Gripen-projektet. Riksdagen fattade så sent som 2007 beslut om en uppgradering av 31 JAS 39 Gripen till Natostandardnivån C/D, till en kostnad av 4,1 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar. Skälet för detta var enligt regeringen att "en ensad flygplansflotta som består av JAS 39 C/D kombinerat med att antalet flygplan reduceras ned till 100 innebär att långsiktiga besparingar uppnås". Flygvapnet har i dag inte behov av så många plan som 100. Även en enig Försvarsberedning har sedan dess konstaterat att behovet ligger någonstans mellan 60 och 70 flygplan. Inte ens två år har gått sedan riksdagen fattade det förra beslutet om uppgradering. Nu försöker regeringen återigen smyga igenom ett beslut som innebär att hela tanken om en enad JAS-flotta går om intet. Miljöpartiet har under flera års tid varnat för att teknikutvecklingen går mycket fortare än man från officiellt håll vill ge sken av. Att C/D-versionen bara skulle ha en livslängd på tio år, som regeringen nu vill göra gällande, är inte sant. Miljöpartiet anser att JAS-projektet under alltför lång tid tillåtits svälja alltför stora resurser från försvaret. Fru talman! Det mest märkliga i utskottets hantering av regeringens proposition var när regeringen kom med ett papper, mitt under vår behandling av ärendet, där det framkom att man hade strukit texten att komma till riksdagen med en proposition om det skulle bli aktuellt att uppgradera JAS C/D till E/F-versionen om Brasilien eller något annat land vill köpa JAS. Därmed ställde regeringen de borgerliga ledamöterna inför ett fullbordat faktum. Regeringen vill helt enkelt slippa en debatt i ett känsligt ärende och själva besluta så som de önskar. Vilka är försvarsministerns argument för att gå förbi riksdagen i en sådan här viktig fråga och ge sin egen regering fritt mandat att agera i frågan när så önskas? Ett enigt försvarsutskott framhöll ju så sent som för ett år sedan att regeringen måste förelägga riksdagen eventuella kommande beslut om JAS 39 Gripens utveckling. På Sälenkonferensen förra året sade försvarsministern att det är Försvarsmaktens operativa behov som ska styra. Försvarsministern sade till och med att "det är vår skyldighet att beställa det som vi verkligen behöver". Jag vill ha ett tydligt besked från försvarsministern om vilka operativa behov det är som åsyftas och om vi verkligen behöver tio nya JAS-plan av E/F-varianten. Ser försvarsministern JAS-affären som vilken affär som helst på den internationella marknaden, eller tillhör den någon form av försvar inför kommande hot? Regeringen har tidigare uppskattat kostnaden för uppgraderingen till JAS 39 Gripen E/F till ca 580 miljoner kronor per flygplan. Det blir nästan 6 miljarder kronor för tio JAS-plan, samtidigt som vi står helt utan helikoptrar i Afghanistan. Försvarsministerns prioritering är för mig helt obegriplig. Just i denna stund lägger försvarsministern ett förslag på riksdagens bord om en satsning på JAS E/F för ca 6 miljarder kronor samtidigt som vi skriker efter helikoptrar i Afghanistan. Detta är inget annat, fru talman, än en skandal. Miljöpartiet anser att det finns ett stort behov av en parlamentarisk luftförsvarsutredning. Det är viktigt att ta ett samlat grepp över flygvapnets framtid gällande såväl vapen, flygtider, baser och ledningssystem som eventuella inköp av nya flygplan och i så fall när. Utredningen bör även omfatta den civila flygindustrin och undersöka ömsesidiga behov av hela spektrumet forskning, utveckling, anskaffning och vidmakthållande. Innan en sådan utredning genomförs kan inte mer pengar pumpas in i JAS 39 Gripen. Miljöpartiet står fast vid att det militära försvaret ska dimensioneras utifrån operativa behov och en realistisk hotbildsanalys. För överskådlig tid är ett av dessa operativa behov deltagande i internationella krishanteringsuppgifter. Aldrig någonsin har antalet svenska soldater, militärobservatörer och poliser i FN-tjänst varit så lågt som just nu. Det är Miljöpartiets ambition att Sverige ska skicka fler bidrag till fredsfrämjande verksamhet i FN:s regi. Regeringen slår fast att anslaget Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inte längre ska finnas uppfört i statsbudgeten. I stället ska dessa pengar gå genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det anser vi i Miljöpartiet är fel. Vi menar att regeringens syn på försvarets frivilligorganisationer inte resulterar i en mer användbar frivillighet. Regeringen föreslår i budgetpropositionen att det skapas en ny myndighet för exportstöd av krigsmateriel. Miljöpartiet är av principskäl emot exportstöd till företag som tillverkar krigsmateriel och vill inte se denna verksamhet ytterligare subventioneras av skattemedel. Därför vill vi hellre se att dessa pengar används till andra, prioriterade ändamål. Fru talman! Sedan 1991 har Somalia befunnit sig i ett laglöst kaos. Samhällsapparaten har inte fungerat, och i avsaknad av en fungerande kustbevakning har landet inte kunnat freda sitt territorium till havs med ett utbrett illegalt fiske som resultat. Fiskebeståndet har reducerats och inkomstmöjligheterna för somaliska fiskare begränsats, vilket har resulterat i att lokala fiskare tagit till sjöröveri som sin försörjningsmetod. Den svenska regeringen kan i egenskap av EU:s ordförande driva på så att EU:s mission utanför Somalia, Operation Atalanta, vidgas till att även inkludera renodlade kustbevakningsuppgifter som beivrande av tjuvfiske och dumpning av miljöfarligt materiel till havs utanför Somalias kust. Det är viktiga uppgifter som för närvarande lämnas utan åtgärd. Den gröna gruppen i EU-parlamentet har tidigare föreslagit att Operation Atalanta utvidgas med dessa kustbevakningsuppgifter för att den militära delen av operationen ska bli framgångsrik. Miljöpartiet menar att EU även har en skyldighet att agera mot detta problem, som är ett direkt resultat av EU:s felaktiga fiskepolitik. För detta ändamål vill Miljöpartiet anslå 193 miljoner kronor för 2010 för att kunna skicka ett flygplan från Kustbevakningen för att stationeras i Somalia. För nästföljande två år anslår vi 360 miljoner kronor. Avslutningsvis, fru talman, höll Barack Obama i natt ett tal till det amerikanska folket där han sade att USA ska börja dra tillbaka sina trupper från Afghanistan från och med juli 2011. Innan dess kommer han att skicka ytterligare 30 000 soldater till Afghanistan. Det är en truppförstärkning som ska kopplas till ökade insatser för att stärka det civila samhället i Afghanistan. Vi i Miljöpartiet är inte speciellt glada åt de 30 000 nya trupperna, men vi får se hur stor del som blir civila av de 30 000. Nu äntligen har vi fått en tid då vi kan se slutet på kriget i Afghanistan. Den svenska regeringen har häcklat oss i Miljöpartiet när vi har talat om reträtt från Afghanistan. Försvarsministern har gång på gång sagt att skulle vi börja tala om reträtt skulle talibanerna ta över landet omgående. Talibanerna skulle bara vänta på den dagen då trupperna var borta och skulle sedan överta styret. Min fråga till försvarsministern är: Vad säger Sten Tolgfors i dag om Barack Obamas tal? Välkomnar du det planerade tillbakadragandet, eller står du fast vid att talibanerna kommer att ta över när USA börjar återtåget den 1 juli 2011? Jag gläds också extra i dag eftersom Socialdemokraterna och Miljöpartiet har fattat ett beslut om en översyn av våra trupper som ska vara klar före årsskiftet 2011 och som därmed ligger i paritet med Obamas tillbakadragande. Huvudfrågan till försvarsministern är hur han ser på Obamas tal i natt. Välkomnar du tillbakadragandet om ett och ett halvt år, eller beklagar du beslutet med att talibanerna återigen kommer att ta över makten? Jag yrkar bifall till reservationerna 4, 8 och 10.

Anf. 4 Rolf Gunnarsson (M)

Fru talman! Egentligen skulle jag inleda med ett grattis till de 2,5 talarna. Jag beklagar självklart att Vänsterpartiet inte kan vara med i debatten. Varför vill jag då säga grattis? Jo, för att man lyckades dölja det faktum att det inte finns någon samlad opposition i försvarspolitiken. Det är tre vänsterpartier som inte har det minsta gemensamt när det gäller försvarspolitiken. Det är bara att läsa handlingarna och se hur man vill spara 2 miljarder. Inte på en enda punkt är man överens. Där den ena vill spara vill den andra satsa och så vidare, rätt igenom. Jag återkommer till detta och till det oerhört splittrade förslaget. Som sagt, det finns ingen samlad opposition på försvarsområdet i år. Fru talman! Jag kommer i mitt anförande att ta upp enbart vissa frågor eftersom vi moderater har flera talare anmälda i en så här viktig debatt om försvaret och dess framtid. Det här är också den sista budgetdebatten för försvaret före valet. Det gäller att ge väljarna besked om vad vi vill inom försvarsområdet. Från den moderata försvarskommittén kommer ju senare på talarlistan Nils Oskar Nilsson, Isabella Jernbeck, Rolf K Nilsson och självklart försvarsminister Sten Tolgfors. Om vi ser på hur läget var då vi tog över efter Socialdemokraterna - kalla det arvet efter vad som hade hänt under tolv år - kan vi notera följande på försvarssidan. Det är ca 60 nedlagda förband och enheter sedan 1994. Det har varit en försvarspolitik hårt präglad av regionalpolitik och arbetsmarknadspolitik. Vi har fått en rejäl snedsits med 1 000 överstelöjtnanter och endast 80 fänrikar. En sådan snedsits påverkar självklart utbildningen negativt. Vi hade Göran Persson-doktrinen som löd att man alltid kan ta de sista försvarsmiljarderna för att få ihop statsbudgeten totalt. Vi minns kanske då han impulsivt och oförankrat i en budgetdebatt tog ett par miljarder till sjukvården, och en annan gång var det polisen som behövde pengar varpå han impulsivt tog miljarder från försvarsbudgeten. I Socialdemokraternas ögon var tydligen försvarsbudgeten en sorts budgetregulator. Vänsterpolitiken har givit påtagliga strukturella brister i Försvarsmaktens ekonomiska styrning, och vi minns alla de stora svarta ekonomiska hål som snabbt dök upp så fort Socialdemokraterna hade lagt fram en försvarsbudget. Det var det så kallade arvet. Fru talman! Vi i alliansen har haft bra grunder att stå på då vi har utformat vår nya försvarspolitik. Det har varit Försvarsberedningens omvärldsanalys från december 2007 och Försvarsmaktens så kallade perspektivstudie från samma period. Det har varit Försvarsberedningens rapport Försvar i användning från juni 2008, och vi har rapporterna från Genomförandegruppen hösten 2008. Vi har Försvarsmaktens svar på planeringsanvisningarna. Vi har Stödutredningen som kom i maj 2009. Vi har beslutet om inriktningspropositionen Ett användbart försvar . Vidare har vi Pliktutredningen från juni 2009. Men grunden för att ha en stark försvarsbudget är ju starka statsfinanser. Allians för Sverige tar ansvar för statsfinanserna - som ni vet. En ansvarsfull ekonomisk politik lägger grunden för Sverige att ta sig ur krisen och för fortsatta satsningar i välfärdens kärna. De tre vänsterpartiernas politik leder till att statens finanser raseras. Arbetslinjen och en politik för flera jobb behövs för satsningar i välfärden, miljön med mera. Vår arbetsmarknadspolitik består av att vi förhindrar att fler jobb försvinner, satsar på omställningar och bygger broar tillbaka till arbetsmarknaden. Vi skapar förutsättningar för att jobben ska bli fler. De tre vänsterpartiernas arbetsmarknadspolitik består av en bidragslinje och inget annat. Fru talman! Inriktningspropositionen gav klara besked. Det ska vara oförändrade anslag till försvaret. Det blir inga nya förbandsnedläggningar. Det är ett besked som många försvarsanställda tog emot mycket positivt efter tolv år av oro med vänsterstyre och massor av nedläggningar. Det är alltså stopp efter tolv år av nedläggningar och förflyttningar. Det är klara besked att hela Sverige ska försvaras, det vill säga en hög tillgänglighet. Insatsförbanden ska verka såväl nationellt som internationellt, och insatsförbanden ska präglas av hög flexibilitet. För att öka tillgängligheten kommer insatsorganisationen att bestå av stående och kontrakterade förband. Huvuddelen av förbanden kommer att vara kontrakterade med tjänstgöringsskyldighet och regelbundna övningar. Insatsorganisationen ska bestå av 50 000 kvinnor och män. Fru talman! Så har vi hemvärnet, som under tolv år av socialdemokratiskt styre har misshandlats. Det har varit halvering efter halvering, från över 100 000, i alla fall på papperet, ned till en siffra som har visat att av dagens 28 000 i hemvärnet fullgör endast 13 200 sina tjänstgöringstimmar. Nu, tolv år efter Socialdemokraternas misshandel av hemvärnet, ser alla en ljusning - detta efter alliansens agerande. Huvuddelen av hemvärnet ska utvecklas till nationella skyddsstyrkor med större krav på tjänstgöring och högre ambition avseende utbildning, övning och bättre materiel. Jag vet att besluten om hemvärnet - beslut fattade av alliansen - mottagits mycket väl ute i landet. Jag besökte hemvärnsledningen, den så kallade Dalagruppen i Falun, i förra veckan. Jag fick bland annat veta att man ska starta en ny tremånadersutbildning i januari för 34 kvinnor och män. Utan att man har sökt att kvotera har det blivit 17 kvinnor och 17 män. Det var och är en optimism i hemvärnsrörelsen som jag inte har sett och upplevt på mycket länge. Men Socialdemokraternas ständiga förslag om halvering av hemvärnet har satt djupa spår och sår i hela hemvärnet. Nu finns det positiva tongångar! Hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna har sin givna plats i alliansens försvarspolitik. De nationella skyddsstyrkorna kommer att ha som mål att med stor uthållighet svara för skydd och bevakning av skyddsvärda militära objekt samt samhällsviktig infrastruktur. Huvuddelen av förbanden ska kunna verka inom ett dygn och med mindre delar inom några timmar. Därutöver ska de nationella skyddsstyrkorna kunna stödja övriga samhället och andra myndigheter. Jag slutar avdelningen hemvärnet med ett citat direkt från rikshemvärnschefen: "Denna inriktning innebär en utbildnings-, utrustnings- och användbarhetsmässig ambitionshöjning för hemvärnet." När hörde ni en rikshemvärnschef säga så under de tolv socialdemokratiska åren? Fru talman! Då vi nu har presenterat en del av vår politik, alliansens försvarspolitik, undrar man förstås om det finns något alternativ i försvarspolitiken. Nej, fru talman, man behöver inte vara särskilt läskunnig för att notera och konstatera att det alternativ som påstås finnas är det mest spretiga och splittrade förslag som i alla fall jag har läst inom försvarspolitiken i denna kammare. Men jag har i och för sig bara varit här i 15 år. Där det ena rödgröna partiet vill höja anslaget i förhållande till alliansens förslag vill det andra rödgröna partiet - eller de andra rödgröna partierna - minska anslaget. Så ser det ut på de flesta konton - i alla fall de större. En sak är man dock överens om, nämligen att 2 miljarder ska bort. Men hur ska det ske? Det finns det inget svar på, och jag är mycket tveksam om vi kommer att få något svar i dag. Vi fick tidigare besked om att svar ska komma senare. 2 miljarder i besparing kan lätt bli 3-4 miljarder om vi ska titta på de olika besparingsförslagen. Frågan står och förblir nog öppen när vi lämnar kammaren: Finns det egentligen något alternativ till alliansens försvarspolitik? Det här är alltså den sista ekonomiska budgetdebatten om försvaret i riksdagen före valet. Några besked om vad de tre vänsterpartierna tycker och är eniga om får vi inte. Jag ska ta upp några exempel ur det alternativa förslag som de tre vänsterpartierna presenterar. När det gäller kontot och anslaget för förbandsverksamhet och beredskap vill Socialdemokraterna minska med 325 miljoner och Miljöpartiet med hela 640 miljoner. Men Vänstern vill höja anslaget med 160 miljoner. Det är alltså en differens på 800 miljoner bara på det kontot. När det gäller kontot för fredsfrämjande förbandsinsatser finns också där stora differenser mellan de tre vänsterpartierna. Minska med 1,7 miljarder, säger Socialdemokraterna. Nej, 1,2 miljarder får räcka som minskning säger Vänstern, medan Miljöpartiet vill lägga på 100 miljoner. Det blir alltså en total differens på 1,8 miljarder. Då förstår ni bättre mitt påstående att det inte finns något alternativ. Det som låtsas vara tre eniga partier är något som finns enbart på papper. När det gäller kontot för anskaffning av materiel och anläggningar är det också där stor oenighet. Minska med 1 miljard, säger Miljöpartiet, medan Socialdemokraterna vill lägga på 100 miljoner. Tala om en splittrad opposition! Också på kontot som gäller vidmakthållande, avveckling med mera av materiel och anläggningar finns stora skillnader. Jag återkommer till dessa stora skillnader i förslag. Det går inte att få ihop detta. Det är inte trovärdigt. Fru talman! Det här var ett axplock ur de oenigheter som finns hos de tre vänsterpartierna. Här gör de tre partierna verkligen skäl för rubriken "Vänsterexperimentet". Socialdemokraternas budget går inte ihop alls. I Socialdemokraternas budgetalternativ för försvarsbudgeten har man prutat 550 miljoner kronor genom att säga att vi ska lämna Kosovo redan kommande nyår. Det är en sak som självklart inte ens är praktiskt genomförbar. Socialdemokraterna har prutat i sin budget med 550 miljoner, och helt plötsligt fattas 2,5 miljarder och inte 2 miljarder - detta eftersom Socialdemokraterna går med på att vara kvar i Kosovo under 2010. I ett betänkande som är på väg in i kammaren för debatt och beslut ställer alltså Socialdemokraterna upp på fortsatt verksamhet, men man har inga pengar. Nils Oskar Nilsson återkommer om våra internationella insatser. Jag ska säga några ord om materielförsörjning, även om Isabella Jernbeck återkommer mer i detalj. Jag rekommenderar alla på vänsterkanten att ta del av Försvarets materielverks så kallade materielförsörjningsstrategi. Den fastställdes i februari 2007 av ÖB Håkan Syrén samt generaldirektörerna för just Materielverket och FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Det står tydligt och klart att insatsförsvarets uppgifter och behov ska vara styrande för Försvarsmaktens materielförsörjning. Materielförsörjningen ska vara kostnadseffektiv ur ett livscykelperspektiv och tillgodose kravet på ökad leveranssäkerhet. Materielförsörjningen ska styras av tydliggjorda och medvetna val mellan kostnad, effekt och handlingsfrihet. Internationell samverkan ska vara huvudalternativet vid all utveckling, anskaffning och vidmakthållande. Nyttan av internationellt materielsamarbete ska maximeras. Varifrån kommer då talet om att köpa från hyllan? Det har blivit ett slagord med inneboende hat från vänsterkanten. Vi hörde Anders Karlsson ta upp det tidigare. Så här skriver FMV i sitt strategidokument, som jag rekommenderar att vänsterpolitikerna tar del av eftersom många tycks inte ens veta att den finns. Så här står det om den så kallade hyllan: "En felaktig tolkning av strategin är att den förespråkar köp av hyllvara som enda alternativ. Skrivningar om att köpa på hyllan förekommer över huvud taget inte i strategin." Så skriver alltså FMV i sitt dokument. Jag har en stilla undran. Hur kan Socialdemokraterna stå och låtsas vara de stora försvarsindustri- och försvarsmaterielivrarna då de har lagt fram en budget som ligger minst 2,5 miljarder under alliansens? Hur är detta möjligt? Är det inte väl magstarkt? Skär man i försvarsbudgeten påverkar det på många sätt materielbudgeten. Hur kan man samarbeta, utan att det blir nedskärningar, med partier som för bara ett par år sedan stod här i talarstolen och pratade om besparingar på 10-12 miljarder? Det är i det sällskapet som Socialdemokraterna nu finns. Nej, vänsterpartiernas budget är inte trovärdig. Jag förstår att Socialdemokraterna inte vill höra vad deras samarbetspartner vill skära på i materielanslaget. Men titta i handlingarna för att påminna er om läget. Miljöpartiet vill ta bort 995 miljoner och ta bort ytterligare 700 miljoner från kontot för vidmakthållande, avveckling med mera. Det fattas alltså ytterligare 1,5 miljarder för det röda laget. 1,5 miljarder ytterligare var det. Jag förstår att detta är ett jätteproblem för vänstersidan - om neddragningen är totalt 2 miljarder, 3 ½ miljarder eller 4 miljarder - när man har så splittrade förslag, och något besked om hur det ska se ut i framtiden fick vi inte i dag. Nej, detta är inte trovärdigt. Det går inte ihop, Anders Karlsson. Det finns, som jag har påpekat, helt enkelt inget alternativ till försvarsbudgeten för 2010. Det är en ovanlig situation här i kammaren. Det är en röra i ny rekordklass, en splittrad bild och en djupt oenig vänsterkartell, och miljarder ska sparas. Det drabbar förbandsverksamheten, det drabbar det internationella arbetet och solidariteten, och det drabbar självklart svensk försvarsindustri. Det drabbar alltså hela det svenska försvaret. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 5 Peter Rådberg (Mp)

Fru talman! Detta är Rolf Gunnarssons sista debatt i kammaren, om jag inte missminner mig. Jag tackar för de debatter som har varit under åren. Det har varit väldigt trevligt att ha att göra mig dig som person och som debattör. Men nu ska jag övergå till ärendet. Rolf Gunnarsson ägnar egentligen över halva sin talartid till att läsa innantill om Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets budget. Det är bra, men vi kan den ganska bra själva. Men så gör man när man inte vill tala om sin egen politik utan vill gömma sig genom att tala om hur dåliga alla andra är. Jag har högre förväntningar på att en regering talar om vad man vill i framtiden. Jag saknar tyvärr det. Rolf Gunnarsson räknade upp Försvarsberedningen som en beredning som har varit lyckad under denna period. Försvarsberedningen var överens om att man skulle minska antalet plan från nuvarande 100 till 60. Min första fråga är om Rolf Gunnarsson ställer sig bakom detta. Jag vill också passa på att fråga vad Rolf Gunnarsson tycker om den reträtt som Obama nu ska inleda om ett och ett halvt år. Välkomnar Rolf Gunnarsson detta? Eller anser han, i likhet med försvarsministern tidigare har sagt, ungefär att helvetet på jorden nu kommer i den meningen att talibanerna kommer att ta över?

Anf. 6 Rolf Gunnarsson (M)

Fru talman! Jag tackar för de vänliga orden - innan Peter Rådberg började diskutera ärendet. Detta är i alla fall min sista budgetdebatt. Sedan vet jag inte om jag kommer att delta i någon annan debatt. Jag vågar inte lova någonting. Det får Peter Rådberg ta som ett hot. Vi kommer tillbaka till JAS-frågan, och det har skett väldigt mycket sedan vi stod här senast. Vi hade Norgeaffären, och vi har förhoppningsvis just nu en affär med Brasilien. Jag skulle därför aldrig ge mig in på att fastställa antalet plan. Jag anser inte heller att jag är så stor att jag kan göra någon större tolkning av vad jag såg på tv i morse om vad Obama sade i natt. Han gav helt klart ett besked om tiden och den styrka som skulle sättas in tills avveckling börjar ske. Det skulle börja ske en avveckling om ett och ett halvt år. Om det blir så eller inte får jag väl se från gungstolen hemma, och Peter Rådberg får möjligen fortsätta debatten här. Däremot tyckte jag att jag ägnade mycket tid åt den politik som vi skulle föra. Men jag är förundrad, Peter Rådberg, över den stora oenighet och den splittring som ni har. Det måste vara djupt oroande. Nu var du ärlig i debatten och sade att det inte kommer något besked i dag. Det var ett ärligt besked. Men man skulle kanske kunna kräva av tre etablerade partier att de kommer med ett besked i den sista budgetdebatten före ett val. När jag läste era olika förslag funderade jag verkligen på om de var sanna. Det var någon som hade gjort röda prickar. Det påminde om Bingolotto. Man ska försöka få tre i rad och få försvarsbingo. Då skulle alla partier vara eniga. Men ni är inte eniga i fråga om något konto, Peter Rådberg. Det tycker jag är det mest anmärkningsvärda i detta. Det är en mycket splittrad opposition. Det är en historisk dag, inte för att jag talar sista gången i en budgetdebatt utan med tanke på hur era oppositionsförslag ser ut.

Anf. 7 Peter Rådberg (Mp)

Fru talman! Jag sade att vi kommer att komma överens om de 2 miljarderna. Jag kan lugna Rolf Gunnarsson på den punkten. Jag tror inte att ni var så himla mycket bättre för fyra år sedan. Jag har i och för sig inte den historiska kontrollen. Jag kan lugna Rolf Gunnarsson. Arbete pågår, vi kommer med ett besked, och vi lovar att leverera det i god tid före valet. Men jag vill informera Rolf Gunnarsson om att Försvarsmakten själv har behov av bara ungefär 66 plan i dag. Det står 33 plan under tält. Man behöver dem inte. Miljöpartiet har sagt att vi då kan börja avveckla en tredjedel av de 100 JAS-plan som finns. Vad ska vi med dem till när inte ens Försvarsmakten använder dem? Min fråga under ett års tid har varit: Varför kan ni inte börja avveckla när vi dessutom har en försvarsberedning med sju partier som är enig om att vi ska gå åt detta håll? Där kan vi spara väldigt mycket pengar. Sedan fick jag inget riktigt bra svar från Rolf Gunnarsson om han tycker att det är bra att man kan se ett slut på Afghanistankriget. Miljöpartiet har under lång tid krävt att vi ska börja avvecklingen. Nu kommer Barack Obama, och jag ser med spänning fram mot hur regeringspartierna agerar på hans tal i natt. Välkomnar ni detta, eller välkomnar ni det inte?

Anf. 8 Rolf Gunnarsson (M)

Fru talman! Jag återgår till frågan om Afghanistan. Självklart är vi jätteglada om vi kan få slut på kriget i Afghanistan. Jag tror att vi till och med skulle kunna få 349 ja-röster vid en sådan votering här i riksdagen. Vi ser självklart med glädje på alla krig som tar slut. Helst skulle vi inte vilja ha något krig i världen. Men det får kanske varken Peter Rådberg eller jag uppleva. Jag har inget bättre svar än tidigare när det gäller antalet JAS-plan, även om Peter Rådberg inte var nöjd med svaret. Eftersom Peter Rådberg tog upp frågan om frivilliga försvarsorganisationer i sitt anförande måste jag ställa en fråga. Peter Rådberg finns med på en reservation där det bland annat står: "och att organisationsstödet tycks avskaffas". Vet Peter Rådberg vad det är för reservation som han finns med på? Den är oerhört dåligt skriven. "Tycks avskaffas" betyder att ni inte orkar ta reda på vad som händer med detta anslag. Om man läser handlingen står det helt klart att anslaget upphör och förs till anslaget 2:7 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det står klart här. Men ni skriver i er reservation: "tycks avskaffas". Vad är det för reservation? Ni säger att vi var så dåliga i opposition. Men detta är ett bottennapp. Det är nästan värt en guldmedalj att man i en reservation skriver "tycks". Det betyder att man inte kan ta reda på fakta. Fakta fanns att ta reda på. Peter Rådberg hade på en minut kunnat få ett svar. Jag ville bara visa på seriositeten. Jag konstaterar bara att Peter Rådberg ingår i en trio som är djupt oenig och har väldigt splittrade förslag. Det är tyvärr så vi skiljs som debattörer i den ekonomiska försvarsdebatten.

Anf. 9 Anders Karlsson (S)

Fru talman! Jag tackar Rolf Gunnarsson för de budgetdebatter som vi har haft under tre års tid. Vi har mycket goda personliga relationer. Det vill jag säga. Rolf Gunnarsson har för avsikt att sluta. Vi andra vet inte om vi tvingas att sluta. Men vi försöker en period till. Väljarna får göra sitt val. Jag återkommer till de frivilliga organisationerna. Jag har tidigare i debatten sagt, och upprepar det nu, att Sveriges försvar är allas angelägenhet. De frivilliga organisationerna har funnits i decennier och utgör en kostnadseffektiv resurs för Försvarsmakten och för samhället när kris och krig uppstår. I dag personalförsörjer de frivilliga försvarsorganisationerna hemvärnet i en inte obetydlig utsträckning. Ändå väljer regeringen att i budgeten - det är faktiskt så - slå undan fötterna på frivilligverksamheten. Så gör man trots att man samtidigt säger sig vilja utveckla hemvärnet till nationella skyddsstyrkor. Detta är ett faktum, så där vill jag ha en förklaring. Det är väl bra om Rolf Gunnarsson här ger ett svar och säger att ni ger lika mycket pengar till de frivilliga organisationerna som ni gjort de andra åren. Är det så, Rolf Gunnarsson, vi ska tolka ditt tidigare svar till Peter Rådberg där du angrep honom för vad som står i reservationen? Jag har inte hittat de ord som Rolf Gunnarsson här läste upp, men jag ska läsa reservationen lite bättre. Det är viktigt, fru talman, att få ett svar i det avseendet.

Anf. 10 Rolf Gunnarsson (M)

Fru talman! När det gäller de frivilliga försvarsorganisationerna står det så här i er reservation: "Vi vänder oss mot att anslaget för frivilliga försvarsorganisationer upphör och att organisationsstödet tycks avskaffas." Organisationsstödet avskaffas inte. Det blir i stället så att stödet flyttas över till MSB som sedan ska fördela pengarna. Detta tycker jag är viktigt. Anders Karlsson kan läsa i propositionen att vi tycker att de frivilliga organisationerna är viktiga. Jag kan vitsorda det som sägs i meningarna om vikten av de frivilliga organisationerna. Där skiljer det inte. Dock är jag förvånad över er reservation där ni låtsas att pengarna helt försvinner. Ja, de försvinner från det konto som finns i dag. Men de försvinner definitivt inte för verksamheter som ansöker om pengar och som MSB bedömer är vettiga och rimliga. Så ska man göra med alla skattekronor. Det är min åsikt, och det har varit min åsikt under alla mina år som politiker. Jag vet att ni vill ha ett eget konto för hemvärnet som ju är en del av insatsorganisationen. Men i så fall skulle man börja dela upp och ha olika konton för alla delar av insatsorganisationen. Vi ser ingen anledning till det. Vi satsar på hemvärnet och har gjort en rejäl satsning. Som jag sade i mitt anförande har det tagits emot mycket positivt. Jag tror att man därmed efter allt som varit får ordning på hemvärnet som år efter år fått ta smällar i budgetarna och som fått allt sämre materiel. Jag tror att satsningen är viktig för möjligheterna att rekrytera. Runt om i landet är man nu positiv till detta. Jag exemplifierade tidigare med den tremånadersutbildning som finns på flera ställen och sade att det går mycket bra att rekrytera till den. Det här är ett bra steg och ett steg som ni inte klarade av under de tolv år då ni hade hand om frågan.

Anf. 11 Anders Karlsson (S)

Fru talman! Rolf Gunnarsson, du är ändå svaret skyldig. Kan de frivilliga organisationerna i dag här från talarstolen få beskedet att de kommer att få samma summa pengar som de fått föregående år? Varför är man så orolig? När vi skriver "tycks avskaffas" menar vi att pengarna flyttas till ett annat konto och att MSB sedan godtyckligt fördelar pengarna till organisationerna. Tidigare fick dessa de här pengarna sig tillsända. Det är den ändringen vi motsätter oss. Kan Rolf Gunnarsson här garantera att alla frivilliga organisationer kommer att få lika mycket pengar under år 2010 som de fått under år 2009? Om de får det är det väldigt glädjande. I så fall har vi totalt missförstått detta. I de frivilliga organisationerna är man väldigt orolig, så det vore bra med ett förtydligande så att de här i debatten kan höra - eller senare i protokollet läsa - att den borgerliga regeringen kommer att ge lika mycket pengar år 2010 som den gav år 2009. Det förtydligandet vore alltså önskvärt. I så fall blir det en stor framgång både för de frivilliga organisationerna och för oss som påtalat detta. Vidare, Rolf Gunnarsson: Varför nämnde du i ditt inledningsanförande inte orden "militär alliansfrihet" en enda gång? Vill du ha militär alliansfrihet även i fortsättningen?

Anf. 12 Rolf Gunnarsson (M)

Fru talman! Den sista frågan uppfattade jag att Anders Karlsson ställde till försvarsministern. Därför sade jag inget om den saken, och det gör jag inte heller nu. Än en gång beträffande de frivilliga organisationerna: Jag skulle aldrig stå i denna talarstol och lova att de frivilliga organisationerna ska få si eller så mycket. Jag har uppfattat att verksamheten är så viktig att man om en ännu viktigare verksamhet än den man tidigare haft presenterades och det var fråga om rena verksamhetsbidrag skulle få mer pengar. Men skillnaden är att man inte har egna pengar. Vid årsskiftet kommer det inte pengar i en egen påse, utan den påsen finns hos MSB som har att göra seriösa bedömningar så att våra skattepengar går till vettiga saker som görs. Jag vet att de frivilliga organisationerna gör väldigt mycket och instämmer helt i det Anders Karlsson sade om dessa. I propositionen kan Anders Karlsson läsa att det står om vikten av de frivilliga organisationerna. Jag förstår att Anders Karlsson inte vill gå in på området oenighet och splittring mellan de tre vänsterpartierna med tanke på den oerhörda oklarhet man nu går in i. Jag konstaterar att det inte finns något alternativ - ett tråkigt konstaterande i den sista debatten, i alla fall om ekonomi, med Anders Karlsson - och vill tacka Anders Karlsson för goda debatter. Vi är goda vänner på sidan om. I sakfrågorna intar vi dock olika ståndpunkter, men så ska det vara i Sveriges riksdag.

Anf. 13 Staffan Danielsson (C)

Fru talman! Vi diskuterar nu här i Sveriges riksdag inriktningen på Sveriges försvar och hur dess budget ska vara under år 2010, med utblickar även mot åren därefter - självfallet viktiga frågor för nationen. Det är nu den fjärde och sista budgetdebatten som vi har under denna mandatperiod. Jag tänker först göra en kort tillbakablick. Jag börjar med år 2004 då Socialdemokraterna för första gången började luta sig mot Vänsterpartiet i frågor om försvaret och anslog 400 miljoner kronor mindre till försvaret än den borgerliga allians gjorde som då var under bildande. Det var då. Bara 400 miljoner kronor skilde, inte de 2 000 miljoner kronor mindre till försvaret som ju de rödgröna nu i ett drastiskt slag vill skära bort redan år 2010 - om knappt en månad. Försvarsbeslutets inriktning år 2004 var dock föremål för en bredare samsyn, liksom även vid det nya inriktningsbeslutet i juni sett till vad Socialdemokraterna faktiskt skriver i det avseendet. Det är positivt. I budgetdebatten 2006 lyfte jag från Centerpartiet fram det positiva i att allianspartierna och Socialdemokraterna ändå hade en samsyn om den påfrestande omställning av försvaret som pågick liksom om ambitionen att rejält höja ambitionsnivån för Sveriges internationella fredsinsatser. Det var då. Nu vill Socialdemokraterna mest av alla och mer än Vänsterpartiet drastiskt sänka ambitionsnivån för de internationella fredsinsatserna. I budgetdebatten 2008 lyfte jag fram bland annat följande. "Sverige är ett militärt alliansfritt land, och det är viktigt att vi tar vårt ansvar tillsammans med andra för att trygga fred och säkerhet där inbördeskrig och ofred råder. Detta gagnar givetvis också vår egen säkerhet på sikt. De svenska soldater, män och kvinnor, som ställer upp i dessa fredsmissioner är värda all beundran och respekt." Detta är högaktuellt även i dag efter de attacker som den svenska ISAF-styrkan i Afghanistan har drabbats av. I juni i år, 2009, fattade riksdagen ett nytt försvarspolitiskt inriktningsbeslut. Om jag hade deltagit i debatten skulle jag ha sagt att liksom vid 2004 års försvarsbeslut låg Försvarsberedningens samstämda rapporter till grund även 2009. I dessa rådde bred samsyn om att soldater och officerare bör rekryteras på frivillig grund, att andelen kontrakterade deltidssoldater skulle dominera i armén och att de internationella fredsinsatserna liksom det nordiska försvarssamarbetet skulle öka. Detta är alltså vad Försvarsberedningen sade 2007 och 2008. Jag skulle också ha beklagat att Socialdemokraterna i strid med denna samstämda försvarsberedning nu valt att stå fast vid viss fortsatt värnplikt och att vara för radikalt nedskurna internationella fredsinsatser. Detta kan urholka värdet av Försvarsberedningens arbete inför framtiden, vilket jag tycker vore olyckligt då det är ett viktigt forum för att över blockgränserna diskutera för landet viktiga frågor. Jag hade då också hänvisat till Försvarsberedningens eniga förslag om att det kan vara dags att överväga en analys av Sveriges bi- och multilaterala samarbeten inom EU och med de nordiska länderna samt med Nato. Centerpartiet uttalade vid sin stämma beredskap för att delta i en sådan analys förutsatt en bred politisk samsyn om att den bör göras. Försvarsberedningens motiv var de givna; så oerhört mycket har skett på dessa områden under de senaste decennierna att det har ett värde att i lugn och ro göra en sammanhållen analys som grund för den fortsatta dialogen i dessa för vårt land så viktiga frågor. Inte minst det växande nordiska samarbetet gör detta aktuellt. Så är jag då framme vid dagens budgetdebatt i december anno 2009. Utifrån det försvarspolitiska inriktningsbeslutet i juni lägger regeringen fram en försvarsbudget för 2010 på 45,5 miljarder kronor, varav 41,4 miljarder rör det militära försvaret. Förbandsverksamheten ökar till knappt 20 miljarder medan materielkostnaderna sjunker till knappt 17 miljarder. Tyvärr vill den rödgröna oppositionen, med helt olika motiv sinsemellan, dra undan hela 2 000 miljoner från försvaret redan från den 1 januari 2010. Jag vill ärligt beklaga detta. Däremot råder en glädjande enighet i riksdagen om målen för vårt svenska försvar och de uppgifter det ska lösa. Dessa förtjänar att nämnas i en försvarsdebatt, och jag återger här något förkortat vad som står i utskottets betänkande: Det militära försvaret ska hävda Sveriges suveränitet. Det ska förebygga och hantera konflikter och krig. Det ska skydda samhället och dess funktionalitet i form av stöd till civila myndigheter. Kärnan i den framtida insatsorganisationen för Försvarsmakten kommer att utvecklas i riktning mot åtta manöverbataljoner. Det kommer att finnas två korvettdivisioner, det vill säga stridsfartyg, en ubåtsflottilj, fyra stridsflygsdivisioner och ett vässat hemvärn, som Rolf Gunnarsson väl redogjorde för, med mycket mera. Detta motsvarar 50 000 personer. Beredskapen jämfört med i dag förbättras kraftigt till mellan några timmar och en vecka. Centerpartiet anser att hemvärnet, som nu alltmer utvecklas mot nationella skyddsstyrkor, fyller mycket viktiga uppgifter, och vi gläds åt att de 22 000 soldaterna - med stort fortsatt ideellt engagemang - i framtidens hemvärn där kommer att få bättre utrustning och materiel samt en utökad roll i den nya organisationen. Fru talman! Centerpartiet har länge tagit ett stort ansvar för Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Vi menar att det nya inriktningsbeslutet från juni i år är bra liksom att 2010 års försvarsbudget utvecklar det väl. Jag har under mandatperioden ibland resonerat om nivån på Sveriges försvarsbudget. Är den lagom stor? Den har ju legat kring 40 miljarder mycket länge, vilket betyder en rejäl urholkning i fasta pengar. Det är samma utveckling som har skett i länderna i vår omvärld. Jag har med viss oro redovisat att Sverige på 20 år tappar relativt övriga nordiska länder i hur stor andel av bnp som försvarsbudgeten motsvarar. Det är därför bra att alliansregeringens långsiktiga planer inte är en fortsatt urholkning, till skillnad mot de rödgrönas alexanderhugg redan nästa år. Den frivilliga grundutbildningen av soldater börjar vid halvårsskiftet nästa år. Utskottet ser fram emot fortsatta lagförslag från regeringen de kommande åren. Det blir en spännande process. Det är en stor förändring. Jag är trygg i att inriktningen är den rätta, men som alltid vid stora förändringar återstår förvisso frågor och utmaningar att lösa så bra som möjligt. Regeringen kommer att återkomma i de frågorna. Det nya försvarets materielbudget minskar, och utrymmet för en egen svensk utveckling av försvarsmateriel minskar. Därför är det viktigt att konkurrensen på området alltmer ska ske på lika villkor inom EU. Det är bra att en ny exportstödsmyndighet inrättas för att tydliggöra olika roller. Sverige har en högkvalificerad och mycket kompetent försvarsindustri. EU har antagit en strategi för en starkare och mer konkurrenskraftig försvarsindustri inom EU, och även i Sverige är det självfallet bra med en god dialog på detta område. Sverige förhandlar nu med Brasilien om att sälja JAS Gripen dit. Detta förutsätter att Sverige uppgraderar tio plan till en vassare version, vilket utskottsmajoriteten ger regeringen mandat att göra. Oppositionen är helt splittrad om detta. Miljöpartiet menar att det helt bör sättas stopp för att utveckla Gripen, och v och s vill skjuta frågan framåt till behandling först om frågan skulle bli aktuell. Detta gagnar självfallet inte försvarsindustrins exportansträngningar i ett mycket känsligt läge. En aktuell upphandling rör pansarfordon. Den ska efter överklagan nu göras om. Riksdagen har givit regeringen detta bemyndigande, och FMV håller i upphandlingen. Det handlar om flera hundra fordon, och utskottet har tillstyrkt detta. Riksdagen har fattat ett sådant beslut. Sverige har tidigare investerat 1 miljard i ett av de alternativa fordonen, vilket kan ge royaltyintäkter om företaget i fråga kan sälja fordonet på export. Konkurrensen är dock knivskarp. Försvarsutskottet stöder regeringens förslag om att Sverige tillsammans med andra länder inom EU ska ta ramansvar för en nordisk stridsgrupp år 2011. Det är trist att oppositionen även här är fullständigt splittrad. Vänsterpartiet vill inte ha någon stridsgrupp alls, och Miljöpartiet och Socialdemokraterna vill kraftigt minska den. De frivilliga försvarsorganisationerna är viktiga för försvaret. De spelar en viktig roll för rekryteringen till hemvärnet och kommer även att ha betydelse för rekryteringen till det nya försvaret. Det särskilda anslaget till organisationerna tas nu bort, som har framgått, och pengarna ska i stället förmedlas via myndigheten med inriktning på verksamheter. Det är viktigt. Utskottet markerar att myndigheternas fördelning av dessa pengar bör omges med restriktioner, och utskottet utgår ifrån att regeringen återkommer med en årlig redovisning om detta. Else-Marie Lindgren torde återkomma till det här. Utskottet ställer sig bakom regeringens ökade satsning på internationella fredsinsatser, där Afghanistan väger tungt under FN:s mandat och med 42 länder delaktiga. Jag noterar Miljöpartiets och Peter Rådbergs mycket stora tilltro till USA och dess president när det gäller att frågan nu är löst och att trupperna kan dras tillbaka från 2011. Jag tror att frågan är svår. USA ökar kraftigt nu och aviserar en ambition som vi alla delar. Verkligheten kommer att avgöra när Sverige är med långsiktigt i dessa fredsinsatser. Det är, som jag har sagt, trist att notera att Socialdemokraterna återigen backar bort från sin tidigare internationella solidaritet och vill slakta anslaget för fredsfrämjande insatser från 2,5 miljarder kronor till endast 800 miljoner kronor, vilket är 400 miljoner kronor mindre än vad det faktiskt rätt isolationistiska Vänsterpartiet anslår. Jag tycker att det är sorgligt för ett parti med en internationell samarbetstradition. Å andra sidan vill Miljöpartiet på sikt skära ned kanske 10 miljarder på försvaret, men öka de internationella insatserna samtidigt som Sverige kanske ska lämna Afghanistan. Det spretar alltså maximalt hos de rödgröna. Jag tycker också att det är mycket anmärkningsvärt att Vänsterpartiet är med på åtta av tio socialdemokratiska reservationer i detta betänkande. Det kanske är det nya radarparet inom svensk försvarspolitik. Eller är det kanske Socialdemokraterna som är med Vänsterpartiet i dessa åtta reservationer, vad vet jag? Det här var otänkbart för tio år sedan, men det är det inte längre. Jag beklagar det. Socialdemokraterna vill satsa något pyttelite extra på försvarsindustrin och på export, medan Vänsterpartiet och Miljöpartiet skyr detta som pesten. Det ska bli intressant att se vad den kompromiss som Peter Rådberg utlovade kommer att innehålla på detta område, vad de olika motionerna egentligen innebar och hur man kommer att mötas. Det ska bli mycket intressant. Jag nöjer mig med dessa exempel på rödgrön röra, men det finns många fler. Jag känner stark oro för vad ett regeringsskifte skulle kunna innebära. Jag hoppas att Rolf Gunnarsson kommer att slippa att lida i gungstolen i Dalarna efter valet. Jag tror inte att du behöver göra det. Jag vill tacka dig för dina insatser i försvarsutskottet här i riksdagen. Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets betänkande och avslag på reservationerna. Sverige behöver en ansvarsfull, sammanhållen och långsiktig försvarspolitik, och det är just detta som försvarets nya inriktning och försvarsbudgeten för 2010 lägger fast. Det är bra med en alliansregering, inte minst på försvarets område.

Anf. 14 Anders Karlsson (S)

Fru talman! Staffan Danielssons rallarsvingar gick. Den ena minuten var det kritik för att vi inte kunde samarbeta, och nästa minut var det kritik för att vi hade skrivit gemensamma reservationer med Vänsterpartiet. Jag höll på att säga att någon jäkla ordning får det väl vara även i Centerpartiet. Jag förstod inte riktigt logiken i det. Först kom det kritik mot de ena och sedan kritik mot det andra, men logiken finns väl någonstans. Jag vill uppehålla mig vid detta med frivilligorganisationerna. Ni har tagit bort pengarna till frivilligorganisationerna. Jag ställer samma fråga till Staffan Danielsson som jag ställde till Rolf Gunnarsson. Ni har tagit bort pengarna från det kontot och lagt dem på MSB. Kommer dessa pengar frivilligorganisationerna till del? Kan du säga att de får lika mycket pengar som i år? Hade pengarna stått kvar på samma konto som tidigare hade de fått pengarna och verkligen kunnat bedriva den verksamhet de har bedrivit under det här året. Hur blir det 2010? Kommer de att få sina pengar eller kommer de inte att få sina pengar? Delar Staffan Danielsson Rolf Gunnarssons kritik när han säger att de får pengarna om de gör vettiga uppgifter? Är det detsamma som att de inte har utfört några vettiga uppgifter under 2008 och 2009? Har Staffan Danielsson samma uppfattning, det vill säga att de inte har utfört några vettiga uppgifter tidigare? Jag ska återkomma till kritiken mot det internationella i nästa replik, för jag ser att tiden är ute nu.

Anf. 15 Staffan Danielsson (C)

Fru talman! Jag avstår gärna från rallarsvingar. Jag vet att vi är överens om att det behövs en bredare samsyn på försvarsområdet i Sverige. Det är väldigt viktiga frågor för landet. Men jag tvingas till dessa konstateranden av fakta när jag läser oppositionens motioner. Anders Karlsson bekräftar nu att Vänsterpartiet och Socialdemokraterna är ett nytt radarpar i svensk försvarspolitik, vilket borde oroa det svenska folket djupt. Men den rödgröna oppositionen är verkligen inte överens. Miljöpartiet står för en helt annan linje i många frågor. De vill spara kraftigt på försvaret. Rolf Gunnarsson gjorde en genomlysning av anslagen där Vänsterpartiet, även om man är med på många reservationer, vill spara kraftigt på försvarsmaterial, exportansträngningar och andra områden. Ni divergerar väldigt mycket, och det är det som oroar oss. Vi jobbar hårt för en fortsatt alliansregering och för ett starkt centerparti. Jag hoppas verkligen att det blir så, men om det inte skulle bli så vill vi ha granskat det alternativ som ni vill gå till val på och som ännu inte finns. Är pengarna till frivilligorganisationerna borta? Nej, det är de inte. Jag hänvisar till vad Rolf Gunnarsson svarade. De finns hos myndigheten. De här organisationerna är viktiga och gör viktiga insatser. De får komma med bra projekt, som de har gjort tidigare och kommer att göra i framtiden, och då kommer de att få ungefär samma uppgifter. I utskottsbetänkandet har vi också angett att det ska vara restriktioner åt det här hållet när det gäller användningen av de här medlen och att det ska återredovisas för riksdagen. Jag har en motfråga till Anders Karlsson. Ni vill skära bort 2 000 miljoner från försvaret. Vi ska inte ha några pengar till Kosovo från den 1 januari. Hur kommer försvaret att klara detta om er reservation skulle vinna? Det är en rimligare fråga än den som handlar om frivilligorganisationerna.

Anf. 16 Anders Karlsson (S)

Fru talman! Jag noterar att Staffan Danielsson gled ifrån frågan om frivilligorganisationerna. Du svarade inte på mina frågor. Får de pengarna? Anser du att de utför vettiga uppgifter nu? Eller är det så att de inte gör det och därför är pengarna borta och lagda inom MSB? Det vill jag ha svar på. Utför de vettiga uppgifter i år? Rolf Gunnarsson sade att ett av skälen till att ni tar bort dem skulle vara att de skulle utföra vettiga uppgifter för att få pengarna. Utför de vettiga uppgifter i år eller utför de inte vettiga uppgifter? Det vill jag ha svar på. Staffan Danielsson behöver inte vara orolig för att vi inte ska komma överens. Vi kommer att komma överens. Jag drar mig till minnes att de som kallade sig för en borglig allians inte var överens för fyra år sedan. Vi ska bli överens före valet 2010. Vi kommer att ha ett färdigt förslag före valet 2010 som vi ska presentera för svenska folket. Hur är det med alliansfriheten och Centerpartiet? Kan Staffan Danielsson säga inför svenska folket att Sverige ska förbli alliansfritt och inte medlem i Nato. Kan du ge den deklarationen eftersom du också, Staffan Danielsson, likt de föregående talarna inte har nämnt det med ett enda ord? Det är faktiskt grunden för hela vår försvarsverksamhet. Sedan gällde det våra 2 miljarder. Jag vill påstå att vi har ett väl finansierat förslag. Staffan Danielsson påstår här att yrkessoldater inte kostar någonting. Det är oerhört dyrt att ha soldater som går på kaserngårdarna och sparkar grus till ingen nytta. Det är vad som kommer att ske. Finns det ett sådant hot mot Sverige att man måste ha 6 500 anställda soldater som ska gå på kaserngården och sparka grus och vänta på att fienden ska komma till Sverige?

Anf. 17 Staffan Danielsson (C)

Fru talman! Jag svarar bakifrån på Anders Karlssons frågor. Jag nämnde alliansfriheten i mitt inlägg. Centerpartiet står för att Sverige ska vara alliansfritt, som vi har varit så väldigt länge. Däremot kan vi inte lova lika tydligt som Socialdemokraterna att detta ska vara i evig tid, som Mona Sahlin har sagt, det vill säga att Sverige alltid ska vara alliansfritt. Om 50 eller 2 000 år kanske det är ett nytt läge. I dag är vi alliansfria. Däremot är det viktigt att analysera omvärlden. Det händer väldigt mycket. Vi har samarbete med olika parter. Det kan vara dags att göra det. Det är en annan sak. Anders Karlsson försöker måla upp en väldig klyfta i fråga om värnplikten. Jag tycker att det bara är ett litet dike och inte någon ravin, som jag har sagt tidigare. Vi är överens om att den långa grundutbildningen på nio månader ska vara frivillig. Sedan ska man ha frivilligenheten till dem som blir anställda eller deltidskontrakterade i försvaret. Vi är överens om det. Sedan gör ni stort väsen av att de tre första månaderna ska innebära någon form av mönstringsplikt där 5 procent av årskullen ska kallas in medan 95 procent inte kallas in. Ni säger att ni tror att det blir mycket billigare eftersom de här 5 procenten inte ska ha några löner att tala om. Jag tror inte att det är så enkelt med det alternativet. Jag tycker att vi egentligen står nära varandra när det gäller grundprinciperna, och sedan gör ni stort nummer av en liten sak. Frivilligorganisationerna utför viktiga uppgifter. Svaret är ja på den frågan. De kommer att utföra viktiga uppgifter. De kommer att få exakt samma pengar, men kanske inte på öret. Det kan bli mindre, och det kan bli mer. Det är det klara svaret. Vi är överens i sak, men vi har tagit bort det öronmärkta anslaget. Pengarna finns kvar, men hos myndigheten, och ska fördelas till dessa och omges med restriktioner.

Anf. 18 Allan Widman (Fp)

Fru talman! Det har blivit ganska långt lidet i den här debatten, och jag ska försöka hålla mig så kort som det över huvud taget är möjligt. Jag ska egentligen inskränka mig till ett enda observandum, och det är att i en mycket händelserik försvars- och säkerhetspolitik är det ibland svårt att se skogen för alla trän. Men jag vill ändå göra gällande att det inriktningsbeslut som fattades strax innan riksdagen stängde i somras och den budget som nu ligger framför oss markerar en uppstramning av svensk försvarspolitik och av det svenska försvaret. Det markerar också en vändpunkt i en ganska lång historisk utveckling. För första gången under flera decennier ser vi nu en insatsorganisation som inte fortsätter att minska i omfattning. Tvärtom handlar det egentligen om att den ökar. Vi kan också se att det försvarsanslag som under regering efter regering har minskats kraftfullt inte längre fortsätter att minska. Nu finns det en löne- och prisomräkning som innebär att de 40 miljarderna som det nominellt har varit successivt faktiskt också kommer att öka. Vi har en ny materielförsörjningsstrategi som innebär att vi i första hand ska anskaffa beprövad och på marknaden tillgänglig materiel just för att kunna öka vår operativa förmåga i försvaret. Det är mycket bra att exportstödet landar i en egen myndighet. Det här är, hoppas jag, ett första steg till att se till så att vår försvarsförmåga inte får bära det stora och tunga ansvar som man fordom gjort för existensen av en i Sverige etablerad försvarsindustri. Jag kan också konstatera att beredskapen höjs rejält. Vi går från ett försvar där drygt 10 000 soldater har varit gripbara inom ett år till att få ett försvar där närmare 30 000 soldater är gripbara inom veckor. Man skulle kunna hänföra den här vändpunkten till en ökande oro inför vad framtiden bär med sig. Men, fru talman, den ordning som nu börjar etableras bör alltid vara utgångspunkten vid varje given tidpunkt i varje krigsmakt. Med det, fru talman, önskar jag yrka bifall till utskottets förslag.

Anf. 19 Anders Karlsson (S)

Fru talman! Jag ska vara mycket kort. Jag vet att Allan Widman och Peter Rådberg ska åka till Göteborg för en debatt. Jag vill bara säga att det inte är ointresse att jag inte replikerar. Vi får anledning att debattera sedan, och jag har respekt för att du ska åka till Göteborg. Jag vill bara ha det sagt så att det förs till protokollet.

Anf. 20 Allan Widman (Fp)

Fru talman! Ibland är vardagens krav svåra att möta. Jag ser fram emot många debatter tillsammans med Anders Karlsson i den här kammaren.

Anf. 21 Else-Marie Lindgren (Kd)

Fru talman! Debatten här i dag har i huvudsak handlat om ett bidrag till frivilligorganisationerna och om hur oeniga partierna är. För min del är reflexionen att vi borde lyfta upp debatten och prata om svensk försvars- och säkerhetspolitik på en annan nivå. Vi kristdemokrater menar att trygghet i det lilla också är trygghet i det stora. Vi talar ofta om familjens betydelse för trygghet, men vi anser också att det ska finnas en trygghet i ett vidare perspektiv. Fred, frihet, demokrati, rättvisa, yttrandefrihet och allemansrätt - allt detta kan vi uppleva under en dag utan att vi tänker på det. Vi tar det för givet. I andra delar av världen är det en ouppnåelig dröm. Alla de som lever långt från oss förtjänar samma rättigheter och levnadsvillkor som vi. För dem som upplever våld, övergrepp, krig och förtryck är detta vardagen. Det är där vi vill vara med och skapa trygghet. Detta är fritt citerat från Försvarsmaktens lilla häfte som handlar just om Försvarsmaktens uppgifter. Det pågår ett stort förändringsarbete inom Försvarsmakten. Det är vi alla överens om. Målet för Försvarsmakten är att enskilt och tillsammans med andra inom och utom landet hävda Sveriges suveränitet, värna suveräna rättigheter och nationella intressen, förebygga och hantera konflikter och krig och att skydda samhället och dess funktionalitet i form av stöd till civila myndigheter. Detta är vi alla överens om, och detta sker genom att Försvarsmakten ständigt måste ha förmåga att vara förberedd på olika typer av hot. För att underlätta uppföljning av insatsorganisationen för oss i försvarsutskottet är det av stor vikt att regeringen årligen i budgetpropositionen redovisar insatsorganisationens utveckling, och att avvikelser särskilt kommenteras. Fru talman! För en tid sedan var jag på ett seminarium som handlade om civilt meritvärde. Många som var där hade som grund en soldatutbildning och har nu också en civil karriär där man har åberopat sin utbildning. I det nya rekryteringssättet är det därför viktigt att attraktionskraften när det gäller att locka lämpliga och väl motiverade officerare, soldater och sjömän till att tjänstgöra längre eller kortare tid i Försvarsmakten har högsta prioritet. Soldater är också människor, och att vara soldat är att utsätta sig för faror. De är ju garanter för den valda säkerhetspolitik som vi här i riksdagen har beslutat om. Som sådana är de värda all respekt, inte bara från Försvarsmakten utan även från samhället i övrigt. Ett tydligt stöd till officerare, soldater och deras anhöriga är därför viktigt. Soldatyrket borde vara ett fint och respektabelt jobb. Stat och arbetsgivare behöver inse att det inte bara är intyg och certifikat som gäller, utan att erfarenhet och omdöme som man har utvecklat under strapatser och i lagarbete är det som ger meritvärde. Det bör också poängteras att med det nya rekryteringssättet görs värnplikten vilande. Detta vill jag särskilt poängtera för Socialdemokraterna. Värnplikten görs vilande och kan återtas om beredskapen kräver det. Detta är en väldigt viktig ståndpunkt som Pliktutredningen slog fast, och jag utgår från att regeringen också i sin proposition till våren går på samma linje. Fru talman! I sammanhanget måste jag också poängtera hemvärnets utveckling och de nationella skyddsstyrkornas betydelse. Det har ju framgått här tidigare i debatten. Med den ambitionshöjning som nu sker, med det nya krigsförbandsövningssystemet, KFÖ, som utvecklas och med delvis utökade uppgifter blir hemvärnet en mycket god förmåga för den nationella beredskapen både militärt och civilt. Försvarsmakten borde genom hemvärnet få erfarenheter i hur man rekryterar och även genom övning i KFÖ. En förutsättning för att hemvärnet med de nationella skyddsstyrkorna ska lyckas är att man har en direktutbildning. Det borde övervägas att ge hemvärnet ett eget anslag inom budgeten samt att på sikt låta det utvecklas efter dansk modell, menar vi kristdemokrater. Fru talman! Utskottet har många gånger understrukit den stora betydelse som de frivilliga försvarsorganisationerna har. De bidrar på ett betydelsefullt sätt till den folkliga förankringen av försvaret samtidigt som de bedriver en kostnadseffektiv verksamhet. Det skriver vi i vårt övervägande i utskottet. Vi kristdemokrater har alltid värnat om insatser inom den ideella sektorn, inom alla områden. Vi är glada över att regeringen anser att organisationsstödet till frivilligorganisationerna bör bli kvar. Det vill jag meddela Socialdemokraterna. Det gäller att läsa innantill i de överväganden som har gjorts. Det stödet kommer inte att vara bundet till ett särskilt anslag i statsbudgeten utan kommer att fördelas när det gäller frivilligorganisationerna inom det civila till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Gäller det avtalsbundna frivilligorganisationer inom Försvarsmakten kommer det att fördelas under Försvarsmaktens anslag. Det är väl en god information. Jag är glad över att utskottet anser att myndigheternas möjligheter att använda organisationsstödet till frivilligorganisationer ska vara omgärdade av restriktioner och att regeringen återkommer årligen med en redovisning i budgetpropositionen av hur den fortsatta omfattningen och inriktningen utvecklas. Detta vill jag meddela Socialdemokraterna och Miljöpartiet som har haft frågor om detta i debatten. Fru talman! Socialdemokraterna skriver i sin motion att Sverige har en lång tradition av en stark nationell försvarsindustri. Sedan ett antal år tillbaka är vår försvarsindustri inte nationell. Vi har i princip ingen svensk försvarsindustri, men vi har försvarsindustri i Sverige. Det är två skilda saker. Detta ger Sverige inflytande och har betydelse för vår strävan att vara med i försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete med andra länder. Kristdemokraterna menar att vi behöver en balanserad försvarsindustri i Sverige. Försvarsmaktens behov av materiel ska bestämmas av kraven på operativ förmåga. Vi menar att det är viktigt med en öppen konkurrensutsatt marknad i grunden, men den är svår att upprätthålla utifrån de kriterier som andra nationer sätter upp. På forskningens område är det viktigt att forskning, innovationer och utbildning utgör en kunskapstriangel, som krävs för ett framgångsrikt arbete. Fru talman! Slutligen vill jag framhålla de insatser som våra svenska officerare och soldater gör utomlands. De erfarenheter som de bär med sig kommer att finnas kvar för en lång tid framöver. Jag känner stolthet när jag hör vad de uträttar i många gånger mycket svåra situationer. Jag fick möjlighet att tala med en läkare som var väl insatt i den senaste incidenten i Afghanistan där våra soldater blev sårade och en afghansk tolk dödad. De soldater som befann sig i fordonet gjorde en närmast heroisk insats för sina sårade kamrater, uttryckte han. Vi behöver alltid se över våra resurser och använda dem på bästa tänkbara sätt, inte minst genom att förebygga incidenter. Det gör att vi kristdemokrater tycker att vi borde pröva möjligheten att använda Gripenplan till övervakning av ett så stort territorium som Sverige har ansvar för, pröva möjligheten att på alla sätt förebygga incidenter. Kristdemokraterna säger så här: Vi vill ha ett försvar för människovärdet både här hemma och ute i världen.

Anf. 22 Anders Karlsson (S)

Fru talman! Jag tänker ta upp några frågor som jag tagit upp tidigare. Det gäller stödet till frivilligorganisationerna. Else-Marie Lindgren säger att den frågan inte är så viktig att den behöver lyftas upp i debatten. Jag tycker att den är viktig därför att vi tycker att det folkligt förankrade försvaret är oerhört viktigt, viktigt att det fortfarande finns kvar. Min fråga till Else-Marie Lindgren blir som tidigare: Tycker Else-Marie Lindgren att frivilligorganisationerna gör ett bra jobb i dag? Om hon tycker det, varför drar man ned anslaget som man gör? Varför drar man ned det och säger att de ska skicka in speciella ansökningar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap? Varför kan de inte fortsätta att få det i samma omfattning som nu om de har gjort ett bra jobb? Eller tycker Else-Marie Lindgren som Rolf Gunnarsson att de verkligen ska visa prov på att de gör ett bra jobb för att få pengar? Else-Marie Lindgren säger att vi inte har någon försvarsindustri i Sverige. Visst har vi försvarsindustri. Vi har nästan lika många anställda i försvarsindustrin i Sverige som vi har i fordonsindustrin. Det är något som diskuteras inte minst med tanke på det som händer Saab i dag. Är nästa verksamhet som ska läggas ned - om nu Saab råkar ut för det - Hägglunds i Örnsköldsvik? Därför undrar jag: Varför har man inte tagit fram en försvarsindustristrategi? Varför inte, om nu kd delar uppfattningen med oss att det är viktigt med en svensk försvarsindustri? Nästa fråga blir: Har svensk försvarsindustri någonting att göra med svensk alliansfrihet, den militära alliansfriheten? Finns det någon sammankoppling? Tycker kd att vi ska fortsätta att förbli militärt alliansfria i Sverige?

Anf. 23 Else-Marie Lindgren (Kd)

Fru talman! Jag tyckte att jag var tydlig när det gäller frivilligorganisationerna. Det är inte en bagatell i Sveriges försvarspolitik att vi har gott om frivilligorganisationer. De betyder mycket och är kostnadseffektiva, som jag sade. Det jag ville klargöra med mitt inlägg är precis det som vi har skrivit i utskottets överväganden, det är bara att läsa innantill, Anders Karlsson. Jag kan göra det en gång till för säkerhets skull. "Utskottet noterar att regeringen anser att organisationsbidraget till frivilligverksamheten ska vara kvar, men inte vara bundet till ett särskilt anslag i statsbudgeten." Det är det som är skillnaden. "Myndigheternas möjligheter att använda de pengar för organisationsstöd till frivilligorganisationerna som tidigare öronmärkts genom ett särskilt anslag i statsbudgeten bör omges med restriktioner. Utskottet utgår från att regeringen återkommer årligen i budgetpropositionen med en redovisning årligen i budgetpropositionen av hur den fortsatta omfattningen och inriktningen av organisationsstödet utvecklas och en redovisning av ändamålsenligheten med den nya ordningen." Jag tycker inte att vi kan bli tydligare än så. Detta har ni inte haft någon invändning mot i utskottet. Det är viktigt att poängtera. När det gäller försvarsindustrin i Sverige har du, Anders Karlsson, talat om "svensk försvarsindustri". Såsom läget är i dag är den inte enbart svensk. Det kan du väl hålla med om. Däremot har vi försvarsindustri i Sverige. Den vill vi kristdemokrater värna om på ett balanserat sätt. Det tycker jag är viktigt att framhålla i sammanhanget. En industristrategi som du efterlyser tycker jag också vore värdefull. Den behöver vi arbeta fram tillsammans med försvarsindustrin och regeringen, kanske till och med Socialdemokraterna skulle kunna vara med i en sådan grupp så att vi kunde diskutera det tillsammans.

Anf. 24 Anders Karlsson (S)

Fru talman! En ledamot i den borgerliga alliansen säger att till och med Socialdemokraterna kunde få vara med. Vi har eftersökt breda lösningar över blockgränserna i försvarspolitiken under snart fyra års tid men har inte blivit inbjudna till några diskussioner som helst. Det står om frivilligorganisationerna: Stödet till frivilligorganisationerna inom totalförsvaret ska inte längre finnas uppfört på statsbudgeten. Har utskottet gett detta regeringen till känna? Nej! Med det är en text i ett betänkande till intet förpliktande, allt enligt en rättschef som jag frågat på departementet. Det som skrivs i betänkandet och inte ges till känna till regeringen har ingen betydelse. Kanske kan vi sedan höra försvarsministern säga att dessa pengar odelat kommer att gå till frivilligorganisationer. Men varför tar man då bort dem ur budgeten? Det är min fråga till Else-Marie Lindgren. Hur är det med alliansfriheten? Tycker Kristdemokraterna att det är viktigt att Sverige förblir militärt alliansfritt? Den frågan vill jag gärna ha svar på. Sedan välkomnar jag - om det nu är en invit - en överläggning och diskussion om att vi tillsammans med industrin skulle kunna göra en försvarsindustristrategi för Sverige i framtiden. Men det får väl försvarsministern tala om. Vad jag förstår skulle dock Else-Marie Lindgren och Kristdemokraterna gärna säga att även oppositionen var med i en sådan diskussion. Det välkomnar jag alltså. Jag vill gärna ha svar på de frågor jag har ställt.

Anf. 25 Else-Marie Lindgren (Kd)

Fru talman! Vi har så sent som i går antagit Lissabonfördraget, och i Lissabonfördraget finns en solidaritetsförklaring där vi förväntar oss att få hjälp utifrån och att vi också ska hjälpa andra länder. Givet detta måste vi naturligtvis diskutera alliansfriheten, men så här långt står Kristdemokraterna bakom alliansfrihet. Samhället och världen förändras dock, och vi måste också följa utvecklingen. När det gäller att bli inbjuden hänvisar jag till försvarsministern. Jag vet att Socialdemokraterna har varit inbjudna till flera samtal när det gäller att kunna samarbeta på olika områden, och jag tror också att inviten har tagits av er. Resultatet har dock inte visat på särskilt mycket. Vi hör ofta i utskottet att kända ståndpunkter ligger fast. Så brukar Socialdemokraterna uttrycka sig i debatten, och det är jag självfallet besviken över eftersom Kristdemokraterna alltid har värnat om en bred överenskommelse när det gäller försvars- och säkerhetspolitik. Det skulle Sverige må väl av, och det skulle också Socialdemokraterna vinna på i längden.

Anf. 26 Sten Tolgfors (M)

Fru talman! Den 16 juni antog riksdagen det första inriktningsbeslut på 15 år som syftar till att öka försvarsförmågan och inte till att skära ned försvaret. År 1996 skar Socialdemokraterna i fasta priser ned försvarsanslaget med 4 miljarder. År 2001 skar de bort ytterligare 4 miljarder. År 2004 skar de bort ytterligare 3 miljarder, och nu vill oppositionen fortsätta denna utförslöpa med 2 miljarder. Efter 15 år av förbandsnedläggningar, precis som Rolf Gunnarsson var inne på, lade den socialdemokratiska regeringen ned 60 förband och verksamhetsställen. Efter 15 år av den politiken har nu följt snart en mandatperiod utan nedläggningar. Alliansen följer nu upp sommarens inriktningsbeslut med en budget som skapar förutsättningar för det nya försvaret. Enligt Försvarsmaktens underlag och beräkningar, som propositionen bygger på, råder balans mellan uppgift och utgift. Det förväntade miljardunderskottet på förbandsanslaget för 2008 har i år vänts till ett förväntat miljardöverskott. Försvarsmakten tar därigenom höjd för kommande uppgifter. Detta skulle man inte kunna göra om Socialdemokraterna fick bestämma. Det enda de tre oppositionspartierna är överens om i försvarspolitiken är att försvaret ska skäras ned. De är splittrade om bland annat insatsorganisationen, internationella insatser, den nordiska stridsgruppen, försvarsindustrin och försvarsmaterielexporten, för att inte tala om värnplikten och förutsättningarna för personalförsörjningen. Där är mp för en modernisering via frivillighet. Men 2 miljarder ska bort varje år - det säger man unisont, om än på totalt olika saker. Därutöver har Socialdemokraterna tillgodoräknat sig pengar från Stödutredningen, vilket regeringen inte gjort eftersom beredningen inte är färdig. Socialdemokraterna föreslår också ett överintag av värnpliktiga motsvarande nästan 1 miljard kronor. Totalt sett är Socialdemokraternas budget därför mer än 3 miljarder svagare än regeringens - varje år. Socialdemokraterna säger i sin motion att "försvarsbudgeten är starkt ansträngd". Sedan drar de slutsatsen, fru talman, att den ska skäras ned med ytterligare flera miljarder varje år - som om budgeten på det sättet skulle bli mindre ansträngd. Inriktningspropositionen träder i kraft i januari 2010. Den nya strukturen ska vara intagen vid slutet av 2014. Då kommer 45 000 av de 50 000 personerna i den nya insatsorganisationen enligt såväl nya som tidigare ÖB att vara på plats. Hela insatsorganisationen ska som Allan Widman noterade vara tillgänglig och användbar omedelbart, inom en vecka, om Sverige hotas. Tidigare har den politiska kravställningen varit att bara en tredjedel av den nationella insatsorganisationen skulle vara tillgänglig och användbar inom ett år. Resten, två tredjedelar, skulle i Socialdemokraternas Sverige gå att använda först om ett till tre år, och då först efter att ny materiel, ny övning och nya pengar hade tillförts. Det var en politik för pappersförband som inte värnar Sverige. Användningen av det svenska försvaret har därför dessutom krävt mycket lång förvarningstid. Hade en konflikt uppkommit snabbare hade Sverige stått alldeles för dåligt förberett, oavsett var den hade uppkommit. Sveriges nationella och internationella försvarsförmåga höjs betydligt när hela försvaret nu blir en försvarsmakt som faktiskt kommer att gå att använda och dessutom är möjlig att använda här och nu, när det behövs. Fru talman! För Socialdemokraterna är dock detta själva problemet. Den försvarsförmåga och beredskap Sverige får blir för hög med regeringens försvarspolitik. I deras försvarsmotion förekommer ordet "försvarsförmåga" en enda gång, och då handlar det inte ens om Försvarsmakten utan om försvarsindustrin. Den som har lyssnat på debatten här i dag har också noterat att Anders Karlsson över huvud taget inte har några synpunkter när det gäller landets försvarsförmåga. Ordet "jobb" förekommer åtta gånger i Socialdemokraternas motion. Det är alltså åtta gånger mer än "försvarsförmåga". Det illustrerar bara den totala riktningslösheten i deras politik. För Socialdemokraterna handlar försvarspolitik om allt annat än försvarsförmåga. Det är en total urholkning. De vill fortsätta att urholka försvarsförmågan, och de ser försvaret som regional- och arbetsmarknadspolitik. För alliansen är det tvärtom, och det är en mycket tydlig skiljelinje. För oss ska försvarspolitik handla just om försvarsförmåga. Det är vad hela politiken ska syfta till; allt annat är för oss en bisak. Och kring detta har alltså försvarsutskottets ordförande ingen som helst uppfattning. Det finns i oppositionens motioner heller inga siffror om vare sig hemvärnets storlek, insatsorganisationens storlek eller dimensioneringen av försvarets förmågor. Oppositionen står utan en reell, genomarbetad, preciserad eller genomförbar försvarspolitik. Socialdemokraterna skär miljarder ur försvarets budget men saknar beräkningar, antaganden och siffror i sin budgetmotion. Det är inte trovärdigt. Vi hörde att Miljöpartiet och Peter Rådberg i dag kom Anders Karlsson till hjälp genom att säga att oppositionen någon annan gång, någon annanstans, vid något annat tillfälle än just när budgeten beslutas ska komma med siffror. Det är bara det, fru talman, att jag har hört den sången förut. Så var det inför inriktningspropositionen också: Någon annan gång, men inte nu, ska oppositionen komma med ett alternativ. Det blev så klart aldrig så, och det blev det inte nu heller. Lägre tillgänglighet, lägre användbarhet, lägre modernitet, lägre solidaritet men med betydande underfinansiering av försvaret genom miljardbesparingar är sammanfattningen av oppositionens försvarspolitik. Fru talman! För att öka försvarsförmågan genomgår försvarspolitiken nu ett antal paradigmskiften. Ökad tillgänglighet och användbarhet är en kärna, och ett nytt närområdesperspektiv är en annan. Rekrytering på frivillig grund, liksom övergång till stående och kontrakterade förband och ett starkt hemvärn är några exempel. Försvaret blir inte längre en myndighet inriktad på ständig grundutbildning, utan en myndighet inriktad på att leverera effekt genom beredskap och, när så krävs, insats och samverkan med andra. Lissabonfördraget innehåller två solidaritetsförklaringar som täcker hela skalan av hot i den nya tidens breda säkerhetsbegrepp. Det är viktigt och intressant för Sverige att grannlandet Finland med samma grund och militära alliansfrihet värderar fördraget och nationellt har utvecklat solidaritetsförklaringarna på samma sätt som Sverige. Vi utgår från ett brett säkerhetsbegrepp omfattande såväl civila som militära hot. Vi utgår båda från att säkerhet bäst byggs tillsammans med våra grannar, inte minst i Norden och EU. Det går inte att se en situation där ett militärt hot skulle påverka endast ett av länderna i vårt närområde. Därför är det rimligt att agera tillsammans med andra för att hindra hot från att växa och direkt eller indirekt påverka oss. Vi ska förbereda oss för att kunna både ge och ta emot hjälp, som också kan vara militär. Det kräver nationella beslut i varje enskilt fall. Den svenska försvarspolitiken tillförs nu ett nytt närområdesperspektiv. Förr fanns en nationell insatsorganisation, byggd på en över åren alltmer urholkad värnplikt och användbar endast inom gränserna, och en särskild anställd frivilligrekryterad utlandsstyrka för insatser långt bort. Men däremellan var det ett glapp. Det saknades ett närområdesperspektiv för Östersjön, Norden och EU. Svensk försvarspolitik har nu ett tydligt Östersjöperspektiv. Det syns också i våra prioriteringar gällande förmågor. Vi har nästan dubbelt så stort flygvapen som grannländerna. Vi har ett ubåtsvapen i världsklass. Att de nordiska länderna prioriterar olika är naturligt, bland annat beroende på något olika geografiskt läge. Lika naturligt är ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete för att nå högre effekt och kvalitet. Det svenska försvaret kommer att ha åtta snabbt användbara och lättrörliga bataljonsstridsgrupper för insatser i Sverige, i närområdet och utanför närområdet. Den gamla uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en särskild anställd utlandsstyrka avskaffas. Samma förband ska kunna göra insatser i landet, i närområdet och utom närområdet. Kriser ska mötas med andra och hindras från att komma hit. Då krävs också, fru talman, en annan personalförsörjningspolitik än i dag. Försvarsmakten har i ett decennium velat byta inriktning. Sverige behöver ett mer professionellt försvar, professionellt i följande mening: väl utbildade, övade och insatserfarna soldater och förband. Sverige har inga erfarna förband i dag. I stället har under decennier förbanden avvecklats regelmässigt när de är som allra bäst, när de är som bäst utbildade, övade och insatserfarna. Det beror på att värnplikten inte kan tillämpas utanför landets gränser vid annat än mobilisering. De som gjort insats har därmed behövt vara anställda med andra villkor än värnpliktsförsvaret. Deras förband har avvecklats när de kommit hem igen och varit som allra bäst. Det är, fru talman, för mig förunderligt att Sveriges svåraste och kanske farligaste yrke inte anses kräva professionalitet i den meningen. I stället beskriver Socialdemokraterna nostalgiskt värnplikten som den såg ut före murens fall för 20 år sedan, när hela manliga årskullar verkligen kallades in. Men sedan ett antal år tillbaka är det inte så längre. Det är i stället en tiondel av en manlig årskull och totalt sett mindre än en tjugondel av Sveriges unga män och kvinnor som gör grundläggande militär utbildning. Då fungerar i en ny värld med andra förutsättningar inte längre plikten rationellt för att tillgodose Försvarsmaktens personalbehov. Plikten ger en skyldighet att delta i grundutbildning, men inte för att vara en del av försvarets framtid. 70 procent av dem som gör plikten vill inte bli officerare och vill inte göra insats. De värnpliktiga krigsplaceras två till tre år efter avslutad grundutbildning i insatsorganisationen. Kvinnor särbehandlas fortfarande. Att som Socialdemokraterna vill bara vidga pliktlagen innebär att kvinnor liksom män kommer att fängslas för brott mot pliktlagen, alldeles oavsett att tusentals andra unga människor vill rycka in men inte får rycka in, dessutom utan att försvarsförmågan höjs över huvud taget. Riksdagen behandlade i juni i samband med inriktningspropositionen skiftet till frivillighet. I början av nästa år kommer propositionen med verkställigheten. Förändringen är nödvändig för att öka den nationella försvarsförmågan och försvarets tillgänglighet och användbarhet, men också för att klara närområdesperspektivet. Fru talman! Socialdemokraterna vill med plikt överutbilda 12 000 unga människor, som inte ska användas till insatsorganisationen utan direkt avföras till en personalreserv, till ett register. Det skulle kosta nästan 1 miljard om året, utan att försvarsförmågan höjs och utan att det ens finns någon ambition att använda dem man vill pliktutbilda. Det finns inte ens en hänvisning till att rikets försvar så kräver. Ändå påstår man i sin motion att det skulle vara billigare än regeringens förslag. Men man gör det som vanligt utan några som helst redovisade beräkningar. Fru talman! Budgeten innebär också islossning i materielfrågor. Vi begär riksdagens godkännande för att gå vidare med anskaffning av en rad centrala materielsystem: en radarjaktrobot för JAS 39 Gripen, splitterskyddade fordon, taktiska obemannade spaningsflygplan och ett nytt signalspaningsfartyg. Detta gör vi strax efter att vi har beslutat att anskaffa artillerisystemet Archer. Vi begär vidare stöd för en Brasilienaffär och vad det skulle kunna innebära för Sverige. Vi bildar en ny exportmyndighet som ger en ny möjlighet för export av försvarsmateriel, en konsekvens av det stora exportberoende som försvarsindustrin har. Men Socialdemokraterna är emot, trots att man säger sig värna försvarsindustrin och trots att mellan 85 och 90 procent av försvarsindustrins orderstock går på export. Socialdemokraterna lägger ut 100 miljoner mer på anskaffning av materiel, men de pengarna tas från underhåll och vidmakthållande av materiel. Det är alltså ett nollsummespel. Återigen har oppositionens resonemang inget med försvarsförmåga att göra över huvud taget. Samtliga förband ska gå att använda internationellt, medger Socialdemokraterna och håller där med regeringen. Men samtidigt skriver man att det är fel att all materiel blir internationellt gångbar. Men vilken materiel ska då förbanden använda? Vi bygger säkerhet tillsammans med andra, och då måste materielen vara interoperabel med andra. Fru talman! Det vi nu gör är den största försvarsreformen på decennier, allt för att stärka landets försvarsförmåga. Den här reformen har mött betydande uppskattning och uppmärksamhet internationellt, inom EU men också i USA. Vi går nu samma väg som andra länder i EU, men också många Natoländer, går för att stärka försvarsförmågan genom ökad tillgänglighet och användbarhet. Den stora utmaning vi ser de kommande åren är att tillsammans med Försvarsmakten vårda och värna omställningen för att genomföra den inriktning vi tillsammans har arbetat fram mellan politik och myndighet.

Anf. 27 Anders Karlsson (S)

Fru talman! Så var vi här igen, Sten Tolgfors och jag. 70 procent av tiden har använts för att angripa socialdemokratins försvarspolitik, 30 procent för att tala om vad man vill göra. Det är ett känt fenomen att Tolgfors använder den debattekniken. När vi begynner att tala om försvarsindustrin har jag ett antal frågor och funderingar. Tycker Tolgfors att försvarsindustrin förser Sverige inte bara med spjutspetsteknologi, utan också med kunskap och oberoende? När jag nu talar om kunskap och oberoende ställer jag frågan igen: Kommer Sverige att förbli militärt alliansfritt vid en fortsatt borgerlig regering? Den frågan vill jag gärna ha svar på, för jag noterade att Tolgfors, precis som alla andra borgerliga talare, inte uttalade orden "militärt alliansfritt" en enda gång i sitt anförande. Det tycker jag är mycket anmärkningsvärt. Han pratar om att vi ska vara här och nu. Jag skulle nästan vilja säga att det snarare är då och sedan. Men om man nu ska ha en försvarsmakt som ska stå på tårna på tio dagar vill han dölja att det kostar pengar, och han jämför det med Socialdemokraternas budget, som är 2 miljarder. Det kostar oerhört mycket pengar att ha svenska soldater som går och sparkar grus på kaserngårdarna och att tro att det finns någon hotbild för Sverige som kan infalla på tio dagar. Det är väl det som är skälet till att man måste ha dem beredda på tio dagar. 6 500 soldater ska alltså vara yrkessoldater i Sverige, Sten Tolgfors. Är det en rimlig bedömning av säkerhetsläget att man ska ha dem så stridsberedda?

Anf. 28 Sten Tolgfors (M)

Fru talman! Låt mig bara först understryka att Anders Karlsson har fel. Jag talade visst om militär alliansfrihet, och han kan gå tillbaka till protokollet och se det. Jag gjorde det i samband med solidaritetsförklaringen och att Sverige analyserar den på samma sätt som Finland. Dessutom har vi levererat en proposition, Anders Karlsson, med allt det vi vill göra. Vi har levererat en budget med allt det vi vill göra. Det är bara att läsa. Vi har redovisat, kostnadsberäknat och berättat hur vi ska genomföra det. Låt mig ställa en fråga till Anders Karlsson. Jag ska ta ett citat ur materielförsörjningsstrategin, för jag noterade att Anders Karlsson aldrig pratade om materielförsörjning utan bara om industrin. "I första hand bör en anskaffning göras genom deltagande i samordnad internationell anskaffning och i andra hand på egen hand. Endast i de fall då dessa möjligheter uttömts bör man välja att tillgodose behovet genom en nyutveckling, och även då i första hand i samarbete med andra eller tillsammans med internationella samarbetspartners. Egenutveckling bör ske endast i undantagsfall." Jag skulle gärna vilja be Anders Karlsson utveckla vad det är i detta som han inte tycker är lämpligt och rationellt för det svenska försvaret. Jag vill också säga att den beskrivning Anders Karlsson ger av det nya personalförsörjningssystemet i grunden är fel. Hemvärnet har nämligen testat detta. Man har lyckats nå en kraftigt ökad kvalitet. Man ligger över 600 utbildningstimmar för de tre första månaderna jämfört med drygt 400 i Försvarsmakten i övrigt. Man har testat åldersblandning för att få stabila grupper, alltså personer med olika yrken, olika utbildningssituation och olika familjesituation. Man har i Dalarna nått 50-50 mellan män och kvinnor på grund av frivilligheten. Allt detta är Anders Karlsson emot. Specificera för mig, Anders Karlsson, vad i denna materielförsörjningsstrategi det är som du inte instämmer i!

Anf. 29 Anders Karlsson (S)

Herr talman! Försvarsindustrin är en viktig del av svenskt försvar. Det jag har försökt få svar på av samtliga borgerliga ledamöter under den här debatten är: Har svensk försvarsindustri någonting att göra med den svenska alliansfriheten? Har det en koppling till att kunna förse vårt land med materiel även i en krissituation? Har då svensk försvarsindustri en viktig roll att spela i alliansfriheten? Jag fick inte svar på min fråga, om än försvarsministern säger att han har talat om alliansfrihet i sitt anförande. Är Sverige fortfarande militärt alliansfritt om det skulle misslyckas och bli en fortsatt borgerlig regering efter 2010? Den frågan tycker jag att svenska folket ska få besked om i dag, för det är sista tillfället att kunna svara på den i den här typen av debatter. Jag tycker att det är absolut nödvändigt att ge ett svar på den frågan. Återigen: Finns det någon hotbild för Sverige som gör att man måste ha 6 500 soldater som går på kaserngårdarna och sparkar grus, för att möta ett eventuellt hot mot Sverige? Den frågan har jag inte heller fått svar på. Ska det verkligen vara så, till oerhört stora kostnader? Sedan det andra: Avskräcker inte exemplet i Holland? Där har man 7 000 vakanser inom Försvarsmakten där man nu provar ett frivilligt system. Man är ute och rekryterar i gymnasieskolorna bland de killar och tjejer som inte lyckas få betyg i skolan utan ska gå in i Försvarsmakten. Avskräcker inte det Tolgfors och den borgerliga regeringen, när man nu ska övergå till ett frivilligt system? Det är inte ens beslutat i riksdagen, men man har redan börjat jobba med det.

Anf. 30 Sten Tolgfors (M)

Herr talman! Då kan jag berätta för Anders Karlsson att det citat jag läste upp är undertecknat av Göran Persson på Harpsund den 16 mars 2006. Anders Karlsson har alltså i denna kammare ställt sig bakom detta. Det var nämligen en skrivelse från regeringen om just försvarsindustrin och materielförsörjningsstrategin. Det Anders Karlsson har ägnat hela denna debatt åt att kritisera är någonting som han själv har röstat igenom och som hans egen gamla regering har föreslagit. Jag höll på att säga touché! Då väntar jag bara på att Anders Karlsson ska utveckla sin kritik mot sin tidigare statsminister Göran Persson, sin tidigare försvarsminister Leni Björklund och sitt eget röstande och agerande i denna kammare under förra mandatperioden. Då väntar vi på en rejäl omprövning. Det är väl känt att när Moderaterna utvecklades till Nya moderaterna gjorde vi upp med en del gamla ståndpunkter som vi tyckte inte längre höll. Nu väntar vi på samma självkritik från Socialdemokraterna i den delen. Samtidigt kan jag säga att det är intressant att se att landets största parti saknar försvarspolitik, saknar en försvarsbudget och saknar en uppfattning om insatsorganisationens storlek, om hemvärnet och om hur många flygplan Sverige ska ha. Det är totalt tomt. Vi har nu under flera år sett hänvisningar till att det ska komma sedan. Det skulle komma i samband med inriktningspropositionen. Nej, det kom ingenting. Det skulle komma i samband med budgeten. Nej, det kom ingenting. Nu säger Rådberg att vi kanske får se någonting före valet. De samtalen kommer att bli intressanta. Precis som flera här har noterat vill alla partierna i oppositionen skära 2 miljarder, säger de, men på totalt olika saker. Det döljer sig också mycket kraftiga underfinansieringar. Det är till exempel Anders Karlssons överintag av värnpliktiga på 12 000, som bara det närmar sig 1 miljard. Därutöver har Anders Karlsson redan räknat in pengar från den kommitté som ska se över stöd- och kringmyndigheter, samtidigt som man kritiserar just resultatet från den kommittén. Bara hans underfinansiering ligger på 3 miljarder. Sedan är det gravt föraktfullt att prata om att soldater sparkar grus. I vår värld är de till nytta för Sverige, i landet, i närområdet och utom närområdet.

Anf. 31 Nils Oskar Nilsson (M)

Herr talman! Alliansregeringen fortsätter förnyelsen mot ett användbart försvar. Vi för en ansvarsfull försvarspolitik för Sveriges och vår omvärlds väl. Inriktningspropositionen, som beslutades av riksdagen i juni i år, innebär den största försvarsreformen på decennier. För första gången på nära 20 år får Sverige en höjd försvarsförmåga genom ökad användbarhet, tillgänglighet och flexibilitet. Det förändringsarbete som så länge behövts fortsätter, samtidigt som den ekonomiska ramen för området försvar förblir oförändrad. Inriktningspropositionen innebär inga nedskärningar i försvaret, vilket även det är första gången på 20 år. I budgetpropositionen för 2010 tar regeringen nästa steg mot förstärkningen och förnyelsen av försvaret. Försvarsmakten ska ha en stark förmåga att värna om Sverige nationellt och internationellt. Detta kräver en förstärkt förbandsverksamhet, en effektivare materielförsörjning och en fortsatt stärkt ekonomisk styrning. Men lika viktigt som att stärka det nationella försvaret är att värna om de nödvändiga fredsfrämjande insatser som våra män och kvinnor gör utomlands. Vår medverkan i internationella fredsfrämjande insatser och vår förmåga att försvara vårt eget territorium står inte i motsats till varandra - tvärtom! Våra insatser utomlands ökar Sveriges försvarsförmåga. Regeringens ambition om en fördubbling av försvarets förmåga till internationella insatser ligger fast. Under denna mandatperiod kommer alliansregeringen sammantaget att ha ökat anslaget till internationella insatser och förbandsverksamhet med 3 miljarder kronor. Herr talman! Sveriges insatser gör skillnad i vår omvärld. Tack vare bland annat den svenska närvaron och våra soldaters engagemang får nu miljontals afghanska barn gå till skolan och blicka framåt mot en säkrare och fredligare framtid. Samtidigt bidrar vi till att humanitära hjälpinsatser mot svält och sjukdomar i Afrika säkras från piratangrepp och ekonomisk brottslighet, med en aktiv närvaro och engagemang utanför Somalias kust. Vi fortsätter att värna om en fredlig utveckling i Kosovo och visar prov på långsiktig beslutsamhet för fredlig och självständig utveckling i det landet. Vi blickar framåt och tar ett solidariskt ansvar och ett aktivt ledarskap för den nordiska stridsgruppen, NBG, 2011 som ska vara redo att agera för fred och säkerhet där det behövs. Sverige har ett betydande och långsiktigt engagemang i Afghanistan. I det svenska ansvarsområdet i Mazar-e Sharif i norra Afghanistan bidrar vi till nödvändig säkerhet och civil uppbyggnad. Att uppdraget tidvis är riskfyllt för våra soldater och hjälpinsatser är en realitet som vi alla måste vara medvetna om. Vi måste också inse att vår närvaro fortfarande behövs. Stora förbättringar har skett i Afghanistan som ett resultat av Sveriges och andra ISAF-länders engagemang. Med ett starkt och tydligt FN-mandat i ryggen bidrar vår insats där till ökad fred och stabilitet men också till större möjligheter till utveckling och uppbyggnad. Miljontals afghanska barn, både pojkar och flickor, får nu möjlighet att gå i skola. Grundläggande tillgång till sjukvård är för många afghaner inte längre en dröm utan en verklighet. Talibanernas förtryck av kvinnor och oliktänkande bryts sakta ned medan fredlig demokrati alltmer får fäste. Regeringen står fast i sin övertygelse om att fortsatt stödja Afghanistans väg mot en fredlig och säker utveckling. Till detta krävs både civila och militära insatser och en tydlig samordning av våra och andras resurser för att bygga upp ett fungerande och säkert samhälle. Därför fortsätter arbetet med att förstärka afghanernas egen förmåga till säkerhet med fler riktade militära och polisiära utbildningsinsatser. Tillsammans med ekonomiskt bistånd innebär detta en tydlig och ansvarsfull satsning på ökad säkerhet i landet. Militär säkerhet och stabilitet i landet är och förblir en förutsättning för att civila insatser ska kunna verka och ge resultat. Utvecklingen i Kosovo, där Sverige aktivt har engagerat sig sedan 1999, visar att det fortfarande föreligger behov av en internationell militär närvaro i landet. Även om säkerhetsläget just nu är förhållandevis stabilt och ett ambitiöst arbete pågår med att bygga ut de nationella säkerhetsstrukturerna finns fortsatt betydande risker för att våldsamma incidenter ska utbryta mellan olika befolkningsgrupper. Vi är och ska vara en trovärdig och långsiktig samarbetspartner i det internationella samfundets insats i Kosovo. I Kosovo avslutas snart den militära delen av omvärldens insats. I Afghanistan måste militärer vara kvar under längre tid framöver, men målet är att afghanerna på sikt ska ta över skyddet av befolkningen och det civila biståndet, som är långsiktigt. Sverige har under våren 2009 varit en aktiv part i kampen mot sjöröveri utanför Somalias kust. Den så kallade Atalantainsatsen har varit framgångsrik, och EU har en ledande roll i skyddet av humanitära hjälpsändningar och även civil sjöfart. Det första svenska insatsbidraget med tre fartyg var mycket framgångsrikt i sitt uppdrag att skydda FN:s matleveranser och avstyra piratdåd. Sverige kommer nästa år att bidra med insatsens styrkehögkvarter genom fartyget HMS Carlskrona från april till augusti 2010. Även Kustbevakningen kommer att vara delaktig med ett särskilt spaningsflygplan. Totalt har EU:s insats Atalanta genomfört över 40 eskorteringar, och över 280 000 ton mat har nått nödlidande i Somalia. Atalanta svarar också för att säkra transportvägar för handelsfartyg som trafikerar området och för att avvärja, förebygga och bekämpa sjöröveri och väpnade rån. Sveriges engagemang i EU:s snabbinsatsstyrkor har varit och är betydande. Vårt ledande ansvar för den nordiska stridsgruppen under första halvåret 2008 utgör ett tydligt tecken på vår höga ambition att bidra till säkerheten i vår omvärld. Alliansregeringen värnar om ett fortsatt ledarskap även för NBG 2011. Att delta i och leda dessa internationella insatsstyrkor bidrar till att ytterligare förstärka Försvarsmaktens kompetens. Vi utvecklar vår förmåga att inte bara effektivt samarbeta med andra europeiska länder utan även att leda dem. Detta ger Försvarsmakten ovärderliga erfarenheter och förutsättningar att försvara vårt eget land - om och när det kan bli nödvändigt. Herr talman! I en tid då behovet av internationell solidaritet är större än någonsin tar alliansregeringen ansvar för att bidra till säkerheten i vår omvärld. Mot oss står en splittrad opposition som spretar åt alla håll. De tre oppositionspartierna vill spara på försvaret med 6 miljarder på tre år. Man är däremot inte överens om var besparingarna ska hittas. Detta har redan flera tidigare talare närmare berört. Herr talman! Budgetpropositionen 2010 visar alliansregeringens tydliga vilja att fortsatt bidra till en fredlig och säker omvärld. Genom en ansvarsfull försvarspolitik skapar alliansen en modern och tillgänglig försvarsmakt med välutbildad personal och kvalificerad materiel, redo att verka i Sverige, i vårt närområde och utanför vårt närområde. Vi tar ansvar för Sveriges och vår omvärlds säkerhet. Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 32 Isabella Jernbeck (M)

Herr talman! Det försvarspolitiska inriktningsbeslutet 2004 pekade ut ett antal mål för materielförsörjningen som nu har genomförts. Det handlar om ett ökat internationellt samarbete, ett utvecklat exportstöd och ökad handlingsfrihet. Materielförsörjningen måste gå i takt med det nya försvaret, där snabba insatser, interoperabilitet och ökad tillgänglighet ställer nya krav på leverantörer av försvarsmateriel. Utveckling inom EU gör att samarbete och utveckling tillsammans med andra är en förutsättning för industrins överlevnad, liksom att möjligheterna till export understöds. Den viktigaste åtgärden för svensk försvarsindustri är att vi ser till att marknaden öppnas såväl i Sverige som i Europa. Det finns flera faktorer som har påverkat den omställning försvarsindustrin har gått igenom. Det handlar om neutraliteten. Förr skulle vi inte vara beroende av någon, och vår materiel skulle vara icke-kompatibel med andras. I dag ska vi kunna verka med andra, och utrustningen ska kunna användas inom ramen för Natostandard. Vi har gått från ett invasionsförsvar med stora volymer till ett insatsförsvar med mindre volymer och snabbare teknikutveckling. Sedan har vi geografin. I går skulle våra system enbart vara anpassade för våra egna vatten, för snö och kyla. I dag har vi en annan verklighet, där våra förmågor även ska klara skydd åt svenska soldater i Afghanistan, Kosovo eller Afrika. Behovet av materiel bestäms ytterst av kraven på operativ förmåga. Det måste vara Försvarsmaktens behov som styr. Insatsorganisationens krav på materiel för försvaret av Sverige samt rådande läge i det område där vi verkar måste vara vägledande för beställningar av pansarfordon, jaktrobotar eller ubåtar. Utgångspunkten måste vara att bästa materiel till lägsta kostnad ska väljas, men vi kan inte tumma på säkerheten vid valet av materiel när vi som nu har soldater som dagligen utsätts för fara. Det finns också särskilda skäl till att vi vill stödja en inhemsk industri. Av rent säkerhets- och försvarspolitiska anledningar är det av stort värde att vi fortsatt har en sådan industri i Sverige. En svensk industri innebär ett oberoende och en säkerhet vad gäller både att själva kunna producera och att ställa krav på leveranser. Få hyllor finns det i avancerade vapensystem, där produktion sker efter specifika önskemål som ständigt förändras i takt med teknikutvecklingen. Vår position som en av de stora försvarsindustrinationerna i Europa ger oss en särställning vad gäller samarbete och informationsutbyte med andra nationer. Det ska inte underskattas när vi tittar på vårt eget lands säkerhet och underrättelseinhämtning. En försvarsindustri innebär även en betydande investering i forskning och utveckling, och gränsen mellan civilt och militärt suddas ut. Det handlar om spetsforskning. Det är självfallet en fördel om vi kan ha en industri som höjer vår förmåga som kunskaps- och forskarsamhälle. Det görs ett antal viktiga satsningar i budgeten 2010 på materielområdet. Regeringen föreslår att en ny myndighet för exportstöd och försäljning av materiel inrättas. En förutsättning för svensk industri är att man kan konkurrera på lika villkor. Sverige är en för liten marknad. Därför arbetar vi i EU för en öppnare marknad. Stödjande verksamhet skulle bidra till samordning av utbildning, underhåll och utbyte av erfarenheter samt vidareutveckling av system till en lägre kostnad. Vidare vill jag nämna några andra projekt. I budgeten finns anskaffning av ny radarjaktrobot, uppgradering av Jas 39 Gripen, anskaffning av taktisk obemannad flygfarkost, anskaffning av splitterskyddade hjulgående fordon och anskaffning av signalspaningsfartyg. Helt klart är att denna regering satsar betydligt mer på försvaret än oppositionen. Inriktningspropositionen, som röstades igenom i juni i år, är den första sedan 1994 som inte har skurit i anslagen. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslår neddragningar med minst 2 miljarder per år - räknar man ihop allt de är oeniga om blir det uppemot 4 miljarder. Det har naturligtvis en stor påverkan på storleken på insatta styrkor, på ambitionsnivån och framför allt på försvarsindustrins förutsättningar. Herr talman! Avslutningsvis vill jag rikta en uppmaning till alla att ställa Socialdemokraterna till svars när de åker land och rike runt och besöker försvarsindustrin och slår sig för bröstet och säger att de skulle värna denna försvarsindustri. För de har inga pengar. De vill inte satsa på en exportstödjande myndighet. De har samarbetspartier som vill dra ned ungefär 4 ½ miljard på materielanskaffningen. Det är oärligt att säga att man satsar på försvarsindustrin. Det finns bara ett alternativ om man tycker att det är viktigt att ha en försvarsindustri, och det är en fortsatt borgerlig regering.

Anf. 33 Anders Karlsson (S)

Herr talman! Det var i många stycken ett anförande som skulle ha kunnat hållas av en socialdemokrat. Svensk försvarsindustri är viktig för svensk spetskompetens och civil industri. Men samtidigt vill jag fråga Isabella Jernbeck om någonting. Hon säger: Vi ska vara oberoende, och vi vill ha en utveckling. Har det någon koppling till den militära alliansfriheten när du säger oberoende? Säger Isabella Jernbeck då att Sverige ska förbli militärt alliansfritt även nästa mandatperiod? Vi säger nej till en myndighet. Vi tycker inte att det behövs fler myndigheter. Den här regeringen gick faktiskt till val på att man skulle dra ned antalet myndigheter. Nu ser man till att skaffa ytterligare en, så det stämmer lite illa. När det gäller att sälja på en marknad tycker vi självklart också att det är bra att man kan sälja. Jag vet också att man exporterar väldigt mycket. Men för att kunna sälja på en marknad måste man ha en inhemsk köpare. Så fungerar försvarsindustrin i världen. Man måste ha en referenskund som först köper innan man kan sälja någonting. Då är frågan: Är det inte rimligt att svenskt försvar också försöker köpa av svensk industri?

Anf. 34 Isabella Jernbeck (M)

Herr talman! Socialdemokraterna säger nej till en myndighet, trots att vi vet att det viktigaste för den svenska försvarsindustrin är exporten. De är mer beroende av att exportera, för marknaden är för liten i Sverige. Ni säger nej till den myndigheten, som skulle kunna hjälpa till att stödja exporten. Det är ett stort frågetecken för mig. När det gäller oberoende säger jag att jag tycker att det är viktigt att vi har en försvarsindustri i Sverige, eftersom vi har inriktningen att vi ska vara militärt alliansfria. Det är också klart och tydligt skrivet i vår inriktningsproposition. När det sedan kommer till parti är det ingen hemlighet att jag som moderat är för en Natoallians. Det är jag. Det kan man läsa i vårt partiprogram att vi är. Jag skulle däremot vilja läsa ur den förra regeringens skrivelse från den 16 mars 2006: "En viktig och bärande idé med den vidareutvecklade strategin är att i dess tidiga faser först utröna möjligheterna till att tillgodose Försvarsmaktens behov utan att initiera nya utvecklingssatsningar och teknisk kravgenerering. Genom en systematisk genomgång av möjligheterna att utnyttja befintlig materiel, genom att öka antalet eller vidareutveckla dessa befintliga system, och genom att behovet tillgodoses av de produkter och tjänster som den internationella marknaden erbjuder bör fördyringar kunna undvikas. I första hand bör en anskaffning göras genom deltagande i samordnad internationell anskaffning och i andra hand på egen hand. Endast i de fall då dessa möjligheter uttömts bör man välja att tillgodose behovet genom en nyutveckling, och även då i första hand i samarbete med andra eller tillsammans med internationella samarbetspartners. Egenutveckling bör ske endast i undantagsfall." Då frågar jag Anders Karlsson: Hur skulle er försvarsindustristrategi se ut i dag om det inte är den här, som jag läste upp, från den socialdemokratiska regeringen 2006?

Anf. 35 Anders Karlsson (S)

Herr talman! Jag är glad åt att jag fick ett tydligt besked. Då är det två moderater i försvarsutskottet som tydligt har sagt: Sverige ska bli medlem i Nato om det blir en moderatledd regering. Det är Karin Enström och Isabella Jernbeck som har sagt det. Det är ett viktigt besked åt svenska väljare att Moderaterna vill se ett närmande till Nato och helst att vi blir medlemmar i Nato. Det är väldigt viktigt, men det sades tydligt här. När det gäller försvarsindustristrategin har vi efterlyst den vid ett stort antal tillfällen här i kammaren, i utskottet, i debattartiklar och så vidare för att vi ska veta vilken typ av industri vi kan behöva i framtiden och för att vi ska vara alliansfria och oberoende. Men den borgerliga regeringen skrotade den utredning som var på gång för att man skulle ta fram en försvarsindustristrategi tillsammans med försvarsindustrin i Sverige. Varför gjorde man det, Isabella Jernbeck? Då hade man verkligen haft ett dokument. Man kunde gärna ha bjudit in oppositionen när det gäller de här viktiga frågorna för landet. Som jag har sagt så många gånger tidigare: Vi har sträckt ut handen för att vi vill sätta oss ned. Det enda vi vägrar att diskutera är ett eventuellt Natomedlemskap. Varför har man inte tagit den utsträckta handen för att kunna lösa det här med försvarsindustristrategin? Då hade vi verkligen kunnat se vad vi ska egenutveckla, vad vi kan köpa från något annat land och vad vi måste ha för att vi ska vara militärt alliansfria och oberoende.

Anf. 36 Isabella Jernbeck (M)

Herr talman! Bara lite kort när det gäller Nato: Jag sade att jag som moderat är för en allians med Nato. När väl den frågan kommer till förhandlingsbordet tror jag att det kommer att vara fråga om en bredare allians än den borgerliga, möjligtvis även med Socialdemokraterna. Det hoppas jag. Sedan kommer vi till det här med strategi. Den borgerliga regeringen har ju en väldigt tydlig linje. Försvarsmaktens behov ska styra och den operativa nyttan. Vi ska ha en kostnadseffektiv anskaffning. Vi ska ha samarbete i utvecklingen med andra länder. Vi ska öppna marknaden. Vi stöder export. Jag menar att vi har en tydlig strategi för att värna svensk försvarsindustri. Däremot får vi inget svar från Socialdemokraterna. Era samarbetspartner vill inte ens exportera försvarsmateriel. De vill dra ned 4 ½ miljard på det anslaget. Vi får inget besked från er. Ni talar med tomma ord. Det finns ingen satsning från Socialdemokraterna när det gäller försvarsindustrin.

Anf. 37 Rolf K Nilsson (M)

Herr talman! Det pågår en omfattande reformering av det svenska försvaret. Försvarets organisation och uppgift har genomlysts och håller på att genomlysas. Det hade varit enkelt att fortsätta som det alltid har varit, men problemet är att det inte är som det alltid har varit. Detta sätter sina spår i organisation, i materiel och i personalförsörjning. Den stora förändringen i hur det svenska försvaret ska bemannas är att värnplikten inte ska utnyttjas som tidigare. Svenska unga män ska inte längre tvångsinskrivas för värnpliktstjänstgöring för att genomgå militärutbildning. Det svenska militära försvaret ska i framtiden bygga på frivillighet. Däremot avskaffas inte värnplikten, vilket gärna hävdas från socialdemokratiskt håll. Tvärtom finns värnplikten kvar och ska kunna användas om försvarsberedskapen kräver detta. Vi behåller plikten. Vi till och med utökar den till att gälla även kvinnor. Men när det inte finns skäl att utnyttja plikten använder inte staten sin rätt att kalla in unga män och kvinnor för utbildning och krigsplacering. I stället satsar vi på ett frivilligt försvar där vi ser till den enskildes förmåga och intresse. Det här handlar definitivt inte om att sparka grus på kaserngårdar, som Anders Karlsson hävdar. Jag tror inte heller att Peter Rådberg, om han hade varit närvarande, hade hållit med Anders Karlsson. Peter Rådberg såväl som Miljöpartiet har en helt annan inställning till frivilligheten än den som Anders Karlsson och Socialdemokraterna intar. Värnplikten infördes under franska revolutionen för att fylla leden av unga män som dog på slagfälten. Människor var en förbrukningsvara. Materiel var dyrt. Vi lever tack och lov inte längre i en tid av massarméer där soldaterna räknades som billig, lätt ersättlig råvara. De väpnade styrkorna ska stå öppna för alla myndiga svenska medborgare, oavsett om det är en man eller en kvinna. Systemet med kontrakterade soldater, där man under större delen av sin tid har en civil sysselsättning, är en garanti för folkförankringen. Hemvärnet med dess satsning på de nationella skyddsstyrkorna är en annan garant för folkförankringen. I många år har vi hävdat att vi har haft en allmän värnplikt i Sverige, medan vi i praktiken har varit långt ifrån den. Bara en liten del av männen i varje årskull har mönstrat, och en ännu mindre del har fått genomgå en militär utbildning. Vi har haft ett system där den som vägrar har riskerat att bli straffad medan andra som har velat göra sin militärutbildning inte fått möjligheten. Detta är ett godtyckligt och orimligt system. Det förslag som Socialdemokraterna förespråkar, där de säger att de vill ha kvar värnplikten och att det svenska försvaret ska bygga på denna, är att lura svenska folket. Man vill ha ett system där endast ett fåtal kallas in med plikten som grund. Det stora flertalet hamnar utanför. Herr talman! Det socialdemokratiska förslaget är fortsatt orättvist, synnerligen kostsamt och mycket osäkert med tanke på det planeringskrav som Försvarsmakten måste kunna ställa. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Anf. 38 Anders Karlsson (S)

Herr talman! Jag tackar Rolf K för de här orden. Men Rolf K säger att det är osäkert med värnplikten. Värnplikten är det garanterat bästa systemet för att rekrytera de bästa soldaterna med den bästa utbildningen som gör den bästa nyttan för svenskt försvar såväl nationellt som internationellt. Vi säger att man ska behålla värnplikten. Den ska finnas kvar. Den ska vara cirka tre månader i grundutbildning. Därefter går man in i ett frivilligt system. Efter att man har varit i det frivilliga systemet skriver man ett kontrakt med försvaret. När det gäller vad den borgerliga regeringen nu föreslår eller kommer att föreslå är inte något beslut fattat, men man har en inriktning mot att det ska vara frivilligt från och med den 1 januari. Det är anmärkningsvärt att riksdagen inte har haft någon debatt eller någon proposition om det. Man för igenom det ändå. Jag ska återge vad före detta ÖB sade när han var på utskottet. Han sade att nu vänder vi på pliktsystemet. Nu har vi tre månaders frivillighet. Sedan har vi sex års plikt. Hur ska det kunna fungera praktiskt? Man ska rekrytera soldater för 16 500 kronor i månaden. Är det en rimlig lön? Är risken inte stor att man får fel personer att söka? Med värnpliktsuttaget har man fått de bäst lämpade till att göra tjänstgöring i försvaret. Sedan fortsätter en del. Jag har ytterligare en fråga, Rolf K. Avskräcker inte exemplet i Holland, där man har 7 000 vakanser i dag, där man inte kan fylla upp försvaret genom frivillighet? Avskräcker inte det något?

Anf. 39 Rolf K Nilsson (M)

Herr talman! Anders Karlsson och Socialdemokraterna säger att de är för en allmän värnplikt. Sanningen är väl snarare att Socialdemokraterna också vill ha en frivillig rekrytering till Försvarsmaktens insatsorganisation. Men skillnaden är den att Socialdemokraterna vill plikta in både unga män och kvinnor till den inledande tremånaders grundutbildningen. Socialdemokraterna vill kalla in ca 10 000 av totalt 130 000 18-åringar. Det är knappt 8 procent av de värnpliktiga. Det är inget som jag kallar för allmän värnplikt. Vad det gäller osäkerhetsbiten som jag talade om är det enkelt att se. Efter de tre månaderna ska man frivilligt gå in och få en komplett militärutbildning. Därefter ska man skriva kontrakt om man ska gå in i försvaret och tjänstgöra. Det är en utbildning som kostar mycket pengar, men man vet inte om den kan användas till något. Det är först efter den utbildningen som man ska bestämma om man ska utnyttja den och skriva ett kontrakt. Försvarsmakten har heller ingen aning om hur många människor som man får utbildade och som sedan skriver kontrakt. Det är en orimlig uppfattning i det hela. Holland har Anders Karlsson nämnt många gånger i dag. Vi kanske inte ska ta Holland som ett exempel på vad vi ska göra. Vi kanske ska titta på Holland och säga att så ska vi inte göra. Redan i dag arbetar Försvarsmakten mycket med att titta på hur den militärutbildning man får och de kontrakt man skriver ska kunna ge en civil meritering. Där tror jag att vi kan komma långt. Någon oro för att vi inte ska kunna fylla de här posterna har jag över huvud taget inte.

Anf. 40 Anders Karlsson (S)

Herr talman! Det finns kanske ingen oro i det borgerliga lägret, för man går mot en expeditionskår. Man ska bara ha ett begränsat antal yrkessoldater som ska stå till förfogande. Sedan är det väl det som har debatterats här hela dagen, Natomedlemskap som står för dörren. Då har man inte ett svenskt försvar, utan man har en expeditionskår som kan göra något utomlands. Men 16 500 kronor, är det en rimlig ersättning för att vara soldat i Sverige? Räcker de pengarna för att vara soldat, Rolf K? Är 16 500 en lön som är rimlig för att eventuellt riskera sitt liv och göra en internationell insats? Jag återger vad före detta ÖB sade, att vi vänder på pliktsystemet: frivillighet först och plikt sedan. Blir man i kontraktsskrivandet tvingad, oberoende av hur familjesituationen ser ut fyra år efteråt, att åka till krigshärden i Afghanistan? Det är också en intressant fråga som jag ställer. Är det så? Då är det som ÖB sade till oss. Man vänder på pliktsystemet. Det blir en kort frivillighet och sedan plikt i sex år.

Anf. 41 Rolf K Nilsson (M)

Herr talman! Anders Karlsson försöker slå fast två myter här hela tiden. Den första myten är att Socialdemokraterna vill ha en allmän värnplikt. Vi har redan bevisat att det inte stämmer. Det är 8 procent som man vill kalla in. Sedan är det myten om en yrkesarmé. Nu har den blivit en expeditionskår i stället. Det är ingen yrkesarmé det talas om. Det är en frivillighet. Det är frivilliga som går in och tjänstgör en viss tid. Man har ett civilt arbete eller studerar vid sidan om under den tid som man har skrivit kontrakt för. Det är en verklig folkförankring om något. Någon yrkesarmé är det över huvud taget inte tal om. Vi har fått höra om den förre ÖB:n ett antal gånger från Anders Karlsson. Jag håller inte med den förre ÖB:n. Om man skriver ett kontrakt på frivillig väg ser jag fortfarande det som frivilligt. Det är ingen som har tvingat någon att skriva på ett kontrakt. Detta är en frivillighet. Man ingår ett avtal, och avtal är frivilliga. Det är ingen som tvingar någon att skriva på kontraktet.

Anf. 42 Rolf Gunnarsson (M)

Herr talman! Efter att jag avtackats av Anders Karlsson med vackra ord fick jag en vänsterkrok i ett replikskifte där jag inte hade möjlighet att svara. Han lade ord i munnen på mig som jag inte har sagt. Därför begärde jag ordet. Jag vill läsa från propositionen när det gäller frivilligorganisationerna: De frivilliga försvarsorganisationernas insatser har stor betydelse för krigsberedskapen. Jag står helt bakom detta och ingenting annat, även om man försöker lägga något annat i min mun. I betänkandet står det: Utskottet har många gånger understrukit den stora betydelse som de frivilliga försvarsorganisationerna har. De bidrar på ett betydelsefullt sätt till den folkliga förankringen av försvaret samtidigt som de bedriver en kostnadseffektiv verksamhet. Det är vi som har skrivit den texten. Det är inte Anders Karlsson och det röda gänget. Jag vill ha detta sagt till protokollet, så att det inte blir något missförstånd med den mening som lades i min mun. Jag är stolt över utvecklingen av hemvärnet. Jag vet vad som har hänt i hemvärnet under den tid som jag har suttit i riksdagen. Slutligen har jag en synpunkt som inte har med Anders Karlsson att göra, utan det blir positivt för Anders Karlsson. Det är beklagligt att bara ett oppositionsparti är med i en fullständig försvarsdebatt här i kammaren. Vi har bara en stor försvarsdebatt när det gäller ekonomin. Då deltar hela tiden bara Socialdemokraterna. Det kan vara sjukdom och annat, men det är beklagligt att det är så. Det är något som jag aldrig har upplevt tidigare.

Anf. 43 Anders Karlsson (S)

Herr talman! Jag vill bara till protokollet ha sagt att jag har försökt förklara varför de övriga oppositionspartierna inte är här. Peter Rådberg liksom Allan Widman skulle åka till en debatt i Göteborg och Alice Åström ligger i sjuksängen - förhoppningsvis är det inte influensa. Därför har de inte kunnat delta, Rolf Gunnarsson. Det är viktigt att säga det. Sedan citerade jag faktiskt vad du sade om frivilligorganisationerna, Rolf Gunnarsson. Det var inget mer än ditt citat, och det kan du också läsa i protokollet.

Anf. 44 Rolf Gunnarsson (M)

Herr talman! Oavsett skäl till att man inte är här är det första gången jag upplever att endast ett parti från oppositionen deltar i en försvarsbudgetdebatt. Det beklagar jag, oavsett skäl. Jag har läst vad alliansen har skrivit när det gäller frivilligorganisationerna och som Staffan Danielsson sade mycket bra: Det kan blir mer pengar, det kan bli mindre pengar - det beror alldeles på vilken verksamhet som bedöms ska genomföras. Det är viktigt, och personligen hoppas jag att MSB kommer att prioritera verksamhet före administration när man gör en bedömning av hur mycket pengar som ska gå ut. Som Staffan mycket tydligt sade görs här en väldigt stor och viktig verksamhet. Jag är verkligen en vän av frivilligorganisationerna och hemvärnet, så det vill jag verkligen betona och ta till protokollet också. Vad Anders Karlsson lägger i min mun får stå för honom.

Anf. 45 Anders Karlsson (S)

Herr talman! Återigen, jag sade bara vad Rolf Gunnarsson själv sade, och det kan han läsa i protokollet i morgon. Jag bara noterade det, ingenting annat.

Anf. 46 Rolf Gunnarsson (M)

Herr talman! Jag får då ta chansen att för eventuella nytillkomna lyssnare och läsare påpeka att detta är en debatt som är lite underlig. Det är nämligen en debatt med en opposition som inte är enig på en enda punkt. Man är inte enig om ett enda av de större anslagen, utan det anslag det ena partiet vill höja, det vill det andra sänka och tvärtom. I grunden handlar det om besparingar på 2 miljarder per år plus att de spretiga förslagen gör att besparingarna ligger i häradet 3-4 miljarder. Det är förödande för både svensk försvarsindustri och förbandsverksamhet. Det är en beklaglig utveckling och ett beklagligt sällskap som Socialdemokraterna har hamnat i. Min mor sade en gång: Passa dig för dåliga vänner. Här har du kommit i dåligt sällskap, Anders Karlsson, Socialdemokraterna!

Anf. 47 Staffan Danielsson (C)

Herr talman! Jag debatterar i Sveriges riksdag här och nu, och därför begärde jag ordet för ett kort inlägg. Anders Karlsson ställde tidigare frågor om försvarsindustrin till alliansen, dock inte till mig. Jag vill därför bara upprepa vad jag sade i mitt inlägg tidigare: Sverige har en högkvalificerad och mycket kompetent försvarsindustri. EU har antagit en strategi för en starkare och mer konkurrenskraftig försvarsindustri inom EU, och även i Sverige är det bra med en god dialog på detta område. Jag kan gärna upprepa vad jag har sagt tidigare i denna kammare: Det är bra att riksdagens uttalanden om behovet av en försvarsindustristrategi förverkligas. Vi har en materielförsörjningsstrategi, och det vore naturligt även med en försvarsindustristrategi.

Beslut

Försvar och krisberedskap för 45,5 miljarder (FÖU1)

Under nästa år ska drygt 45,5 miljarder kronor satsas på försvar och krisberedskap, enligt budgetramen för 2010. I budgetpropositionen föreslår regeringen hur pengarna ska fördelas. Störst anslag ska gå till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och anskaffning av material, 19,9 respektive 10,8 miljarder. Bland övriga anslag märks 700 miljoner kronor till Försvarets radioanstalt. Regeringen vill förbättra JAS 39 Gripen, köpa jaktrobotar till planet och små obemannade spaningsflygplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.