Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap

Debatt om förslag 11 december 2019
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenBeatrice Ask (M)
  2. Hoppa till i videospelarenNiklas Karlsson (S)
  3. Hoppa till i videospelarenBeatrice Ask (M)
  4. Hoppa till i videospelarenBeatrice Ask (M)
  5. Hoppa till i videospelarenNiklas Karlsson (S)
  6. Hoppa till i videospelarenBeatrice Ask (M)
  7. Hoppa till i videospelarenNiklas Karlsson (S)
  8. Hoppa till i videospelarenBeatrice Ask (M)
  9. Hoppa till i videospelarenNiklas Karlsson (S)
  10. Hoppa till i videospelarenRoger Richthoff (SD)
  11. Hoppa till i videospelarenBeatrice Ask (M)
  12. Hoppa till i videospelarenRoger Richthoff (SD)
  13. Hoppa till i videospelarenBeatrice Ask (M)
  14. Hoppa till i videospelarenRoger Richthoff (SD)
  15. Hoppa till i videospelarenDaniel Bäckström (C)
  16. Hoppa till i videospelarenHanna Gunnarsson (V)
  17. Hoppa till i videospelarenRoger Richthoff (SD)
  18. Hoppa till i videospelarenHanna Gunnarsson (V)
  19. Hoppa till i videospelarenRoger Richthoff (SD)
  20. Hoppa till i videospelarenHanna Gunnarsson (V)
  21. Hoppa till i videospelarenMikael Oscarsson (KD)
  22. Hoppa till i videospelarenAllan Widman (L)
  23. Hoppa till i videospelarenElisabeth Falkhaven (MP)
  24. Hoppa till i videospelarenJan R Andersson (M)
  25. Hoppa till i videospelarenAllan Widman (L)
  26. Hoppa till i videospelarenJan R Andersson (M)
  27. Hoppa till i videospelarenAllan Widman (L)
  28. Hoppa till i videospelarenJan R Andersson (M)
  29. Hoppa till i videospelarenCaroline Nordengrip (SD)
  30. Hoppa till i videospelarenJörgen Berglund (M)
  31. Hoppa till i videospelarenRoger Richthoff (SD)
  32. Hoppa till i videospelarenJörgen Berglund (M)
  33. Hoppa till i videospelarenRoger Richthoff (SD)
  34. Hoppa till i videospelarenJörgen Berglund (M)
  35. Hoppa till i videospelarenDaniel Bäckström (C)
  36. Hoppa till i videospelarenJörgen Berglund (M)
  37. Hoppa till i videospelarenDaniel Bäckström (C)
  38. Hoppa till i videospelarenJörgen Berglund (M)
  39. Hoppa till i videospelarenSven-Olof Sällström (SD)
  40. Hoppa till i videospelarenJörgen Berglund (M)
  41. Hoppa till i videospelarenSven-Olof Sällström (SD)
  42. Hoppa till i videospelarenJörgen Berglund (M)
  43. Hoppa till i videospelarenSven-Olof Sällström (SD)
  44. Hoppa till i videospelarenDaniel Bäckström (C)
  45. Hoppa till i videospelarenSven-Olof Sällström (SD)
  46. Hoppa till i videospelarenDaniel Bäckström (C)
  47. Hoppa till i videospelarenSven-Olof Sällström (SD)
  48. Hoppa till i videospelarenAlexandra Anstrell (M)
  49. Hoppa till i videospelarenRoger Richthoff (SD)
  50. Hoppa till i videospelarenAlexandra Anstrell (M)
  51. Hoppa till i videospelarenRoger Richthoff (SD)
  52. Hoppa till i videospelarenAlexandra Anstrell (M)
  53. Hoppa till i videospelarenRoger Richthoff (SD)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 53

Anf. 118 Beatrice Ask (M)

Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Riksdagen har i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom andra utgiftsramar och beräkningar av inkomster än dem som vi moderater har föreslagit. Eftersom vårt förslag till anslag inom utgiftsområdet är högre än regeringens kan vi inte reservera oss till förmån för det förslaget. Därför kommer vi att avstå från ställningstagande och lägger i stället fram ett särskilt yttrande. Vi har emellertid några reservationer i viktiga sakfrågor. För tids vinnande yrkar jag bifall bara till en: nr 4.

Fru talman! Det säkerhetspolitiska läget präglas av instabilitet och oförutsägbarhet. Försvarsberedningens slutsats "att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas" är ett resultat av den insikten. Likaså är de slutsatser som drogs redan 2017 i delbetänkandet Motståndskraft om samhällets sårbarhet och nödvändigheten av ett starkare totalförsvar något som vi moderater tar på allra största allvar.

Sveriges samlade totalförsvar, det vill säga både det militära försvaret och det civila försvaret, måste stärkas. Krigsförbandens operativa förmåga måste öka. Det kräver förstärkningar över hela linjen. Det finns i dag stora brister i det svenska försvaret som vi måste åtgärda. På längre sikt måste vi kunna möta den ökade förmåga vi ser i vår omvärld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Det tillskott som försvaret fick för innevarande år, tack vare riksdagens beslut att godkänna Moderaternas och Kristdemokraternas budget, var viktigt. Det har inneburit att försvaret har fortsatt att öka sin förmåga. Ett annat beslut hade inneburit att viktiga förbättringar hade uteblivit. Likväl är utmaningarna här och nu och framåt stora.

Vi behöver fortsätta att bemanna och utrusta dagens krigsorganisation. Det behövs också resurser till myndigheterna för en robust krisberedskap som kan hantera alla olika sorters kriser - från cyberhot till skogsbränder. Arbetet med att stärka det civila försvaret måste växlas upp för att det ska gå i takt med beslutade förstärkningar av det militära försvaret. Annars haltar hela förmågan.

Det budgetförslag om förstärkningar om 564 miljoner kronor för 2020 som Moderaterna lagt fram hade kunnat möjliggöra förstärkningar. Framför allt innebär vårt förslag förstärkningar som kan öka förmågan att utveckla försvaret mot cyberattacker och resurser som ska gå till den civila beredskapen.

Det tar tid att bygga upp försvarsförmågan. Att rekrytera och utbilda personal, att organisera verksamhet och att investera i materiel är inget som går snabbt - det har aldrig gått snabbt. Därför måste försvarspolitiken vara tydlig och långsiktig.

De inriktningsbeslut som riksdagen tar är synnerligen viktiga. Och det gedigna arbete som Försvarsberedningen har gjort för att förbereda det beslut som ska tas nästa år är ett centralt underlag.

Nu har Försvarsmakten och andra kommit med sina förslag utifrån rapporterna Motståndskraft och Värnkraft.

Det finns här anledning att upprepa att vi moderater fortfarande anser att den inriktning som Försvarsberedningen har lagt fram måste gälla. Det gäller i huvudsak också den nivå som Försvarsberedningen beräknat.

Kring finansieringen har det varit en del turer och förvirring. Det började redan i Försvarsberedningen när Socialdemokraterna i elfte timmen inte ansåg sig kunna stå bakom de kostnadsberäkningar beredningen gjort utan ville friskriva sig. Med tanke på att just kostnadsbedömningar var en uppgift som vi fått i beredningen, att det bland våra sakkunniga fanns representanter från såväl Försvarsmakten som Finansdepartementet och att vi dessutom återkommande kallade in kunskap var det en märklig sak, som också ledde till att de borgerliga partierna avstod från att underteckna betänkandet.

Sedan gick det några veckor, och helt plötsligt presenterades en uppgörelse mellan regeringen, Centern och Liberalerna som sades säkerställa just den nivå som Försvarsberedningen tänkt sig och som Socialdemokraterna inte hade kunnat acceptera några veckor tidigare. Det var i och för sig bra, men sedan har det visat sig att det inte var sant. Uppgörelsen värdesäkrar inte anslagen utan innebär en lägre nivå än den beredningen hade beräknat. Det beredningen föreslår ryms inte inom det anslag som nu diskuteras i denna uppgörelse. Och medel för den civila beredskapen saknas helt. Där finns det inga förslag.

Nåja, sedan landade Försvarsmaktens synpunkter. Man beräknar att det behövs betydligt mer pengar. Dessutom har man på flera sätt lagt fram helt egna förslag. Det har också funnits en diskussion om delar av skillnaden mellan Försvarsmaktens förslag och beredningens som visat att man pratat förbi varandra, men jag tror att vi har rett ut det nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Försvaret och dess ekonomi är komplicerat och en återkommande huvudvärk för oss politiker. Budgeten verkar nästan aldrig hålla. Brandkårsutryckningar för att undvika allvarliga neddragningar har varit vanliga, och det är naturligtvis väldigt olyckligt. Därför har Försvarsberedningen och även regeringen ägnat en hel del kraft åt att försöka reda ut hur kostnader ska beräknas och redovisas. Det sker också en uppstramning. Vi moderater välkomnar det arbetet.

Ett ytterligare steg i ett sådant arbete vore att regeringen gjorde verklighet av Försvarsberedningens förslag att införa en självständig instans med uppgift att granska, utvärdera och följa upp verksamheten inom totalförsvaret. Det är någonting som utskottet tar upp i ett tillkännagivande.

Nu har försvarsministern inbjudit representanter från alla partier i Försvarsberedningen till överläggningar i början av nästa år. Vi har haft en del diskussioner om det också. Syftet är att tydliggöra skillnaderna mellan olika förslag och åtgärder mot det som brukar kallas överplanering. Tanken är att överläggningarna relativt snabbt ska landa i en skriftlig sammanställning, som grund för det konkreta arbetet med kommande proposition.

Regeringspartierna, Centern och Liberalerna är bundna till den uppgörelse om den ekonomiska nivån som de har gjort, men det blir naturligtvis väldigt viktigt att man blir överens om utgångspunkten.

Det är ingen hemlighet att vi moderater helst hade sett att Försvarsberedningen hade återaktiverats. Men de samtal vi haft gör att jag ändå konstaterar att vi nu får ett fortsatt arbete där alla beredningens partier ingår, att delar av Försvarsberedningens sekretariat bistår och att det ges en möjlighet att samla riksdagspartierna vad gäller utgångspunkterna framåt. Det tror jag är bra.

För oss moderater är perspektivet långsiktigt. Det är viktigt att nästa försvarsbeslut medger en fortsatt förstärkning av Försvarsmakten. Men det sker från en låg nivå. Jag erkänner gärna att jag, när jag först kom in i försvarsutskottet och satte mig in i frågorna, blev chockad över att det var en så låg nivå som det faktiskt är. Vår moderata inriktning är att anslaget för det militära försvaret ska uppgå till minst 84 miljarder kronor från 2025, beräknat på kostnadsläget 2019, motsvarande 1,5 procent av bnp 2025. Man kan alltid diskutera sådana siffror, men vi håller oss till det Försvarsberedningen sa. På sikt anser vi att vi måste nå 2 procent för att möta utvecklingen i vår omvärld.

Jag menar dessutom att vi i arbetet framåt måste se behovet av det civila försvaret. Gråzonsproblematik och onödig sårbarhet i många delar av samhället måste hanteras.

När Totalförsvarsövning 2020 genomförts tror jag att ännu fler kommer att inse betydelsen av ett brett och målinriktat arbete för ett starkare svenskt totalförsvar. Det finns därför anledning att åtminstone med viss tillförsikt se framåt.

(Applåder)


Anf. 119 Niklas Karlsson (S)

Fru talman! Jag ska i inledningen av debatten inte kommentera det som Beatrice Ask har sagt i sitt anförande. Det finns säkert anledning att återkomma till det i kommande replikskiften. Jag vill i stället säga någonting om Beatrice Ask som person. Beatrice har nämligen bestämt sig för att lämna Sveriges riksdag, och från och med januari nästa år ska hon bli landshövding i Sörmland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Jag har varit förtroendevald i 25 år, och det är ingenting mot den tid som riksdagens ålderspresident Beatrice Ask har bakom sig. När jag i huvudsak har sysslat med kommunpolitik har Beatrice uppträtt på de stora scenerna. Du har varit skolminister och justitieminister och avslutar nu denna runda av din politiska värnplikt i försvarsutskottet som försvarspolitiker.

Under drygt ett år har jag haft förmånen att arbeta tillsammans med dig, Beatrice. Trots våra olika politiska vägar och erfarenheter, och ibland trots våra olika politiska ideologier och uppfattningar, är vi lite grann stöpta i samma form. Där politik bygger på konflikt och många gånger är en kontaktsport har du många gånger visat förmåga att lyssna och komma överens. Det har inneburit att jag har upplevt det som att vi har haft ett mycket gott samarbete under detta år. Jag vill tacka för det, Beatrice.

Som ett bevis på min uppskattning vill jag överlämna en gåva till dig. Jag vet att du tidigt i din karriär hade att göra med Rutger Palme. Därför vill jag överlämna en bok om en av mina stora politiska förebilder, nämligen Rutgers släkting Olof Palme, och önska dig lycka till i ditt nya värv, en god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)


Anf. 120 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Jag tackar så mycket för det. Det var egentligen lite för mycket. Men jag vill också tacka för ett mycket gott samarbete. Det som är viktigt i politiken är att man faktiskt kan skilja på sak och person men att man också ser den uppgift som vi har fått av väljarna att lösa faktiska samhällsproblem. Man må ha en ideologisk kompass och en inriktning, och man kan till och med ha olika uppfattningar från början, men folk förväntar sig att vi ska komma fram till någonting som är vettigt och hanterligt.

Vi har tillräckligt många samhällsproblem för att ibland strunta i de dumma konflikter som finns. Därför tycker jag att de samtal som inleds i januari ändå är bra. Jag är lite sur för att jag inte får in Försvarsberedningen, och jag tycker att det finns en massa saker som man borde göra. Men bara det faktum att man har bestämt sig för att alla riksdagens partier kan sätta sig ned och försöka reda ut var man har utgångspunkten när det gäller försvarets ekonomi är så oerhört bra.

Sedan tycker jag personligen att det är roligare att vara ny på jobbet än att vara ålderspresident. Jag var som minister också ålderspresident i ministerrådet i EU-sammanhang. Det har sina sidor, eftersom alla alltid ska påpeka hur länge man har hållit på och är mindre intresserade av vad man faktiskt gör här och nu.

Jag ser fram emot att komma till Sörmland, där länsstyrelsen faktiskt har ett mycket stort ansvar i fråga om att säkerställa en bra nivå när det gäller civil beredskap. Det finns massor av praktiska frågor där både kommunerna och länsstyrelserna måste ta ett bättre grepp. Jag lovar att jag kommer att använda det passerkort för gäster som man får och komma hit och lobba väldigt mycket utifrån detta perspektiv. So wait, you haven´t seen nothing yet.


Anf. 122 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Tack så mycket för detta! Jag förstår att fru talmannen tycker att det är det vackraste landskapet. Och jag ska göra vad jag kan för att göra det rättvisa. Jag har dock en debatt till denna vecka. Vi ska bland annat diskutera den svenska insatsen i Irak. Så småningom kommer jag som ålderspresident också att önska alla god jul innan jag lämnar in mitt passerkort denna gång. Men jag tackar för de vänliga orden.

Denna debatt är oerhört central, eftersom det svenska försvaret just nu behöver en uppslutning från den svenska riksdagen. Och det är bara vi som kan göra skillnad.

(Applåder)


Anf. 123 Niklas Karlsson (S)

Fru talman! När vi i dag i riksdagens kammare debatterar de ekonomiska anslagen till bland annat Försvarsmakten inom utgiftsområde 6 gör vi det som en del i ett större sammanhang. Det handlar i grunden om svensk säkerhetspolitik, om försvaret av den svenska välfärdsmodellen, om vårt sätt att leva, om demokratin och rättsstaten och om rätten att få yttra sig, tycka vad man vill och att få älska den man vill.

Svensk säkerhetspolitik handlar om att förebygga hot och risker mot vårt land, att vara en stabilitet för det internationella samfundet och att främja våra värderingar om demokrati och mänskliga rättigheter.

Dagens utmaningar och hot mot vår säkerhet är föränderliga, gränslösa och komplexa. Den säkerhetspolitiska utvecklingen har i flera delar av världen försämrats under flera år. Säkerheten i Europa och i vårt närområde har utmanats.

Tidigare syn på säkerhet utgick från stater och en militär hotbild. I dag har säkerhetsbegreppet vidgats. Hoten kan vara både militära och icke-militära och komma från icke-statliga aktörer. Det ställer nya krav på vår försvarsförmåga.

Fru talman! I och med försvarsbeslutet från juni 2015 är försvaret av Sverige åter ställt i centrum. Försvarsbeslutet innebar ett långsiktigt trendbrott där sjunkande försvarsanslag brutits och substantiella medel tillförts försvarsekonomin. Sedan 2014 har det militära försvaret tillförts ekonomiska tillskott i en storleksordning som inte skett sedan 1960-talet.

Försvaret rustas nu upp efter en totalförsvarstanke där militärt och civilt försvar är beroende av varandra. Det är en totalförsvarstanke som sträcker sig längre än den krisberedskap som vi organiserat oss utifrån tidigare. I totalförsvarstanken är folkförankring och försvarsvilja centrala, där synen på försvaret som särintresse inte ges plats.

Den enskilt viktigaste uppgiften framför oss är att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret. Därför fortsätter uppbyggnaden och satsningarna. Från låga nivåer överallt tar vi nu grepp om helheten och bygger alla delar samtidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Vi har hela tiden sökt breda parlamentariska överenskommelser, eftersom Sveriges säkerhets- och försvarspolitik är för viktiga för partipolitiskt och inrikespolitiskt spel. Tiden då Sveriges riksdag fattade viktiga beslut i dessa frågor med bara några få rösters marginal måste vara förbi.

Jag konstaterar att regeringen har inbjudit samtliga partier i Försvarsberedningen till fortsatta överläggningar i syfte att ytterligare klargöra de ekonomiska förutsättningarna framöver med ambitionen att fördjupa plattformen inför konkreta förhandlingar om en försvarspolitisk proposition.

Den breda överenskommelse som Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna tecknat innebär att det för perioden 2021-2025 tillskjuts ytterligare 25 miljarder kronor i en ökad ekonomisk ram. Det är den största satsningen sedan 1940-talet.

Fru talman! Jag kan inte nog betona vikten av ett samlat totalförsvarsbeslut under 2020. Därför finns det anledning att uppmärksamma regeringen på vikten av att än tydligare beakta det civila försvaret i det fortsatta arbetet.

I delbetänkandet Motståndskraft framhöll Försvarsberedningen att totalförsvaret måste bygga på en trovärdig militär och civil förmåga. I rapporten konstaterades att den militära och civila verksamheten i totalförsvaret måste kunna hantera bredden av medel som en angripare kan använda för att försöka nå sina mål.

Försvarsberedningen bedömde att ett starkt civilt försvar kommer att kräva ytterligare förmågor och resurser som inte finns i dag och underströk vidare vikten av att det finns en god författningsberedskap, det vill säga att den svenska författningen innehåller de bestämmelser som är nödvändiga för att totalförsvaret ska kunna lösa sina uppgifter och för att det svenska samhället ska fungera i laga former även under kris och i krig. Därför behövs ett samlat förslag när det gäller totalförsvarets inriktning, och det civila försvarets uppbyggnad behöver beaktas än tydligare inte minst vad gäller behovet av författningsregleringar och finansiering.

Fru talman! Återinförandet av värnplikten för folkförsvar och folkförankring, totalförsvarsplanering hos alla berörda myndigheter och de stora ekonomiska tillskotten är centrala delar i återuppbyggnaden av totalförsvaret. Utifrån en militärt alliansfri position bygger vi ett säkerhetsnätverk kring Sverige. De bilaterala förbindelser som vi har fördjupat, särskilt med Finland, och den transatlantiska länken är steg i rätt riktning. Inom ramen för partnerskapet med Nato, där Sverige har varit aktivt sedan 1994, kan alliansfriheten bestå. Att vi samövat fördjupar vårt samarbete kan komma att visa sig helt avgörande vid en kris.

Fru talman! I juni 1994 - en varm och solig dag på en sommar som skulle bli den bästa på mycket länge - stod en då tanig och smått salongsberusad yngling på rådhustrappan i Landskrona och sjöng med klasskamraterna om den ljusnande framtid som var vår. Framtiden låg där framför oss, med alla dess möjligheter - spännande, utmanande, välkomnande. Bilden av folkhavet på Rådhustorget, liksom glädjen och framtidsandan, har jag burit med mig i hela mitt liv. Det har blivit en stark drivkraft också i mitt politiska arbete. Det handlar om att göra något och våga se framtiden an även om morgondagen blir annorlunda än i dag. Trygghet gällande morgondagen skapar framtidstro och framåtanda.

När vi i dag i Sveriges riksdag debatterar anslagsfördelningen till försvaret - hur vi effektivt ska utnyttja våra resurser och skapa operativ förmåga, som det heter - är det inte en fråga om i första hand bomber och granater utan om vårt sätt att leva. Det är fråga om att försvara det som är vårt, det vill säga den svenska välfärdsmodellen, och skapa trygghet för framtiden samt värna demokrati och rättsstatens principer. Det handlar om att man får tycka vad man vill, yttra vad man vill, älska den man vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Bästa ledamöter av Sveriges riksdag! Låt oss därför minnas Herman Sätherbergs text:

Inga stormar än i våra sinnen bo hoppet är vår vän och vi dess löften tro

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till reservation nr 3 under punkt 4 Inspektion för totalförsvaret.

(Applåder)


Anf. 124 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Hoppet är vår vän - ja, jag har också tagit studenten, men man kan inte bara leva på hoppet, Niklas Karlsson. Man måste också göra något för att saker ska bli verklighet.

Jag delar uppfattningen att vi har stora värden att trygga. Därför undrar jag varför det inte har hänt nästan någonting när det gäller den civila delen av försvaret och varför det i den uppgörelse ni har gjort inte ingår några medel för att säkerställa åtminstone några av det sjuttiotal konkreta förslag som Försvarsberedningen lade fram 2017. Det går väldigt sakta, är min känsla.

Vi börjar nu ana att vi ska få ett cybercentrum som kan arbeta mot it-attacker, och det är bra. Men verkligheten är ju den att det är MSB, Must, Säpo och Försvarsmakten som på eget initiativ och inom egen ram har planerat och påbörjat det arbetet. Först därefter lyckades regeringen komma fram till att säga att Sverige ska ha detta. Det duger inte.

Min fråga är: Kan man tänka sig ett lite högre tempo från regeringen i arbetet framöver?


Anf. 125 Niklas Karlsson (S)

Fru talman! Det enkla svaret på den frågan är naturligtvis ja. Det gäller att hålla ett så högt tempo som det bara är möjligt. Samtidigt är det så att det knappast hjälper att hålla ett högt tempo om man springer i fel riktning.

Det har gjorts en överenskommelse om det militära försvaret, men vi har från utskottets sida poängterat att det inte räcker när det gäller de civila delarna. Ska vi lyckas leva upp till totalförsvarstanken måste det också till förändringar när det gäller det civila försvaret. Sedan är det naturligtvis så att det vi lever med i dag är oförrätter sedan tidigare, och i det bär högeralliansen en stor del av ansvaret.

När vi kommer in till hösten och ska besluta om inriktningspropositionen för det framtida totalförsvaret tror jag att stora delar av det civila försvaret kommer att finnas med. Det handlar om att de utredningar som nu är tillsatta ska behöva landa, och det handlar naturligtvis om att vi ska öka resurserna till de civila delarna i totalförsvaret. Samtidigt måste man vara medveten om att de civila delarna och det civila försvaret inte är en egen organisation, som när vi pratar om det militära försvaret. Det innebär att vi måste skapa ett helt annat tänk, en helt annan attityd och en helt annan kultur än det som enkelt kan implementeras när det gäller Försvarsmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Därför tror jag att vi har en lång resa framför oss. Det handlar om folkförsvar och folkvilja, och det handlar om att tydligt peka ut vad vi vill. Men återigen: Det enkla svaret - det korta svaret - på frågan om det går att hålla högre tempo är naturligtvis att vi ska hålla ett så högt tempo vi bara kan. Innan vi gör det måste vi dock ha tagit ut färdriktningen, för man kan inte kompensera fel riktning med högt tempo.


Anf. 126 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Det är bra att det finns ambitioner om ett högre tempo, men med tanke på den låga nivå vi befinner oss på rent sakligt är det väldigt svårt att springa fel. När vi tittar på Försvarsberedningens förslag vad gäller det militära försvaret ser vi nämligen att det i högsta grad handlar om ganska elementära saker - det är transporter, det är diesel, det är förmåga att laga mat och det är utrustning. Det är lite bättre kläder till kvinnor som jobbar i försvaret. Det är alltså väldigt basic. Man kan inte komma så fel där, eftersom man är på en så låg nivå, så det är nog ingen fara.

När det gäller det civila samhället är det dock ett bekymmer att kommuner och regioner nu börjar dra iväg själva, av otålighet. De tog nämligen signalerna 2015 på allvar och har på en del håll satt igång ett arbete. Risken är alltså stor att de har sprungit längre och att vi på riksnivå hamnar i bakvattnet. Det är inte heller bra. Jag efterfrågar högre tempo. Var inte så rädda för att fatta beslut!


Anf. 127 Niklas Karlsson (S)

Fru talman! Det är möjligt att man kan säga att det är svårt att springa fel. Det finns en hel del lågt hängande frukter att plocka, och det ska vi naturligtvis göra. Jag är den förste att bejaka att vi gör det.

Beatrice Ask vet också att det vi skriver i betänkandetexten, där vi riktar en uppmaning till regeringen om att i större delar beakta de civila delarna av försvaret också när det gäller finansiering, tillkom på initiativ från Socialdemokraterna i utskottet. Vi är helt överens i de här delarna, och ska vi få totalförsvarstanken att fungera måste de civila delarna också fungera. De är nämligen helt avgörande för de militära delarnas förmåga att lyckas.

Vi var överens i Försvarsberedningen. Det finns en bra grund att arbeta vidare från. Jag ser också fram emot den nya roll som Beatrice Ask får i egenskap av landshövding, för länsstyrelserna kommer att spela en viktig roll i det här arbetet. Även om det är nya roller ser jag alltså fram emot nya möten och gemensamma tag för att verkligen implementera totalförsvarstanken.


Anf. 128 Roger Richthoff (SD)

Fru talman! Jag får hoppas att rösten håller - det är klart att man ska bli rejält förkyld så här års!

Inte för tids vinnande utan för att underlätta det som på torsdagarna här i riksdagen ibland för tankarna till ett kosläpp yrkar jag bifall enbart till reservation 5.

En liten reflektion är att det finns anledning att glädja sig i dag. När vi har stått här förr om åren har jag haft ganska stor anledning att anklaga er andra för att inte ha satsat på försvaret, för att ha raserat det hela och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Det är dags att vi lägger den diskussionen bakom oss nu. Det huvudsakliga skälet till det är, som vi ser det, att partierna nu satsar rejält på Försvarsmakten. Försvarsberedningen är ett bevis på detta, och det tycker vi är väldigt glädjande.

Vi ser en del reflektioner i tidningarna, där man bland annat skriver att man inte ser att vi gör några satsningar eftersom vi inte har lagt in mer pengar i budgeten. Men Sverigedemokraterna har ett annat sätt att hantera budgetar.

Före jul, fru talman, lade vi 18 miljarder mer för år 2019, 2020 och 2021, som Försvarsmakten ville ha. Vi ställde upp på den budgeten. Och nu ställer vi naturligtvis upp på den budget som innebär strax under 90 miljarder 2025. Vi räknar med den civila biten, som är på 4,2 miljarder enligt Motståndskraft, som behandlar den. De har fått ungefär 400 miljoner. Dessa pengar ska dit 2025, och det är strax under 90 miljarder. Prisuppräkning ska också ske, och vi får se hur mycket det blir. Det är fullt klart att vi tänker göra detta.

Nu har vi hamnat i en sits där man säger att Moderaterna lägger in mer pengar, fru talman. Det är drygt 500 miljoner. Men sedan tar ni väl bort dem, för i den kommittémotion som ni har står det att ni ska upp till 84 miljarder 2025. Då blir det inte 84 miljarder plus de 550 som ni lägger in nästa år, utan då plockar ni bort dem. Annars kommer ni ju att passera 84 miljarder. Detta var bara en liten reflektion.

Vi kommer att återkomma efter beredningens fortsatta arbete. Vad är det Försvarsmakten behöver? Hur har de räknat? Vilka hål finns i budgeten, fru talman? Om man då kommer fram till att man vill ha ytterligare ett antal miljarder är vi från vår sida beredda att lägga till dessa pengar.

Men Försvarsberedningen slutar 2025; det var det som var uppdraget. I vår inriktning, om vi hade fortsatt, är vi uppe på 2 procent 2030. Vi vill till och med lagstadga om detta så att det i framtiden aldrig får understiga 2 procent i snitt på en femårsperiod. Vi vill dessutom efter 2030 kunna fortsätta upp, och vi kan till och med se 2 ½ procent av bnp för att sedan gå tillbaka till 2 procent.

Oavsett vad man nu kommer fram till i det fortsatta arbetet menar vi sverigedemokrater att vi har de här medlen. Vi har avsatt dessa medel, och vi kommer att avsätta dem efter 2025.

Försvarsberedningens arbete och placeringarna av förband i Mellansverige ska genomföras. Det är politikerna och ingen annan som bestämmer var förbandsetableringen ska ske, naturligtvis efter samråd med Försvarsmakten. Men om vi pekar ut att det ska finnas ett förband i Mellansverige ska det också göra det. Det ska inte råda något tvivel om detta.

Vi fortsätter nästa år, som sagt, med beredningen. Jag ser fram emot detta. Några saker som jag tycker är särskilt glädjande i Försvarsberedningen är att vi bland annat ska få ett luftvärnssystem på korvetterna. Jag hoppas att det blir ett luftvärnssystem som vi kan stå enade om. Det är ett väldigt bra system, och det finns goda möjligheter att utrusta korvetterna i samband med halvtidsmodifieringen med svensk radar. Det är ett utmärkt robotsystem, som ni känner till. Det gäller till exempel CAMM-robotsystemet. Det kan till och med bli en exportprodukt, för detta är ett av världens bästa system för att hantera kryssningsrobotar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Förutom detta görs stora satsningar på basplattan, fordon till hemvärnet, mörkerriktmedel och allt detta som ni själva kan läsa om. Det är glädjande, och det är viktigt att vi enas om att fortsätta arbetet. Vi ska inte behöva komma fram till att det fattas pengar - om det nu gör det, men Försvarsmakten säger ju det - och att detta innebär att vi skär ned igen. Vi ska tillskjuta medlen så att Försvarsberedningens rapport kan säkerställas. Det gäller även motståndskraften, det civila och värnkraften, som handlar om den militära delen.

Jag vill avslutningsvis säga något lite kort om att jag saknar ledamoten Hans Wallmark här i kammaren. Vi brukar alltid hamna i en diskussion om Nato, och den uteblev i dag. Det gör inte mig någonting, i och för sig. Han brukar tala om alla de 28 Natoländerna. Ibland funderar jag på vilket land han utelämnar, för Nato har ju 29 medlemsländer. Är det Frankrike, som anser att Nato är hjärndött, eller är det något annat land? Men det är 29 länder som är med.

Även om ni vill att jag ska fortsätta med detta anförande vill jag till sist säga någonting om Beatrice Ask, om det tillåts. Det blir naturligtvis någonting positivt. Hon ska bli landshövding. Jag är sörmlandspolitiker, som ni vet, och jag vill gratulera till utnämningen. Den är välförtjänt. Du är en duktig politiker, och jag tror säkert att du blir duktig som landshövding också. Jag ser fram emot inbjudan till middagar och lite fester där nere på residenset. Jag kanske till och med kan återkomma och servera ett och annat glas vin. Vi två vet vad jag menar, så det hör hemma någon annanstans. Tack för detta, och jag gratulerar dig!


Anf. 129 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Med tanke på hur förkyld Roger Richtoff är borde jag kanske vara snäll och låta bli att begära replik. Men tack för de vänliga orden! Jag vet inte vad vi har när det gäller vin som vi inte har berättat för de andra, men alla ledamöter är välkomna till Sörmland. Vi har mycket att diskutera och mycket att visa upp framöver.

Jag begärde replik angående diskussionen om resurser och budget. Roger Richtoff påstod att det tillskott som vi lägger för nästa år är någonting som vi tar bort sedan. Nej, det gör vi inte. Man ska veta att de 84 miljarderna kan behöva räknas upp; det går inte att vara helt träffsäker på femårsperioden när man räknar upp det hela.

Vi menar allvar med den satsning som vi påbörjar redan i år med en förstärkning vad gäller försvaret mot cyberattacker och it-trygghet och det som ligger på MSB:s verksamhetsområde. Jag tror att krisberedskapen behöver höjas. Vi såg i resultatet av den budget som vi fick för innevarande år att man kunde använda pengarna väldigt väl. Man kunde utöka de regionala resurserna för brandbekämpning och mycket annat, så det fanns en hel del som var väldigt bra och som kunde förverkligas tack vare att det kom resurser. Det kommer inte att tas bort; så enkelt är det.

När det gäller Försvarsberedningens arbete har vi varit överens i beredningen i många delar. Däremot var det lite märkligt att Sverigedemokraterna valde att sitta kvar när Socialdemokraterna inte ville stå upp för de ekonomiska bedömningar vi hade gjort.

Jag kan säga som en passus att Hans Wallmark naturligtvis gärna hade varit här och deltagit i debatten, men han är med riksdagens parlamentariska Natodelegation på ett viktigt möte och är därför inte här i dag. Jag kan försäkra Roger Richtoff om att Moderaterna är eniga bakom uppslutningen vad gäller Natofrågan.


Anf. 130 Roger Richthoff (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Jag gjorde reflektionen angående pengarna för att ni skriver att ni tillför ungefär 550 miljoner för nästa år och att det samtidigt i er kommittémotion står att riksdagen ska ställa sig bakom att anslagen till det militära försvaret ska uppgå till totalt 84 miljarder år 2025. Det är alltså precis då Försvarsberedningen är klar.

Sedan ska skivan läggas på för det civila. Om detta lämnas in samtidigt som man tillför 550 miljoner nästa år och man sedan 2025 ska landa på 84 miljarder måste man minska någonstans. Annars blir det mer än 84 miljarder. Det var den reflektion jag gjorde, men nu har jag i alla fall fått svar på det.

Det andra gäller vår underskrift på den utmärkta Försvarsberedningens rapport. Vi ville med den bekräfta att vi står bakom rapporten. Vi anser att detta i mycket präglar den politik vi själva har bedrivit och kämpat för i så många år. Vi vill med underskriften bara bekräfta att vi stöder arbetet med rapporten. Det är så det ska ses.

Sedan har vi sagt att vi budgetmässigt tänker fullfölja den, vilket vi också gör. Men, återigen, Försvarsberedningens rapport sträcker sig till 2025. Jag vet ju att ni har en inriktning efter detta, och jag har också läst om vad Liberalerna gör, men beredningens rapport har ju ett stopp 2025. I början av nästa år får vi se hur mycket pengar Försvarsmakten anser sig sakna. Sedan får vi ta ställning till om vår inriktning ska gälla efter 2025.


Anf. 131 Beatrice Ask (M)

Fru talman! Det är inte helt korrekt att Försvarsberedningens förslag bara handlar om den kommande perioden. Det finns ju ett resonemang också om den nästkommande perioden, som bygger på att vi vill se en långsiktig förstärkning av det svenska försvaret. Både i Försvarsberedningens olika förslag och i Försvarsmaktens kommentarer resonerar man om vad man vill se uträttat under den kommande perioden, då vi ska behandla inriktningspropositionen. Framför allt har Försvarsmakten i sitt förslag flyttat nästan allt väsentligt till period två, för de mäktar liksom inte med det under den första perioden.

Det är viktigt att allmänheten, som möjligen följer den här diskussionen, har klart för sig att det naturligtvis handlar om en inriktningsproposition för de kommande åren. Men Försvarsberedningen, Försvarsmakten och andra har ett betydligt längre perspektiv än så, och så måste det faktiskt vara.


Anf. 132 Roger Richthoff (SD)

Fru talman! Jag har inget att invända mot detta. När det gäller perspektivplanering och liknande ser man det i ett längre perspektiv. Men vi är säkert överens om att Försvarsberedningens förslag gäller till 2025.

Nu startar det ju en ny beredning inför nästa period. Det som jag tycker är intressant att se är hur Försvarsmakten har använt sina pengar nu. De 18 miljarderna i förra försvarsbeslutet var ju till för att fullfölja beslutet. Nu har vi ett nytt förslag som vi har tagit fram här. Hur jackar man ihop dessa?

Jag är intresserad av att se vilka materielbeställningar som görs och om de stämmer överens med Försvarsberedningens inriktning. Där är man än så länge svaret skyldig. Jackar man verkligen ihop det här? Det ska bli mycket intressant att se.


Anf. 133 Daniel Bäckström (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Kära ledamöter! I en tid när antagonistiska krafter söker undergräva och skapa splittring och säkerhetsläget i vår omvärld försämras gagnas Sveriges säkerhet av långsiktighet, stabilitet och konstruktivt ansvarstagande.

Om vi inte vet om planeringsförutsättningarna är tillräckliga, om ingångna uppgörelser inom olika politikområden håller som de var tänkta att göra och om det grundläggande förtroendet påverkas, då öppnas än mer möjligheterna för andra krafter att utnyttja vår svaghet och ytterligare undergräva vårt samhälle och dess institutioner.

Hur vi agerar i det parlamentariska arbetet, att vi tillsammans förmår att ta beslut som sträcker sig över längre tid, ger en signal om stabilitet till vår omvärld. Vi behöver tänka längre än till morgondagen. Vi behöver förbereda, planera och dimensionera.

Det tar tid att bygga försvarsförmåga. Engagemanget för försvarsförmågan behöver genomsyra alla olika verksamheter och politikområden i vårt samhälle. Så kan vi tillsammans nå mycket längre och få en reell förmågeökning på alla plan.

Det finns risker. Några är om ledarskapet brister, om det är för mycket okunskap eller ointresse för de här frågorna. Då når vi inte de resultat som vi skulle behöva på såväl kort som längre sikt.

Vi står nu inför många viktiga beslut, överväganden och prioriteringar. Vi får sträcka oss åtminstone tio år framåt i tiden för att se vad som behöver göras inom det militära och det civila försvaret.

För ett år sedan, när vi hade budgetdebatten inför 2019, var osäkerheten stor om Försvarsmaktens ekonomi för såväl 2019 som 2020 och 2021. Några veckor före nyår visste inte Försvarsmakten hur de ekonomiska förutsättningarna skulle se ut. Även vi tog vid det tillfället ansvar och motionerade om minst lika mycket till det militära försvaret som man gjorde i den M-KD-budget som fick stöd i kammaren.

Vid förra årets budgetdebatt efterlyste bland andra jag besked från Socialdemokraterna om hur den ekonomiska målsättningen såg ut i Försvarsberedningens pågående arbete. I den debatten och under vårens arbete uteblev svaren på frågorna om ekonomiska ambitioner. Det gick till och med så långt att Socialdemokraterna i Försvarsberedningens rapport friskrev sig från att ge något ekonomiskt löfte i samband med att Värnkraft skulle överlämnas till regeringen.

Eftersom regeringspartierna vid det tillfället inte var beredda att binda sig vid en politisk uppgörelse om försvarsbeslutets kommande ekonomiska ram valde Centerpartiet, Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna att inte skriva under Försvarsberedningens rapport, även om vi till fullo stod bakom förslagen i rapporten.

De ekonomiska förutsättningarna, alla olika förslag i rapporten och kommande försvarsbeslut är en mycket viktig helhet. Målsättningen med Försvarsberedningens arbete var att nå minst det nordiska snittet i andel av bnp, motsvarande 1 ½ procent fram till 2025. Det hade vi med oss när vi tillsammans med Liberalerna och regeringspartierna förhandlade om budgeten för nästa år och de kommande åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Tillsammans träffade vi en uppgörelse, en mycket viktig sådan, i augusti om att tillföra det militära försvaret 5 miljarder för 2022 och ytterligare 5 miljarder per år åren därefter - sammantaget 25 miljarder mer i budgetramen till 2025. Det är en historisk resursförstärkning och ambitionshöjning i enlighet med förslagen i Försvarsberedningens rapport. Det ger betydligt mycket större planeringsförutsättningar vad gäller Försvarsmaktens verksamhet.

Försvarsberedningens förslag innebär att försvarsbudgeten kommer att utökas. Centerpartiet vill att nivån till 2030 ska vara 2 procent av bnp. Det finns många skäl till det. Det försämrade omvärldsläget, inte minst i vår del av världen, kräver ökad försvarsförmåga. I vårt närområde har det säkerhetspolitiska läget försämrats, bland annat på grund av Rysslands politiska utveckling. Hybridkrigföring, gråzonsproblematik, den militära utvecklingen och ökade konflikter i vår omvärld ställer helt nya krav på det svenska försvarets uthållighet, beredskap och krigsduglighet.

Att Försvarsberedningen så tydligt konstaterar att ett väpnat angrepp på Sverige inte kan uteslutas manar till handling och gemensamma strategier. Vår förmåga att möta ett väpnat angrepp måste stärkas, och det är nödvändigt i närtid. Centerpartiet anser också att vi bör bli medlemmar i Nato, ju förr desto bättre, för Nato är oerhört viktigt för en fullödig säkerhet i det här området.

Fru talman! Centerpartiet har varit starkt bidragande till de senaste årens resursförstärkningar till försvarets verksamhet. Det är nu viktigt för oss att medverka till konstruktivitet och bredd i kommande uppgörelser men också till en resurseffektivitet, så att vi kan få ut så mycket försvarsförmåga som möjligt för de anslag som kommer att beviljas av Sveriges riksdag.

Det pågår många viktiga arbeten. Det har kommit in underlag från Försvarsmakten som ska analyseras och jämföras med Försvarsberedningens rapport. Nästa år blir oerhört viktigt för att kunna landa nästa försvarsinriktningsbeslut. Tydlighet, förutsägbarhet och hållbarhet i besluten är eftersträvansvärt.

När vi vid nästa budgetdebatt om ett år summerar läget hoppas jag att vi kan se just breda överenskommelser om nästa försvarsinriktningsbeslut här i kammaren.

Låt mig till sist instämma i ett varmt tack till vår ordförande Beatrice Ask för ett mycket fint samarbete.

(Applåder)


Anf. 134 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Först vill jag säga hej till alla er som lyssnar och tittar.

Vi debatterar alltså utgiftsområdet i statens budget som handlar om försvars- och säkerhetspolitik. Vänsterpartiet lade tidigare fram en egen budgetmotion för att visa på sina ekonomiska satsningar och sin ekonomiska politik.

Vänsterpartiets viktigaste ledord i politiken överlag är att bygga jämlikhet. Arbetet för jämlikhet syns också i försvars- och säkerhetspolitiken. Vi vet nämligen att jämlika samhällen är starka samhällen. När vi håller ihop, utjämnar ekonomiska klyftor, hjälps åt och tar hand om varandra blir samhället mer motståndskraftigt mot kriser och angrepp. När vi litar på och lär känna varandra kan vi också se och avslöja propaganda och felaktigheter. Vi kan lättare klara av kriser och katastrofer i vardagen, såsom strömavbrott, översvämningar och bränder. Vår styrka ligger i vår samhörighet och gemenskap.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Vänsterpartiet är också ett feministiskt parti, och kampen för jämställdhet är en naturlig del av vårt arbete. Det syns också i försvars- och säkerhetspolitiken. I går hade riksdagen en utfrågning om FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Experter på området visar tydligt att jämställdhet och kvinnors rättigheter är avgörande för att bygga hållbar och långsiktig fred.

Just nu pågår SVT:s och Sveriges Radios veckolånga satsning Musikhjälpen. I år är temat Sex är inte ett vapen, och det leder tanken till förra årets Nobelpristagare i fred, Denis Mukwege och Nadia Murad, och det viktiga arbete de gör för kvinnors rättigheter mitt i några av världens värsta konflikter.

Samtidigt är arbetet för jämställdhet här på hemmaplan viktigt. Antalet kvinnor i Försvarsmakten är fortfarande långt från en minimidefinition av jämställdhet. Detta måste givetvis förändras, och det är otroligt viktigt att ett strategiskt arbete pågår och fortsätter för att få fler kvinnor att vilja göra värnplikt, att söka sig till Försvarsmakten och att vilja stanna kvar.

Arbetet för jämlikhet och jämställdhet knyts ihop i Vänsterpartiets starka stöd för den allmänna och könsneutrala värnplikten. Återinförandet av värnplikten var bra både för att få en stark försvarsmakt och bättre rekrytering och för att få en befolkning som har större kunskap om och erfarenhet av totalförsvaret.

Detta ger också en bra bieffekt eftersom vi genom värnplikten kan bygga ett mer jämlikt samhälle. Det är i värnplikten som ungdomar med olika bakgrund på ett ganska naturligt sätt träffas, lever, lär och arbetar tillsammans, vilket Vänsterpartiet tycker är mycket värdefullt.

För Vänsterpartiet är det viktigt att Sveriges försvar har en stark folklig förankring och att de som deltar i försvarsarbetet representerar hela befolkningen och har olika bakgrund, kunskap och erfarenhet. Här har också de frivilliga försvarsorganisationerna en viktig roll i att fånga upp engagemang och att stödja och stärka samhället.

Vi har alla ett gemensamt ansvar för att möta alla olika former av hot, om de så är klimatrelaterade, kommer från desinformation eller kommer från rasism eller extremism.

Vi ser också fram emot att få en värnplikt med civila delar framöver för att stärka samhällets beredskap överlag.

Fru talman! Klimatförändringar och naturkatastrofer är ett allvarligt hot mot landets och invånarnas säkerhet. Vi ser runt om i världen att naturkatastrofer är en grundorsak till krig och konflikter. Att motverka klimatförändringarna är därför att arbeta för en fredligare och säkrare värld. Därför måste detta ha högsta prioritet i samhället. Vi måste ha en säkerhetspolitik och en krisberedskap som är fokuserad på att vi kommer att behöva hantera naturkatastrofer framöver. Vi måste våga fatta beslut som motverkar denna typ av kriser.

Neutraliteten och alliansfriheten är de viktigaste beståndsdelarna i Vänsterpartiets försvars- och säkerhetspolitik. Vi säger ett tydligt nej till ett svenskt medlemskap i Nato, och vi menar att värdlandsavtalet måste rivas upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Dagens socialdemokratiska och miljöpartistiska regering verkar vilja ta varje nytt steg som går för att närma sig Nato. Vi ska ha ett gott samarbete med alla länder runt omkring oss, men vi ska inte sträva efter att sitta vid precis alla mötesbord och gå på precis alla möten som vi bjuds in till av Nato. I stället för att närma oss den kärnvapenallians som Nato är bör vi markera fredens betydelse och ta de sista stegen för att på riktigt skriva under FN:s konvention mot kärnvapen.

För att Sverige ska kunna vara ett tryggt land och ett starkt samhälle att leva i där verksamheter som äldreomsorg, förskola, sjukvård och sophantering fungerar behövs ekonomiska resurser till alla delar av samhället. Vänsterpartiet ser med stor oro på nedskärningar i kommunal och regional sektor. Redan i dag går personalen på knäna, utan att vi har några större externa kriser i samhället. Ska verksamheter fungera även i händelse av kris krävs att personalen inte redan från början är utarbetad eller underbemannad.

Sverige behöver därför en budget och en politik som ger större resurser till välfärden, mer trygghet till befolkningen och mer jämlikhet i vårt land.

Fru talman! Låt mig också ta chansen att tacka vår utskottsordförande Beatrice Ask för ett inkluderande ledarskap och ett trevligt år i utskottet, trots att vi inte alltid tycker likadant.


Anf. 135 Roger Richthoff (SD)

Fru talman! Jag har två frågor. För det första: Varför vill inte Hanna Gunnarsson och Vänsterpartiet stödja att vi öppnar ett rekryteringskontor i Norrland, till exempel i Luleå? Vi är båda för en värnpliktsökning om 8 000 man.

För det andra: Hur ser Vänsterpartiet på närmandet till Finland? Vi vill på lång sikt gå i förbund med Finland "bortom fredstida förhållanden", som försvarsministern vid något tillfälle uttryckte det. Hur ser Vänsterpartiet på det?


Anf. 136 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Jag tackar Roger Richthoff för frågorna.

Vi vill gärna se ett rekryteringskontor till, och det är väl lämpligt att det blir i norra Sverige. Om det ska ligga i Umeå, Luleå eller någon annan stad får myndigheterna själva bestämma. Vi politiker ska inte bestämma på den detaljnivån. Men om Sverige ska få fler värnpliktiga, vilket Vänsterpartiet tycker, och sedan kunna utöka med civilplikt behövs det definitivt fler mönstringsmöjligheter.

Vårt samarbete med Finland är bra. Men för Vänsterpartiet är det viktigt att Sverige är militärt alliansfritt. Jag vill inte gå in i en allians med Finland på försvarsområdet, men det är bra att vi har ett nära samarbete. Vi måste ha ett nära samarbete med alla länder runt omkring oss, på de olika ländernas egna villkor. Vi svenska politiker fattar ju beslut om vår politik och utveckling, precis som de finska politikerna gör i sitt land. Men ett gott samarbete med Finland är viktigt.


Anf. 137 Roger Richthoff (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! När det gäller den första delen, att man ska låta myndigheterna bestämma, har chefen för F 21 begärt att vi ska öppna ett kontor där. Detta var den viktigaste saken för honom, för att möjliggöra ökad rekrytering. Det är alltså myndighetschefen där uppe som har sagt detta.

Min fråga är fortfarande: Varför stöder inte Vänsterpartiet ett sådant förslag, som bland andra vi har lagt fram? Jag tror att fler har lagt fram förslag.

Vad gäller alliansfriheten är det tydligt, och detta har jag inga kommentarer till.


Anf. 138 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! När det kommer ett förslag från Rekryteringsmyndigheten, eller Totalförsvarets plikt- och prövningsmyndighet som det ska heta, kommer vi alla såklart att titta på det. Vilken stad det ska hamna i kommer att bedömas av personer som har mycket bättre möjligheter än jag att bedöma det.

Jag håller med chefen för F 21 helt och hållet. Jag förstår att de vill ha ett kontor uppe i norra Sverige. Jag tror att det vore jättebra. Men jag inväntar förslaget från de relevanta myndigheterna, och så får vi ta ställning till det när det kommer hit.


Anf. 139 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Denna eftermiddag debatterar vi något så viktigt som Sveriges försvar och samhällets krisberedskap.

Som flera har varit inne på befinner vi oss i ett allt tuffare säkerhetspolitiskt läge, och jag vill börja med att påminna lite om detta läge. Rysslands aktivitet i närområdet såväl som på andra platser har inte avstannat efter den olagliga annekteringen av Krim 2015, utan det pågår ett krig i östra Ukraina. Det är visserligen lågintensivt, men i genomsnitt tio personer per månad dör där.

Ryssland färdigställde förra året en bro mellan Krim och Krasnodar, vilken av Ukraina och flera andra länder betraktas som olaglig och som en del i det pågående hybridkriget i gråzonen. Vi ser också att Ryssland har genomfört kärnvapenövningar i stor omfattning med deltagande av flygplan, fartyg, ubåtar och landbaserade system i år.

Vi ser även exempel på aktiviteter i vårt eget närområde. Under hösten har Ryssland genomfört en omfattande marin övning utanför den norska kusten med ett fyrtiotal deltagande marina enheter. Den norska överbefälhavaren menar att det var den största ryska övningen på 40 år i det aktuella området. Syftet har sannolikt varit att öva avregling av området och förhindra amerikansk militär verksamhet vid en konflikt.

Över Östersjön har Ryssland under hösten genomfört flygföretag med strategiska bombflygplan av typen TU 160, flygplan som normalt sett inte är baserade i vårt närområde.

Slutligen har Östersjömarinens flygregemente tillförts nya stridsflygplan av typen SU 30. Man har även omfördelat en mängd äldre stridsflygplan till Östersjömarinen. Detta säger jag bara för att belysa det som Försvarsberedningen slog fast, nämligen att vi har ett tuffare säkerhetspolitiskt läge och att detta är något som pågår hela tiden. Det vi sa i Försvarsberedningen var att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Om det är så måste vi ändra på detta. Vi måste se till att vi kan försvara oss mot ett väpnat angrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Det förslag som vi lade fram och som påbörjades i januari 2017 var först en rapport om vad som behöver göras i det civila försvaret, men nu i våras kom det militära. Nu är det viktigt att detta genomförs. Det är väl avvägt. Det är viktigt att man inte plockar ut delar utan genomför helheten. Det är också viktigt att vi kommer upp i de 84 miljarderna 2025 och att det är beräknat på kostnadsläget 2019. Det måste få vara en halvhalt, alltså 1 ½ procent av bnp 2025. Sedan måste det fortsätta upp till 2 procent för att vi ska kunna genomföra den upprustning som krävs.

Vi har stora utmaningar inom de olika försvarsslagen. Det krävs stora satsningar på marinen, på armén och på flygvapnet. Inte minst är det viktigt med logistiken och ledningen. Detta betonar vi i Försvarsberedningen. Vi använder mycket av materielen, men genom att satsa på detta får vi vår försvarsmakt att bli krigsduglig. Det är detta som är så viktigt nu: att vår försvarsmakt fungerar, om det värsta skulle hända.

Det är också viktigt med det civila försvaret och att vi stärker livsmedelsförsörjning och energi. Vi ser att exempelvis Ukraina vid flera tillfällen blivit utsatt för cyberattacker som har gjort att de har mist strömförsörjningen. Detta kan också drabba Sverige, och därför är det viktigt nu att vi stärker försvaret. Detta gäller inte minst cyberförsvaret, där det i dag är alldeles för lätt att få Sverige på knä. Vi har sett cyberattacker mot Sverige och mot andra länder, och nu måste vi se till att stärka upp här. Vi kristdemokrater har i vårt budgetförslag lagt till pengar för att kunna stärka det civila försvaret. Redan nästa år är det 300 miljoner, och sedan är det 600 miljoner.

Det som är viktigt är att det övas, och här kan vi lära mycket av Finland. De säger själva att de lärde sig från Sverige att bygga upp det civila försvaret, men de lade aldrig ned det. De har ett bra sätt där de använder privata företag och näringslivet och där de hittar ersättningar som gör att de kan ha till exempel drivmedelslager. De kan också öva så att det fungerar om det värsta skulle hända.

Det är glädjande att vi har ett utskottstillkännagivande när det gäller inspektion för Totalförsvaret. Det är en motion av Allan Widman som vi har fått majoritet för. Nu är det viktigt att vi följer upp och ser hur det går och att vi kan visa svenska folket de framsteg som görs. Jag tycker att Tyskland är ett föregångsland här. De har under flera års tid haft en vitbok där de varje år redovisar för den tyska riksdagen hur det går med varje vapenslag inom försvarsmakten, exempelvis ubåtarna - hur många som har varit i tjänst, hur många som ligger i docka, vad det har kostat och så vidare. Man har en öppenhet.

Jag tror att sådant kommer att behövas. När vi nu ska satsa alltmer på att göra nödvändiga satsningar på Försvarsmakten är det viktigt att vi visar hur det går och vilka framsteg som görs så att vi på det viset kan motivera varför vi behöver satsa ännu mer pengar framöver för att få Försvarsmakten att fungera och kunna ge trygghet för svenska folket och också hjälpa till i vårt närområde.

Fru talman! Med dessa ord yrkar jag bifall till reservation 7.

Jag vill passa på att tacka fru ordföranden för ett mycket gott samarbete och önska henne lycka till i Sörmland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

(Applåder)


Anf. 140 Allan Widman (L)

Fru talman! Manifesterad genom vår representativa demokrati kan jag konstatera att det svenska folkets försvarsvilja kanske är högre nu än någonsin tidigare.

Sju av kammarens åtta politiska partier står nu bakom en höjning av det årliga försvarsanslaget under de kommande sex åren med, hör och häpna, 33 miljarder kronor. Dessa resurser skapar stora möjligheter, men jag vill understryka att de också är förenade med ett stort ansvar. När Liberalerna nu funderar över 2020-talets försvarspolitik är det två ledord som framskymtar tydligare än något annat. Det ena är kostnadseffektivitet, och det andra är synlighet.

Att på kort tid tillföra stora summor i anslag till en statlig monopolverksamhet är förenat med risker. Därför krävs det, precis som Mikael Oscarsson framhöll, en totalförsvarsinspektion där experter kontinuerligt kan följa upp och revidera totalförsvarsverksamheten i vårt land. Jag tror inte att det kommer att räcka med denna inspektion, fru talman. Jag tror att vi dessutom på allvar i kammaren måste börja fundera på kontrollstationer under inriktningsbeslutets period.

Det andra ledordet är synliga resultat. Om Försvarsberedningen nu blir bönhörd till sist handlar det om att vi ska inrätta fem nya organisationsenheter. Det är K 4 i Arvidsjaur, AMF 4 i Göteborg, F 16 i Uppsala och därtill två infanteriregementen. Detta är synligt. Det kommer svenska folket att uppmärksamma liksom att vi nu fördubblar uttaget till militär grundutbildning till 8 000 värnpliktiga år 2024 eller 2025.

Fru talman! Om vi inte lyckas med kostnadseffektiviteten, om vi inte landar i synliga resultat den här gången, är min bedömning att då kommer resan mot 2 procent efter 2025 att avbrytas.

Strategiskt sett är Sverige inte en halvö utan en ö. När vi föreställer oss en motståndare ser vi honom komma antingen på havsytan eller i luften ovanför. Det är när motståndaren befinner sig där som han är gripbar för oss och sårbar. Det förhållandet har lett till att vi traditionellt satsat på fjärrstridskrafter, det som vi ibland brukar kalla för ett skalförsvar.

Fru talman! Både flygvapnet och marinen kommer även under 20-talet att dominera när det gäller vår försvarsekonomi. Men Sverige behöver också ett försvar på djupet. För snart ett år sedan talade försvarsminister Peter Hultqvist i Sälen. Han uttalade då att nästa försvarsbeslut borde bli ett arméns försvarsbeslut. Jag håller helt med honom.

Sverige kan inte fortsätta att vara ett land som har dubbelt så många stridsflygplan som vi har fälthaubitsar. Det finns ingenting som en motståndare hellre vill slippa än att gå in på marken och fastna där. Om han tvingas till det är det förenat med helt andra kostnader och helt andra risker för denna motståndare.

Fru talman! Det är hög tid att återuppbygga de svenska markstridskrafterna. Jag yrkar bifall till reservation nr 8.

(Applåder)


Anf. 141 Elisabeth Falkhaven (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Den försvarspolitiska inriktningsproposition som gäller nu för 2016-2020 innehåller bland annat förslag till mål för det civila och militära försvaret och förslag till inriktning för krigsförband i försvarsmaktsorganisationen.

Som underlag för den kommande försvarsinriktningsperioden från och med 2021 ligger nu rapporten Motståndskraft - Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025 och rapporten Värnkraft - Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025 tillsammans med Försvarsmaktens eget underlag på bordet.

Inom ramen för Försvarsberedningens arbete i rapporten Motståndskraft lämnades förslag till ett mål för totalförsvaret som Försvarsberedningen anser bör ersätta dagens mål för det militära försvaret respektive det civila försvaret: Totalförsvaret ska enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår säkerhet, frihet, självständighet och handlingsfrihet.

Fru talman! Vi kanske inte ska gå händelserna i förväg. Men om inte himlen faller ned riktigt ännu ser det ut att bli så att det svenska totalförsvaret nu är på väg in i en kraftig uppbyggnadsfas och att det är dags att skifta tänk. Vi är kvar i den förra försvarsinriktningsperioden ett år till. Men det är ett stort skifte inom försvarspolitiken som vi upplever nu på väg in i nästa försvarsinriktningsperiod. Det är mycket stora summor som nu år för år kommer att tilldelas det militära försvaret.

Det är, som också Allan Widman uttryckte det, inte helt oproblematiskt för en verksamhet att från att under flera år arbetat med att dra åt tumskruvarna, fasa ut olika inriktningar och dra ned på personal, styra om, flytta om och stänga ned, till att, som politiken nu önskar, fort och effektivt bygga upp ett väl fungerande totalförsvar igen. Det närmaste året blir ett kickoff-år, då medel som försvaret efterfrågade för att slippa behöva skära än mer under det kommande året i princip har tilldelats i denna budget. Det är nu, under det kommande året, som försvaret ska jobba på att styra om, framför allt i tanke tror jag, och börja bygga för framtiden.

Fru talman! Vi ska som sagt inte föregripa den kommande beredningen av en försvarspolitisk inriktningsproposition. Men vi vet ju i stort vilka medel det handlar om för att stärka det militära försvaret. Propositionen kommer att arbetas fram under 2020 för att gälla till 2025. Ju bredare överenskommelsen om totalförsvarets kommande år blir, desto bättre för Sverige. Det är min absoluta övertygelse.

Vi partier skiljer oss en del åt i riktning och innehåll, ibland mycket, ibland mindre. Det är naturligtvis det som gör att det finns behov av flera partier. Vi i vårt parti, exempelvis, skulle hellre sett en betydligt snabbare och bredare uppbyggnad av det civila försvaret och mer arbete för att motarbeta cyberhot och hoten mot demokratin.

Det handlar om mer fokus för att förebygga de effekter som kommer ur de alltmer accelererande klimatförändringarna. Det handlar om mer arbete och medel till att minska utsläppen, eftersom det ju är utsläppen som driver klimatförändringarna. Vi tror oss se att de hoten kommer att vara över oss fortare. Det är skogsbränder, långvarig torka och översvämningar. De är här de facto nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Här och nu hotas demokratin dagligdags. Försök att störa och förstöra strukturer i samhället med internet som vapen pågår också här och nu. Jodå, regeringen bygger på dessa områden. Vi har inlett arbetet med att forma ett nationellt cybersäkerhetscenter. Vi har byggt upp en del viktiga samarbeten i dessa frågor och har absolut en del funktioner på plats. Men vi ligger hela tiden steget efter och har mycket kvar att göra.

Många kommuner och regioner har det tufft, Livsmedelssäkerhet och läkemedelsäkerhet är områden där vi har mycket kvar att arbeta med, men det militära försvaret går som sagt först. Det är inte för att det är vår högsta önskan i vårt parti utan för att vi ser att en bred överenskommelse mellan så många partier som möjligt är en oerhört viktig faktor för Sverige, för förtroendet för Sverige och för skyddet av Sverige.

Jag vill ändå passa på att, liksom utskottet, betona vikten av ett samlat totalförsvarsbeslut under 2020. Försvarsberedningen har lämnat två rapporter. Det finns all anledning att uppmärksamma oss alla på vikten av att än tydligare beakta det civila försvaret i det fortsatta arbetet.

I delbetänkandet Motståndskraft framhöll Försvarsberedningen att totalförsvaret måste bygga på en trovärdig militär och civil förmåga. I rapporten konstateras att den militära och civila verksamheten i totalförsvaret måste kunna hantera bredden av medel som en angripare kan använda för att försöka nå sina mål.

Fru talman! Ett starkt civilt försvar kommer att kräva förmågor och resurser som inte finns i dag. Det är av stor vikt att den svenska författningen innehåller de bestämmelser som är nödvändiga för att totalförsvaret ska kunna lösa sina uppgifter och för att det svenska samhället ska fungera i laga former även under kriser och i krig. Det kommer att arbetas med olika utredningar som ska göra det möjligt att gå åt rätt håll i dessa frågor under kommande år. Jag ser fram emot att ta del av dem och ser fram emot ett samlat förslag när det gäller totalförsvarets inriktning och att det civila försvarets uppbyggnad beaktas ytterligare.

Jag ställer mig bakom utskottets förslag till största del men yrkar bifall till reservation 3 under punkt 4.

(Applåder)


Anf. 142 Jan R Andersson (M)

Fru talman! Vi är alla överens om att försvarsförmågan behöver öka. Det är klart att det som har hänt i vår omvärld - att länder för första gången sedan kalla krigets slut med vapenmakt har flyttat gränserna i Europa - väcker frågor. När länder som söker samarbete, frihet och fred blir hotade av andra länder och när länder som självständigt vill forma sin utrikespolitik blir intimiderade och skrämda för att de har en annan politisk uppfattning är det klart att vi har ett nytt politiskt landskap som kräver en annan försvars- och säkerhetspolitisk diskussion.

Vi kan se att det politiska påverkansarbetet har påverkat val i Europa. Vi kan också se att det som har varit syftet med en del av Rysslands politik - att söndra EU, att splittra Nato och att bryta upp länder - till viss del har ändrats.

I en sådan situation hade man förutsatt att regeringen hade tagit alla möjligheter den hade att öka den svenska försvarsförmågan, men bilden är tyvärr en annan. Både det militära och det civila försvaret behöver rustas på ett sätt som denna försvarsbudget faktiskt inte ger möjlighet till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Om man rekapitulerar lite av historien måste man konstatera att Moderaterna i två försvarsuppgörelser tillsammans med allianspartierna har drivit regeringen framför sig för att kunna förstärka budgeten på ett sådant sätt att försvaret ska kunna öka sin förmåga. Jag kan dock konstatera att det trots de stora satsningar som gjorts kan komma att behövas mer satsningar. Vi måste också se att den KD-M-budget som antogs förra året gjorde betydande förstärkningar av försvaret, men fortfarande räcker inte resurserna.

Det är därför vi moderater i denna budget gör en satsning som saknar motsvarighet med 4,2 miljarder under tre år. Detta belopp kanske inte heller räcker, men det ger i alla fall en plattform för försvaret att fortsätta att utveckla sina verksamheter och att bygga nya förband i stället för att spara.

I ett läge där Försvarsberedningen har arbetat i två och ett halvt år och i allt väsentligt kommit överens om den politik som man vill driva och om den förbandsverksamhet man vill ha är det olyckligt att regeringen när utredningen ska undertecknas agerar på ett sådant sätt att flera partier hoppar av beredningen och inte skriver under den. Det unika är att skälet till att dessa partier inte skriver under inte är att de inte ställer sig bakom Försvarsberedningens rapport utan tvärtom att de ställer sig bakom den.

Det är en märklig situation - man har en regering som man inte kan lita på när det gäller dessa frågor. Eller som finansministern sammanfattade det hela i samband med diskussionen: Det finns andra samhälleliga behov.

Men det slutar inte där. I regeringens försvarsberedning, som hade höga målsättningar när det gällde att inte underfinansiera, blev underfinansieringen när allt var sluträknat enligt Försvarsmakten 55 miljarder under tio år.

I ett läge där Försvarsmakten borde öka takten och bygga nya förband sysslar försvarsledningen i stället med att plocka ut delar ur den gemensamma försvarsberedning som hade i princip alla partier bakom sig. Det är olyckligt. Vi behöver förstärkningar här och nu, men i stället får vi vänta på de satsningar som försvaret behöver.

Regeringen har mycket att reda upp, tycker jag. Det finns många där ute, både i Försvarsmakten och i denna kammare, som undrar hur regeringen ska lösa dessa frågor.

Jag noterar också att ansvarigt statsråd är med och debatterar i nästan varenda budgetdebatt. Detta gäller dock inte försvarsutskottet, där det kanske finns fler frågor än i något annat utskott. Försvarsministern prioriterar att vara på ett annat ställe, och jag beklagar det. Det kanske också visar hur prioriteringarna sker.

Om regeringen hade menat allvar med att sätta försvaret främst hade man börjat redan för flera år sedan med några snabba och relativt billiga åtgärder.

Fru talman! Låt mig exempelvis ta upp detta med psykologiskt försvar. Det är en fråga som vi väckte för fem år sedan, när jag var ny i detta utskott. Det är en viktig fråga för att skapa en bredd och en förståelse för de hot och utmaningar som försvaret och samhället står inför. Frågan är initierad, men väldigt lite händer.

En annan fråga är en som aktualiserades i veckan, nämligen frågan om samarbetet mellan näringsliv och försvar. Det var en utredning som många hade väntat länge på, men när den kom möttes den egentligen av fler frågor än den gav svar på. Vi har väntat länge, och vi kommer att få fortsätta vänta för att få de svar vi behöver för att kunna bygga ett totalförsvar med näringslivet inkluderat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Varför blev det så? Jo, för att regeringen i direktivet till utredningen hade gett instruktioner om att man inte fick lägga fram de förslag som man möjligtvis hade velat lägga fram.

Ett tredje exempel på regeringens bristande förmåga att vidta de åtgärder som är möjliga att vidta handlar om frågan om ett cyberförsvar. Ett nationellt cybercenter är en viktig del för att finna hot och täcka säkerhetsbrister. Vi vet också att framtidens krig i många meningar kommer att ske på nätet och att det kommer att ske digitalt.

I Global Cybersecurity Index för 2019 rankades Sverige som världens femte mest digitaliserade land. Men när det gäller hur vi klarar den digitala säkerheten - vår cybersäkerhet - hamnade vi på plats 32. Detta visar i någon mening att vi är ett väldigt digitaliserat land men att vi inte har hängt med i utvecklingen vad gäller säkerhet, vilket resulterar i att vi är otroligt exponerade. Vi är väldigt digitaliserade men dåligt försäkrade mot intrång.

Även detta är en fråga som regeringen hade kunnat ta tag i tidigt och där man hade kunnat vidta större åtgärder. Men som finansministern konstaterade: Det finns andra samhälleliga behov.

Fru talman! Låt mig säga något kort om JAS.

Regeringen har i budget efter budget kommit till försvarsutskottet och velat ha ett bemyndigande att kunna sälja JAS. Försvarsutskottet har år efter år sagt att regeringen inte får det, då försvarsutskottet vill ha möjligheten att bedöma hur den totala försvarssituationen ser ut. Det är ändå vi i utskottet som är ytterst ansvariga, och då bör vi ha såväl information om som rådighet över den materiel som vi är satta att förvalta.

Det som har hänt är kanske lite märkligt. Den majoritet som har funnits i försvarsutskottet har nu fallit, vilket faktiskt gör att det blir svårare för oss i försvarsutskottet att ha rådighet över vår materiel och att ha möjlighet till insyn i vår roll som granskare av regeringen. Detta är att beklaga.

Jag ska till slut säga någonting om personalbemanningen, för jag tror att detta är en av de viktigaste frågor vi har för att kunna bygga ett försvar som är starkt och kompetent.

I budgeten berörs denna fråga väldigt hastigt. När man frågar en socialdemokrat eller någon annan regeringsföreträdare är svaret alltid värnplikt. Men vi bygger inte en stark officerskår bara genom värnplikt, utan vi behöver även ha andra delar.

Man kan konstatera att det inte finns några nyheter i de förslag som läggs fram i budgeten. I ljuset av att det är fler officerare som slutar än som anställs i försvaret borde det gå att konstatera att de åtgärder för att öka antalet officerare som hittills inte har fungerat inte borde fungera i framtiden heller.

Jag tycker att det i någon mening är en sammanfattning att regeringen inte har åtgärderna, kraften eller viljan att bygga försvaret starkt. Därför yrkar jag bifall till reservation 4.

(Applåder)


Anf. 143 Allan Widman (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Det är riktigt att Centerpartiet och Liberalerna har ett budgetsamarbete om försvaret och en överenskommelse från sensommaren, precis som Moderaterna under hela förra mandatperioden hade ett långvarigt samarbete med samma regering. Det ska dock sägas att detta var på väsentligt lägre ekonomiska nivåer.

Jan R Andersson sa att försvaret är underfinansierat med 55 miljarder. Jag vill säga att det nu ska bli föremål för analys i vilken mån det verkligen finns diskrepans i den omfattningen mellan Försvarsberedningen och Försvarsmakten.

Det enda som säkert har förändrats, fru talman, är de 3,8 miljarder som är skillnaden mellan prisläget 2019 och den löne- och prisomräkning av försvarsanslaget som sker med automatik. Det är 3,8 miljarder till 2025, det vill säga 750 miljoner kronor om året.

Någon på Försvarsdepartementet räknade nyligen ut att det totala försvarsanslaget under 2020-talet kommer att uppgå till ungefär 750 miljarder. I ljuset av det, fru talman, är 750 miljoner en oerhört liten summa, så liten att den knappt ens kan räknas som felräkningspengar.


Anf. 144 Jan R Andersson (M)

Fru talman! Det jag sa i mitt anförande var att Försvarsmakten hade uppgett en siffra på diskrepans på 55 miljarder, detta under en tidsperiod på tio år. Problemet, fru talman, är att vi inte riktigt vet vart pengarna har försvunnit eller var de saknas. Därför hoppas jag att Allan Widman delar min uppfattning att det hade varit smakfullt om försvarsministern hade varit här i dag och kunnat reda ut en del av de här frågorna. Delar Allan Widman den uppfattningen?

Den andra delen är att när man har en underfinansiering bör man givetvis fundera på det som Allan Widman mycket förtjänstfullt tog upp, nämligen att vi först måste reda ut finanserna. Att kasta goda pengar efter dåliga löser ju inga problem.

Den andra fråga jag måste ställa till Allan Widman blir därför: I denna budget förstärker vi budgeten bara för nästa år med en halv miljard. Tror Allan Widman att en halv miljard mer till försvaret gör det lättare att lösa de uppgifter som försvaret står inför under kommande år?


Anf. 145 Allan Widman (L)

Fru talman! Jag tror att försvarsministern befinner sig på utrikes resa. Jag tycker att det är bra att han personligen är med och deltar i den analys som vi alla är betjänta av, nämligen att reda ut de ekonomiska begreppen.

Det är riktigt att Moderaterna har drygt en halv miljard mer på utgiftsområde 6 för nästa år än vad undertecknad, Centern och Socialdemokraterna har. Men, fru talman, om jag nu läser Moderaternas särskilda yttrande rätt är dessa pengar dedikerade till civilt försvar och inte till Försvarsmakten.


Anf. 146 Jan R Andersson (M)

Fru talman! Då får du läsa budgeten en gång till, Allan Widman. Delar går till det civila försvaret, men det går också stora delar till det militära försvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Jag uppfattade ändå Allan Widmans replik som att han delar uppfattningen att det hade varit tacknämligt om försvarsministern hade varit här, eftersom vi har många frågor som vi kanske inte kan finna svaren på här i dag.

Detta är också en fråga som jag får många samtal om från försvarsmaktsanställda, och jag har svårt att svara på de frågorna. Det gör att det blir en oro, och det är inte bra.

Svaret på min fråga till Allan Widman är ju att mer resurser faktiskt gör det lättare för Försvarsmakten att planera framåt. Nu är det inte så att jag misstror Allan Widman. Vi har under många år jobbat ihop i försvarsutskottet, och där har han aldrig tvekat när det gällt att lägga pengar till försvaret. Det kanske är så, Allan Widman, att vi ska rikta vår misstro mot regeringen och inte mot varandra.


Anf. 147 Caroline Nordengrip (SD)

Fru talman! I dag debatteras försvarsutskottets betänkande FöU1. Jag tänkte dock lyfta fram en sak som inte debatteras särskilt ofta i dessa sammanhang, nämligen miljöarbete till sjöss.

En del av det miljöarbete som sker till sjöss handlar om tillsyn av svavelförordningen. Svavelförordningen är en förordning som begränsar bland annat den tillåtna halten svavel i marina bränslen. Förordningen är viktig då utsläpp av dessa ämnen bidrar till försurningen av våra hav och till en försämrad miljö i havsnära områden, då i fråga om partikelutsläpp.

Svavelförordningen infördes 2015 och har haft en stor påverkan på utsläppen sedan dess. I Göteborgs hamn, som är Nordens största, har utsläppen av svaveldioxid minskat med över 70 procent, och partikelutsläppen har under samma tid halverats - siffror som är imponerande och mycket positiva för vår marina miljö och dess närområden.

Det finns som sagt gränsvärden för svavelhalten i det bränsle som används ombord på fartyg. Kraven skiljer sig åt beroende på var i världen fartyget befinner sig. Detta har lett till att fartyg ofta har olika typer av bränsle ombord, både den dyrare lågsvavliga oljan och den billigare högsvavliga oljan.

För att kontrollera svavelhalten i bränslet hos fartyg på svenskt vatten används i dag fasta mätstationer samt mätningar i hamn. Om ett fartyg nyttjar otillåtet bränsle ges indikationer om detta vid passage.

Nyttjandet av fasta mätstationer har dock ibland sina brister. Då stationernas positioner sedan länge är kända ges fartygen en möjlighet att byta bränsle innan de passerar dessa mätstationer, men många fartyg har även en rutt som gör att de aldrig passerar någon. Detta öppnar möjligheten för fartyg att nyttja olja med högre svavelhalt än vad som är tillåtet utan att upptäckas.

När fartygen ska byta från ett bränsle till en annat tar det tid. Omkoppling ska ske mellan olika tankar, och olja med rätt kvalitet ska pumpas fram. Det kan därför vara svårt att i efterhand avgöra vilken svavelhalt som bränslet håller vid en viss tidpunkt. Även vid bunkring av bränsle, det vill säga ombordtagning av bränsle, finns det potentiella felkällor.

Fru talman! Komplexiteten, kontamineringsrisken och risken för felaktig leverans vid bunkring bidrar till att det med dagens sanktionssystem är näst intill omöjligt att lämna överträdelser till åtal som i sin tur leder till fällande dom. Ärenden som är inlämnade för åtal avskrivs med motiveringen att det inte går att bevisa uppsåt eller att styrka brott, då fartygen inte kontrolleras under färd utan i hamn. Inte sällan byts bränslet när fartyget lämnar hamnen, och risken för att fartyget då kontrolleras är i princip obefintlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Som jag sagt tidigare är olja med högre svavelhalt billigare än den med lägre svavelhalt. Detta gör att det finns ett starkt ekonomiskt incitament för ett rederi att inte följa svavelförordningen.

I dag är Transportstyrelsen tillsynsmyndighet för svavelförordningen. I deras rapport från 2017 om SECA-direktivet, som är Internationella sjöfartsorganisationens svavelkontrollområde, går följande att läsa: Mätningar som forskare på Chalmers gjort vid inloppet till Göteborgs hamn visar på att åtta av tio fartyg följer de nya svavelreglerna. Detta betyder, fru talman, att 20 procent inte gör det, och det är där vi skyndsamt behöver göra en förändring.

Myndigheten har dock inte några större möjligheter att genomföra kontroller till sjöss. Dessutom saknar den de befogenheter som krävs när den väl upptäckt någonting som verkar misstänkt. Efterlevnaden, kontroller och en bristande möjlighet till utfärdande av sanktioner har varit ett återkommande ämne i denna kammare, då hitintills inget åtal lett till fällande dom.

I en interpellationsdebatt 2017 om den bristande efterlevnaden av svavelförordningen - interpellationen var ställd av moderaten Johan Hultberg - sa miljöminister Karolina Skog följande: "Som jag tidigare har svarat Johan Hultberg håller jag med honom om att det finns praktiska problem med dagens sanktionssystem, bland annat av utredningsteknisk karaktär, på grund av sjöfartens beskaffenhet. Då fartygen sällan befinner sig på svenskt vatten under en längre period saknar polis och åklagare en praktisk möjlighet att utreda eventuella brott."

På det problemet, fru talman, har vi hittat en lösning som borde falla alla partier från vänster till höger i smaken.

För att uppnå en högre efterlevnad av denna förordning skulle dagens arbetssätt behöva förändras och förbättras. Genom att göra kontroller både till sjöss och i hamn skulle man kunna förbättra möjligheten att ta fartyg som bryter mot regelverket på bar gärning.

Det finns många olika sätt att kontrollera vilket bränsle som används vid den givna tidpunkten. Man kan på upp till en kilometers avstånd mäta utsläppet från fartyget med så kallade sniffers monterade på andra patrullerande skepp eller på flygplan, och vid misstanke utföra omedelbara kontroller. Vid dessa kontroller kan man bland annat mäta temperaturen vid förbränning av bränslet, vilken skiljer sig mycket mellan de olika bränslesorterna, ta bränsleprover samt påbörja förhör av besättningen. Att ta ett fartyg på bar gärning är nämligen en av de viktigaste pusselbitarna för att få en fällande dom.

På grund av detta är det mycket viktigt att flytta tillsynsansvaret till en myndighet som har en mer anpassad organisation i fråga om befogenheter samt kompetensen och möjligheten att utföra arbetet på plats när det behövs.

Här kommer Kustbevakningen in i bilden. Kustbevakningen utför i dag en mängd uppgifter i den maritima miljön. De arbetar dygnet runt årets alla dagar och med en samverkan över nationella gränser. De fick även nyligen förstärkta befogenheter som är vitala för att vidta åtgärder vid misstanke om brott. Kustbevakningen besitter alla de förmågor som behövs för att kunna bedriva ett effektivare arbete för miljön i fråga om tillsynen av svavelförordningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Med anledning av detta föreslår vi att ansvaret för tillsyn av svavelförordningen överförs från Transportstyrelsen till Kustbevakningen. Avslutningsvis yrkar jag därför bifall till reservation 5.

Jag vill även passa på att visa min uppskattning av ordförande Beatrice Asks perfekt utförda arbete och önska henne lycka till med kommande utmaningar.

(forts. § 10)


Anf. 148 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! I dag diskuterar vi hur vi ska använda 65 miljarder kronor för försvar och samhällets krisberedskap. 65 miljarder kronor av skattebetalarnas pengar är väldigt mycket pengar. Om vi moderater hade fått bestämma hade det faktiskt varit ännu mer.

Förklaringen till det är väldigt enkel: Det behövs. I en alltmer osäker omvärld är vår förmåga att klara en kris eller i värsta fall ett krig helt avgörande för vår frihet och vårt oberoende. Demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och klimatansvar står annars på spel. Det kostar pengar, och det kostar mycket pengar. Det måste det få göra, för alternativet är värre, mycket värre.

Fru talman! Det är naturligtvis väldigt bra att det finns en bred majoritet i denna kammare för att försvaret av Sverige måste få kosta mer än i dag. Det är mycket bra att innehållet i Försvarsberedningens rapporter samlar en i princip enig riksdag bakom sig. Det finns dock ett litet undantag: Hur mycket mer, i vilken takt ska ökningen ske och, inte minst, hur ska detta finansieras?

För oss moderater är det alltid viktigt att ha respekt för skattebetalarnas pengar. Vän av ordning frågar sig kanske varför Moderaterna vill satsa mest av alla partier på försvaret och samhällets krisberedskap. Vad behövs pengarna till?

En av statens få och absolut grundläggande uppgifter är att säkra vår frihet och vårt oberoende. En viktig del i det är att vi har ett försvar som kan säkra vår territoriella integritet och ett civilsamhälle som kan stå starkt i kriser och i värsta fall krig. Men försvar och krisberedskap är inte bara ord på papper. Försvaret av Sverige och vår krisberedskap består till syvende och sist av människor, varav en del är klädda i uniform och andra i blåställ eller vita sjukhuskläder eller brandmansställ. Alla dessa funktioner och fler därtill utgör det som avgör hur väl vi klarar av en kris eller ett väpnat angrepp mot Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Det är av denna anledning som vi i Moderaterna anser att det redan nästa år bör anslås ännu mer pengar till bland annat det anslag som heter Förbandsverksamhet och beredskap. Detta vill vi för att man ska kunna utveckla och säkerställa krigsdugligheten hos samtliga krigsförband som vi redan tidigare har fattat beslut om. Det är avgörande för vår förmåga att försvara oss. Det spelar roll hur många dagar en hemvärnssoldat har tjänstgjort, hur många skarpskjutningar en pansarskyttesoldat har genomfört eller hur många skadeutfall en sjukvårdare har övat på. Precis som allt annat handlar förmåga och kunskap om övning.

Moderaterna anser också att mer pengar redan nästa år behöver anslås för anskaffning av materiel och till olika anläggningar. Vi vet att ny materiel kostar pengar. Kanske skulle det kunna innebära att vi äntligen också kan se till att alla soldater och sjömän kan få en personlig utrustning som passar dem, oavsett kön. Så ser det inte i dag, något som min kollega Alexandra Anstrell lyft upp vid ett flertal tillfällen.

Vi föreslår också ökade resurser för forskning och teknikutveckling. Det behövs om vi ska fortsätta att ligga i framkant inom flera viktiga områden. Sensorer, förarlösa system och så kallade smarta vapen är områden där vi ser att teknikutvecklingen har dragit ifrån oss.

Fru talman! Det är inte bara Försvarsmakten som behöver mer pengar utan även andra myndigheter som utgör en viktig del i försvaret av vårt land.

Försvarets radioanstalt är en viktig myndighet som vi moderater vill öka resurserna till. Det finns goda skäl för det. Goda underrättelser är avgörande inte bara för att vi ska upptäcka och undanröja väpnade angrepp utan också för att upptäcka vad vi brukar beskriva som gråzonskonflikter. Där kan både motståndaren och syftet med angreppet vara okänt och oklart. Det gäller även terrorhot som redan riktats mot och utförts i Sverige och som fortsättningsvis är en fara mot Sverige och oss alla som bor här.

Fru talman! En annan myndighet som varje dag året om arbetar med vår beredskap och vårt skydd är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Just nu hjälper vi genom MSB de jordbävningsdrabbade i Albanien. Det är en viktig insats, precis som alla våra andra internationella insatser i till exempel Mali och Afghanistan.

Internationella insatser är viktiga ur ett rent mänskligt perspektiv, men också av en annan anledning. Om vi hjälper andra är sannolikheten större att vi får hjälp den dag då vi behöver det.

Dagligen jobbar i hela Sverige olika räddningstjänster på hel- eller deltid med att förebygga olyckor, hjälpa till vid trafikolyckor med mera. Även här är MSB:s roll viktig. Bland annat av denna anledning anser vi i Moderaterna att MSB redan nästa år borde få ett ökat anslag om 100 miljoner kronor. Vi är det enda partiet här i kammaren som ser att behoven är större än föreslagen nivå.

Fru talman! Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo, det är att det är bra att vi här inne är överens om inriktningen för vårt försvar och vår krisberedskap. Men sådant kostar pengar. Om man inte tilldelar resurser till det man vill uppnå kommer man inte att nå ända fram.

Moderaterna är beredda att satsa dessa resurser, vilket vi har visat i vårt förslag. Vi kommer att fortsätta att skjuta andra partier framför oss i dessa frågor. Det gör vi för det första för att det är viktigt för Sverige och för det andra för att det är så ett ansvarstagande oppositionsparti jobbar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

(Applåder)


Anf. 149 Roger Richthoff (SD)

Fru talman! Man hade kunnat förvänta sig lite mer blygsamhet av Moderaterna. Jag kan inte låta bli att nämna att ni har stått i ledningen för raseringen av både det civila och det militära försvaret. Det är ert eftermäle - glöm inte det!

Vi i Sverigedemokraterna har försökt att släpa Moderaterna efter oss för att kunna satsa på försvaret. Nu påstår ni att ni är de som satsar mest på försvaret. Vi har helt olika uppfattning om hur man planerar försvarsbudgetar.

Sverigedemokraterna gör så här: Vi sitter tillsammans och analyserar Försvarsmaktens och övriga myndigheters behov. Vi kastar inte bara in ett antal hundra miljoner. Efter jul ska vi än en gång sätta oss ned och analysera vilka ytterligare förstärkningar som Försvarsmakten behöver. Hur planerar man? Vilka materielbeställningar har man lagt nu? Hur jackar man ihop den förra Försvarsberedningen med den nya? Detta ger ett underlag så att vi sedan kan gå in med pengar och satsa på Försvarsmakten och den civila delen.

Teknikutvecklingen togs upp. Vi ser framför oss en helt annan inriktning och ett helt annat samarbete med den civila delen. Det gäller bland annat utvecklingen, och det ska göras på ett helt annat sätt. Det handlar om långtidsplanering tillsammans med de civila. De kommer att få en helt ny roll när det gäller försvarsplanering och teknikutveckling.

Kristdemokraterna, Centern, Liberalerna och Sverigedemokraterna står för 2 procent till 2030, vilket har sagts här. Delar Moderaterna uppfattningen om 2 procent?


Anf. 150 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Den sista frågan svarade ju försvarsutskottets ordförande moderaten Beatrice Ask på redan tidigare. Det är helt rätt att vi eftersträvar 2 procent.

Om Roger Richthoff tycker att jag var skrytsam får det stå för honom. Jag är väldigt stolt över den politik som vi moderater bedriver.

Roger Richthoff vill gärna prata historia. Däremot vill en sverigedemokrat aldrig prata om sitt eget partis historia, men gärna om andras. Jag har inga övriga kommentarer till det.

Vad gäller det ekonomiska anslaget är det väl ändå så att vi har gjort våra egna prioriteringar på grundval av de underlag som samtliga partier på något sätt fått eller inhämtat. Jag kan bara konstatera att Sverigedemokraterna har satsat exakt samma summa som regeringen har gjort, medan vi moderater har satsat ca 560 miljoner mer för 2020.


Anf. 151 Roger Richthoff (SD)

Fru talman! Jag vet inte vad ledamoten försökte antyda med historiebeskrivningen. Jag är lite förvånad. Ledamoten får gärna förtydliga vad han menar.

Som jag sa uppe i talarstolen har jag inte något intresse av att gå tillbaka och titta på historien. Men, fru talman, ledamoten framställer det som att Moderaterna skulle vara ett ledande lokomotiv i försvarssatsningarna. Det är därför jag reagerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Inför nästa år kastar ni in ett antal hundra miljoner utan att ha ett underlag från Försvarsmakten och från myndigheterna. Detta gör ni för att kunna säga: Titta vad vi satsar! Men i den andra kommittémotion ni har landar ni ju på samma belopp, 84 miljarder, som övriga gör 2025. Sammanlagt satsar ni inte en spänn mer, enligt den kommittémotionen.


Anf. 152 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Jag förstår inte riktigt Roger Richthoffs resonemang om pengarna. Jag hänger nog inte riktigt med i hela den delen.

Sedan får jag väl påminna Roger Richthoff om att inte ett enda regemente eller förband stängdes i Sverige under de åtta år då alliansregeringen satt. Det är viktigt med rätt historiebeskrivning. Det tycker jag också.


Anf. 153 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Jag tackar Jörgen Berglund för anförandet.

Oavsett hur mycket som presenteras i en budget vill nu Moderaterna lägga på lite grann. Jag kan ta upp två poster i det särskilda yttrandet. För förbandsverksamhet och beredskap läggs 144 miljoner ytterligare. För anskaffning av materiel och anläggningar läggs 165 miljoner ytterligare nästa år. Det skulle vara intressant att höra det beskrivas ytterligare vilken effekt Moderaterna förväntar sig att det här kommer att få för nästa års verksamhet relativt den som redan pågår.

Jag har de senaste fem åren arbetat väldigt nära Moderaterna, sida vid sida, i förhandlingar om försvarets fortsatta inriktning, både vad gäller inriktningsbeslutet och i Försvarsgruppen. Vi har tagit ansvar tillsammans för att hitta en blocköverskridande och tydlig inriktning och ekonomi för försvarets verksamheter.

I avslutningen av sitt huvudanförande sa Jörgen Berglund att det är så här ett ansvarstagande oppositionsparti agerar. Är det verkligen det? Är det genom att lägga på lite mer? Är det inte i stället genom att agera som man har agerat tidigare: delta vid bordet, ta ansvar för gemensamma beslut och hitta överenskommelser och kompromisser? Är det inte så Moderaterna har uppfattats av oss som varit med vid bordet de senaste fem åren?

Min fråga blir därför: Kommer Moderaterna att ställa sig lite utanför inför kommande inriktningsbeslut och planering? Vi står ju inför väldigt viktiga avgöranden. Det handlar om både en säkerhetspolitisk riktning och försvarsbeslut gällande ekonomin. Hur kommer Moderaterna att ställa sig i praktiken?


Anf. 154 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Jag tackar Daniel Bäckström för frågan. Det är naturligtvis så att vi är överens om inriktningen för Försvarsmakten och samhällets krisberedskap, vilket jag också sa inledningsvis. Jag tycker att det är utmärkt och väldigt bra.

Det är finansieringen som vi har haft lite olika uppfattningar om. Det är väl ingen hemlighet att Centerpartiet och Liberalerna valde att ekonomiskt göra upp med regeringen. Men det vore väl märkligt om Moderaterna som oppositionsparti inte skulle få lägga fram sitt eget förslag. Jag tycker att det är fullt rimligt, och jag tycker att det är precis så ett ansvarsfullt oppositionsparti ska göra. Det var det jag avsåg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Frågan om kommande inriktningsbeslut för Försvarsmakten kan jag omöjligt svara på här i dag. Men som jag sa står vi gemensamt bakom inriktningen i Försvarsberedningens rapporter. Det finns goda skäl att göra det om det är möjligt.


Anf. 155 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! I Försvarsberedningens arbete har vi med utgångspunkt i budgetarna för 2019, 2020 och 2021 satt fokus på 2022-2025 för att kunna dimensionera en inriktning för det militära försvarets utveckling. Jag utgår från att de diskussioner som vi har fört där i bred konstruktiv anda och som har landat i en ambition om de här inriktningarna för både det civila och det militära försvaret fram till 2025 fortfarande gäller. Det är rimligt att kunna genomföra detta till fullo. Men frågan är fortsatt aktuell. Vilken effekt kommer ni att förvänta er av de ytterligare anslag som ni nu lägger i 2020 års budget? Jag hoppas verkligen att vi kan sitta i konstruktiva samtal även nästa år.


Anf. 156 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Jag tackar Daniel Bäckström för följdfrågan. Vad avser effekter är väl det korta svaret: en bättre och snabbare effekt. I övrigt vet jag inte exakt vad Daniel Bäckström menar och vilken skala han skulle vilja se effekten i. Vi menar att det behövs extra resurser redan från och med nästa år.

De diskussioner som har förts i Försvarsberedningen har jag väldigt svårt att kommentera, eftersom jag inte har suttit i Försvarsberedningen.


Anf. 157 Sven-Olof Sällström (SD)

Fru talman! Nu har mina två kollegor Roger Richthoff och Caroline Nordengrip på ett förtjänstfullt sätt redogjort för våra satsningar på utgiftsområdet. Jag tänkte bara göra några klarlägganden.

Ända sedan slutet av 90-talet har Sverige tagit springnota när det gäller stabilitet och säkerhet i Östersjöregionen. En långvarig misskötsel av det svenska totalförsvaret har inte bara resulterat i kraftigt minskad förmåga via förbandsnedläggningar och omfattande materielförstöring i det militära försvaret och avveckling av stora delar av det civila försvaret. Vad värre är har denna misskötsel skapat stora säkerhetspolitiska obalanser i vår del av Europa.

Med implementeringen av Försvarsberedningens två rapporter Motståndskraft och Värnkraft påbörjar vi alla tillsammans nu det viktiga arbetet med att återställa den svenska försvarsförmågan.

Fru talman! Det är Sverigedemokraternas bestämda uppfattning att inriktningen i beredningens båda rapporter är bra, har fattats i bred politisk enighet och - sist men inte minst - ska genomföras. Nu är samtliga partier som ingick i beredningen inbjudna till överläggningar för att tydliggöra skillnader mellan beredningens slutsatser och försvarets analyser, inte minst när det gäller ekonomi. Det är bra att det sker. Först när det är gjort kan vi gå vidare med finansiering och implementering av beredningens rapporter.

Men det är Sverigedemokraternas bestämda uppfattning att Försvarsberedningens slutsatser ligger fast. Sverigedemokraterna är också beredda att anslå de medel som krävs för att implementera beredningens rapporter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Sverige måste sluta ta säkerhetspolitiska springnotor. I Östersjöregionen har Finland ända sedan Sovjetunionen föll fortsatt att ta stort ansvar för den gemensamma säkerheten, inte minst vår säkerhet. Estland, Lettland, Litauen och Polen ligger samtliga i dag, 2019, på omkring 2 procent av bnp i försvarssatsningar. Lettland och Litauen har ungefär fördubblat sina försvarssatsningar de senaste fem åren, sedan 2014. Det sammanfaller med Rysslands olagliga annektering av Krim och proxykrigföring i östra Ukraina.

Där måste vi göra en liten historisk jämförelse med Sverige. Jag är ledsen, Roger - jag gör ändå det du vill undvika. Det är rätt intressant. Mitt i kalla kriget låg Sveriges satsningar på ungefär 3 procent av bnp. När jag gjorde min värnplikt 1988-1989 låg de på 2 ½ procent. Så sent som 1997 satsade vi 2 procent av bnp på försvaret i Sverige. Vi hör ofta att vi började skära ned i början av 90-talet. Jo, vi började att skära bort lite grann, men 1997 låg vi på 2 procent.

Vad hände då? Vilka slutsatser har man dragit av sin omvärldsbevakning? Vad hände 2008 vid Rysslands aggression mot Georgien? Då låg vi i Sverige på 1,2 procent av bnp i försvarssatsningar - 1,2 procent. Slutsatsen som alliansregeringen drog 2011 var att sänka den till 1,1 procent.

I och med den olagliga annekteringen och krigföringen i östra Ukraina 2014 tänkte man att någonting skulle kunna ske - ingenting 2014, i stort sett ingenting 2015 och ingenting 2016. Det som hände var att den socialdemokratiska regeringen, som fick fortsatt förtroende 2018, sänkte till 1 procent 2017 och 2018. Det är en siffra som jag har sammanställt från Sipri, så om det är någon som tycker att det inte stämmer kan vi gärna titta på det gemensamt.

Då blir det lite märkligt när ledamoten Jörgen Berglund ser Moderaterna som det lok som driver försvarssatsningarna framåt i den här församlingen. Den moderatledda alliansregeringen skar ju ned efter konflikten i Georgien. Jag sätter mig jättegärna med Jörgen Berglund efter debatten och går igenom våra respektive budgetmotioner från 2014 fram till dags dato och jämför våra satsningar på försvaret 2014-2019, efter Rysslands aggressioner i Ukraina. Då kan vi se var lokomotivet har suttit.

Det som ändå behöver sägas är att den plan vi har nu är att Sverige 2025 hamnar på lite drygt 1 ½ procentenhet. Det måste ändå sägas. Det är jättebra. Det är ett jättestort steg från det läge vi hade tidigare. Men Sverigedemokraterna har betydligt större ambitioner än så.

Vi vill genom fortsatta årliga anslagsökningar efter 2025 uppnå 2 procent av bnp 2030. Jag är väldigt glad, för jag hör tydliga besked från en tydlig majoritet i den här kammaren att man har samma ambitioner. Låt oss därför genomföra det tillsammans! Det får inte bli några fler springnotor.

Vi sverigedemokrater vill dessutom förhindra att oansvariga politiker i framtiden tar de här springnotorna genom att använda försvaret som budgetregulatorer eller behandla försvaret som ett särintresse och tillfälligt skära ned, vilket gör att det tar lång tid och är mycket svårt och kostsamt att återuppbygga.

Vi vill därför, som en del länder i vår omvärld har gjort, lagstadga dessa 2 procent, där vi gemensamt beslutar att vi ska ha ett riktvärde på 2 procent av bnp under en period av fem år. Sedan kan det variera inom perioden. Så får vi en långsiktig finansiering för försvaret så att man kan planera sin verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Om det behövs är vi beredda att efter 2030 till och med gå upp till 2 ½ procent för att tillfälligt förstärka försvaret så att vi snabbt återtar den förmåga som vi bedömer att vi behöver, för att sedan kunna gå tillbaka till 2 procent.

Fru talman! Slutligen vill jag slå fast att det också är Sverigedemokraternas uppfattning att det är politiken, riksdagen, som fattar beslut om Försvarsmaktens inriktning och omfattning. Det är Sverigedemokraternas uppfattning att det är politiken som efter samråd med Försvarsmakten beslutar om investeringar, förbandsetableringar och eventuella omprioriteringar mellan vapenslagen.

Det är politikernas ansvar, och det är politikerna, vi här inne, som fattar beslut.


Anf. 158 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Till Sven-Olof Sällström, som gärna pratar om historien, vill jag säga att jag är intresserad av vad som sker här, nu och framåt. Det är min kommentar till den kommentar jag fick från Sven-Olof Sällström.

Fru talman! Sverigedemokraterna har en väldigt hög svansföring i allt som heter försvar. Men efter att ha läst igenom SD:s budgetmotion väcks väldigt många frågor, och därför vill jag fråga ledamot Sällström några saker.

I er budgetmotion skriver ni att er "målsättning är att stärka det svenska totalförsvaret" och att "detta kräver rejäla satsningar på såväl ett skalförsvar som ett invasionsförsvar".

Sedan kommer en lång lista. Häng med nu: Det ska bli fler brigader i armén, fler utbildningsregementen, fler fartyg, fler marinbaser, fler ubåtar, fler amfibieförband till marinen, fler flygplan - både stridsflyg och tunga transportplan - fler värnpliktiga och fler officerare. Nya luftvärnssystem vill ni också ha. Så avslutar ni er budgetmotion med att slänga in att även det civila försvaret måste få omfattande satsningar.

Det låter kanske bra. Problemet är bara att när man läser anslaget till Försvarsmakten och andra myndigheter, vad står det där? Jo, det står 0 kronor extra jämfört med regeringen. 0 kronor, fru talman!

När jag läser Sverigedemokraternas budgetmotion så här i juletider kommer jag osökt att tänka på tomten och önskelistor. Men som vi vet finns inte tomten, och önskelistorna är inget annat än just önskelistor som gör alla besvikna när de inte slår in.

Nu kanske inte Sven-Olof Sällström håller med, och därför vill jag gärna få reda på hur Sverigedemokraterna har tänkt att deras extra satsningar ska finansieras utan några extra pengar. Eller är det, som jag påstår, en helt vanlig önskelista?


Anf. 159 Sven-Olof Sällström (SD)

Fru talman! Precis som jag nyss redogjorde för från talarstolen är vi beredda att förbinda oss att komma upp till 2 procent av bnp till 2030. Vi är också beredda att efter 2030 gå upp till 2 ½ procent för att kunna genomföra det vi vill. Genom att lagstifta är vi också beredda att förbinda oss till att behålla 2 procent för att behålla en god försvarsförmåga i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Det du, Jörgen Berglund, återigen vill trycka på är er lilla satsning nästa år, som har väldigt liten betydelse. Försvarsberedningens rapport och de ekonomiska förutsättningarna för den tar ju höjd till 2025, men från talarstolen talade jag om till 2030 och efter 2030.

Det vi menar och det som finns i vår motion är de satsningar som vi kommer att förhandla om i nästa försvarsberedning. När Roger Richthoff sätter sig ned med er nya försvarspolitiska talesperson i nästa beredning är det dessa saker han kommer att framföra att vi vill vi genomföra.

Vi har också förankrat i vårt parti att vi står bakom den här finansieringen. Vi är beredda att ta de här stegen. Har ni gjort det?


Anf. 160 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! Det blir ett väldigt märkligt agerande. Sven-Olof Sällström säger helt enkelt att Sverigedemokraterna lägger ut det de vill ha tio år innan, och sedan ska de förhandla om det i nästa försvarsbudgetproposition. Jag tycker att det är väldigt rörigt, och jag tror också att det blir väldigt rörigt för väljarna.

Det är det som jag försöker att tydliggöra: När man pratar om saker måste man också resurssätta dem, och det är precis det vi har gjort.

Sedan är det anmärkningsvärt, fru talman, att drygt 500 miljoner sägs vara lite pengar. Det tror jag att många svenska medborgare inte alls känner, utan jag skulle vilja påstå att det är väldigt mycket pengar.

Fru talman! Utifrån det svar jag fick från Sven-Olof Sällström kan jag konstatera att det här är ett luftslott. Det är helt enkelt en önskelista. Man kan nämligen inte lova allt åt alla. Man måste också prioritera, och det är precis det vi moderater har gjort. Vi har prioriterat försvaret, och därför har vi också tillfört mer resurser för att det är nödvändigt.

Jag ger Sven-Olof Sällström en chans till: Hur får ni fler ubåtar och flygplan utan en extra krona?


Anf. 161 Sven-Olof Sällström (SD)

Fru talman! Återigen: Det som ligger i nästa års budget gäller 2020. Vår budgetmotion omfattar dock inte bara 2020, och det gör heller inte er, Jörgen Berglund.

Läser man vår motion väldigt noga ser man att det här är framtidsperspektivet som vi har efter 2025, precis som alla andra som har fastslagits i beredningen. Jörgen Berglund behöver inte vara orolig över vår finansiering, för det vi har lovat och förbundit oss till att lägga fram till 2030 är nästan 70 miljarder till, enligt vad försvaret beräknar behövs från 2025 till 2030. De trodde ju att man skulle ligga kvar med samma satsningar som fram till 2025. Sedan har vi dessutom lovat att om det behövs är vi beredda att höja till 2 ½ procent efter 2030, för att återta förmåga och få det försvar vi är beredda att finansiera.

600 miljoner eller 554, eller vad det nu var, är inte lite pengar i många sammanhang. Men när vi gemensamt har beslutat att satsa nästan 90 miljarder på totalförsvaret fram till 2025 är det inte så mycket i sammanhanget.


Anf. 162 Daniel Bäckström (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Fru talman! Jag noterar att ledamoten Sällström ger en felaktig historieskrivning av vad som har hänt 2015, 2016 och 2017. Det tål att repetera hur nuvarande inriktningsbeslut som fattades i juni i riksdagen 2015 faktiskt ser ut och vad det innebär. Det lade grunden för en ny krigsorganisation, och det innebar ett trendbrott om 10,2 ytterligare miljarder kronor till försvaret. Därefter har vi i vårändringsbudgeten 2017 förstärkt med 500 miljoner och i augusti 2017 gjort betydande förstärkningar i samarbete mellan Centerpartiet, Moderaterna och regeringspartierna.

Ytterligare förstärkningar kom i samband med förra årets budgetdebatt och beslut när M-KD-budgeten gick igenom. Inte minst viktigt är förhandlingarna som gjordes i och med januariavtalet då vi sa att detta är rätt nivå och ska fullföljas. Det ligger som utgångspunkt för fortsatt arbete för Försvarsberedningen och inriktningen fram mot 2025.

Dessutom noterar jag att Försvarsberedningens rapport tolkas som ett beslut och att det är i nästa försvarsberedning arbetet ska göras för en ny försvarspolitisk talesperson. Men det är faktiskt så att det är nu de skarpa förhandlingarna kommer att börja. Till våren ska vi sitta ned och förhandla, och det är då det gäller att sitta med vid bordet och fatta besluten. Oavsett vad som skrivs i en partimotion är det en förhandling som ska göras, och den inriktning som ska förhandlas fram och som man ska komma överens om är helt avgörande för vilken ekonomi som utvecklas fram till 2025.


Anf. 163 Sven-Olof Sällström (SD)

Fru talman! Jag kan upprepa det jag har sagt från talarstolen, Daniel Bäckström. Vi kommer att skjuta till de pengar som behövs för att genomföra det som står i beredningen. Jag tolkar Daniel Bäckström så att man i Centerpartiet inte är riktigt säker på detta, och det är intressant och beklagligt.

Vad gäller historieskrivningen är det Sipris siffror. När Ryssland olagligen annekterade Krim 2014 och när man började med sin proxykrigföring i östra Ukraina våren 2014 låg Sveriges försvarsanslag på 1,1 procent. Redan där alldeles för lågt - naturligtvis. Men 2017/18 har anslaget sjunkit till 1,0 procent. Sedan kan vi säkert laborera med hundradelar, men det är så siffran har avrundats i Sipris beskrivning.

Jag vet att det finns ett försvarsbeslut om att skjuta till 18 miljarder när försvaret begär för 2019, 2020 och 2021. De pengarna har försvaret fått. Men det är en senare historieskrivning för 2019.

Det som har hänt fram till 2017 och 2018, fyra år efter Majdan, Krim, Luhansk och Donetsk är att man har minskat försvarsanslagen. Det är den korrekta historieskrivningen. Även om man har skjutit till pengar är det i förhållande till bnp. Eller hur? Det är så vi räknar.


Anf. 164 Daniel Bäckström (C)

Fru talman! Det är uppenbart att det finns möjligheter att läsa igenom protokollen från när besluten fattats i riksdagen de senaste åren, inte minst när det gäller förstärkningar 2017. Den möjligheten kan tas till vara inför julfirandet för ledamot Sällström.

När det handlar om beredningens arbete skrev Sverigedemokraterna under rapporten utan förpliktelser om att det skulle komma några pengar från regeringspartierna. Vi valde att inte skriva under eftersom vi såg att det inte var hållbart att lämna fram en målbild utan att få finansiering. Däremot tog vi ansvar i augusti, och vi tillsammans med Liberalerna och regeringspartierna förhandlade en mycket viktig förstärkning fram till 2025. Det är vår utgångspunkt och ram för den ekonomiska utvecklingen för Försvarsmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Nu handlar det om att få så mycket effekt som möjligt för pengarna. Hur ser Sverigedemokraternas prioritering ut när det handlar om hur pengarna ska användas?


Anf. 165 Sven-Olof Sällström (SD)

Fru talman! Den sista frågan är enkel att svara på. Vi har en beredning som har arbetat i bred enighet att gå tillbaka till. Både jag och Roger Richthoff har från talarstolen sagt att vi står bakom den och att den ska genomföras. Vi har en finansiering, och vi är beredda att skjuta till ytterligare medel. Det är vår prioritering.

Vi vill också fortsättningsvis gärna ha breda överenskommelser även i den nya Försvarsberedningen. Jag är jätteglad att jag kan konstatera att den överväldigande majoriteten i kammaren i dag från talarstolen har angett att man är beredd att skjuta till 2 procent till 2030. Där finns Centerpartiet med, vilket gläder mig.

Vi är inte alltid överens om historieskrivningen. Men om vi ska titta framåt är vi i alla fall överens om riktningen för framtiden. Det kan vi ta fasta på, det vill säga 2 procent 2030 och ett stärkt försvar. Det ska vi göra gemensamt.


Anf. 166 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman, ledamöter och åhörare! Nu under eftermiddagen har det pratats om försvaret och hur mycket man vill betala för att få det som Försvarsberedningen ändå har kommit fram till.

Vi är lite oense. Det vi ser som beslutsunderlag från regeringen är ett anslag som är nedprutat. Sedan har Försvarsmakten kommit med en konsekvensbeskrivning av nedprutningen, det vill säga vad man får för pengarna som regeringen med januaristödpartier vill betala. Men ingenstans finns det tydliga direktiv om hur det ska fungera. Jag menar att regeringen inte tar ansvar för sin nedprutning.

Men allt handlar inte om pengar. Jag brukar ofta tala om leverans, att sätta mål, följa upp dem, kvalitet och resultatuppföljning.

Fru talman! Jag undrar vad regeringen tänker pruta bort eller om man har tänkt att effektivisera. Det är regeringen skyldig att svara oss. Den är också skyldig att komma till skott med att specificera kommunernas roll och ansvar när det gäller totalförsvaret. När vi inte har fått mer information om det civila försvaret är jag rädd att det är det som kanske har fått stryka på foten. Eller är det fråga om näringslivets roll? Utredningen Näringslivets roll inom totalförsvaret var så avgränsad att den knappt mynnade ut i några förslag alls.

Kommunerna och många med dem vill gärna. Många vill och kan, men de behöver få reda på vad som förväntas av dem, när saker och ting ska vara klara och vilket stöd som finns. Se bara på hur det är med krigsplacering. Om en kommun ska planera för höjd beredskap kan och får den inte krigsplacera någon. Men den kan i stället införa tjänsteplikt. Fast då vet inte kommunen vem i organisationen som är krigsplacerad. Det kan inte vara lätt att planera för en kommun. Kan en person få tjänsteplikt, eller är den personen redan upptagen, intecknad av Försvarsmakten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Planering och tydlighet i uppdrag är viktigt. Nu kan vi läsa i MSB:s rapport från november en beskrivning av behovet att kommunerna måste inrätta fler räddningsvärn. Det är många uppdrag som ligger på kommunerna. Därför är det dags att regeringen kommer med en beskrivning av kommunernas totala ansvar inom totalförsvaret och en finansiering.

Jag vill passa på att ställa en fråga när styrande partier är här i kammaren. När kommer denna beskrivning? Klockan går.

Fru talman! Jag är en praktiker. Jag vill bara få saker och ting att fungera. När de inte gör det försöker jag ändå ta reda var problemet är och hur det kan lösas. Jag talar med människor som befinner sig mitt i problemet. Här kan jag ta upp mitt exempel som jag har debatterat tidigare om kläder till kvinnor inom Försvarsmakten. Om jag förstått det rätt, fru talman, har detta hållit på i väldigt många år. Hur svårt ska det vara? tänker jag. Mig veterligen tillverkas det kläder till kvinnor runt om i världen hela dagarna. Det kanske är så att det inte funnits något intresse eller inte finns något ledarskap som vill ta ansvar för frågan - trots att vi har en regering som kallar sig feministisk.

Fru talman! Man kan undra varför jag står i en budgetdebatt och pratar om kläder. Då vill jag passa på att citera en officer som skrivit till mig tidigare: När det inte ens finns underkläder som passar, hur ska man då kunna förvänta sig att svårare och mer komplexa saker än trosor ska fungera?

När samhällskontraktet hotas av utbredd otrygghet och bristande välfärd, när Sverige tillryggalagt den starka konjunkturen och ändå på många sätt står sämre rustat än när vi gick in i den och när svenska folket inte upplever att de får valuta för sina skattepengar, då behövs kloka prioriteringar.

I Moderaternas budgetmotion prioriteras därför det som vi tycker är viktigast för Sverige. Det handlar om att återupprätta samhällskontraktet genom betydande ökningar av de generella statsbidragen till välfärden och den största trygghetssatsningen i modern tid - samtidigt som vi prioriterar försvaret.

Hela tanken med tillskotten i Moderaternas och Kristdemokraternas budget var att ge Försvarsmakten verktyg att genomföra inriktningen i det innevarande försvarsbeslutet. Det handlar om att fullt ut bemanna och utrusta dagens krigsorganisation.

Fru talman! Utöver allt detta behöver arbetet med att stärka det civila försvaret växlas upp för att det ska gå i takt med beslutade förstärkningar av det militära försvaret.

Det är min uppfattning att regeringen nu sätter en summa pengar som man prutat ned. Man ger inga tydliga direktiv om hur det sedan ska fungera och tar avslutningsvis inget ansvar. Sverige behöver en ny regering.

(Applåder)


Anf. 167 Roger Richthoff (SD)

Fru talman! Några korta saker. Jag hade inte tänkt gå upp och anstränga mig mer, men efter några inlägg här kan jag trots allt inte låta bli.

Återigen: Vi står bakom Försvarsberedningens rapport. Jag tycker inte, som föregående talare, att vi i detta stycke har en regering som inte i alla fall strävar efter att ta sitt ansvar. Jag tycker faktiskt att den gör det, och jag har uttryckt tidigare att jag faktiskt tycker att försvarsministern har gjort ett bra jobb. Det står jag kvar vid. Jag kommer att vänta tills jag hör vad som sägs i början av nästa år, när vi har överläggningar igen. Då ska vi se om dessa pengar satsas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Vi kommer att bibehålla vårt sätt att göra saker - till skillnad från ledamoten från Moderaterna, som kastar in pengar.

Jag skulle vilja veta mer om anskaffningen av materiella anläggningar. Här har man 15 miljarder, lite drygt, och man slänger in 165 miljoner. Till vad då? Vad ska ni ha pengarna till? Och vad är kopplingen till Försvarsberedningens förra rapport?

Före jul förra året satsade vi 18 miljarder mer. Varför det? Jo, Försvarsmakten begärde detta för åren 19, 20 och 21. Det fick den.

Hur är läget för Försvarsmakten i dag? Har det hänt något som urholkar dessa pengar? Det får vi reda på efter jul, och då gör vi de satsningar som är nödvändiga. Men vi kommer inte att kasta in 100 miljoner här.

Samhällsskydd och beredskap har redan 1,3 miljarder. Vad ska de ha de här pengarna till? Som Centerpartiet var inne på tidigare här: Vad blir effekten?

Vi vänder oss emot detta sätt att pytsa in pengar lite varstans. Försvarsberedningens rapport, den ska vi fullfölja.


Anf. 168 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Jag tycker att det är intressant att följa Sverigedemokraterna i debatten. Jag känner att de säger olika saker.

Du, Roger Richthoff, säger att ni står bakom regeringen och att man inte behöver mer pengar medan jag uppfattade att din kollega sa tidigare att det faktiskt behövs mer pengar och att man ska göra utfästelser och ändra lagar och så vidare. Jag måste undra om ni är samspelta.

Sedan tänker jag på ledamotens fråga. Jag tror att man med denna satsning skulle kunna få bättre och snabbare effekt.

Jag tänker bara på alla angrepp som det varnas för, till exempel i FRA:s årsrapport. Det händer ganska mycket. Det är inte så att vi just nu behöver satsa på en massa extra skyddsrum. Det är inte längre där vi är i verkligheten. Vi behöver satsningar på till exempel cybercentrumet, som jag tror att man kan utveckla mer, och på många andra delar.

Titta bara på MSB. Vi vet ju inte vad vi kommer att ha för sommar nästa år. Vi vet heller inte vilka kostnader det kan medföra, vare sig det blir bränder eller översvämningar.

Hur menar Roger Richthoff och Sverigedemokraterna att dessa satsningar inte skulle kunna leda till något?


Anf. 169 Roger Richthoff (SD)

Fru talman! Det är ganska intressant att ledamoten, Alexandra, "tror" att satsningarna ska ge något. Här kastar man in pengar och tror. Tror att satsningarna ska ge effekt. Tror på cybersäkerhet. Tror och tror och tror.

Det är en stor skillnad mellan oss. Vi vill inte bara tro utan sitta ned med FRA, som vi gjort tidigare, och fråga: Vad ska pengarna gå till? Vad är det ni inte kan göra om ni inte får dessa tillskott? Det är ett helt annat sätta att arbeta på, och jag tror att vi behåller vårt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Försvar och samhällets krisberedskap

Ledamoten säger att vi står bakom regeringen. Vi står bakom Försvarsberedningens förslag. Det har vi försökt säga ganska länge nu. Innan vi går in och kritiserar regeringens anslag för detta måste vi ju se vad som kommer ut nästa år ur diskussionen som tas upp med alla de partier som var med i beredningen. Där är ju försvarsministern också med. Efter det kommer vi att se vad man är villig att satsa. Det är först då vi kommer att ha synpunkter, om man inte satsar de pengarna.

Men det finns tydligen en klar majoritet i denna kammare för att fullfölja Försvarsberedningens förslag. Låt oss då göra det! Låt oss inte kasta in pengar för att ni tror att det kan ge effekt och tror att de behöver pengarna. Där skiljer vi oss tydligt åt.


Anf. 170 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Nu var det ju inte jag som satt med i Försvarsberedningen, utan det var faktiskt ledamoten Richthoff.

Det är flera saker som Försvarsberedningen kommit fram till som det inte finns finansiering för. Antingen är det så att ledamoten inte minns de förslagen, eller också är det så att man med all tydlighet vet att de förslagen inte kommer att ge någon effekt. I så fall undrar jag varför man ens står bakom Försvarsberedningens rapport. Det hade väl varit fiffigare att ha en rapport där man vet att allt ger effekt och som man vill stå bakom.

Bättre och snabbare effekt av många saker som finns med tror jag att alla har nytta av. Det tror jag att också Roger Richthoff innerst inne tycker.


Anf. 171 Roger Richthoff (SD)

Fru talman! Ett tips till ledamoten Alexandra är att läsa Värnkraft. Det är en bra beskrivning av vilka satsningar vi gör. Det finns en bred uppslutning om den som vi skrev under på eftersom vi med vår underskrift ville ge ett erkännande till denna rapport.

Medlen till att fullfölja denna rapport finns det en majoritet i riksdagen för att tilldela.

Ni själva kastar in 450 eller om det var 550 miljoner nästa år. Men ni skriver i kommittémotionen att ni ska nå 84 miljarder 2025. Det står så i er kommittémotion. Det är inte 84 miljarder plus dessa 550 miljoner, så då plockar ni väl bort dem på vägen för att komma till 84 miljarder. Här har ni en hemläxa att göra, tror jag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 december.)

Beslut

Knappt 65 miljarder till försvaret och samhällets krisberedskap (FöU1)

Regeringen har föreslagit att ungefär 64,8 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, som får knappt 39 miljarder kronor. Ungefär 15,2 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar.

Riksdagen godkände att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden som motsvarar cirka 92,6 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Investeringsplaner för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap godkändes. Regeringen fick rätt att under vissa förutsättningar exportera JAS 39 Gripen-plan och att inrätta fyra militärregionstaber.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Försvarsutskottet föreslog också att riksdagen skulle rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en inspektion för totalförsvaret i enlighet med förslag från Försvarsberedningen. Riksdagen sa dock nej till utskottets förslag om tillkännagivande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Utskottet tillstyrker samtliga 11 punkter i propositionen. Utskottet tillstyrker även ett motionsyrkande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en inspektion för totalförsvaret i enlighet med Försvarsberedningens förslag. Övriga motionsyrkanden avstyrks.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll dels reservation 3 dels i övrigt utskottets förslag.