Utgiftsområde 8 Migration

Debatt om förslag 15 december 2018
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
  2. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  3. Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
  4. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  5. Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
  6. Hoppa till i videospelarenPaula Bieler (SD)
  7. Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
  8. Hoppa till i videospelarenPaula Bieler (SD)
  9. Hoppa till i videospelarenCarina Ohlsson (S)
  10. Hoppa till i videospelarenPaula Bieler (SD)
  11. Hoppa till i videospelarenJonny Cato Hansson (C)
  12. Hoppa till i videospelarenChristina Höj Larsen (V)
  13. Hoppa till i videospelarenFredrik Malm (L)
  14. Hoppa till i videospelarenMaria Ferm (MP)
  15. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  16. Hoppa till i videospelarenPaula Bieler (SD)
  17. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  18. Hoppa till i videospelarenPaula Bieler (SD)
  19. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  20. Hoppa till i videospelarenMaria Ferm (MP)
  21. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  22. Hoppa till i videospelarenMaria Ferm (MP)
  23. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  24. Hoppa till i videospelarenHans Eklind (KD)
  25. Hoppa till i videospelarenFredrik Malm (L)
  26. Hoppa till i videospelarenHans Eklind (KD)
  27. Hoppa till i videospelarenFredrik Malm (L)
  28. Hoppa till i videospelarenHans Eklind (KD)
  29. Hoppa till i videospelarenJonas Andersson i Skellefteå (SD)
  30. Hoppa till i videospelarenArin Karapet (M)
  31. Hoppa till i videospelarenPaula Bieler (SD)
  32. Hoppa till i videospelarenArin Karapet (M)
  33. Hoppa till i videospelarenPaula Bieler (SD)
  34. Hoppa till i videospelarenArin Karapet (M)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 34

Anf. 9 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! Vi ska nu debattera socialförsäkringsutskottets betänkande 4 inom utgiftsområde 8 Migration.

Den budgetproposition som lämnades till riksdagen den 15 november 2018 var beslutad av en övergångsregering. Särskilda principer tillämpades därför vid utformningen av propositionen, där utgångspunkten var den av riksdagen beslutade budgeten för 2018.

Efter att riksdagen i onsdags, den 12 december, i första steget av budgetprocessen ställt sig bakom andra utgiftsramar och beräkningar av inkomsterna än dem som övergångsregeringen föreslagit, och som vi anser måste betraktas som en helhet, avstår vi socialdemokrater från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområdet.

En övergångsbudget är ingen permanent lösning. Den tar sig inte an de stora samhällsproblemen med nya reformer. Det är den heller inte avsedd att göra. Den finns för att viktiga samhällsfunktioner, välfärd och myndigheter ska fungera ungefär som tidigare. Den behövs för att skapa stabilitet och är just en övergångsbudget i väntan på att en regering ska tillträda och presentera sin ekonomiska politik.

Vi anser att övergångsregeringen har redogjort för principerna, som har tagits fram efter den process som har varit, på ett klargörande sätt och tillämpat dem lojalt i arbetet med att ta fram budgetpropositionen för 2019. Men det ska inte tolkas som att övergångsregeringens budgetproposition ger uttryck för Socialdemokraternas politiska prioriteringar. Frågan har därför väckts om vi i likhet med oppositionspartierna borde ha lagt fram en budgetmotion under den allmänna motionstiden. Vi valde dock att avstå från den möjligheten.

Fru talman! Hur riksdagens partier och ledamöter väljer att agera får inte bara konsekvenser för den ekonomiska politiken år 2019 utan lägger också grund för konstitutionell praxis i liknande situationer i framtiden. Vi anser att i ett läge där landet leds av en övergångsregering måste riksdagsarbetet koncentreras till att få en handlingskraftig regering som åtminstone kan tolereras av en majoritet av ledamöterna.

En nytillträdd regering kommer att behöva lägga fram en extra ändringsbudget snarast med nödvändiga korrigeringar, och det gäller oavsett vilket beslut riksdagen fattar i detta ärende.

Vi har också ett ansvar för att riksdagsbehandlingen inte förvärrar problemen genom att skapa ryckighet och oklarhet i myndighetsstyrningen, till exempel när det gäller Migrationsverket.

Vi vet alla att efter åren av expansion har Migrationsverket genomfört en av de mest omfattande, om inte den mest omfattande, neddragningen i svensk myndighetshistoria. Vid 2018 års slut kommer medarbetarna att vara drygt 2 000 färre än vid årets ingång. Sommaren 2017 hade myndigheten närmare 9 000 anställda; vid utgången av innevarande har man ca 6 000.

Trots detta har köerna minskat i alla ärendeslag utom medborgarskap. Handläggningstiderna har kortats under året, och allt färre sökande väntar på besked. I december 2015 var över 180 000 personer inskrivna i mottagningssystemet för asylsökande. Vid slutet av 2018 kommer den siffran att ha sjunkit till drygt 50 000. Under 2018 har antalet inskrivna minskat med 20 000 personer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vi vill se genomarbetade förslag på alla områden - det är oerhört viktigt - och inte som i detta betänkande, ett förslag som i sista stund lades fram av Moderaterna och Kristdemokraterna i socialförsäkringsutskottet.

Sverigedemokraterna har en reservation i betänkandet eftersom de inte står bakom fördelningen av de olika anslagen. Vad vi kan se skiljer det sig mycket åt. Ändå är det just Sverigedemokraterna som har möjliggjort att det är denna budget som gäller. Eller vet vi egentligen vad det är som gäller? Frågorna är många.

Fru talman! Vi vill se en hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet över gränser, främjar en behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.

Precis som på andra områden är det viktigt med ordning och reda på migrationsområdet. Vi vill se reformer för att fortsätta att höja takten i etableringen av människor som står långt från arbetsmarknaden.

Vår politik handlar om nödvändiga och viktiga reformer och förslag som syftar till att ge kommunerna ökade resurser till välfärd i en tid när Sverige får hundratusentals fler barn och gamla i behov av skola och omsorg.

Det är också en politik som driver på byggandet av hyresrätter som människor har råd att bo i. Det handlar även om fler skarpa investeringar för att komma till rätta med vår klimatomställning, om reformer som ökar friheten för landets barnfamiljer och inte minst om höjda pensioner för dem som har jobbat ett långt arbetsliv men som ändå har en alltför låg pension.

Fru talman! Det är fullt möjligt att genomföra en sådan politik eftersom vi under fyra år har vänt stora underskott till överskott och fått ned statsskulden till den lägsta nivån sedan 1977.

Nu när vi står väl rustade inför lågkonjunkturer eller andra utmaningar bör styrkan i svensk ekonomi användas för att bygga samhället starkare och göra Sverige till ett tryggare land för alla. Men ska så bli fallet behöver Sverige få en handlingskraftig socialdemokratiskt styrd regering.

(Applåder)


Anf. 10 Johan Forssell (M)

Fru talman! Jag tackar Carina Ohlsson för anförandet.

Jag ska uppehålla mig lite kring framtiden. Den kanske enskilt viktigaste lärdomen av de senaste årens migrationspolitik är att vi ska försöka undvika den typ av ryckighet som har präglat denna politik. Det har varit ett steg fram, ett halvt tillbaka och två steg åt sidan.

Jag tänker såklart på de mer grundläggande frågorna. Ska vi ha en migrationspolitik som, likt den tidigare, nästan i varje avseende skiljer sig på samtliga punkter från egentligen alla andra länder i Europa? Eller ska vi ha en migrationspolitik som mer ligger i linje med vår omvärld?

Nu har vi som bekant det sistnämnda på grund av skärpningar som har presenterats av denna regering. Men som alla vet kommer den tillfälliga lagen att löpa ut sommaren 2019.

Moderaterna menar att det skulle vara bra för ett litet land som vårt att försöka hitta en långsiktig överenskommelse. Vi har därför tagit initiativ till att skapa en parlamentarisk utredning om detta som bygger på att samtliga partier inbjuds för att se om det går att resonera sig fram till ett regelverk som håller under lite längre tid än bara några månader framöver. Det är ju inte seriöst att hela tiden hålla på att ändra sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Om detta ska bli verklighet och hålla under en längre tid måste vi givetvis hitta en samsyn över blockgränserna. Här tror jag att Moderaterna och Socialdemokraterna har viktiga uppgifter att fylla - inte bara vi, givetvis, men vi måste bilda grunden i en överenskommelse.

Moderaterna har vid flera tillfällen ställt frågan till Socialdemokraterna om de är intresserade av att delta i en sådan här överenskommelse. Vi har sträckt ut en hand och gjorde det långt före valrörelsen, men vi har återkommande fått beskedet att Socialdemokraterna inte är intresserade av att göra en sådan överenskommelse.

Varför, Carina Ohlsson, vill ni inte hitta en blocköverskridande lösning i migrationspolitiken?


Anf. 11 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! Precis som jag sa i mitt anförande är det på detta område likväl som på andra viktigt att det inte är en ryckighet och att vi har blocköverskridande överenskommelser. Det var just detta vi jobbade fram under föregående mandatperiod. Vi fick ta över Johan Forssells migrationspolitik, och jag tyckte mig höra i repliken att vi har gjort flera överenskommelser över blockgränserna under den period som har gått.

Jag tror att detta kommer att ske även framöver, men det är inte den signalen vi får av det förslag vi nu ser och som endast en liten minoritet i socialförsäkringsutskottet står bakom. Därför tar vi inte ställning till det utan lägger ned våra röster.

Johan Forssell pratade om framtiden - vad är det för framtid vi kan se framöver? Vilka är Moderaternas framtidsförslag? Det är samarbete med Kristdemokraterna, men även Sverigedemokraterna har ställt sig bakom. Detta omöjliggör ett samarbete med oss eftersom den typen av samarbeten är väsensskilt från oss.


Anf. 12 Johan Forssell (M)

Fru talman! Den förra mandatperioden gjordes två stora förändringar.

Den ena var en blocköverskridande överenskommelse - det har Carina Ohlsson helt rätt i - där vi i allianspartierna ingick. Vi väntar fortfarande på att flera av de saker som vi tog i hand på ska genomföras. Ibland har regeringen inte jobbat så snabbt. Vi väntar till exempel på obligatorisk samhällsinformation till asylsökande. Där finns fortfarande inte ens ett förslag att ta ställning till, så där har Socialdemokraterna något att jobba med.

Den andra var den tillfälliga lagen. Men det var ju ingen överenskommelse, utan det var regeringen som själv bestämde hur det ska vara och sedan skickade en proposition till riksdagen. Det är kanske så man gör politik hos de rödgröna, men det är inte vad vi ser framför oss. Vi vill att man ska göra detta noggrant och att alla partier ska inbjudas att vara med och försöka resonera sig fram till något och få ett handslag över blockgränsen som håller över tid, så att vi får en långsiktig och skärpt migrationspolitik.

Varför tackar Socialdemokraterna nej till detta?


Anf. 13 Carina Ohlsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Jag personligen och vi socialdemokrater har svårt att se vad Moderaterna ser framför sig som håller över tid. Det kan vi inte se i förslaget, inte i budgeten som helhet och heller i det som vi ser i socialförsäkringsutskottet när det handlar om migrationspolitik. Signalerna behöver vara tydligare om vi ska kunna föra den typen av samtal.

Såvitt jag förstår och kunde höra i den första repliken tycker inte Johan Forssell att den tillfälliga lag som gäller just nu är så dålig utan att den faktiskt har kommit till rätta med en hel del av de problem som vi hade att ta över. Det är denna lag som vi kommer att fortsätta att ha tills vi ser något annat eller får signaler från EU om att vi har EU-lagstiftning på detta område att förhålla oss till.


Anf. 14 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Jag lyssnade på Carina Ohlssons anförande. Jag lyssnade även lite på konstitutionsutskottets debatt innan, och varken där eller särskilt noga i anförandet här kunde jag finna ett tillräckligt gott svar på frågan varför Socialdemokraterna har valt att inte lägga fram ett eget budgetförslag för riksdagen.

Jag har full förståelse för att en övergångsregering följer de fastlagda principer som en övergångsregering ska följa. Jag vill dock ta upp vad min kollega Matheus Enholm sa i den föregående debatten, nämligen att det är viktigt att ha klart för sig att det inte finns något som heter en övergångsriksdag eller ett expeditionsparlament. Det finns bara ett vid de allmänna valen framröstat parlament, och detta parlament äger den fulla finans- och beskattningsrätten.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet har dessutom, såsom varandes den övergångsregering som finns, haft alla förutsättningar att ta fram ett gott underlag och har haft större beredningsmöjligheter. Man har troligtvis förberett sig för detta under den period som föregick valet. Det är för mig oförståeligt att man backar tillbaka och bara säger: Nej, nu är vi en övergångsregering. Nu behöver vi inte ta vårt ansvar längre.

Lika oförklarligt är det för mig att man med hänvisning till principerna väljer att peka finger mot oss och kalla oss oansvariga när vi väljer att se en helhet och när vi tidigt påpekar att det finns delar som vi inte håller med om och som vi ser som angelägna att försöka ändra i nästa steg i budgetprocessen. Budgetprocessen ser ut som den gör med ett rambeslut följt av utgiftsområdesbeslut just för att justeringar ska kunna göras.

Varför väljer Socialdemokraterna att inte ta denna möjlighet?


Anf. 15 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! Precis som jag sa i mitt anförande tycker vi socialdemokrater att kraften måste läggas på att få till en regering som kanske inte har en majoritet bakom sig men som i alla fall släpps igenom av en majoritet här i riksdagen. Detta ser vi som det yttersta ansvaret. Det är detta som vi med kraft har försökt jobba för, framför allt att få till ett blocköverskridande samarbete, för vi ser att blockpolitiken sätter stopp för mycket samarbete.

Paula Bieler sa "oansvariga", men jag tror inte att jag hade med det ordet i mitt tal. Det som jag däremot tog upp är ryckigheten i den typ av förslag som vi ser framför oss nu, för till exempel myndigheter som Migrationsverket. Det är en väldigt liten majoritet i socialförsäkringsutskottet som står bakom budgeten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

I Sverigedemokraternas förslag ser anslagen inte alls likadana ut, och ändå har ni sverigedemokrater släppt igenom helheten, Paula Bieler. Ni bär ett ansvar, och då pratar jag om ansvar, utan ett o framför. Det skulle vara spännande att höra hur Paula Bieler ser på framtiden och hur man ska sig an detta.

Hur kommer ni att kompromissa och samarbeta för att kunna ta ett ordentligt ansvar som ledamöter i riksdagen?


Anf. 16 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Jag tänker inleda med ytterligare citat, som förhoppningsvis alla här känner igen: "All offentlig makt i Sverige utgår från folket" och "Riksdagen är folkets främsta företrädare".

Som sagt förstår jag till fullo att man vill se en regering på plats. Det vill jag också, men i dagsläget har vi ingen aning om när en regering kommer på plats. Det spekuleras till och med om ett eventuellt extraval. Hur lång tid det dröjer därefter vet ingen. Att i det läget backa tillbaka och säga "Nej, vi behöver inte vara ett aktivt parlament. Vi behöver inte ta ansvar." står jag fast vid är oansvarigt.

Ja, vi i Sverigedemokraterna ställde oss bakom M-KD-reservationen när vårt eget förslag föll därför att vi som helhet såg det som bättre än alternativet, övergångsbudgeten. Vi hade redan tidigt aviserat att vi avsåg att poängtera vilka förändringar som kan göras inom ramarna. Det är precis detta vi har gjort i vår reservation. Så tar vi ansvar.

Hur tar Socialdemokraterna ansvar?


Anf. 17 Carina Ohlsson (S)

Fru talman! Vi tar alltid ansvar för det mandat som vi har som folkvalda.

Vi ser det på detta sätt: Regeringen, som är en övergångsregering, lägger fram ett förslag. Paula Bieler sa att man hade alla möjligheter att jobba fram ett annat förslag. Jag tyckte mig höra, eller också tolkade jag det så, att det skulle vara från den regering som finns. Paula Bieler skakar på huvudet.

Vår syn på ansvaret är att i första hand jobba för att vi ska få en regering som kan lägga fram en ändringsbudget som verkligen är genomarbetad och innehåller reformer. Det ska inte vara den ryckighet som vi nu kan se och som ger dåliga förutsättningar för myndigheter.

Så ser vi på att bära ansvar som riksdagsledamöter.


Anf. 18 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation i betänkandet, som vi kunde höra om i replikskiftet.

Fru talman! Det är som bekant en minst sagt ovanlig situation i Sverige i dag. Vi har en övergångsregering som har suttit långt längre än vad jag tror att någon hade förväntat sig när vår nuvarande konstitution och våra grundlagar skrevs. Vi har också för första gången en övergångsbudget, som har arbetats fram enligt gällande principer men som därför inte har kunnat ta hänsyn till förändrade omständigheter och som definitivt inte innehåller några reformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Sverigedemokraterna såg det som självklart att lägga fram ett eget förslag till budget, precis som vi har gjort när det har suttit aktiva regeringar som har lagt fram budgetförslag som vi inte tycker har hållit måttet eller är överensstämmande med vad vi vill. Det är om möjligt ännu mer viktigt när det är just en övergångsbudget som inte alls har kunnat anpassas efter den nuvarande verkligheten.

Fru talman! När vårt budgetförslag tyvärr föll i riksdagen valde vi att stödja det budgetförslag som fanns kvar från Moderaterna och Kristdemokraterna. Det är inte på något sätt ett optimalt budgetförslag. Det finns saker som vi bevisligen vill ändra även där. Men i det stora hela tyckte vi, i valet mellan en passiv övergångsbudget och en budget som ändå till viss del föreslår nödvändiga reformer och pekar på en rimlig riktning för Sverige utifrån dagsläget, att det är bättre att det får gälla.

Redan när vi först, vid den presskonferens som vår ekonomisk-politiska talesperson höll, aviserade att detta var en fullt rimlig möjlighet kunde den som lyssnade uppmärksamt dock notera att vi förde fram att vi just på migrationsområdet inte var överens med Moderaterna och Kristdemokraterna. Vi oroades över att de så drastiskt vill dra ned på anslaget till Migrationsverket omedelbart år ett, inte minst eftersom de prognoser som har kommit från Migrationsverket visar att detta inte är hållbart och görligt.

Migrationsverket har på lite drygt två år minskat personalstyrkan med en tredjedel, från 9 000 till 6 000. En stor del var såklart förväntad. Man anlitade många i den panikstämning som rådde hösten 2015, och de kanske inte behövdes när migrationsflödena hade minskat något. Men det har gått längre än vad man egentligen kanske var beredd på. Och det saknas definitivt möjlighet att ta så stora steg även fortsättningsvis, inte minst då de handläggare som nu arbetar kvar är de som har lång erfarenhet, lång uppsägningstid och verkligen behövs. Därför sa vi redan vid vår presskonferens att vi avser att föra vidare förslag på hur man kan omfördela och rätta till detta i just den debatt vi har i dag och i just det beslut som vi ska fatta på måndag. Budgeten som helhet är nämligen, fru talman, ännu inte fastlagd. Det finns möjlighet att göra nödvändiga justeringar.

Fru talman! Jag tänkte uppehålla mig lite mer vid just situationen på Migrationsverket. Det är nämligen så att alla ledamöter i vårt utskott i går fick ett mejl från generaldirektören på Migrationsverket. Det var inte nog med den rapport som vi har fått ta del av och den muntliga föredragning som utskottet fått ta del av, eftersom Moderaterna och Kristdemokraterna fortsatt höll fast vid drastiska nedskärningar. Därför kände sig Migrationsverket nödgat att kontakta oss igen och poängtera exakt den möjlighet som vi här och nu har att inom den beslutade ramen för utgiftsområde 8 anvisa tillräckliga medel för att Migrationsverket ska kunna fortsätta en anpassning till det minskade uppdraget på ett ordnat och ansvarsfullt sätt. Det poängteras i mejlet, i rapporten och i föredragningen för oss att en så snabb minskning som föreslås över huvud taget inte kommer att leda till en besparing. Det kommer att leda till att ärenden blir liggande och tar längre tid och att köerna ökar väldigt mycket. Det innebär i sin tur ökade kostnader för alla de personer som fastnar i systemet, för att inte tala om den situation som dessa personer kommer att befinna sig i i avvaktan på att få ett beslut. Detta är inte ansvarsfullt, och jag önskar att vi inte var det enda parti som vill göra justeringar efter den verklighet som råder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Min kollega Jonas Andersson kommer att tala lite mer om exakt vilka prioriteringar som är mycket nödvändiga och som övriga också borde kunna ställa sig bakom. Jag vill därför gå vidare till att tala lite mer om de satsningar och förändringar som vi föreslår i vår reservation.

I vårt budgetförslag hade vi från början med en satsning på återvandring - frivillig sådan. Den som är uppmärksam och nördar ned sig i dokument noterar att den inte finns kvar och inte är med i vår reservation. Det har dock en enkel förklaring. Vi har inte gett upp denna satsning. Den har hela tiden varit tänkt att ingå i den biståndsram som finns, eftersom den kommer att användas för just biståndsverksamhet för att möjliggöra ett säkert, tryggt och återuppbyggande återvandringsstöd. Därför har vi nu valt att i stället lägga denna satsning under utgiftsområdet Internationellt bistånd.

Utöver detta satsar vi inte bara på att ge Migrationsverket de anslag som de behöver för att hålla liv i nuvarande verksamhet utan också på att ge dem extra medel, eftersom vi anser att de fortsatt behöver reformer. De behöver kunna ge bättre information till alla sorters migranter in i och ut ur landet. Arbetskraft, asylsökande och så vidare behöver ha bättre information. Migrationsverket behöver också ta en mer aktiv roll i att hjälpa till med just fungerande återvandringsstöd, som tyvärr inte används i lika stor utsträckning som hade varit möjligt. Vi vet att det har funnits personer som gärna vill kunna återvända, inte minst nu när återuppbyggandet i exempelvis Syrien har börjat ta form.

Vi har också en större satsning på avvisningar, utvisningar och förvarsplatser. Moderaterna och Kristdemokraterna lyfter gärna fram att de minsann ger 100 miljoner kronor till detta, vilket inte kommer att gå att genomföra givet att Migrationsverket behöver dessa pengar till annat. Det är de extremt tydliga med. Vi tillskjuter alltså 1 miljard kronor både för att det ska kunna byggas förvarsplatser och för att de avvisningar och utvisningar som behövs för en ordnad migration ska kunna verkställas.

Slutligen gör vi också vissa nedskärningar på olika anslag som rör domstolsärenden. Det handlar om vår övertygelse om att med tydligare regler och bättre möjligheter för Migrationsverket att ge väl grundade och väl motiverade beslut kommer man inte att ha ett lika stort antal överklaganden och inte ett lika stort behov av att ärenden avgörs i domstolar.

Fru talman! Med detta vill jag än en gång yrka bifall till reservationen i betänkandet och avslag på utskottets förslag och förslaget i övergångsbudgeten.

(Applåder)

I detta anförande instämde Mikael Eskilandersson (SD).


Anf. 19 Jonny Cato Hansson (C)

Fru talman! Vi lever i en globaliserad värld. Fler människor i världen migrerar för att söka skydd från krig, terror och förtryck men också för att arbeta, studera och på andra sätt skaffa sig ett bättre liv. Mer än 65 miljoner människor befinner sig på flykt runt om i världen. De flesta befinner sig i konflikternas närområden.

Situationen är mycket svår för de människor som flyr och söker sig till Europa på farliga vägar. Centerpartiet har, precis som många andra partier här, pekat på behovet av att EU tar ett gemensamt ansvar för människor på flykt. Bara på det sättet kan vi få till ett mer solidariskt mottagande och erbjuda skydd till fler i EU. Därför är det viktigt att de pågående omförhandlingarna på EU-nivå av den europeiska asyllagstiftningen resulterar i gemensamma hållbara lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det är också viktigt att Sverige verkar för att asylpolitiken på EU-nivå är så robust att avtal med tredjeland för att hindra migration helst inte ska behövas, eftersom de skapar stora och skadliga effekter på många plan. Men om sådana avtal ändå kommer att slutas ska vi verka för att värna demokratiska principer, grundläggande mänskliga rättigheter, asylrätten och ett värdigt mottagande, där vi minimerar effekterna av sådana avtal. Vi behöver dessutom göra en översyn för utökade möjligheter att ta sig till EU på laglig väg för att förhindra att människor riskerar sina liv för att ta sig hit.

Fru talman! Under 2015 tog Sverige emot närmare 163 000 asylsökande, varav drygt 35 000 var ensamkommande barn och ungdomar. Det var en situation som saknar motstycke i modern svensk historia och skapade en ansträngd situation. Ansvariga kommuner, myndigheter och frivilliga krafter sattes under en stor press, en press som de hanterade mycket väl utifrån de förutsättningar som fanns. Det ska vi vara tacksamma för och stolta över. Men det blev uppenbart att Sverige inte var förberett på ett så stort mottagande.

Det stora antalet personer som sökte asyl i Sverige 2015 satte ett hårt tryck på asylmottagandet. Men de senaste åren har antalet asylsökande minskat kraftigt. Vi måste nu hitta hållbara och långsiktiga lösningar för att mottagandet ska bli mer flexibelt och för att vi ska kunna hantera både ett ökat och ett minskat mottagande.

Vi behöver även förkorta tiden till asylbeslut. En snabb och rättssäker asylprocess innebär att integrationsprocessen för dem som får uppehållstillstånd kan påbörjas tidigare, men det betyder även förbättrade förutsättningar för personer som får avslag och ska återvända.

Fru talman! En ansvarsfull migrationspolitik kombinerar medmänsklighet och humanism med ordning och reda. Den tar även hänsyn till den nya verklighet som vi har upplevt under de senaste åren. Centerpartiet försvarar rätten att söka skydd, ett bra mottagande och en effektiv väg till integration. Vi anser att alla familjer som splittrats på grund av krig ska ha rätt att leva tillsammans och vill därför att alternativt skyddsbehövande ska ha rätt till familjeåterförening. Vi anser också att man ska kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av särskilt och synnerligen ömmande skäl eftersom det annars innebär att personer i humanitär nöd inte får stanna i Sverige.

Samtidigt är vi i Centerpartiet som vanligt beredda att ta ansvar, föreslå handlingskraftiga reformer och förhandla med andra partier för att få till stånd breda överenskommelser kring en långsiktigt hållbar migrationspolitik. En sådan måste bygga på såväl medmänsklighet och humanism som ordning och reda.

Fru talman! Avslutningsvis: Centerpartiet deltar inte i beslut om fördelningen av budgetanslagen, eftersom riksdagen redan har beslutat om en budgetram som är en annan än den vi i Centerpartiet vill ha. Vår syn på fördelning framgår av vårt särskilda yttrande.


Anf. 20 Christina Höj Larsen (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Även ett väldigt litet barn vet att fem myror är fler än fyra elefanter. Därför är 144 rödgröna mandat onekligen fler än borgerlighetens 143. De borgerliga partierna, som gick till val som ett alliansblock, förlorade valet.

Något avgörande har dock ändrats i svensk politik. Det som har ändrats, fru talman, är inte att Moderaterna och Kristdemokraterna inte längre kan räkna. Nej, det som har ändrats är att M och KD inte längre kan motstå frestelsen att nå makten med hjälp av Sverigedemokraterna. Det är detta maktbegär som har drivit normaliseringen av rasism och reaktionär nationalism och lett till att vi i dag står här med en övergångsregering med mycket begränsat handlingsutrymme och en mörkblå budget med tydliga, bruna fingeravtryck.

Detta är tyvärr inte en överraskande utveckling, fru talman. I både Europa och USA ser vi såväl nu som historiskt att det alltid är högern som släpper fram fascister till makten när ivern blir för stark att fylla de rikastes fickor ännu mer. På inget annat sätt kan man förklara att borgerligheten tillsammans med SD valde att först rösta ned statsminister Stefan Löfven trots att man inte hade ett eget regeringsalternativ - för det hade man ju uppenbarligen inte. Det borgerliga alternativet med Ulf Kristersson som statsminister röstades bort av de liberala delar av borgerligheten som trots allt inte verkade vilja ta stöd av fascister. Det hedrar dem.

Ändå, fru talman, valde samma partier - Centerpartiet och Liberalerna - i onsdags att genom sina nedlagda röster släppa igenom just den politik som formats av det blåbruna gäng som Kristersson representerade i statsministeromröstningen. Man kan verkligen undra hur det hänger ihop, fru talman. Sju partier i riksdagen hade nämligen kommit överens om viktiga principer för en övergångsbudget, och de borgerliga partier som just nu skapar kaos har faktiskt varit med i de samtalen.

Budgeten var uttryckligen inte, som ibland hävdas, en rödgrön budget; det var en övergångsregerings budget. Det var ingens önskebudget - absolut inte heller Vänsterpartiets - utan övergångsregeringens budget, som framför allt skulle få statsapparaten att funka och skapa lite ro under tiden en ny regering ska vaskas fram. Den innehöll inte ny politik men däremot befintlig och redan aviserad, som fick löpa på. När en ny regering sedan har tillträtt kommer vi alla att kunna lägga fram vår ekonomiska politik, antingen som regeringsbildare, som förhandlingsparter eller som opposition. Men, se: Moderaternas makthunger var för stark för att de skulle invänta en sådan regeringsprocess.

Genom att skapa kaos och oordning är de beredda att med SD:s hjälp tilltvinga sig makt över politiken utan förmåga att ta regeringsansvaret. Det är den situationen vi befinner oss i nu, fru talman. M och KD har valt samma väg som borgerliga partier i övriga Europa när de tar stöd av fascister, och de liberala borgerliga partierna orkar inte riktigt hålla emot utan bryter sitt löfte och släpper passivt fram dem.

Fru talman! För alla oss som tror på jämlikhet och rättvisa är den blåbruna budgeten en fet käftsmäll. Den innebär 20 miljarder i skattesänkningar för dem som har mest, vilket finansieras bland annat genom slopade investeringar i väldigt välbehövligt bostadsbyggande, genom borttagna åtgärder för att få folk i jobb och genom besparingar på till exempel jämställdhet och migration. Budgeten är även ett rått hånskratt åt vår gemensamma framtid på det här klotet: Slopad flygskatt, sänkt bensinskatt och miljardbesparingar på miljö- och klimatåtgärder står på programmet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Högern tror alltid att hårdare krav på de mest utsatta på något magiskt sätt ska förbättra situationen. "Om vi bara sänker levnadsstandarden ännu lite till kanske de här människorna rycker upp sig", verkar man tycka. Genom sänkta ersättningar och indragna bidrag ska sjuka trollas friska, arbetslösa ska få arbete och människor ska lära sig svenska. Men för de rika, däremot, är det alltid tvärtom - de rika behöver en aldrig sinande ström av bidrag, avdrag och skattelättnader för att motiveras. Det är lustigt, det där.

Fru talman! Verkligheten har länge varit frånvarande i svensk migrationspolitik. Det märks i de förslag som har drivits igenom de senaste åren. Partierna har tävlat i att skicka signaler till väljarna om hårdare tag mot människor på flykt snarare än i att lösa verkliga utmaningar i samhället. Det har öppnat ett stort glapp mellan den politiska retoriken och den verklighet som varje dag rullar på ute i kommuner och landsting. Medan majoriteten i den här kammaren har varit upptagen med att hitta på begränsningar och åtstramningar för människor på flykt har nämligen människor ute i Sverige - på myndigheterna och i vardagen - varit upptagna med mottagandet. De har handlagt ärenden, välkomnat nya klasskamrater, öppnat sina hem för ensamkommande, fixat studiecirklar i svenska och faktiskt fått allting att fungera.

Retoriken är dock en sak och verkligheten en annan. Det finns många fler exempel på detta, fru talman. Tittar vi på LMA, som retoriken säger ska öka återvändandet, ser vi att det som i stället ökar är hemlösheten, utsattheten och kriminaliteten. Det säger nämligen sig självt att det är väldigt svårt att skapa ett nogsamt återvändandearbete när man inte vet vilken parkbänk människor sitter på.

Ett annat bra exempel är den tillfälliga lagen, som redan har nämnts här. Vi vet tyvärr inte hur den har fungerat, eftersom den tidigare regeringen inte har gjort någon utvärdering som vi har fått se. De utvärderingar vi ser - från Röda Korset, Rädda Barnen och en massa olika frivilligorganisationer - talar dock sitt tydliga språk: Det är inte den tillfälliga lagen som gör att människor inte kommer hit. Det är andra saker, i Turkiet, Libanon och Libyen, som gör att människor inte kommer hit. Det som har hänt är i stället att integrationen har försämrats och människor har farit väldigt illa. Retoriken säger en sak, och verkligheten säger en annan.

Den skissartade blåbruna budget vi nu har på vårt bord vänder dock verkligheten ryggen på ett helt nytt sätt - ett sätt vi inte varit med om förut. Vi var allihop i utskottet för bara en vecka sedan, då generaldirektören satt inför utskottet och berättade hur omöjligt det skulle vara att göra nedskärningar i den storleksordning vi nu har på bordet. Han förklarade noggrant för utskottet att väntetiderna kommer att öka och att det inte är möjligt att säga upp personal med så korta hålltider. Ändå slår Moderaterna och Kristdemokraterna fullständigt dövörat till. Verkligheten talar sitt tydliga språk, men den politiska retoriken är viktigare. Det är, fru talman, djupt bedrövligt.

Delmi har kommit med en helt ny rapport som visar hur illa människor far när de får vänta väldigt länge i asylprocessen och hur dåligt det är för integrationen och för samhället i dess helhet. Detta är en sak. Det andra som händer är att det man tror är en besparing på en rad blir en enorm kostnadsökning på en annan rad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Retoriken säger ordning och reda; verkligheten säger kaos. Det är detta vi har att förhålla oss till. Det är inget annat än oanständigt.

Fru talman! Sverige har tagit emot människor på flykt många gånger tidigare. Sverige har vuxit och blivit starkare och rikare, inte genom att vi har vänt varandra ryggen utan genom att vi har investerat i varandra och i samhället.

Vänsterpartiet har en politik som gör det möjligt. I stället för högerns ömtåliga halmhus till samhällsbygge, där var och en klarar sig bäst den kan, vill vi bygga ett stabilt och tryggt samhälle som rymmer oss alla. För att åstadkomma detta krävs jämlikhet och rättvisa. Jag ser fram emot att presentera den politiken mycket mer utförligt när vi har en regering på plats.

Med detta, fru talman, hänvisar jag till det särskilda yttrandet från S, V och MP.

(Applåder)


Anf. 21 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Vi har i dag att debattera det område i statsbudgeten som går under namnet utgiftsområde 8. Det rör migration, invandring, asylpolitik och annat.

Riksdagen har fattat beslut om en inriktning i budgetprocessen som är en annan än den som Liberalerna önskar, i enlighet med vår budgetmotion. Därför avstår vi, vilket är praxis här i riksdagen, från ställningstagande i denna del.

Våra samlade förslag kan man läsa i Liberalernas budgetmotion. Den övergripande budgetmotionen för hela statsbudgeten hittar man genom att gå in på riksdagens hemsida och leta upp motion 2018/19:2988. Där finns också ramarna för detta utgiftsområde, det vill säga hur mycket pengar det får kosta. Vår politik för just migrationsfrågorna, mer ingående, hittar man i motion 2018/19:2973.

Fru talman! Vi lever i en värld med enorma flyktingströmmar och humanitära katastrofer. Det framkommer siffror om över 60 miljoner människor på flykt i världen. Det är klart att Sverige som ett välmående, demokratiskt och fritt land, och Europa som en välmående kontinent med demokratier och fria stater, har ett väldigt viktigt ansvar att hjälpa människor på flykt. Samtidigt vet vi att det sönderfall vi ser utanför Europa och runt om i världen i dag är så omfattande att det är omöjligt för Sverige och Europa att hjälpa alla människor i hela världen. Det går inte.

Men de människor som kommer till Europa måste få sin asylrätt värnad. De måste få handläggningsprocesser som präglas av rättssäkerhet och möjlighet att överklaga och att få ett värdigt mottagande. Långsiktigt måste vi också agera för att andra områden i världen, där det i dag råder mycket stora problem med diktatur, svält, förföljelser, krig, konflikter och så vidare, kan bygga upp sina länder och bygga en ny framtid där barn, ungdomar, män och kvinnor - alla invånare - får goda möjligheter till ett gott liv. Men detta är förstås ett väldigt mödosamt och långsiktigt arbete, som i grund och botten bygger på att krig tar slut, att man börjar respektera mänskliga rättigheter i högre grad och så vidare.

Med de utmaningar vi står inför måste länderna i Europeiska unionen faktiskt komma i mål med en gemensam asylpolitik, som vi ser det från Liberalernas sida. Fram till dess måste Sverige dra slutsatserna av den värld vi lever i och den situation vi har. Den slutsats vi i Liberalerna drar, som jag tror att de allra flesta i Sverige är rätt överens om, är att Sverige inte kan ha regler för vår migrationspolitik som kraftigt avviker från reglerna i länderna runt omkring oss. Vi måste vara realistiska vad gäller att vi måste ha regelverk i Europa som inte skiljer sig för mycket åt om vi vill kunna ha en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Vi har från Liberalernas sida sagt att det behövs blocköverskridande uppgörelser för att skapa en långsiktigt hållbar migrationspolitik, och det behövs en parlamentarisk utredning för detta. Fram till att en fungerande lagstiftning finns på plats accepterar vi att den tillfälliga lagen förlängs.

Det är också en väldigt viktig fråga för vårt parti Liberalerna att de inskränkningar som har gjorts framför allt vad gäller familjeåterförening lättas upp. Vi tycker att frågan om de familjer som i dag är splittrade är oerhört viktig. Det kan till exempel handla om flyktingfamiljer från kriget i Syrien. Vi tycker att det är en mänsklig uppgift och en fråga om humanitet att låta dessa familjer återförenas i Sverige. Detta är en fråga som är väldigt viktig för Liberalerna.

Fru talman! Efter flyktingkrisen 2015 fick vi en migrationspolitisk överenskommelse. Den var inte tillräcklig för den då sittande regeringen, som drev igenom en tillfällig asyllagstiftning som gick längre och blev ännu mer restriktiv.

De senaste åren har präglats av en väldigt stor ryckighet i migrationspolitiken. Det har bidragit till en ökad rättsosäkerhet för asylsökande. Det har bidragit till att kvaliteten på handläggningarna har gått ned, till följd av att väldigt många människor har sökt asyl men också till följd av det snåriga regelverket med korta tillfälliga uppehållstillstånd som sedan ska förnyas. Därtill har Lagrådet riktat omfattande kritik vad gäller lagstiftning i fråga om både den tillfälliga lagen och - framför allt - den gymnasielag som kom i våras.

Denna ryckighet och rättsosäkerhet måste få ett slut. Det innebär att vi måste komma fram till en långsiktigt hållbar migrationspolitik.

En av de grundvärderingar som bör prägla den svenska politiken på detta område är asylrätten - att människor som söker asyl har rätt att göra det. Det betyder inte att alla får stanna - en del människor kommer att behöva lämna landet - men personer som har skyddsskäl måste kunna få stanna i Sverige. Detta är den första saken.

Den andra är att vi har en reglerad invandring som måste upprätthållas. Det betyder att den ska vara regelstyrd. Som jag och mitt parti ser det är det orimligt att man väljer ut en viss grupp och säger att denna grupp ska omfattas av helt andra regler än andra asylsökande.

Detta innebär också att man måste se att det finns människor som kommer hit inte bara för att de måste utan för att de faktiskt vill - människor som kommer till Sverige för att arbeta här. Det är inte rimligt att Sverige har så oerhört långa handläggningstider för arbetskraftsinvandring. Det är inte heller rimligt att människor som får stanna i Sverige för att arbeta här - människor som gör rätt för sig, betalar skatt och har seriösa arbetsgivare - tvingas lämna Sverige till följd av någon mindre miss som kanske inte ens den nuvarande utan en tidigare arbetsgivare har gjort.

Det finns en inkonsekvens och oförutsägbarhet i våra regler vad gäller migration, både på asylsidan och på arbetskraftsinvandringssidan, som är väldigt bekymmersam. Det slår i dag mot människor som flyr från krig och förtryck, men det slår lika väl mot människor som är högpresterande och välutbildade, till exempel it-ingenjörer som kommer till Sverige för att hjälpa vår tillväxt och vårt näringsliv. Hela det här systemet måste ses över, och vi har i den här kammaren ett stort ansvar att se till att Sverige får just en långsiktigt hållbar och fungerande migrationspolitik för framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Precis som jag inledde mitt anförande med hänvisar jag i övrigt till dels vår budgetmotion från Liberalernas sida, dels vår motion på utgiftsområde 8.


Anf. 22 Maria Ferm (MP)

Fru talman! I dag debatterar vi alltså budgeten för utgiftsområde 8 Migration.

De senaste åren har stora förändringar skett i Migrationsverkets verksamhet. År 2015 sökte 163 000 personer asyl i Sverige, med långa handläggningstider som följd. Behovet av skydd har sedan dess inte minskat, men allt färre når Sverige, främst på grund av gränskontroller och restriktiva regler i vår omvärld.

Miljöpartiet vill se en mer medmänsklig politik, där vi tar ansvar för varandra och står upp för asylrätten. Att söka asyl är en mänsklig rättighet. Alla länder behöver ta ett större ansvar för att kunna hantera denna globala framtidsfråga. Vi behöver garantera en rättssäker och snabb asylprocess, ett gott mottagande och en snabb etablering. Vi behöver ett stabilt, rättssäkert och humant regelverk som gör att människor kan återförenas med sina familjer och att svårt utsatta människor har större möjlighet att få stanna av humanitära skäl. Människor på flykt ska bemötas med respekt, inte med misstänksamhet. Mänskliga rättigheter måste försvaras.

I behandlingen av budgeten har riksdagen inte gett stöd till övergångsbudgetens budgetramar utan i stället Moderaternas och Kristdemokraternas förslag. Detta innebär att en budget har gått igenom som innehåller slaktade klimatsatsningar och stora skattesänkningar. Just nu pågår klimattoppmötet i Katowice, och samtidigt gör alltså Kristdemokraterna och Moderaterna det billigare att släppa ut koldioxid. Det är ofattbart. När vi vet att vi har 10-15 år på oss att vända utvecklingen för att inte orsaka en global klimatkatastrof är det uppseendeväckande att de borgerliga partierna agerar på det här sättet.

För migrationsbudgeten får Moderaternas och Kristdemokraternas budget också dramatiska och fullständigt ogenomtänkta konsekvenser. Moderaterna och Kristdemokraterna skär ned med 1,1 miljarder på Migrationsverkets anslag. Tanken är kanske att visa upp ordning och reda eller vilja att föra en stram migrationspolitik, men konsekvenserna blir de motsatta. Detta kommer att innebära fullständig oordning och oreda och leda till ökade kostnader för staten, inte minskade.

Om 1,1 miljarder skärs ned nästa år kommer handläggningstiderna att bli längre. Dessutom kommer människor att behöva sägas upp kommande år för att återanställas nästa år. När handläggningstiderna blir längre kommer också ökade kostnader i form av ersättningar till kommuner, boende och dagersättning under längre tid. I stället för en minskning på 1 miljard kommer den så kallade besparingen i stället att leda till en ökning på 1 miljard.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Allt detta vet Moderaterna och Kristdemokraterna. Utskottet har berett budgeten och bjudit in berörda myndigheter för att redogöra för verksamhetskonsekvenserna av deras budgetförslag. Migrationsverket har dessutom i ett brev till utskottets ledamöter tydliggjort konsekvenserna av de stora nedskärningarna:

En alltför stram finansiering skulle också få den absurda effekten att vi skulle behöva säga upp väldigt många medarbetare under 2019 för att sedan behöva rekrytera igen 2020 för att använda den anslagsram som är beräknad. Det kan inte vara lagstiftarens avsikt med budgetbeslutet.

Vi har i vår senaste prognos redovisat konsekvenserna av en alltför liten tilldelning på förvaltningsanslaget. Köerna, handläggningstiderna och antalet inskrivna i mottagningssystemet skulle öka mycket kraftigt kommande år, skriver Migrationsverket.

Konsekvenserna av Moderaternas och Kristdemokraternas förslag är alltså väl kända för hela utskottet, även för M och KD. Detta gör det hela ännu mer uppseendeväckande. M och KD väljer alltså att gå vidare med ett förslag som de själva vet leder till ökade handläggningstider, absurda uppsägningar och ökade kostnader för staten. Dessutom kommer längre väntetider att drabba människor som väntar på olika typer av uppehållstillstånd. Det fördröjer etableringen och försämrar den psykiska hälsan. Tiden av oro och ovisshet kommer återigen att bli lång för stora grupper.

Regeringsbildningen är ännu inte klar, och trots att och KD och M har lagt fram en egen budget under tiden finns självfallet stora möjligheter för en kommande regering att göra nödvändiga förändringar genom en tilläggsbudget nu framåt, och det kommer att behövas. Sverige behöver en regering som tar politiken på större allvar än så här.

Fru talman! Miljöpartiet vill se en mer medmänsklig migrationspolitik. Vi ser positivt på de steg vi redan tagit i diskussionerna om en ny regering tillsammans med S, C och L. Såväl grön skatteväxling som utökad rätt till familjeåterförening är angelägna reformer som är värda att bygga vidare på.

Miljöpartiet vill arbeta för att svårt utsatta personer ska få stanna, för en bättre situation för ensamkommande barn, för en mer rättssäker asylprocess och kortare handläggningstider. Vi värnar Sveriges öppna regelverk för arbetskraftsinvandring. Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag är ett dråpslag och ett hafsverk. Och trots att de själva vet vilka konsekvenser deras budget får väljer de att inte omfördela resurserna.

Eftersom vårt förslag till budgetramar inte gick igenom hänvisar jag till det gemensamma särskilda yttrandet från S, V och MP.

(Applåder)


Anf. 23 Johan Forssell (M)

Fru talman! Det är flera talare före mig i den här talarstolen i dag som har påpekat det enkla faktum att det har varit en mycket turbulent tid i migrationspolitiken de senaste åren, och det är svårt att inte hålla med om det. Det har varit nästan exempellöst stora förändringar. Jag kan inte påminna mig om något annat politikområde där de olika kasten har varit så många och så tvära under så kort tid.

Vi talar ofta om toppåret 2015 och att det ligger bakom oss. Men om man ska göra en mer korrekt beskrivning får man nog samtidigt säga att det inte bara handlar om 2015, utan det som vi har varit med om de senaste åren är något som byggts upp under flera års tid. År 2014 kom 80 000 asylsökande till Sverige, 2016 kom 30 000 och 2017 nästan lika många. Det gör att under denna begränsade period har Sverige tagit emot 300 000 människor som har sökt asyl i vårt land. Man kan tycka vad man vill om det, att det är för många eller att det är för få. Men låt oss alla enas om att ur ett historiskt perspektiv är detta något helt unikt. Vårt land har inte någonsin tidigare varit med om ett sådant högt mottagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det är klart att det här påverkar samhället. Det påverkar en lång rad institutioner, kommuner, myndigheter, trossamfund, civilsamhälle, privatpersoner - ja, alla som på ett eller annat sätt har varit med om att arbeta med detta.

Vi står, som jag snart ska återkomma till, inför väldigt stora utmaningar på det här området. Vi har en lång rad mycket allvarliga problem. Men vi kanske ska stanna upp en sekund vid det enkla faktum att väldigt mycket som har skett också har gjorts väldigt bra. Väldigt många har arbetat oerhört hårt, inte minst just det civila samhället, enskilda människor, för att få detta att fungera. De är värda all tacksamhet och uppskattning för det.

Det har också politiskt varit en omtumlande tid, som sagt. Vi träffade ju 2015, på regeringens initiativ vill jag säga, en gemensam överenskommelse om migrationspolitiken. Överenskommelsen gick inte lika långt som vi moderater hade önskat. Vi förde fram förslag om till exempel ett försörjningskrav vid anhöriginvandring som just är ett försörjningskrav och ingenting annat. Men det var ändå en liten bit på vägen.

När vi nu kan summera vad som hänt de senaste tre åren kan vi se att en hel del av det som vi tog i hand på faktiskt har införts. Men vi väntar på en hel del av de andra saker som vi från Alliansen förde fram, till exempel obligatorisk samhällsinformation till asylsökande. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att regeringen, trots att man haft tre år på sig, fortfarande inte ens har kunnat presentera ett förslag att lägga på riksdagens bord.

Sedan kom då den tillfälliga lagen, som ju löper ut till sommaren. Detta illustrerar det som flera andra från Alliansen också har sagt härifrån talarstolen, att ryckigheten är ett problem i migrationspolitiken. Vi minns alla hur det lät på Sergels torg: Europa skulle inte bygga några murar. Några veckor senare fick vi en migrationspolitik, så som den har beskrivits, på EU:s lägsta nivå, vilket den ju inte är.

Vi hade en lång diskussion om skuggsamhället och utvisningar. Alla var överens om att ett nej skulle vara ett nej - åtminstone de flesta av oss var överens om det. Sedan förändrades det så att ett "nej" blev ett "kanske", men bara för några.

Denna ryckighet skapar, fru talman, en lång rad problem, till exempel osäkerhet för kommuner och myndigheter. Det skapar även en osäkerhet för enskilda som söker sig till vårt land, för man kan aldrig vara säker på vad som egentligen gäller i Sverige.

Vi i Moderaterna har sagt att det behövs en migrationspolitik som håller över tid. Vi har därför pekat på behovet av att träffa en blocköverskridande överenskommelse här i riksdagen. Vi vill att den ska genomföras precis på det sätt som vi brukar hantera svåra frågor som denna, i parlamentariska utredningar där vi tillsammans försöker resonera oss fram till något som håller över tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Det innebär inte att alla behöver vara med i en sådan överenskommelse, men alla ska i varje fall ha möjligheten och ha en plats runt bordet så att man kan göra sin röst hörd. Det tror vi är en förutsättning för att råda bot på ryckigheten och skapa något som håller.

Moderaterna kommer att spela in flera saker i en sådan utredning, om den kommer till stånd. Exempelvis tycker vi att det är oerhört viktigt att medborgarskapet i Sverige betyder någonting på riktigt. Vi vill markera medborgarskapets betydelse. Det håller ihop ett samhälle och skapar en grundläggande gemenskap. Medborgarskapet är även ett kvitto för den enskilde att man fullt ut är en del av det land som är ens nya hemland. Vi tycker att det är rimligt att förlänga normaltiden och att ställa lite högre krav än i dag på vad som krävs för att kunna bli svensk medborgare.

Vi vill också skärpa försörjningskravet vid anhöriginvandring. Det är en märklig princip att man i dag kan räkna in olika slags bidrag som sin försörjning i försörjningskravet. Då är det inget försörjningskrav på riktigt.

Alla partier måste naturligtvis vara beredda att kompromissa. Mig veterligen har inget parti här i kammaren ensam majoritet, så vill man få något gjort måste man vara lyhörd och öppen för kompromisser. Det är sådant som vi i Moderaterna vill spela in i en framtida förhandling. Till dess att en sådan utredning är klar är vår uppfattning att den tillfälliga lagen bör förlängas i dess nuvarande form.

Fru talman! I det budgetförslag som Moderaterna och Kristdemokraterna har presenterat och som fick stöd i finansutskottet finns en hel del förändringar jämfört med det förslag som övergångsregeringen lade fram. Merparten handlar om att vi inte tycker att man bara kan prolongera utgifter. Vi genomför en hel del besparingar som den rödgröna regeringen hade aviserat. I detta ligger till exempel besparingar på Migrationsverket.

Vi tycker att detta är naturligt mot bakgrund av att 21 000 människor har sökt sig till Sverige i år. Som jag nyss nämnde var det 163 000 under toppåret 2015. Det vore märkligt om detta inte gjorde avtryck i Migrationsverkets verksamhet.

Det är såklart alltid lätt att vara generös, särskilt när det handlar om andras pengar. Moderaterna är dock noga med skattebetalarnas pengar. De ska användas på det mest effektiva sättet. Vi prioriterar dessutom andra verksamheter, till exempel polisen, försvaret och sänkta skatter på arbete för vanliga inkomsttagare. Detta krävs för att integrationen ska fungera bättre.

Vidare genomför vi en satsning på 100 miljoner kronor för att bygga ut förvarsverksamheten. Att man inte har agerat mer kraftfullt på detta område är en av denna regerings allra största misstag i migrationspolitiken under mandatperioden, tycker jag.

I dag kan man se ett växande skuggsamhälle. Enligt de beräkningar som finns lever i dag snart kanske 80 000, 90 000 eller 100 000 människor i Sverige utan tillstånd på ett sätt där egentligen alla bara är förlorare. Moderaterna lägger 100 miljoner kronor på detta med ett uppdrag till Migrationsverket att bygga ut förvarsverksamheten väldigt snart. Vi tror att det är helt avgörande för att man ska få rätsida på detta problem.

Jag yrkar härmed bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 24 Paula Bieler (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Bitvis gjorde det mig som sverigedemokrat väldigt glad att lyssna till detta anförande. Det fanns formuleringar som näst intill hade kunnat vara tagna ur vårt migrationspolitiska program, inte minst det som handlade om medborgarskapets vikt för att hålla samman samhället.

Som både jag och merparten av övriga partier här i kammaren har fört fram tidigare går dock den budget som ligger på bordet i dag inte ihop. Minskningen går inte ihop.

Johan Forssell avslutade sitt anförande med att tala om en satsning på 100 miljoner som ska gå till förvarsplatser. Migrationsverkets gd har varit extremt tydlig med att detta inte kommer att kunna genomföras om man gör så drastiska minskningar som ni föreslår och som blir resultatet av denna budget.

Jag har i artiklar läst att Johan Forssell talat om vikten vid att Migrationsverket ökar sin produktivitet. Jag undrar hur det ska gå till med denna drastiska minskning. Under detta år har ca 2 000 personer avskedats, och genom det sparades 800 miljoner. Den aktuella budgetminskningen är på 1,1 miljard, vilket innebär ytterligare 2 200 personer om det handlar om samma kostnader. Vi har dock fått veta att det handlar om personer med till och med längre uppsägningstider, eftersom de har jobbat under lång tid och är erfarna. Detta kommer såklart också att få stora effekter på produktiviteten.

Den fråga jag främst vill ställa handlar om fördelningen och vad som kommer att öka. Migrationsverket är tydligt med att det gäller arbetskraftsinvandringsärenden. Detta är något som ligger Moderaterna varmt om hjärtat, men dessa ärenden kommer att få ligga och vänta. Och hur avser Moderaterna att säkerställa att detta inte sker om man inte utgör regering?


Anf. 25 Johan Forssell (M)

Fru talman! Tack, Paula Bieler, för frågan!

Låt oss backa bandet något. Man måste vara noggrann. Vad vi har fört fram och som vi också har fått riksdagens stöd för handlar inte om en besparing av ett egentligt förslag utan om en prolongerad budget.

Jag tror att vilken regering som helst som inte hade varit en övergångsregering hade gjort ett avtryck här. Det hade naturligtvis sett olika ut beroende på vem som satt i en sådan regering. Jag säger detta bara så att vi vet vad vi talar om.

Grunden i detta är att Migrationsverket står inför en helt annan situation än vad det har gjort tidigare i år. Som jag sa i mitt anförande kommer i år 21 000 människor att ha sökt asyl. Häromåret kom 163 000. För mig är det alldeles självklart att det också påverkar de resurser man tillför en myndighet, om man vill värna skattebetalarnas pengar.

Som lagstiftare har vi ett ansvar att hela tiden ställa frågan: Var gör skattebetalarnas pengar störst nytta? Jag tycker att det är rimligare att prioritera viktiga välfärdsverksamheter, till exempel polis, försvar och annat.

Detta kommer dessutom inte som någon nyhet för Migrationsverket. Den tidigare regeringen har gett detta besked, så verket har haft gott om tid att planera för detta.

Svaret på Paula Bielers fråga är att nyckeln är just produktiviteten. Det är lätt att från politiken hela tiden anslå nya medel. Men hur använder vi de medel som redan finns? Jag är bekymrad över att Migrationsverkets produktivitet har minskat, trots att man har fått betydligt mer pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

I fjol var dess produktivitet 37 procent lägre än den prognos som man lämnade inför 2017. Produktiviteten är betydligt lägre än den varit under hela perioden 2012-2017. Jag tror att Migrationsverket och framför allt dess ledning har en väldig viktig uppgift framför sig i att öka produktiviteten.


Anf. 26 Paula Bieler (SD)

Fru talman! Jag och Migrationsverkets ledning är överens om att produktiviteten behöver öka och att effektiviseringar behöver genomföras. Detta är man väldigt tydlig med även från Migrationsverket.

Man är även tydlig med att man ännu inte är i balans. Så drastiska nedskärningar som detta handlar om kommer att innebära kaos när det gäller hur många anställda man har. Det är inte genomförbart att fokusera på en ökad produktivitet och en bättre effektivitet om man tvingas sparka ytterligare 2 000 personer eller ännu fler, när man redan har gjort sig av med en tredjedel av sina anställda på lite drygt två år.

Jag fick inte svar på min fråga. Det som framför allt beräknas öka är väntetiden för arbetskraftsinvandrare. Man skulle förvisso kunna styra det här genom regleringsbrev, och vi vet att Moderaterna framför olika prioriteringsköer. Men vad händer då? Jo, då kommer asylsökande att få vänta längre, och det är just det som är mest kostsamt.

Hur ser man över huvud taget någon långsiktig besparing som är hållbar med den här budgeten?


Anf. 27 Johan Forssell (M)

Fru talman! Till skillnad från Paula Bieler ser inte jag något spikrakt samband mellan högre anslag och högre effektivitet. Vi ser egentligen det rakt motsatta i samhället. Anslagen till Migrationsverket har ökat väldigt kraftigt. Produktiviteten har sjunkit väldigt kraftigt.

Jag är allvarlig när jag säger att det här är en ledningsfråga för Migrationsverket. Man måste återskapa en kultur där man fattar fler beslut. Vi kan till exempel göra en jämförelse med vårt östra grannland Finland, där jag tror att en beslutsfattare fattar fyra beslut i veckan. I Sverige ligger enligt en internrevisionsrapport från Migrationsverket motsvarande siffra på ett beslut. Här finns alltså en väldigt viktig uppgift för myndigheten att genomföra.

Vi kommer inte att kunna lösa det här genom att bara passivt se på och tillföra mer medel. Detta är en styrningsfråga på myndigheten, och det är naturligtvis nästa regerings uppgift att se till, till exempel via regleringsbrev, att det blir ordning på verksamheten. Som politiker måste vi kunna göra prioriteringar. Varje krona som vi lägger på en sak är en krona som hade kunnat gå till någonting annat.


Anf. 28 Maria Ferm (MP)

Fru talman! Jag har en liknande fråga som jag skulle vilja ställa till Johan Forssell. Det är nämligen så att även om Johan Forssell vill påstå att det skulle handla om en styrningsfråga så har vi det svart på vitt: Vi vet att det förslag som Moderaterna och Kristdemokraterna har lagt i riksdagen kommer att innebära ökade kostnader för staten. Trots att man skär ned på Migrationsverket med 1,1 miljarder kommer det att innebära att väntetiderna blir längre med större kostnader som följd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Jag får faktiskt inte ihop det när Johan Forssell försöker säga att Moderaterna vill värna skattebetalarnas pengar eller prioritera annat, för det blir precis motsatt effekt. Detta handlar inte bara om en styrningsfråga eller för den delen möjligheten att öka produktiviteten, utan det handlar om att man kommer att behöva säga upp handläggare. Det kommer helt enkelt inte att vara möjligt att genomföra den verksamheten.

Det här är bara en del av flera orimliga konsekvenser av Moderaternas budget, där man till exempel också har anslagit alldeles för lite pengar till ett ökat antal försvarsplatser trots att man vill få fler förvar. Det går helt enkelt inte ihop.

Därför vill jag fråga Johan Forssell varför Moderaterna går vidare med det här förslaget som kommer att innebära ökade kostnader för staten, samtidigt som man försöker påskina att det skulle innebära motsatsen.


Anf. 29 Johan Forssell (M)

Herr talman! Tack så mycket, Maria Ferm, för frågan! Jag märker att detta är en fråga som röner stort intresse från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. Ni verkar ha hittat varandra här.

För mig är det återigen så att jag vill värna skattebetalarnas pengar. Jag ställer mig hela tiden frågan var skattebetalarnas pengar gör störst nytta. Vi har en utveckling där antalet asylsökande i år alltså är en sjundedel av vad det var toppåret 2015 - en sjundedel! Ändå ställs det krav på att vi närmast ska om inte helt behålla den gamla kostymen så i alla fall minska den väldigt lite. Jag ställer mig frågan: När det kommer så många färre för att söka asyl i Sverige, är det då verkligen rimligt att vi ska behålla den här typen av väldigt stora strukturer som ju byggdes ut på väldigt kort tid?

Jag tycker att det finns andra och rimligare saker att prioritera. Som jag har pekat på i mitt tidigare svar och gärna upprepar finns det ett problem på Migrationsverket med den bristande produktiviteten. Det är siffror som kommer från myndigheten själv. Produktiviteten har alltså sjunkit med 37 procent mot den budget som man själv presenterade. Produktiviteten är betydligt lägre än under hela perioden 2012-2017 med undantag för ett år.

Jag skulle därför önska att vi inte bara fokuserade den här debatten på hur mycket pengar vi tillför utan också på vad myndigheten gör med de pengar som den får. Här finns det exempel som jag nämnde från till exempel Finland, där man lyckas fatta fyra gånger fler beslut än i Sverige och som jag tycker att vi kan inspireras av. Detta är en ledningsfråga för Migrationsverket och någonting som jag hoppas att nästa regering tar itu med på allvar.

När det gäller förvarsplatserna vill jag bara kommentera att vi tillför 100 miljoner utöver det som regeringen har presenterat.


Anf. 30 Maria Ferm (MP)

Herr talman! Det är faktiskt så att när handläggningstiderna ökar, vilket de kommer att göra om ni gör den här stora nedskärningen på Migrationsverkets anslag, så kommer det att leda till ökade kostnader, både för att ersätta kommuner och för att personer kommer att bo i mottagningssystemet under en längre tid och då behöver dagersättning liksom att boendekostnaderna kommer att vara större. Långa väntetider leder också till mer komplexa asylfall. Det kan uppstå nya omständigheter som gör att det helt enkelt tar längre tid, vilket också leder till en försämrad hälsa för dem som befinner sig i denna ovisshet under väldigt lång tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Om man nu återigen ökar väntetiderna så att de blir lika långa som tidigare kommer vi att stå inför jättestora utmaningar under många år. Det är utmaningar som i sig kommer att öka kostnaderna ännu mer och även minska produktiviteten, eftersom nya omständigheter gör att det kommer att ta längre tid.


Anf. 31 Johan Forssell (M)

Herr talman! Man kanske ska ta till protokollet att de besparingar vi genomför är dem som den rödgröna regeringen presenterade innan man blev en övergångsregering. Jag antar därför att det har funnits en diskussion i Maria Ferms parti om detta. Ändå har ni valt att i den dåvarande regeringen faktiskt stå bakom detta när det skickades till Migrationsverket.

Jag märker också att frågan om effektivitet är helt frånvarande i Miljöpartiets syn på detta. Det handlar bara om hur mycket av skattebetalarnas pengar man ger en myndighet och inte ett ord om att man faktiskt kan fatta fler beslut och utveckla saker och göra dem bättre. Jag som moderat vill värna skattebetalarnas pengar och har därför ett annat perspektiv på det, och jag ser att om Migrationsverket inte klarar att förbättra sin produktivitet så måste man genomföra förändringar.

Jag står för att vi vill minska kostnaderna till Migrationsverket och noterar att Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har en annan syn i den frågan.


Anf. 32 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

Vi har under de senaste åren sett en våg av medmänsklighet svepa över vårt land när situationen var som allra mest ansträngd med människor som kom till vårt land för att söka asyl. Frivilliga och det civila samhällets insatser var faktiskt direkt avgörande för att vi ändå klarade situationen så pass bra som vi gjorde.

Vi kan och ska vara stolta över det ansvar som Sverige har tagit. Utmaningarna kommer dock att fortgå under många år framöver. Om vi ska ha ett Sverige där vi lever med varandra och inte bredvid varandra behövs det politiska beslut där vi inom ramen för den reglerade invandringen sjösätter en reformagenda som bryter ett långvarigt utanförskap, med integration från dag ett.

Kristdemokraterna förordar därför en fortsatt stram migrationspolitik under de närmaste åren, och vi gör det för att klara de integrationspolitiska utmaningarna. Vi måste ta itu med utanförskap, utsatthet, bostadsbrist och klyftan mellan utrikes och inrikes födda på arbetsmarknaden. Här behövs också öronmärkta insatser. Moderaterna och Kristdemokraterna har därför valt att förlänga den förstärkning med 195 miljoner kronor som har skett till kommunerna för arbetet med ensamkommande unga asylsökande.

En rättssäker migrationspolitik är central. Vi ska göra en individuell bedömning av varje ansökan, och de som fått ett nej på sin asylansökan ska också lämna landet. Därför har vi också i vår gemensamma budget anvisat 100 miljoner ytterligare för att skapa fler förvarsplatser. Det råder stor brist på förvarsplatser redan i dag, och vi vet att det kommer att behövas fler platser de kommande åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Att avvika är inte bra för vare sig den enskilde eller samhället. Jag tror att alla här i kammaren under de senaste veckorna har tagit del av artiklar om hur unga män gått med i kriminella gäng för att kunna överleva. Man har i Malmö unga pojkar som säljer sin kropp för att kunna få mat i magen och tak över huvudet.

Det finns dessutom en uppenbar risk att vi får skuggsamhällen som växer fram med trångboddhet, social utsatthet och illegalt arbete. Det är min bestämda uppfattning att förtroendet och legitimiteten för en rättssäker asylrätt och vår reglerade migrationspolitik vilar på att det måste finnas en avgjord skillnad i och konsekvens av ett få ett ja eller ett nej.

Herr talman! Vi kristdemokrater har gång efter annan slagit fast att barn inte ska hållas skilda från sina föräldrar. Från en kristdemokratisk utgångspunkt är därför detta med familjeåterförening någonting vi drivit, driver och kommer fortsätta att driva.

För nästan exakt en månad sedan, den 14 november, fattade Migrationsöverdomstolen ett för familjeåterföreningen väldigt viktigt beslut som gällde en liten åttaårig pojke som ville återförenas med sina föräldrar och syskon som är kvar i Syrien. Pojken hade beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd som alternativt skyddsbehövande när han kom med sina släktingar till Sverige. Migrationsöverdomstolen ansåg att ett nekande för familjemedlemmarna att få uppehållstillstånd inte bedömdes stå i rimlig proportion till regeringens angivna syfte att under en tid begränsa antalet asylsökande. Migrationsöverdomstolen ansåg att särskild vikt måste fästas vid principen om att barnets bästa ska ges företräde.

Jag menar att Migrationsöverdomstolens beslut ökar möjligheterna för att vi nu blir fler som ser att vi måste skapa utrymme för en familjeåterförening som ligger i linje med de konventioner som Sverige skrivit under och som vi ska följa och därmed hedra. Vi kristdemokrater menar att vi har all anledning att se över det otydliga familjeåterföreningsregelverket när den tillfälliga lagen ska ersättas av en permanent lag. Här vill vi se en bred politisk förankring.

Herr talman! Jag vill också ta upp en fråga som av naturliga skäl ligger mig mycket varmt om hjärtat, nämligen att ge konvertiter det skydd som de rimligen ska få. Här fungerar det inte i Sverige.

För bara drygt en månad sedan tog en ung afghansk man sitt liv. Efter det tredje avslaget orkade han inte längre. Hans tro på Jesus Kristus som sin personlige frälsare bedömdes av Migrationsverket som att den inte var genuin. Den räknades alltså inte. Som präst och församlingsherde har jag vid åtskilliga tillfällen mött människor som när de kommit till Sverige och fått höra evangeliets budskap kommit till tro. De har gått in i församlingar och deltagit i gudstjänster, bibelstudier och andra aktiviteter. De har låtit döpa sig, och de har öppet berättat om sin nyvunna tro.

För mig är det därför direkt märkligt att prästers och pastorers vittnesbörd väger så lätt eller inte alls när det ska avgöras huruvida en persons konvertering är äkta eller inte. Det förekommer absolut konvertering som bara är läpparnas bekännelse som sägs därför att man vill stanna i Sverige. Men, och detta är ett mycket avgörande och viktigt men: Det finns personer som har konverterat när de har kommit till Sverige. Därför måste vi skapa bättre rutiner kring detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Om det dessutom är så att konverteringen sker från muslimsk till kristen tro är en sådan konvertering ytterst allvarlig. Det gäller inte minst om konvertiten varit öppen med att han eller hon konverterat. Jag har i min absoluta närhet människor som konverterat och som varje dag lever under hot. Den religionsfrihet som vi talar så vackert om i Sverige gäller inte dem.

För de asylsökande som kommer till en annan tro när de är här i Sverige måste vi se till att det vägs in på ett mycket tydligare och bättre sätt än vad som hittills har varit fallet. Vi får inte göra fler misstag.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.


Anf. 33 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Jag instämmer i det mesta i Hans Eklinds anförande. Det vill jag börja med att säga. Men vi måste nog reda ut vad som gäller med Kristdemokraterna och familjeåterföreningen.

I den budgetmotion som Kristdemokraterna lade fram är det avsatt 370 miljoner kronor för familjeåterförening. Jag letar noga i det man har enats om med Moderaterna i budgetuppgörelsen, och jag hittar ingenting av detta. Jag förmodar att Kristdemokraterna har släppt sitt krav på att barnfamiljer ska kunna återförenas.

Det är i så fall väldigt bekymmersamt. Det är Liberalerna och Kristdemokraterna som har avsatt budgetmedel för detta och som har drivit detta under förra mandatperioden medan samtliga sex andra partier har sagt en sak men gjort någonting annat.

Jag skulle gärna vilja ha ett klargörande. Vad gäller i den här frågan? Kan vi räkna med att Kristdemokraterna tillsammans med oss i Liberalerna nu driver på för familjeåterförening?


Anf. 34 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Tack, Fredrik, för frågan! Hade du lyssnat på mitt anförande hade du hört att jag tydligt sa att vi har stått upp och fortsatt kommer att stå upp för familjeåterföreningen. Det är en viktig fråga för oss kristdemokrater. Svaret är ja, vi kommer fortsatt att driva kravet om familjeåterförening. Det ska vi göra i de samtal vi ska föra. Jag påpekade i mitt anförande att vi måste ha någonting som kommer efter denna tillfälliga lag. När den ska ersättas av någonting nytt vill vi kristdemokrater se att familjeåterföreningen finns med och att det också gäller dem som får tillfälligt uppehållstillstånd. Svaret är ja.


Anf. 35 Fredrik Malm (L)

Herr talman! Detta gör mig väldigt bekymrad. När den tillfälliga lagen kom var Liberalerna, Kristdemokraterna och även Centerpartiet väldigt tydliga med att vi värnar familjeåterföreningen. Därefter valde Kristdemokraterna och Liberalerna att avsätta medel i våra samtliga budgetar för detta. Centerpartiet gjorde det inte. Men Liberalerna och Kristdemokraterna hade budgetmedel avsatta för familjeåterförening även under den period som den tillfälliga lagen är kvar.

Jag uppfattar att Kristdemokraternas besked här blir att de har sålt ut frågan om familjeåterförening, och sedan ska de driva det i kommande förhandlingar. Det kan ta flera år. För nästa år innebär det att ni i er budget säger 370 miljoner. Men i överenskommelsen med Moderaterna är det helt borta.


Anf. 36 Hans Eklind (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Det är intressant, Fredrik, att du står och säger som du gör av det enkla skälet att jag tittade i er budget. Det finns inte en krona avsatt för familjeåterförening i Liberalernas budgetalternativ.

Det förslag som vi nu har med Moderaterna är att den tillfälliga lag som vi nu har ska ersättas av en permanent lag. Då är mitt besked till dig och till alla följande: Kristdemokraternas besked har tidigare varit att vi driver detta, och vi kommer fortsatt driva det. Vi vill se att familjeåterföreningen finns med. Inte minst gäller det vad jag tog upp i mitt anförande om att spelreglerna för det ändrades lite grann den 14 november.

Det är svårare att hävda att hållningen att familjeåterförening i den form som du och jag argumenterar för inte ska finnas. Det strider nämligen mot konventioner - Europakonventionen och barnkonventionen. Jag menar att förutsättningarna för att vi ska få igenom familjeåterförening som du och jag vill nu rimligen har ökat.


Anf. 37 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)

Herr talman! Verkligheten och retoriken nämndes tidigare här i talarstolen. Min verklighet är att detta är mitt första anförande över huvud taget. Min verklighet är att jag sedan 2003 och ända fram till veckan före riksdagens öppnande, alltså i 15 års tid, har jobbat med migranter och främst ensamkommande barn och ungdomar.

Det har varit alla typer av människor från minst ett trettiotal olika länder. Somliga har flytt från någonting; andra har snarare velat flytta till Sverige. Är det något som är gemensamt för alla som jag träffat är det önskan om en snabb, transparent och tydlig asylutredning. Långa väntetider och ständigt nya bud om vilka lagar och regler som gäller skapar osäkerhet, otrygghet och, i vissa fall, uppgivenhet. Min erfarenhet är att det oavsett beslut alltid är bättre att veta än att vänta.

Herr talman! I stort är vi i Sverigedemokraterna överens med Moderaterna och Kristdemokraterna om ganska mycket. Vi vill alla ha ordning och reda i migrationspolitiken, och vi förstår alla att migrationsbudgeten under alltför många år har varit alltför stor och måste minskas kraftigt. Men det finns tyvärr några saker i den budget som presenteras av Moderaterna och Kristdemokraterna som påverkar väntetider negativt och som förstärker både orättvisor och osäkerhet.

Som Paula Bieler och flera andra här i kammaren redan har nämnt kommer den drastiska neddragningen av medel till Migrationsverket oundvikligen att innebära ännu längre väntetider, oavsett om det rör en egen asylprocess eller ett anknytningsärende.

Sverigedemokraterna vill självklart ha en genomarbetad plan för att minska kostnaderna inom migration radikalt på sikt, men denna minskning kräver också en initial satsning. Det anslag som M och KD ger Migrationsverket riskerar att ge precis motsatt effekt. Det är visserligen en besparing i dag, men det innebär ökade balanser, längre handläggningstider och i slutändan en kraftig fördyring under kommande år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Herr talman! Moderaterna och Kristdemokraterna vill även förlänga det tillfälliga stöd på 195 miljoner kronor som har funnits för de kommuner som vill låta unga vuxna män åtnjuta fördelar avsedda för barn. Det rör sig alltså om pengar som kommunerna själva kan välja att ansöka om för att låta myndiga unga män bo kvar i boenden som är avpassade för barn.

Förutsättningarna ska naturligtvis inte variera mellan asylsökande som blir vuxna under asylprocessen och dem som är myndiga redan när de kommer hit. Återigen är tydligheten viktig. Den som är barn är barn. Den som är myndig är myndig. Jag tror att alla vet att gränsen går vid 18 års ålder.

Under mina år i branschen har jag sällan hört ungdomar ifrågasätta tydliga och lättfattliga regler så länge man vet vad det är som gäller och så länge man vet att samma regler gäller för alla. De 195 miljoner som betalas ut till kommunerna är alltså i grund och botten baserade på ett systemfel, som bör åtgärdas. Det är en stor besparing som är både logisk och nödvändig.

Herr talman! Den satsning som Sverigedemokraterna vill göra på Migrationsverket innebär också fler helt nödvändiga fördelar. Satsningen innebär exempelvis att mer krut kan läggas på information om regler och försäkringar gällande arbetskraftsinvandring till såväl arbetsgivare som potentiella arbetstagare. Att denna information blir bättre och tydligare är något som efterfrågas från många håll. Det innebär även att handläggningstiderna för vital arbetskraftsinvandring kan kortas, vilket är till gagn för hela den svenska ekonomin.

De siffror som Migrationsverket redovisar pekar på en kraftigt förlängd beslutstid om Moderaternas och Kristdemokraternas anslag står fast: Man går från dagens sammanlagt ca 180 000 öppna ärenden till över 700 000 under 2021. Vi tycker att det är orimligt att långa kötider på grund av asylansökningar och anknytningar ska vara avgörande för om svenska företag kan anställa rätt kompetens i rätt tid.

Johan Forssell nämnde tidigare produktiviteten och effektiviteten hos Migrationsverket. För att kunna vidta nödvändiga åtgärder krävs att det fortfarande finns erfarna och effektiva handläggare och beslutsfattare kvar på Migrationsverket. Det krävs att man bromsar upp den enorma personalomsättning som har funnits på Migrationsverket sedan 2015. Ordning och reda i migrationspolitiken kräver nämligen också ordning och reda för anställda hos Migrationsverket. Produktiviteten och effektiviteten kommer inte att öka med en hög personalomsättning; det tror jag att alla är överens om.

Herr talman! Det handlar om att satsa på rätt saker för att senare kunna spara på rätt saker. Det går att göra inom ramen för den budget som har antagits. Jag yrkar därför avslag till utskottets förslag och bifall till reservationen.

(Applåder)


Anf. 38 Arin Karapet (M)

Herr talman, ärade riksdagsledamöter och eventuella webb-tv-tittare! Jag skulle vilja ta min utgångspunkt i verkligheten. I migrationsdebatten har vi år efter år pratat om de systemfel vi har. Det finns i alla åtta partier en stor medvetenhet om de systemfel vi har. Sedan är det en fråga om huruvida man vill prata om dem, erkänna dem eller ta tag i dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Migrationen är en konsekvens av att saker någon annanstans på vår planet inte funkar. Det kan handla om krig, tragedier, klimatkriser, stater som attackerar sin civilbefolkning, inbördeskrig etcetera. Vi hör alltid siffran 60 miljoner flyktingar i vår värld. Det stämmer; det finns ungefär 68 miljoner flyktingar. En del av dem har korsat gränserna, och en del av dem är internflyktingar.

Som alla här inne har uppmärksammat sker fredssamtal mellan den jemenitiska staten, Jemen, och huthirebellerna. Låt mig tala om varför jag tar upp detta exempel. I denna konflikt är det över 14 miljoner internflyktingar som lider och riskerar att dö av svält och brist på vatten. De riskerar att dö till följd av enkla sjukdomar. Men ansträngningarna i den här kammaren för dessa människoliv är inte så stora.

Samtidigt har vi grupper av människor som har kommit till Sverige år efter år - och det är inte bara en specifik grupp, utan det handlar om individer och människor - där vi vet att det finns människor som inte sanningsenligt har klargjort sin identitet. De har inte asylskäl, och de har inte de skyddsskäl som krävs enligt det regelverk vi har. Då är vi beredda att göra avkall på vårt regelverk. Då finns det tid och kraft att ta fram en tillfällig lösning. Samtidigt argumenterar man för att detta är humanism och medmänsklighet.

Men när verkligheten kommer i kapp och medborgarna ser att retoriken och verkligheten och hur vi agerar i Sveriges riksdag inte går ihop minskar också förtroendet för svensk migrationspolitik. Det gör att toleransen för dem som behöver komma till Sverige om fem, tio eller tjugo år kommer att vara betydligt mindre på grund av hur vi agerar i dag och hur vi agerade i går.

Herr talman! Jag vill skicka med detta till kammaren: Det blir alltid konsekvenser av de beslut man fattar. Förtroendet för den svenska migrationspolitiken hos den svenska allmänheten är väldigt lågt. Vi är på väg mot botten om vi inte gör någonting i den här kammaren. Vi måste vara konsekventa. Vi måste vara tydliga. Ett ja ska vara ett ja, och ett nej ska vara ett nej. Har man ljugit och inte gjort sin identitet sannolik har man också brutit mot regelverket, och då har man inte heller skäl att stanna i Sverige. Har man fått ett nej ska vi ha ett effektivt återvändande. Vi måste ha en förutsägbar lag så att de som kommer till Sverige kan ha lugn och ro och känna sig trygga under sin asylprocess och så att väntetiden inte ska tära på dem. Det är också en aspekt. Det är medmänsklighet på riktigt.

Jag möter de här personerna när jag åker till den armeniska kyrkan. De flesta har flytt från Syrien, IS och regimens förtryck. Jag möter dem och får höra om hur de är i och har varit i ovisshet eftersom lagen inte är förutsägbar. Den långa väntetiden tär på dem. Vi ska vara väldigt snabba med att ge ett ja, men vi ska vara lika snabba med att ge ett nej. Och vi ska samtidigt vara rättssäkra.

Jag vill återigen skicka med till den här kammaren, herr talman, att om vi återgår till den migrationspolitik som vi har haft och har en retorik där vi bara talar om humanism och medmänsklighet sviker vi dem som är i störst behov av vår medmänsklighet, tro mig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Titta bara på vilka majoriteten av de som har kommit till Sverige är. Regeringen sa att man har en feministisk utrikespolitik. Ja, men majoriteten av de som har kommit till Sverige är män. Men det är faktiskt kvinnor och barn i flyktinglägren i Syrien, Jordanien, Libanon och Jemen som blir utsatta för sexuella ofredanden och dylikt. Man kan skaka på huvudet åt det här, men man kan inte förneka verkligheten.

Herr talman! Om Sverige inte tar ett större internationellt ansvar i form av att rikta om sitt bistånd och vara med vid återuppbyggandet i de här länderna, där det pågår interna konflikter, i kombination med militära insatser kommer andra länder att kollapsa. Många talar om Syrien, men ingen talar om Jordanien, Libanon eller Irak som på grund av de påtryckningar som kommer i form av flyktingströmmar kan gå igenom en statskollaps. Vet folk här i kammaren att det har varit stora massprotester i Jordanien? Kanske, kanske inte.

Libanon är som en krutdurk. Libanon har självt gått igenom ett inbördeskrig på 70-talet. Turkiet blir alltmer auktoritärt. Irak förlorade stora delar av sitt territorium under flera år, och Iraks näst största stad blev invaderad av IS.

Vi måste göra en omvärldsbevakning. Vi kan inte bara titta på hemmaplan. Migrationspolitiken är ett ansvarstagande både på hemmaplan och internationellt. Men för att det här ska gå ihop och för att vi ska kunna ha medborgarnas förtroende och vara ett land som är öppet för ett mottagande men också ta vårt internationella ansvar måste vi också ha en stram migrationspolitik.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.


Anf. 39 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Den här gången tänker jag inte tala så mycket om produktiviteten och ansökningar till Migrationsverket, för jag tycks inte få några svar. Jag kan bara notera att våra omprioriteringar ryms inom den ram som Moderaterna och KD har lagt fram. Vi har justerat dem så att man kan göra satsningar på övriga politikområden ändå.

Det som gjorde att jag begärde ordet här är kopplat till det som Arin började sitt anförande med när han talade om att tydlighet behövs, att ett nej ska vara ett nej och att det ska resultera i ett nej om man inte har gjort sin identitet sannolik. Johan Forssell sa att den tillfälliga lagen bör förlängas i sin nuvarande utformning i och med att den nuvarande utformningen också innehåller den omdebatterade så kallade gymnasielagen eller gymnasieamnestin. Fönstret för att söka ett nytt uppehållstillstånd är förvisso stängt, men lagen innehåller också möjligheter till förlängningar där personer som inte har gjort sin identitet sannolik alltså kommer att få alla möjligheter att stanna i landet ändå.

Jag har därför en rak fråga till Moderaterna, och den är om de verkligen tycker att det här ska finnas kvar i en förlängning av den tillfälliga lagen.


Anf. 40 Arin Karapet (M)

Herr talman! När det gäller Paula Bielers fråga om vi ska ha en förlängning av gymnasielagen har Moderaternas inställning varit att gymnasielagen var fel och inte skulle ha röstats igenom här i kammaren. Nu har vi den här, och gymnasielagen är beroende av den tillfälliga lagen. För att inte föregå hur partiet kommer att lägga upp sin politik väljer jag att vår talesperson Johan Forssell och partiledningen får ta den frågan. Men om du frågar mig kan jag säga att jag tror att vi behöver en tillfällig lag för att inte återgå till den lagstiftning vi hade tidigare, för då blir det kaos. Vi står här och debatterar de nedskärningar som kommer att behöva göras på Migrationsverket, men det kommer att vara en petitess i sammanhanget. Tro mig, i så fall kommer vi att ha ett större problem framför oss.

Det viktigaste nu är att se till att vi får en tillfällig lag, alltså en förlängning, och därefter en parlamentarisk utredning som gör att vi får en förutsägbarhet i svensk migrationspolitik. Oavsett vilken regeringskonstellation eller vilken majoritet det blir här i Sveriges riksdag har vi förutsägbarhet och långsiktighet och får bort all ryckighet. Jag tror att Migrationsverkets medarbetare och våra medborgare skulle uppskatta förutsägbarhet och inte ryckighet och kortsiktiga försök till vinster av politiska poäng i den här kammaren.


Anf. 41 Paula Bieler (SD)

Herr talman! Tack, Arin, för det svaret!

Jag är helt enig med dig om att man behöver en tillfällig lagstiftning. Vi har i vår kommittémotion om området, och till och med i partimotionen, tror jag, lagt fram förslag på hur sådan lagstiftning bör kunna utformas.

Jag tycker ändå att det är intressant att jag inte får något tydligt svar från Moderaterna gällande huruvida personer som inte har kunnat göra sin identitet sannolik ska få stanna eller inte endast på grund av det faktum att den tidigare riksdagens dåvarande majoritet röstade igenom en väldigt kritiserad lag som är väldigt kritiserad av just de två partier som nu har fått igenom sin budget. Jag ser fram emot att se det förslag som läggs på bordet, när det läggs på bordet och hur det läggs på bordet, och jag ser också fram emot att då se vad vi kommer att ha att jobba med.


Anf. 42 Arin Karapet (M)

Herr talman! Mitt svar är väldigt enkelt. Moderaterna tycker, och tyckte, att gymnasielagen var fel och inte borde ha röstats igenom. Vi ska inte ha en sådan ryckighet i vår lagstiftning. Ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Har man inte gjort sin identitet sannolik ska man också återvända till det land man kommer från.

Migration

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)

Beslut

Pengar till migrationsområdet (SfU4)

Drygt 12,1 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet migration. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Riksdagen sa nu ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Mest pengar, drygt 5,5 miljarder kronor, går till ersättningar och bostadskostnader för asylsökande. Migrationsverket får drygt 4,3 miljarder kronor. Knappt 700 miljoner kronor går till domstolsprövning i utlänningsmål. Förslaget innebär att anslagen till Migrationsverket, för domstolsprövning i utlänningsmål och till rättsliga biträden vid domstolsprövningar minskas. För övriga delar inom utgiftsområdet sa riksdagen ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall prop. 2. Delvis bifall prop. 1 och mot 1726, 2768 yrk 1 och 19, 2921 yrk 22 och 23, 2927 yrk 1 och 2. Avslag övriga motioner.