Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! I dag ska vi debattera motionsbetänkandet om vägtrafik och fordonsfrågor. Betänkandet behandlar över 100 yrkanden från allmänna motionstiden och innehåller också 38 reservationer. Betänkandet tar upp frågor såsom fossilfri fordonsflotta, tillgången på laddinfrastruktur, självkörande bilar, längre och tyngre lastbilar, besiktningen av fordon, fordonsmålvakter, historiska fordon och veteranbilar, vägskyltning med mera.

Fru talman! Vi i Sverige är beroende av fordon och fungerande infrastruktur för att våra företag och vår handel ska fungera. Fordon är också nödvändiga för att människor runt om i vårt land ska kunna åka till sina jobb och till sjukvård, fritidsaktiviteter med mera.

Sverige är ett stort och avlångt land, och det kräver att alla våra transportslag fungerar - både flyg, båt, väg och järnvägstrafik. Vi behöver göra ännu mer för att ta vara på dessa möjligheter och se till att transportslagen kan samordnas ännu mer och att vi därmed kan utnyttja infrastrukturen så effektivt som möjligt.

Fru talman! De flesta motioner i betänkandet besvaras med att regeringen är mycket medveten om problemen som finns och arbetar med detta på Regeringskansliet.

En viktig fråga som lyfts upp är infrastrukturen för laddning. Här är problemet i dag brist på el men framför allt brist på tillräcklig laddningskapacitet.

Arbetet med detta bör intensifieras. Ska Sverige klara omställningen måste vi både producera mer el och kraftfullt bygga ut ledningssystemet. Men det är också viktigt att vi avsätter mark och planerar för fler rastplatser som klarar av laddningen av den stora mängd fordon som snart finns i vårt samhälle. Flaskhalsarna i ledningssystemet måste byggas bort för att klara framtidens behov.

Vägtrafik- och fordonsfrågor

Sverige behöver också ungefär dubbelt så mycket el som i dag fram till 2040 om vi ska klara att möta behovet av just el. Sverige kan då inte stänga av fungerande kärnkraftverk utan måste i stället jobba med hur man kan öka produktionen av stabil el i form av ny kärnkraftsel. Det arbetet pågår också för fullt på Regeringskansliet.

Fru talman! Det får inte bli så att elbristen hämmar omställningen till en fossilfri fordonsflotta. Redan om tre till fyra år kan antalet laddbara fordon i landet vara över 1 miljon. Detta förpliktar och kräver att arbetet med laddinfrastrukturen och elproduktionen snabbas upp.

Även digitaliseringen och framtagandet av självkörande fordon går mycket snabbt framåt. Även här gäller det att vi i Sverige är med och hjälper till så att inte politiken eller regelverket hämmar utvecklingen. Även detta arbete pågår på Regeringskansliet. Regeringen är väl medveten om problemet och jobbar med lösningar.

Fru talman! En annan viktig fråga är hur vi hjälper och underlättar för landets veteranbilsägare, de som sköter om vårt rullande kulturarv och ser till att våra barn och barnbarn kan få uppleva hur våra äldre fordon såg ut och fungerade. Dessa veteranbilsentusiaster gör ett stort kulturarbete i Sverige, och det ska vi stötta och hjälpa till med.

Här brukar partierna ofta vara överens. Ändå är det fortfarande så att regler och byråkrati hämmar denna hobby. Jag hoppas att den nuvarande regeringen kan leverera mer än den tidigare regeringen när det gäller att underlätta för landets veteransbilsfantaster. Det kan ju inte vara acceptabelt att importerade veteranbilar från USA ska bli behandlade som avfall, vilket skedde här i Sverige för några år sedan. Det var helt oacceptabelt.

Fru talman! År 2010 avreglerades besiktningsbranschen, och vi fick fler aktörer och fler besiktningsstationer. Flexibiliteten ökade för landets fordonsägare. Det finns nu fler tider och fler stationer att välja på. Även konkurrensen ökade.

När Svensk Bilprovning tog bort sina mobila stationer i glesbygden skapade det däremot ett stort bekymmer för dem som miste närheten till sin station. Här behöver vi se över regelverket för att hjälpa till så att fordonsägare i glesbygden inte ska ha orimligt långt till sin besiktningsstation. Detta kommer vi att bevaka noga och återkomma till.

Fru talman! Arbetet med att bekämpa fordonsmålvakter och se till att de betalar sina skulder har pågått en längre tid, men det är viktigt att vi fortsätter att följa detta noga för att med full kraft bekämpa de olagliga fordonsmålvakternas verksamhet.

Arbetet med att klassa in fler vägar i BK4 bör skyndas på. Detta är något som vi från Tidöpartierna kommer att driva på för. Vi vet att Trafikverket och regeringen arbetar med detta, men hastigheten bör öka så att fler vägar kan användas för tyngre fordon.

Fler vägar behöver i ett snabbare tempo klassas som BK4-vägar. Att kunna köra med både längre och tyngre fordon stärker svensk konkurrenskraft och är samtidigt ett bra miljöval, då man minskar utsläppen när man transporterar mer gods vid varje resa. Finland har jobbat med dessa frågor, och det som är möjligt i Finland måste självklart också vara möjligt här i Sverige.

Fru talman! En annan viktig fråga som tas upp i betänkandet är möjligheten för motorcyklar att köra i kollektivtrafikfälten. Detta regleras i dag av kommunerna. Fler kommuner borde ta vara på denna möjlighet och där det är möjligt låta motorcyklar köra i kollektivtrafikfälten.

Fru talman! Vinterväghållningen är ett problem och har så varit under lång tid. Den har fått hård kritik. Många olyckor har rapporterats in, ofta orsakade av dåligt skötta vägar. Vinterväghållningen i Sverige fungerar inte som den borde. Trafikverkets upphandling av vinterväghållningen är något som verkligen behöver ses över och granskas i detalj. Sverige är beroende av säkra och framkomliga vägar även under vintern. Allt annat är helt oacceptabelt. Detta kommer vi i utskottet att bevaka noga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Avslutningsvis, fru talman: Betänkandet tar upp många viktiga saker för att regelverket runt våra fordon och vägar ska fungera. Jag vet att regeringen arbetar aktivt med dessa frågor och att detta ska mynna ut i förslag på förbättringar som sedan kommer att landa här i riksdagen.

Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Fru talman! Jag lyssnade noga på Sten Berghedens anförande. Jag har som förberedelse inför denna debatt gått tillbaka för att läsa och titta lite grann på hur debatterna varit tidigare.

Det var ett lite annat tonläge hos Sten Bergheden nu, och jag kan villigt erkänna att jag håller med om det mesta som ledamoten sa i sitt anförande. Alla transportslag är viktiga, och vi behöver se till att alla transportslag hakar i varandra för att vi ska få ett så effektivt transportsystem som möjligt och nå de transportpolitiska målen. Vi behöver mer laddinfrastruktur och elproduktion. Vi behöver öka produktionen av alternativa bränslen med mera.

Men en sak som jag noterade att jag inte hörde något om, fru talman, var klimatet och hur vi ska nå klimatmålen.

Med tanke på den sverigedemokratiskt ledda regeringens beslut att slopa eller kraftigt minska reduktionsplikten skulle jag gärna vilja höra vad ledamoten Bergheden har för svar och lösningar på hur Sverige ska nå klimatmålen med minskad reduktionsplikt.

Fru talman! Tack, ledamoten Carina Ödebrink, för frågorna! Klimatet är självklart den del som vi ständigt jobbar med. Det finns fler saker i betänkandet som jag skulle kunna lyfta, men innehållet är rätt omfattande så jag valde ut några delar.

Jag vet, precis som jag sa, att just klimatet, fossilfria bränslen och frågan om att klara våra långsiktiga mål är prioriterade för regeringen. Detta jobbar man ständigt med. Det är jag så trygg och säker i att jag inte behövde lyfta fram den biten. Jag försökte i stället lyfta fram de delar som vi behöver lägga ännu mer kraft på och som kanske glöms bort. Jag vet att klimatet ligger bland de översta delarna i regeringens arbete. Jag är helt lugn med detta, och jag har stort förtroende för att vår regering ständigt håller klimatet som en viktig del.

Ledamoten tog upp reduktionsplikten och undrade hur vi ska klara den delen. Jag är rätt säker på att vi måste ha en fungerande infrastruktur och fordon som kan transportera både varor och människor runt om i landet.

Då är det inte rimligt att vi i Sverige lägger oss på den högsta reduktionsplikten i hela EU. Inte ens Tyskland lägger sig där. Vi ligger med det förslag på 6 procent vi nu har högre än vad Tyskland ligger på. Om man ska hårdgranska vilka som har sänkt mest i de här lägena finns det nog fler länder runt om i Europa som har gått ned betydligt mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Jag anser att Sverige också måste klara av både landsbygd, transporter och annat. Då kan vi inte straffbeskatta ihjäl de här personerna och företagen med orimligt höga skatter på bränslet.

Fru talman! Men om nu klimatfrågan och frågan om hur vi ska nå de mål som vi har förbundit oss till är så viktiga för Moderaterna och den sverigedemokratiskt ledda regeringen tycker jag ändå att det är rätt märkligt att det inte nämns med ett enda ord i Sten Berghedens inlägg.

Man kan diskutera nivån på reduktionsplikten, men både Klimatpolitiska rådet och Naturvårdsverket säger att reduktionsplikten är helt avgörande. Om vi ska klara målen behöver vi ha en fortsatt hög nivå på reduktionsplikten.

Jag uppfattade inte att jag fick något svar från Sten Bergheden på mina frågor. Hur ska regeringen nu garantera att klimatmålen nås? Och hur säkerställer regeringen att den sänkta nivån i reduktionsplikten garanterar en tillräcklig nivå av biodrivmedel för att säkra Sveriges självförsörjning? Jag tycker att det är två ganska tydliga och konkreta frågor, som jag hade önskat svar på.

Fru talman! Tack för frågorna, ledamoten! Det är självklart att regeringen sitter och jobbar med de frågor som du ställer. Man jobbar intensivt med att ta fram förslag på hur vi ska klara klimatmålen och samtidigt ändå se till att vi inte straffar ut vare sig landsbygden, lantbruket, företagen eller privatpersoner runt om i landet. Den här delen kommer du snart att få svar på.

Målen ligger fast, och detta jobbar vi aktivt med fortsättningsvis. Jag är trygg med det här, och jag litar på att vi har en regering som jobbar med frågorna. Jag vet att vi har en regering som jobbar med frågorna, och jag känner mig helt trygg med att få be att återkomma med exakta åtgärder för att klara av klimatmålen fullt ut för Sveriges del.

(Applåder)

Fru talman! Vägtrafik- och fordonsfrågor - det är ett ganska gediget häfte där våra motioner från allmänna motionstiden hanteras, men där det också finns väldigt mycket kunskap att ta del av. Så till dig som lyssnar skulle jag vilja säga: Här är ett boktips! Betänkandet finns på riksdagens hemsida och heter TU10.

Det är läsvärt om man är intresserad av vilka frågor som vi i utskottet på olika sätt diskuterar och av de olika utredningar som den tidigare regeringen har tagit initiativ till. Det handlar också om det aktiva arbete som det tidigare trafikutskottet gjorde, där inte minst ledamoten Bergheden ingick. Han drev på hårt för ett antal frågor som han nu verkar mest nöjd med att kunna bevaka och arbeta vidare med.

Fru talman! Från Centerpartiets sida har vi tolv reservationer i betänkandet. Det visar på ett stort engagemang i frågorna. Vi står givetvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation 3.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

I går hade jag förmånen att besöka Volvo AB i Skövde tillsammans med Muharrem Demirok, Centerpartiets partiledare. Det är oerhört engagerande och inspirerande men också lite frustrerande att ta del av den gröna omställning som våra industrier nu är mitt uppe i. De får möta en regering med den ryckighet som uppstår när man drar undan olika typer av stöd - inte minst kopplat till tunga fordon, som det gäller i det här fallet. Det handlar alltså om oerhört stora investeringar. Den ryckigheten har aldrig gynnat tillväxten, och den har aldrig gynnat stabila förhållanden. Den har inte heller gynnat en tro på en bättre framtid kopplat till den gröna omställningen men också till konkurrenskraft och ökad tillväxt.

På detta område finns tre kluster i världen, och ett av dem ligger i Sverige. Det är helt fantastiskt! Då tänker jag att politiken måste ta detta på allvar, möta upp det fullt ut och se vilka satsningar man behöver göra för att detta fortsatt ska vara den position som vi vill ha också i den gröna omställningen, nämligen att ligga först.

Det handlar om teknikskiften, forskning och innovationer men också om regler, som den tidigare ledamoten var inne på. Det måste finnas tydliga målsättningar. Det gör mig bekymrad att se hur regeringen mest bevakar frågor och möjligtvis anser våra förslag vara besvarade i och med att man jobbar med frågan.

Vi vet att vi behöver stärka styrningen mot fler miljöfordon vid fordonsköp. Då är det oerhört olyckligt att göra som regeringen och dra undan den möjligheten. Man hävdar att det inte har visat sig i de olika nybilssiffrorna och så vidare. Men ibland sägs det att allting går att bevisa med olika former av statistik och sättet man mäter på. Jag tycker att det är oerhört viktigt att man granskar detta, för då ser man att denna ryckighet inte leder till goda förutsättningar framåt.

Vi behöver ha ytterligare introduktion och produktion av fossilfria drivmedel. En fråga som är oerhört aktuell just nu är biogasen. Från mitt hemmadistrikt, om jag får kalla det så, Skaraborg hade man nu varit beredd att lägga hundratals miljoner på att tillverka ny biogas. Allt ligger inte på regeringens bord; jag är fullt medveten om det. Men regeringens hanterande leder till osäkerhet, och att inte kunna hantera detta med större tydlighet och säkerhet skapar såklart oro. Det imponerar inte.

Vi behöver också förbättra möjligheten att konvertera, och här kan grönt avdrag vara en viktig del. Det behövs inte en teknik framåt, utan det behövs flera olika tekniker framåt - både för att skapa en bredd i våra innovationer och vår utveckling och för det säkerhetstänk vi behöver ha inför höjd beredskap. Då är det oerhört viktigt att inte lägga alla ägg i samma korg. Men från regeringens sida låter det som att det är enbart elektrifieringen som är vägen framåt.

Jag tycker om att tänka positivt. När den föregående talaren säger att vi inte ska vara oroliga för klimatfrågorna och att man fullt ut kommer att leverera på klimatmålen ser jag verkligen fram emot den klimathandlingsplan som kommer till hösten - jag hoppas att den kommer tidigt i höst - och som ska visa vägen framåt. Just nu finns nämligen inte verktygen i verktygslådan fullt ut för att göra det.

Jag är dock orolig att det blir andra delar som får betala för detta. Då kommer det att handla om skog och jord. Jag blir förvånad över att Moderaterna och Kristdemokraterna går med på en politik där man sänker reduktionsplikten på ett sätt som visar att man böjer sig för andra partier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Ledamoten Bergheden säger att man skattar sig till döds. Det finns faktiskt andra vägar framåt än att sänka reduktionsplikten om man vill sänka priset vid pump.

Centerpartiet har presenterat det vi kallar Tanka svenskt! Man kan sänka momsen på biobränsle till den lägsta nivån. Man kan öka utbudet av biodrivmedel. Man kan sänka reduktionspliktsavgifterna. Man kan också ta bort koldioxidskatten på biobränsle inom reduktionsplikten. Det finns faktiskt åtgärder att vidta, utan att sätta klimatet i pant, som skulle ge ungefär 4 kronor vid pump. Det skulle ha varit intressant att lyssna till de diskussioner som gjorde att man låste sig vid bara en sänkt reduktionsplikt.

Fru talman! Det finns många reservationer i betänkandet - jag nämnde våra tolv - om allt från vinterväghållning till självkörande fordon, fossilfri fordonsflotta, längre och tyngre fordon och funktionalitet på olika sätt.

Jag instämmer med föregående talare när det gäller förstärkningen av vägnätet, att det behövs ett sammanhållet vägnät kopplat till BK4 och möjligheten för lastbilar att vara både tyngre och längre. Precis som ledamoten sa handlar det om att få ett antal positiva effekter där - att minska olycksrisker, koldioxidutsläpp, luftföroreningar och annan miljöpåverkan.

Det finns mycket man skulle kunna säga. Vägtrafik- och fordonsfrågor är jätteviktiga för utvecklingen i hela Sverige och för alla människors möjlighet till mobilitet, inte minst på landsbygden. Att man då tar bort verktyg, att man inte vill låta sättet att transportera människor och gods vara en del av klimatomställningen, gör mig bedrövad.

Fru talman! Det finns mycket vi behöver göra. Det finns mycket regeringen behöver göra. Jag ser också fram emot att det börjar komma propositioner till riksdagen. Nu har regeringen snart haft ett år på sig. Det fanns mycket material och mycket som det tidigare trafikutskottet drev på och satte igång. Nu är det upp till bevis om vi ska nå klimatmålen och också göra det genom att satsa på vägtrafik- och fordonsfrågor inom det här området.

Fru talman! Tack för anförandet, ledamoten Ulrika Heie!

Som många i riksdagen vet är jag inte född och uppvuxen i Sverige. Jag kom till Sverige när jag var 23 år gammal. Den bild jag hade var att jag kom till ett land där beslut fattas rationellt, av kloka personer och med logik.

Den bild jag har i dag är precis den motsatta. Ett exempel är Sveriges klimatmål, som i princip har tagits fram av Miljöpartiet under den dåvarande regeringen och som i grund och botten bygger på ohållbara målsättningar som är extremt svåra att nå och som kommer att slå extremt hårt mot vår ekonomi och mot den vanliga människan som går till arbetet, kommer hem och bara vill försörja sin familj.

Min fråga till ledamoten Ulrika Heie är: Har Centerpartiet tagit hänsyn till ekonomiska aspekter av Sveriges klimatmål för vanliga människor?

Fru talman! Tack, Rashid Farivar, för frågan! Jag kan bara säga: Ja. Det är alldeles självklart att vi har tagit hänsyn till ekonomiska aspekter. För våra barns och våra barnbarns skull har vi ett ansvar att följa den utveckling vi ser när det gäller klimatomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Rashid Farivar säger att vi inte skulle fatta beslut med rationalitet och logik. Här stod ju den absoluta majoriteten bakom våra klimatmål när de togs. Och det är klart att de inte tas på känsla. Det är klart att de tas med förutsättningar för hur man kan se till att det blir ekonomiskt hållbart på olika sätt. Därför har vi arbetat med grönt avdrag och med olika stöd, till exempel bonus malus-systemet, för att säkerställa och använda politiken som katalysator för en positiv utveckling.

Att kalla det irrationellt tycker jag är synnerligen olyckligt. Det handlar om att vi ger förutsättningar för framtiden med ny kunskap, med forskning och med teknisk utveckling, något som jag också vet att ledamoten har arbetat en hel del med. Det är viktigt att de delarna får fortsatta förutsättningar.

Så visst är det så. Jag tog också ganska ingående upp i mitt anförande hur Centerpartiet visar på andra vägar där både klimatmål och en minskad kostnad för och ökad produktion av biodrivmedel tar hänsyn till enskilda människors ekonomi. Framför allt är det också viktigt för oss som föregångare, en viktig faktor för att kunna visa vägen framåt. Jag tänker att vi har ett ansvar eftersom vi både kan och vill.

Fru talman! Det är exakt vad jag säger. Hur kan man tro att alla beslut som fattas i Sveriges riksdag är rationella och logiska? Det tycker jag är ologiskt tänkande. Det finns många exempel i historien där olika parlament har tagit ologiska och irrationella beslut. På vilket sätt är det rationellt att lägga ned fungerande kärnkraftsreaktorer och sedan satsa på elektrifiering när vi har brist på el? På vilket sätt är det rationellt att försvåra framtagning av cement och sedan vilja bygga vindkraftverk? På vilket sätt är det rationellt att driva hög inblandning av biobränsle, som i stort sett kommer från animaliska rester, i bränsletankar? På vilket sätt är allt detta rationellt?

Jag motsätter mig extremt mycket ledamotens sätt att hänvisa till våra barn och barnbarn i den här debatten. Jag kan också nämna hur Muharrem Demirok uttryckte sig i tv:s partiledardebatt: Det beskedet - alltså om reduktionsplikten - var också dödsdomen för de svenska klimatmålen. Ni har tagit död på dem och begravt dem. Hur ska ni kunna se barnen i ögonen, frågade han också.

Detta sätt att resonera tycker jag är helt fel.

Många irrationella beslut har fattats i den här kammaren under den förra regeringen. Det är exakt det jag menar.

Fru talman! Det är viktigt få tala om varför det är viktigt att tänka på framtiden, på våra barn och ungdomar och på att skapa framtidstro. Mig oroar det nämligen oerhört mycket om våra unga växer upp och känner att vi inte tar klimathotet, som vi faktiskt ser komma i olika former med extremväder och annat, på allvar eller att vi inte fattar logiska beslut för att skapa en bättre framtid.

Ledamoten kallar en annan logik för ologisk. Vi kan ha en diskussion i ett annat sammanhang om vad som är logiskt och ologiskt. Det är uppenbart att det finns olika logiker man kan följa när det gäller det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

För mig blir målsättningen otroligt viktig. Jag hoppas att den kan delas av många. Vi har ett ansvar för att ställa om på olika sätt. Ledamoten nämnde slaktavfall och animaliska produkter i biobränslen. Det kan väl vara bra att använda sådant som kan betraktas som avfall och göra något av det som vi kan ha nytta av.

Min bild är däremot att vi kan skapa förutsättningar för att svenska råvaror kan vara en del av omställningen framåt. Därför är det viktigt med till exempel det som Peter Norman kommit fram till när det gäller biodrivmedel kopplat till flygbränsle och andra delar där vi kan visa att vi kan använda oss av de råvaror som finns.

Ibland är det företagsekonomiskt lönsamt att göra på andra sätt. Men här finns incitament som vi kan fatta beslut om och som ger oss förutsättningar att fortsätta ligga i framkant och vara en del av den gröna omställningen. Det förväntar sig näringslivet. Jag tänker att också framtida generationer förväntar sig det. Ledamoten nämnde själv gemene man. Låt mig därför prata om gemene man, som väl är både barn och äldre. Det är viktigt för alla.

Fru talman! Ledamoten höll ett intressant anförande. Jag hade inte tänkt ta replik på Ulrika Heie, men hon tar i sitt anförande upp att hon efter ett besök i Skövde vill adressera att fordonsklustret i Sverige vill att politiken ska skapa de bästa förutsättningarna för klimatomställningen och att det är ett samarbete. Det fordonsklustret efterfrågar mest av allt är mer el, mer effekt och mer laddinfrastruktur. Det är nämligen de som tar fram fordonen.

Om ledamoten Heie från Centerpartiet nu vill ge fordonsklustret bra förutsättningar för klimatomställningen undrar jag varför man röstade för nedläggning av flera kärnkraftverk under förra mandatperioden. Det skapade just den energikris som Västsverige upplever och som nu är den största osäkerhetsfaktorn för hela fordonsklustret i Västsverige och Göteborg. De har inte tillgång till tillräckligt mycket el.

Fru talman! Det är alltid roligt med positiv respons. Helena Gellerman sa att det var ett intressant anförande. Det värmer gott.

Fordonsklustret jag nämnde är de tunga fordonsföretagen, bland annat Volvo AB. De nämnde tre saker. Ledamoten har helt rätt i att det handlar om energi. Men det handlar också om kompetensförsörjning och om infrastruktur. Alla de tre är oerhört viktiga för att man ska klara sig framöver.

När det gäller energin finns det mycket att säga. Ledamoten är också från Västsverige. Vi vet båda att det finns ett oerhört stort behov. I Skaraborg, som jag kommer från, tror jag att en tredjedel av den energiproduktion vi behöver är egen produktion. Vi vet också att det kommer att behövas mer framöver.

För bara ett par veckor sedan hade vi tillfälle att träffa landshövdingen. Han visade tydligt på behovet av ytterligare grön energi och på vindkraftens möjligheter i Västsverige. Nu blev några vindkraftverk söder om Göteborg föremål för en positiv behandling av regeringen. Men vi väntar på besked om parker även norr om Göteborg. De är oerhört viktiga. De kan faktiskt motsvara energiproduktionen från en kärnkraftsreaktor. Här finns möjlighet att jobba helt förnybart med energin. Det ser jag som viktigt framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Vi har haft breda uppgörelser om energilösningar. Jag skulle önska att det togs initiativ till det på olika sätt. Det finns möjlighet för regeringspartierna att fortsätta ha breda överenskommelser på energiområdet. Det vore positivt.

Fru talman! Jag får tacka för svaret, även om jag inte fick svar på min fråga.

Det råder nog ganska stor konsensus i trafikutskottet om att vi måste satsa på laddinfrastruktur och underlätta kompetensförsörjningen för den enorma omställning som vi står inför när det gäller vägtransporterna och även andra transporter.

Ledamoten tar upp precis den fråga som jag adresserar; vi behöver mer el och mer effekt i Västsverige. Hon tar också upp att regeringen nu har ställt sig positiv till att det ska byggas vindkraftverk som motsvarar en kärnkraftsreaktor. Elen från den vindkraften kommer kanske om tio år, när det är klart. Men Västsverige behöver energi nu. År 2025 ska Northvolt starta sin fabrik.

Om inte Centerpartiet hade fattat beslutet att lägga ned så många kärnkraftsreaktorer tillsammans med de andra partierna som fattade det beslutet hade det inte varit ett problem. Då hade energin funnits. Hela fordonsklustret i Västsverige hade sluppit den osäkerhetsfaktorn och hade kunnat gå all-in på att producera batterier och sina bilar.

Jag återkommer till min fråga. Hur kommer det sig att Centerpartiet stod bakom att lägga ned alla de kärnkraftsreaktorerna under förra mandatperioden, vilket nu har försatt hela Västsverige i den energikris som man upplever?

Fru talman! Tack, Helena Gellerman, för förtydligandet av frågan!

I slutet av 00-talet gjorde alliansregeringen en bred energiöverenskommelse. Där intog Centerpartiet faktiskt en annan inställning till just kärnkraften än vi haft långt tidigare. Det är allmänt känt att våra två partier, som ändå ligger någorlunda i mitten av svensk politik, haft ganska olika syn på delar av energipolitiken genom åren. Men vi gjorde faktiskt överenskommelser i den överenskommelse som alliansregering 1 hade.

Det finns olika beskrivningar av varför kärnkraften inte lönat sig och varför den tagits bort. Det finns en gammal folkomröstningsidé i bakgrunden men givetvis också ny teknik och så vidare.

Ledamoten säger att det kommer att dröja tio år innan vi får elektricitet från vindkraftsparkerna till havs. Men, ledamoten, det kommer väl ändå att ta ännu längre tid innan man har fått nya kärnkraftverk på plats?

Kärnkraftsbolagen säger också att det inte fanns möjlighet att fortsätta driva kärnkraftverken fullt ut. Vi sa redan tidigare, i en gemensam överenskommelse, att man skulle få möjlighet att göra uppgraderingar och så vidare. Och det har väl varit viktigt att ge de möjligheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Återigen - jag skulle önska att man tog större ansvar för helheten och såg det förnybara på det sätt som inte minst miljöministern, som tillhör ledamotens parti, brukar lyfta fram vid många tillfällen.

Fru talman! I dag debatterar vi Vägtrafik- och fordonsfrågor här i kammaren. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Vi har 10 000 åkeriföretag i vårt land. Ett av dem finns i Motala, och det besökte jag för några veckor sedan. Det var mycket intressant att lyssna till dem och att diskutera. Företaget ser mycket möjligheter och även utmaningar framåt. Åkeriet satsar stort på fossilfria transporter. När vi diskuterade det lite var det en fråga som de verkligen strök under: oron över om det kommer att finnas el framöver. Ska de våga satsa på att köpa de där eldrivna lastbilarna måste det naturligtvis finnas el att tillgå. Jag kan förstå deras oro.

Vi har haft en regering som lade alla ägg i samma korg och stängde reaktor efter reaktor. Den nya regeringen har en annan politik, där kärnkraft och vattenkraft ses som planerbar baskraft som kan kompletteras med vind- och solenergi. Det är viktigt att det finns el även de dagar när det inte blåser.

Fru talman! Flera åtgärder har vidtagits under senare år för att stärka klimatarbetet, men mer måste till för att säkerställa elproduktionen i Sverige och för att få full effekt av den pågående elektrifieringen av fordonsflottan. Detta arbetar regeringen med. Dessutom satsas pengar i budgeten på fler laddstationer för tunga fordon samt tankinfrastruktur för vätgas. Den satsningen är bara början, och det kommer mer satsningar framöver.

Fru talman! Tyvärr klarade inte förra regeringen av att minska den stora underhållsskuld som byggts upp när det gäller vägarna i landet. Enligt Svenskt Näringsliv är den totala underhållsskulden beräknad till 77,5 miljarder i år, och den förväntas stiga till hisnande 113 miljarder 2033 om ingenting görs. Det är en oerhört viktig signal till alla landets åkare och alla som lever och verkar på landsbygden att den här regeringen tillsammans med samarbetspartiet kommer att prioritera säkra och åkbara vägar i hela landet.

När man talar med åkare från olika delar av Sverige kommer det ofta upp frågor om vinterväghållningen, och man säger att den har blivit sämre med tiden. Det är viktigt att Trafikverket följer upp verksamheten kring våra vägar och att man lever upp till de höga krav som ställs. Under 2023 är det avsatt mer än 14 miljarder kronor för drift och underhåll av de statliga vägarna, och vi i utskottet kommer att bevaka frågan, precis som min riksdagskollega sa förut.

Fru talman! Nu har Sverige äntligen en regering och ett samarbetsparti som har satt ned foten när det gäller reduktionsplikten. Den ska ned från dagens 30,5 till 6 procent vid nyåret. Vi anser att det inte går att fortsätta straffa företag och människor som lever på landsbygden - för det är vad det handlar om. Med den politik som fördes av förra regeringen var planen att den fossilfria inblandningen skulle bli 66 procent. En liter diesel skulle då kosta uppemot 32-33 kronor per liter vid pumpen. Vi sänder en viktig signal att hela Sverige ska leva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! I dag hann jag ta replik. Ledamoten har annars en finurlig förmåga att snabbt och med kraft avsluta sina anföranden - men nu hann jag. Jag är nämligen oerhört angelägen om att få ställa frågor till ledamoten, som ju tillhör samma parti som både landsbygdsministern och infrastrukturministern.

Jag har två frågor. Ledamoten nämnde själv vinterväghållningen och vikten av att den fungerar. Jag är nyfiken på hur infrastrukturministerns parti ser på hur man kan få vinterväghållningen att fungera på ett bättre sätt. Det finns ju tankar på, inte minst i norra Sverige där problemet ändå är något större, att se över möjligheten att de som sköter vinterväghållningen skulle kunna få köra åt både Trafikverket på statliga vägar och åt enskilda vägsamfälligheter. Är det någonting som ledamoten tror är vägen framåt för att lösa problematiken kopplad till vinterväghållningen i norra Sverige? Det var fråga nummer ett.

Nu kommer fråga nummer två. Ledamoten säger att man ska stärka klimatarbetet men hänvisar nästan enbart till elektrifiering. Vätgas nämndes i och för sig, men annars handlade det om elektrifiering. Är inte det att lägga alla ägg i samma korg att enbart fokusera på den delen? Vad säger ledamoten om det som inte minst biogasproducenterna upplever med anledning av den problematik som dykt upp på det området? Jag skulle gärna höra mer om det från ledamotens sida eftersom både landsbygdsministern och infrastrukturministern tillhör Kristdemokraterna, Magnus Oscarssons parti. Hur tänker man sig att stärka möjligheterna till biogasproduktion?

Fru talman! Tack, ledamoten Ulrika Heie, för frågorna! Vi hade en diskussion om tid i utskottet i dag, så jag försökte hålla mig kort. Jag noterade att ledamotens anförande var precis sju minuter långt, och det var ju bra.

Jag tänker att vi absolut kan hjälpas åt att förbättra vägarna. Förslaget som ledamoten nämnde är jätteintressant. Det är ett stort bekymmer att man upplever att det har blivit sämre på vägarna. Som jag tog upp i mitt anförande läggs det mycket pengar på underhåll. Regeringen ser alltså vikten av att Trafikverket ser över att det verkligen sköts. Är det inte sant, eller är det sant? Det måste naturligtvis skärpas upp. Oavsett om man pratar om Norrland, Västergötland, Östergötland eller vägar på andra håll är detta otroligt viktigt. Inom en snar framtid ska vi i utskottet diskutera detta med åkerinäringen, och det blir en jätteviktig samling.

Detta måste följas upp. Man måste se till att det blir ordning på vägarna och att det inte finns några trafikfaror eller till och med dödsfällor. Det pratas faktiskt om sådana. Jag ser fram emot att få till detta, och precis som ledamoten från Moderaterna tog upp och som utskottet avser kommer vi naturligtvis att följa upp detta från regeringens sida.

Jag får svara på den andra frågan i nästa runda.

Fru talman! Då kan jag kanske inte fylla på med de bägge frågor jag hade tänkt, för frågan om biogasproduktionen är jag oerhört angelägen om att ledamoten svarar på. Men jag skulle också vilja ställa en fråga om underhållsskulden. Jag har tagit del av samma rapport som ledamoten om 77 miljarder i underhållsskuld och att det blir 113 miljarder om man inte gör någonting under den här planeringsperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Är det ett löfte från Kristdemokraterna i dagens debatt att man kommer att lösa den underhållsskulden under kommande genomlysning av planen som gäller framåt? Är det så vi kan betrakta det ledamoten säger om vilka pengar som behövs för att komma till rätta med underhållsskulden?

När det gäller biogasproduktionen vill jag gärna höra på vilket sätt ledamotens parti och ledamoten själv avser att arbeta för att svensk biogasproduktion ska få hållbara förutsättningar. Som det ser ut nu har biogasproducenterna ett fantastiskt tålamod mot bakgrund av den utveckling som varit på området, men dråpslaget som handlar om att man kommer att höja kostnaden påverkar såklart oerhört mycket. Det gäller inte minst de nya projekt som är på gång.

Jag vet att ledamoten är engagerad i landsbygds- och lantbruksfrågorna, och här handlar det om biogasproduktion som ger god gödsel till lantbruket. Jag tänker alltså att ledamoten är dubbelt engagerad i frågor om biogas för att också kunna ge rätt förutsättningar. Jag ser fram emot svaret som gäller biogasproduktionen och att få höra ännu mer om på vilket sätt ledamoten avser att verka för att komma till rätta med underhållsskulden.

Fru talman! Jag tackar återigen Ulrika Heie för frågan.

Ledamoten frågade om löftet. Jag kan åtminstone ge som löfte att vi som regering ska arbeta mycket hårdare för att minska skulden än den förra regeringen gjorde. Där var ju även Centerpartiet en del i det hela.

Vi ser hur mycket pengar som fattas och att den förra regeringen inte gjorde det här. Det var inte något dukat bord som nuvarande regering kom till; det var ett bord som inte var avdukat. Vi fick se till att få till detta, och det är vad regeringen har gjort i de första budgetar som har lagts fram. Jag kan i alla fall ge löftet att vi i detta fall ska göra mycket mer än den förra regeringen gjorde.

Ledamoten tog även upp biogasen, som är en otroligt viktig fråga. Precis som ledamoten säger har man hjärtat i detta. Vi vet ju vad det betyder, särskilt för de människor som kanske har satsat hela sitt liv på att få igång det här och gjort det utifrån de löften som gavs när det hela byggdes upp. De fick klartecken från både den förra regeringen och EU om att det bara var att köra på. Men helt plötsligt säger någon från EU:s sida att det inte går och att det är otillbörligt.

Det här är självklart jätteallvarligt. Jag har möten flera gånger i veckan då vi framför allt diskuterar detta och tar upp hur man kan lösa problemen för de människor som har satsat så mycket. Detta är allvarligt.

Jag håller med ledamoten att om det inte löses på ett bra sätt riskeras hela biogastillverkningen och produktionen i vårt land, vilket vore mycket, mycket allvarligt.

Fru talman! Betänkandet vi nu debatterar behandlar motioner om vägtrafik och fordonsfrågor inom en rad olika områden från den allmänna motionstiden. Jag tänker uppehålla mig vid några delar som vi socialdemokrater tycker är särskilt viktiga. Inledningsvis vill jag tydliggöra att vi står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1 om en fossilfri fordonsflotta. Jag återkommer till den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Vi socialdemokrater prioriterar en rättvis, hållbar och modern transportpolitik som bidrar till klimatomställningen och stärker Sveriges konkurrenskraft. Om vi ska lyckas med detta behöver politiken skapa långsiktiga förutsättningar och spelregler för marknaden, men politiken och näringslivet behöver också kroka arm för att vi snabbare ska ta oss bort från beroendet av fossila bränslen. Detta är inte minst viktigt i det säkerhetspolitiska läge världen i dag befinner sig i.

Klimatlagen har som långsiktigt mål att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 och att växthusgaserna från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med 2010. I början av året fattade dessutom EU-parlamentet beslut om förbud mot försäljning av nya bilar med bensin- eller dieselmotorer från 2035.

Inrikes transporter svarar för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Där står vägtrafiken för den största andelen utsläpp. Fler elbilar och en ökning av andelen biodrivmedel på grund av höjd reduktionsplikt bidrar till minskade utsläpp, men det räcker inte.

I mars överlämnade Klimatpolitiska rådet sin årliga rapport där regeringens samlade politik utvärderas i förhållande till de klimatmål som riksdag och regering har fastställt. Faktum är att vårt sätt att leva medfört en snabbt stigande global medeltemperatur med extrema väderhändelser som följd. I närtid har vi kunnat ta del av tidig och extrem hetta i södra Europa. I norra Italien har skyfall och översvämningar med flera dödsfall inträffat. Klimatförändringarna är här och nu och kräver kraftfulla åtgärder här och nu men också ett förändrat beteende hos oss alla om vi ska rädda planeten åt kommande generationer.

Klimatpolitiska rådet slår fast att Sveriges utsläpp behöver minska snabbare än de hittills har gjort. Rapporten är tydlig vad gäller regeringens politik hittills: "Den politik som den nya regeringen hittills presenterat är inte tillräcklig för att nå klimatmålen för år 2030. I stället för att snabbt minska utsläppen kommer hittills beslutade och aviserade förändringar tvärtom, också enligt regeringens egen bedömning, att i närtid öka utsläppen. Det gäller framför allt från inrikes transporter och arbetsmaskiner. - - - Det vore anmärkningsvärt och allvarligt om minskningen nu inte bara skulle gå för sakta, utan vändas i motsatt riktning."

Sju av riksdagens partier stod bakom beslutet om reduktionsplikten. Endast Sverigedemokraterna var då motståndare. Kristdemokraterna kallade reduktionsplikten för en hörnsten i Kristdemokraternas klimatpolitik. Det var då. Nu är det andra tongångar när vi har en sverigedemokratiskt styrd regering.

Beslutet om att kraftigt sänka reduktionsplikten från årsskiftet har mötts av mycket skarp kritik. Konsekvenserna kommer att bli höjda klimatutsläpp, och den utlovade prissänkningen bedöms av drivmedelsbranschen som orealistisk.

Regeringen skapar också osäkerhet i näringslivet där stora investeringar görs för att öka produktionen av hållbara biodrivmedel. I stället riskerar nu kommande produktion och gröna jobb att hamna på marknader utanför Sverige.

Varför behövs reduktionsplikten? Det handlar om att vi ska nå våra klimatmål och om att skapa jobb i den gröna omställningen. Det handlar också om att stärka vår egen beredskap och säkerhet. En högre efterfrågan på fossila bränslen kommer att innebära ett ökat beroende av en orolig omvärld. Både Naturvårdsverket och Klimatpolitiska rådet är tydliga med att det krävs en reduktionsplikt på hög nivå för att vi ska klara omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Socialdemokraternas mål är att Sverige ska vara det första fossilfria välfärdslandet i världen och ledande i den gröna omställningen. Därför behöver vi öka - inte minska - takten med att minska transportsektorns utsläpp. Det går inte att backa in i framtiden.

Klimatbonusen ledde till en kraftig ökning av antalet nyregistrerade laddbara fordon. Vi behöver snabba på elektrifieringen av transporterna, bygga ut laddinfrastrukturen och öka produktionen av el för att ställa om och nå våra mål.

Med detta sagt yrkar jag bifall till Socialdemokraternas reservation 1.

Låt mig också säga något om avregleringen av fordonsbesiktningen. Den förväntades leda till lägre priser, mer valfrihet för konsumenterna och högre kvalitet. Riksrevisionen gjorde 2021 en granskning av avregleringen. Den visade att konkurrensen visserligen hade ökat men att priset för kunden också hade ökat kraftigt, med hela 56 procent sedan 2010. Under samma period ökade konsumentprisindex med 10 procent. Tillgängligheten i glesbefolkade regioner är också näst intill oförändrad. Samhällsviktig service måste finnas tillgänglig i hela landet, och därför vill vi se över hur en återreglering av fordonsbesiktningen skulle kunna gå till.

Vi lever i en osäker och orolig tid. Klimatkrisen och ett krig i vårt närområde påverkar människors vardag. Många hushåll är i dag oerhört ekonomiskt pressade. Politikens och regeringens uppgift är då att så långt som möjligt visa på en väg framåt för att vi ska klara klimatomställningen och underlätta för dem som har det ekonomiskt svårast och har minst marginaler. Den sverigedemokratiskt ledda regeringens insatser hittills visar tyvärr inte att man tar dessa uppgifter på det allvar de förtjänar.

(Applåder)

Fru talman! Tack för anförandet, ledamoten Carina Ödebrink! Jag begärde replik på samma linje som när jag gjorde begärde replik på Ulrika Heies anförande, och jag säger samma sak nu: Det är karakteristiskt för Sverige att vilja gå före och visa vägen - att vilja rädda planeten och vara världsledande - utan att ta hänsyn till ekonomiska och sociala aspekter av de beslut som fattas i riksdagen.

Jag vill fokusera på reduktionsplikten, som var ett fokusområde för ledamoten. Det finns underlag som tydligt visar att den underliggande resursmässiga och ekonomiska verkligheten gör er reduktionskalkyl helt omöjlig, Carina Ödebrink. Enligt statens offentliga utredning SOU 2023:15 slukar nämligen Sveriges reduktionsplikt ensam mer än hälften av hela Europas HVO-biodrivmedel. Inte ens om vi tog hit hela världens biodrivmedel skulle det rädda Sveriges klimatmål. Reduktionsplikten ger också kontraproduktiva effekter ekonomiskt och miljömässigt.

Hur ser ledamoten Carina Ödebrink och Socialdemokraterna på dessa effekter av reduktionsplikten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Först måste jag säga att jag är oerhört glad och stolt över att vara en del av en rörelse som vill rädda planeten. Jag är en del av en rörelse som ser hur det ser ut i världen i dag, med extrem hetta och översvämningar som beror på vårt sätt att leva. Jag är otroligt glad över att jag hör till en rörelse som ser det och vill göra något åt det - som vill skapa en bättre morgondag och en bättre värld för jordens och Sveriges befolkning.

Frågan till Rashid Farivar blir ju vad hans vision är för att rädda planeten. Sverige har trots allt förbundit sig att nå ett antal klimatmål. Jag tycker att frågan faller tillbaka på ledamoten själv. Jag uppfattar att ledamoten lägger fram fakta, men vad är lösningen?

Vi ser att Sverige måste ställa om. Den egna, inhemska produktionen måste öka, och laddinfrastrukturen måste byggas ut. En massa olika saker behöver göras för att vi i Sverige ska nå de klimatmål vi har förbundit oss att nå. Jag vill gärna höra hur Rashid Farivar tänker sig att man ska lösa frågan hur Sverige ska nå klimatmålen, med tanke på att Sverigedemokraterna egentligen ville slopa reduktionsplikten helt och hållet. Nu kommer den ju att bli knappt märkbar för människor vid pumpen.

Berätta alltså gärna för mig hur ni löser detta, Rashid Farivar!

Fru talman! Tack för svaret, ledamoten Carina Ödebrink!

Jag kan börja med att säga att jag inte har någon ambition att rädda planeten. Jag tror inte ens att planeten behöver räddas från svenskar.

Jag går tillbaka till min fråga med ett citat från utredningen jag nämnde. "Råvarorna till HVO" - det står för hydrogenated vegetable oil - "består oftast av jordbruksgrödor eller restströmmar från livsmedelsindustrin, såsom animaliska fetter eller frityroljor. Sverige har de senaste åren tagit en stor andel av den globala HVO-produktionen i anspråk och Drivkraft Sverige uppskattade att Sverige 2018 använde cirka 30 procent av den globala produktionen av HVO, eller 55 procent av produktionen inom EU."

Enligt riksdagens utredningstjänsts rapport 2023:70 bestod hela 63 procent av Sveriges HVO år 2021 av slakteriavfall från världens alla hörn. Det transporterades från hela världen till Sverige för att tankas i våra bilar så att vi skulle kunna köra runt. På vilket sätt är det miljövänligt? På vilket sätt kommer det att rädda planeten?

Det är extremt beklämmande att man beskriver reduktionsplikten som skillnaden mellan liv och klimatmässig död. Jag är jättestolt över vårt arbete tillsammans med regeringen för att slopa reduktionsplikten. Jag hade helst sett att vi slopade den helt och hållet - att den var totalt 0 procent - eftersom vi behöver biobränsle till de industrier eller transportmedel som inte kan gå på el, till exempel sjöfart och flyg. Där behöver vi biobränsle.

Jag ställer samma fråga som jag ställde till ledamoten tidigare.

Fru talman! Egentligen skulle jag kanske nöja mig med att säga något om det som Rashid Farivar inledde sin andra replik med, nämligen att han inte har någon avsikt att rädda planeten. Jag kan bara beklaga detta, och sedan finns det egentligen ingenting mer att säga. Jag tycker att det är häpnadsväckande att det kommer ett sådant uttalande från en ledamot av Sveriges riksdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Sverige har varit, är och kommer förhoppningsvis även i framtiden att vara ett föredöme i världen - ett land som går före, som genomför den gröna omställningen och som ser till att de gröna jobben hamnar här i Sverige. Det är jag stolt och glad över, och det tycker jag att vi ska fortsätta med. Jag stannar där, fru talman, för jag tycker inte att det finns mer att tillägga i detta replikskifte.

Fru talman! Tack, Carina Ödebrink, för ditt tal! Ledamoten nämnde Kristdemokraterna, så jag kände lite grann att jag var tvungen att begära replik och försvara det vi har sagt och gjort.

Vi tyckte som ledamoten sa - jag kommer inte ihåg om vi kallade det just hörnsten, men vi tyckte att det var viktigt. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att vara ödmjuk och kunna säga att något kanske inte blev det bästa för landet. När man ser att det är så tycker jag att man ska kunna säga att det inte var rätt väg utan att man vill tänka om. Det är därför vi säger att vi inte vill ha en så kraftig reduktionsplikt som den som beslutades. Det blev fel, och vi tänker att det nog är bättre att gå ned till den nivå vi nu har beslutat om, det vill säga 6 procent.

Ledamoten pratade om de ekonomiskt svåra förhållanden som många nu drabbas av på grund av hur det ser ut i vårt land. En del i detta är naturligtvis att drivmedelskostnaderna verkligen skenar iväg. Med dessa priser och med den tanke som den förra regeringen hade om att höja reduktionsplikten från 30,5 upp till 66 procent skulle vi prata om någonstans 32-33 kronor per liter för att tanka. Vem är det då som drabbas hårdast? Jo, som ledamoten själv var inne på är det de som lever under svåra ekonomiska förhållanden. Men många tycker ju att det inte går.

Min fråga till ledamoten är: Vet ledamoten hur många procent av det fossilfria som köps in som inte är från Sverige?

Fru talman! Jag är väldigt glad över att Magnus Oscarsson tog replik på mitt anförande. Jag hade tänkt att ta replik på hans anförande men hann inte med. Det gjorde Ulrika Heie. Men jag är glad för att jag fick möjlighet till detta.

Visst kan man tänka om, och över tid kan saker och ting förändras. Men det var trots allt sju partier i kammaren som stod bakom klimatramverket, klimatlagen och inrättandet av ett klimatpolitiskt råd. Det var ett väldigt viktigt beslut i Kristdemokraternas klimatpolitik. Det är bara fem år sedan. Vi talar inte om tio eller tjugo år sedan. Det är ändå i närtid.

Man kan ha olika uppfattningar om detta i politiken. Men beskedet från den sverigedemokratiskt ledda regeringen möttes av väldigt skarp kritik. Det var inte bara från oss socialdemokrater. Vi ifrågasatte vad det får för konsekvenser. Naturvårdsverket och regeringens eget klimatpolitiska råd säger att det är ett viktigt verktyg för att nå målet.

Innan min talartid rinner ut måste jag också bemöta att sänkt reduktionsplikt skulle vara en stöttning för de ekonomiskt svaga grupperna. Det tror jag är ett önsketänkande av Magnus Oscarsson. Drivmedelsbranschen själv säger att det är orealistiskt. Det kan öka efterfrågan, och det gör att priserna stiger i stället. Vill man stötta dem som har det svårt finns det andra sätt att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Jag fick tyvärr inte svar på min fråga. Då svarar jag själv på den, så att ledamoten får veta. I varje fall är facit: 80-85 procent av det fossilfria som i dag köps in till Sverige är inte från Sverige utan köps in utifrån. Det köps in från Brasilien och Indonesien.

Det måste man ändå ha med i detta när vi ska ha så mycket inblandning som 66 procent, som var den förra regeringens tanke. Jag tar inte från luften att det kommer att kosta runt 33 kronor litern. Det var vedertaget. Jag tror att till och med SVT tog upp det. Det är inget jag bara dribblar med.

Det är klart som korvspad att det kommer att vara jättetufft för människor oavsett var de lever, bor och verkar i landet. Jag talar om åkeriföretag. De har sagt att det är ett ödesval för dem. Det handlar om hur det kommer att gå för dem om vi ska fortsätta med den höga reduktionsplikten.

Människor hörde av sig till mig och sa: Det går inte att åka till jobbet längre med det här priset. Det är klart att det kommer att påverka jättemycket att priset kommer att vara så högt. Men nu har vi en ny regering som har fattat beslutet att vi inte ska ha upp till 66 procent utan ned till 6 procent.

Vi tror på att det kommer att påverka människor som lever och verkar på landsbygden. Våra jordbrukare säger att det är jätteviktigt att vi sänker reduktionsplikten. Det gäller även för människor som har det svårt ekonomiskt, som ledamoten själv var inne på. Det kommer med detta att bli lite lättare för dem. Det är jag övertygad om.

Fru talman! Det Magnus Oscarsson ger uttryck för gör mig lite oroad. Regeringen har nu gått ut och sagt att reduktionsplikten ska sänkas. Jag vet inte om Magnus Oscarsson har lyssnat på radio och läst i tidningar. Där säger drivmedelsbranschen bland andra att det är orealistiska förväntningar. Det finns i varje fall en risk att det inte kommer att göra så mycket för priset som Magnus Oscarsson och regeringen tror.

Vi kan ta Polen som exempel. Där har man den låga nivå som regeringen nu vill införa. Det har inte påverkat priset i den dramatiska utsträckning som Magnus Oscarsson tror att det ska göra här i Sverige. Det gör mig lite bekymrad.

Vi importerar mycket råvaror för att tillverka biogas. Avfall är i dag en vara på en marknad. Jag tar inte det som intäkt för att inte göra någonting. Det är inget skäl för mig att säga: Då ska vi inte ha biogas, för vi importerar alldeles för mycket.

Vi ska väl se till att stärka den svenska näringen och den egna produktionen. Det är inte minst viktigt med tanke på det läge vi i dag befinner oss i med ett krig i vår närhet och en klimatkris. Vi ska inte vara beroende av stater som är skurkaktiga. Med regeringens beslut om att sänka reduktionsplikten gör vi oss beroende av oljeproducerande länder som också är diktaturer. Det är bekymmersamt.

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande Vägtrafik- och fordonsfrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Det finns en fråga som helt dominerar området väg och fordon i dag. Det är klimatomställningen. Den har speciellt fokus på vår fordonsflotta och utökningen av antalet laddpunkter. Vägtransporterna står för 90 procent av utsläppen inom transportområdet, så Liberalernas fokus för att minska utsläppen ligger här.

På kort tid ska hela fordonsflottan bytas ut. Jag har arbetat med forskning på och utveckling av fordon i 35 år. Jag har sett hur elektroniken tog över i bilarna och de första stegen mot självkörande bilar. Det är fortfarande en stor utmaning. Men jag tänker att utbytet av fordonsflottan på 15 år är betydligt större på grund av tidsaspekten.

Utmaningen för samhället består av att få till en laddinfrastruktur som ligger före ökningen av antalet laddbara bilar. För fordonstillverkarna är utmaningen att få fram bilar som kan säljas till rimliga priser, så att fler personer har råd med en laddbar bil.

Båda utmaningarna är komplexa och kräver samarbete. Vi är dock på god väg. Vi har 5 miljoner personbilar i Sverige. Det är ganska konstant. År 2022 såldes det 162 000 laddbara bilar, vilket är en ökning med 20 procent. Andelen laddbara bilar av försäljningen var 56 procent. Motsvarande siffra förra året var 45 procent. Det går helt åt rätt håll.

Fru talman! Konkurrensen mellan biltillverkarna kommer att pressa fordonspriserna steg för steg. Det är komplext, då till exempel råvaror till batterier och halvledare är och troligen kommer att vara en bristvara under perioden.

För att ha fokus på klimatfrågan bör en lättförståelig inköpsinformation tas fram där kunden på ett lätt sätt kan jämföra olika bilar baserat på klimatutsläpp dels i livscykelperspektivet, dels i drift. Då tar man också hänsyn till hur framför allt batteriet men också till exempel stålet till bilens kaross har producerats.

Andelen sålda laddbara bilar behöver stadigt öka, och nuvarande ekonomiska kris riskerar att bryta den positiva trenden. Prognosen säger dock att en elbil kommer att kosta lika mycket som en fossildriven bil ungefär 2025-2026, och då kommer försäljningen att accelerera - inte minst eftersom andrahandsvärdet på fossildrivna bilar sannolikt kommer att sjunka då en elbil blir billigare att köra, vilket ytterligare förbättrar ekonomin vid inköp av en elbil. Detta kommer att bli en positiv spiral för klimatet. Men vi är inte där än, så det gäller att följa marknaden noga.

När det gäller tunga fordon ökar antalet elfordon stadigt. Lastbilspremien kvarstår dock då andelen nya ellastbilar fortfarande är låg.

Fru talman! Den andra utmaningen är laddinfrastrukturen för våra vägtransporter. Detta är den enskilt viktigaste utmaningen och den svåraste åtgärden för att transportområdet ska kunna ställa om, få bort sina klimatutsläpp och nå transportmålet: att utsläppen från våra transporter 2030 ska ha minskat med 70 procent jämfört med 2010.

I dag finns en rad stöd och subventioner för installation av laddbox vid villan och av laddinfrastruktur längs våra vägar och vid depåer. Dessutom finns Klimatklivet för stöd till laddplatser vid flerbostadshus.

Även denna fråga är komplex då detta förutsätter att tillräckligt mycket el kan levereras på kort tid för laddning där vi bor, reser och arbetar. Att producera och distribuera el innebär långa ledtider, och med de 15 år som vi har på oss för omställningen av fordonsflottan blir detta en flaskhals. Regeringen arbetar fokuserat för att komma i fatt efter den förra regeringens felbeslut om nedläggning av kärnkraft i södra Sverige, vilket är anledningen till den energikris vi nu ser i Västsverige och södra Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Liberalerna tror på idén om att förorenaren ska betala. Då en personbils livslängd just nu i snitt är 19 år behövs fossilfria bränslen för att minska utsläppen från dagens bensin- och dieseldrivna bilar, vilket kommer att påverka bränslepriset. Produktionen av fossilfria drivmedel måste dock gå i takt med inblandningen för att inte bränslepriset kraftigt ska höjas så att människors arbetspendling försvåras.

En intressant fråga i detta sammanhang är hur medellivslängden för en bil i Sverige kommer att utvecklas. Den har just nu ökat från 17 till 19 år, men en spaning är att medellivslängden kommer att sjunka när en begagnad elbil totalt sett, sett till inköp plus drift, blir mer ekonomisk än en fossildriven bil. Vad händer då med klimatutsläppen, om livslängden på våra bilar sänks dramatiskt och vi skrotar många av de fossildrivna bilarna?

Fru talman! Kriget i Ukraina har samtidigt aktualiserat frågan om beredskapslager så att behovet av transporter kan säkerställas vid ett större elavbrott. Parallellt finns också frågan om vårt kulturhistoriska arv i form av äldre bilar och om att säkerställa att det fortsatt finns bränslen för dessa fordon på marknaden.

Stora delar av vårt vägnät byggdes för drygt 60 år sedan. Ett eftersatt underhåll gör att stora delar av vägnätet behöver rustas upp. Det handlar inte minst om möjligheten att tillåta tyngre lastbilar på en större del av vårt vägnät. Transporterna måste fungera hela vägen från start till destination. Vägarnas bärighet har också stor betydelse för de mobila lastkranarna - en viktig funktion, inte minst vid byggnation. Trafikverket bör kunna erbjuda stöd till kommunerna med tillståndsprocesserna för mobila lastkranar.

Det är av vikt att staten fortsätter att ge betydande stöd till ägarna av enskilda vägar för att vägstandarden ska kunna upprätthållas. Om en allmän väg omvandlas till enskild väg får detta inte innebära att statens kostnader vältras över på vägarnas nya ägare.

Ett annat område är snöröjningen. Trafikverket bör utforma upphandlingar av entreprenörer så att det är möjligt att utföra snöröjning både åt staten och åt enskilda vägsamfälligheter.

Fru talman! Alla ska kunna röra sig på allmänna platser, oavsett funktionsvariation. Jag anser att åtgärder bör vidtas för att säkra framkomligheten vid transporter för personer med synnedsättning.

Fru talman! Nu kommer snart dagen när vi har självkörande fordon på våra vägar. Tekniken introducerades förra året och byggs ut successivt. Därför brådskar det att se över och anpassa all relevant lagstiftning så att självkörande bilar kan introduceras på våra vägar på ett trafiksäkert sätt. Med utgångspunkt i 2015 års rapport om införandet av självkörande fordon i Sverige behövs en strategi och en handlingsplan för hur självkörande bilar kan introduceras i samhället på ett säkert sätt.

Fru talman! Avslutningsvis skulle jag vilja trycka på att Liberalerna anser att satsningar på forskning som till exempel Fordonsstrategisk forskning och innovation, FFI, och samarbeten mellan universitet och näringsliv är viktiga pusselbitar för att det svenska fordonsklustret fortsatt ska kunna ligga i framkant. Svensk fordonsindustri utgörs av de största företag vi har i Sverige. De är, förutom stora arbetsgivare, en oerhört stark drivkraft för innovation och utveckling, och de skapar tillväxt runt om i Sverige, också genom att ny teknik även utnyttjas i andra företag utanför fordonsklustret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Fru talman! Jag har lyssnat på debatten och tänkt att jag ska vara tyst, men det blir så mycket och så konstigt.

Ledamoten Gellerman pratar om borttagandet av bonus malus, eller bonussystemet för elbilar, och menar att det inte har haft någon som helst effekt på elbilsförsäljningen. När man pratar med bilbranschen säger de att försäljningen av elbilar till framför allt privatpersoner tog tvärstopp. När det gäller företag finns fortfarande en viss försäljning, för där är utgångspunkten en annan när dessa beslut fattas.

Vad som hände när regeringen ryckte bort detta över en natt, vilket också gjorde att svenskarna tappade förtroendet för denna typ av stödåtgärder eftersom man inte vet hur länge de gäller, var att vi just då fick en beställningsbulk, för folk rusade och beställde bilar under ett dygn. De rullar nu ut i statistiken, men det säljs inga nya bilar på våra bilförsäljningsställen. Det tog alltså stopp där.

Det intressanta med den här regeringen är att allt nu ligger i korgen "elfordon". Det är jättebra att vi ska gå över till elfordon, men regeringen gör så konstiga saker. Regeringen skulle såklart ha behållit bonusen och sett till att också bygga ut laddinfrastrukturen så att vi har den.

Men att ta bort det styrmedel som var mycket effektivt - man kunde också ha reformerat det - var en katastrof för den utveckling som vi behöver inom fordonsbranschen i Sverige.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan - eller påståendena kanske jag snarare ska säga.

Jag får börja med att säga att jag blir lite förvånad över att ledamoten säger att jag i mitt anförande tog upp bonus malus och att det inte har någon effekt, för jag nämnde inte det styrmedlet över huvud taget.

Liberalerna har länge tyckt att man ska stödja ny teknik. Det gjorde vi när elbilarna behövde stöd i början, och vi gör likadant när det gäller lastbilar. Vi har en premie för att få igång den försäljningen. Jag var personligen med och tog det beslutet. Men när över 50 procent av de bilar som säljs på marknaden är elbilar eller laddbara bilar ska inte staten gå in och lägga pengar på det. Då ska staten lägga pengarna på laddinfrastruktur. Det var detta jag tog upp i mitt anförande.

När det gäller det som har hänt efter att bonus malus togs bort måste vi ha i åtanke att vi har en ekonomisk kris. Mobility Sweden säger att det säljs väldigt få bilar, men andelen elbilar bland de bilar som säljs är lika stor. Det vi får statistik på är registrerade bilar. Vi har ingen statistik på orderingången.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Hela nybilsförsäljningen har gått ned. Det är ett tecken på den ekonomiska krisen och inte på att vi har tagit bort bonus malus.

Fru talman! Vi har en ekonomisk kris, och det är alldeles sant att det mesta av försäljningen av dyra varor går ned. Men man kan tydligt se att det datum regeringen ströp bonusen till elbilar blev det en enorm effekt i form av att den typen av bilar slutade säljas. Vi vet att elbilar annars är det som folk traktar efter, för det är billigare att köra en elbil än en fossilbil, oavsett om vi har reduktionsplikt eller inte. Det är en otrolig fördel för många.

Det man nu har gjort är att man har försatt folk i det läget att de väljer att inte göra denna satsning trots att det är ekonomiskt dåliga tider. Vi hade velat se en helt annan typ av utrullning. Det är just på det området som vi kan se en stor förändring, för där har det tagit tvärstopp.

Det är märkligt att den här regeringen, som knappt pratar om annat än el, inte gick in med ett avtrappningssystem. Man kunde också göra som vi föreslog i vår budgetmotion och inte ha höga bonusar på dyra bilar utan rikta dem mot billigare bilar, så att också de som inte har samma ekonomiska möjligheter som många på Östermalm i Stockholm har skulle kunna köpa en elbil. De människorna har nu ingen möjlighet att komma in på den marknaden.

Ryckigheten och det som man nu har ställt till för konsumenterna är förödande, skulle jag säga. Det blir märkligt när regeringen pratar om att det bara är elfordon som ska till. Det anser vi i och för sig också, men det är märkligt att regeringen då tar bort styrmedlen.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna, även om de var underförstådda!

Att det blir en nedgång efter att man tar bort en stödåtgärd har vi sett tidigare. Jag satt i riksdagen under hela förra mandatperioden. Så fort man gör en förändring av styrmedlen får det effekter. Folk väntar med sina inköp tills stödet är infört, och sedan blir det jättestora inköp när det har införts. Och när man tar bort ett stöd händer det väldigt mycket precis innan det försvinner. Det är detsamma som vi ser här. Folk tidigarelade sina inköp innan stödet togs bort. Det är inget konstigt.

Jag skulle egentligen vilja fråga Daniel Helldén - nu är detta min slutreplik - var han ser statistik som visar att andelen elbilar av den totala försäljningen har gått ned. Jag kan nämligen inte få fram någon sådan statistik.

Vi bygger nu ut laddinfrastrukturen. Vi satsar mycket pengar. Regeringen anser att just laddinfrastrukturen är vad vi som samhälle måste satsa på. Där måste staten gå in och jobba.

Den billigaste elbilen kostar i dag kanske 350 000. En person med normala inkomster har inte råd med en sådan bil. Det gäller att vi får ut många elbilar, för om många ska kunna köra elbil måste vi bygga upp en begagnatmarknad. Efter tre år har värdet på en bil gått ned med ungefär 40 procent. Då kanske det är möjligt för det stora flertalet att köpa en sådan bil. Det är detta vi måste få igång för att skapa en större marknad med elbilar i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Tack, ledamoten Gellerman, för anförandet! Det är alldeles uppenbart att ledamoten har en gedigen bakgrund på det här området, vilket hon ju också berättade om, inte minst när det gäller fordonsfrågorna.

Detta med funktionsrättsfrågorna som belystes i anförandet är viktigt. Det är viktigt att vi lyfter det på olika sätt. Det vill jag också föra fram.

Jag har två frågor kopplade till anförandet. När det gäller autonoma fordon, alltså självkörande fordon, som också togs upp i anförandet, sa ledamoten att det behövs en strategi. Det fanns också ett tillkännagivande från våren 2018 till regeringen om att skyndsamt utarbeta en strategi för självkörande fordon, men sedan har det inte varit samma regering, så man har en viss förståelse för det. Men jag blev lite förvånad över vad som står i utskottets ställningstagande. Man säger att frågan bereds i Regeringskansliet och att man inte anser den färdigbehandlad. Men jag har läst igenom betänkandet ett par gånger nu, och jag kan inte hitta något om strategifrågan i utskottets ställningstagande. Det förvånar mig att den frågan inte kommer med där.

Min andra fråga handlar om vinterväghållning. Ledamoten nämnde möjligheten att göra tjänster åt flera huvudmän. Vad jag förstår har Trafikverket uttalat sig om detta. Nu noterar man att frågan bereds inom Regeringskansliet. Men vad är det för tidsaspekt på detta - hur länge ska man bereda det? Nu skiner solen, men kan man tänka sig att det nästa vinter kan finnas något i ett regleringsbrev eller liknande som faktiskt bidrar till att lösa denna problematik?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Detta med autonoma fordon ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Jag tror att vi med självkörande bilar kan lösa många problem. Jag har själv jobbat med frågan i ungefär åtta år och samlat in data för att kunna få en självkörande bil att köra ungefär som en mänsklig förare. Det handlar om att titta på hur en människa kör och kopiera över det till en självkörande bil.

Anledningen till att man började titta på självkörande bilar är att människan står för 90 procent av alla olyckor. Kan man då automatisera bilarna steg för steg kommer man också att minska antalet olyckor. Trafiksäkerheten är, tycker jag, den viktigaste fråga vi har.

Ledamoten tar upp hur vi hanterar frågan om autonoma fordon. Nu har det gått sju månader sedan regeringen tillträdde. Vi har haft väldigt många saker på vårt bord. Som jag nämnde i mitt anförande är kanske det viktigaste att skapa bra förutsättningar för en klimatomställning. Där fanns det väldigt mycket att göra efter den gamla regeringen.

Vi jobbar nu mycket med att se hur vi kan underlätta inte bara för självkörande bilar utan för hela digitaliseringen och uppkopplingen. Självkörande bilar går ju in gradvis. Man ska inte bara prata om självkörande bilar utan om hela digitaliseringen med aktiva säkerhetssystem och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Jag tackar för svaren. Min fråga kvarstår. Det behövs en strategi, sa ledamoten. Det står ingenting om en strategi i utskottets ställningstagande, och då blir man lite fundersam.

Sedan hade jag frågan om vinterväghållningen. Kan man förvänta sig att det ges uppdrag på detta område, så att man redan nästa vinter får möjlighet att se att man kan göra något försök, om så bara pilotförsök i något län? Det handlar om att ge den möjligheten så att vi kan se att vi har en vinterväghållning av hög kvalitet på alla typer av vägar. Då kan man också samordna möjligheterna, för det tänker jag är ett sätt att vara resurseffektiv på det stora hela. Trafikverket ser det säkert också som en del.

Då blir min fråga: Är detta något som man avser att lägga i ett regleringsbrev eller något annat till Trafikverket? De är ju många gånger ganska detaljerade, och man vill också se att den här problematiken kan lösa sig.

Jag undrar alltså om vinterväghållningen, och jag undrar varför det inte står något om strategin när man säger att den behövs.

Fru talman! Tack så mycket för frågan, ledamoten! Det var synd att strategin inte kom med, för jag tycker att den är viktig. Det har jag missat när jag har läst igenom detta. Det var väldigt många sidor; jag tror att det var 100 sidor att läsa.

Detta är en viktig fråga, och den har vi med oss när vi sitter och diskuterar. Man måste ha en strategi men också en konkret handlingsplan om vad man ska göra.

När det gäller vinterväghållningen tycker jag att ledamoten kommer med ett intressant förslag. Jag sa redan 2018, när jag kom in i riksdagen, att vi borde titta mer på ett system som man till exempel har i Finland. Man kan, som man säger, sandboxa. Man testar olika policyer på olika delar och ser: Vad är det som fungerar? Det förslag som ledamoten tar upp, att samordna möjligheterna med vinterväghållning och testa i ett mindre område och se hur det funkar, tycker jag låter intressant. Jag ska för egen del ta med mig det och se om det kan vara en möjlig väg att testa hur man gör detta på bästa sätt. Jag tackar för förslaget.

Fru talman! Vi i Sverigedemokraterna står bakom alla våra 14 reservationer i betänkandet - vi har lite fler än Centerpartiet. Men för att spara tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 36.

Fru talman! Vi ledamöter i Sveriges riksdag kan och ska skapa förutsättningar för att människor och företag ska kunna leva och verka i hela landet. Vi har ett ansvar att vidta åtgärder när vi ser att det uppstår allvarliga brister i vår infrastruktur. Väljarna, oavsett om de är företagare eller privatpersoner, kan med rätta förvänta sig att vi agerar. Det duger inte att knuffa in problem i en utredning, utan här krävs krafttag.

Någonting är riktigt galet när landets viktiga infrastruktur inte längre fungerar som den ska, när vägar blir oframkomliga på grund av bristande underhåll oavsett om det är sommar eller vinter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Den här vintern kom det återigen snö, precis som det brukar göra varje vinter, något som uppenbarligen kommer som en överraskning för Trafikverket. I stora delar av Sverige blockerades Europavägar och riksvägar - viktiga vägar för industri, handel och jordbruk och där privatpersoner, räddningstjänst, ambulans och polis måste kunna ta sig fram. Olyckorna lät inte heller vänta på sig. Kollisioner och avåkningar avlöste varandra. Olycksutvecklingen går åt fel håll. Människor dödas och skadas på våra vägar, många gånger på grund av brister i väghållningen.

Att så viktiga delar av vår infrastruktur är blockerade så fort det kommer lite snö är inte acceptabelt. Samhällskostnaderna vid så omfattande stopp blir naturligtvis stora, långt mycket större än kostnaden för en väl fungerande vinterväghållning.

För egen del blev jag kontaktad av flera åkeriägare och förare som larmade om glashala vägar där det till och med var svårt att gå. På Facebook lades filmer upp som visade att vägarna var så hala att man åkte på skorna på den isbelagda vägbanan.

Det har bildats en grupp på Facebook under namnet Vägen är vår arbetsplats. Gruppen skapades på grund av det allt sämre underhållet av våra vintervägar. Yrkesförarna utför viktiga transporter. De ser till att industrier, sjukhus, apotek, livsmedelsbutiker - för att nämna några - får sina transporter utförda.

Att underhållet av vintervägarna kraftigt försämrats de senaste 10-15 åren har varit ett ständigt samtalsämne bland landets yrkesförare. I radioinslag från olika delar av landet beskriver yrkesförare sin arbetssituation. Det är en arbetssituation som inte på något vis skulle accepteras i andra yrken. Det är inte rimligt att förare riskerar sin hälsa när de utför sitt arbete. Yrkesförarna ser till att transporter som är viktiga för industri och privatpersoner kommer fram. Det är inte heller rimligt att stora transportleder som Europavägar, riksvägar och större länsvägar är blockerade i flera timmar på grund av bristfälligt underhåll. Gång på gång säger Trafikverket att man ska stanna när väglaget är dåligt. En rimlig följdfråga blir då: Hur ska leveranser till industrier, livsmedelsbutiker, apotek och sjukhus utföras om bristfälligt underhåll ständigt stoppar godsflöden? Det är viktigt att dessa leveranser fungerar oavsett väder. Transporter är samhällets blodomlopp och en absolut förutsättning för att vårt välfärdssamhälle ska fungera.

Dessutom riskerar räddningstjänst, ambulans och polis att fördröjas i sin viktiga tjänsteutövning när underhållet av våra vägar är bristfälligt. Dåligt underhåll av våra vägar riskerar liv, bokstavligt talat.

Trafikverket måste avsätta tillräckliga resurser och utarbeta rutiner för att säkerställa funktionen på landets vägar oavsett årstid.

Det är inte acceptabelt att våra vägar förfaller och dessutom har ett så bristfälligt underhåll vid vinterväglag som vi sett exempel på de senaste vintrarna. Sverigedemokraterna anser därför att ökade satsningar på vägunderhåll i både det statliga och det enskilda vägnätet måste prioriteras.

I detta anförande instämde Rashid Farivar (SD).

Fru talman! Trafikutskottet har ett antal debatter som tangerar varandra, och det är mycket som handlar om transportsektorns omställning till fossilfrihet. Vi alla vet att till 2030 ska 70 procent av utsläppen vara borta, och vi vet att till 2045 ska alla utsläpp vara borta. Jag tänkte inte prata om den delen i dag. Vi har motioner om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Jag tänkte inte heller prata om de motioner vi har som handlar om bilpooler och behovet av dem, vilket dock är en central del för att göra omställningen. Vi kan dela på bilarna i stället för att var och en äger en bil.

Jag ska heller inte tala om den motion som vi har om att mopeder i klass II ställer till det med sina utsläpp och att vi därför skulle behöva ha miljözoner för mopeder i klass II. Jag kan rekommendera läsning av den motionen och vår reservation.

Nej, fru talman, jag tänkte i stället kort prata om vägrenarnas potential, som också är en del av trafikutskottets ansvarsområde. Det handlar om vägrenarnas möjlighet att hjälpa den biologiska mångfalden, som är en del av arbetet för att klara klimatomställningen. Vi behöver den biologiska mångfalden, och med mycket av det vi gör skadar vi den.

Vägrenarna i vårt nationella vägnät hanteras i dag huvudsakligen som en yta som klipps ren från växtlighet. Det främsta syftet är att hindra att växtligheten blir yvig, skymmer sikten och döljer djur i anslutning till vägarna.

För många växter är det här just precis vad de behöver: att bli klippta eller slagna. Klippningen av vägkanterna bidrar till samma funktion som den årliga slåttern i det traditionella jordbruket. Trafikverket slåttrar i princip 200 000 kilometer om året, och om vi ändrar hur vi slåttrar vägrenarna kan vi på ett relativt enkelt sätt skapa en artrik miljö som bidrar till ett levande landskap och en större biologisk mångfald. Mer än 300 olika rödlistade djur- och växtarter förekommer vid våra vägkanter, varav flera är av desamma som förekommer på ängar och naturbetesmarker.

Det ligger nära till hands att hantera vägrenen just som ängsmark genom att med anpassade maskiner slå av växtligheten vid rätt tidpunkt efter blomningen och samla upp det som slås av så att det blir mager jord i kanterna. Projektet Artrik energiutvinning i Skåne är ett framgångsrikt försök med specialanpassade slåtteraggregat för vägrensslåtter som samtidigt samlar upp resterna. Principen är enkel: Man slår helt enkelt av och plockar upp det som man har slagit ned.

Trafikverket har ett regeringsuppdrag som går ut på att ta hänsyn till just vägkanternas biologiska mångfald. Men uppdraget är för vagt, och intressen ställs mot varandra. Enligt Trafikverkets egen utvärdering krävs det bättre förutsättningar för ett strukturerat och framgångsrikt arbete för att värna den biologiska mångfalden och bibehålla den.

Om Trafikverket går över till ekologiskt anpassade slåtterprinciper får vi en standard för maskiner och arbetssätt som inte bara kommer att användas i det nationella vägnätet utan också på enskilda och kommunala vägar. Detta skulle betyda en stor vinst för den biologiska mångfalden runt om i landet. Sammanfattningsvis anser jag att Trafikverket, som har ansvaret för det nationella vägnätet, ska övergå till just ovan nämnda slåtterprinciper.

Fru talman! Med det här sagt står jag bakom Miljöpartiets alla reservationer, men för att vinna tid vid omröstningen väljer jag att yrka bifall endast till reservation 21 om bilpooler, som jag inte har pratat så mycket om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Tack för anförandet, ledamoten Daniel Helldén!

Jag vet att om man säger det jag säger blir man inte populär. Klimatfrågan har tyvärr vuxit till en religion där otrogna ska bestraffas hårt genom anklagelser om kätteri och klimatförnekelse, även om jag har full respekt för ledamotens ställningstagande när det gäller klimatmålet.

Men vad är egentligen klimatmålet? Klimatmålet är ett dokument, ett beslut, som i grund och botten har fattats i riksdagen och som drevs fram av Miljöpartiet under den förra regeringen. För mig är det inget mer än det. Jag respekterar Fit for 55 men inte klimatmålet.

I motionen 2022/23:2175 vill motionärerna från Miljöpartiet att nybilsförsäljning av fossilbilar ska fasas ut senast 2025. Min fråga till Daniel Helldén är: Vad ska vi ha för bilar efter 2025?

I partiledardebatten sa Märta Stenevi, partiledare för Miljöpartiet: Hade vi i stället satt press på matjättarna, satt press på elbolagen, slopat matmomsen och höjt barnbidragen hade det nått dem som har allra minst.

När kommer Miljöpartiet och deras samarbetspartier att sätta press på biltillverkarna och ingenjörerna att leverera dessa bilar efter 2025? Är detta något verkligt?

Fru talman! Tack, ledamoten Rashid Farivar, för frågorna!

Jag skulle vilja börja med klimatmålen. Man kan ha olika åsikter om huruvida det finns en klimatkris och om vi behöver vissa typer av mål. Jag förstår att ledamoten inte står bakom de nationella målen. Det gjorde inte SD när alla andra partier klubbade igenom dem, men tack och lov är vi i klar majoritet.

Det är ju inte så att det var Miljöpartiet som satte dessa mål. Jag kan hålla med om att Miljöpartiet har drivit på mycket för att vi ska få en klimatlagstiftning och målsättningar i denna lagstiftning, liksom i hela det arbete som finns med Miljömålsberedningen och annat. Men det som är lite intressant är att det finns en utredning som heter Fossilfrihet på väg. Den kom 2013 under Reinfeldts regering, och jag tror att den egentligen initierades av Centerpartiet. Där pratade man om att man skulle ha en fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Det översattes till 70 procent till 2030, det vill säga att man skulle få bort 70 procent av de fossila drivmedlen i fordonsflottan. Det var därifrån det målet kom.

Vi tycker att det var ett bra mål. Alla andra partier utom Sverigedemokraterna tyckte också att det var ett bra mål och ett utmärkt mål för Sverige för att peka ut vägen. Målet ligger fast, och även regeringen säger att det ligger fast, vilket gläder mig.

Hur ska vi klara att fasa ut försäljningen av nya fossilbilar till 2025? Om jag ska vara ärlig tror jag faktiskt att det blir svårt med den nya regeringens politik. Det hade gått lättare om vi hade fått ha kvar de beslut som togs i den förra regeringen.

Fru talman! Tack för svaret, ledamoten Daniel Helldén, även om det egentligen inte var något svar!

Den förra statsministern Magdalena Andersson har sagt att den framgång som vi ser i dagens Sverige beror på Stefan Löfvens industrialiseringspolitik och Miljöpartiets klimatpolitik. Klimatmålet är från Miljöpartiet, och jag står inte bakom detta nationella klimatmål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Internationella energirådet, IEA, samt Geologiska forskningscentralen i Finland säger i en rapport att den totala mängden kända kopparfyndigheter globalt uppgår till cirka 870 miljoner ton. Men bara kopparåtgången för en global övergång till förnybar energi estimeras vara 4,5 miljarder ton, det vill säga fem gånger mer än vad som finns på jorden. Detsamma gäller en massa annat, som kobolt, litium, stål och aluminium.

Kraftverk för förnybar energiproduktion behöver i genomsnitt åtta till tolv gånger mer koppar än fossilbaserad energiproduktion. Eldrivna fordon behöver tre till fyra gånger mer koppar än fordon med traditionella förbränningsmotorer. Bristsituationen kommer att ha dramatisk inverkan på vår förmåga att bygga den infrastruktur som krävs för energiomställningen, till exempel vindkraft, elbilar och laddstationer.

Materialet finns inte. Det kommer inte att räcka. Jag ställer min fråga igen: När kommer Miljöpartiet och dess samarbetspartier till vänster att pressa ingenjörer, bilindustrin och dess leverantörer att leverera dessa lösningar?

Fru talman! Målen bygger på att vi inser att klimatkrisen är här och att vi måste göra mycket. Om ledamoten Farivar inte tror på att det är en klimatkris eller att koldioxidutsläppen ställer till det kan jag förstå det sätt han pratar om dessa saker på.

Vi och den överväldigande majoriteten av alla forskare som håller på med dessa saker anser att omställningen behövs. När vi i Sveriges riksdag sätter upp målen 2030 och 2045 sätter näringslivet igång med att ställa om. Volvo kommer att sluta tillverka fossilbränslebilar, och från 2030 kommer det att endast finnas eldrivna. De slutar med tillverkningen av dieselmotorer i höst. Att dessa mål finns innebär ett tryck på omställningen. Det handlar såklart inte bara om de nationella målen i Sverige utan även om internationella mål. Branschen vet att det här kommer. Det här är att trycka på, och det är då det händer. Näringslivet tycker att det här är bra. Svenskt Näringsliv vill ha det här, och de går före och visar hur man kan göra.

Det var en fråga initialt om hur vi ska klara det här till 2025. Vi skulle nog ha klarat det om vi hade fortsatt framåt mot målet. Det handlar om vilka bilar vi ställer ut, inte vilka bilar vi har. Det här är något vi behöver göra. Alla bilar som nu ställs ut lever i 17-20 år och släpper ut sin koldioxid - och det är inte bra.

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att förmedla att Sverigedemokraterna står bakom samtliga sina reservationer i betänkandet, men för att spara tid under voteringen väljer jag att yrka bifall endast till reservationerna 8 och 30.

Fru talman! När de tyska ingenjörerna och industrimännen Nikolaus Otto, Gottlieb Daimler och Wilhelm Maybach utvecklade och presenterade den första bensindrivna fyrtaktsförbränningsmotorn 1876 hade de ingen aning om att den västerländska klimatrörelsen drygt 140 år senare skulle skylla planetens klimatmässiga död på just den uppfinningen. De hade säkert avstått från att montera den där motorn på en hästdroska nio år senare för att bygga världens första bil om de hade resonerat som dagens klimataktivister och vissa politiker. Men vi kan vara glada och tacksamma att dessa individer samt många andra västerländska ingenjörer och entreprenörer inom bilindustrin har tänkt rationellt, utvecklat och framställt den billiga, praktiska och pålitliga tekniken som dagligen hjälper miljarder människor över hela världen att resa eller transportera varor från punkt A till punkt B.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vägtrafik- och fordonsfrågor

Fru talman! Med detta sagt vill jag absolut inte förminska vikten av klimatåtgärder, hållbarhetsarbete och ny teknik för att lösa de nya utmaningar mänskligheten har framför sig. Men är verkligen förbud mot en viss fungerande teknik den rimligaste lösningen för att tvinga fram bättre teknik? Och en ännu viktigare fråga kan vara: Vilka tvingar fram dessa förbud? Är det ingenjörer, experter och entreprenörer, eller är det outbildade aktivister, politiker och byråkrater som är styrda av sina känslor?

Fru talman! Det nya rödgröna styret i Stockholms stad vill införa nya strängare miljözoner för trafiken i Gamla stan och delar av city. En del av åtgärderna som styret har meddelat är att i delar av Stockholms innerstad kommer endast el- och gasbilar att få köras, det vill säga i miljözonklass 3 som införs år 2024. På delar av Sveavägen kommer trafiken att stängas av helt under vissa helger.

Detta förslag bortser helt från det faktum att varutransportsektorn både prismässigt och strukturellt ännu är helt beroende av traditionella diesel och bensindrivna tunga och lätta lastbilar. Ungefär 90 procent av alla varutransporter i Sverige är under 30 mil. Logistikbranschens fordonsflotta är inte i närheten av att kunna möta Stockholms nya fordonskrav, och en framtvingad elektrifiering i en tid präglad av både energibrist och skenande matpriser kommer att leda till akut varubrist och ännu högre priser. Därmed anser Sverigedemokraterna att möjligheten att stifta nationella lagar mot att kommuner skadligt begränsar biltrafiken på kommunal nivå ska utredas.

Fru talman! En annan fråga som Sverigedemokraterna länge har drivit är att ge bättre möjligheter och förutsättningar för motorentusiaster att engagera sig inom motorhobbyn. Motorhobbyn har en viktig uppgift i att bevara vår motorhistoria, och många motorentusiaster vill därför bevara viktiga fordonsmodeller för framtiden. Av någon anledning har enskilda tjänstemän vid länsstyrelsernas miljöskyddsavdelningar fattat beslut om att värdefulla renoveringsobjekt inte får importeras utan ska betraktas som miljöfarligt avfall och därmed skrotas.

EU-lagstiftningen ger tydliga riktlinjer om att begagnade fordon normalt inte ska betraktas som miljöfarligt avfall. Inte heller om det föreligger ett renoveringsbehov är fordonet miljöfarligt avfall. Motorhobbyn är en viktig del av vårt samhälle, och den får inte ödeläggas av godtyckliga beslut från myndigheter. Därmed anser Sverigedemokraterna att riksdagen och regeringen borde erbjuda bättre skydd av veteranbilshobbyns och motorentusiasternas värdefulla insatser.

Vägtrafik- och fordonsfrågor

I detta anförande instämde Thomas Morell (SD).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 24 maj.)