Vårändringsbudget för 2016

Debatt om förslag 21 juni 2016
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 3

Anf. 68 Dennis Dioukarev (SD)

Fru talman! Sverigedemokraternas utgångspunkt är att nuvarande såväl som föregående regering har hanterat migrationspolitiken på ett närmast destruktivt sätt. Man har försatt landet i den djupaste krisen i modern tid.

Denna kris ska nu delvis lösas genom att tillskjuta belopp överstigande 30 miljarder kronor på migrationsområdet, enbart för att klara av hanteringen för innevarande år. Höjningen ska täcka mottagandet för ett halvår som har hunnit passera innan budgeten är beslutad samt räcka fram till slutet av året.

Sverigedemokraternas inställning är att med en långsiktigt ansvarstagande politik hade detta scenario aldrig inträffat. Nu ställs vi dock inför fullbordat faktum, vilket gör att vår bedömning landat i att det som redan har skett måste finansieras eftersom kostnaden redan har uppstått.

Vi räknar i vårt scenario med att vår politik får genomslag under andra halvåret, vilket innebär att vi inte ser behovet av den dramatiska ökningen som den sittande regeringen vill tillskjuta. Med sverigedemokratisk politik kommer volymen på mottagandet att närma sig noll. Processen kommer att förkortas betydligt genom att man tillämpar principen om första säkra land, vilket innebär att asylanten har bevisbördan för att denne inte har kommit via ett säkert land. Är så fallet är det per automatik avslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vårändringsbudget för 2016

Fru talman! För Sverigedemokraterna är Migrationsverket den viktigaste myndigheten. Vi måste ju ha en myndighet som jobbar med återvandring. Därför godtar vi regeringens tillskott. Myndighetens huvudsakliga verksamhet ska framför allt gå ut på att facilitera och stimulera återvandring och användas för detta syfte. Det handlar om att effektivisera avvisningar och utvisningar, snabba på ärendeprocessen i enlighet med principen om första säkra land, utföra extensiva kontroller av ålder och bakgrund rörande dem som i dag befinner sig i asylsystemet samt på olika sätt arbeta med återvandringsfrågor.

Vad gäller utgiftsområde 13 säger vi nej till satsningar på särlösningar och ineffektiva åtgärder i svensk integrationspolitik. Vår ambition är breda lösningar som gynnar alla, inte enskilda särintressen. Vi avser vidare att återkomma i höst med helt nya lösningar på de problem som dagens politik skapat.

Vidare accepterar vi en lägre standard på boenden och en reducering av de ersättningar som i dag utgår. Vi ändrar också på unga mäns möjligheter - det är främst unga män det handlar om - att bo på HVB-hem eftersom det dels inte genomförs ålderskontroller, dels inte går att motivera sådana kostnadskrävande boenden. Vi kan också konstatera att situationen på HVB-hemmen eskalerar. Vi har sett upprepade fall av skadegörelse, sexuella övergrepp, hot, våld och till och med mord. Så sent som i förra veckan rapporterades det om att personal smittats av tuberkulos.

Fru talman! Jag hade velat tala mer om de sociala konsekvenserna av massinvandringspolitiken i mitt anförande - de förtjänar ett större utrymme i debatten - men eftersom detta är en budgetdebatt ska jag säga ett par saker om de ekonomiska följderna.

Man skär ned på samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Man skär ned på anslaget till Arbetsmiljöverket. I tider av tågstopp och förseningar väljer regeringen att dra ned på underhållet av statens infrastruktur med en halv miljard kronor. Man skär ned på försvar och samhällets krisberedskap. Samtidigt som skolresultaten sjunker väljer man att minska antalet anställda på lågstadiet, och man minskar kraftigt medlen till universitet och högskolor. Man skär ned på allmän miljö- och naturvård.

Allt detta säger vi nej till.

Allt det här har två saker gemensamt: De är vitala samhällsfunktioner och samtidigt föremål för kraftiga nedskärningar. Eller så är de en omfördelning, en ekonomisk omfördelning, från svenska medborgare till icke-medborgare.

Men man gör det sämre inte bara för dem som redan är här. Nej, här nöjer man sig inte. Man ska också skära i biståndet för dem som absolut inte kan ta sig hit - människor i krigens närområde på flykt - i behov av humanitärt bistånd, i behov av det mest grundläggande, i behov av mat, vatten, medicin och tak över huvudet.

Vid voteringen i dag avser regeringen att få mandat för att ta ytterligare drygt 4 miljarder kronor från det internationella biståndet för att finansiera flyktingmottagande i Sverige.

Enligt EU:s gränsbyrå Frontex, och detta är alltså EU:s egna siffror, är minst 60 procent av de asylsökande här inte på grund av att de flyr krig utan som ekonomiska migranter på jakt efter en europeisk levnadsstandard. Och majoriteten av dessa är också unga, friska män.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vårändringsbudget för 2016

Det är alltså denna grupp som prioriteras och premieras framför barn, framför kvinnor, framför gamla i Mellanöstern. Det är en skam!

Vi säger nej till denna snedvridna prioritering som tar resurser från katastrof- och fattigdomsbekämpning och humanitärt bistånd till förmån för en fortsatt dyr invandring till Sverige.

Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation.


Anf. 69 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Om regeringen anser att budgeten behöver justeras eller förändras till följd av att det har uppkommit oförutsedda behov som kräver nya medel kan man lämna förslag om det till riksdagen. Så ser regelverket ut. Det sker normalt två gånger om året i samband med vårpropositionen - som nu - och budgetpropositionen på hösten.

I vårändringsbudgeten hanterar regeringen i huvudsak konsekvenserna till följd av den situation som uppstod på migrationsområdet under senhösten och vintern efter det att budgetpropositionen lämnades till riksdagen. Det faktum att många människor då sökte asyl i Sverige påverkar anslagen och hanteras i propositionen. Noteras kan förstås också att regeringen därutöver har agerat genom en omläggning av politiken med idkontroller, gränskontroller och en migrationspolitik som i övrigt dras ned till EU:s miniminivå.

I ändringsbudgeten justeras Migrationsverkets anslag för att hantera den nya situationen. Regeringen förstärker också resurserna för att påskynda etablering för dem som får ett positivt besked på sin ansökan genom att öka resurserna till kompetenskartläggning, validering och ett nytt snabbspår för entreprenörer. För att stärka utbildningen i svenska för nyanlända genomförs en satsning på sfi och svenska som andraspråk bland annat genom vidareutbildning av lärare.

Fru talman! Fler förväntas nu också få avslag på sin ansökan. Fler kommer alltså att behöva lämna Sverige. Polisen och Migrationsverket får därför ökade resurser för att arbetet ska kunna genomföras i ökad utsträckning. Det är förstås viktigt att det fungerar för legitimiteten i politiken och för att invandringen ska vara reglerad.

Regeringen tar alltså ansvar för den förändrade situationen i ändringsbudgeten. Det är fråga om ansvar för att myndigheter får de resurser som krävs, ansvar för att förbättra etableringen samt ansvar för att utöka kapaciteten så att de som får avslag på sina ansökningar också lämnar Sverige.

Jag yrkar därför bifall till förslaget i utskottets betänkande.


Anf. 70 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Vårändringsbudgeten är en del av de förhandlingar om budgeten som sker mellan regeringen och Vänsterpartiet. Jag ska nu lyfta fram de delar som vi i Vänsterpartiet är extra stolta över att ha drivit igenom och de delar där vi inte delar regeringens politik.

Något som man kanske inte spontant relaterar till Vänsterpartiet är krav på fler poliser. Men det är faktiskt något som vi i Vänsterpartiet har drivit de senaste åren.

I denna budget utökas polisens resurser med 283 miljoner kronor. Härigenom stärks förutsättningarna för polisens arbete i närområden, så kallade närområdespoliser, och arbetet mot hatbrott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vårändringsbudget för 2016

Hotet från de högerextrema krafterna blir allt tydligare, och därför ska den så kallade Kungälvsmodellen i det förebyggande arbetet mot högerextremism implementeras i skolor över hela Sverige. Själv stötte jag på Christer Mattssons arbete redan som kommunpolitiker. Man jobbar bland annat med resor till Auschwitz. Jag tycker att det är ett väldigt bra arbete, för rasismen behöver bekämpas varje dag.

Den stora migrationen till Sverige har dominerat den politiska debatten under 2015 och 2016. Nu är det dags att integrera alla de människor som har sökt och fått skydd i Sverige. Det behövs såklart en rad satsningar inom en mängd områden, både på kort och på lång sikt, för att alla ska kunna få ett jobb och en bostad.

För egen del ser jag det som en möjlighet för Sveriges landsbygdskommuner, för till skillnad från när kriget på Balkan ägde rum på 90-talet finns det i dag bostadsbrist i väldigt många kommuner i Sverige - framför allt i storstäderna. Det gör det svårare att flytta från ankomstkommunen, vilket gör det än viktigare att stärka nätverken lokalt, där man bor och verkar.

Därför sker nu satsningar på rättvisare och effektivare validering och bedömning av utländsk utbildning. En kompetenskartläggning ska ske redan under asylprocessen så att det blir tydligt för både arbetsköpare och arbetstagare vilken kompetens den sökande faktiskt har.

Det ska vara möjligt för folkhögskolor att utföra språkundervisning som syftar till att stärka kunskaperna i svenska språket och till att främja deltagande i arbets- och samhällsliv, något som tidigare hindrats av krångliga regelverk. Ökade medel ges också för att stärka förutsättningarna för bra språkundervisning när det gäller svenska för invandrare på komvux.

Fru talman! Migrationen till Sverige har minskat kraftigt sedan regeringens repressiva politik med gränskontroller och försämrad familjeåterförening fått genomslag. Det har gjort att färre än tidigare söker asyl, framför allt jämfört med Migrationsverkets tidigare prognos.

Vårändringsbudgeten bygger på en tidigare prognos av Migrationsverket som nu har reviderats ned. I tidigare budgetar har det skett en viss avräkning på biståndet som en följd av hög migration. Eventuella justeringar i motsatt riktning med återföring av medel till biståndet får lösas i kommande förhandlingar om höständringsbudgeten.

Ett område där vi i Vänsterpartiet inte delar regeringens politik är RUT-avdraget. Det undandrar statskassan betydande skatteinkomster som annars skulle kunna användas för att stärka välfärden. RUT-avdraget används främst av höginkomsttagare och ökar ojämlikheten i samhället. Det är svårt att förstå varför låginkomsttagare som inte har råd med RUT-tjänster ska vara med och skattesubventionera höginkomsttagares hushållsnära tjänster. Därför är vi i Vänsterpartiet kritiska till den utvidgning av RUT-avdraget som nu sker.

När det gäller ändringen av rätten till bistånd för vissa utlänningar bygger det på migrationsöverenskommelsen mellan regeringen och Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna. Det är en överenskommelse som Vänsterpartiet inte står bakom eftersom den utgår från en felaktig verklighetsbeskrivning och innebär att asylrätten undergrävs. Vänsterpartiet reserverade sig därför när den extra ändringsbudgeten behandlades i finansutskottet och röstade i kammaren emot regeringens förslag om att ändra rätten till bistånd för vissa utlänningar.

Vårändringsbudget för 2016

Vi menar att ändringen kommer att göra situationen ännu svårare för människor som redan är väldigt utsatta och att den inte kommer att få den effekt som eftersträvas. I stället borde fokus ha legat på ett effektivt återvändande med bibehållen rättssäkerhet och mänsklig värdighet, inte på repressiva åtgärder. Vi i Vänsterpartiet anser att det i stället borde ha införts positiva incitament som ökar den enskildas vilja till frivilligt återvändande. Vänsterpartiet är därför djupt kritiskt till den utveckling inom asylpolitiken som regeringen drivit fram och som vi ska rösta om i kammaren senare i dag.

Med det sagt, fru talman, vill jag yrka bifall till förslaget.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Beslut

Ändringar i statens budget för 2016 (FiU21)

Riksdagen säger i stort ja till regeringens förslag om ändrade inkomster och utgifter för 2016. Utöver regeringens förslag anser riksdagen att ramen för utgiftsområde Migration och anslaget för ersättning av bostadskostnader inom utgiftsområdet ska minskas med 200 miljoner kronor. Detta som en följd av riksdagens tidigare beslut om att ändra rätten till bistånd för vissa utlänningar.

Regeringens förslag i vårändringsbudgeten för 2016 innebär sammantaget att de medel som tilldelas statens budget ökar med 27,4 miljarder kronor netto. Statens inkomster beräknas minska med 0,5 miljarder kronor.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.