Vårtilläggsbudget för 2009

Herr talman! Nästa år beräknar regeringen att en halv miljon människor i vårt land kommer att vara arbetslösa. Då har vi återigen massarbetslöshet i Sverige. Regeringen bedömer också att utanförskapet som var borgerlighetens viktigaste valfråga kommer att ha ökat med 300 000 människor under den borgerliga regeringsperioden. Regeringen beräknar att utbetalningarna av socialbidrag kommer att öka med 5 000 miljoner kronor. Regeringens jobbpolitik har satts på prov i en lågkonjunktur. Det visar sig inte vara en jobbpolitik som de borgerliga stod för. Det visade sig vara en socialbidragspolitik. För att hitta ett större misslyckande än den nuvarande borgerliga regeringens politik för att möta en lågkonjunktur får man gå tillbaka till den tidigare borgerliga regeringsperioden 1991-1994. Då gick 60 000 företag i konkurs, en halv miljon människor blev arbetslösa, och de offentliga finanserna kördes i botten. Jag tror tyvärr att det finns goda förutsättningar för att resultatet av den nuvarande borgerliga regeringsperioden kan bli än värre. Detta om något är ett kapitalt misslyckande, ett misslyckande som de arbetslösa, och inte minst de arbetslösa ungdomarna, kommer att få betala ett enormt högt pris för. Detta beror i huvudsak på den otroliga passivitet som regeringen visar för att möta lågkonjunkturen. Det är en passivitet som innebär att ungdomsarbetslösheten nu exploderar i Sverige. Redan nu är Sverige ett av de länder i Europa som har högst ungdomsarbetslöshet. Den totala arbetslösheten ökar snabbare i Sverige än i övriga Europa. Regeringen säger sig satsa stort för att möta lågkonjunkturen. Men det mesta av regeringens satsningar är ökade utbetalningar av a-kassa till alla de människor som nu blir arbetslösa. Man kan fråga sig hur ökade utbetalningar av a-kassa kan skapa nya jobb. För ett år sedan när vi debatterade tilläggsbudget 1 för 2008 såg vi socialdemokrater att en lågkonjunktur närmade sig, bland annat mot bakgrund av att tillväxten hade halverats från 4 till 2 procent. Vi såg detta och hade konkreta politiska förslag för att möta lågkonjunkturen. Hösten 2008 gjorde finansoron att den redan nedåtgående konjunkturen försämrades radikalt. Vi socialdemokrater har lagt omfattande förslag här i riksdagen för att möta jobbkrisen. Allt har avslagits av en borgerlig riksdag samtidigt som regeringens egen politik för att möta lågkonjunkturen och jobbkrisen är ett misslyckande. Arbetslösheten exploderar nu medan regeringen passivt kommenterar och tittar på. När den socialdemokratiska regeringen lämnade över Sverige till den borgerliga regeringen 2006 skapades tusentals nya jobb varje månad, statsskulden betalades av med hundratals miljoner kronor varje vecka, och nyföretagandet låg på topp. I dag är det precis tvärtom. Nu går hundratals människor ut i arbetslöshet varje dag. Regeringen lånar varje dag flera hundra miljoner kronor, och konkurserna bland landets småföretagare ökar. Herr talman! Hade allting varit perfekt om vi hade haft en rödgrön regering? Nej, självklart inte. Sverige hade drabbats av såväl finanskris som lågkonjunktur, och arbetslösheten hade ökat även om vi hade haft en rödgrön regering. Men tiotusentals människor som i dag är arbetslösa hade med vår politik haft jobb eller utbildning. De som blir arbetslösa en kortare eller längre tid hade haft en bättre arbetslöshetsförsäkring. Människor som är sjuka hade inte ställts på bar backe. Satsningar på att mildra konjunkturnedgången och investeringar för framtiden hade genomförts. Med en rödgrön regering hade Sverige inte varit så illa ute som vi är nu. Herr talman! Regeringen monterar ned den svenska välfärden. Nya regler, omorganisation, uppsägningar och för lite pengar i Försäkringskassan har gjort att människor inte får den ersättning som de har rätt till. Jag har träffat en del av dem. Jag hoppas att också ni andra har gjort det. Vad säger man till en ensamstående kvinna, som har skadat sig på jobbet, som inte har fått sin sjukersättning på tre månader? Vad säger man till dem som inte längre kan låna av släkten? Hyra och andra räkningar ska betalas, och människor måste ha mat. Det vore intressant att höra från borgerliga politiker vad deras råd är till alla som har detta som sin vardag. Det skulle också vara intressant att höra hur en person som är sjuk, och där både läkare och psykologer har intygat att personen i fråga inte kan jobba, och som har förbrukat sina sjukersättningsdagar ska klara sig. Hur ska denna person klara av att betala sin hyra och mat? I år drabbas flera tusen av detta, och nästa år handlar det om ca 40 000 människor som mister sin sjukersättning. Det är också ett stort antal människor som nu mister sina jobb och får en a-kassa som är 40-50 procent av den tidigare lönen. Det är ingen lätt situation för många människor som hamnar i den situationen. Herr talman! Nästan varje dag möts vi av nya varsel i välfärden. Samtidigt sker det också många uppsägningar utan varsel när kommuner och landsting gör sig av med vikarier, visstidsanställda och timanställda. Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet har levererat rapporter som pekar på det akuta behovet av ytterligare pengar från regeringen till kommunsektorn för att på det viset förhindra stora uppsägningar. Enligt Konjunkturinstitutet leder regeringens politik till att så många som upp till 15 000 anställda i sjukvården, skolan och äldreomsorgen riskerar att sägas upp. 1 000 lärare är redan varslade, och ett par tusen anställda inom äldreomsorgen sägs nu upp. Jag tror att det är få som anser att vi har för många lärare och för små klasser i skolan. När det gäller de gamla går diskussionen het i samhället om att det inte finns tillräckligt många anställda i äldreomsorgen så att en gammal människa ens kan få komma ut lite grann i den friska luften. Jag har inte hört någon politiker säga att det i äldreomsorgen finns för mycket personal, snarare tvärtom, åtminstone när tv-kameran är på. I brist på ytterligare satsningar i år från regeringen sägs nu personal upp i skolan och i äldreomsorgen. I sjukvården är det på samma sätt. Karolinska Universitetssjukhuset varslade 600 i januari. Ungefär lika många ska bort på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg. Sundsvalls sjukhus ska spara 235 miljoner kronor i år och nästa år. Var sjätte anställd ska bort. I Region Skåne ska 1 000 jobb bort. Landstinget i Norrbotten ska spara 700 miljoner kronor på tre år. I Västerbotten måste landstinget spara 200 miljoner kronor per år 2010 och 2011. 1 000 anställda kan komma att sägas upp. Herr talman! När jag på fredagens morgon läste Hallands Nyheter blev jag oerhört illa berörd. En grupp läkare på Varbergs sjukhus beskrev hur vården ser ut på den avdelning där de i dag jobbar. De vågar inte gå ut med sina namn eftersom de är rädda för repressalier. Men när människor dör därför att de inte får sjukvård är det droppen som fått bägaren att rinna över för dessa läkare. En 90-årig kvinna väntar i tio timmar på sjukhusets akutmottagning utan att få någon vård. Hon dör av grav blodbrist. Det kändes hemskt. Vi mådde jättedåligt allihop. Så säger en av läkarna. En annan kvinna med en allvarlig infektion i kroppen låg en hel natt innan hon ens fick en ordentlig undersökning. Patienter med hjärtbesvär läggs in på gynekologiska avdelningar där personalen har helt andra kompetenser än för hjärtsjukdomar. Vissa patienter glöms helt bort. Patientsäkerheten är inte värd namnet, säger läkarna som beskriver situationen i sjukvården som ett kaos. Detta är enligt vår mening helt oacceptabelt! Herr talman! Vi har en jobbkris och går nu mot massarbetslöshet. Inte minst ungdomar kommer att drabbas oerhört hårt. Vi har också en trygghetskris. Tusentals människor mister sin sjukersättning trots att de är sjuka. Många arbetslösa ska klara sig på en ersättning som motsvarar ungefär hälften av vad de tidigare haft i lön. Vidare har vi en välfärdskris. Sjukvården, skolan och kvaliteten i äldreomsorgen riskerar att radikalt försämras. Vi har en regering som är ansvarig för denna situation. Det är inte lågkonjunkturen som har försämrat tryggheten. Det hade regeringen gjort redan innan konjunkturnedgången kom. Det är regeringens ansvar att mer pengar inte tillförs sjukvården, skolan och äldreomsorgen. Det är regeringens ansvar att lågkonjunkturen inte möts med aktiva åtgärder för fler jobb och utbildning. Herr talman! Det värsta är att det värsta ligger framför oss. Regeringens oförmåga att hantera lågkonjunkturen kommer att skada enskilda människor och också vårt samhälle. En politik för att möta de utmaningar som vi står inför saknas i regeringens tilläggsbudget. Herr talman! Mot bakgrund av det till riksdagen anförda yrkar jag bifall till våra reservationer.

Herr talman! Jag ska fatta mig väldigt kort. Otroligt mycket mer skulle behöva göras redan detta år. Det gäller till exempel att göra stora satsningar på en grön omställning i Sverige, att satsa stort på utbildning, att vidta konkreta åtgärder för att möta en skenande ungdomsarbetslöshet och att kunna ge kommunerna pengar för att undvika nedskärningar i dag inom vård och skola. Vi är kritiska till regeringens tricksande med utgiftstaket och med att i december i år tillskjuta pengar till kommunerna - pengar som är tänkta för år 2010. Men vi har tidigare i dag haft en lång diskussion om den ekonomiska politiken som väldigt mycket går in också i det som gäller år 2009. Därför tänker jag vid detta tillfälle nöja mig med att tillönska riksdagens tjänstemän och ledamöter en väldigt trevlig sommar. Jag yrkar bifall till reservation 6.

Herr talman! Vi har just haft en lång debatt om vårbudgeten så jag har inte för avsikt att nu göra ett stort omtag. Redan i januari hade vi en stor tilläggsbudget med insatser för att redan då möta den ökade arbetslösheten till följd av konjunkturen och till följd av finanskrisen. Då handlade det om att göra ROT-insatser. Nu handlar det om att möta de ökade behoven i fråga om a-kassan - det gäller då aktiva åtgärder. I den här tilläggsbudgeten handlar det om 10 miljarder till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Dessutom har vi en utbetalning, ett extra konjunkturstöd till kommuner och landsting, på 7 miljarder. Totalt handlar den här tilläggsbudgeten om 24 miljarder i ökade anslag. Det är mer än det brukar vara i en tilläggsbudget. Men så här kan vi göra tack vare att vi tidigare har varit försiktiga och har bra marginaler när det gäller utgiftstak och annat. De medel som betalas ut till kommunerna, herr talman, tänkte jag lite grann resonera om. Dessa medel betalas ut i december och är avsedda för verksamheten 2010. När vi resonerat med Sveriges Kommuner och Landsting har de sagt till oss att 2010 är det riktigt trånga året. Redan för 2009 - alltså i budgeten för innevarande år - har vi tillfört kommuner och landsting i storleksordningen 10 miljarder i form av kömiljarden och sänkta arbetsgivaravgifter som i sig innebar 3 miljarder. Redan i höstens budget tillfördes alltså kommuner och landsting ökade resurser. Nu aviserar vi konjunkturstödet för 2010. Detta betalas ut i december 2009. Dessutom ger vi i vårbudgeten, som vi tidigare diskuterat, besked om ett tillskott på ytterligare 10 miljarder för 2011/12. När det gäller oppositionen har Mikaela Valtersson nämnt - om detta står det också i deras reservationer - att man är kritisk till att vi i förskott betalar ut pengar till kommuner och landsting. Man kallar detta för budgettricksande. Ja, det stöd till kommuner och landsting som är avsett för 2010 betalas ut 2009. Anledningen är att det under budgettaket för 2009 finns ett större utrymme. Eftersom det är en så osäker situation vill vi behålla goda marginaler till utgiftstaket under år 2010. Skillnaden jämfört med tidigare socialdemokratiska regeringar är att vi betalar ut i förskott, medan de hade ovanan att skjuta på betalningar och betala ut i efterskott. Landets jordbrukare exempelvis lät man notoriskt vänta på de ersättningar som skulle komma i december men som kom efter årsskiftet. Jag överlåter på åhörarna, på dem som lyssnar på denna debatt, att avgöra vad som är det bästa sättet. Jag ser ju hellre att man betalar ut i förskott än att en räkning betalas för sent. Med det sagda yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Herr talman! Som tidigare sagts har vi under förmiddagen och eftermiddagen här haft en budgetdebatt. Ulla Andersson har för Vänsterpartiets del redan deltagit i diskussionen och framfört de viktiga punkter som vi vill framhålla. Det handlar då om att stoppa uppsägningar i kommunerna och om att vi vill tidigarelägga infrastrukturprojekt. Vi vill också ha ett tidsbegränsat ROT-avdrag som även omfattar flerfamiljshus, alltså inte bara det som alliansen nu sjösätter. Vidare tycker vi att det är viktigt att investera i utbildning och praktik samt att det behövs ett brett ungdomslyft. De frågorna har varit centrala för oss. Vi har här också haft några timmars skattediskussioner och konstaterat att alliansen har sänkt skatter med ca 85 miljarder kronor. Det är nu så illa att många kommuner och landsting kommer att få fatta beslut om skattehöjningar. Trots att man kommer att höja skatter riskerar många människor att mista jobbet. Vi tycker att det är en cynisk politik från alliansens sida. Med dessa ord, herr talman, yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation 5.