Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Fru talman! Säkerhetsläget i världen har försämrats kraftigt genom Rysslands hänsynslösa invasion av Ukraina, situationen i Mellanöstern och intensiva påverkanskampanjer från främmande makt. Sveriges säkerhetsläge har också försämrats under längre tid. Vi har smärtsamt fått uppleva tragedierna på Drottninggatan 2017 och i Bryssel 2023. Båda dåden utfördes av personer som borde ha lämnat Sverige respektive Belgien i enlighet med myndigheters beslut. Vi är nog alla överens om att det är händelser som vi aldrig vill uppleva igen.

Terrorhotet mot Sverige har ökat. I augusti förra året höjde Säkerhetspolisen sin bedömning av terrorhotnivån i Sverige från tre till fyra på en femgradig skala. Säkerhetspolisen bedömer att Sverige har gått från att betraktas som ett legitimt mål till ett prioriterat mål för aktörer i den islamistiska miljön. Detta är mycket allvarligt. Den moderatledda regeringen ser det som högsta prioritet att vidta åtgärder för att förhindra hot mot Sveriges säkerhet och därmed skydda vårt land och våra medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Säkerhetsfrågorna är viktiga också inom migrationspolitiken. Många som söker en tillflykt i Sverige vill bli en del av den svenska gemenskapen. Det är personer som arbetar hårt, lär sig språket och gör rätt för sig. Samtidigt ser vi att rekordmånga personer nekas svenskt medborgarskap till följd av att Säkerhetspolisen anser att de är för farliga och kan utgöra hot mot Sveriges säkerhet.

Mot denna bakgrund lägger regeringen fram förslag för att öka säkerheten i Sverige och stärka vår förmåga att utvisa personer som vill skada vårt samhälle. Med det förslag som vi debatterar i dag utökar vi antalet grunder för återkallelse av uppehållstillstånd, så att fler utlänningar som kan komma att bedriva säkerhetshotande verksamhet inte ska ha möjlighet att stanna kvar i landet. Det handlar om personer som kan antas komma att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism.

I dag finns inte möjlighet att återkalla ett uppehållstillstånd vid alla typer av säkerhetshotande verksamhet om personen har vistats i Sverige i mer än tre år. Regeringen föreslår därför också att tidsfristen förlängs och i vissa fall tas bort. Dessutom föreslås att hanteringen av främlingspass skärps och att sådana pass lättare ska kunna återkallas på grund av säkerhetshot.

Det är viktigt att myndigheter ges möjlighet att på ett tidigt stadium agera mot verksamhet som kan komma att hota säkerheten i Sverige. Att kunna återkalla ett uppehållstillstånd är en viktig åtgärd för att kunna agera mot dem som bedriver säkerhetshotande verksamhet.

Fru talman! Att återkalla uppehållstillstånd är i sig en stor fråga och ett viktigt arbete som totalt nonchalerades av den socialdemokratiska regeringen. En alarmerande rapport från Riksrevisionen visar att den socialdemokratiska regeringen inte gav Migrationsverket några mål, uppdrag eller rapporteringskrav om återkallelse av uppehållstillstånd.

Resultatet blev att 9 000 personer som hade registrerats som utflyttade från Sverige 2019 eller tidigare hade kvar sina permanenta uppehållstillstånd i slutet av 2020. Flera hundratals miljoner kronor har försvunnit från skattebetalarna när bidrag har fortsatt att betalas ut till personer som har fått eller borde ha fått sitt uppehållstillstånd återkallat.

Riksrevisionen påpekar också att sekretesshinder mellan myndigheter utgör ett mycket stort problem. Andra myndigheter kan sitta på viktig information som de inte får lov att lämna till Migrationsverket. Det kan medföra att uppehållstillstånd som borde återkallas inte återkallas.

Fru talman! Nu är det slut med den socialdemokratiska regeringens slapphänthet. Den moderatledda regeringen agerar kraftfullt. Redan i december 2022 gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att prioritera återkallelser av uppehållstillstånd. Migrationsverket har sedan dess ställt om sitt arbete och inrättat nya avdelningar som fokuserar på just återkallelse. Vi ser redan resultat. År 2023 återkallades dubbelt så många uppehållstillstånd som året innan.

Dessutom bedriver regeringen ett offensivt arbete för att bryta sekretesshinder mellan myndigheter. Utgångspunkten ska, i motsats till i dag, vara att myndigheter får dela information med varandra för att förhindra och bekämpa brott.

Ännu har vi bara hunnit se början på hur den moderatledda regeringen steg för steg stärker säkerheten i migrationspolitiken och får ordning på Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Fru talman! Regeringen anser att terrorism är ett av de allvarligaste hoten mot demokratin, enskildas åtnjutande av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Regeringen har därför nyligen tagit fram en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism med fyra strategiska områden: förebygga våldsbejakande extremism och terrorism, förhindra terroristattentat och andra ideologiskt motiverade brott, skydda samhällets människor och funktioner samt hantera situationen under och efter ett attentat.

Med denna strategi vill regeringen att hela vårt samhälle tillsammans effektivt ska bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism och därigenom värna enskilda människors och familjers trygghet och säkerhet och försvara vårt fria och öppna samhälle. Med den som grund och med de skarpa förslag vi i dag ska rösta igenom här i Sveriges riksdag gör vi Sverige tryggare och ser till att människor som på olika sätt utgör säkerhetshot lämnar landet.

Fru talman! De förslag som vi förhoppningsvis röstar igenom i dag presenterades i en utredning redan i början av 2020. Men den socialdemokratiska regeringen lade inte fram dessa förslag för riksdagen. Vad jag förstår avser Socialdemokraterna i dag att rösta ja till förslagen. Vi ser alltså återigen bevis för att Socialdemokraterna bara är för en stram migrationspolitik när de är i opposition. Socialdemokraternas påstående att de alltid har varit för en stram migrationspolitik är makalös historieförfalskning. Varför gjorde de i så fall ingenting åt exempelvis just de här förslagen?

Jag noterar även, återigen, att Socialdemokraternas samtliga samarbetspartier systematiskt säger nej till grundbulten i de här förslagen. De vill inte ha en stram migrationspolitik. De vill helt andra saker. Och historiken på området brukar vara tydlig: Om Socialdemokraterna väl får makten böjer de sig för sina samarbetspartier och kompromissar bort sin egen politik.

Jag hoppas ju att de här förslagen kvarstår oavsett vem som vinner nästa val. Men tre är fler än ett, och det är uppenbart att Socialdemokraternas samarbetspartier vill något helt annat.

Fru talman! Det krävs en moderatledd regering för att Sverige ska ha en stram migrationspolitik och en politik som värnar Sveriges säkerhet.

Jag vill härmed yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

I detta anförande instämde Caroline Högström (M).

Fru talman! Regeringen föreslår bland annat att det ska vara möjligt att återkalla uppehållstillstånd för personer som kan antas ha koppling till terrorism. Jag vet inte hur arbetsfördelningen ser ut hos den högernationalistiska regeringen och Sverigedemokraterna, men tillsammans med Socialdemokraterna är man i alla fall överens om att så allvarliga delar av lagstiftningen ska bygga på antaganden.

Lagrådet sågar denna del av förslaget och anser att den inte bör genomföras. Beviskravet "kan antas" är knappt ett beviskrav, och det öppnar upp för godtycke och rättsosäkra beslut. Det är inte seriöst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Dessutom pekar Lagrådet på att terroristbrottslagen redan i dag är mycket omfattande. Det är inte bara deltagande i eller samröre med en terroristorganisation, finansiering av terrorism och rekrytering som är straffbelagt. Även medverkan till sådan brottslighet i form av anstiftan, medhjälp, försök eller förberedelse är straffbart. Redan i dag, i enlighet med den nya lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar, kan en utvisning beslutas om någon kan antas göra sig skyldig till eller medverka till terroristbrott.

Man ställer sig frågan, precis som Lagrådet gör, vad som vid sidan av den mycket omfattande kriminaliseringen enligt terroristbrottslagen kan utgöra verksamhet med koppling till terrorism och vad som egentligen saknas i dag. De lagar vi har omfattar nämligen det som gäller terrorism, men regeringen vill att man ska kunna gå på antaganden om att någon har koppling till terrorism.

Fru talman! Det här är ju helt befängt. Tycker regeringen att det är en god demokratisk ordning att medvetet sätta rättssäkerheten ur spel? Är det en god demokratisk ordning att fatta beslut baserade på antaganden utan beviskrav?

Fru talman! Vänsterpartiet bör väl ha diskvalificerat sig för all framtid från att hänvisa till Lagrådet vad gäller eventuella synpunkter på lagstiftning. Det yttersta exemplet är väl gymnasielagen som Vänsterpartiet stöttade medan Lagrådet konstaterade att den lagstiftningen hade nått gränsen för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas. Möjligen ska ledamoten ha ett lägre tonläge när det gäller just den aspekten.

Regeringen har noga begrundat Lagrådets synpunkter, men vår bedömning kvarstår. Det är enligt Säkerhetspolisen en viktig åtgärd att kunna återkalla uppehållstillstånd för att agera mot dem som bedriver säkerhetshotande verksamhet med koppling till terrorism. Därför gör regeringen i likhet med utredningen bedömningen att det här är ett viktigt förslag för att myndigheter ska kunna agera kraftfullt och på ett tidigt stadium.

I Sverige har vi i modern tid en tradition av att ignorera och blunda för problem så länge det bara går tills de plötsligt är alldeles uppenbara och skadan redan är skedd. Det gäller till exempel den ohållbara migrationspolitiken eller att man inte i tid agerade mot den grova gängbrottsligheten på våra gator. Det är problem som politiken blundade för tills de blev ett faktum. Då vände politiken 180 grader.

Den här regeringen vill arbeta proaktivt och till exempel säkerställa att terroristattentat över huvud taget inte inträffar på våra gator och undanröja säkerhetshot innan de är en realitet. Vi går vidare med den här lagstiftningen eftersom det är statens yttersta uppgift att säkra tryggheten och säkerheten för sina medborgare.

Fru talman! Jag vill framhålla att Sverige är en demokrati och att det i en rättsstat finns en viktig relation mellan staten och den enskilde. Jag tycker att den ska ske i god demokratisk ordning och inte bygga på antaganden, som den här regeringen vill. Man behöver följa viktiga demokratiska principer, och en av dem är beviskravet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Jag tycker att vi ska ha ett starkt, demokratiskt rättssystem som inte sätter rättssäkerheten ur spel, som det här förslaget gör. Det slopar mer eller mindre beviskravet och hotar rättssäkerheten för den enskilde. Lagrådet menar på att det inte kan uteslutas att detta leder till tillämpningsproblem. Ser Moderaterna detta?

Förslaget leder också till rättssäkerhetsproblem och rättsotrygghet för personer med uppehållstillstånd i Sverige. "Det säger sig självt att om förslaget genomförs kan ytterligare rättssäkerhetsproblem förutses", enligt Lagrådet. Men jag konstaterar att Moderaterna enligt sitt svar vill bygga lagstiftningen på enkla antaganden. Det får oerhörda konsekvenser för demokrati och rättssäkerhet.

Hur tänker sig regeringen att detta ska ske i praktiken? I dag remitterar Migrationsverket ärenden till Säkerhetspolisen, och myndigheterna samarbetar kring säkerhetsärenden. I praktiken följer Migrationsverket rutinmässigt Säkerhetspolisens rekommendationer om att om någon utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet ska den utvisas.

Om Säkerhetspolisen ska gå på så vaga grunder som att anta att någon har koppling till terrorism - kan inte Migrationsverket själva bara anta det? Det finns ju inget beviskrav längre. Man ska helt enkelt anta saker. Vad blir då skillnaden? Rättssäkerheten är ändå satt ur spel.

Fru talman! Låt mig understryka att detta med att anta att någon ska ägna sig åt en viss verksamhet är det beviskrav som gäller redan i dag i fråga om till exempel spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet. Där skiljer sig alltså inte beviskravet från vad som gäller i dagens lagstiftning.

Jag noterade den ganska svepande kritiken i Vänsterpartiets följdmotion. Man undrar såklart om Vänsterpartiet också vill slopa de grunder som redan finns i dagens lagstiftning för att återkalla ett uppehållstillstånd. Det är samma nivå på beviskrav när det handlar om att någon antas ägna sig åt någonting. Låt mig alltså understryka att i det fallet ändras inte beviskravet.

Koppling till terrorism liksom företagsstyrt spioneri är två nya grunder som införs, men med samma formulering om att personen i fråga kan antas ägna sig åt detta. Låt mig upprepa att det är oerhört viktigt att myndigheter kan agera på ett tidigt stadium mot eventuella säkerhetshot och terrorism.

Det finns också en tydlig formulering om att när det gäller terrorismen handlar det om verksamhet som kan hota säkerheten i Sverige. Där får man såklart göra en noggrann prövning. Det sker ett gott samarbete i dag mellan Migrationsverket och Säkerhetspolisen. Man hjälps åt att göra gemensamma bedömningar.

Låt mig återkomma till att det har gjorts alldeles för lite under den socialdemokratiska regeringen, som Vänsterpartiet stöttade, för att säkra tryggheten och säkerheten för våra medborgare. Nu går vi vidare med förslag som borde ha blivit verklighet redan 2020 när den förra regeringen hade chansen, för vi tänker inte se på när nya dåd eller säkerhetshot inträffar. Vi tänker förebygga och vara proaktiva för att säkra människors trygghet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Fru talman! Jag tänker ta upp frågan om vad det egentligen är för gärningar som med det nya lagförslaget kan leda till att människor som lever i Sverige och har uppehållstillstånd här kan bli av med dem. Lagförslaget vill utvidga vilken typ av handlingar eller antagna handlingar som kan få dessa allvarliga konsekvenser.

Jag tänker ställa den fråga som Lagrådet lyft fram i sitt yttrande. De ställer frågan vad som vid sidan av den mycket omfattande kriminaliseringen enligt terroristbrottslagen kan utgöra verksamhet "med koppling till terrorism". Det gäller särskilt som verksamheten då bör vara av sådant slag att den hotar säkerheten i landet. Vilken verksamhet är det Moderaterna ser framför sig som hotar säkerheten i Sverige men som inte är kriminaliserad redan i dag?

Vi i riksdagen har ju utvidgat kriminaliseringen av vad som kan vara ett terroristbrott väldigt mycket. Vad är det som är kvar? Vad tar den här lagstiftningen sikte på? Jag frågar inte minst mot bakgrund av vad vi har sett i vår omvärld, där auktoritära regimer missbrukat begreppet terrorism för att fängsla oppositionella, journalister och andra som kritiserar makthavare. Jag skulle ogärna se att vi i Sverige tar steg i en sådan riktning eller öppnar för att auktoritära ledare i framtiden kan missbruka en sådan här lagstiftning.

Fru talman! Jag kan börja med att säga det jag sa till Vänsterpartiet. Det är alltid intressant när Miljöpartiet lutar sig mot Lagrådets kritik när man själv i regeringsställning inte var så noga med att ta hänsyn till Lagrådets synpunkter. Gymnasielagen fick ju som sagt graverande kritik från Lagrådet för att vara helt oacceptabel i fråga om hur lagstiftning kan utformas.

Som jag sa till Tony Haddou tidigare har regeringen tittat noga på Lagrådets kritik men bedömer ändå att detta är viktigt att gå vidare med för att myndigheter ska kunna agera tidigt. Är det någonting vi vet om terrorism eller terroraktiviteter är det att terrorister är kreativa när det gäller vilka grepp de använder för att skada vårt samhälle. Jag tror att det är omöjligt att lista exakta aktiviteter - därav formuleringen "koppling till terrorism".

Det blir också svårt för mig att ge exakta exempel på vad det skulle kunna vara, men jag vet att man i förarbetena pratar om att det kan handla om deltagande i en sammanslutning som inte är att anse som en terroristorganisation i lagens mening men som till exempel ägnar sig åt rekrytering till terrorism. Det kan vara ett exempel, men detta blir så att säga en teoretisk övning. Jag tror nämligen inte att det är jag som ska lista varje aktivitet explicit.

I takt med att terroristerna blir alltmer kreativa är det viktigt att myndigheterna har lagstiftning och befogenheter för att kunna agera mot säkerhetshot när de inträffar. För att formuleringen "koppling till terrorism" inte ska bli alltför vag finns det som sagt också inskrivet att verksamheten ska vara av ett sådant slag att den hotar säkerheten i vårt land.

Fru talman! Jag tycker faktiskt att en politiker som lägger fram ett lagförslag som av några av landets högsta jurister anses bidra till rättsosäkerhet, rättssäkerhetsproblem och en rättsotrygghet för en stor grupp människor ska kunna svara på vilken situation lagen är tänkt att användas i. Vad är det som är farligt för Sverige och som man inte anser redan är kriminaliserat enligt terroristbrottslagen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Det Lagrådet konstaterar är nämligen att de inte kan se situationer där en aktivitet skulle ha koppling till terrorism och vara farlig för Sverige men inte redan vara kriminaliserad i terrorbrottslagen. Jag tycker alltså att Moderaterna bör svara på frågan: Vad är det för situationer som kan leda till att man blir berövad sitt uppehållstillstånd och rätten att vara i Sverige? Inte minst är ju detta viktigt att veta för alla de människor som berörs, så att de kan vara förutseende och fatta beslut som inte leder till att de godtyckligt blir av med sina uppehållstillstånd.

Jag tycker alltså att detta ansvar faktiskt vilar tungt på Moderaterna, som leder regeringen och Justitiedepartementet. Vi vill inte ha en situation där människor slumpmässigt och godtyckligt kan bli av med grundläggande rättigheter. I många länder missbrukas terroristlagstiftningen av auktoritära ledare för att fängsla oppositionella och journalister. Sverige ska inte öppna upp för den typen av godtycke i lagstiftningen, utan vi ska genom terroristbrottslagen kriminalisera handlingar som är farliga för riket och ha en rättssäkerhet i vårt system.

Fru talman! Annika Hirvonen vill ha ett exempel från Moderaterna på aktiviteter som kan utgöra denna typ av verksamhet med koppling till terrorism. Jag gav Annika Hirvonen ett exempel, och jag tänker inte ge ytterligare 15 olika exempel. Jag gav ett exempel på en situation där lagstiftningen kan vara relevant, och därutöver vidhåller jag att man kan stå och rapa upp tio exakta aktiviteter men att terroristerna alltid kommer att vara mer kreativa än så. Jag tror att det vore olämpligt.

Detta ger myndigheter möjlighet att på ett tidigt stadium agera mot säkerhetshot på vår mark, och vi i denna kammare borde egentligen kunna vara överens om att det är en helt grundläggande uppgift för den svenska staten och våra myndigheter att skydda våra medborgare. Regeringen lägger fram förslag som enligt utredningens förslag och enligt vad Säkerhetspolisen har sagt är helt avgörande för att man ska kunna undanröja säkerhetshot.

Jag tycker inte att vi ska ha en slumpmässig eller godtycklig lagstiftning. Jag tycker att detta blir en väldigt bra lagstiftning som ger ytterligare befogenheter till myndigheterna och som gör att Migrationsverket och Säkerhetspolisen kan göra noggranna bedömningar av vad som är ett säkerhetshot.

Om det är någon som vill ha en slumpmässig och godtycklig migrationspolitik är det ju snarare Miljöpartiet, som i stället vill dela ut uppehållstillstånd på just slumpmässiga och godtyckliga villkor. Gymnasielagen var det kanske yttersta exemplet på detta från den förra mandatperioden. Där frångick man helt vår ordinarie asyllagstiftning och migrationspolitik. Jag tycker alltså att man ska ha ett lite lägre tonläge.

Jag tror att detta kommer att bli ett viktigt verktyg för våra myndigheter i arbetet med att värna säkerheten för våra medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Fru talman! Jag blev helt chockad när Moderaterna, som är ett regeringsparti, mot slutet av replikskiftet sa att vi inte ska ha en godtycklig lagstiftning. Det är nämligen precis det man skapar just nu när man bygger en lagstiftning på antaganden. Jag måste säga att det är helt befängt.

Regeringen, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna vill bland annat att främlingspass ska kunna återkallas av säkerhetsskäl och att ärenden där Säkerhetspolisen förordar att en utlänning inte ska beviljas främlingspass eller att en utlännings främlingspass ska återkallas ska utgöra säkerhetsärenden enligt utlänningslagen. Vidare föreslås att det ska vara möjligt att i vissa fall återkalla ett uppehållstillstånd om det kan antas att en utlänning kommer att bedriva statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism.

Det är naturligtvis rimligt att vidta åtgärder för att förhindra hot mot Sveriges säkerhet, men att lägga fram förslag om att återkalla uppehållstillstånd om det kan antas att någon exempelvis bedriver verksamhet kopplat till terrorism måste jag säga är alldeles för oseriöst i en så här pass allvarlig fråga att man undrar om regeringen ens gör sitt jobb på Justitiedepartementet. Att någon kan antas göra något är knappt ett beviskrav, och det öppnar upp för godtycklighet och rättsosäkra beslut.

Vänsterpartiet har inget förtroende för regeringen, och en av anledningarna är att den medvetet skapar brister i rättssäkerheten och de demokratiska principer vi anser viktiga. De bör värderas högre än vad regeringen gör.

I fråga om att kunna återkalla uppehållstillstånd av säkerhetsskäl anser vi att det måste ställas höga krav på bevisning för att personer ska kunna utvisas. Vi har tidigare, i samband med att förslaget om ett nytt regelverk för kvalificerade säkerhetsärenden behandlades i riksdagen, lyft vår oro för att lagen kommer att leda till fler godtyckliga utvisningar på oklara grunder. Nu visar sig denna oro återigen befogad när regeringen väljer att gå vidare med detta förslag, som bland annat Lagrådet kritiserat kraftigt.

Kritiken gäller inte minst att besluten kommer att grundas på antaganden och att det öppnar för tillämpningsproblem och rättssäkerhetsproblem. Det är inte seriöst. Lagrådet anser att förslaget inte bör gå igenom i den del som handlar om återkallelse på grund av verksamhet med koppling till terrorism. Lagrådet konstaterar att inte bara deltagande i en terroristorganisation, samröre med en terroristorganisation, finansiering av terrorism samt rekrytering redan är straffbelagt utan att även medverkan till sådan brottslighet i form av anstiftan eller medhjälp är straffbart. Här ska det noteras att ansvaret för medhjälp till brott är mycket omfattande enligt svensk rätt.

Dessutom är det i terroristbrottslagen i stor utsträckning föreskrivet straffansvar för försök, förberedelse och stämpling till de nämnda brottstyperna samt för medverkan till försök. Lagrådet ställer sig därför frågan vad som vid sidan av den mycket omfattande kriminaliseringen enligt terroristbrottslagen kan utgöra verksamhet med koppling till terrorism. Att sitta och göra egna antaganden anser vi inte vara seriöst.

Lagrådet menar vidare att kopplingen till terrorism blir diffus och svårfångad. Som förslaget är utformat finns det en risk att tillämpningen av bestämmelsen inte får tillräckligt tydliga gränser utan kan komma att framstå som godtycklig. Om förslaget genomförs kan ytterligare rättssäkerhetsproblem förutses, med åtföljande rättsotrygghet för personer med uppehållstillstånd i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Svenska Röda Korset skriver i sitt remissvar att det låga beviskravet i kombination med utvidgningen av möjligheterna till återkallelse kommer att innebära risk för en ökning av antalet personer som får sitt uppehållstillstånd återkallat på grunder som är svåra att verifiera. Detta är ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten och problematiskt ur rättssäkerhetssynpunkt, i synnerhet eftersom det rör sig om personer som kan vistas i landet under en längre tid.

Vänsterpartiet instämmer i Röda Korsets och Lagrådets synpunkter. Vi konstaterar även att regeringen är fullt medveten om de rättssäkerhetsproblem som uppstår med förslaget. Det är näst intill surrealistiskt att regeringen känner till problemen med hur mycket godtycke och vilka brister i rättssäkerheten det öppnar för men väljer att köra på ändå.

Så har det hittills varit med denna regering. Den låter dessvärre ofta känslor, tyckande och ren populism ligga som grund för rättspolitiska förslag och tar inte ansvar för konsekvenserna det kan medföra. Jag yrkar bifall till reservation 1, fru talman.

Fru talman! Tony Haddou har nu i ett par anföranden riktat in sig på beviskravet "kan antas". Jag tror att han har nämnt det över tio gånger hitintills i debatten. Det är ett lägre ställt beviskrav än vad som gäller annars. Det är helt korrekt. Men det är inte ett beviskrav som på något sätt är unikt för den lagstiftning som vi ska fatta beslut om i dag, utan det finns redan i dag.

Det finns bland annat i lagen om särskild utlänningskontroll vad gäller kvalificerade säkerhetsärenden. Det är en annan lagstiftning än den vi diskuterar här i dag. De kvalificerade säkerhetsärenden gäller personer som kan antas komma att begå terrorbrott. Jag har en enkel fråga till Tony Haddou, om det är så att han tycker att beviskravet är så problematiskt. Är det Vänsterpartiets position i dag att lagen som särskild utlänningskontroll ska slopas?

Fru talman! Det är oseriöst att bygga på antaganden även i utlänningslagen. När det gäller den lagstiftning som det nu hänvisas till var Vänsterpartiet också kritiskt till förslaget. Jag tror att ledamoten känner till att vi då hade synpunkter. Vi tyckte att man inte ska bygga lagstiftning på antaganden.

Man ska också känna till att Säkerhetspolisen gör en bedömning av om någon utgör hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet. Säkerhetspolisen ska förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott mot rikets säkerhet och terroristbrott.

Det vi har synpunkter på är att bygga lagstiftningen i utlänningslagen på antaganden. Det är totalt rättsosäkert. Det är inte seriöst. Ska man sitta och anta saker kan jag ställa precis samma fråga som jag ställde till Moderaterna.

Ska man behöva koppla in Säkerhetspolisen kan man på Migrationsverket sitta och göra egna antaganden så diffust som det blir. Det är inte seriöst. Man bygger lagstiftningen på antaganden. Det blir godtyckligt. Det är vad vi ser som ett problem här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Att regeringen inte ser det som ett problem är inget som chockar mig jättemycket. Människor upplever att regeringen hotar demokratin i Sverige. Den urholkar demokratin. Vi börjar se ett mönster i de förslag som regeringen lägger fram. Det blir inte i den demokratiska anda vi har haft i Sverige. Man breder ut det och skapar godtycklig rättsosäkerhet i Sverige. Det tycker inte jag är seriöst.

Fru talman! Bara så att Tony Haddou förstår hur förslaget är tänkt att fungera: Anledningen till att Säkerhetspolisen fortfarande ska remitteras i sådana här ärenden är att det vore extremt olämpligt att låta Migrationsverket få tillgång till den typen av uppgifter som vi talar om här. Det gäller speciellt med tanke på de problem som Migrationsverket har haft med personalförsörjningen och så vidare tidigare. Men det är en annan historia.

Jag hörde däremot inget svar på min väldigt enkla ja-eller-nej-fråga. Det är inte en så liten fråga. Lagen om särskild utlänningskontroll är extremt viktig i Sverige. Det gäller genuint farliga människor som inte har några vettiga skäl att vara i Sverige över huvud taget förutom att på olika sätt försöka att underminera landets säkerhet och försöka att utgöra en aktiv grogrund för framtida terrorism. Ska den lagen avskaffas, Tony Haddou, ja eller nej?

Jag tittade lite i Vänsterpartiets motionsbank tidigare i dag. Jag har inte hittat några exempel på att Vänsterpartiet vill avskaffa lagen, trots att beviskravet kan antas vara djupt problematiskt enligt Tony Haddou. Jag vill ha svar på en enkel ja-eller-nej-fråga. Tycker Vänsterpartiet i dag att lagen om särskild utlänningskontroll ska avskaffas?

Det är en fråga som är extremt viktig med tanke på framtida regeringsbildningar och så vidare. Vad är det vänsterblocket egentligen kommer att göra? Vilka galenskaper kommer det att hitta på i framtiden om det blir en regeringsförhandling på den sidan?

Nu är det dags att ge ett enkelt ja-eller-nej-svar, Tony Haddou. Ska lagen om särskild utlänningskontroll finnas kvar, eller ska den inte finnas kvar?

Fru talman! Jag tror inte att ledamoten hörde vad vi ansåg om de här frågorna. Vi har inget emot att man gör någonting när det handlar om hot mot Sveriges säkerhet. Det Vänsterpartiet har synpunkter på är att man bygger lagstiftningen på antaganden. Det är precis samma kritik som Lagrådet har. Det är över huvud taget inget konstigt att framföra den kritiken.

Det stämmer att det redan i dag finns möjlighet att på lika vaga grunder återkalla uppehållstillstånd enligt första stycket i utlänningslagen. Redan i dag finns terroristbrottslagen som omfattar allt som vi talar om i dag.

Problemet är att man går in i utlänningslagen och håller på och ruckar den återigen. Läser man vad Lagrådet säger ser man att de har precis samma kritik som Vänsterpartiet. Utlänningslagen har år efter år genomgått ändringar efter ändringar som visar på totala brister. Det är så rättsosäkert det kan bli, och nu fortsätter regeringen med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Vi kan titta närmare på frågan. Men det jag tror att Sverigedemokraterna vill har svar på är hur det ska se ut till nästa val. Det kommer ni inte att få svar på här i dag. Den frågan får du sitta på ett tag till.

Vi vill ha ett rättssäkert system. Vi vill hålla demokratin högt i Sverige. Det tror jag inte chockar någon. Att ni vill urholka demokratin tror jag att människor känner till. Men jag ser inget problem alls i att vi vill förstärka demokratin och se till att dessa fall och ärenden blir hanterade mer seriöst och rättssäkert.

Det handlar om att människor får en rättssäker prövning i en rättsstat. Människor ska ändå känna till att vi håller det högt i Sverige. Det ska finnas en anständig relation mellan staten och den enskilde. Det gör det inte om man bygger lagstiftning på antaganden. Det är helt befängt, fru talman.

Fru talman! Det är glädjande att vi igen har fått fram en produkt på riksdagens bord som den socialdemokratiska regeringen tagit fram. Vi tycker också att det är positivt att det finns en väldigt bred uppslutning i kammaren för den produkten. Med det yrkar jag bifall till produkten.

Fru talman! Tack, Ola Möller, för anförandet!

Man får vara snabb med att begära replik i dessa tider. Det är väl snart så att den sammanlagda debattiden för de socialdemokratiska företrädarna i migrationspolitiken är uppe i två minuter eller någonting sådant under de debatter vi har haft hittills. Jag tycker att detta är en seriös fråga som förtjänar en seriös diskussion och debatt.

Ola Möller sa stolt att det var det var en lagstiftning som den socialdemokratiska regeringen tog fram. Det stämmer att det kom en utredning under Socialdemokraternas tid. Men den kom 2020. Jag vill egentligen rikta en väldigt rak och genuin fråga till ledamoten. Varför gick inte den socialdemokratiska regeringen vidare med förslagen redan då, om man nu tycker att det är viktiga åtgärder som behöver komma på plats?

Fru talman! Tack för frågan, Jessica Rosencrantz!

Skälet var att det kom en sjukdom som hette covid. Det tog väldigt mycket resurser från regeringens arbete under den perioden. Jag satt själv i civilutskottet på den tiden, som också hade Justitiedepartementet som ansvarigt departement. Väldigt mycket av det arbete som kom då fick pausas.

Sedan hade vi dessutom under 2021, framför allt under sommaren, en situation där bland annat Moderaterna fällde regeringen Löfven. Det skapade också ett väldigt stort jack i arbetet under den perioden då det var nya regeringsförhandlingar, en ny regering skulle formas och nya samarbeten skulle träda in. Och sedan kom den invasion som Ryssland gjorde av Ukraina, som också fordrade väldigt mycket energi och kraft.

Jag tycker att det är positivt att vi nu har en situation där moderater och socialdemokrater kan vara överens om bärande delar i migrationspolitiken, för svensk historia har visat att när våra partier är överens blir det ganska god ordning och reda i migrationspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Jag tror att det är bättre att vi tittar framåt och ser att vi nu är överens i stället för att tjafsa om att det inte har gått exakt så snabbt som alla kanske hade önskat. Jag tycker att det är positivt att vi är överens. Det är bra, Jessica Rosencrantz, att regeringen nu har tagit fram detta.

Fru talman! Tack, Ola Möller, för svaret! Svaret är alltså att vi hade en regering som bara mäktade med att hantera en fråga i taget. Det är ett bra besked till svenska folket. Då är jag glad för att vi i dag har en regering som mäktar med att både lägga om migrationspolitiken, stärka insatserna mot gängvåldet, hantera en problematisk säkerhetssituation i omvärlden, föra Sverige in i Nato och hantera en del andra rätt avgörande och stora frågor.

Det är väl bara att beklaga att Socialdemokraterna inte mäktade med att prioritera också denna fråga. Men desto bättre och viktigare är det att vi nu har en regering som verkligen får åtgärderna på plats.

Socialdemokraterna har gjort en stor poäng av att de historiskt alltid har varit för en stram migrationspolitik. Det är ett skrattretande påstående för de flesta förutom Socialdemokraterna, oavsett vad man tycker i sak. Vi kan konstatera att Socialdemokraterna snarare kämpade emot flera av de förslag som mitt parti, bland andra, lade fram på den här riksdagens bord för att just strama åt migrationspolitiken.

Låt oss blicka framåt, för det tycker jag är mer intressant både för oss och för svenska folket. Tre av Socialdemokraternas samarbetspartier säger konsekvent och systematiskt nej till i princip samtliga förslag som vi lägger på riksdagens bord om att strama åt migrationspolitiken. Samma mönster ser vi i dagens ärende. Tre är som bekant fler än en. Tre samarbetspartier vill ha en mer generös migrationspolitik. Socialdemokraterna påstår att de vill något annat.

Kan Ola Möller lova svenska folket att man verkligen kommer att stå fast vid en stram migrationspolitik och att man över huvud taget inte tar hänsyn till vad Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet återkommande framför i de debatter vi har i Sveriges riksdag? Kan Socialdemokraterna lova att de här förslagen ligger fast men också att den strama migrationspolitiken kommer att ligga fast?

Fru talman! Vi hanterade väldigt många frågor under vår period. Vi fick 100 000 fler i välfärden, vi fick en bostadsproduktion som översteg de prognostiserade behoven och vi införde 80 nya straffhöjningar inom straffrätten och 30 nya lagar. Vi tog fram de produkter där vi också flyttade fram positionerna kring terroristfrågan, vi började bygga upp försvaret och vi startade två nya polishögskolor. Att vi bara kunde fokusera på en fråga stämmer alltså inte riktigt.

Men att hantera en global pandemi är en tämligen unik situation. Jessica Rosencrantz satt i riksdagen under denna period och var inne och röstade om ett antal extra ändringsbudgetar och liknande. Bilden och tonen blir lite tråkiga - om man nu ska prata tonläge, som Rosencrantz tycker om att göra - när man säger att vi bara skulle ha tagit hand om en fråga. Vi tog fram produkten. Som jag har förklarat fanns det mycket på bordet, och tiden var knapp. Dessutom blev en regering fälld under perioden, så det här är inte så konstigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

När det gäller att tre är fler än en märks inte det i det samarbete som finns i Rosenbad just nu. Där är det ett parti som fullständigt dikterar villkoren för den nuvarande regeringen. Den logiken faller alltså lite på sitt eget grepp.

Givetvis ska vi fortsätta att hålla en stram migrationspolitik. Det har min partiledare varit väldigt tydlig med. Sedan är det givetvis så att ingen lagstiftning, oavsett vilken det är, ligger fast. Den ändras över tid beroende på vad som behövs. Det är det vi är beredda att göra genom att förändra lagstiftningen till en hårdare sådan, vilket vi också har gjort.

Jag välkomnar att Moderaterna vill komma överens med Socialdemokraterna om migrationspolitiken igen, för senast Moderaterna gjorde ett stort omtag i den var det Miljöpartiet som de kom överens med. Och det var detta som lade grunden till många av de problem vi såg under 2010-talet och även in på 2020-talet med permanenta uppehållstillstånd som grund för de syriska flyktingarna, vilket ledde fram till stora problem för den svenska mottagningen och Migrationsverket. Jag tror därför att Jessica Rosencrantz ska vara lite försiktig.

(Applåder)

Fru talman! Precis som Ola Möller säger bygger det betänkande som vi debatterar i dag på en utredning som beställdes av Mikael Damberg. Den levererades i mars 2020, och den remitterades därefter.

Den mycket relevanta fråga man kan ställa sig är: Vad hände sedan? Det här är ungefär fyra år sedan. Varför hamnade utredningen efter remitteringen i en skrivbordslåda någonstans i Regeringskansliet?

Ola Möller påstår att det beror på pandemin och att bland annat pandemin gjorde så att regeringen inte kunde hantera frågan. Det var pandemin och invasionen av Ukraina som orsakade detta. Jag tror inte att detta är sant, eller jag vet att det inte är sant.

Med den begränsade inblick jag har i hur Regeringskansliet fungerar vet jag att de har gott om resurser för att hantera ett antal olika ärenden samtidigt. Detta är dessutom en fråga som enkelt skulle ha kunnat hanteras av en del av Regeringskansliet, antingen straffrätten eller migrationsrätten, som inte direkt var involverade i att hantera exempelvis pandemilagen eller någon annan av de saker som Ola Möller hänvisar till. Jag vet alltså att det här inte är sant.

Det har kommit upp en annan sak i debatten som jag tycker är än viktigare. Det är frågan om Socialdemokraterna nu har några röda linjer som de skulle kunna dra upp inför ett framtida regeringssamarbete. I ett tidigare replikskifte i debatten kom frågan upp om lagen om särskild utlänningskontroll. Det är inte exakt den lag som vi förändrar i dag, men det är en snarlik regel som är grundläggande för att Sverige ska kunna upprätthålla den nationella säkerheten. Det handlar alltså om mer eller mindre akuta terrorhot och om Sveriges möjlighet att få ut dem ur landet.

Vänsterpartiet påstår att de inte längre står bakom denna regel, eller att de möjligtvis aldrig har stått bakom den. De vill att lagen om särskild utlänningskontroll ska slopas. Är det här en röd linje för Socialdemokraterna? Kan ni säga här och nu att ni aldrig kommer att låta detta ske?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Fru talman! Jag vet, Ludvig Aspling, vad som är sant eftersom jag satt i byggnaden och jobbade med lagstiftningen under denna period. Det gällde bland annat hyreslagstiftningen, som Ludvig Aspling fällde en regering på. Detta var, förutom pandemin och kriget i Ukraina, en av anledningarna till att det blev svårt för regeringen att arbeta kontinuerligt med frågor.

Jag vet att det var ett enormt tryck på Justitiedepartementet. Många av de tjänstemän som jobbar på avdelningen för att plocka fram en migrationslagstiftning satt också och jobbade med strafflagstiftningen. Vi höjde 80 straff och införde 30 nya straffrättsliga lagar.

Ludvig Asplings tonläge och påstående att han vet vad som är sant stämmer inte, för han var inte där. Som Ludvig Aspling själv säger har han begränsad insyn i hur det är att styra ett land, och det är jag väldigt glad för.

När det gäller röda linjer hörde jag diskussionen mellan Ludvig Aspling och Tony Haddou, och jag kan bara konstatera att de här ja-eller-nej-frågorna som Ludvig Aspling försöker få det till, alltså har-du-slutat-slå-din-fru-frågorna, inte är riktigt seriösa.

Det är klart att man kan göra ändringar i en lagstiftning utan att avskaffa den, men vi tänker inte införa en lagstiftning som ökar hotet mot Sverige. Socialdemokraterna har varit tydliga under vår period i regeringsställning med att vi vill skärpa Sveriges säkerhet. Därför tog vi fram den här produkten, därför svängde vi i Natofrågan och så vidare. Socialdemokratin är en tydlig kraft för att se till att värna svenska medborgares säkerhet.

Jag har inte mandat att teckna firma för socialdemokratin i frågan om det finns en röd linje att dra här. Det är above my pay grade; det kan Ludvig Aspling vara lugn för. Du får ställa frågan om exakt var våra röda linjer går till vår partiledare och vår partistyrelse.

Jag kan konstatera att det vi har gjort under föregående mandatperiod och fortsätter att göra nu är att ta tydligt ansvar för Sveriges säkerhet.

(Applåder)

Fru talman! Det enda skälet till att Ola Möller tycker att ja-eller-nej-frågorna är oseriösa är att han är djupt obekväm med att behöva svara på dem. Det här är absolut inte en oseriös fråga. Detta är tvärtom kanske de mest seriösa och viktiga frågorna som Socialdemokraterna måste ge ett svar på, och de kommer att behöva göra det åtminstone före den kommande valrörelsen.

Det är inte bara jag som är sugen på att få veta vad som kommer att hända med till exempel lagen om särskild utlänningskontroll om olyckan skulle vara framme och Vänsterpartiet tar plats i en framtida regering.

Ola Möller säger att man kan förändra och pilla lite i lagen utan att ta bort den. Nej, Ola Möller! Så här är det: Lagen om särskild utlänningskontroll bygger på några väldigt enkla principer. Det ska vara ett lågt beviskrav, och det ska vara ett kvalificerat hot. Det ska alltså handla om en väldigt farlig person, och därför ska det krävas ett ganska lågt beviskrav - "kan antas" i det här fallet, vilket Tony Haddou tog sikte på i sitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Min fråga kvarstår. Är detta en röd linje för Socialdemokraterna? Jag förstår att Ola Möller inte kan teckna partiets firma, men det är inte det jag frågar om. Det jag frågar om är om Socialdemokraterna har några principer. Finns det några principer som det partiet håller sig till? Det är det jag vill veta.

Är alltså detta en röd linje för socialdemokratin? Kommer partiet att medverka till att lagen om särskild utlänningskontroll, så som den fungerar i dag, kommer att försämras, tas bort eller göras tandlös för att kompromissa med Vänsterpartiet? Det är en extremt berättigad fråga, och det borde inte vara jättesvårt att svara på den. Detta är nämligen ganska viktiga saker.

Fru talman! Jag har varit tydlig med att det är klart att lagen ska vara kvar. Exakt hur det kommer att bli i varje detalj kan jag inte svara på, men vi tänker inte bidra till att öka säkerhetshotet mot Sverige. Det är därför jag välkomnar det faktum att det finns en bred uppslutning kring dessa lagar här i kammaren. Vi har lagt fram en produkt som nu regeringen går fram med och som även Sverigedemokraterna stöder.

Ludvig Aspling kan vara lugn. Vi kommer inte att öka hotet mot Sverige genom att inte ta ansvar i de här frågorna.

Ludvig Aspling frågar om röda linjer. Ja, vi har massor av röda linjer. En är att dra in permanenta uppehållstillstånd för folk. Det är en röd linje vi har. Vi vill inte införa angiverilagar, som ju regeringen vill göra. Vi vill inte skicka ut prostituerade, vilket man från början tyckte var en rimlig grej från regeringen och Sverigedemokraterna i Tidöavtalet.

Det finns alltså gott om röda linjer. Det intressanta är just Sverigedemokraterna står och pratar om röda linjer. Man skulle absolut inte införa någon fri hyressättning i nyproduktion förra mandatperioden. Nu har man svängt i den frågan. Sverige skulle absolut inte gå med i Nato. Nu har vi båda svängt i den frågan. EU-frågan var tidigare också en röd linje för Sverigedemokraterna, men den har Sverigedemokraterna svängt i.

Ludvig Asplings ständigt återkommande så-här-är-det-retorik blir lite tråkig, skulle jag vilja säga. Det är inte alltid så enkelt, rakt och tydligt som Ludvig Aspling vill göra gällande.

Som sagt: Ludvig Aspling kan vara helt lugn. Socialdemokraterna tänker inte bidra till att höja Sveriges hotnivå. Däremot har ju Sverigedemokraternas partiledare och deras ordförande i justitieutskottet mer eller mindre gjort det till en hobby att hjälpa till att höja hotnivån mot svenska medborgare, vilket också får förödande konsekvenser för svenska folket.

(Applåder)

Fru talman! Sverige och världen är i ett nytt säkerhetsläge, med krig både i vårt närområde och på alltför många andra platser i världen. Vi har även av flera andra skäl ett förhöjt säkerhetshot. Sverige har sedan i augusti 2023 terrorhotnivå 4 på en 5-gradig skala, där vi har gått från ett legitimt till ett prioriterat mål för terrorattentat mot Sverige och svenska intressen. Detta sker i ett läge där vi dessutom har en framväxande grov organiserad brottslighet med stort våldskapital och våldsbejakande extremism.

Vi från Centerpartiet har varit för så gott som all lagstiftning hittills under den här mandatperioden avseende rätts- och säkerhetspolitiken. Vi har varit för den nya terrorlagstiftning där både samröre med och deltagande i en terroristorganisation numera är straffbelagt. Vi har varit för de nya utökade hemliga tvångsmedel som trädde i kraft förra året. Vi anser i likhet med regeringen att arbetet med att förhindra hot mot Sveriges säkerhet är en högt prioriterad fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Vi har här i dag att hantera regelverket för så kallade säkerhetsärenden enligt utlänningslagen. Det är bra och nödvändiga förslag som läggs fram, och vi från Centerpartiet står bakom de flesta av de föreslagna reglerna. Det är bra att det finns möjlighet att återkalla uppehållstillstånd för sådana handlingar och gärningar och sådan verksamhet som normalt innebär stora risker för vårt land, för Sverige. Vi har dock känt oss tvungna att reservera oss mot en punkt, nämligen förslaget i 7 kap. 3 § första stycket 3 c.

Fru talman! En av lagstiftningens viktigaste egenskaper är att den är tydlig för alla så att den blir både allmänpreventiv och normativ, det vill säga att medborgarna och de som vistas i Sverige vet vad som gäller och vet hur de ska agera för att inte vara olagliga.

En annan lika viktig egenskap för ny lagstiftning är att den snabbt och med kraft ska kunna användas av vårt rättsväsen. Våra poliser, åklagare och domare är bara så snabba och starka som lagstiftningen och dess kvalitet och konstruktion medger. Med vaga, otydliga och krångliga regelverk blir rättsväsendet inte särskilt starkt, och det finns risk för godtycke och en tillämpning som inte alls var i enlighet med lagstiftarens vilja och mening.

Vår reservation avser möjligheten att återkalla ett uppehållstillstånd om det kan antas att en utlänning kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism.

Vi har som sagt de senaste åren infört straffansvar för både deltagande i och samröre med en terroristorganisation, vilket gjort det straffbara området relativt omfattande. Lagrådet skriver också i sitt yttrande att det är svårt att peka på fall som avses med uttrycket "koppling till terrorism" i den nya lagstiftningen och att detta i sig visar att lagförslaget måste ifrågasättas. Förslaget är varken träffsäkert eller rättssäkert utan tvärtom diffust.

Jag blev lite fundersam när det tidigare i debatten gavs som exempel att rekrytering till terrorism skulle kunna vara ett skäl. Det är bara att läsa 8 § i den nuvarande terroristbrottslagen så ser man att det redan i dag är straffbelagt att rekrytera till terrorism. Redan i dag utgör det också grund för utvisning om detta kan antas, och i så fall upphör även uppehållstillståndet.

Den månad eller så som man vinner genom att snabbt lagstifta och få på plats saker till ett visst datum, med argumentet att det måste gå snabbt, förloras med råge i tid när ett överbelastat svenskt rättsväsen ska tolka otydlig lagstiftning och skapa och kodifiera en praxis. Det kan ta år innan vi har prejudikat plats, och vi har inte den tiden. Då är det bättre att regeringen gör om och gör rätt avseende denna grund för återkallelse. Därför yrkar jag bifall till reservation 2.

(Applåder)

Fru talman! Det migrationspolitiska paradigmskiftet innehåller både stora, övergripande förändringar och mindre regeländringar av mer teknisk natur. Det är regeländringar som kanske ensamma inte får enormt genomslag men som tillsammans kommer att forma ett mer restriktivt och modernt regelverk. Denna proposition är ett typexempel på det senare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Förslagen handlar alltså om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen. Det är ärenden där Säkerhetspolisen av skäl som rör rikets säkerhet förordar att en persons uppehållstillstånd ska återkallas eller inte beviljas eller att ett par andra åtgärder ska kunna sättas in.

Det samarbetspartierna gör i dag är att vi ger Säkerhetspolisen och Migrationsverket nya verktyg för att hantera den här typen av hot. Dels ser vi till att sådana utlänningar inte kan beviljas främlingspass, alltså en resehandling som hjälper dessa personer att resa internationellt, dels kommer redan utfärdade sådana främlingspass att kunna återkallas och dels utvidgas grunderna för när ett uppehållstillstånd eller en passhandling kan återkallas till att även omfatta personer som bedriver statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism.

Vad detta innebär är alltså att det inte längre kommer att behövas misstanke om att personen själv kommer att begå en gärning som är straffbelagd, utan det kommer att räcka med att personen ägnar sig åt aktiviteter som i sig inte är straffbara men som ändå syftar till att på något sätt främja eller stödja exempelvis en terrororganisation.

Flera debattörer har tidigare varit inne på frågan om gränslandet mellan de rekvisit vi inför i dag, alltså koppling till terrorism, och det straffbelagda området enligt terrorbrottslagen. Vad är skillnaden? Det är en väldigt relevant fråga och, skulle jag säga, den egentliga kärnan i den här debatten.

Vi har ju inte den typen av kasuistisk lagstiftning i Sverige att vi från Sveriges riksdags sida kommer att peka ut exakt vilka situationer som omfattas av de nya reglerna. Men ett scenario som jag själv hoppas på är att personer som sysslar med till exempel religiös predikan med tydliga våldsbejakande inslag men som inte når upp till rekvisiten i uppmaningslagen ska kunna omfattas av den här regeln. Om man spekulerar lite grann skulle det kanske också kunna handla om insamlingsverksamhet där det finns en misstanke om att slutanvändaren av medlen är en terrororganisation eller en organisation som främjar den typen av verksamhet, men där upplägget är för komplicerat för att kunna tas om hand enligt terrorbrottslagen. Då ska man alltså kunna ha en möjlighet att ingripa utlänningsrättsligt i stället.

Svaret på den fråga som tre debattörer tidigare har ställt - var finns utrymmet mellan terrorbrottslagen och de här rekvisiten? - är alltså att det finns ungefär där. Det finns ett utrymme, och jag tycker att det är fullt rimligt att Sverige har regler som utnyttjar detta utrymme. I den delen är det också värt att nämna att de här förslagen gränsar till andra förslag om utvisning på grund av bristande levnadssätt som just nu bereds inom Regeringskansliet. Ytterligare en skillnad jämfört med dagens ordning är att verksamhet som bedrivs utanför Sveriges gränser nu kommer att omfattas av den här regeln.

Vi förändrar också den så kallade treårsregeln. Det är alltså en regel som säger att om en person har bott i Sverige med uppehållstillstånd i tre år kan inte uppehållstillståndet återkallas på den här grunden. Den tidsfristen förlänger vi nu till fem år. Vi inför också en säkerhetsventil som gör att uppehållstillstånd kan återkallas även efter fem år om det finns synnerliga skäl, till exempel att ärendet har varit svårt att utreda, att det har tagit lång tid och att tidsfristen därför har passerats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Säkerhetspolisen kommer också att kunna överklaga Migrationsverkets beslut i fråga om främlingspass och uppsikt i säkerhetsärenden på samma sätt som gäller till exempel förvar enligt dagens ordning.

Varför behövs då detta? Det är ingen hemlighet att tidigare regeringar har sett egentligen allt som har med säkerhet i utlänningsärenden att göra som mindre prioriterat, om vi ska vara generösa. I praktiken har framför allt socialdemokratin men även tidigare borgerliga regeringar blundat för det faktum att den okontrollerade massinvandringen har förvandlat Sverige till en bas för internationell terrorism och brottslighet. Per capita var Sverige ett av de länder som försåg Islamiska staten med flest soldater samtidigt som den svenska socialförsäkringen i praktiken fungerade som en bankomat för terrorkrigsresande. Om vi tittar på det som händer just nu inom socialdemokratin är det kanske fullt naturligt att de vill prata så lite som möjligt om personer med koppling till terrorism.

Nu är det slut på detta. Oavsett hur mycket oppositionen protesterar kommer samarbetspartierna steg för steg att montera ned de regelverk som har gjort Sverige särskilt attraktivt för internationell terror och kriminalitet.

Fru talman! Vad säger då oppositionen om allt detta? Det är en väldigt relevant fråga. Någon samlad opposition finns det inte att prata om. Inte på papperet i alla fall; man vet ju inte vad de har sagt mellan sig, naturligtvis. Men på papperet ser det väldigt splittrat ut.

Tre av partierna avstyrker förslaget i ganska skarpa ordalag, medan ett av dem låtsas att de egentligen alltid har stått bakom det här förslaget men kanske bara inte hade tid att genomföra det när de själva satt i regeringsställning. Kanske var det bristen på konferensrum som spökade - vem vet?

Det intressanta är naturligtvis vad som kommer att hända om oppositionen, gud förbjude, kommer tillbaka till regeringsmakten efter nästa val. En bra indikation på vad som kommer att hända är såklart vad som hände senast.

Utredningen som det här betänkandet bygger på överlämnades till Mikael Damberg i mars 2020, alltså för ungefär fyra år sedan. Vad som hände sedan kräver lite spekulation, så vi får helt enkelt spekulera i vad som hände.

Jag är ganska säker på att Mikael Damberg gick till Märta Stenevi eller någon annan miljöpartist och frågade om man kanske eventuellt skulle kunna få genomföra det här förslaget, varpå Märta Stenevi sa "nej, lille vän, det kan du glömma". Märta Stenevi sa så därför att hon, precis som alla vi andra, vet att det inte spelar någon roll om Miljöpartiet har 4 procent och Socialdemokraterna 35 procent. Det är helt ovidkommande, därför att om Socialdemokraterna måste välja mellan å ena sidan en statsrådspension, en ambassadörs- eller landshövdingspost eller någon annan fin titel med hög lön och å andra sidan att göra vad som är moraliskt rätt för Sveriges säkerhet men då tvingas att köra över Miljöpartiet och riskera den egna ekonomiska vinningen, då väljer Socialdemokraterna att gynna sig själva vid varje tillfälle - utan undantag, utan tvekan.

Det var det som hände då, och det är det som kan komma att hända igen om olyckan skulle vara framme.

Bland de delar av oppositionen som faktiskt har en egen åsikt i migrationspolitiken finns två reservationer. Dessa säger i princip samma sak men med lite olika nyans, och det är att det finns inslag av rättsosäkerhet vad gäller rekvisitet koppling till terrorism på så sätt att det kommer att innefatta ett mått av skönsmässig bedömning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Det är helt sant att det kommer att innefatta ett mått av skönsmässig bedömning. Det är helt korrekt, och det är en punkt i det här betänkandet som många debattörer har varit inne på.

Det finns två skäl till att man kan om inte avfärda så i alla fall bemöta denna invändning. Dels finns det ett tydligt rekvisit i samma regel som säger att verksamheten ska vara av sådant slag att den hotar säkerheten i landet, vilket gör att kopplingen till terrorism inte kan vara hur lös som helst, utan det måste finnas ett visst mått av konkretion.

Dels, och kanske viktigare, är det så att den här typen av verksamhet, som alltså ligger i gråzonen mot det straffbelagda området enligt terrorbrottslagen, är svårfångad. Därför behövs det ett större mått av skönsmässig bedömning från myndigheternas sida. I takt med att de här brottsuppläggen utvecklas och blir svårare att upptäcka och utreda behöver myndigheterna starkare verktyg för att upptäcka, utreda och sedan verkställa den här typen av beslut. Så enkelt är det.

Som Lagrådet uttrycker saken i sitt yttrande kommer det att handla om gärningar som ligger "i periferin av vad som avses med terrorism". Det stämmer förhoppningsvis, för det är redan i periferin som vi måste agera om vi på allvar vill kunna ingripa mot den här typen av hot.

Naturligtvis förstår oppositionen detta. Motståndet mot det här förslaget, speciellt vad gäller de partier som står bakom reservation 1, beror kanske snarare på att de inte riktigt vill att Sverige ska kunna ingripa, eftersom det riskerar att drabba grupper som de själva har ett lite kärvänligt förhållande till, vilket jag naturligtvis också hoppas att de har rätt i.

Fru talman! Jag yrkar bifall till propositionen och tackar så mycket för ordet.

Fru talman! I den här propositionen föreslås flera saker, bland annat att även främlingspass ska kunna återkallas av säkerhetsskäl. Det förslås att ärenden där Säkerhetspolisen förordar att en utlänning inte ska beviljas främlingspass eller att en utlännings främlingspass ska återkallas ska utgöra säkerhetsärenden enligt utlänningslagen. Det görs också möjligt att i vissa fall återkalla uppehållstillstånd om det kan antas att utlänningen kommer att bedriva "statsstyrt företagsspioneri eller verksamhet med koppling till terrorism".

Miljöpartiet instämmer i vikten av att förhindra hot mot Sveriges säkerhet. Vi håller med i de flesta delarna av förslaget, men i den del som handlar om återkallelse av uppehållstillstånd på grund av vaga kopplingar till terrorism som inte utgör handlingar som är kriminaliserade i den omfattande terrorbrottslagen som riksdagen nyligen har utvidgat till att gälla många handlingar bör inte genomföras. Det är helt enkelt inte lagstiftning som uppfyller kraven på rättssäkerhet.

Vi noterar att Lagrådet, men även remissinstanser som Svenska Röda Korset, har lyft upp detta. Och vi är oroliga för en utveckling där regeringen återigen går vidare med förslag som har allvarliga rättssäkerhetsbrister. Den här gången sker det i namn av terrorbekämpning och helt i strid med kraftfull kritik och avstyrkande från Lagrådet.

När vi debatterade frågan alldeles nyss ställde jag frågan till Moderaterna om de kan exemplifiera några situationer som i dag inte är kriminaliserade i terroristbrottslagen men som ändå hotar Sveriges säkerhet, vilket de bör göra för att regleringen ska användas, och som har koppling till terrorism. Det enda exemplet var kopplat till rekrytering, och rekrytering är kriminaliserat redan i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Alldeles nyss hörde vi ledamoten från Sverigedemokraterna lägga fram ett flertal exempel. Till exempel lyfte han upp religiösa predikningar som inte innehåller kriminaliserade uttalanden. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att ett parti som inte sitter i regering med frispråkighet kan lyfta fram exempel på vilka handlingar som kan leda till att man förlorar sitt uppehållstillstånd och rätten att vistas i Sverige, men regeringens egna partiföreträdare kan inte göra det. Exemplen lyfts inte fram i propositionen, och det är öppningen för olika tolkningar som vi i Miljöpartiet varnar för. Hur ska en människa kunna förhålla sig till risken att bli av med sitt uppehållstillstånd? Hur ska man veta var gränsen går, för vilket handlande som kan få de allvarliga följderna, när inte ens Moderaternas egen riksdagsledamot kan komma med exempel?

Jag ställer ändå frågan igen: Delar Jessica Rosencrantz Sverigedemokraternas Ludvig Asplings bedömning om att de exempel som han lyfter fram är sådana att de i framtiden ska leda till att man blir av med sitt uppehållstillstånd. Det här är viktigt, det är på riktigt och det berör människors liv och grundläggande rättigheter.

I förlängningen är frågan om en rättssäker och förutsägbar lagstiftning en av de frågor som vi behöver se i ljuset av att vi just nu lever i en värld där allt färre människor lever i demokratier. Färre länder är i dag demokratier, och styrkan i de demokratier som finns minskar.

Just terroristbrottslagstiftning används av många auktoritära ledare på ett sätt som är direkt i strid med demokratiska principer. Man anklagar oppositionella eller journalister för att bedriva terrorverksamhet för att tysta legitim politisk kritik. Det är viktigt att det finns en lagstiftning som med precision träffar aktörer som utgör hot mot Sverige, och det är också viktigt att det finns en rättssäker lagstiftning som inte kan missbrukas för att till exempel tysta kritiker som man inte vill ska föra fram sina budskap.

Vi konstaterar att terroristbrottslagen nyligen har utvidgats på så sätt att deltagande i en terrororganisation har blivit straffbart. Det förslaget genomfördes trots att Lagrådet redan då varnade, därför att säkerhetsfrågan också ligger i den andra vågskålen. Men när den rådande kriminaliseringen av gärningar med något slags koppling till terrorism redan är omfattande undrar vi återigen vad den mer indirekta kopplingen till terrorism kan bestå i. Det framgår inte av propositionen.

Jag har själv varit med och skrivit fram samtyckeslagen. Tro mig! Vi diskuterade i detalj olika scenarier, i detalj exakt hur händer kan förflyttas på kroppar. Var går gränsen för brott och det som inte är brottsligt? Det är så man säkerställer rättssäker lagstiftning.

Det är uppenbart att så inte har gjorts, och det är uppenbart att man inte har brytt sig om att säkerställa rättstryggheten för människor som har uppehållstillstånd i Sverige. Jag är inte förvånad. Regeringen styrs av Sverigedemokraterna, som vill utvisa människor inte bara för att de har begått brott utan även för att de har varit laglydiga, arbetat och betalat skatt i Sverige. Ur det perspektivet är det förstås begripligt att man inte lägger vikt vid rättssäkerhetsaspekterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Regeringen vill alltså göra det möjligt att återkalla en persons uppehållstillstånd på grund av blotta misstanken om att det finns en risk att personen kan komma att ägna sig åt aktiviteter med koppling till terrorism, det vill säga aktiviteter som inte är brottsliga.

Gärningarna är bristfälligt definierade och inte straffbelagda enligt terrorbrottslagen. Det är i högsta grad problematiskt att detta öppnar för en godtycklig tillämpning. Riksdagen bör därför avslå förslaget till ny punkt om återkallelse av uppehållstillstånd. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.

Fru talman! Annika Hirvonen uppehöll sig något vid min exemplifiering av vad jag tror att lagen kan resultera i. Det är flera debattörer som har varit inne på frågan om vilka konkreta exempel som kan tillämpas eller vilka fall som lagen kan tillämpas på.

I Sverige finns inte kasuistisk lagstiftning på det sättet att det i förarbetena exakt står vilka situationer eller exakt vilka gärningar som kommer att fångas upp av ett visst lagrum. Det är inte så Sverige fungerar, och så har det aldrig fungerat såvitt jag känner till.

Frågan är varför det exempel som jag lyfte fram är så problematiskt för Miljöpartiet. Det är intressant. Jag lyfte fram personer som sysslar med religiös predikan med tydliga våldsbejakande inslag men som inte når upp till lagen om uppmaning till terrorbrott. Här finns alltså ett utrymme under lagen om uppmaning till terrorbrott där man ändå kan predika med tydliga våldsbejakande inslag utan att fällas till ansvar.

Varför ska dessa personer, Annika Hirvonen, över huvud taget vara kvar i Sverige?

Fru talman! Jag uppehåller mig vid frågan om vilka gärningar som den här nya paragrafen träffar. Det är positivt att någon i kammaren som är för förslaget ändå kommer med svar på frågan. Det är viktigt att medborgarna känner till vilka handlingar som kan leda till den allvarliga konsekvensen att man blir av med sitt uppehållstillstånd och därmed rätten att vistas i Sverige - och allt det man har byggt upp här. Det kanske finns familjerelationer och annat som man blir av med. Det är viktigt att människor kan förutse detta.

Jag ställde frågan till Jessica Rosencrantz om de exempel som Ludvig Aspling lyfte fram är sådana som även Moderaterna anser att bestämmelsen kommer att träffa.

Vi i Miljöpartiet tycker att det är otroligt allvarligt att inte ens Sveriges duktigaste jurister i Lagrådet kan föreställa sig svaret på en så central fråga i lagstiftningen. Det framgår nämligen inte av förslaget.

Jag ställde frågan till Jessica Rosencrantz i replikskiftet vilka situationer som det här skulle kunna träffa. Det enda som lyftes fram då var att man ägnar sig åt rekrytering via en organisation som inte är terrorklassad. Men rekrytering till terrorism är ju kriminaliserat redan i dag.

Jag tänkte att det vore intressant för mig att veta om det är så att Ludvig Aspling har deltagit i diskussioner även med Justitiedepartementet och med justitieministern. Är det de exempel som Ludvig Aspling lyfter fram som det här lagförslaget i själva verket handlar om? Varför skriver man då inte ut de exemplen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Fru talman! På frågan om jag deltagit i diskussioner är svaret nej, det har jag inte gjort. Jag var också tydlig i mitt anförande med att det här en situation som jag hoppas kommer att omfattas.

Den svenska rättsordningen fungerar ju så att det inte är jag eller någon annan medlem av Sveriges riksdag som bestämmer hur lagen ska tillämpas i enskilda fall, utan det kommer att vara upp till domstolarna eller i det här fallet Migrationsverket i vissa fall.

Det som jag däremot hoppas är att personer som sysslar med religiös predikan med tydliga hatinslag och tydliga våldsbejakande inslag som inte når upp till reglerna om terrorbrottslagstiftning, alltså uppmaning till terrorbrott, ändå ska omfattas av de här utlänningsrättsliga reglerna och bli tvungna att lämna Sverige. Det är det jag hoppas på.

Den intressanta frågan här är ju varför Miljöpartiet är så förfärat över detta. Varför vill Miljöpartiet att de här personerna prompt ska vara kvar i Sverige och fortsätta underminera Sveriges säkerhet? Varför? Det är väl en ganska enkel grej att svara på. Det kan inte vara så svårt att förklara varför man tycker att det är så viktigt att just personer som utgör tydliga säkerhetshot men som är smarta nog att agera på ett sätt som inte når upp till terrorbrottslagen ska vara kvar i Sverige i stället för att åka hem till sina hemländer.

Annika Hirvonen! Förklara! Varför har ni denna inställning?

Fru talman! Det är typiskt Ludvig Aspling att påstå att andra partier tycker saker och sedan undra varför de tycker så. Jag har aldrig sagt att jag tycker att någon ska ägna sig åt någon sorts våldspredikningar, varken här eller i något annat land.

Nu handlar det om lagstiftning som Ludvig Aspling och regeringen har tagit fram där det inte framgår vilka som kommer att drabbas. Jag vill ha svar på frågan vad det är för handlingar som inte redan är kriminaliserade i terrorbrottslagen som kan leda till att en person blir av med sitt uppehållstillstånd. Det är den frågan som Lagrådet har ställt sig självt och inte finner några svar på, varken i propositionen eller på annat sätt. Människor som nu går runt och är oroliga för sina rättigheter och undrar om de kommer att fortsätta ha rätten att leva i Sverige med sina familjer och fortsätta arbeta här förtjänar faktiskt att få veta var gränsen går.

Den här lagstiftningen är inte rättssäker. Den är för diffus. Därför kräver jag svar, inte bara av Ludvig Aspling utan även av regeringspartiernas företrädare. Det har vi inte fått.

Fru talman! Utifrån den omvärldssituation som nu råder är det viktigt att vi som land och vi som beslutsfattande politiker analyserar situationen, bedömer risker och hot samt fattar beslut om lagändringar som ökar säkerheten för oss som land men också för alla medborgare i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Det är uppenbart att det finns individer, organisationer men också stater som på olika sätt vill både destabilisera och genom olika angrepp skapa oro och också genomföra olika former av terroraktioner. Men det är också så att vi i Sverige utsätts för angrepp och spioneri som syftar till att få tillgång till hemliga uppgifter vad gäller både stats- och företagsrelaterad information.

För Kristdemokraterna är det centralt att vi gör mer på detta område för att öka säkerheten och öka skyddet för vårt land. De förslag som presenteras i den proposition som vi nu debatterar ger ytterligare möjligheter till skydd för både vårt land och våra medborgare men också för de företag som verkar i Sverige.

Den regering som vi har i Sverige i dag har en majoritet av väljarna bakom sig och bakom den inriktning vi har för Sverige. Vi hanterar den här frågan likt övriga frågor med stor respekt för medborgarnas rättigheter, men vi ser också att ytterligare åtgärder behöver genomföras för att skapa den säkerhet som Sveriges invånare är värda.

Fru talman! Vi kristdemokrater instämmer i bedömningen att regelverket för ärenden med säkerhetsaspekter behöver bli mer ändamålsenligt. Det är viktigt att ge våra myndigheter ytterligare möjligheter att förhindra och bemöta hot mot Sveriges säkerhet.

De föreslagna förändringarna gäller ändrade rutiner för främlingspass och uppehållstillstånd relaterade till säkerhetsskäl, spioneri och terrorism.

När det gäller främlingspass delar Kristdemokraterna bedömningen att ärendena ska kunna utgöra säkerhetsärenden enligt utlänningslagen samt att främlingspass också ska kunna återkallas av säkerhetsskäl. Genom denna ändring kan säkerhetsaspekter beaktas i dessa ärenden på samma sätt som redan gäller för ärenden om resedokument.

Vi konstaterar också att statsstyrt företagsspioneri förekommer i vårt land liksom i många andra högteknologiska länder och att det kan få allvarliga konsekvenser för svenska företag, drabba viktiga svenska samhällsintressen och försämra förutsättningarna att utveckla och upprätthålla skyddet för landets säkerhet. Vi ser därför ett behov av den åtgärd som föreslås i propositionen, det vill säga att ett uppehållstillstånd bör få återkallas om det kan antas att en utlänning kommer att bedriva företagsspioneri i Sverige eller i något annat nordiskt land och det kan antas att brottet inte leder till endast böter. Det är en av flera åtgärder för att ge ytterligare skydd åt uppgifter som är viktiga för vårt land.

Fru talman! Propositionen anger också en ny möjlighet att återkalla ett uppehållstillstånd om det kan antas att en utlänning kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism. Det är ett faktum att terrorism och terrordåd genomförts i Sverige och inom Europa och att det också finns utomeuropeiska terrororganisationer som uttalat direkta hot mot Sverige. Det är uppenbart att terrorism är ett av de allvarligaste hoten mot bland annat demokrati och mänskliga rättigheter.

För att undvika risken att Sverige blir en fristad för potentiella terrorister genom att de kan få uppehållstillstånd som sedan inte kan återkallas bör det vara möjligt att återkalla ett uppehållstillstånd för en utlänning som rest in i landet om det på grund av tidigare verksamhet eller i övrigt kan antas att utlänningen kommer att bedriva verksamhet med koppling till terrorism, oavsett i vilket land verksamheten kan antas komma att bedrivas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Vi anser att det är viktigt att myndigheter ges möjlighet att på ett tidigt stadium agera mot verksamhet som kan hota säkerheten i Sverige. Med hänsyn till att verksamheten ska vara av ett sådant slag att den hotar säkerheten i landet stärks även, enligt vår mening, kopplingen till terrorism.

Jag kan konstatera att det föreslagna beviskravet, att det kan antas att en utlänning kommer att bedriva till exempel verksamhet med koppling till terrorism, är detsamma som redan i dag gäller vid återkallelse av uppehållstillstånd på grund av sabotage, spioneri eller olovlig underrättelseverksamhet.

För att uppnå säkerhet för vårt land och våra medborgare ser vi behovet av att effektiva åtgärder kan vidtas mot utlänningar som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet. Det är just sådana åtgärder som denna proposition föreslår.

Fru talman! Vi ser också att den tidsfrist för återkallelse av uppehållstillstånd som gäller i dag inte är ändamålsenlig eftersom det normalt tar lång tid att upptäcka och utreda exempelvis spioneri och olovlig underrättelseverksamhet.

Regeringens förslag om en tidsfrist på fem år för att återkalla ett uppehållstillstånd är därför ett steg i rätt riktning. Men eftersom det kan finnas situationer där ett ärende tar osedvanligt lång tid på grund av dess komplexitet och det finns starka skäl att anta att utlänningen ägnar sig åt verksamhet som allvarligt hotar säkerheten i Sverige bör det införas en ventil. Ett uppehållstillstånd bör därför få återkallas även efter fem år om det finns synnerliga skäl.

Fru talman! Sverige utsätts för hot och angrepp från individer, organisationer och stater. Vi har alla ett ansvar för att skapa ett säkert samhälle för Sveriges medborgare.

Den proposition som vi i dag hanterar har glädjande nog ett brett stöd i utskottet och, som det ser ut, ett brett stöd vid beslut i denna kammare. Den utgör ett av stegen och en av pusselbitarna i att ge myndigheterna ytterligare verktyg för ökad säkerhet för Sverige.

Vi kristdemokrater yrkar därför bifall till propositionen.

Fru talman! Tidigare i debatten frågade jag Moderaternas företrädare om exempel på handlingar som regeringen tänker sig att den nya lagstiftningen ska träffa. Vilken typ av handlingar med koppling till terrorism, som inte redan är kriminaliserade men som ändå hotar Sveriges säkerhet, handlar detta lagförslag om?

Jag fick inga svar från Moderaterna. Det enda som lyftes var rekrytering, som ju är kriminaliserat i dag. Ludvig Aspling från Sverigedemokraterna exemplifierade däremot med att han hoppas att detta kan leda till att utrymmet för vad man kan säga i en religiös predikan minskar, det vill säga att personer som predikar budskap som inte i dag är kriminaliserade men på olika sätt exempelvis bejakar våld ska kunna bli av med sitt uppehållstillstånd. Jag vill fråga Ingemar Kihlström från Kristdemokraterna, som också företräder ett av regeringspartierna, om de exempel som Ludvig Aspling från SD lyfter är sådana som även Kristdemokraterna och regeringen ser framför sig kommer att träffas.

Det är viktigt med förutsebarhet. Jag hoppas att debatten ändå kan ge någon tydlighet eftersom det inte går att utläsa i propositionen och inte ens Sveriges mest kompetenta jurister i Lagrådet kan svara på vilka scenarier det skulle kunna handla om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för enträgenhet i frågan!

Jag ska för det första säga att jag får göra Annika besviken - jag sitter inte heller vid regeringens bord och diskuterar sakfrågan i detalj. Jag kan dock konstatera att detta är en proposition som har gjort en lång resa. Vi har fått en beskrivning av hur lång resan var. Propositionen startade sin färd för fyra år sedan. Den har hanterats av en socialdemokratisk regering; vi kan diskutera den hanteringen. Den har också gått igenom den nuvarande regeringens hantering. Vi kan se att en bred majoritet av utskottets partier finner att det finns grund för att utöka lagen på det sätt som föreslås: att det ska finns möjlighet att säga upp ett uppehållstillstånd även när det antas att det finns koppling till terrorism.

Jag får uttrycka mig på samma sätt. Jag ser inte att det är min uppgift som politiker att stå här i talarstolen och räkna upp olika förslag. Vi vet att våra myndigheter, säkerhetspolis och migrationsverk, i dag jobbar med att se till att både ha en rättssäker hantering och förebygga de hot som på olika sätt finns mot vårt land.

Det är helt riktigt att Ludvig lyfte ett antal exempel. Jag kommer inte att säga vare sig ja eller nej till dem. Detta kommer framtiden att utvisa. Vi kan, som jag sa i mitt inledande anförande, konstatera att det finns ett hot mot Sverige på många olika sätt; det handlar också om terrorism. Det finns säkerligen tillfällen då det finns skäl att anta att en handling kommer att leda till terrorism även om det inte handlar om det just nu.

Jag har i alla fall stort förtroende för Säkerhetspolisens arbete och ger mig inte vid detta tillfälle in på att ge någon definition av exakt vad det handlar om.

Fru talman! Jag har stor förståelse för att Ingemar Kihlström inte kan förutse hur denna lagstiftning kommer att tillämpas eftersom den är så diffus. När inte ens Lagrådet, landets mest erfarna jurister, klarar av att förutse det har vi ett rättssäkerhetsproblem.

Då ställer jag en enklare fråga: Skulle Ingemar Kihlström tycka att det vore bra om detta ledde till att religiösa predikanter blir av med sina uppehållstillstånd om de predikar på ett sätt som inte är olagligt men ändå till exempel uppmuntrar till våld?

Fru talman! Tack så mycket, Annika Hirvonen, för den upprepade frågan!

Jag kan konstatera att det är upplyftande att vi rör oss in på religionens och religionsfrihetens område i en debatt som denna. Vi ska ha en stor möjlighet att uttrycka olika saker, oavsett om det är i en kyrka, i en moské eller i något annat religiöst sammanhang. Men det betyder inte att det finns en rätt att uttrycka vad som helst, var som helst. Oavsett vem man är kommer man naturligtvis att utvärderas utifrån sina handlingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Jag tycker att återkallande av uppehållstillstånd enligt lagen, på samma sätt som gäller i dag när det handlar om sabotage, spioneri och olovlig underrättelseverksamhet, vilket nämndes i ett tidigare inlägg, är relevant också när det antas finnas en koppling till terrorism. Vi kan nämligen se, både historiskt och i det aktuella läget, att detta är ett hot mot Sverige.

Jag står inte här och svarar ja eller nej på en specifik fråga om vad som får sägas av någon som predikar i ett religiöst sammanhang. Jag har fullt förtroende för Säkerhetspolisens och Migrationsverkets bedömningar i varje enskilt fall när det gäller att se till att vi skapar en säkrare situation för vårt land.

Fru talman! Den tyske filosofen Hegel sa någon gång att det svåra inte är att välja mellan det goda och det onda utan att välja mellan det goda och det goda - mellan viktiga och värdefulla principer som under vissa omständigheter kan strida mot varandra. Det är vad vi i det politiska hantverket kallar att prioritera, och det gör vi hela tiden.

Den proposition som vi debatterar i dag om vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen är ett typexempel på detta. I ett utsatt läge, mitt i en världsomspännande konflikt mellan demokratier och diverse icke-demokratiska krafter och stater, mitt i en kamp där det liberaldemokratiska samhället hotas både externt och internt, är vi nödsakade att prioritera vår gemensamma säkerhet framför andra värdefulla värden. På samma sätt måste vi i dag prioritera vårt försvar även om dess nödvändiga förstärkning innebär att vi disponerar över mindre resurser att satsa på så värdefulla och viktiga saker som vår hälsovård, vår skola eller våra pensioner.

Fru talman! I det aktuella fallet vill regeringen utvidga de grunder som kan motivera att en persons uppehållstillstånd återkallas. Det gäller exempelvis det statsstyrda företagsspioneriet, men det gäller också utlänningar som kan antas komma att bedriva verksamhet med koppling till terrorism, oavsett i vilket land verksamheten kan antas komma att bedrivas. För att denna koppling ska utgöra en grund för återkallelse krävs att verksamheten är av sådant slag att den hotar säkerheten i landet. På detta sätt säkerställs att kopplingen till terrorism inte blir för vag.

För återkallelse enligt den föreslagna bestämmelsen ska det inte krävas att utlänningen kan komma att göra sig skyldig till en gärning enligt terroristbrottslagen.

Även misstankar om att han eller hon kan komma att ägna sig åt aktiviteter som inte är straffbelagda men som ändå har med terrorism att göra kan således falla in under återkallelsegrunden. Det är framför allt dessa formuleringar om kopplingen till terrorism som har ifrågasatts i respektive kommittémotion från Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet och i Lagrådets yttrande om regeringens lagförslag. Det anses att propositionen bör avslås eftersom den inte uppfyller de höga krav på bevisning, rättssäkerhet och förutsägbarhet som bör ställas i detta sammanhang.

Fru talman! Det handlar om viktiga invändningar, men vi liberaler kommer ändå att rösta för utskottets förslag om att riksdagen ska anta regeringens lagändringsförslag. Det gör vi eftersom vi är övertygade om att terrorhoten mot vårt land och dess medborgare är så pass stora att detta väger tyngre än eventuella tillkortakommanden i regeringens lagändringsförslag. Vi tror dessutom att det inte finns tid att förlora i detta avseende, och därför är det viktigt att regeringens förslag träder i kraft redan den 1 mars 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Här gör vi och de partier som bildar regeringens parlamentariska underlag en bedömning som skiljer sig från reservanternas. Inte heller Socialdemokraterna delar reservanternas bedömning. Det vill säga att det i denna kammare finns en stor majoritet bakom utskottets förslag.

Fru talman! Vi lever i en tid när terrorism är ett av de allvarligaste hoten mot demokratin, enskildas åtnjutande av mänskliga rättigheter och den ekonomiska och sociala utvecklingen. Detta måste vi som försvarar det liberala, demokratiska samhället förhålla oss till.

Kampen mot terrorism är en grundläggande del i vårt försvar av friheten. Det är viktigt att Sverige inte blir en fristad för presumtiva terrorister genom att de kan få uppehållstillstånd som sedan inte kan återkallas. Det är förklaringen till att det är vår kollektiva säkerhet som i det här fallet prioriteras av riksdagsmajoriteten över andra önskvärda mål.

Detta är inte någon enkel fråga, men det hör till politikens plågsamma essens att, för att återvända till Hegel, ofta behöva välja mellan det goda och det goda.

Fru talman! Mauricio Rojas och jag kan nog hålla med varandra om att det är viktigt att upprätthålla rikets säkerhet.

Det finns en kraftigt ökad oro för demokratin efter Tidöavtalet, visar en ganska färsk undersökning som gjorts av Novus på uppdrag av Civil Rights Defenders. Allt fler svenskar är oroliga över att Sverige rör sig i en odemokratisk riktning, och allt fler upplever att våra demokratiska grundprinciper hotas. Enligt undersökningen har oron ökat med hela 25 procent på ett år.

Man är orolig för att vi rör oss i en odemokratisk riktning. Det är sammanfattningen av undersökningen, och det är naturligtvis inte konstigt. Vi ser ju ett mönster och en helhet i regeringens politik. Det kan ju vara alltifrån visitationszoner, hemliga avlyssningar, angiverilagar och fler inre gränskontroller till detta med bristande levnadssätt och snabbutredningar som hotar rättssäkerheten och så vidare. Det är framför allt helheten som oroar.

När Tidöavtalet skrevs skulle Liberalerna vara demokratins vakthund, sa de. Men sedan slutade de att skälla. Nu lägger de fram förslag och kan inte bry sig mindre om kritiken från Lagrådet, som säger att det är rättsosäkert att lägga fram förslaget om att återkalla uppehållstillstånd för personer som kan antas ha koppling till terrorism och att lagstiftning mot terrorbrott redan finns.

Dessa antaganden blir till slut oseriösa. Det ändrar i grunden förhållandet mellan staten och den enskilde i rättsfall. Medvetet slopar man rättssäkerheten och bygger på antaganden i stället för på seriösa beviskrav.

Jag har två frågor till Liberalerna: Anser Liberalerna att Sverige har ett överskott av demokrati? Tar ni allmänhetens oro på allvar när allt fler i undersökningen uttrycker att vi rör oss i en odemokratisk riktning?

Fru talman! Tack, ledamoten, för viktiga frågor!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Det är i denna kammare, i riksdagen, som det finns personer som representerar det svenska folket. Det är demokratin i dess essens, dess väsen. I denna kammare finns en mycket stor majoritet för de förslag som vi debatterar i dag. Jag vet inte hur demokratin kan hotas av ett sådant förhållande, där en så stor majoritet av svenska folkets valda representanter ställer sig bakom något.

Det som däremot kan hota demokratins anda är när små partier på grund av sin förmåga att villkora hur en regering bildas kan ställa krav som går rakt emot vad en majoritet egentligen vill. Så har vi ju haft det i Sverige, och det ska vi undvika.

Jag vill inte ha en situation efter nästa val där små ytterkantspartier kan göra att det stora regeringspartiet - det har nästan alltid handlat om Socialdemokraterna - tvingas göra saker och ting som inte stämmer överens med vad majoriteten vill. Detta är ett hot mot demokratins väsen. Det vore intressant om ledamoten från Vänsterpartiet kunde säga något om detta.

Men i grunden litar jag på att Säkerhetspolisen gör en rimlig bedömning av hotläget. Det är inte vi, jag själv eller någon här i kammaren som ska göra den bedömningen, utan vi har en myndighet som gör det, och jag litar på den.

Fru talman! Jag fick svaret att ledamoten inte vet hur demokratin hotas. Liberalerna är ju själva med och sätter rättssäkerheten ur spel med det förslag som vi ska rösta om i dag! Lagrådet konstaterar väldigt tydligt detta. Det leder till tillämpningsproblem, rättssäkerhetsproblem och rättsotrygghet för personer med uppehållstillstånd i Sverige. Det finns redan nu tecken på att den enskildes rättssäkerhet är i fara på grund av detta ogenomtänkta förslag. Det äventyrar den enskildes rättssäkerhet. Jag hoppas detta besvarar Liberalernas egen fråga när de säger att de inte vet hur demokratin hotas.

Tidigare i debatten har inte så många kunnat exemplifiera antaganden om koppling till terrorism och så vidare, förutom Sverigedemokraterna, som slängde ur sig det kanske godtyckligaste exemplet här. Det var så godtyckligt att det visar att de inte heller är intresserade av demokrati, för den delen. Dem har Liberalerna gett statsmakten till. Därav mina frågor.

Kan liberalen här exemplifiera de antaganden som man bygger lagstiftningen på? Säkerhetspolisen kommer ju inte att kunna förtydliga detta eller få något förtydligat när vi röstar om det. De ska bygga på antaganden. Det är likadant med Migrationsverket. De kommer att gå på antaganden.

Lagrådet, som kritiserar förslaget, kan absolut inte säga vad det handlar om när man ska "anta" att någon har koppling till terrorism. Trots att vi redan har en terrorlagstiftning vill man bygga en lagstiftning på antaganden. Men ledamoten här, vars parti varit med och tagit fram propositionen och ska rösta för denna lagstiftning, kanske kan berätta för mig hur man ska göra dessa antaganden. Ska man slicka fingret och sätta upp det i luften, eller hur ska man göra dessa antaganden?

Vissa ändringar i regelverket om säkerhetsärenden enligt utlänningslagen

Fru talman! Jag är övertygad om att Säkerhetspolisen inte gör godtyckliga och helt konstiga bedömningar om säkerhetsläget. Det är alltså inte jag eller någon annan här i kammaren som ska göra dem. Vi har en myndighet som är specialiserad på att titta på säkerhetsläget och bedöma olika hot från personer, rörelser eller organisationer. Jag vill att det ska fortsätta att vara så.

Ledamoten Aspling nämnde några eventuella exempel som skulle kunna falla inom denna lagstiftning. Det första exemplet låter rimligt. Det är inte jag som ska göra den bedömningen, men det låter rimligt att en person som inte gör en handling som faller inom terrorbrottslagen ändå ska kunna utgöra ett hot mot landet.

Det kan finnas andra exempel. Man kan diskutera väldigt mycket. Man kan till exempel diskutera den Hamaskonferens som hölls i maj 2023 där till och med en riksdagsledamot, ledamoten Jamal El-Haj, deltog och där det fanns personer med mycket starka kopplingar till Hamas - en terrororganisation - som i dag är dömda för finansiering och som är i Holland. Det kan finnas situationer som Säkerhethetspolisen bedömer utgör ett hot mot landets säkerhet, och jag låter Säkerhetspolisen göra den bedömningen - med allt förtroende.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)