Vissa näringspolitiska frågor

Herr talman! Det här betänkandet kallas för Vissa näringspolitiska frågor . Det ska handla om näringspolitiken. Näringspolitik handlar ju egentligen om näringsliv. Näringsliv är företag. Företag är företagande. Och någonstans där tycker jag kanske att betänkandet tappar fokus. Det glömmer bort just företagaren, entreprenören, och handlar om väldigt mycket annat. Sverige är ju ett rikt land. I internationella sammanhang har vi varit betydligt rikare tidigare, men vi är fortfarande jämfört med många länder ett rikt land. De som har byggt upp vår välfärd och vår rikedom är just innovatörer, entreprenörer och företagare. De gjorde 1900-talet till ett fantastiskt sekel för det här landet, och förhoppningsvis finns förutsättningarna för att de ska få plats i framtiden också så att även nästa sekel blir en tid då det är bra att leva i Sverige. Det är företagen och näringslivet som är förutsättningen för välfärden. Det är det som finansierar detta. I vissa stycken, herr talman, går det bra för Sverige i dag i delar av industrin. Det går väldigt bra för basindustrin. Tack och lov för att det finns en stor efterfrågan, inte minst på järn och stål, i andra delar av världen, för det gynnar svensk basindustri! Det går bra för gruvnäringen, inte minst i Norrbotten, vilket gläder mig som kommer därifrån väldigt mycket. I allt väsentligt är det kanske inte alltid våra egna meriter som gör denna framgångssaga. Vi är väldigt beroende av hur det går i andra delar av världen. Men vi har ett duktigt företagande, och vi har en tillväxt i vårt land som är väldigt produktivitetsdriven av många duktiga företag. Det finns dock en baksida. Företagandet ska fortsätta också i framtiden, oavsett hur den internationella konjunkturen går, och vi kan tyvärr i dag konstatera att det finns sprickor i välfärdsfasaden. Vi har tappat 50 000 industrijobb under den här mandatperioden. Vi har 1,6 miljoner människor i utanförskap, som inte är med och bidrar till sysselsättningen. Vi har 100 000 fler i Amsåtgärder i stället för arbete ute i näringslivet. Ska vi ha en god sysselsättning - och det måste vi ha för att klara framtidens utmaningar - måste vi naturligtvis också ha ett starkt näringsliv. Ett av de största hoten mot ett fungerande näringsliv just nu tror jag är att man har övergivit arbetslinjen. Får vi inte fler att arbeta i våra företag kommer vår tillväxt att falla i framtiden. Då klarar vi inte finansieringen av välfärden. Då fortsätter produktionen att flytta ut från landet. Det är den utmaning vi har i dag. Näringslivsfrågor hanteras inte bara av näringsutskottet. Egentligen finns väl den största påverkan i ett annat utskott, nämligen skatteutskottet. Men man måste ändå se företagsfrågorna och näringslivsfrågorna i ett slags helhetsperspektiv. Vi behöver i framtiden fler industrijobb, fler kunskapsjobb, fler servicejobb, fler upplevelsejobb och fler jobb inom vård och omsorg, och de måste komma till i det privata näringslivet. Här är småföretagen viktiga. Detta är någonting som vi också måste brottas med och försöka lösa, det vill säga den modell som gör det svårt just för entreprenörer och småföretagare. Det handlar om svårigheten att få tag i kapital, svårigheterna i konkurslagstiftningen, den stängda ekonomin för småföretagare, framför allt kvinnor inom den offentliga sektorn, den höga beskattningen av tjänstesektorn, det offentliga företagande som många gånger sätter spelregler ur spel, bristen i att försöka få forskning att bli produkter som gör att vi får fler industrijobb i landet, den bristande entreprenörsutbildningen, den osäkra skattelagstiftningen, och den mycket tunga regelbördan för småföretag. Vi fyra partier i Allians för Sverige trycker, i reservationer och i program vi har tagit fram, bland annat på vikten av forskning och innovationer. Det är bra med forskning, och vi vill satsa mer än majoriteten just på forskning. Men vi konstaterar också att när det gäller forskning och utveckling så räcker det inte med f:et. Vi måste få u:et också. Vi måste få mer utveckling. Vi måste få fram fler innovationer. Därför är institutforskningen viktig. Vi måste kunna få en kommersialisering av produkterna. Därför är det viktigt att se över patenträtten, att göra det lättare för småföretag att skydda sina idéer. Men Sverige måste vara mer på tårna även när det gäller större frågor. Vi pekar här på att det finns en möjlighet att få en neutronforskningsanläggning till Sverige. Här görs för lite i dag. Vi har en regering som många gånger drar fötterna efter sig och inte är särskilt intresserad. Vi från Allians för Sverige föreslår olika sätt att göra det lättare att starta företag och anställa människor. Vi vill se till att de fåmansföretagsregler som många gånger förhindrar och försvårar framför allt för tjänsteföretag förbättras på ett helt annorlunda sätt än som gjordes - i dag har man löst en del av bitarna men inte allt. Vi vill göra det lättare för småföretag att anställa genom att slopa den eviga medfinansieringen i sjukförsäkringen. Vi vill se till att de resurser som finns i form av privat företagande kan användas på ett bättre sätt, återigen, i företagen - dels genom att man inte ska behöva skatta bort allting om man säljer ett företag utan kunna använda det i ett nytt företag, dels genom att vi genomför riskkapitalavdrag. Vi föreslår också att staten ska kunna införa olika typer av riskkapitalstöd. Det måste bli lättare att anställa. Därför föreslår vi både nystartsjobb och sänkta arbetsgivaravgifter för de företag som nu vill anställa mer. Glädjande för mig är framför allt att alliansen föreslår kraftigt sänkt beskattning på tjänsteföretag i norra Sveriges inland. Det är åtgärder som behövs för att stötta utvecklingen. Vi behöver fler företagare, men vi behöver också fler kvinnor i företagandet. Vi pekar särskilt i en reservation på de möjligheter och förslag som faktiskt finns. Under den förra borgerliga regeringen fanns ett helt program, och vi måste återigen genomföra det, just för kvinnors företagande. Det handlar om att införa särskilda kvinnolån, mer forskning kring kvinnors företagande och mer affärsrådgivning riktad direkt till kvinnor, men det handlar naturligtvis också om att låta kvinnor få jobba där kvinnor jobbar, att vara företagare där man har sin yrkeskunskap. Här måste vi öppna den stängda sektorn. Vi upplever många gånger att regeringen gör det vi säger, men väldigt sent. Här ska jag faktiskt rikta en eloge till Miljöpartiet, som har hjälpt oss att driva en ovillig regering att börja genomföra regelförenklingar - väldigt långsamt, förvisso. Saker och ting hade kanske genomförts mycket snabbare om Miljöpartiet direkt hade stött våra reservationer, och den möjligheten finns ju alltid framgent. Jag vill rikta en eloge till Miljöpartiet därför att man gått med alliansen, i förra veckan, om att ge regeringen uppmaningen att se över förmånsbeskattningen. Det är viktigt, och det är bra. Jag skulle vilja uppmana Miljöpartiet att göra det oftare i näringsutskottet. Då skulle vi ha ett bättre näringsklimat i det här landet. Regelförenklingar kommer att komma upp i ett särskilt betänkande, men det är onekligen ett av de områden där det måste gå fortare än det i dag gör. För en vecka sedan kom en rapport där Näringslivets regelnämnd pekade på mängden blanketter, som har ökat med nästan en tredjedel sedan 1999. Den bild av att regelförenklingarna och det arbetet har startat visar sig alltså vara falsk när man väl tittar på utfallet. I dag tvingas företagen lämna in 94 miljoner blanketter till myndigheterna, och det är 90 myndigheter som vill ta emot dem. Detta arbete måste gå mycket fortare. Jag är lite bekymrad över att regeringen har ett slags låt-gå-mentalitet just när det gäller företagandet. Det är som att det mesta ska fixa sig självt bara man får göra det i en väldigt långsam takt. Arbetslivsministerns syn på företagande är kanske också det som egentligen speglar regeringens syn och åtgärder. Så här sade Hans Karlsson i en intervju den 30 november för två år sedan: "Jag har dessutom en inbyggd reflex som säger mig att innan jag vet bättre så är det säkrast att se en arbetsgivare med svart hatt och cigarr framför sig som vill elände." Det är klart; är hans uttalade syn också regeringens syn på företagande förklarar det i sak en hel del av den politik, eller brist på politik, som bedrivs i dag. Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till reservation 1. Jag vill också konstatera att ska vi få ett bättre företagande här i landet så krävs det att svenska folket tar sitt ansvar och byter regering till hösten.

Herr talman! Först skulle jag vilja instämma i de kloka orden från Moderaternas talesman i den här frågan. Jag instämmer egentligen i allt han sade. Vi i näringsutskottet var på studieresa till Kina i höstas. Det var en intressant men väldigt omtumlande resa. Det gör att jag vill vidga mitt resonemang här i dag en smula. På bara några år har Kina, Indien, Ryssland, Brasilien och ett antal länder i Östeuropa fullt ut blivit delar av den globala ekonomin. Effekten är dramatisk. Utbudet av arbetskraft i ekonomin har fördubblats på några år. Det märks på många sätt i det svenska samhällslivet. Det förklarar till exempel varför kläder och skor har blivit så mycket billigare. Det förklarar varför inflationen är så låg. Det förklarar i sin tur varför räntorna är så låga och varför fastighetspriserna har blivit så höga. Den plötsliga fördubblingen av arbetskraften förklarar också varför så många jobb försvinner från Sverige. Enligt undersökningar gjorda av Svenskt Näringsliv har närmare 120 000 arbeten netto försvunnit från Sverige på grund av utflyttning de senaste fem åren och mer än 300 000 arbeten hotar att försvinna de närmaste fem åren - allt enligt Svenskt Näringslivs egna undersökningar. Men ännu viktigare är kanske att det förklarar varför det har blivit svårare att upprätthålla höga löner för de hårt konkurrensutsatta jobb som finns i Sverige. Varje svensk industriarbetare, varje svensk dataingenjör, ja, ytterst egentligen varje svensk har fått dubbelt så många konkurrenter. Och det är konkurrenter som ofta är redo att arbeta mer, mycket mer, för en femtedel eller kanske till och med en tiondel av lönen. Detta är den största förändringen av världsekonomin på årtionden och det som oroar många svenskar, så klart. Många anställda i industrin i Kumla och Västervik, i Bengtsfors och Skåpafors, i Trelleborg och Luleå och på många andra orter i Sverige har själva fått uppleva hur deras jobb bokstavligt har flyttat utomlands eller bara försvunnit. Ingenting tyder heller på att konkurrenstrycket kommer att avta, tvärtom: Det blir värre. Oroliga människor blickar mot oss politiker. Men hittills har väl svaren inte varit så övertygande. Hur ska vi i Sverige hantera den helt nya, till synes förödande konkurrensen? Ska vi anpassa våra lönenivåer till de nya konkurrenterna? Ska vi gå ned till baltisk nivå kanske och ge 10 000 kr i månaden till en civilingenjör på Ericsson i Mölndal? Eller måste vi ned till kinesisk nivå, som vi hörde talas om på vår resa, och ge honom eller henne 3 000, 2 000 eller 5 000 kr i månaden? I så fall har vi inte heller längre råd med högre löner för lärare eller vårdbiträden. Nej, det här är ingen lösning som tilltalar oss. Vi vill inte ha låglönekonkurrens som Sveriges väg. Ska vi då i stället slakta våra välfärdssystem? Ska det bli som i Kina, att bara den som har råd och kan arbeta hårt får mat på bordet och sjukvård till sig och sina barn, så att den som blir sjuk kanske får hoppas på allmosor och vi får se ännu fler tiggare på gatorna? Eller ska vi i stället släppa hänsynen till miljön? Ska vi chansa på att växthuseffekten inte är så allvarlig? Ska vi kanske testa rostiga, enkelskroviga oljetanker i våra skärgårdar, för att det lite, lite stärker våra möjligheter att priskonkurrera med kinesiska och indiska rederier? Nej, inte heller det alternativet är gångbart. Med många stängda utvägar kan det ju synas nattsvart för Sverige. Men vi är övertygade om att det finns betydligt bättre lösningar. Det finns andra metoder att handskas med den här stenhårda konkurrensen. Vi ska inte bli billigare. Vi ska bli bättre. Konkurrenter är också konsumenter. Med högre standard följer också en köpstark medelklass som efterfrågar kvalitetsprodukter, precis som vi fick lära oss när vi var i Kina. Sverige är illa ute om vi inte inser att läget är dramatiskt förändrat i världen. Men vi kan klara av den nya konkurrensen om vi verkligen bestämmer oss för det och inser att det kräver en hel del smärtsamma omprövningar och en hel del hårt arbete. Vi kan bli så välutbildade, så flitiga, så företagsamma som faktiskt behövs. Vi har gjort det förr. Vi kan göra det igen. Nya tider kräver emellertid nya lösningar, och Sverige behöver därför en ny industripolitik. Herr talman! Sverige var länge ett företagarland. Tyvärr har det inte varit fallet under de senaste decennierna. Sedan mitten av 1990-talet har antalet företag ökat i Sverige, men den ökningen innehåller tyvärr bara luft. Av skatteskäl och andra redovisningstekniska skäl har människor valt att starta fler företag på papperet. Antalet företagare har däremot inte blivit större. År 2004 fanns det 12 000 färre företagare än 1994. Sverige har i dag det lägsta nyföretagandet i Norden och är på väg att få den äldsta kåren företagare i Europa. Var tredje företagare kommer att pensioneras inom tio år, och med dem riskerar en stor del av småföretagen att helt enkelt pensioneras bort. Regeringens egen myndighet Nutek räknar med att det behöver startas minst 10 000 fler företag varje år för att få en rimlig återväxt av nya företagare och för att kompensera för alla de arbetstillfällen som hela tiden försvinner från industriföretagen. Förutsättningarna för fler nya företag är alltså nyckeln till en god utveckling överallt i landet. De regioner i landet där det finns många småföretag och där många nya företag fortfarande startas är samma regioner där arbetslöshet, sjukskrivningar och förtidspensioner är de lägsta i hela landet. Det finns en del politiska åtgärder som är nödvändiga för att skapa de ytterligare minst 10 000 företag varje år som krävs för att trygga välfärden och sysselsättningen på sikt. Om vi kan ta till vara goda förutsättningar kommer Sverige återigen inom några år att kunna bli ett land som sjuder av nyföretagande och där nya och bärkraftiga jobb ersätter de arbeten som faktiskt flyttar. Vi i Folkpartiet och i alliansen har ett program för fler och växande företag. Svenska folket tycker om småföretag, men väldigt få vill själva bli företagare. Bara 4 % av alla svenskar i arbetsför ålder i Sverige är engagerade i ett nytt eller relativt nytt företag. I USA är motsvarande andel 12 %. När EU-kommissionen jämförde attityderna till eget företagande i medlemsländerna hamnade Sverige mycket långt ned. Bara 30 % av de tillfrågade skulle hellre vilja vara företagare än anställda, men över 60 % hade aldrig ens kommit på tanken att bli företagare. Människors grundattityder och livsval formas mycket tidigt. Eget företagande borde kunna vara ett lika intressant och naturligt framtidsval som en anställning för nya generationer. Därför tycker vi att kunskaper om entreprenörskap och eget företagande måste integreras i själva skolutbildningen och att eleverna tidigt ska få möjlighet att prova på eget företagande. Olika insatser för att sprida kunskaper om företagande bland unga visar att det är möjligt för fler människor att bli företagare. Tio år efter det att projektet Ung företagsamhet startades för att intressera gymnasieelever hade var femte deltagare ett eget företag med i genomsnitt sex anställda. Lysande resultat! Föreningen Snilleblixtarna, som arbetar för att stimulera företagande bland grundskoleelever, faktiskt ända ned till sjuårsåldern, är ett annat mycket bra exempel på hur man kan göra. Vi måste stödja nya idéer. Varje företag börjar med en människa och en idé. Volvo grundades egentligen på en kräftskiva 1927, där Gabrielsson och Larsson slog sig ned, med varsin kräfta möjligtvis och kanske en snaps, och skrev på en servett de första stadgarna och idéskissen till det som i dag är Volvo. Det saknas inte företagsidéer i Sverige. Enligt Europeiska patentkontoret är svenskarna bland de mest innovativa i Europa, räknat efter antalet ansökningar om nya patent i relation till befolkningens storlek. Idéer och patentansökningar leder normalt till att företag startas. Men i Sverige sker det här i mindre utsträckning än i andra länder. Våra goda idéer blir patent och arbetstillfällen i andra länder än Sverige. Denna utveckling måste hejdas. Här har vi ett antal konkreta förslag, men jag väljer att inte återupprepa dem utan hänvisar till vår motion. Vilja och idéer behöver plats för att frodas. Sverige är en öppen ekonomi, men det finns fortfarande områden som kan öppnas mer för företagande. Tjänstesektorn är en viktig del av ekonomin. 40 % av alla sysselsatta arbetar inom den privata tjänstesektorn. En politik för fler och växande företag måste därför vara inriktad på att öppna nya affärsmöjligheter för expanderande företag. Låt mig ge några exempel. Öppna en vit marknad för hushållstjänster! Mellan 60 och 70 % av kostnaderna för en tjänst i Sverige utgörs av skatter och sociala avgifter. Det här bromsar framväxten av tjänsteföretag och fler riktiga arbeten i tjänstesektorn. I synnerhet gäller det tjänsteproduktion riktad till privatpersoner, som betalar med redan skattade pengar. De höga skatterna och sociala avgifterna har drivit upp priset på de vita hushållstjänsterna till en nivå som de flesta personer helt enkelt inte har råd att betala. Incitamenten för att i stället betala svart är väldigt stora, och risken för upptäckt är mycket liten. Vi vill öppna en verklig marknad för vita hushållstjänster genom en skattereduktion som gör det möjligt för hushåll att köpa vita tjänster för hälften av dagens kostnad. På fredag, det är i morgon, gör jag ett studiebesök i Göteborg hos ett företag som heter James. De är inte pigor, som en del vill kalla dem. De kallar sig moderna butler och är oerhört stolta över sitt sätt att lösa vardagens problem åt människor. Låt oss gemensamt avsluta den ovärdiga pigdebatten och i stället se de här arbetena som något lika bra som vilket serviceyrke eller industriarbete som helst. Herr talman! Vi måste öppna de offentliga monopolen. 30 % av de svenska tjänsterna produceras inom den offentliga sektorn. Det handlar framför allt om vård och omsorg men också om utbildning. Det är en stor brist att lejonparten av de här tjänsterna inte är utsatta för konkurrens. Mer än 80 % av kommunernas verksamhet består av tjänster som inte kan betraktas som myndighetsutövning i någon form. Möjligheten att producera de tjänsterna i konkurrens är mycket stor. Ändå sker detta i mycket liten utsträckning i dag. Det här behöver vi ändra på. Det finns många andra viktiga förslag, herr talman. Låt mig upprepa några. Återställ förmånsrätten - vilket vi kommer att göra. Fler företagare måste få tillgång till det statliga riskkapitalet. Ge F-skattsedel till alla som vill. Rensa i den byråkratiska regeldjungeln, som kostar företagen ungefär 70 miljarder per år. Se till att konkurrensen fungerar på marknaderna. Kriminalisera karteller och låt de skyldiga skaka galler för de stölder de faktiskt genomför mot oss konsumenter. Sälj ut en del statliga bolag. Få till stånd en fungerande energipolitik så att priserna inte drivs upp, som de gör med den nuvarande politiken. Tillåt alla energislag att finnas med. Utarbeta en offensiv forsknings- och utbildningspolitik. Främja kvinnors företagande. Herr talman! Mycket måste göras. Men vi är fast beslutna och beredda att göra det som krävs för att få fart på Sverige, med siktet inställt på en bättre och tryggare framtid. Hoten från omvärlden ska tas på största allvar, men det finns vägar fram om vi bara vill, vågar och förmår se de förändringar som måste genomföras. Är det dyrt? Är det osäkert? Ett hemskt systemskifte kanske? Nej, inte alls. De flesta förslagen kostar ingenting. Många förslag sparar i stället pengar direkt. Andra förslag gör att vi inte behöver betala ut onödiga miljarder av skattebetalarnas surt förvärvade inkomster. Sverige kommer att vara allt det är i dag - fast bättre. Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation 1.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till alliansens reservation nr 10 vad gäller turistnäringen. Vi ser mer och mer i vårt land symtom på en regering som tappat greppet om utvecklingen. Sverige lider i dag av politisk ohälsa, och Sverige behöver näring för att friskna till. Landet lider av näringsbrist, det vill säga brist på verkningsfull näringspolitik. Det måste bli slut på sockerpillerpolitiken, som nu verkar tillta för varje dag vi närmar oss valet. Symtomen på ohälsan blir tydliga på fler och fler områden, och sockerpiller kommer inte att få bort orsakerna till ohälsan. Jag ska ge några exempel på de problem vi har. Ungdomsarbetslösheten har ökat med 30 % sedan 2002. Antalet människor i arbetsför ålder som inte gick till jobbet i morse är över 1,4 miljoner. Det är svensk politiks största misstag i modern tid - en tragedi för de drabbade. Full sysselsättning existerar inte längre i Sverige - tyvärr. Fler och fler ungdomar lämnar skolan med icke godkända betyg i viktiga skolämnen. Vi har 24 000 färre företagare i dag än 1994 då Socialdemokraterna tog över regeringsmakten - enligt ITPS. Endast ett par nya storföretag har vuxit fram i Sverige de senaste 32 åren, men många har försvunnit. Nio av tio småföretag vill inte anställa trots högkonjunktur, enligt Klas Eklund i DN i går. 23 % av barnen till ensamstående föräldrar lever i fattigdom. I storstäderna är de ännu fler, enligt Rädda Barnen i söndagens DN. Regelförenklingar som regeringen lovat småföretagen 1999 har i stället resulterat i 1 700 fler regler netto. Fler och fler barnfamiljer ropar efter mer tid med barnen och mer tid för familjeliv för att kunna umgås, och så vidare. Herr talman! Vad är det för samhällsutveckling? Var det så här vi hade tänkt? Är detta det folkhem som våra förfäder tänkte sig? Knappast. Alla bristerna och de ökade svagheterna är symtom på något grundläggande fel i svensk regeringspolitik i dag, anser vi kristdemokrater. Diagnosen på regeringens sjukdomstillstånd är följande. För det första är regeringen blind och döv. Regeringen ser inte och förstår inte varifrån kraften ska tas för att få balans och trygghet i Sveriges utveckling. För det andra har regeringen drabbats av en depression. Regeringen har tappat sina visioner och drömmar. Det finns ett ordspråk som säger att människor utan drömmar och visioner är som fåglar utan vingar. De är fåglar som inte kommer upp. De får ingen överblick och inget sammanhang - och kommer vilse. På samma sätt sker med människor och regeringar. Svenska folket behöver nu en ny regering som har överblick, förstår sammanhangen och ger sig på orsakerna till alla de brister jag nyss räknade upp. Nuvarande regering ser med förskräckelse de olika symtomen på sjukdom hos moder Svea men förstår tydligen inte orsakerna. Med de tillfälliga resurser som statsfinanserna nu får i en högkonjunktur försöker regeringen dämpa och lindra symtomen på Sveriges växande ohälsa. I det närmaste desperat lovar regeringen miljarder än hit, än dit. Vårbudgeten kommer snart att visa hela batteriet av "plåster" som ska täcka de växande områdena av "ekonomisk spetälska" som breder ut sig över moder Sveas kropp. Men vad gör man när högkonjunkturen mattas av och blir lågkonjunktur? Orsaken till det mesta av ohälsan är att näringslivet kvävs i dag i stället för att ges frisk luft. Därför får hela landet andnöd. Denna andnöd känner många svenskar i dag. Det är en nöd och smärta in på bara skinnet för ett land som utifrån våra förutsättningar borde ha välstånd. "Vi måste acceptera, att om vi ska utveckla företagandet, blir en del rika." Det var inte Urban Bäckström som nyligen sade detta, utan en person som just lämnat verkställande utskottet hos Socialdemokraterna - Göran Johnsson. Det är detta som få s-politiker accepterar. När ormar och igelkottar paras föds taggtråd. Det är vad som föds milvis i nuvarande vänsterkartell i dag och levereras till småföretagarna. Drivkraften att starta och utveckla företag, att anställa fler människor, har börjat dö ut med nuvarande regeringspolitik. Vi måste få en regering som får fler att känna det mödan värt att starta och utveckla företag i Sverige. Basen för välstånd och sysselsättning är växande och lönsamma företag. Nuvarande regering tror tydligen att det är precis tvärtom. Den taggtråd som skapas och levereras till näringslivet är exempelvis medfinansiering av sjukersättningen, lag om rätt till heltid, lex Uggla, det vill säga att skattemyndigheterna ska avgöra vad som är rimlig likviditet hos en företagare, ett ökat rehabiliteringsansvar och en växande regelbörda. Nettoökningen har varit 1 700 fler regler - trots löften om det motsatta 1999. I avsnittet om turism i betänkandet framgår tydligt regeringens brist på entreprenörstänkande. Här ser vi en del av orsakerna till att svenskt näringsliv tappat lusten att satsa och att Sverige därmed har fått stora problem på nästan alla områden. Sverige har en potential att kunna fördubbla turismen enligt experter på området. Det skulle kunna skapa mer än 100 000 nya årsarbetstillfällen - flera av dessa i gles- och landsbygd, där de behövs som mest. Det förutsätter att vi bestämmer oss för att börja sälja in Sverige som ett land värt att turista i. Regeringen satsar knappt 100 miljoner kronor för att marknadsföra vårt land som turistland, trots att denna näring drar in närmare 25 miljarder per år i inkomster till statskassan. Med denna svaga marknadsföring är vi sämst i Norden och nästan sämst bland EU-25. Kristdemokraterna föreslår en fördubbling av marknadsföringen av Sverige, från 100 till 200 miljoner kronor per år. Alliansen har liknande förslag. En ökning av turistandet i Sverige med 0,4 % per år skulle finansiera dessa extra 100 miljoner. Med en 10-procentig ökning per år, som är mer realistiskt, skulle staten öka intäkterna med 2 ½ miljard per år. Ingen entreprenör i världen skulle med så goda förutsättningar till vinst tveka inför denna satsning. Det är fråga om 25 gånger insatsen. 100 miljoner extra ger 2 ½ miljard mer i intäkter. Vem tackar nej till detta? Svar: Sveriges regering. Man tillsätter i stället en enmansutredare som ska fundera på hur denna extrasatsning ska finansieras. Snarare är det väl så att man funderar på hur man ska ta ut denna extra satsning på marknadsföring av de små entreprenörerna i denna näring och slippa bidra själv. Småföretagare som har små vinstmarginaler i dag ska få lägga till några procent på sina priser för att marknadsföra Sverige. Detta skulle ytterligare försämra konkurrensförmågan för svensk turism gentemot våra grannar Norge och Finland. Sverige måste vara det enda land i världen som tänker så fel. Här skjuter man upp en satsning som skulle kunna ge minst 10 000 nya arbeten varje år - 100 000 nya jobb på tio år - i ett läge när över en miljon människor skriker efter jobb. Herr talman! Jag har nyligen kommit hem från en talmansresa till Tunisien och bland annat Kartago, och jag har inspirerats att avsluta mitt tal med en travestering på hur den romerske senatorn Cato den äldre för över 2 000 år sedan brukade avsluta sina tal i senaten: "För övrigt anser jag att Kartago bör förstöras." Min avslutning nu och i alla tal fram till valet får lyda: För övrigt anser jag att regeringen bör bytas ut.

Herr talman! Ett motionsbetänkande med en massa olika näringspolitiska frågor kanske inte i sig kommer med något nytt. Med tanke på den brist på initiativ och engagemang för att skapa nya jobb och bättre förutsättningar för företagande som den här regeringen står för måste ändå detta betänkande kommenteras på vissa punkter. I det hav av proppar som en desperat regering levererat den senaste veckan finns inga förslag som ger 1 ½ miljon arbetslösa hopp om att kunna få jobb eller om att det ska skapas nya företag här i landet. Vad regeringen klarar av är att leverera förslag som stänger ute människor från arbetsmarknaden och får företagare att inte vilja anställa. Man skapar ytterligare regelkrångel och försämrar till exempel möjligheterna för säsongsanställningar. Man måste därför fråga: I vilken värld lever ni socialdemokrater? Vad svarar ni dem inom till exempel turistbranschen som trevande försöker utveckla sin verksamhet inom just de områden där vi säger att framtiden finns? Tror ni att de företagen över huvud taget ger sig in i en situation där visstidsanställningar ska göras om till tillsvidareanställningar? Reser ni aldrig omkring i Sverige och ser att många små företag måste ha en mycket flexibel organisation för att kunna möta kundbehovet? Reser ni aldrig i norra Värmland som försöker utveckla vintersporten? Besöker ni aldrig min vackra västkust där man kan konstatera att sol och värme har stor betydelse för den vinst som ska betala löner? Att jag tar upp det här i näringsutskottets betänkande beror på att majoriteten har skrivit så mycket vackert om hur man beslutat om en ny konkurrenskraftig turistpolitik som ska bidra till ökad sysselsättning i alla delar av landet. Minns ni socialdemokrater vad ni har beslutat? Jo: i alla delar av landet. Det låter som om ni inte har varit utanför de tullar som ni har ställt upp i Stockholm. Det är på det här sättet som socialdemokratisk näringspolitik har skötts under flera år. Låt en minister prata väl om företag. Sedan bryter vi ned all kraft och vilja med hjälp av en annan minister som levererar nya regler och hinder. De dubbla tungornas styre är vad företagen nu lever under. Centerpartiet och alliansen har en politik som stärker företagandet och som ger företag i alla delar av landet möjlighet att utvecklas. Turistföretag och turism är en tillväxtbransch som ska ges rätt förutsättningar. Öka möjligheten till visstidsanställningar i stället så lovar jag att ni kommer att se att det ger fler möjligheter för fler unga människor att få jobb. Lägg mer pengar på att marknadsföra Sverige utomlands så att fler finner vägen till vårt vackra Sverige med våra unika miljöer. Se till att också infrastrukturen stärks så att alla delar av landet kan utvecklas. Skapa möjlighet till kapitalförsörjning och ökat riskkapital. Den återställare av förmånsrättslagstiftningen som det beslöts om förra veckan förväntar jag mig att regeringen snart levererar ett svar på. Herr talman! Jag ställer mig naturligtvis bakom alla reservationer men yrkar bifall bara till den som redan är angiven, nämligen nr 1.

Herr talman! Jag står fast vid alla våra reservationer, men jag yrkar för tids vinnande bara bifall till nr 3. Jag anser att det fordras insatser för att stimulera det lokala ägandet. Ägandet av företag har under en lång tid successivt förändrats från lokalt ägande till större företag och koncerner. En sådan förändring är oftast skadlig för den lokala utvecklingen av näringslivet. En region måste ha ett rikt och diversifierat näringsliv för att kunna uppnå en stark och långtsiktig utveckling. För att bidra till detta och för att öka sysselsättningen måste det lokala ägandet av företag stimuleras. Därför bör regeringen utreda förutsättningar för att införa statliga lån med låg ränta till lokala investmentbolag. Sådana lån skulle stimulera bildandet av nya investmentbolag. Det skulle stimulera investeringar i lokala företag och därigenom skapa nya arbetstillfällen. Jag anser också att man bör se efter hur bildandet av lokala nätverk och informationsplatser för handeln med lokala aktier kan stimuleras. När det gäller att förbättra tillgången till kapital för de små företagen finns det också annat som är av intresse. Ett system med sänkt skatt för investeringar i små företag kan vara intressant. Också att förbättra förutsättningarna för att införa etableringskonton med möjlighet till att skattefritt avsätta pengar för framtida företagsstarter skulle kunna vara en möjlighet som vi tror på. För att klargöra de sakerna bör regeringen tillsätta en utredning för att titta på möjligheterna att stimulera lokala investeringar. Jag vill passa på att ge ett svar till Krister Hammarbergh. Han gratulerade Miljöpartiet bland annat till att vi i förra veckan har fattat ett beslut tillsammans med de borgerliga partierna om förmånsrätten. Jag skulle dock vilja vända det lite grann. Jag vill gratulera Moderaterna till att de har kommit fram till samma ståndpunkt som Miljöpartiet har haft hela tiden, nämligen att en förmånsrätt på 100 % borde vara det rätta. Som jag minns det hade Moderaterna åtminstone i ett tidigt skede en annan procentsats. Jag är glad att vi nu har kommit till den gemensamma slutsatsen så att vi kan rätta till missförhållandet med förmånsrätten. När det gäller anläggningen i Lund, ISS, har vi viss kritik. Det verkar som att anläggningen kommer att kunna ha en negativ inverkan på Skånes möjligheter att bidra till uppfyllelsen av de nationella miljökvalitetsmålen. Det finns anledning att tro att anläggningen skulle bryta mot flera av miljöbalkens hänsynsregler. Dessutom ser vi en risk med att kostnaderna för projektet skulle bli så stora att annan forskning som kan vara ännu viktigare trängs ut. Vi vill också betona social ekonomi och att utvecklingspotentialen för social ekonomi är mycket stor i Sverige. Inom den sociala ekonomin får människor möjlighet att använda sin kreativitet och initiativförmåga för att skapa en verksamhet som kommer andra till del. Socialt företagande kan ge arbetstillfällen och ofta även för människor som har svårt att klara konkurrensen på den reguljära arbetsmarknaden. Den sociala ekonomins roll och potential bör uppmärksammas mer än vad som görs i dag. För att synliggöra det bör regeringen utveckla stöd- och samverkansformer för kunskapsspridning inom området. Jag tycker därför att en utredning ska tillsättas med syfte att ta fram förslag till fungerande system för lån och mikrokrediter för de aktörer som håller på med social ekonomi. Herr talman! Slutligen vill jag säga några ord om gruvnäringen. År 2005 beslutade riksdagen om vissa ändringar i minerallagen i syfte att bättre balansera gruvföretagens exploateringsintresse mot intresset hos enskilda markägare och andra sakägare. Då tyckte jag, och jag tycker det fortfarande, att en hållbar utveckling måste vara utgångspunkten för den svenska mineralpolitiken. Regeringens mineralpolitik baseras tyvärr inte på detta. Därför finns det behov av en översyn av regelverket på mineralområdet i syfte att dels anpassa innehållet till en övergripande politik för hållbar utveckling, dels inordna lämpliga bestämmelser i miljöbalken.

Herr talman! Jag vill återigen tacka Ingegerd Saarinen för ert stöd för vår reservation när det gällde förmånsrätten föregående vecka. Det är de facto så att ni har stött vår politik i det fallet. Sedan finns det en historia lite längre tillbaka. Vi från Moderaterna har alltid varit kritiska till den förändring som skedde i fråga om förmånsrätten. Men jag undrar en sak, Ingegerd Saarinen, när ni nu kan tänka er att ge stöd när det gäller den här delen i politiken, liksom när det gäller en del andra. Kan ni också tänka er att gå steget längre och bidra till att lägga fram fler reservationer tillsammans med oss i näringsutskottet för att faktiskt driva på den politik som ni själva vill ha?

Herr talman! Ja, det får vi väl se. Vi har väl inte så många fler tillfällen före valet, men i den mån vi har tillfälle får vi väl granska era förslag, och så får vi se om det finns något där som vi vill stödja.

Herr talman! Jag har ju i mitt inledningsanförande faktiskt berömt Miljöpartiet för att ni har ställt upp på alliansens politik när det gäller förmånsrätten. Jag vill också berömma er när det gäller att ni faktiskt vill åstadkomma förbättringar när det gäller regelförenklingar. Nu har vi ju ett betänkande som är på gång, alldeles i närtid. Där har då Miljöpartiet möjlighet att vara med och se till att få upp tempot ytterligare i det arbetet. Kan ni tänka er det? Den möjligheten finns ju fortfarande kvar.

Herr talman! Nu har du inga repliker kvar när jag har svarat. Men jag funderar på vilket betänkande du avser. Det är ju viktigt om jag ska kunna säga något. (KRISTER HAMMARBERGH (m): Regelförenklingar.) Vi kommer att fortsätta att trycka på regelförenklingar, men vi har ett samarbete med regeringen på det området. Jag misstänker att vi fortfarande kommer att tycka att det arbetet löper på i en takt som är acceptabel.

Herr talman! När vi i dag diskuterar och debatterar näringspolitiken kan jag inte låta bli att bli lite förundrad över den pessimism som maktalliansen sprider omkring sig. Det är inte måtta på hur eländigt det är när Lars Lindén får ge sin berättelse. Jag vill därför ta tillfället i akt att ge några bilder som jag har fått bara genom att läsa olika tidningar och tidskrifter de senaste veckorna, som kanske kan ge lite andra perspektiv. Länsförsäkringar har låtit intervjua 1 200 vd:ar i landet med 5-49 anställda. 80 % av de kvinnliga vd:arna gillade sitt företagsklimat. Motsvarande siffra för män var 72 %. Antalet konkurser fortsätter att minska, läser jag i Dagens Industri. Räknar man med antalet personer som berörs är minskningen 30 %, jämfört med en minskning med 21 % under 2004. Konkursandelen var i fjol 0,8 %, vilket är väldigt lågt i ett internationellt perspektiv. Av enskilda firmor som kursade ägdes 86 % av män, medan inte en enda kvinnlig företagare kursade exempelvis i Kalmar, på Gotland och i Blekinge. Den 14 mars skriver samma tidning att svenska bolag växer snabbast i Europa, och man refererar till ett privat revisions- och konsultföretag. En tredjedel av de kunskapsbaserade företagen planerar nyanställningar. Utvecklingen fortsätter att vara stark, och entreprenörsindex når 49, vilket är högst hittills. I norra Sverige har 45 % av dessa kunskapsbaserade företag nyanställt det senaste kvartalet. Och här var källan Industrifonden. Vidare kan jag läsa i Dagens Nyheter den 21 mars att investeringsviljan bland riskkapitalbolagen aldrig har varit så stor som nu. 40,4 miljarder har satsats i 637 olika projekt. Antalet affärsänglar har ökat, och viljan att satsa både kapital och tid på ett företags tillväxt har ökat - detta enligt en rapport från Riskkapitalföreningen och Nutek. Jag avslutar denna tidningskrönika med min egen tidning, Värmlands Folkblad, som citerar Patrik Johansson, ägare till företaget Flexogem som fått del av Nuteks produktutvecklingspengar. Han säger: Projektbidraget gav oss en puff. Vi kunde vidareutveckla vår produkt snabbare än beräknat. Det regionala produktutvecklingsrådets ledamöter är överens om att det inte är jättestora pengar, men det är oerhört viktiga pengar. Från SCB får vi denna vecka information om att storföretagen spår fortsatt uppgång och att man ännu inte nått konjunkturtoppen. Konjunkturen är stark inom såväl industrin som tjänstesektorn. Det handlar om finansiell verksamhet, byggbranschen och utbildning medan vi ser de största positiva förändringarna hos hotell- och restaurangbranschen, stål och metall samt övrig tillverkning. Det var 323 företag i 18 branscher som hade tillfrågats. Dessa berättelser ur verkligheten är exempel på att maktalliansens domedagspredikningar inte riktigt stämmer med verkligheten. Verkligheten är nog att det är bra med olika stödformer för företag. Det finns ett stöd och en stimulans från samhällets sida när det gäller kvinnlig företagsamhet exempelvis, och det fungerar faktiskt bra med Vinnova, Almi, IUC, Nutek och Norrlandsfonden. Det finns ett regionalt inflytande över statens resurser till företagande samtidigt som det är klart att det är en styrka att ha ett nationellt perspektiv på stora investeringsstöd. Men ingenting är förstås så bra att det inte kan bli bättre. Därför är vi socialdemokrater och regeringen hela tiden beredda att ta nya grepp för att utveckla näringspolitiken, förstärka näringspolitikens starka sidor och också förbättra våra svaga. Låt mig då ge några exempel på det. För att stimulera enmansföretag att anställa sänks arbetsgivaravgiften för den först anställda. Regelförenklingsarbetet fortsätter. 3:12-reglerna reformeras, och skatterna sänks med nästan 1 miljard. En rejäl satsning görs redan på entreprenörskap i skolan, och glädjande nog ser vi att Ung Företagsamhet också har börjat verka på de yrkesförberedande gymnasieskolorna. Trygghetssystemen för företagare ses över med målsättningen att företagare i så stor utsträckning som möjligt ska omfattas av samma trygghet som anställda. 900 miljoner satsas för FoU i små och medelstora företag. Handel och exportfrämjande ökar med 100 miljoner, och exportrådgivare finns nu i varje län. Enbart inom Nutek anslås 19 miljoner till kvinnors och invandrares företagsamhet. 2 miljarder anslås för att säkra kapital i ett tidigt skede. Det är i skärningspunkten mellan idé och produkt. Innovationsbron AB gör en rejäl satsning via sju regionala bolag. Och hela energipolitiken, Åsa, som vi nu för tillsammans med er och Vänsterpartiet är ju ett stort jobbskapande projekt, förutom poängen att det leder till ett hållbart samhälle. Nej, jag tycker att maktalliansen i allmänhet och Moderaterna i synnerhet har en endimensionell syn på företagande och näringslivsklimat. Det klimat som kännetecknat svensk näringslivsutveckling i decennier, nämligen växelverkan och dialog mellan näringsliv och samhället, vill Moderaterna utrota. Genom att ständigt sänka skatter ska vi uppnå ett starkare näringslivsklimat, men frågan, som vi socialdemokrater ställer oss, är: Vem ska efterfråga produkterna när det blir lägre ersättningsnivåer, sänkta löner och sämre ekonomi i kommuner och landsting? Visst är det så att privatiseringen av offentlig sektor i kombination med skattesänkningar på uppåt 250 miljarder är ett sätt att se till att vi konsekvent går ifrån ett solidariskt samhälle där vi får hjälp efter behov och betalar efter bärkraft. Det ska ersättas av ett samhälle där vi som har råd kan få våra behov tillgodosedda, men den sköra människan blir ännu skörare. Jag tror inte alls att det är en slump med stimulanser för tjänstesektorn i Norrlands inland. Med det som ni kallar en översyn av skatteutjämningssystemet är jag övertygad om att den kommunala ekonomin försämras. Någon ska stå för tjänsteutbudet till gamla människor. Detta är ett synsätt som vi socialdemokrater aldrig kan ställa upp på. Ett sådant samhälle vill inte vi ha. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkande NU13 och avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! När så många står utanför arbetsmarknaden försöker ändå Berit Högman att måla en positiv bild och räknar upp allt positivt som hon har hittat i tidningarna. Men om vi frågar svenska folket - 1,5 miljoner står utanför arbetsmarknaden i dag - tycker de att din bild stämmer att det går så bra för Sverige? Visst finns det positiva faktorer, men det tragiska är att när det gäller det som är viktigast, att skapa jobb, har regeringen totalt misslyckats. Många står utanför arbetsmarknaden. Det är en tragedi för de människorna. Det kostar oss stora pengar. Därför har vi inte råd att satsa tillräckligt på skola, äldreomsorg och vård. Pengarna rinner iväg för att inte företagen längre har lust att satsa. Nio av tio småföretag anställer inte trots högkonjunktur. Man har inte lust. Ni får säga vad ni vill. Jag har levt i näringslivet i 34 år som företagare. När jag träffar mina kolleger säger samtliga: Vi anställer inte. Vi försöker bli av med folk i dagens läge. Det är inte ett positivt klimat. Det kommer att leda till att ännu fler blir arbetslösa. Har vi råd med det i Sverige? Kan en regering som säger sig vara en arbetarregering tycka att det är positivt med den situationen?

Herr talman! I den småföretagarbarometer som presenterades i dag från Föreningssparbanken konstaterar vi att två av tre småföretag ser goda expansionsmöjligheter, att betydligt fler har anställt och betydligt fler är villiga att anställa. Betydligt färre går i konkurs, som jag tidigare beskrev. Det ser också ljusare ut för småföretagen. I ditt anförande, Lars, var det 1,4 miljoner som stod utanför arbetsmarknaden. Nu hade det stigit till 1,5. Det går fort. Min fråga är: Unnar du föräldralediga människor att vara hemma från jobbet? Har alla sjukpensionärer fejkade sjukdomar? Ställer du egna diagnoser på dem precis som du gjorde på regeringen i ditt anförande? Den siffra som du bollade med där är djupt kränkande mot de människor som faktiskt både har finansierat sin ledighet och har laglig rätt till den eller på grund av annat inte kan delta på arbetsmarknaden. Dem slänger du dig med varje dag i denna debatt. Varför gör du det? Tycker du att det är en sund och fin människosyn som du har? En annan fundering jag har är att ditt parti ute i Europa som är stort alltid lyfter fram Sverige eller Skandinavien som det goda exemplet, men inte här i Sverige. Det gör inte du. Då måste jag undra: Vilket europeiskt land är din förebild? Är det låglöneländer, de nya demokratierna, Frankrike med kravallstaket och över en miljon människor ute på gatorna? Berätta vilket europeiskt land som är din förebild, eftersom kristdemokrater i Europa har Sverige som förebild!

Herr talman! Jag anklagar inte människorna som är utanför arbetsmarknaden för att de är där. De flesta vill ju inte vara där. De vill ha ett jobb, men det finns inga jobb att få. Företagen anställer inte. Det är det som är verkligheten. Vi tycker att det är tragiskt när så många människor som vill inte kan få jobb. De som är sjukskrivna, som du säger, måste rehabiliteras först, men ni ordnar ju inte så det går fort heller. De får vänta på rehabilitering alldeles för länge i Sverige i dag. Min fråga är: Varför är ni emot att skapa 100 000 nya jobb inom turistnäringen? Det är fullt realistiskt enligt all expertis. Vi skulle kunna skapa 10 000 jobb per år för en ringa penning. Då tillsätter ni en utredning för att se hur man ska finansiera detta lönsamma projekt. Det finansierar sig flera gånger om av sig själv. Kan du förklara det för svenska folket? Speciellt glesbygd och landsbygd skulle verkligen behöva en satsning på turismen. Vi är det sämsta landet i Norden på att satsa på turism. Är det att måna om folks sysselsättning och arbete?

Herr talman! Jag förklarar det gärna för svenska folket, men jag ska förklara det en gång till för dig. Jag gjorde det i turismdebatten, men vi tar det en gång till. För det första är inte statens satsning på marknadsföring utomlands de enda pengar som satsas. Där ska du också räkna in de regionala pengarna och de kommunala. Sådana pengar finns exempelvis inte i Norges budget. För det andra har Thomas Brühl, vd för Sveriges Rese- och Turistråd, sagt: Visst vill jag ha mer pengar, men först måste vi visa att vi har gjort läxan och har ett resultat att visa fram. Om vi gör rätt analys, är smarta och snabba är förutsättningarna i omvärlden de bästa tänkbara. Vi får inte spela bort korten. Han beskriver hur man bara genom att ändra marknadsföringen i Italien fick 30 % högre hotellbeläggning i Sverige av italienare på mindre än ett halvår. Om vi bara skulle räkna i pengar skulle vi aldrig i världen ha tagit sju medaljer i OS heller, för så stor budget har inte svensk OS-kommitté. Det handlar om träffsäkerhet och skicklighet oavsett om det handlar om curling eller marknadsföring. Där kom jag också på att du hanterade sanningen lite ovarsamt. Du sade: Vi vill satsa 100 miljoner, och alliansen har liknande förslag. Jag har åtminstone läst Moderaternas broschyr. Där står det 10 miljoner. Tycker du att 10 miljoner och 100 miljoner är liknande förslag?

Herr talman! När alliansprogrammet för turismen skrevs nämnde vi en 25-procentig ökning inom nästa mandatperiod. Då måste man satsa betydligt mer än 10 miljoner. Därmed faller Moderaternas siffra i det fallet. Du kan vara övertygad om att vi kommer att satsa mer. Att den nya chefen på Visit Sweden nu har förstått att det gäller att använda pengarna bra gläds vi åt allihop. Förut spred man det på så många projekt så det blev inget resultat. Nu är han smart och satsar på två tre sektorer. Det kommer att ge effekt. Då förstår vi att vi måste göra liknande på resten.

Herr talman! Berit Högman, Centerpartiet kommer att fortsätta att ta kampen för de en och en halv miljon människor som helt eller delvis står utanför arbetsmarknaden. Jag förstår att Berit Högman varken vill se eller höra talas om dem. Så långt sträcker sig tydligen inte klasskampen. Dessutom kan vi konstatera att ungdomsarbetslösheten har ökat 30 % de senaste fyra åren. Det handlar inte om att svartmåla. Det är den verklighet som människor lever i i dag. Det handlar om att ducka för verkligheten, som ni socialdemokrater gör. Det går bra för Sverige. Det är vi väldigt glada för. Men om det inte leder till nya jobb, funderar ni inte på att ni borde vidta vissa åtgärder och lättnader för det svenska företagandet? Jag kan också läsa debattartiklar och undersökningar. Kanske Klas Eklund är bekant. I gårdagens tidning konstaterar han utifrån en Sifoundersökning tillsammans med SEB att nio av tio småföretagare inte vill anställa trots högkonjunktur. Tillfälliga lättnader för arbetsgivarna skapar inte fler jobb. Min fråga till Berit Högman blir: Skapar förslag om heltid och förslag om att ta bort möjligheterna till visstidsanställningar fler jobb i det här landet? Skapar det ökade möjligheter för människor att komma in på arbetsmarknaden och få visa vad man går för? Skapar det möjlighet att få fler människor av de en och en halv miljon som lider av utanförskapet att också få vara med i det goda Sverige?

Herr talman! Jag tycker egentligen att det är häpnadsväckande, Åsa, att du som kvinna och lite yngre än jag - det tror jag att vi var överens om - kan ifrågasätta kvinnors rätt till heltid. Det tycker jag både med tanke på det pensionssystem som vi har och med tanke på rätten för varje människa att leva på sin lön. Ni markerar tydligt att människor inte ska leva på bidrag utan på arbete. Då måste man få leva på en heltidslön, om vi inte drastiskt kan göra någonting åt kvinnolönerna - och det har jag inte hört något förslag om från Centern. Det är bra att du tar upp artikeln i DN i går. Det var ju öppna frågor som ställdes till företagarna där, och inte på någon punkt kom LAS upp som ett hinder. Ändå är det precis den lagstiftningen som ni ger er på nu när drygt en miljon människor i Frankrike demonstrerar. Det är unga människor, men också äldre. Om nu detta är er lösning på att ungdomar ska komma in på arbetsmarknaden - att de inte ska ha några rättigheter - så kan man kan fråga sig om vi kan se att nästa grupp är invandrarna. Eller är det de funktionshindrade? Vilken är nästa grupp som ska behandlas som en sämre sortens människor på arbetsmarknaden i Centerns iver att skapa sysselsättning?

Herr talman! Det är med förvåning jag tittar på Berit, som inte ens blir generad över att ställa frågan om för vilka nya grupper vi tänker underlätta att komma in på arbetsmarknaden utan att över huvud taget kommentera att en stor grupp av svenskar står utanför arbetsmarknaden. Dem bekymrar ni er inte om alls. Ni skapar inte några som helst förutsättningar för dem att få vara med och bidra. Vi vet att utanförskap skapar sociala klyftor. Er socialdemokrati har under de senaste åren skapat sociala klyftor i det här landet som kommer att kräva många åtgärder när det gäller att skapa ny solidaritet. Utanförskapet från arbetsmarknaden är en av de värsta situationer som människor kan hamna i. Men jag förstår att ni i klasskampen redan har bestämt er för att inte ta med en och en halv miljoner människor. Vi sätter fokus på dem som är utanför arbete. Vi sätter fokus på dem som är unga och arbetslösa, dem som är helt eller delvis arbetslösa eller som i dag finns på högskolor och som hellre vill ha ett jobb. Då pratar vi om 140 000 ungdomar. Jag har inte hört ett enda förslag från Socialdemokraterna som över huvud taget vänder sig till de unga, annat än att de ska få lättare att resa i det här landet.

Herr talman! Egentligen blir detta en diskussion om både utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. Om du uppskattar att ungdomar har något att göra så gör det mig bekymrad att du ska regera tillsammans med ett parti som aldrig har velat ha regionala högskolor och som dessutom inte är berett att bygga ut dem så att de klarar dimensioneringen för framtiden. Kan du ge något exempel där bristen på lagar och det omyndigförklarande som ert lagförslag när det gäller ungdomar innebär har lett till att fler ungdomar har jobb? Exempelvis försökte man någon gång på 80-talet att ha ett särskilt ungdomskollektivavtal inom industrin. Det ledde praktiskt taget inte till ett enda ungdomsarbetstillfälle till. Ge de konkreta exemplen! Var har ert förslag givit något annat resultat än demonstrationer och kravaller?

Herr talman! Det är jag som har begärt replik på Berit Högman, och nu får vi se om hon är duktigare att svara på frågor än hon var i det föregående replikskiftet. Jag vet inte om Berit spelar, men jag kan konstatera att hon hoppas mycket i alla fall. Hon hoppas på att det ska gå hem att köra med en hitta-på-politik om sina motståndare. Hon vill inte kännas vid de nya Moderaterna med den förändrade politiken. Hon hoppas på att väljarna ska svälja de felaktiga siffrorna man ger när det gäller skattesänkningar. Hon hoppas att det ska bära i mål, precis på samma sätt som när man tydligen från socialdemokratisk sida driver en kampanj just nu med en hitta-på-politik om andra partier. Jag konstaterade att jag själv fanns på en karikatyr eller nidbild. Det hela drivs av ert ungdomsförbund. På bilden står jag och auktionerar ut gruvor i Norrbotten, trots att vi gång på gång, inte minst i den här talarstolen, har sagt att vi inte tänker sälja LKAB. Men jag förstår att ni hoppas att väljarna inte ska se igenom det här och att ni kan jobba på med en ingen-rök-utan-eld-politik. Jag tror att det är farligt för demokratin, Berit Högman. Jag skulle vilja fråga Berit en sak. Du säger att oppositionen, alliansen, jobbar med domedagspredikningar. Jag gör ett påstående - rätt eller fel. Vi har tappat 50 000 industrijobb. Håller du med mig eller inte? Nästa fråga är: 80 000 fler har blivit arbetslösa under den här mandatperioden. Håller du med mig eller inte? 100 000 fler finns i Amsprogram. Håller du med mig eller inte? En och en halv miljon människor arbetar inte eller arbetar mindre än de skulle önska. Håller du med mig eller inte? Det har blivit friår i stället för jobb. Vi ser arbetstidsförkortning, plusjobb och Amsåtgärder. Håller du med mig, Berit Högman?

Herr talman! Visst har det försvunnit många jobb. Om det är 50 000, 51 000, 48 000 eller 37 000 kan jag inte skriva under på. Däremot har det tillkommit 300 000 nya jobb. Det är en del av en naturlig förändring. Den förändringen av näringslivsstruktur och jobb kommer att ske allt snabbare också framöver. Det kan jag hålla med Eva Flyborg om; jag tror att det var hon som tog upp den diskussionen. Då blir frågan: Underlättar vi omställning i näringslivet genom att göra människor mer oroliga? Är det management by fear som är det bästa sättet att få människor i sysselsättning? Är det inte möjligheten att få en trygg omställningsförsäkring i form av en bra a-kassa, möjligheten till omskolning eller vidareutbildning eller utbildning på regionala högskolor och universitet som är ett sätt att underlätta omställningen? Eller ska vi skrämma människor för framtiden?

Herr talman! Det blev just inget svar. Det blev något slags krystat om att det har kommit nya jobb. Ja, det är klart att det har kommit nya jobb! Tack och lov för det, annars hade ju siffrorna varit ännu värre. Men, Berit Högman, svara nu! Du ville ju inte kännas vid det här. Har det blivit fler eller färre jobb? Är det totalt sett fler eller färre som har ett arbete att gå till? Det är ju det som är den stora välfärdsfrågan. Jag har en fundering över huvud taget om just det här med attityd till företagarna och till dem som skapar jobben. Under tio år har ni varit med och avskaffat arvs- och gåvoskatten och sänkt förmögenhetsskatten. Ni har gjort det separat för miljardärer. Ni har delvis varit med om att sänka fastighetsskatten och liknande. Detta har ni sedan finansierat med höjda kommunalskatter, energiskatter och bensinskatter. Ni har själva bedrivit en politik som många gånger går ut på att gynna de allra rikaste och låta dem med de minsta inkomsterna betala, inte minst de som saknar ett arbete. Jag har svårt att få det här att gå ihop med retoriken. Står du, Berit Högman, bakom exempelvis Hans Karlssons uttalande om företagande och den inbyggda reflexen att så fort man ser en företagare är det säkrast att se honom som en arbetsgivare med svart hatt och cigarr som vill se elände? Är det kärnan i socialdemokratisk syn på företagare och företagande? Det förklarar i så fall en hel del av varför ni inte vill prata om jobben i näringslivet.

Herr talman! Jag tycker att det tillhör god etik i en debatt att man bara talar till och med de människor som finns i kammaren. Krister Hammarbergh kan själv skicka tillbaka citatet till Hans Karlsson om han har behov av att diskutera det. Jag har inget behov av att diskutera citat från honom. Jag kan inte vara tydligare: Visst har jobb försvunnit, och visst har jobb kommit till. Och det är väl bra. Men då återstår den fråga som Krister Hammarbergh har valt att inte svara på: Ökar möjligheten för människor att ställa om till nya jobb om vi har färre utbildningsplatser, lägre a-kasseersättning, sämre förutsättningar för människor att starta om och om vi dessutom har en sämre offentlig ekonomi i kommuner och landsting?

Herr talman! Jag måste erkänna att jag är uppriktigt bekymrad. I en värld där konkurrensen hårdnar alltmer skulle det vara bra välgörande att höra Socialdemokraterna tala mer om hur vi ska möta det globala hotet. Jag måste säga att utskottsresor är ofta bra. Den utskottsresa vi alla gjorde tillsammans, inklusive Berit Högman och jag själv, i höstas till Kina var dessutom ganska omskakande. Man kunde se med vilken kraft dessa länder, inte bara Indien och Kina utan en rad andra länder, går framåt i sin utveckling. De svenska jobben, idéerna och patenten flyr Sverige. Vi kan ha olika meningar om hur snabbt det sker, men de etableras i andra länder och bidrar till en positiv utveckling där i stället för här. Det är ett stort bekymmer. Om det är som Svenskt Näringsliv säger, nämligen att det är ungefär 120 000 jobb som har försvunnit från Sverige och etablerats utomlands eller flyttats utomlands de senaste fem åren, är det en allvarlig signal. Om det dessutom är så som de säger, att företagen bedömer att det kan vara upp till 300 000 ytterligare jobb som kommer att försvinna från Sverige eller inte etableras här, är det ännu mer allvarligt. Sverige har en stark konjunktur, men jobben kommer inte. Oavsett hur många jobb det är som inte kommer kan vi vara överens om att det inte blir någon jobbtillväxt. Vad är då egentligen Socialdemokraternas svar i den här mycket bekymmersamma situationen? Ta med de globala hoten, snälla Berit Högman!

Herr talman! Jag ska försöka att vara tydlig här också. Vi är det enda land i Västeuropa där industriproduktionen har ökat. Det kan bero på att vi har en teknikutveckling där vi också har spjutspetsar, och det ska vi fortsätta med. Det är därför vi har dessa branschprogram som jag förstår att vi i majoriteten är ensamma om att tycka är bra. Det var det jag menade i mitt anförande när jag sade att vi skulle fortsätta att bli bättre på det vi redan är bra på. Det kan vara ett handslag eller en armkrok mellan samhälle och näringsliv. Det har ni aldrig visat intresse för. Jag ska ta ett annat exempel på en bransch som definitivt skapar massor av nya arbetstillfällen. Det är energibranschen och energipolitiken. Det handlar om att bygga nya ledningar för att säkerställa att konsumenterna verkligen får sin el, sin ström och sin energi. Dessutom handlar det om omställningen till ett hållbart samhälle. Ingenting av detta är Eva Flyborgs parti intresserat av. Eva är egentligen mest intresserad av att bygga ut kärnkraft och sänka ersättningsnivåerna och därmed lönerna. Det tror inte vi är lösningen. Vi vill inte ha kinesernas löner. Vi vill inte ha kinesernas arbetsmiljö. Men vi tycker att det är bra att kineserna själva får det bättre och att människor ute i världen får det bättre. Därför är det inte alltid av ondo att enkla jobb har flyttat från Sverige till andra länder. Det kan tvärtom bidra till en global rättvisa, och det vet jag att vi nog är överens om.

Herr talman! Vad ska man säga? Det var ju inget svar över huvud taget. Jag hade faktiskt väntat mig mer av Berit Högman som ändå var med på denna omtumlande utskottsresa med så mycket ny information som vi måste förhålla oss till. Det är synd att man missar de här tillfällena och att man inte ser när ny kunskap kommer fram och tar den till sig för att stärka Sveriges konkurrenskraft och rikta in sig på framtiden i stället för att ideligen titta bakåt och nedåt. Jag ska däremot svara på Berit Högmans små frågor när det gäller produktiviteten i Sverige. Rationaliseringen innebär konkret i många fall att människor förlorar jobben. Om det är det som Berit Högman hyllar får det stå för henne. Även de statliga företagen har ju varit hejdundrande bra i den här grenen och friställt väldigt många människor. Energipolitiken är mycket viktig. En bra energipolitik är i själva verket hjärtat i en bra och hållbar ekonomisk politik och utveckling över huvud taget. Att göra som den socialdemokratiska regeringen gör i dag, att stänga ned väl fungerande, säkra, miljövänliga kärnkraftverk för miljarders miljarder kronor av skattebetalarnas pengar, är inte någonting som bidrar till den ekonomiska utvecklingen. Det blir inte fler jobb av det. Det blir färre jobb. De svenska företagen väljer, bland annat av den här orsaken, att inte investera i Sverige utan lägga investeringarna i andra länder. Då skapar man jobb i andra länder och inte i Sverige. Beräkningar som har gjorts visar att den totala kostnaden för nedstängningen av en reaktor i Barsebäck är ungefär 18 miljarder, inklusive samhällets olika kostnader. Vad det blir för båda två har jag ingen aning om, men jag skulle tro att det blir väsentlig mer. Herr talman! Nej, tyvärr blir det inga svar, men frågorna kvarstår. Hur ska egentligen en socialdemokratisk regering över huvud taget kunna leda Sverige in i framtiden när ekonomin egentligen står på topp - den är otroligt stark - men jobben inte kommer? Utanförskapet kvarstår med de stora problem som det medför. Om det sedan är 1 miljon, 1,2 miljoner eller 1,5 miljoner kan vi nästan strunta i i den här debatten. Det är för många oavsett hur många de är.

Herr talman! Eva Flyborg tycker inte att det är svar på frågan att vi har tagit initiativ till och verkställt sex branschprogram. Det är möjligt att Eva Flyborg inte tycker att bioteknik, fordonsindustri, skogsindustri, trä- och massaindustri eller rymdforskning har någonting med framtiden att göra. Men då kan vi inte bli mer överens än så. Jag förstår att det inte är viktigt eftersom ni inte heller ställer upp bakom idén med branschprogrammen som ett sätt att utveckla svenskt näringsliv och som ett sätt att skapa fler och nya jobb. Tanken är, precis som när det gäller energipolitiken, att skapa ett hållbart samhälle och fler och nya produkter och jobb. Vi tror inte att lösningen på framtidens problem är att skapa en ny och större underklass. Vi tror på att alla ska vara med. Vi tror på rätten till utbildning och att få vara med. Jag kan ta ett väldigt konkret exempel, även om det inte är näringspolitik. Ni har föreslagit en nedläggning av hela Ams. Skulle det skapa fler jobb?

Herr talman! Detta motionsbetänkande bygger på 134 motionsyrkanden. Det finns en lång rad konkreta förslag om hur framför allt de små och medelstora företagen ska ges förutsättningar att utvecklas och växa i det svenska näringslivet. Det berör de mest skiftande branscher, som skog, trä, cement, gruvor, design, turism, läkemedel med flera. Men oavsett bransch finns många viktiga delar som handlar om kapitalförsörjning, innovationer, rådgivning och stimulans till kvinnors, invandrares, ungas och handikappades möjligheter till företagande. Men även forskningens betydelse för utvecklingen av företagen tydliggörs i detta betänkande. Herr talman! Frågan man kan ställa sig är när statliga medel ska användas inom det privata näringslivet. Det enkla svaret kan vara att staten ska gå in och stödja de områden där marknaden själv inte klarar att tillgodose de behov som finns för att gynna en utveckling av småföretagen och deras behov av kunskap, forskning och kapital för att vi ska behålla ett fungerande näringsliv. Men självklart är det mer komplicerat än så. Det handlar om konkurrens på lika villkor och en skyldighet att följa nationella och internationella lagar och regler på en rad områden, och det handlar om tillgång till utbildad arbetskraft. Vänsterpartiet har flera viktiga motioner på området som jag tänker belysa, men vi står bakom detta betänkande. Jag börjar med kapitalförsörjningen. Almi Företagspartner, som finns i alla regioner, Industrifonden, Norrlandsfonden, Nutek, Vinnova och det senaste tillskottet Innovationsbron AB är exempel på statliga instanser som finns för att underlätta kapitalförsörjning. Innovationsbron AB består bland annat av de sju teknikbrostiftelserna och har fått medel från Industrifonden och Vinnova. De kommer att under en tioårsperiod satsa 2 miljarder för att stärka förutsättningarna för kommersialisering av forskningsresultat och idéer från näringslivet. Stödet till bildandet av kreditgarantiföreningar och kooperativ utveckling är andra exempel på insatser som ska gynna framför allt småföretag. Medvetenheten om att vissa regioner och branscher har svårigheter att få tillgång till såddkapital och riskkapital är stor samtidigt som omvärldsförutsättningarna snabbt förändras. Eva Flyborg gav en väldigt bra beskrivning med exempel från Kina, hur en omvärldsförändring snabbt påverkar de förhållanden vi har i Sverige. Vi behöver en stor öppenhet och kunskap för att snabbt kunna anpassa våra system när det gäller bland annat utbildning och forskning till förändrade förutsättningar. Vänsterpartiet har under en rad år förespråkat att man ska skapa riskkapitalfonder av medel från vattenkraftsföretagen och se över om man inte kan skapa så kallade Kanadafonder. Finnvera, som är ett finskt statligt finansieringsbolag, är ett annat exempel som kan vara intressant även för Sveriges del. Som sagt: Vi behöver en stor öppenhet och kunskap för att följa utvecklingen och vidta åtgärder för att säkra olika typer av finansiering till framför allt de små företagen, men även för att befintliga företag ska kunna växa. Inom ramen för anslaget för näringslivsutveckling främjas kooperativt och socialt företagande med 35 miljoner. Medlen är till för att användas för att alla som så önskar ska ha tillgång till kvalificerad information om kooperativt och annat liknande företagande inom den sociala ekonomin samt att de som startar kooperativa och andra liknande företag inom den sociala ekonomin ska ha tillgång till professionell rådgivning. Bidraget ska vidare främja en långsiktigt hållbar lokal utveckling och tillväxt i samhället. Huvuddelen av dessa medel utbetalas som bidrag till verksamheten vid lokala kooperativa utvecklingscentrum, LKU, som finns i landets olika delar. LKU är viktiga, och de kan behöva förstärkas i framtiden. Herr talman! Insatser för kvinnors, invandrares och ungdomars företagande har vid ett flertal tillfällen debatterats i denna kammare. När det gäller kvinnors företagande har vi framhållit att statens insatser inom det näringspolitiska området för att synliggöra kvinnors företagande och undanröja hinder för kvinnors entreprenörskap är mycket betydelsefulla. Enligt regleringsbrevet för år 2006 ska Nutek använda 19 miljoner för att främja kvinnors och invandrares företagande. Vidare framgår det av regleringsbrevet att Nutek ska avsätta 15 miljoner till basfinansiering av lokala och regionala resurscentrum samt minst 36 miljoner för bidrag till projekt som de driver. Affärsrådgivning för kvinnor erbjuds hos Nyföretagarcentrum inom Jobs and Society och hos Almi Företagspartners regionala bolag. Almi har ökat sina insatser och samarbetet med Insamlingsstiftelsen IFS Rådgivningscentrum, IFS. Nutek har fått i uppgift att redovisa hur företagandet ser ut bland utrikes födda kvinnor och män samt skillnader i företagande mellan utrikes och inrikes födda. Nutek ska analysera orsakerna till eventuella skillnader, definiera problem som är specifika för utrikes födda företagare och lämna förslag på åtgärder. Uppdraget ska redovisas den 15 mars. IFS är en ideell förening, och syftet med verksamheten var och är fortfarande att hjälpa invandrare med att starta och utveckla företag i Sverige. De har rådgivning på 28 olika språk. IFS har i uppgift att främja invandrares företagande i Sverige genom att stimulera till ökat företagande, öka kompetensen hos de enskilda invandrarföretagarna, verka för att förbättra klimatet för invandrarföretagen och skapa nätverk mellan invandrarföretag och andra företag och organisationer. Insatser för ungdomar, kvinnor och invandrare är av mycket stor betydelse för en bra utveckling av svenskt småföretagande och näringsliv. Dessa insatser behöver förstärkas och intensifieras. Herr talman! Tiden medger inte att jag kan belysa alla delar i detta betänkande, men jag vill avslutningsvis beröra branschsamtalen, strategiprogrammen och turismen. I december 2005 presenterades ett strategiprogram för skogs- och träindustrin, flyg- och rymdindustrin, fordonsindustrin, metallurgiindustrin, IT- och telekomindustrin och läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikindustrin. Branschsamtalen och strategiprogrammens huvudsakliga syfte är att med hjälp av strategier för global konkurrenskraft och hållbar utveckling, för forskning och utveckling, för affärsutveckling och för försörjning och utveckling av kompetens utveckla svenskt näringsliv för att säkra arbetstillfällen och hållbar tillväxt i hela landet. Riksdagen beslutade i juni 2005 om en politik för en långsiktigt konkurrenskraftig svensk turistnäring. Vi fastställde vid detta tillfälle bland annat att målet för turistpolitiken är att Sverige ska ha en hög attraktionskraft som bidrar till att Sverige är ett bra turistland. I propositionen finns förslag på åtgärder som ska utveckla turistpolitiken. Här kan nämnas uppbyggnad av ett nätverk för turismforskning gemensamma marknadsföringsinsatser stärkt samverkan inom Sverigefrämjandet och former och inriktning av samarbete med Sveriges Rese- och Turistråd AB, utrikesförvaltningen och Exportrådet förstärkt statistikunderlag som rör turismen framför allt med hänsyn till kön men också regional statistik ökad tillgänglighet till turistattraktioner för handikappade eller människor och företagare som är funktionshindrade. En utredning pågår med uppgift att föreslå alternativa modeller för ytterligare gemensamma marknadsföringsinsatser för turistnäringen och offentliga aktörer. Utredningen ska kartlägga olika internationella modeller för samfinansiering av marknadsföring, analysera möjligheterna till ökade gemensamma marknadsföringsinsatser för svensk turism samt föreslå alternativa modeller för att öka de gemensamma marknadsföringsresurserna. Uppdraget ska redovisas i oktober 2006. Det här ser jag som ett smart sätt att utveckla svensk turistpolitik, att vi har kunskap om var vi lägger resurserna för att få bäst nytta av de resurser som näringslivet och staten gemensamt lägger på turistpolitiken. Insatserna för företag inom turistbranschen behöver förstärkas vad gäller utbildning och forskning, men för att få ett heltäckande begrepp om vilka åtgärder och insatser som är nödvändiga för att stärka denna viktiga näring för framtiden är samarbete mellan det offentliga och näringslivet av avgörande betydelse. Jag har i en tidigare debatt i kammaren hävdat att vi behöver ett strategiprogram och branschsamtal även inom turistbranschen. Herr talman! Vänsterpartiet har ett särskilt yttrande angående Kanadafonder i detta betänkande men inga reservationer. Vi står bakom utskottets betänkande.

Herr talman! Jag tänkte hålla mig till en entreprenöriell utgångspunkt i den här debatten. Det gör jag eftersom jag kommer från Sveriges kanske småföretagsrikaste område, nämligen Gnosjöregionen. Jag tänkte ta entreprenörens utgångspunkt. Jag tänkte beskriva samhällsattityden till att starta företag, att driva företag och att så småningom också avsluta. Jag har träffat många entreprenörer i mina dagar och gör så väldigt ofta. De drivs av en idé och en längtan, en entusiasm, att åstadkomma någonting. Jag kan säga att om man letar efter folk som tycker att det är roligt att bokföra eller som tycker att det är skoj att fylla i blanketter - ja, då hittar man inga entreprenörer. Detta är någonting som man så småningom får som ett ok över sina axlar. Jag kan säga något om samhällsattityden. Jag brukar ibland göra en jämförelse: Om du vinner 1 miljon i Sverige, ja, då får du applåder. Då lyfts du fram. Men om du tjänar 1 miljon, ja, då ses du genast som något suspekt, en krämare eller något annat negativt. Den här attityden är för mig fullständigt främmande. Det borde faktiskt vara tvärtom. När jag talar om vinster talar jag inte om de fullständigt absurda bonusar som regnar över vissa människor i det här landet. Det är fel, och det sänder väldigt negativa signaler gentemot de småföretagare som finns inte minst i våra trakter. Det är också en intressant attitydfråga att vi i det här landet behöver ansöka om att få betala skatt. Om man vill ha en F-skattsedel måste man ansöka om detta, och det ses som väldigt märkligt att det ska behöva vara på det viset. En annan sak som också är generell för näringslivet är att man via en ur statsfinansiell synpunkt ganska blygsam intäkt från förmögenhetsskatten enligt fler och fler samstämmiga uppgifter har drivit ut bortemot 500 miljarder till utlandet - detta utan att regeringen har vidtagit några märkbara åtgärder. Jo, det har man gjort - förlåt, herr talman - för de allra rikaste i det här landet, vilket är anmärkningsvärt. Det handlar också om den politisering av myndigheterna som fortgår där man från regeringens sida uppdrar åt myndigheterna att vara politikens förlängda arm. I den genren tar Djurskyddsmyndigheten alla priser. Men det är ändå intressant att Socialdemokraterna har börjat förstå att det är bortemot en och en halv miljon människor som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Att starta företag är inte så våldsamt märkvärdigt. När man däremot börjar komma lite närmare de frågorna upptäcker man en rad olikheter. Ett exempel är att om man har aktiebolag eller enskild firma skiljer det i möjligheterna att få så kallad sjukpenninggrundande inkomst. Där är aktiebolagsformen misskrediterad. Ett annat exempel är när man ska få ut föräldrapenning. Den beror på om du har anställda eller om du har ett eget företag, eftersom föräldrapenningen beräknas på olika sätt. Det måste självklart vara så att skillnaderna inte får vara så stora som de är i dag - men det har inte hänt någonting att tala om. När det gäller att driva och utveckla företag har vi en omvärld där EU sågs som ett hot för några år sedan. Nu har man väl i någon mån landat på en nivå där man kan hantera den delen. Däremot framstår nu Kina mer och mer som ett större hot, och det gäller även andra länder i bortre Asien. Från mina kontakter med företagare ska jag läsa upp två meningar från en företagare. Jag fick ett mejl i går där han skrev: Att kunna variera sin kapacitet till så låg kostnad som möjligt i företagen är i dag mycket väsentligt, detta eftersom den globala marknaden har blivit mer projektorienterad. Utvecklingssatsningar är det som våra företag ska överleva på och inte bara anpassa sig till kinesisk kostnadssituation. Det behövs mer egna produkter i små och medelstora företag så att man kan styra marknadsprocessen och därmed sitt företags utveckling. Jag tror inte att regeringen har en susning om vilka förutsättningar man står inför när man driver ett företag. Det är därför som bland annat alliansen har föreslagit en globaliseringskommission för att kunna fånga upp det här som uppenbarligen regeringen inte har förstått. Jag har tidigare nämnt DN-debatten i går. Jag hörde på Berit Högman här att detta inte skulle beröra LAS, men det gör det visst. Från Nuteks årsbok citeras: "Det som i första hand avskräcker soloföretagare från att anställa är arbetsgivarens kostnader på grund av sjukfrånvaro, möjligheterna att säga upp anställda och svårigheterna att överblicka vad som gäller för en arbetsgivare." Det är alltså klockrent: LAS lyfts fram i detta. När man då i samma veva talar om att man ska ha en lagstadgad rätt till heltid, att man har medfinansiering, 3:12-regler, skattemål som gör att människor kan gå i konkurs även om de har rätt i sista instans eller att man låter skattemyndigheterna avgöra hur mycket investeringskapital som ska finnas i företagen, ja, då har vi hamnat vid vägs ände. Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga detta: Att i det läge då man säljer sitt företag kunna få uppskov med reavinsten för att kunna starta ett nytt företag, som alliansen föreslår, är en fullständig självklarhet. Man skulle till och med kunna använda de pengarna till att starta andra företag. Allians för Sverige har ett antal punkter som på 100 dagar drastiskt skulle förändra situationen för svenskt näringsliv som så hett eftertraktas. Regeringen har nu i den sista svängen haft tolv år på sig utan att åstadkomma någonting som entreprenörerna uppfattar som en förbättring.