EU-politisk debatt

Herr ålderspresident! Europeiska unionen var från början ett fredsprojekt - ett svar på andra världskrigets fasor och övergrepp. Tanken var att ett nytt krig skulle förhindras genom att man flätade starka band mellan medborgarna på vår kontinent.

Här har EU varit en verklig framgång. Det är ett unikt exempel på fredligt samarbete mellan självständiga stater. Ett krig mellan EU:s medlemsstater betraktar vi i dag som otänkbart.

Just i dag är också EU:s betydelse som säkerhetspolitiskt fotfäste tydligare än på länge. Våra egna säkerhetspolitiska vägval gör vi nationellt och suveränt, men för att vi ska uppnå våra mål om frihet, demokrati och oberoende är gemenskapen inom EU omistlig. Unionen är Sveriges viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska arena.

EU-politisk debatt

Den senaste tidens oacceptabla ryska krav och ultimatum har mötts med europeisk och transatlantisk enighet och principfasthet. Här finns beredskap till omfattande och kännbara sanktioner om Ryssland skulle skärpa situationen ytterligare. Sådana sanktioner är som mest effektiva om de genomförs gemensamt på EU-nivå.

Herr ålderspresident! EU-samarbetet ger oss i Sverige oerhört mycket. Det ger en marknad där företag och vi alla fritt kan köpa och sälja varor och tjänster, vilket skapar jobb och välstånd. Det är ett demokratiskt verktyg för att påverka vårt närområde och en plattform för att förstärka den svenska rösten i världen.

Det hävdas ibland att EU snarare begränsar än berikar. Många nationalister påstår att det på något sätt skulle gå att ta tillbaka kontrollen, som de säger, genom att lämna unionen.

Verkligheten är precis tvärtom. Ett aktivt deltagande i det europeiska samarbetet ger ett land som Sverige de bästa möjligheterna att påverka sitt eget öde och få kontroll över tillvaron. Det är den bästa vägen att säkerställa de principer om demokrati, mänskliga rättigheter och öppenhet mot omvärlden som tjänat Europa och Sverige så väl.

När Sverige är ordförande i EU:s ministerråd under första halvåret 2023 kommer de här principerna att prägla arbetet. Detta är ett viktigt åtagande som handlar om att driva rådets dagordning framåt och bidra till att unionen kan fatta beslut som är till gagn för medborgarna i Europa.

Herr ålderspresident! Regeringen har tre tydliga prioriteringar för sitt arbete: att bryta segregationen och bekämpa brottsligheten, att öka takten i klimatomställningen och att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Det här gäller inte bara den nationella politiken, utan vi arbetar med dessa frågor också på EU-nivå. Det finns goda möjligheter att genom en aktiv EU-politik nå resultat på alla dessa tre områden.

Den första prioriteringen rör segregationen och brottsligheten.

Det skjuts och sprängs på Sveriges gator, och detta är fullständigt förfärligt. Hela samhällets kraft ska nu mobiliseras för att knäcka gängen.

Den organiserade brottsligheten är gränsöverskridande till sin natur, och därför krävs det också lösningar som är gränsöverskridande. Genom Europeiska unionen kan Sverige med betydligt större kraft bekämpa de kriminella gängen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Under året som gått har samarbeten mellan polismyndigheter runt om i Europa gång på gång levererat konkreta resultat i kampen mot brottsligheten, och viktiga steg har tagits för att fördjupa existerande polissamarbeten.

Det ska dock göras mer. Det handlar om utökade samarbeten mellan åklagare och polis men också om lagstiftning så att de brottsbekämpande myndigheterna får de verktyg som behövs.

Också migration är en viktig säkerhetsfråga. Det handlar om kontroll över våra gränser och kunskap om vilka som befinner sig i våra länder. Det behövs fungerande verktyg för återvändande och återtagande.

Vi ska dock inte glömma att migration handlar om människor och mänsklig säkerhet. Därför måste förutsättningarna för en långsiktigt hållbar, human och rättssäker migrationspolitik inom EU förbättras. En viktig del är att komma till rätta med att bara några få länder tar ansvar för de människor som kommer till vår union. Detta är inte rimligt. Nu pågår förhandlingar om ett gemensamt regelverk som måste leda till ordning och reda i EU:s migrationshantering.

Herr ålderspresident! Den andra prioriteringen gäller klimatet.

Vi är mitt uppe i en klimatomställning, och den måste snabbas upp. Klimatkrisen är vår tids existentiella fråga - på sikt handlar detta om överlevnaden på vår planet. Vi måste stoppa klimatkrisen, och EU ska visa vägen med en ambitiös klimatpolitik. EU:s medlemsstater har satt upp målet att minska utsläppen med minst 55 procent till år 2030. Regeringen kommer att verka för att EU når klimatneutralitet senast 2050 i enlighet med den europeiska klimatlagen.

Målen är ju en sak. Nu ska de genomföras i konkret politik. Kommissionen presenterade i somras det omfattande paket med lagförslag som kallas Fit for 55. Ambitionerna där är helt riktiga, men regeringen ställer sig inte bakom kommissionens inriktning i alla delar av paketet. Det är vi också tydliga med i förhandlingarna.

Kraven på utsläppsminskningar är förstås det mest prioriterade - inte att detaljreglera vårt skogsbruk eller betala massiva subventioner. Samtidigt är det klart att vi måste vara medvetna om att det kommer att krävas en långtgående kompromissvilja hos alla inblandande för att vi ska nå resultat.

Gemensamma lösningar inom EU är avgörande. Inte minst utsläppshandeln har under de senaste åren verkligen bidragit till en snabbare utfasning av kolförbränning. Sverige driver nu på för att systemet med utsläppshandel ska byggas ut och skärpas ytterligare.

Herr ålderspresident! Klimatet är vår tids ödesfråga, men det är också en möjlighet. Runt om i Europa uppmärksammas nu vad som händer i Sverige. Den gröna nyindustrialiseringen här, med koldioxidfri stålframställning och storskalig batteriproduktion, visar vägen mot ett hållbart samhälle. Den vägen leder dessutom till nya jobb.

Den gröna industriella revolutionen ställer också krav på politiken. Den uppdaterade industristrategi för EU som presenterades under fjolåret lägger fram flera förslag i denna riktning. Vi tror inte att det är politiker som ska peka ut morgondagens teknik och lösningar. Men de europeiska samarbetena i särskilt viktiga sektorer kan ändå ibland vara nödvändiga för att ge skjuts åt omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Skogen har en central roll i klimatarbetet. Regeringen slår vakt om skogens klimatnytta, både som kolsänka och som en källa till hållbart producerade råmaterial som ersätter fossilbaserade produkter. Det svenska skogsbruket ska inte detaljregleras i Bryssel.

När Europas ekonomier nu återstartar efter pandemin ska ekonomisk tillväxt och klimatomställning gå hand i hand. Det kräver nya gröna investeringar i hela EU. Men vi tror inte att dessa investeringar ska finansieras genom ytterligare gemensam skuldsättning på EU-nivå. Sunda offentliga finanser är fortfarande avgörande för hela Europa. Det skulle också stärka den europeiska motståndskraften mot framtida kriser.

Herr ålderspresident! Den tredje prioriteringen gäller välfärden. Pandemin är det största hotet mot vår välfärd på mycket länge. De dramatiskt ökande smittotalen har återigen ansträngt vården till det yttersta runt om i Europa. Men mitt i denna hälsokris finns det skäl att uppmärksamma den framgång som EU-ländernas gemensamma upphandling av vaccin mot covid-19 är. Den har bidragit till en exempellöst snabb utveckling av säkra och effektiva vacciner, som har räddat många liv runt om i världen.

Kriser möter vi bäst med gemensamma krafter. När gränser har stängts och sjukvårdsmateriel inte har kunnat komma fram har det drabbat alla. Därför ska vi fortsätta att värna de grundläggande principerna om fri rörlighet. Men vi behöver samtidigt utveckla och förstärka EU:s egen krishanteringsförmåga inom civilskyddsområdet. Här finns flera goda exempel. Jag kan nämna de brandsläckande flygplanen, som också är stationerade i Sverige och som i somras hjälpte till att bekämpa bränder i Grekland. Ett annat exempel är de EU-gemensamma lagren med sjukvårdsutrustning. Ett av dem finns som bekant i Kristinehamn.

Grunden till en fungerande välfärd är en stark och livskraftig ekonomi i vårt samhälle. Det kräver i sin tur ett starkt och livskraftigt EU. Styrkan i Europeiska unionen och dess ekonomi är dess öppenhet - öppenhet mellan medlemsstaterna men också mot omvärlden, så att man kan utbyta varor, tjänster och idéer även utanför unionen. Detta är en stark motor för tillväxt och nya jobb och bidrar till minskad sårbarhet för Europas ekonomi.

Det finns nu strömningar i unionen som går i en delvis annorlunda riktning, mot mer av slutenhet och protektionism. Detta är fel väg att gå. Regeringen är benhård i sin strävan att värna EU:s öppenhet mot omvärlden. Vi ska slå vakt om den modell som gjort svenska exportföretag så framgångsrika och som skapat så pass många jobb i Sverige. Därmed värnar vi också jobb och välfärd. Öppenheten är dessutom en grundbult i samarbetet för gemensam säkerhet över Atlanten och med andra partner.

Få kopplingar är så tydliga som den mellan medborgarnas välfärd och tillgången till sjysta jobb. Men mer behöver också göras för att stärka arbetstagarnas ställning i vår union. Ingen ska behöva oroa sig för att skadas eller bli sjuk på jobbet. Ingen ska riskera att dö av sitt jobb. Genom att skärpa reglerna kring farliga ämnen på arbetsplatser kan en bra - eller i alla fall bättre - arbetsmiljö möjliggöras i hela EU. Samtidigt ska den nationella kompetensen på det här området fortsatt värnas, inte minst när det gäller lönebildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Herr ålderspresident! Jag har talat om hur regeringens tre prioriteringar kan kanaliseras även i EU-politiken. Men jag vill också resonera kring ytterligare ett angeläget område.

Samarbetet i vår union bygger på att alla medlemsstater har utfäst sig att respektera våra grundläggande värderingar: frihet och demokrati, respekt för mänskliga rättigheter, jämlikhet, jämställdhet och tolerans, rättvisa och mångfald samt ett oberoende rättsväsen. Detta är inte några exklusivt europeiska värderingar. Men det är Europeiska unionens värderingar, och dem har vi alla som medlemmar lovat att hålla fast vid.

Därför är det mycket allvarligt när respekten för dessa värderingar sviktar i flera medlemsstater - när hbtqi-personer trakasseras, när kvinnors rätt till abort begränsas, när journalister skräms till tystnad och särskilt när respekten för rättsstatens principer utmanas genom att domare avsätts och det till och med ifrågasätts om EU-domstolens utslag över huvud taget behöver åtlydas.

Att komma till rätta med detta är en angelägenhet för alla medlemsstater. Regeringen kommer att driva på för att EU-kommissionen ska fortsätta att ta initiativ för att bryta utvecklingen. Den nya konditionalitetsmekanismen, som villkorar medel ur EU:s budget med stöd för rättsstatens principer, måste bli ett effektivt verktyg.

Värderingarna är som sagt grunden för hela EU-samarbetet. Men de ger dessutom tyngd till unionens röst på den globala arenan. EU:s röst i utrikespolitiken behöver bli starkare - för att skapa gemensam säkerhet tillsammans med andra och för att tydligt stå upp mot antidemokratiska krafter utanför unionens gränser.

Samtidigt förblir EU en union av självständiga nationer, inte en federal stat. Det finns saker som vi bäst bestämmer över själva här i Sverige och ska bestämma över, som vårt militära försvar, vår lönebildningsmodell och vårt skogsbruk. Så ska det förstås förbli. Men i grunden ger oss EU mer inflytande och större makt över vår egen framtid.

Herr ålderspresident! Sällan har argumenten varit starkare för det svenska EU-medlemskapet. Sällan har behovet av ett livskraftigt europeiskt samarbete varit så stort. Och sällan har en aktiv svensk röst behövts så mycket i vår union. Därför kommer regeringen att outtröttligt fortsätta arbetet för ett EU som hjälper oss att knäcka gängen, som driver på klimatomställningen och som stärker välfärden - dessutom för att värna våra värderingar. Det är precis det som Sverige behöver.

(Applåder)

Herr ålderspresident! EU-samarbetet garanterar fred och stabilitet mellan medlemsstaterna. Med det svenska EU-medlemskapet är vi med och förankrar just denna stabilitet. Vikten av detta grundläggande fundament kan inte nog understrykas. I dag gör historien sig påmind med Rysslands aggressiva agerande mot Ukraina. Ett sådant agerande måste mötas av en stark och enad europeisk röst i mycket nära samspel med våra transatlantiska partner.

Utöver detta skaffar Kina sig ökat globalt inflytande medan Europa tappar i konkurrenskraft. Inom unionen ser vi en ökad gränsöverskridande brottslighet, ett fortsatt högt migrationstryck mot EU:s yttre gränser och EU-interna slitningar i arbetet med att sänka våra utsläpp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

EU-samarbetet har inte alla lösningar och ska inte heller ha alla lösningar. Men Europasamarbetet är den främsta arenan för att hitta gemensamma lösningar på problem som Sverige inte kan lösa på egen hand. Det handlar om att vi med vårt EU-medlemskap får ta del av friheter och möjligheter som vi annars inte hade haft. Det är just detta, det vill säga förmågan att lösa gränsöverskridande problem och friheten för människor och företag att fullfölja sin potential utan onödiga hinder, som är EU:s styrkor och som ska vara EU:s fokus.

Det är uppenbart att mycket kan göras för att EU ska fungera bättre. Sårbarheter som coronapandemin har blottlagt behöver adresseras. Våra ekonomier behöver så fort som möjligt öppnas upp igen. EU:s fyra friheter måste återigen gälla, även i praktiken: fri rörlighet för personer, för varor, för tjänster och för kapital.

Herr ålderspresident! Om knappt ett år tar Sverige över EU:s ordförandeklubba. Det ger en stor möjlighet att stärka Sveriges inflytande i det europeiska samarbetet, och tro mig, behovet är minst sagt stort efter snart åtta år av de S-ledda regeringarnas misskötsel av EU-politiken.

När andra medlemsländer har sökt Sveriges stöd har regeringen valt att inte agera, trots att det har handlat om för Sverige helt avgörande frågor, såsom den svenska skogen. Sverige behöver bli mycket bättre på att bygga allianser med likasinnade medlemsländer.

När de S-ledda regeringarna väl har visat engagemang har det varit i fel frågor. Med den sociala pelaren har regeringen satt Sveriges arbetsmarknadsmodell på spel. Det är mycket allvarligt.

Sverige behöver en regering med högre ambitioner för EU-arbetet och genomtänkta prioriteringar.

Moderaterna anser att fem områden ska prioriteras.

För det första: ökad tillväxt och mer frihandel.

EU:s inre marknad är själva kärnan i det europeiska samarbetet. Nästan tre fjärdedelar av Sveriges export går till den inre marknaden, och den utgör en språngbräda för svenska företag ut i världen. Därför är det oroande att vissa länder vill se ökad protektionism och överstatlig detaljreglering. Tvärtom behövs reformer för en friare handel och minskad regelbörda, inte minst vad gäller tjänster och digitala produkter.

Sverige ska vara pådrivande för att EU etablerar fler internationella handelsavtal. Om vi lyckas med detta stärker vi Europas och Sveriges motståndskraft.

För det andra: Gör Sverige tryggare genom ett effektivare brottsbekämpande samarbete.

Enligt EU:s polismyndighet Europol har den organiserade brottsligheten inom EU aldrig tidigare varit ett så stort hot såväl mot medborgare som mot våra samhällen. Den är systemhotande. Det ser vi inte minst här hemma i Sverige.

Moderaterna har ett omfattande kriminalpolitiskt program även för den europeiska nivån. Det handlar bland annat om att stärka Europol genom att ge det större befogenheter och göra det mer operativt. Även informationsutbytet mellan nationella polismyndigheter och EU:s informationssystem behöver stärkas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

För det tredje: en mer effektiv och modern klimat- och energipolitik.

Sverige har en unik möjlighet att bli Europas gröna kraft och tillsammans med övriga EU visa omvärlden att det går att kombinera fler jobb och ökat ekonomiskt välstånd med minskade utsläpp. Smutsigt kol och rysk gas måste fasas ut till förmån för fossilfria energislag som kärnkraft och förnybart. Sätt pris på utsläppen och satsa på grön teknik och innovation.

Den svenska skogen ska inte detaljstyras från Bryssel. I stället måste man förstå dess potentiella kraft i klimatomställningen.

För det fjärde: Stärk utrikes- och säkerhetssamarbetet.

I tider av kris prövas EU:s styrka och sammanhållning. Ryssland ska inte tillåtas underminera suveräna nationers rätt att forma sin egen framtid. EU måste stå upp för den europeiska säkerhetsordningen. EU är inte Nato, men EU har andra muskler. Om sanktionsverktyget används tillräckligt kraftfullt behöver även Putin lyssna.

Det är i syfte att stärka EU:s motståndskraft i just sådana här kriser som den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken behöver stärkas ytterligare. Det handlar bland annat om att slopa enskilda länders möjlighet att blockera EU-gemensamma säkerhetsstrategier.

EU-länderna blir starkare när de talar med en och samma röst i stället för var och en för sig.

Slutligen och för det femte: få på plats en fungerande migrationspolitik.

Det här är en ödesfråga för EU och Sverige. Vi behöver få bättre koll på invandringen. 60 procent av dem som söker asyl i EU i dag saknar asylskäl, och endast 30 procent av dem som har fått ett utvisningsbeslut återvänder.

Invandringen till Sverige måste minska, inte minst för att vi ska kunna bryta segregationen och stoppa framväxten av skuggsamhällen.

De pågående förhandlingarna om en ny europeisk migrationspolitik måste landa i ett system där tidigare stora mottagare som Sverige får rabatt i ansvarsfördelningen.

Herr ålderspresident! På EU-nivå är det ofta de länder som vågar gå före, ta plats och ställa krav som får inflytande. Sverige måste bli bättre på att använda Europasamarbetet för att få genomslag för svenska intressen. Det kräver genomtänkta prioriteringar och högre ambitioner. Den svenska regeringen saknar båda.

När vi går till valurnorna om åtta månader är det inte bara för att välja en ny inriktning för Sverige utan också för att välja hur Sverige som land ska påverka på den europeiska nivån. Sverige behöver en borgerlig regering som på riktigt tar arbetet i EU på allvar.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Europa befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge på grund av situationen i Ukraina. EU:s roll i detta läge måste vara att visa enighet för alla självständiga staters rätt till sitt territorium och rätt att välja sin egen säkerhetspolitik. Det måste vara glasklart för Ryssland att Europa inte accepterar att man genom hot och väpnat våld kan bestämma över andra länder.

Herr ålderspresident! Det finns många sätt att se på Rysslands imperialistiska världssyn utifrån ett europeiskt perspektiv. Samtidigt som man kan glädjas över en hög grad av enighet inom EU är det uppenbart att det beroende som många länder har av Ryssland påverkar. Europeisk energipolitik har havererat på grund av beroendet av rysk gas, vilket riskerar att hämma ländernas möjligheter till slagkraftiga åtgärder. Det får till följd att sanktionsvapnet tappar i styrka, vilket i sin tur ökar risken för konflikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Europeisk energipolitik är byggd på ett slags from förhoppning att man kan göra sig av med kärnkraften och att väderberoende energi någon gång ska kunna bli basen i energiförsörjningen. Samtidigt hoppas man att det ska vara fullt möjligt att vid behov köpa gas från Ryssland på spotmarknaden utan att teckna långsiktiga kontrakt.

Vi har nu sett att detta inte är kompatibelt med verkligheten. Vi står fortfarande inför risken, även utan sanktioner, att gasförråden i Europa tar slut, att priserna chockhöjs för hela Europa och Sverige och att vi går mot en energikris av en helt annan dignitet än vi tidigare upplevt.

Detta visar oss att vi behöver ökade incitament för investeringar i planerbar fossilfri energi och inte fler nedstängda reaktorer och att det behövs en strategi i Europa för hur man på kort och medellång sikt hanterar beroendet av naturgas samtidigt som naturgasproduktionen inom EU minskar.

Herr ålderspresident! Covid och klimatpolitiken har kommit att dominera initiativen från kommissionen de senaste åren. Gemensamt för alla initiativ på dessa områden är att makten hos kommissionen i Bryssel ökar på bekostnad av Sveriges och andra enskilda länders inflytande.

Covidkrisen ledde fram till att EU förvandlades till en skuldunion som tar upp lån. För att få ta del av dessa pengar tvingas länderna gå till kommissionen med mössan i hand och be vackert.

Återhämtningsfonden transformerar EU-samarbetet, till en svensk kostnad på närmare 150 miljarder kronor. Detta är något som Sverigedemokraterna varit ganska ensamma i kammaren om att bestämt avvisa.

Vi kan också notera att skattebetalarnas initiativ Slöseriombudsmannen efter en omröstning givit coronafonden pris som årets största slöseri. Välförtjänt, säger jag. Och fler slöserifonder lär det bli.

Herr ålderspresident! Nu ska kommissionens gröna giv, Fit for 55, gå genom EU-maskineriet med en uppsjö av betydelsefulla rättsakter. Det handlar om beslut som kommer att få avgörande betydelse för hur vi brukar vår skog, hur våra företag handlar med omvärlden och vad det ska kosta att resa oavsett om det sker på väg, till sjöss eller i luften.

Fit for 55 kommer precis som återhämtningsfonden att bli transformerande. Det handlar exempelvis om den svenska skogspolitiken, där EU ser Sverige som en exotisk kolsänka där uppe i norr. Går förslaget om krav på ökade upptag av koldioxid igenom kan vi få se minskade avverkningar i Sverige på upp till 16 procent. Det skulle innebära att investeringarna i skogsindustrin fullständigt bromsas in.

Fit for 55 innehåller även en ny EU-fond, den sociala klimatfonden. Över 72 miljarder euro ska denna gång spridas över EU:s medlemsstater för att kompensera för de ökade kostnader som Fit for 55 för med sig. I korthet betyder förslaget att en genomsnittlig bulgar får 400 euro per år medan en svensk får nöja sig med 43 euro per år - och samtidigt betala 100 euro eller mer för detta.

Herr ålderspresident! EU-kommissionen har länge talat om behovet av skatter på EU-nivå. Nu talar man om nya egna medel. Det är precis vad som nu händer. Kommissionen ska plocka in pengar såväl från koldioxidtullar som från utsläppshandelsystemet. Pengarna ska gå till att stärka EU:s budget med tillhörande fonder så att andra länders medborgare ska kompenseras för de höjda kostnaderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Vi närmar oss en federalistisk dröm där människor blir beroende av Bryssels välvilja för att få privatekonomin att gå ihop. För svensk del innebär detta ökade kostnader oavsett om det blir genom egna medel eller höjda avgifter. Vad vi ser är en maktapparat i Bryssel som använder covid och klimatet som medel för att koncentrera alltmer makt till Bryssel. Här måste Sverige och andra likasinnade stater vara beredda att göra motstånd.

Herr ålderspresident! Jag tror att vi alla är eniga om att bara ett starkt och enat EU kan stå emot de gemensamma hot vi möter och ta fram effektiva svar på gemensamma utmaningar. EU är Sveriges viktigaste samarbetspartner, och Sverige måste börja ta en mer aktiv roll i att utforma EU:s politik.

För oss i Centerpartiet är det en självklarhet att EU ska fokusera på de områden som gör mest skillnad. Därför vill vi samarbeta ännu mer om gränsöverskridande utmaningar som klimat och miljö, säkerhet och försvar, migration, handel och organiserad brottslighet. Samtidigt vill vi att EU ska kunna ta en lite mindre roll i det som är och ska vara nationell kompetens.

Herr ålderspresident! Vi ser med stort allvar på det som nu händer i Europa och det försämrade säkerhetsläget. Det är inte EU som är orsak till det försämrade läget, och det är heller inte något av våra demokratiska grannländer i östra Europa. Skulden ligger helt och fullt hos Vladimir Putin och hans medlöpare och hejdukar i den regim som för tillfället styr Ryssland.

Det är ett starkt och enat EU som kan stå upp mot stormakter som vill diktera regler, oavsett om det handlar om internationell handel eller om politiken för deras fria grannländer. Här kan EU göra mer och agera snabbare och mer resolut.

Det är Sveriges ansvar att med en klar och tydlig röst stå upp för de värden som vi tycker är viktiga och för det samarbete som vi vill se i Europa och det samarbete som vi vill att EU ska vara.

Vi anser att EU måste ge starkt stöd till Ukraina i detta svåra läge och betona enigheten med USA, med Nato och inom EU. Vi noterar att vissa länder sänder försvarsmateriel och att andra säljer detsamma till Ukraina. EU bör kunna ställa resurser till förfogande så att Ukraina kan stärka sig där de själva ser att det är nödvändigt, som del av sitt självbestämmande.

Vi står starkt bakom den europeiska säkerhetsordningen. Varje land ska ha samma värde och oberoende, oavsett sin storlek. Sverige bör ta en mer aktiv roll för att vara med och utforma vilket framtida försvars- och säkerhetssamarbete vi vill se i EU, inte minst nu när frågan kommer att stå högt upp på den politiska dagordningen. Detta samarbete måste vara ett komplement till Nato, inte ett alternativ.

Det är också av stor vikt att EU stärker den gemensamma och transatlantiska rösten, tillsammans med Storbritannien. Vi behöver mer samarbete, herr ålderspresident, inte mer protektionism.

Jag vill även nämna en kris som är nära kopplad till det kritiska säkerhetsläget, nämligen energikrisen. Flera olika händelser har bidragit till de ökade kostnaderna. Det handlar om de höga priserna på kontinenten, som är helt importberoende. Det handlar om det ökade priset på utsläppsrätter, vilket i grunden är något positivt. Det handlar om pandemin och om den kalla vintern, men det handlar också återigen om Putinregimens agerande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

När man skruvar åt gasleveranserna minskar lagren och priset går upp. Den självklara slutsatsen är att vi måste minska EU:s beroende av rysk gas. Vi får inte fortsätta att göra oss beroende av Kremls energivapen. Som ett led i detta anser vi i Centerpartiet att byggandet av Nord Stream 2 måste stoppas.

EU måste också minska sitt fossilberoende. Detta skulle sänka elpriserna, stärka motståndskraften och minska utsläppen. Vi måste satsa på att energieffektivisera, bygga ut den fossilfria produktionen och öka sammankopplingen mellan länderna. För Sveriges del är det en vinst för ekonomin, men framför allt är det en vinst för klimatet.

Det är ett stort ansvar för EU att lösa inte bara energikrisen utan också klimatkrisen. Vi ser att vi som politiker och de politiska partierna i Europa har ett uppdrag att visa att det finns en koppling mellan vetenskapens budskap - att det inte finns något annat alternativ än att sänka utsläppen - och de lösningar som vi presenterar. Detta har vi inte klarat av tillräckligt väl historiskt sett, men det blir inte mindre akut för varje år som går.

Med ett pris på koldioxid ökar incitamenten för samhället att ställa om. Det främsta verktyget för att uppnå en effektiv prissättning på koldioxid och också minska utsläppen är EU:s system för handel med utsläppsrätter. Vi vill se att detta system utvidgas till fler sektorer så att vi får ett tak för hur stora utsläppen kan bli årligen i EU. Att vi får mer av en gemensam prissättning kan också vara en fördel för Sverige, där vi i dag beskattar koldioxidutsläpp allra högst. Men framför allt är detta viktigt för klimatarbetet och för att klara Parisavtalet.

Herr ålderspresident! Jag kommer tillbaka såväl till lantbruk och handel som till klimatarbetet senare, men frihet, säkerhet, samarbete och hållbarhet bör vara ledorden för EU och för Sverige när vi axlar ordförandeskapet.

Herr ålderspresident! "Nu måste vi återigen bestämma vilket Europa vi ska vara. Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig, solidariskt och gemensamt. Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt när nöden är stor." Så sa den dåvarande statsministern, herr ålderspresident, i sitt tal på manifestationen för flyktingar 2015. Sedan dess har EU:s murar mot omvärlden byggts allt högre, med Sveriges goda minne.

Människor dör när de försöker ta sig till Europa, vid gränserna, på Medelhavet och på den farliga vägen till Kanarieöarna. Fler än 2 700 rapporterades döda fram till december, och därutöver kommer rapporter om försvunna båtar och upphittade vrak där antalet döda är okänt.

Medan människor dör på sin flykt till Europa lägger EU mer och mer resurser på gränsvakter och avtal med grannländer för att hålla flyktingar borta. Medan människor dör på sin flykt diskuterar EU hur man ska kunna tvinga andra länder att ta emot dem, och medan människor dör på sin flykt diskuterar EU:s länder nya migrationsöverenskommelser utan att garantera människors rätt att få sina asylskäl prövade.

EU har outsourcat gränskontrollen till Turkiet och Libyen. Det har lett till att flyktingar utsätts för slavarbete, våldtäkter och våld. Det är dags att EU hittar tillbaka till en mänsklig migrationspolitik där människor har rätt att få sina asylskäl prövade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Ett av problemen med EU:s flyktingpolitik är avtalet med Turkiet, som innebär att EU:s beroendeställning legitimerar Turkiets förtryckarpolitik. Situationen för kurder och andra oppositionella i Turkiet är ohållbar, och EU:s protester faller platt när beroendet är stort. Sverige måste driva på för att stoppa allt ekonomiskt stöd till Turkiet och frysa Turkiets ansökan om EU-medlemskap.

Herr ålderspresident! I två år nu har vi levt i en pandemi. Pandemin har fått stora och negativa konsekvenser för Europas ekonomier. EU och dess medlemsländer har tagit stora lån som minskar det framtida reformutrymmet. Klyftorna mellan rik och fattig har ökat.

Nedskärningar och ekonomiska åtstramningar har försvagat vår motståndskraft mot kriser.

Men för att vi ska kunna ta oss ur pandemin måste hela världen få tillgång till vaccin. FN:s statistik visar att lika många har dött på grund av restriktionerna som av själva sjukdomen. Och de flesta som har dött har varit barn och unga människor i fattigare delar av världen.

Vaccinet är dyrt, och de rika länderna, som EU:s medlemsländer, köper upp mer än vad som förbrukas. Det räcker inte att Sverige och EU ger ekonomiskt stöd och skänker överblivet vaccin till fattigare länder. Vaccin måste distribueras jämnare och patentet avskaffas så att mer vaccin kan produceras.

Herr ålderspresident! Vi behöver enorma offentliga investeringar för att klara klimatomställningen. Vi måste satsa på en hållbar infrastruktur, förnybar energi och bättre boenden. Vänsterpartiet vill se satsningar på jobb, välfärd och minskade utsläpp. Klimatomställningen måste vara rättvis, så att de rika som släpper ut mest också är de som betalar mest.

Europeiska unionen har visserligen skärpt sina klimatmål, men det är långt ifrån tillräckligt. Vi måste minska utsläppen med minst 70 procent för att nå klimatmålen i klimatavtalet. 55 procent räcker absolut inte.

Taxonomin, som identifierar vilka områden som är gröna och hållbara, är ett steg på vägen för att minska utsläppen. Men förslaget om att även fossil gas och kärnkraft ska kunna ingå i taxonomin och betraktas som gröna är fel väg att gå. Kärnkraften är dyr och försvårar omställningen till en hundra procent förnybar energiproduktion. Brytningen av uran medför stor miljöpåverkan, och frågan om förvaring av det livsfarliga avfallet är inte löst. Med kärnkraften som en del av den gröna taxonomin finns det en uppenbar risk att investeringar görs i kärnkraft i stället för i förnybar och hållbar energi.

De höga elpriserna i Europa måste åtgärdas genom att fler länder går över till förnybar energi i stället för att vara beroende av Ryssland. Framtiden ligger varken i fossilt eller i kärnkraft. Den ligger i riktiga satsningar på förnybart.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag tycker att det är bra att vi har en EU-politisk debatt här i Sveriges riksdag. Det är kanske särskilt viktigt just i år, ett valår då EU-frågorna brukar lysa med sin frånvaro i journalisternas frågor, i politikernas tal och i debattartiklar. EU hanteras många gånger styvmoderligt av såväl politiker som journalister om inte ett EU-val närmar sig och behandlas alltför ofta som utrikespolitik när det i själva verket framför allt är inrikespolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Varför är det egentligen så? Varför ser vi fortfarande EU-frågorna som någonting "där nere i EU" när vi i själva verket befinner oss just i EU?

Enligt SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, påverkas ungefär hälften av dagordningspunkterna på en fullmäktigeagenda direkt eller indirekt av EU-beslut. Och här i riksdagen stiftas lag efter lag som grundats på EU-beslut.

Herr ålderspresident! Jag tror inte att svenska folket är ointresserat. Men jag tror att hanteringen av EU-frågorna måste bli annorlunda. Vi behöver auktorisera EU. Det innebär att vi inte kan ta EU som en syndabock för det som svenska politiker inte förmår. Det är helt nödvändigt att de som leder Sveriges EU-arbete kommer in tidigt i processer, så tidigt att de själva är med och sätter agendan. Att Sverige ska säga nej till dåliga förslag är självklart. Men för att kunna säga ja till riktigt bra förslag, till politik som är bra för Sverige och för resten av EU, måste vi ha egna visioner och egna målsättningar. Vem som sitter i regering och leder EU-arbetet spelar roll.

I tider som dessa och i skuggan av krigshot kan det likt en historielektion vara värt att påminna om unionens tre viktigaste fäder, alla kristdemokrater dessutom: Tysklands Konrad Adenauer, Italiens Alcide De Gasperi och Frankrikes Robert Schuman. Det var deras vision och deras modiga ställningstagande som gjorde EU till världens mest framgångsrika fredsprojekt. Alla tre kände sin historia, och de trodde på sin framtid. De betonade människovärdet i kontrast till nazismen och kommunismen som plågat och alltjämt plågade Europa.

Herr ålderspresident! Utifrån EU:s gemensamma värden har frihandel och fri rörlighet vuxit fram, med välstånd som följd. För att känna vår historia, låt oss påminna oss om vad som följde efter andra världskriget.

Efterkrigstiden innebar olika öden och förutsättningar för Europas länder - järnridån var en säkerhetspolitisk och geopolitisk delning - men också en välståndsklyvning. Demokrati, marknadsekonomi och handel kom att prägla i väst och diktatur, planekonomi och förtryck i öst. Vid tiden för Berlinmurens fall hade Västeuropas välstånd ökat kraftigt och var tre till fyra gånger större än Östeuropas. Det dröjde därför inte särskilt länge förrän ett antal begynnande demokratier i östra Europa såg att framtiden låg i ett närmande till Europeiska unionen. Genom olika samarbets- och frihandelsavtal, och till slut fullvärdiga EU-medlemskap, tog ekonomin fart.

EU:s inre marknad och den gemensamma handelsunionen har generellt och över hela Europa bidragit till ökad välfärd och stärker vår välfärd än i dag. Fortsatt består utmaningen i att försvara det som har skapat välståndet.

EU har en roll i välfärden. Men det handlar om att skapa välfärd, herr ålderspresident, inte om att styra över densamma. Den sociala pelaren blev inget annat än ett politiskt självmål för svensk arbetsmarknad.

Tänk ändå om EU-toppmötet i Göteborg hade handlat om ökad konkurrenskraft, nedmontering av hinder som i dag motverkar utförande av tjänster inom hela unionen och fler handelsavtal. Tänk om vi hade kunnat ha ambitionen att göra EU till centrum för en global världshandel och bli världsledande på elektrifiering av vägar och transporter i stället för att öka vårt beroende av rysk gas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Herr ålderspresident! Avslutningsvis: Det är som sagt valår, och de partier som kommer i regeringsställning när väljarna har sagt sitt är de som ska sitta vid förhandlingsbordet i Europeiska rådet. Då spelar det roll vilka visioner och vilket driv man har. Regeringen har dessvärre haft passivitet som sitt signum. I närtid har vi ministrar som uteblivit från möten avgörande för svenskt skogsbruk. Vi har haft statsministrar som inte tydligt har kunnat stå upp för kärnkraften utan ägnat sig åt minst sagt svängig retorik. Det är helt enkelt en regering som är sen på bollen och alltför ofta agerar röstboskap i stället för spjutspets.

Vi måste känna vår historia och tro på vår framtid.

(Applåder)

Herr ålderspresident! I julas tillbringade jag två veckor i Ukraina. Det var sannerligen en tillvaro i skuggan av kriget. Men det som slog mig var hur närvarande EU-flaggan är i Kiev. Utanför det ukrainska utrikesministeriet vajar den. Detsamma gäller för nästan alla ministerier i Kiev.

Detta är ingen utveckling som är påtvingad utifrån. Det kommer av en utveckling av människor som vill leva ett liv som präglas av tolerans, demokrati, frihet, marknadsekonomi och öppenhet, och där exempel på det motsatta finns i den omedelbara närheten. Detta visar på EU:s stora dragningskraft.

Men det har slagit mig många gånger om det inte är så att länder som står utanför EU men som vill tillhöra EU på många sätt är stoltare och mer positiva till EU än de länder som är medlemmar och som verkar ha råd att vara så där ljumma i relationen, för det handlar inte om liv eller död.

Herr ålderspresident! Det betyder inte att vi reservationslöst ska säga ja till allt som EU förespråkar. Men jag och Liberalerna anser att Sverige kan bättre i fråga om att bejaka de möjligheter som EU ger.

Låt mig ge ett sådant exempel: I år fyller Erasmus 30 år. Erasmus har givit hundratusentals studenter - inklusive mig - möjlighet att göra en utbytestermin på ett universitet i ett annat land, knyta band och skapa förståelse. Utan EU hade Erasmus inte existerat. Lika ofta som den offentliga debatten har kommit att handla om EU:s klåfingrighet och administrativa överbyggnad, lika ofta måste vi lyfta fram de fördelar och möjligheter som finns - till exempel Erasmus och möjligheten att resa och bosätta sig runt om i EU.

När det gäller att vara öppen mot omvärlden och att värna handel, fred och rörlighet är EU framgångsrikt, men vi kan mer och bättre. Och självklart kommer Liberalerna att ta upp eurosamarbetet i ett tal som handlar om Europeiska unionen, herr ålderspresident. För någon månad sedan skrev de tidigare ambassadörerna Sven-Olof Petersson och Mats Ringborg en artikel på DN Debatt med titeln "Sverige bör ta nya steg för att införa euron", och det tycker Liberalerna också.

Vill vi verkligen vara i sällskap av Ungern och Polen, som har valt att stå utanför och inte är villiga att ta några steg mot ett eurosamarbete? De styrande i dessa länder är ju direkt EU-fientliga. Är det detta sällskap vi ska vara i? Sverige behöver vara en helhjärtad partner i EU-samarbetet och en del av EU:s kärna. I dag riskerar vi dock att tappa inflytande genom att stå utanför euron, bankunionen och EU:s åklagarmyndighet. Vi står utanför centrala delar av samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Herr ålderspresident! Jag inledde med att tala om Ukraina, den ryska aggressionen och hotet mot den europeiska säkerhetsordningen, den illegitima belarusiska regimen och så vidare. EU behöver mer av gemensam försvarspolitik och mer av en tydlig utrikespolitik. Vi tillför aspekter och perspektiv som FN, Nato och USA inte kan ge - vår geografiska närhet förbinder oss att vara aktiva. I dag är det den ryska regimen som utgör det omedelbara hotet, men EU måste inta en betydligt tydligare position gentemot diktaturens Kina. Nu är tiden för EU att på allvar ta plats.

Herr ålderspresident! Jag skulle önska att debatten gick från att handla om att EU är för mycket, att vi behöver ett lagom EU och att EU lägger sig i för mycket till att handla om varför vi behöver EU och hur vi ska ta vara på de många möjligheter som följer med ett EU-medlemskap.

Herr ålderspresident! Som många har varit inne på befinner vi oss i ett säkerhetsmässigt allvarligare läge än på mycket länge i Europa. Ryssland uppvisar ett alltmer aggressivt agerande, med truppförflyttningar till Ukrainas gräns och orimliga krav på att Nato inte ska expandera.

EU har en mycket viktig roll att spela, dels i dialogen mellan Nato och Ryssland, dels för att vid behov ställa krav på sanktioner mot Ryssland - men också för att stötta Ukraina. Det är viktigt att Sverige är aktivt för att EU ska arbeta för dialog, för respekt för den europeiska säkerhetsordningen och för att deeskalera säkerhetsläget, som blir allt skarpare.

Denna fråga kantrar lätt till att handla om ett svenskt medlemskap i Nato när fokus i stället bör ligga på hur situationen mellan Ukraina och Ryssland kan hanteras bäst. Hur som helst sätter det fokus på det faktum att EU verkligen behövs för att hantera gränsöverskridande utmaningar. EU behövs för freds- och säkerhetspolitik, för mänskliga rättigheter och för respekten för rättsstatens principer - och inte minst för att hejda klimatförändringarna, vår tids ödesfråga.

På Netflix visas just nu en dokumentär som heter Don't Look Up och som metaforiskt beskriver världens hantering av klimatförändringarna. I filmen är en meteorit på väg rakt mot jorden, vilket symboliserar klimathotet. Forskarna försöker få människor att förstå allvaret och politiker att agera, för om vi bara agerar i tid kommer vi att kunna undvika katastrofen och ha en chans att oskadliggöra meteoriten. Men i filmen lyckas inte mänskligheten samlas för att samarbeta och undvika det katastrofala framtidsscenariet, utan storföretagens girighet och politikernas självupptagenhet vinner kampen mot klockan.

Miljöpartiet kämpar i Sverige och i EU för att vi inte ska hamna där utan för att vi ska ta vår generations stora utmaning på allra största allvar och göra det vi kan för en mer hållbar framtid där vi inte riskerar mänsklighetens själva existens. Vi kämpar för en solidarisk och rättvis omställning där politiken ligger i linje med vad vetenskapen kräver. Vi vet att det krävs ett skärpt skydd av natur och hav för att rädda den biologiska mångfalden, och vi måste göra det enklare att åka tåg i Europa. EU:s energipolitik måste också ställas om radikalt om vi inte ska svika kommande generationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Därför är flera saker nedslående i den svenska debatten. För det första går Ebba Busch i detta läge, alltså mitt under brinnande klimatkris, ut och kräver sänkt skatt på diesel. Man undrar ju om det är ett skämt. För det andra tar nu den socialdemokratiska regeringen ett kliv tillbaka och vill klassa kärnkraft som en hållbar energikälla under förhandlingarna om taxonomin. Sverige kan bättre än så här.

Demokratin med dess yttrandefrihet och organisationsfrihet, pressfrihet och rättsstat ska försvaras. Aldrig förr har så många människor varit på flykt. De allra flesta befinner sig i fattiga grannländer i krigets närområden och har få möjligheter att ta sig till EU. Det finns inga lagliga vägar för asylsökande, utan människor tvingas fortfarande ut på livsfarliga resor för att ansöka om skydd undan krig och förföljelse.

När EU har prövats har det visat sig att man inte klarat av att ta ett solidariskt ansvar för människor på flykt. Hamnar och gränser har stängts för människor i nöd. Miljöpartiet kämpar för en mer medmänsklig politik, för att stärka människors grundläggande rättigheter, för en rättssäker asylprocess och för att värna asylrätten och rörelsefriheten. Vi vill se en värld där alla människor kan flytta men där ingen tvingas fly.

Inte heller i EU finns viljan att solidariskt hantera flyktingmottagandet och ge människor på flykt en rättssäker prövning och ett bra mottagande. Det är en skam att EU inte har kunnat stå upp för mänskliga rättigheter i en tid då allt fler människor tvingas ut på dessa resor. EU behövs ju just för frågor som är gränsöverskridande och som inget land kan hantera eller lösa självt men som vi kan hantera tillsammans om vi samarbetar. Därför vill Miljöpartiet att EU ska ha en mer progressiv, hållbar politik som tar sig an vår tids utmaningar med öppna ögon och mod att förändra. Titta upp!

Herr ålderspresident! Om mindre än ett år blir Sverige ordförande i EU:s ministerråd. Det är ett betydelsefullt åtagande. Det gäller att så effektivt som möjligt föra rådets dagordning framåt men också att lyssna till alla medlemsstater på ett sätt som gör att alla kan komma till tals.

Våren 2023 pågår den mest intensiva delen av unionens lagstiftningsperiod, med en lång rad slutförhandlingar mellan rådet och Europaparlamentet. Där kan finnas flera stora, komplicerade frågor, som klimatpaketet eller asyl- och migrationspakten. Detta kommer att kräva stora ansträngningar, men samtidigt ger det oss i Sverige en fantastisk möjlighet att leverera det ledarskap som krävs.

Därför gläds jag verkligen åt det breda stöd som hittills finns här i riksdagen för den övergripande inriktningen i förberedelsearbetet. Min ambition är verkligen att här söka största möjliga uppslutning även kring hur regeringen ska arbeta vidare med ordförandeskapet.

Som ordförandeland ska man inte i första hand kämpa för sina egna positioner även om det självklart också finns möjlighet att främja svenska intressen, utan arbetet handlar mycket om att försöka jämka ihop ståndpunkter på ett sätt som leder till resultat. Men på en punkt går det inte att vara neutral ens som ordförande, herr ålderspresident, och det gäller unionens grundidéer och våra värderingar - demokrati och frihet, jämlikhet och rättvisa, alla människors lika värde och oberoende domstolar. Detta är unionens själ. Den ska vi värna och vårda, särskilt nu när de gemensamma idéerna ifrågasätts på olika håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Som socialdemokrat kan jag inte föreställa mig något annat än att också vi från Sverige under vårt ordförandeskap kommer att benhårt stå upp för de värderingarna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Markus Selin (S).

Herr ålderspresident! Taxonomin har varit vida omdiskuterad denna höst och vinter, inte minst på grund av Socialdemokraternas fenomenala oförmåga att leverera ett tydligt svar när det gäller en för Sveriges invånare så viktig fråga: energiförsörjningen.

Fram till för bara några veckor sedan var Socialdemokraterna motståndare till kärnkraft. Man vägrade att lyssna på EU-nämndens beslut och lyfta fram det i Bryssel. När Miljöpartiet lämnade regeringen hittade man på en nödlösning för att kunna ta sig ur den sits man försatt sig i; man säger nu att kärnkraften behövs för att den är långsiktigt hållbar men att vi inte kommer att behöva den under lång tid.

Jag vill fråga EU-ministern: Har regeringen nu helt och hållet lämnat det tidigare motståndet mot kärnkraften, eller gäller det bara tills nästa gång ni behöver Miljöpartiets stöd?

Herr ålderspresident! Jag tackar för frågan.

Jag känner inte riktigt igen beskrivningen. Jag har själv suttit i EU-nämnden - jag tror att Jessika Roswall var med på samma sammanträde - och talat tydligt om vilken betydelse kärnkraften har just nu för att vi ska klara den klimatomställning som är absolut nödvändig för att kunna föra vår miljöpolitik framåt.

Det som den här regeringen hela tiden har sagt är dessutom att alla fossilfria tekniker som kan bidra till klimatomställningen behövs, givet förstås att de uppfyller stränga säkerhets- och miljökrav, och de ska därför kunna ingå i taxonomin. Det gäller också kärnkraften. Regeringen har därför arbetat för att den ska inkluderas i taxonomin.

Det förslag som nu ligger på bordet inkluderar kärnkraft. Det tycker jag är bra. Det tycker nog Jessika Roswall också. Varför ska vi då ha en diskussion om detta när vi i stället kan ta gemensamma tag för att rädda klimatet?

Herr ålderspresident! Tack för svaret, statsrådet! Men det statsrådet säger är inte sant.

Vad Moderaterna tycker tror jag att alla här inne vet. Alla som har följt EU-nämndens sammanträden vet vad vi tycker. Men vad Socialdemokraterna tycker är inte riktigt lika tydligt. Det går att följa att de har svängt. Men det är tydligt att Sverige de senaste åtta åren har anammat Tysklands strategi, det vill säga att kärnkraften ska läggas ned. Reaktor efter reaktor har lagts ned för att ersättas med andra energikällor som inte ger den robusthet som vi behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Samtidigt som Socialdemokraterna har en förändrad linje i Sverige ser vi att de svenska socialdemokratiska Europaparlamentarikerna Heléne Fritzon och Erik Bergkvist håller fast vid den gamla socialdemokratiska linjen från för några veckor sedan.

Min fråga till statsrådet är igen: Har Socialdemokraterna ens en linje när det gäller kärnkraften?

Herr ålderspresident! Ja, Sverige har en linje. Det är den som Sveriges regering har uttalat och som vi just har förmedlat till kommissionen i Bryssel, som svar på det förslag som lades fram strax före nyårsafton när det gäller att inkludera kärnkraften i taxonomin.

Jag svarar också på det sätt som jag redogjorde för i min första replik.

Herr ålderspresident! Kommissionen använde först covid och använder nu klimatet som en murbräcka för att öka makten och de finansiella musklerna i EU-maskineriet. Först fick vi med den svenska regeringens stöd en slöserifond som har skuldsatt kommande generationer. Nu är vi i snabb takt på väg mot nya nederlag. Vi har en ny klimatfond som svenska folket kommer att gå back på och som öppnar upp för att EU bedriver direkt välfärdspolitik i medlemsstaterna. Regeringen klagar, men man vill inte säga nej.

Det finns förslag från kommissionen om LULUCF, alltså markupptag av CO2, som berör skogen. Det ska öka med 310 megaton, vilket med nuvarande fördelning skulle riskera att minska den svenska skogsproduktionen med hisnande 16 procent. Men regeringen säger inte nej.

Min fråga tills statsrådet är: Hur ska Sverige ha någon usp i förhandlingarna i EU om man aldrig vågar säga nej?

Herr ålderspresident! Vi har inga svårigheter att säga nej, Martin Kinnunen. Jag har själv varit i Bryssel och talat med flera kommissionärers medarbetare om det groteska förslaget att vi i Sverige ska få en så enormt stor börda, att vi ska ställa upp med en kolsänka som ska ta hand om utsläppen från andra länder runt om i Europa. Vi säger nej till detta. Vi vill inte ha det på det sättet. Vi vill framför allt inte ha den typen av detaljreglering som de förslagen innebär.

Den sociala klimatfonden, som jag förstår att Martin Kinnunen hänvisar till, är också något som vi inte accepterar. Det är inte heller bara vi som tycker att den är galen. Det finns så pass mycket resurser i återhämtningsplanerna för olika länder som kan ta hand om klimatomställningen.

Och någon välfärdspolitik, av det slag som Martin Kinnunen beskriver, har vi inte heller accepterat.

Herr ålderspresident! Det låter ofta bra när Hans Dahlgren talar om vad den svenska regeringen tycker. Problemet är att det regeringen gör är att åka ned och klaga, men när det kommer till kritan säger man inte ifrån. När det kommer till den sociala klimatfonden är det uppenbart att regeringen är skeptisk och kritisk. Men det är också tydligt att man inte vill få in i den svenska ståndpunkten att man avvisar förslaget, utan man säger att man vill kunna vara med och påverka detaljerna. Men man vågar inte säga nej.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Det är samma sak när det kommer till kolsänkor. Nu vill man försöka ändra fördelningen. Men grundproblemet är den groteska siffran 310 megaton. Vi kommer inte att kunna transferera tillräckligt mycket av de upptagen till andra länder, utan med den siffran kommer vi att få se en påverkan på svenskt skogsbruk. Det är jag övertygad om.

Varför säger vi inte ifrån? Varför säger vi inte att 310 är orimligt?

Herr ålderspresident! Det är klart att vi måste säga ifrån när det gäller de förslag som vi ogillar. Det gör vi också. Vilka ord vi använder kan man diskutera. Men jag tror inte att någon i Bryssel är överraskad längre över att vi har en annan uppfattning än kommissionen när det gäller kolsänkan.

Det är klart att vi måste se till helheten. Klimatpaketet måste hanteras på ett sätt som för unionens klimatambitioner framåt, sammantaget sett. Vi måste vara öppna för konstruktiva förhandlingar för att kunna nå de klimatmål som vi har satt fast. Men i det ska vi naturligtvis värna och skydda de svenska intressena.

Herr ålderspresident! Även jag vill uppehålla mig vid taxonomin, men ur ett annat perspektiv. Jag vill inte prata om kärnkraften, även om jag tycker att det är underligt att den kan klassas som hållbar hur som helst.

Min fråga till statsrådet rör hur regeringen avser att vända det bisarra förslaget om att fossil gas ska klassas som hållbar samtidigt som svensk skogsråvara ska klassas som ohållbar. Jag tror inte att vi och regeringen har väsensskilda uppfattningar. Men man kan konstatera att Sverige hittills har misslyckats. Sverige har, helt rimligt, drivit på för att svensk skogsråvara ska ses som det den är: nyckeln till att bygga en hållbar svensk ekonomi. Tyvärr förlorar vi just nu.

När jag kollar på förslagen från de tekniska arbetsgrupperna till de delar av taxonomin som fortfarande väntar på att presenteras blir jag rent ut sagt mörkrädd. Där finns förslag, som ännu inte är politiska utan är tjänstemannaförslag, som går stick i stäv med hela grundsatsen för hur vi bedriver jord- och skogsbruk i det här landet.

Herr ålderspresident! Magnus Ek frågar hur vi gör för att få genomslag för vår syn på att till exempel våra skogsprodukter verkligen tillhör det hållbara. Svaret på frågan är att vi måste lägga större kraft på att visa kommissionen och övriga beslutsfattare - det gäller framför allt kommissionen eftersom det här är en delegerad akt - vad det här egentligen handlar om.

Vi har flera gånger framfört vår syn på detta i Bryssel. Vi har dessutom sagt att kommissionärerna själva bör komma hit och titta på vad svenskt skogsbruk innebär för att se med egna ögon och få egna erfarenheter av att detta är en verksamhet som verkligen har den hållbarhetsstämpel som vi båda efterlyser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Herr ålderspresident! Frågan är hur man för dessa samtal. När ansvarig kommissionär var här tog Hans Dahlgrens kollega i den förra regeringen med honom till naturreservat och inte till exempelvis en svensk familjeskogsbrukare som både ekonomiskt och ekologiskt faktiskt tar ansvar för det hållbara skogsbruket. Sådana nitar får vi inte gå på.

Här i kammaren och i EU-nämnden har vi många gånger diskuterat hur vi bygger koalitioner med andra som helt rimligt inser att det är uppåt väggarna fel att klassa fossil gas men inte svenska skogsråvaror som hållbart. Det är att vika ned sig för fossillobbyn. Tyvärr är det precis vad EU hittills har gjort.

Det här är ett krisläge, och inte bara för svenskt jord- och skogsbruk utan också för den svenska ekonomin och den svenska gröna omställningen. Jag skulle gärna vilja höra mer om hur Hans Dahlgren under den tid som kvarstår av mandatperioden ämnar bygga allianser med dem som inser att vi kan vända på det här. Det gäller inte minst nu när vi går vidare med nya förslag som riskerar att leda till en riktig smäll för svenskt jord och skogsbruk men också för jord- och skogsbruket i andra europeiska länder. Här finns det en öppning. Hur ska vi ta oss an den?

Herr ålderspresident! Vi ska naturligtvis försöka använda den öppningen. Jag är helt med på det. Det första vi gör är förstås att tala med våra vänner i Finland, vilket vi gjort många gånger hittills eftersom vi har gemensamma intressen på området. Jag har tillsammans med en finsk kollega själv talat med flera kommissionärer om detta under hösten.

Detta är som sagt en delegerad akt, och som bekant krävs ett mycket starkt motstånd från en lång rad medlemsstater för att den ska stoppas. Vi ska jobba för det, för vi accepterar inte heller att naturgas ska klassas som hållbar. Det faktum att det ser svårt ut ska inte hindra oss från att göra allt vi kan för att klara uppgiften.

Herr ålderspresident! Nyligen pekades Sverige och Tyskland ut som de starkaste motståndarna till att lämna ut officiella handlingar om EU-arbetet mot skatteflykt. Den socialdemokratiska regeringen har tidigare dessutom röstat emot att skatteflykt ska stoppas, och nu mörkar man det arbete som görs.

Sverige har skrivit under ett uttalande för ökad öppenhet och transparens i EU, och statsrådet sa då att det för regeringen är självklart att fortsätta arbeta för ett öppet och transparent Europa, ett EU med dialog och delaktighet för unionens alla medborgare. Statsrådet sa i sitt inledningsanförande att regeringen är benhård när det gäller öppenhet.

Offentligt arbetar Sverige alltså för ett öppet och transparent EU, men bakom stängda dörrar gör man det motsatta. Varför motarbetar Sverige förslag om skatteflykt? Varför mörklägger man det arbete som ändå görs?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Herr ålderspresident! Jag är inte säker på att jag kan ge ett tillfredsställande svar till Ilona Szatmari Waldau. Jag är inte så bekant med själva sakfrågan som hanteras. Men principiellt är vi naturligtvis för öppenhet. Det har vi varit i många år, och vi har brett stöd för det här i riksdagen. Vi vill dessutom lägga mer resurser på att bekämpa skatteflykt, vilket den nye finansmarknadsministern har betonat även gäller i det europeiska samarbetet. Just den här konkreta frågan ber jag dock att få återkomma till.

Herr ålderspresident! Jag ser fram emot att statsrådet återkommer i frågan.

Statsrådet nämnde att det är en prioriterad fråga för den nya statsministern. Jag vill påminna om att statsministern då var ansvarig för det departement som valde att mörka detta. Hon var också ansvarig för att den socialdemokratiska regeringen försökte stoppa alla förslag som har handlat om att tvinga storföretag att offentligt redogöra för hur mycket skatt de betalar i olika länder.

För mig är det obegripligt att en socialdemokratisk regering hemligstämplar arbetet mot skatteflykt och dessutom begär att vissa uppgifter inte ska protokollföras för att Sveriges åsikt inte ska bli känd, vilket DN rapporterade för ett par månader sedan.

Om EU-ministern vill att EU ska bli mer transparent och öppet undrar jag hur han planerar att få Sverige att verkligen följa den linjen och inte mörka något.

Herr ålderspresident! Jag är inte bekant med exakt vad som har hänt i ärendet. Jag är säker på att det finns goda skäl för det beslut som regeringen har fattat. Jag är inte alls säker på att det handlar om att mörka, men jag ber som sagt att få återkomma till Ilona Szatmari Waldau med ett mer utförligt svar när jag har satt mig in i situationen.

Herr ålderspresident! Det är ägarna och inte politiker som ska besluta om vilka som sitter eller inte sitter i bolagsstyrelser. Jämställdhet kan heller inte sägas vara betjänt av att kvinnor reduceras till sitt kön. Allra minst är väl detta en fråga för EU. Sverige har därför gjort klokt i att utgöra en del i en blockerande minoritet i ministerrådet för att stoppa EU-kommissionens förslag om det så kallade Women on Boards-direktivet, som är ett förslag om att genom EU-lagstiftning kvotera bolagsstyrelser. Sedan EUministerns partikamrater har tagit över regeringsstyret i Tyskland ser det eventuellt nu ut att för första gången finnas en majoritet för förslaget.

Regeringens position har varit svävande, inte minst när man ser hur de svenska socialdemokraterna agerar i Europaparlamentet. Jag vill därför be om ett klargörande från EU-ministern om regeringens position i frågan. Är regeringen för eller emot att genom ett EU-direktiv reglera sammansättningen av svenska bolagsstyrelser?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Herr ålderspresident! Såvitt jag kan erinra mig har Socialdemokraterna liksom flera andra partier här i riksdagen haft en majoritet som varit mycket skeptisk till dessa förslag. Någon ändring i denna position är jag inte varse.

Herr ålderspresident! Tack för svaret! Låt oss vara ärliga med att anledningen till att frågan fortfarande finns på agendan - den lades första gången fram 2012 - beror på att kommissionen arbetar för att uppfylla den sociala pelarens punkt om ny lagstiftning på jämställdhetsområdet. Jag anser att regeringen bär viss skuld för den.

Om EU-ministern frågar de svenska socialdemokraterna i Europaparlamentet om deras uppfattning kommer han inte att få ett eko av den position som precis lades fram. Jag tackar för regeringens svar på frågan, men vad som är regeringspartiets position verkar ännu vara något oklart.

Herr ålderspresident! Om frågan skulle aktualiseras på nytt och om det kommer ett nytt förslag på bordet i resonemangen med medlemsstaterna ska vi naturligtvis ta upp det på sedvanligt sätt i EU-nämnden innan det blir dags att gå till ministerrådet.

Herr ålderspresident! Jag vill börja med att tacka statsrådet Dahlgren.

Låt mig återvända till det säkerhetspolitiska läget i Europa. Jag vill uppmana det socialdemokratiska statsrådet att vara tuffare mot sina kollegor i Tyskland - i detta fall sina partikollegor - vad gäller inte minst Nord Stream 2, som ytterligare äventyrar den situation som vi befinner oss i. Det tyska velandet kring Nord Stream 2 och bristen på förmåga att säga att det här inte ska tas i bruk skapar en oerhörd osäkerhet.

Nu är tiden inne att stå upp mot den ryska regimen för Ukraina och inte bara Ukraina utan även för Baltikum, Polen och så vidare.

Kommer statsrådet att ta upp detta vid sitt nästa samtal med sin tyska kollega?

Herr ålderspresident! Jag inte utesluta att det kommer upp i kommande samtal med tyska kolleger. Självklart är den situation som nu föreligger i Europa extremt allvarlig. Inte minst för vår egen del har vi nu sett väldigt negativt på den typ av förslag som har kommit från Ryska federationen.

Tyskland spelar i dag en viktig roll i de samtal som förs tillsammans med Frankrike, Ukraina och Ryssland i Paris i det så kallade Normandieformatet. Jag hoppas att detta ska leda till möjligheter till en fortsatt dialog i stället för att ha en upptrappning. Det gäller framför allt att vi kan undvika en militär invasion av Ukraina på det sätt som många har befarat.

Vilka medel som unionen sedan kan tillgripa och vilka medel som olika medlemsstater kan tillgripa är en senare fråga där vi inte vill vara särskilt utförliga just nu. Det är ingenting som man i Ryska federationen ska kunna räkna med och därefter kalibrera sitt agerande efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Herr ålderspresident! Tack, statsrådet! Jag får nästan definiera det som ett klassiskt politikersvar. Det var inte särskilt mycket innehåll.

Jag får också poängtera att Normandieformatet inte är ett nytt format. Det är ett format som har funnits sedan länge. Det har heller tyvärr inte kommit särskilt långt. Det visar dagens situation på.

Det gäller just vad det tyska agerandet skapar, även om det är aktivt i ett Normandieformat och inte särskilt framgångsrikt. Samtidigt är man inte tydlig gentemot den ryska regimen i fråga om Nord Stream 2, som är avgörande för hur man kan påverka europeisk energitillförsel.

Det är nu som det är på sin plats att ta ett sådant ställningstagande. Jag skulle önska att statsrådet hade givit ett tydligare svar om hur man avser att agera gentemot sina tyska kollegor.

Herr ålderspresident! Jag uppfattade det tydliga budskapet från Maria Nilsson. Lyssnar man på vad man säger i Tyskland i den här frågan är det också där en ganska omfattande intern debatt. Man har ännu inte bestämt sig för på vilket sätt man ska hantera frågan hur man slutligen från den tyska regeringen ska ställa sig till tillståndet för Nord Stream 2 att komma i funktion.

Herr ålderspresident! Jag skulle vilja ställa en fråga till statsrådet Dahlgren om synen på kärnkraft.

Dahlgren kanske inte ser sig själv som väldigt ung. Men med tanke på att Homo sapiens har existerat på den här planeten i minst 200 000 år är hans ålder en försvinnande liten del av mänsklighetens historia.

Det var först för 30 000-60 000 år sedan som människan gjorde det stora evolutionära språnget. Innan dess var vi väsentligt som andra djur. Vi kunde använda enkla redskap, men vi förfinade inte en pinne, sparade inte en sten och surrade inte ihop det till ett spjut.

Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo, att världen och människan har förändrats otroligt mycket de senaste 100 000 åren. Vi kommer att göra minst lika stora förändringar de kommande 100 000 åren.

Ändå har Socialdemokraterna i förhandlingarna om taxonomin gått med på att kärnkraften ska betraktas som hållbar trots att det kommer att vara farligt för allt levande och ska slutförvaras i 100 000 år.

Jag vill fråga statsrådet varför man har gjort det.

Herr ålderspresident! Mitt svar är som i ett tidigare replikskifte. Vi har från regeringens sida sett att kärnkraften behövs just nu för att klara den klimatomställning som är absolut nödvändig för att också på mer än 100 000 års sikt klara den här planetens överlevnad.

Det är nödvändigt. Vi kan inte stänga av kärnkraften nu. Det skulle skapa stora svårigheter för den klimatomställning som vi är mitt uppe i. Därför har vi motiverat att vi tycker att den ska inkluderas i taxonomin, givet förstås att den uppfyller stränga säkerhets- och miljökrav. Den ståndpunkten är den som fortsatt gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Herr ålderspresident! Det finns ingen del av kärnkraften som inte dras med hållbarhetsproblem. Det är farligt att bryta uran, det är farligt att använda det som energikälla och det är farligt att slutförvara det i 100 000 år.

Det är dessutom i strid med riksdagens antagna mål om 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Sedan finns det också säkerhetsaspekter kopplat till det. År 2021 var det 43 procent av Sveriges import av anrikat uran som kom från Ryssland.

Min sista fråga till statsrådet är: Hur hållbart är det?

Herr ålderspresident! Hur hållbar kärnkraften är på sikt kan bara framtiden utvisa. Oberoende av hur gammal man är tror jag att man måste inse att den klimatomställning som är absolut nödvändig för vår fortsatta överlevnad på den här planeten kräver insatser också i dag av kärnkraften. Därför har vi gjort det ställningstagande som vi gjort.

Herr ålderspresident! Europasamarbetet är i dag helt avgörande i många av de frågor som väljarna anser är viktigast. Trots detta har de Sledda regeringarna valt att inte prioritera det europeiska samarbetet. Det finns flera exempel på hur passiviteten drabbar centrala svenska intressen.

Sverige behöver en regering som tar EU-samarbetet på allvar. Till och med när andra medlemsländer har sökt Sveriges stöd, till exempel när det gäller den svenska skogen eller kärnkraftens roll i taxonomin, och därmed erbjudit draghjälp till Sverige har regeringen valt att inte agera. Detta trots att det alltså handlat om avgörande frågor för vårt land.

Resultatet av regeringens passivitet och ogenomtänkta prioriteringar är inte bara svikna allierade runt om i Europa, utan det är också att mer makt har getts till Bryssel över svenskt skogsbruk, svensk arbetsmarknad och energiförsörjning.

Sverige har inte råd att fortsätta att sitta tyst vid förhandlingsbordet nu när EU genomgår ett så omfattande reformarbete inom en lång rad områden. Sverige behöver bli mer strategiskt i sitt arbete i EU.

Herr ålderspresident! Valet i höst är inte bara en möjlighet för väljarna att se till att det blir nödvändiga förändringar av det politiska styret i Sverige, utan det avgör även vilken inriktning Sveriges EU-politik ska ha. EU kan bättre när Sverige är bättre. Det är dags för en nystart för svenskt EUengagemang.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag förstår att Jessika Roswall vill ha en ny regering. Men jag måste ändå säga att jag blir lite brydd när jag hör hennes inledande ord här.

Skulle det bli så i höst att Moderaterna ska bilda regering ska det göras tillsammans med Sverigedemokraterna. Det är ett parti som har en partiledare som på direkt fråga valde Ungerns Viktor Orbán före Tysklands Angela Merkel och som inte kunde välja mellan president Macron och Vladimir Putin. Det är ett parti som har företrädare som påstår att samer inte är svenskar. Det är ett parti som ställer sig skeptiskt till Parisavtalet och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Vad jag skulle vilja veta är: Hur mycket är nu Moderaterna beredda att kompromissa i EU-politiken när de ska forma en gemensam plattform med ett nationalistiskt parti som Sverigedemokraterna?

Herr ålderspresident! Varje parti får svara för sig och sin egen politik, som statsrådet väl hade svarat om jag hade ställt motsatt fråga. Det är dock sant, som statsrådet säger, att jag vill ha en ny regering på plats.

Moderaterna har en idé om vad vi vill prioritera i EU-arbetet och hur vi vill forma det. Socialdemokraterna å sin sida har inte haft en plan för sitt engagemang. I början av mandatperioden, förra omgången eller vilken omgång det nu blir, hade man mer fokus på FN och missade EU. Vi har också sett - flera andra här har tagit upp det i dag - att man till exempel inte har varit på plats när viktiga frågor för Sverige har behövt diskuteras.

Det är det som är skillnaden mellan en moderatledd regering och en socialdemokratiskt ledd regering. Vi kommer att bilda en ny borgerlig regering som har en tydlig europeisk agenda.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Det var ju inte alls svar på frågan om vilket inflytande Sverigedemokraterna ska få i den uppgörelse ni ska träffa med dem om hur EU-politiken ska se ut i en eventuell ny regering.

Sedan vill jag verkligen tillbakavisa att den nu sittande regeringen inte skulle ha någon plan för sitt arbete och inte söka stöd från eller bistå andra länder. Vi har jobbat ganska hårt ihop med flera viktiga nettobetalare för att få ett ordentligt och rimligt slut på budgetförhandlingarna. Detta gav resultat i form av historiskt höga rabatter just för Sverige, som gör att Sverige betalar en mindre andel av sin bruttonationalinkomst till unionen än något annat land.

Vi har dragit fram klimatfrågan tillsammans med Frankrike och flera andra. Ihop med dem har vi tagit ledningen för att få beslutet om minst 55 procents minskning av utsläppen. Vi har också tagit initiativ på det sociala området. Det är ett område som vi gillar men som ni inte gillar, men att vi har tagit initiativ tror jag inte att Jessika Roswall kan förneka.

Herr ålderspresident! Vi är ju flera här inne som har varit kritiska på flera områden där regeringen har misslyckats i för Sverige viktiga frågor. Det har varit skogen. Det har varit kärnkraften. Vi må tycka olika i våra partier, men ni har ju regerat tillsammans med Miljöpartiet och därmed inte fått saker och ting gjorda. Ni har också haft Vänsterpartiet med i ert underlag, ett parti som inte heller är för EU-samarbete i samma mått som Moderaterna och våra vänner.

Sedan spelar det faktiskt ingen roll hur många gånger ett socialdemokratiskt statsråd här säger att man har varit aktiv när vi ser att man inte har varit aktiv. Vi har ju protokoll på att ni inte har varit aktiva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Jag säger återigen: Med en borgerlig regering skulle det vara en tydlig skillnad i hur en svensk regering för en europeisk politik.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Minst 80 miljoner människor är på flykt. De allra flesta är internflyktingar eller har flytt till ett grannland. Nu lägger Moderaterna i EU fram ett förslag om att migranter ska få hjälp på plats, vilket alltså de flesta flyktingar redan får.

Att arbeta för demokrati och fattigdomsbekämpning samt stödja klimatomställning, hälso- och sjukvård och en långsiktigt positiv utveckling är vedertagna principer för biståndspolitiken och leder till minskad migration. I EU vill dock M villkora biståndet med att mottagarländerna samarbetar vad gäller migrationskontroll. Att villkora biståndet på det sättet är allvarligt och bryter mot de grundläggande internationella principer som måste styra biståndet.

Min fråga till Jessika Roswall är: Är det viktigare för M att förhindra migranter än att förebygga migration?

Herr ålderspresident! Jag tog i mitt inledningsanförande upp några prioriteringar, bland annat på migrationsområdet. Vi har i Europa under lång tid haft en okontrollerbar och oförutsägbar invandring, och det är otroligt viktigt att få ordning på den situation som har varit. Det är vi många partier här i Sveriges riksdag som är överens om. Därför är det väldigt viktigt och bra att EU har tagit steg framåt och arbetat med en migrationspakt. Min förhoppning är att det arbetet kommer att gå i lås någon gång, för det har inte lyckats hittills.

För Moderaterna är det viktigt att detta fungerar på ett rättssäkert sätt, att vi har migrationspassager som är rättssäkra och att vi har en organiserad och strukturerad kontroll av våra gränser.

Själva retorikfrågan som Ilona Szatmari Waldau ställde till mig på slutet tappade jag bort, så den har jag inget exakt svar på nu. Detta är dock en viktig och prioriterad fråga för Moderaterna.

Herr ålderspresident! Min följdfråga blir då: Anser Jessika Roswall att man ska villkora bistånd för att mottagarländerna ska samarbeta vad gäller migrationskontroll? Är det då viktigare för M att förhindra migranter än att förebygga migration?

I EU har Moderaterna även släppt kravet på att man ska fördela ansvaret för människor som anländer till EU på de olika länderna. Vi vet ju att det finns flera länder i EU som inte har tagit emot särskilt många migranter eller flyktingar, om ens några. Att se till att EU-länder samarbetar och delar på ansvaret för att ta emot flyktingar borde vara huvuduppgiften, inte att gå flyktingnegativa länder som Ungern till mötes.

Herr ålderspresident! Jag tackar för frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Ja på första frågan. Vi tycker att det är rimligt att man villkorar biståndet. Ja, vi tycker att det är rimligt att man frångår den fastlåsning som har funnits kring att ha en tvingande omfördelning. Vi vill hellre se en överenskommelse som är hållbar och som fungerar. I de förslag som nu ligger på bordet finns det saker som Moderaterna inte ställer sig bakom, men vi ser ändå att det är en framkomlig väg. I politiken handlar det alltid om att våga fatta beslut och balansera olika delar mot varandra, och vi tycker att de två förslag som ligger på bordet är en rimlig väg framåt.

Det viktiga är dock, herr ålderspresident, att vi faktiskt kommer att få ordning på migrationspolitiken i Europa.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Det är nu något år sedan kommissionen presenterade sitt förslag till ny migrationspakt för att lösa EU:s långvariga problem på migrationsområdet. Flera av rättsakterna går ur sverigedemokratiskt perspektiv i positiv riktning, men helheten får fortfarande betecknas som negativ. Grunden är fortfarande synen på migration som en unionsgemensam börda som ska delas genom olika former av omfördelningsmekanismer, som man kan definiera som tvingande eller inte.

Utgångspunkten ur vårt perspektiv är att detta aldrig har fungerat. Det var tydligt redan för tre decennier sedan när den första Dublinkonventionen kom till, det var tydligt när den förra Dublinförordningen kom till 2003 och det fortsatte att vara tydligt när dagens förordning kom på plats 2013: Det funkar inte. Omfördelning, solidaritet och andra liknande modeord är inte och kommer aldrig att vara en lösning på migrationsproblemen i Europa eller i Sverige. Det krävs skarpare åtgärder och ett fokus på våra gränser, både inom unionen och utåt.

Kommissionen vill till exempel stoppa asylhoppning, men konsekvensen av kommissionens förslag är att Sverige kan bli ansvarigt asylland i fler fall, exempelvis vid familjeband till personer i Sverige, vilket är negativt för länder som haft stor migration. Avsikten påstås vara att stoppa asylhoppning, men i praktiken kan resultatet bli samma typ av förflyttningar men att svenska skattemedel går till att flyga hit asylsökande i stället för att de vandrar själva.

Vår tidigare statsminister Löfven sa en gång: Mitt Europa bygger inga murar. Men i Europa i dag ser vi att det byggs murar. Spanien bygger murar. Bulgarien bygger murar. Serbien, Kroatien, Ungern, Polen, Litauen och Lettland bygger murar. Italien bygger metaforiska murar till havs; Grekland bygger bokstavligen sådana. Vårt Europa bygger murar. Sverige måste också vara berett att skydda sina gränser och arbeta för en självständig migrationspolitik.

Herr ålderspresident! Det är alltid intressant att lyssna på Martin Kinnunen, för det blir så tydligt när han tar till orda att Sverigedemokraterna står för en helt annan syn på vad vi kan och vill göra i det europeiska samarbetet. Detta märks också i Europaparlamentet, där SD till exempel inte vill kritisera den motbjudande ungerska hbtq-lagen och inte heller den polska regeringens begränsningar av aborträtten.

Men jag skulle vilja fortsätta med det som jag inte fick något svar på från den moderata företrädaren. Om Moderaterna nu ska bilda regering med stöd av Sverigedemokraterna kommer det stödet uppenbarligen från ett parti som kräver något helt annat, både när det gäller EU-samarbetet och i de viktiga värderingsfrågorna. Sverigedemokraterna tänker väl inte vika ned sig. Då undrar jag: Vilken EU-politik kommer Sverigedemokraterna att kräva för att ge en moderatledd regering sitt stöd?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Herr ålderspresident! Ungern och Polen tycks vara den viktigaste frågan för många socialdemokrater i dag. Jag skulle vilja säga att det viktigaste ur svenskt perspektiv är att vi kan stoppa alla former av omfördelande stöd till dessa länder. Vi ska inte finansiera motorvägar, tunnelbanor och annat i vare sig Ungern eller Polen. Detta är Sverigedemokraternas perspektiv.

När det gäller EU-samarbetet är Sverigedemokraternas perspektiv givetvis att verka för svenska intressen i förhandlingarna kring skogen, energipolitiken och långtidsbudgeten. Där ser jag att Sverigedemokraterna tillsammans med exempelvis Moderaterna har möjlighet att vara mer konstruktiva än vad Miljöpartiet har varit när man har saboterat Socialdemokraternas möjligheter att stå upp för svenska intressen.

Herr ålderspresident! Ungern och Polen är viktiga därför att vi i dessa länder ser flagranta brott mot det som är grundläggande för hela det europeiska samarbetet - brott mot våra grundläggande värderingar.

Det är inte så konstigt - det är till och med väldigt bra - att kommissionen nu på stort allvar tar itu med detta genom att se till att man börjar använda den princip som vi lyckades åstadkomma med hjälp av de förhandlingar som fördes under Stefan Löfvens ledning under 2020 för att hejda tillflöde av ytterligare EU-medel till länder som inte står upp för rättsstatens principer. Detta är jag väldigt stolt över och har ingen anledning att be om ursäkt för.

Herr ålderspresident! Från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi den uppgörelse som man slöt i samband med långtidsbudgeten, där man i stället för en politiserad process nu har en process där ECJ ska försöka värdera vad som ska vara de rättsstatliga principerna i dessa länder och när budgetmekanismen ska kunna användas. Detta välkomnar vi.

Men återigen - situationen i dag är att vi har utbredd korruption och problem gällande rättsstatens principer i en lång rad EU-länder. Ska vi minska risken för att svenska skattemedel hamnar i dessa länder måste vi skära ned på EU-budgeten. Vi måste sätta stopp för bidragsfinansieringen av de här länderna. Vi ska inte finansiera vare sig motorvägar eller tunnelbanor i Polen eller Ungern.

Herr ålderspresident! Jag nämnde i mitt anförande att kampen mot klimatförändringarna och samarbetet för säkerhet i Europa är för Centerpartiets del två av de viktigaste sakerna för EU att hantera och komma överens om. Det är också dessa två saker jag skulle vilja uppehålla mig vid nu.

Herr ålderspresident! Sverigedemokraterna är det enda svenska parti som har röstat emot Parisavtalet. Företrädare för partiet har kallat varningar från klimatforskare för domedagsprofetior. Martin Kinnunen har i denna kammare varit emot snart sagt vartenda klimatpolitiskt förslag som funnits. Motiveringen är ofta att åtgärder behöver vidtas någon annanstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Min fråga till Martin Kinnunen är varför Sverigedemokraterna ständigt krokar arm med vänner från populistiska och nationalistiska partier i Europa för att stoppa förslag som innebär att fler länder i EU skulle ta sitt ansvar och sänka sina utsläpp och att vi faktiskt skulle se till att klimatarbetet sker inom hela unionen.

Herr ålderspresident! Klimatpolitik och säkerhetspolitik kopplas samman genom energipolitiken. EU:s stora problem i dag, som hämmar EU:s möjligheter på säkerhetsområdet, är bristen på planerbar fossilfri energi. Här är Centerpartiet en del av problemet - en del av en politisk gruppering i Europa som vill stänga ned kärnkraften och hämma nyinvesteringar i kärnkraft. Det är att gå Rysslands ärenden.

När det gäller Parisavtalet har Sverigedemokraterna ställt sig bakom det mål om att begränsa klimatpåverkan som direkt speglar klimatavtalet från Paris. Vi har alltså inget problem med detta. Vi har däremot problem med ineffektiv svensk klimatpolitik. Vi har problem med ett klåfingrigt EU som ser Sverige som en exotisk kolsänka i norr, som ska se till att andra länder kan undvika att ta sitt ansvar. Det motsätter vi oss bestämt.

Herr ålderspresident! Martin Kinnunen vet mycket väl att Centerpartiet både är för att vi ökar vår energiproduktion och har varit öppna för att tala om villkoren för den planerbara kraften, senast häromdagen när vi föreslog en ny energiöverenskommelse. Detta är snarare ett sätt att flytta fokus från det som var frågan: Varför säger Martin Kinnunen och Sverigedemokraterna en sak till sina väljare, nämligen att fler länder måste ta sitt ansvar för klimatet, för att sedan kroka arm med sina populist- och nationalistvänner i Europaparlamentet för att se till att fler länder slipper undan sitt ansvar?

Detta har även en parallell till säkerhetspolitiken. Jag tyckte att Martin Kinnunen sa mycket bra i sitt anförande från talarstolen om vikten av att värna den europeiska säkerhetsordningen och av att stå upp mot auktoritära ledare och för demokrati, frihet och självbestämmande. Samtidigt vet vi att Sverigedemokraterna länge har drivit linjen att man måste respektera balansen mellan stormakterna. Detta ströks faktiskt inte från partiets program förrän min partiledare tog upp det här i kammaren.

Så, Martin Kinnunen, hur ska svenska folket kunna lita på dig när du säger detta i talarstolen, samtidigt som ditt parti uppenbarligen har stora problem med att ta avstånd från auktoritära ledare och stå upp för frihet och demokrati?

Herr ålderspresident! Samtidigt som Magnus Eks parti talat om försvaret som ett särintresse och skurit ned försvarsbudgetarna har Sverigedemokraterna ända sedan riksdagsinträdet alltid lagt fram budgetförslag med förstärkningar. Vi har haft tydliga skrivningar om säkerhetsläget och hotet från Ryssland. Vi har varit konsekventa. Från Magnus Eks parti har man inte varit konsekventa. Man har oansvarigt skurit ned på försvaret och benämnde det som ett särintresse i den regering man då var representerad i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Sverigedemokraterna bedriver en självständig politik i Europaparlamentet, exempelvis. Man kan se att flera partier här i kammaren röstar mer likt det polska regeringspartiet än vad Sverigedemokraterna gör. Vi har alltid stått upp för Europas säkerhet och självständiga nationers rätt att bestämma själva.

Herr ålderspresident! EU-parlamentet röstade för en tid sedan för en resolution där man kritiserar den polska författningsdomstolens dom som slår fast att landet inte behöver följa EU-rätten på vissa områden. SD röstade emot resolutionen och har röstat nej i flera omröstningar som rört Ungern och Polen.

Sverigedemokraterna röstade också som enda svenskt parti nej till EUparlamentets förslag om att göra könsrelaterat nätvåld till ett EU-brott. Enligt SD bygger förslaget på vänsterideologiska spekulationer om nätvåldets orsaker.

Även parlamentets resolution som fördömer Ungerns hbtq-lag som hbtq-fientlig, diskriminerande och odemokratisk röstade SD som enda svenska parti emot.

Min fråga är: Ser Sverigedemokraterna EU-rätten, rättsstatens principer, hbtq-personers rättigheter och könsrelaterat våld som ointressanta frågor för EU att arbeta med?

Herr ålderspresident! Det är ju det vanliga surret i debatter. Man tar upp några av alla de resolutioner som läggs fram i Europaparlamentet och säger att vi röstade si eller så eller att vi kanske avstod.

Det handlar om resolutioner som läggs fram av vänsterkrafter eller liberala krafter där man väver in en väldigt massa olika skrivningar. Ofta är det skrivningar som vi inte kan ställa upp på. Samtidigt kan vi tydligt deklarera att vi står upp för alla människors rättigheter, oavsett vilken sexuell läggning de har.

Det är väl lättare om vi har den diskussionen, alltså om vad vi tycker. Annars kan vi sitta här och gå igenom omfattande resolutioner och se vilka skrivelser i dem som man ställer upp på eller inte och vad man tycker att EU ska göra eller inte, för EU ska inte göra allt. EU ska inte in på sjukvårds- eller utbildningsområdet, till exempel, för då kan vi helt plötsligt få en situation där det är Polen och Ungern som dikterar vad vi ska göra i vårt land. Dit vill vi inte komma.

Herr ålderspresident! Det är väl ganska talande att Martin Kinnunen väljer att kalla vår kritik mot att Sverigedemokraterna röstar nej - nej till fördömande av Ungern och Polen, nej till att stå upp för hbtq-personers rättigheter och nej till att stå upp för kvinnors rätt att slippa våld - för "det vanliga surret". Det vi gör är att vi kritiserar den politik eller snarare den brist på politik som Sverigedemokraterna för i EU-parlamentet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Jag kan konstatera att EU länge var en union för företagens rättigheter. Nu har steg tagits även mot människors rättigheter, mänskliga rättigheter, men Sverigedemokraterna väljer då att passa och inte vara med i Europaparlamentets arbete för mänskliga rättigheter. Det är någonting som jag verkligen beklagar. Det är inte ett "surr".

Herr ålderspresident! På samtliga av de parlamentariska arenor och församlingar där vi är med arbetar vi sverigedemokrater för mänskliga rättigheter, givetvis. Men vi kan ju konstatera faktum: Sverigedemokraterna har inga förslag om att inskränka rättigheterna för hbtq-personer på något vis. Vi står upp för dem, och det är så det är.

Sedan kan vi diskutera olika ordalydelser i resolutionen, vad EU ska diktera och vad EU inte ska diktera. Men vi kan i alla fall vara rättvisa och ärliga med att Sverigedemokraterna står upp för hbtq-personers rättigheter.

Herr ålderspresident! Jag skulle vilja fråga ledamoten vad som egentligen är Sverigedemokraternas visioner för EU-samarbetet.

Vi hör hela tiden att EU lägger sig i för mycket, att EU är för klåfingrigt, att EU dikterar och så vidare. Eller är det så att ni inte öppet vill säga att ni egentligen vill göra slut med EU, och därför säger ni nej i stället?

Därför är min fråga till Martin Kinnunen: Vilka är visionerna, eller är det så att ni vill göra slut med EU i stället?

Herr ålderspresident! Vad är Sverigedemokraternas vision för EU? frågar Maria Nilsson. Jag tycker att det återspeglas ganska tydligt i en svensk valrörelse. Partierna förstår ju vad väljarna bryr sig om. Väljarna i Sverige vill inte lämna Europeiska unionen, men om man frågar väljarna om de tycker att vi i Sverige ska ha mindre att säga till om själva här i riksdagen kommer en enorm majoritet att svara: Nej, det tycker vi absolut inte. Vi vill inte lämna ifrån oss mer makt till Bryssel.

Frågar man väljarna om de vill ha mer makt tillbaka kommer de flesta också att svara samma sak. Det är väl detta som är budskapet från Sverigedemokraterna också. EU-samarbetet behövs framför allt inom handeln, och det behövs inom brottsbekämpning. Men tyvärr är utvecklingen negativ. EU lägger sig i alltför mycket som påverkar människors vardag. Beslut som borde fattas här fattas i Bryssel.

Herr ålderspresident! Tack så mycket, Martin Kinnunen, för den opinionsanalysen!

Jag måste nog förtydliga. Martin Kinnunen menar alltså att EU lägger sig i för mycket, och det EU ska göra handlar om brottsbekämpning. Jag gissar att man även vill att EU ska hantera flyktingströmmar. Då är ju frågan hur Martin Kinnunen ser på EU:s möjligheter. Hur ser Martin Kinnunen på Erasmus, till exempel? Ska vi ta bort det? Vilka konkreta prioriteringar vill Sverigedemokraterna se under det svenska ordförandeskapet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Herr ålderspresident! Man måste kunna hålla flera bollar i luften. För Liberalerna är det ju enkelt, för de vill alltid att EU ska ha mer att säga till om. Det tycker inte Sverigedemokraterna.

När man presenterade olika visioner för framtiden var det tre olika alternativ som presenterades, tror jag. Där fanns ju ett alternativ med ett mer slimmat EU, ett smalare EU som fokuserar på exempelvis handel och säkerhetsfrågor. Det är en positiv vision för oss. Ett sådant EU skulle vi vilja ha.

Men man måste vara tydlig med att det är mycket som EU inte ska göra. EU ska inte lägga sig i vår skogspolitik, exempelvis. Men jag förstår att det ter sig märkligt från Liberalernas synpunkt, då de alltid vill lämna ifrån sig mer makt och mer pengar till byråkraterna i Bryssel. Från SD:s sida ser vi gärna ett EU-samarbete, men mer makt till riksdagen.

Herr ålderspresident! Jag har också en fråga som rör både temat mänskliga rättigheter och temat makt och vad EU ska besluta om.

I mars 2021 röstade EU-parlamentet om att utropa EU till en frizon för hbtqi-personer. Resolutionen markerar att det har gått två år sedan den första polska resolutionen mot vad man kallar hbtqi-ideologin infördes. Sverigedemokraterna valde att avstå i slutomröstningen om den resolutionen.

Jag vill fråga ledamoten om Sverigedemokraterna tycker att EU ska ha som uppgift att skydda hbtq-personers grundläggande fri- och rättigheter.

Herr ålderspresident! EU bör ha som uppgift att skydda alla medborgares rättigheter. Det bör vara utgångspunkten. Om sedan partier i Europaparlamentet skriver resolutioner som innehåller enbart bra saker eller kanske vissa bra saker och vissa dåliga saker som vi avstår från att stötta är ju det en helt annan diskussion som blir väldigt svår att föra.

De här resolutionerna har vi heller inte behandlat här i Sveriges riksdag, så jag har givetvis inte detaljkunskap om dem. I Sveriges riksdag är vi extremt tydliga med att vi står upp för hbtq-personers rättigheter, men det betyder inte att vi kommer att rösta för varenda liberal resolution i Europaparlamentet som nämner den bokstavskombinationen, för så fungerar det inte.

Herr ålderspresident! Jag har en till fråga som berör EU:s medel och också detta med rättigheter.

EU ska ju vara en plats där hbtqi-personer kan leva fritt och utan förtryck. Ingen ska diskrimineras, hotas, misshandlas eller dödas på grund av vem man är. Det som pågår i bland annat Ungern och Polen står i klar motsats till vad vi enats om i EU-fördragen, nämligen att de grundläggande fri- och rättigheterna ska gälla för alla våra medborgare.

Miljöpartiet och den gröna gruppen har varit drivande i frågan om att stoppa utbetalningarna från EU:s budget till de regioner som har antagit så kallade anti-hbtqi-resolutioner. Vi har haft viss framgång med det, men jag skulle vilja fråga Martin Kinnunen om vi kan få stöd från Sverigedemokraterna. Backar de upp oss i vår ambition att stoppa utbetalningarna till de hbtq-fientliga regionerna?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Herr ålderspresident! Från Sverigedemokraternas sida ställer vi upp på alla förslag som stoppar alla utbetalningar till Polen. Vi tycker inte att de behöver bidrag, liksom övriga länder i EU inte heller behöver bidrag.

Om man ska se till vad som har skapat hot mot minoriteter i Sverige, exempelvis homosexuella och judar, har förmodligen massinvandringen varit ett betydligt större problem än Polen och Ungern, Polen och Ungern, Polen och Ungern.

Det är bara att titta på Malmö och de varningar som Israel har sänt ut, vad den israeliska ambassaden säger och så vidare. Man har skapat en hotbild mot minoriteter i Sverige genom en expansiv massinvandringspolitik, som Miljöpartiet står upp för. Den är ett betydligt större problem för minoriteter i Sverige än vad Polen och Ungern, Polen och Ungern, är.

Herr ålderspresident! Det var spännande att höra i det tidigare replikskiftet att till och med Polens hbtq-politik nu är invandrarnas fel.

Jag ska nu gå tillbaka till taxonomin, som jag har varit inne på tidigare i denna debatt. Det är flera förslag som går stick i stäv med ett grönt Europa. Att fossil gas ska klassas som hållbar är helt uppåt väggarna, och det försvårar för oss att nå klimatmålen.

Vi behöver ny energi till Europa, energi som är klimatsmart, fossilfri och grön. Då håller det inte att kommissionen ger grönt ljus för och subventioner till fossil gas samtidigt som den anser att energi och råvara från den svenska skogen knappt är hållbara. Som sagt: EU håller på att vika ned sig totalt för gaslobbyn och fossillobbyn. Så kan vi inte ha det.

Hela processen har varit förföljd av klimatovänliga förslag, och beslutsfattandet har tyvärr skett bakom lyckta dörrar hos EU-kommissionen. Nu behöver vi agera för att försöka få till förändring.

Vi har heller inte råd att tro att kampen slutar med de förslag som just nu ligger på bordet. Taxonomin ska kompletteras och utvidgas, till exempel med inriktning på biodiversitet och social hållbarhet. De förslag som presenterats av de tekniska arbetsgrupperna är om möjligt än mer skadliga för svenskt jordbruk, svenskt skogsbruk och vår gröna omställning. Jag kan som svensk lantbrukare säga: Om kommissionen tar ens några av de förslagen, till exempel att man inte ska få släppa ut djur på bete vid vattendrag eller att man inte ska få avverka skog äldre än 60 år, är risken överhängande att jag och flera med mig får sälja gårdarna som vi förvaltar. Här måste Sverige i tid stämma i bäcken.

Jag vill också komma in just på jordbruket. Vi är beroende av importvaror även för vår livsmedelsförsörjning. Det gäller inte minst fossila drivmedel men också andra insatsvaror som proteingrödor och mineralgödsel. Det är en sårbarhet som blir tydlig när priserna på detta har rakat i höjden. Vi måste försöka minska vårt beroende av fossila drivmedel och insatsvaror och stärka produktionen och konkurrenskraften. Det är bra för säkerheten, för klimatet och för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Fru talman! Förra året framkom det att tyska energibolaget RWE stämmer Nederländerna på 1,4 miljarder euro för landets beslut att avveckla sin kolkraft. Tidigare har bolaget Aura Energy hotat med en miljardstämning mot Sverige för att Sveriges riksdag röstat igenom ett förbud mot uranbrytning.

Dessa stämningar görs med stöd i det internationella energistadgefördragets investeringsklausul. Enligt en granskning av Investigate Europe skyddar energistadgefördraget fossila investeringar, såsom kolkraftverk, oljeledningar och gasterminaler, till ett värde av 340 miljarder euro.

Kinesiska Huawei stämmer svenska staten på över 5 miljarder kronor med hänvisning till investeringsskyddsavtalet mellan Sverige och Kina. Bolaget har redan förlorat i svensk domstol. Varför ska de kunna stämma Sverige en extra gång i en tribunal utan insyn? Varför stöder Centerpartiet att bolag ska kunna stämma stater i privata tribunaler?

Fru talman! Det gör Centerpartiet för att det är en fördel om vi har en internationell rätt som även omfattar företag. Det bör inte vara en nyhet för den som är samhällsengagerad och som är politiskt engagerad att man har rätt att driva även dumma rättsprocesser. Jag ska inte kalla enskilda processer för dumma eller enskilda företag för dumma, men hade jag varit benägen att göra det som riksdagsledamot i denna kammare hade det lämpat sig mycket väl för de rättsprocesser som räknades upp här.

Vi kan notera att ingen av dem har fått rätt. Jag förstår att man kan ha en oro. Men jag tror att motsatsen är sämre: att man inte har möjlighet att driva rättsprocesser och att få sina tvister avgjorda i domstol. Detta bidrar trots allt, framför allt över tid när vi bygger upp en praxis som gör att man slutar med denna typ av omotiverade stämningar, till att vi bygger upp en förutsägbarhet i systemet som är av godo för världsekonomin.

Fru talman! Ett problem när det gäller dessa handels- och investeringsskyddsavtal är att det inte avgörs i nationella domstolar utan i särskilda tribunaler. Magnus Ek och Centerpartiet har pratat väldigt mycket om miljön och vad vi kan göra för att få ett bättre klimat och en bättre miljö. Ändå vet vi att energistadgefördraget skyddar fossila investeringar, till exempel kolkraftverk, oljeledningar och gasterminaler, till ett värde av 340 miljarder euro.

Man kan fråga sig hur mycket av detta som fortsätter att rulla på bara för att staterna är rädda för att bli stämda. Måste inte klimatet vara viktigare i detta fall?

Fru talman! Jag håller helt med Ilona Szatmari Waldau om att vi som politiker, som stater och som regeringar inte ska vara rädda för att bli stämda ibland. Det blir man. Vi har till exempel gått till domstol i EU när det gäller vargjakten. Det var viktigt för oss att få ett avgörande där. Man ska inte vara rädd för att få upp saker i domstol. Det ger också en klarhet i hur landet ligger, och hittills har det ofta fallit väl ut för Sverige. Man måste alltså våga vara lite frimodig även om man ibland hamnar i rätten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Om vi kommer till grunden här tror jag inte att detta handlar så mycket om att Vänsterpartiet är emot att man driver rättsprocesser som att de är emot handelsavtal. Vi i Centerpartiet har en helt annan syn på detta. Centerpartiet är ett liberalt parti som tycker att det är bra att vi handlar och som ser att vi har lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom de senaste decennierna just för att vi har haft en ökad handel och just för att vi har haft en växande och mer integrerad global ekonomi. Denna typ av avtal är en del i att få detta att öka men också fungera förutsägbart. Då har man också möjlighet att dra varandra till rätten. Det ska man inte vara rädd för. Det, liksom tillväxten, är en av förutsättningarna för och en av de goda följderna av internationell handel.

Fru talman! Säkerheten i Sverige och vår omvärld utmanas på många sätt. Rysslands aggression mot Ukraina är allvarlig. Även för ryska hbtq-personer, feminister, urfolksföreträdare, miljörörelsen och vänsteraktivister är den egna regimen ett dagligt säkerhetshot.

Geopolitik, stormakternas upprustning och civila hot behöver mötas med politik som främjar avspänning, nedrustning och fred.

Inom EU kan Ungern inte längre betraktas som en demokrati, menar flera bedömare. Det handlar om kontroll av domstol och medier, antisemitism och homofobi och lagändringar som försvårar för oppositionen. Korruptionen anses vara utbredd. Släkt och vänner till premiärministern har berikat sig. Ungern har vid upprepade tillfällen kritiserats av EU, FN, Europarådet, OSSE och en rad enskilda organisationer när det gäller rättsstatens principer och demokratiska värden men också efterlevnaden av mänskliga rättigheter.

Demokratin är också på tillbakagång i Polen, som vägrar att acceptera EU-domstolens utslag och som infört hbtq-fria zoner och förbjudit abort. Om Polen fortsätter på den inslagna vägen bedöms landet inom ett till två år inte längre räknas som demokratiskt.

Respekten för rättsstatens principer och demokrati borde vara en förutsättning för att ett medlemsland ska kunna få stöd från EU:s olika fonder. EU måste ta mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati på allvar och inte betala ut stöd till länder som brister. Det är dags att sluta kompromissa. Mänskliga rättigheter och demokratiska värden måste prioriteras i hela EU.

Fru talman! Europa befinner sig nu i den allvarligaste säkerhetspolitiska krisen på mycket länge. Ryssland ställer långtgående krav på att länder i Europa inte ska få göra egna säkerhetspolitiska vägval. Det är uppenbart att EU inte ensamt har musklerna att kunna stå upp mot Ryssland. I stället får Sverige och Europa förlita sig på att Nato gör jobbet.

Trots detta vill Vänsterpartiet att vi ska avbryta samarbetet med Nato. Vänsterpartiet vill heller inte att Sverige ska bidra till EU:s stridsgrupper. Jag vill därför fråga Ilona Szatmari Waldau om Vänsterpartiet tror att Sverige och Europa skulle vara säkrare inför ryska hot utan samarbetet med Nato och de militära resurser som EU har till sitt förfogande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Fru talman! Tack, Jessika Roswall, för frågan!

Jag konstaterar att det som händer nu är att Rysslands agerande riskerar att tvinga in Sverige i Nato, vilket innebär att Rysslands agerande påverkar Sverige i väldigt hög grad.

Från Vänsterpartiet ser vi att vägen framåt är att främja avspänning, nedrustning och fred för att komma bort från risken för ett nytt kallt krig. Vi behöver bevara vår militära alliansfrihet. Vi behöver utveckla civilförsvaret och betona folkrätten och behovet av nedrustning. Vi ser FN som den viktigaste globala arenan för fredprocesser och dialog.

Vi ser också att det är suveräna stater inom EU som ska samarbeta om militära insatser eller det militära. Det är inte EU i sig som ska bygga upp en militär apparat.

Fru talman! Jag noterar vad Vänsterpartiet säger, och jag har kunnat läsa det i ett antal debattartiklar från olika talespersoner den senaste tiden och även tidigare. Det gör mig dock inte särskilt mycket tryggare utan snarare mer osäker. Naiviteten tycks vara total inför historien och vår egen säkerhet. Som alla andra här säkert gör följer jag medierna, och helt ärligt är ju inte FN synligt i den kris som vi befinner oss i just nu.

Säkerheten byggs av olika beståndsdelar, bland annat diplomati och militära medel. Jag vill därför fråga Ilona Szatmari Waldau vilken typ av händelseutveckling som skulle krävas för att Vänsterpartiet ens skulle kunna tänka sig en annan linje.

Fru talman! Det Vänsterpartiet ser är att vi behöver gå en annan väg för att minska hoten i världen och i Europa. Vi tror på att militär alliansfrihet är viktigt för säkerhet och avspänning. Det har inneburit att vi har kunnat åtnjuta fred i över hundra år, och en av våra främsta styrkor är att Sveriges försvars- och säkerhetspolitik beslutas av oss själva.

Det innebär inte att vi inte kan samarbeta med till exempel FN, men det innebär att vi inte vill bygga upp en egen militär inom EU. Ett stort problem är också att EU blandar ihop den militära utvecklingen och de militära satsningarna med frågor om säkerhet i stället för att skilja på dessa frågor.

För oss är det otroligt viktigt att Europa behåller sin fred, och vi tror inte att kapprustning är den rätta vägen.

Fru talman! Eftersom vi i ett tidigare replikskifte har avhandlat säkerhetsfrågorna och tryckt på dem lite särskilt tänker jag unna mig att prata lite om andra långsiktiga frågor och komma tillbaka till diskussionen om global handelspolitik och välståndsutveckling. Här tror jag nämligen att EU har en oerhört viktig roll.

Vi vet att vi under de senaste dryga tjugo åren har lyft hundratals miljoner människor ur fattigdom världen över. Det här har inte kommit så mycket tack vare aktiva insatser eller det bistånd som Sverige och EU ger, utan det har att göra med att den ekonomiska friheten och det ekonomiska utbytet i världen har ökat. Allt fler människor som tidigare inte hade dessa möjligheter har kunnat bli en del av ett globalt ekonomiskt system och ta del av den globala ekonomiska tillväxten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Tyvärr är det här hotat av coronapandemin. Min fråga till Ilona Szatmari Waldau är: Hur ska vi kunna komma tillbaka med kraft till den öppna och fria handeln globalt sett efter pandemin? Ni i Vänsterpartiet är ju emot att vi bygger ut frihandelsavtal och river ned handelsmurarna.

Fru talman! Jag tror att det föreligger ett ganska stort missförstånd när det gäller Vänsterpartiets syn på handelsavtal. Vi har ingenting emot handelsavtal. Vi har ingenting emot att EU idkar handel och att vi i Sverige har lättare att få avsättning för våra produkter som vi producerar. Vi ser Sverige som en industrination som behöver befästa sin roll som en sådan, precis som vi också behöver ha möjlighet att importera varor.

Vi är alltså positiva till handelsavtal. Däremot är vi kritiska till de frihandelsavtal som bygger på att företag ska kunna stämma länder i tribunaler, alltså inte i nationella domstolar. Det är där vår kritik mot EU:s handelsavtal ligger, inte mot handelsavtalen i sig. Vi är väldigt positiva till handel, och vi tror också att det är ett sätt att komma ur pandemin och den ekonomiska nedgång som har varit.

Fru talman! Det är gôtt att höra, och det säger jag faktiskt helt utan ironi!

I Sverige är Vänsterpartiet det parti som kanske är mest kritiskt mot handelsavtal och systemen för att främja internationell handel, men det kan vara ett av de mest handelsvänliga vänsterpartierna i den europeiska unionen. Det ska vi ändå vara glada för.

Jag tror ändå att det är viktigt att borra just i det där, för som vi talade om innan handlar den typen av mekanismer också om att bygga den förutsägbarhet som i sin tur möjliggör handelsavtal och handelsutbyte. Det måste finnas möjlighet till tvistemålslösning även gentemot stater. Vi är också en aktör i det internationella handelssystemet.

Säger man nej till detta missar man inte bara handeln som skapar välståndet och som vi verkligen behöver nu när vi har utmaningen att se till att hundratals miljoner människor i världen inte halkar tillbaka ned i absolut fattigdom utan också möjligheten för oss att ställa krav på dem vi ingår avtal med, till exempel vad gäller mänskliga rättigheter och klimatåtaganden. Ska vi verkligen undanbe oss den chansen?

Fru talman! Jag får väl tacka Magnus Ek för att han tyckte att det var gôtt!

Jag vill ändå tillägga att frihandelsavtalen ger så mycket negativt, till exempel när det gäller att man ska kunna stämma länder i en tribunal. Jag tog tidigare upp att vi kan se att det finns väldigt mycket miljöskadlig verksamhet som kan fortgå för att inte företagen ska stämma länder i tribunaler. Man har till exempel stämt Sverige när vi avslutade uranbrytningen, och man stämmer Nederländerna för att de stänger sina kolgruvor. Det finns många nackdelar med dessa frihandelsavtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Vi kan också se att de sällan gynnar urbefolkning och fattiga länder. Man ställer inte krav på mänskliga rättigheter i handelsavtal. Det finns mycket att göra för att utveckla EU:s handelsavtal.

Fru talman! För att EU ska klara av att agera samlat i en minst sagt orolig tid krävs reformer. Många aspekter av utrikesfrågorna innehåller i dag krav på enhällighet bland medlemsländerna, vilket begränsar EU:s möjligheter att agera. Det finns ett förslag från EU-kommissionen om att minska möjligheten för enskilda länder att lägga in sitt veto bland annat när det gäller frågan om mänskliga rättigheter. Kristdemokraterna vill att Sverige agerar för att ett sådant förslag genomförs.

De ryska aggressionerna mot Ukraina och krav på en rysk intressesfär är inte bara ett hot mot det ukrainska folkets frihet, utan det är också ett hot mot den europeiska säkerhetsordningen och trovärdigheten i vår säkerhetspolitiska förmåga.

Därför är det svårt att förstå att det inte är en någon större diskussion om den så kallade strategiska autonomin från USA:s sida, som framför allt Frankrike driver på för att uppnå. Är det verkligen strategisk autonomi som är det centrala just nu? Är det inte en stark union med en gemensam försvars- och säkerhetspolitik värd namnet och som snarare har en strategisk kapacitet, som vilar på strategiskt samarbete, som kompletterar Nato och i viss mån avlastar USA? Vi kristdemokrater vill se just detta och därutöver ett EU som inte heller vänder sig bort från våra brittiska vänner. Brittisk delaktighet i europeisk säkerhet kommer att vara central också i framtiden. Det är en insikt som regeringen borde försöka nå fram med till både Bryssel och Paris.

Vi befinner oss i en tid av ökad instabilitet i Europa, inte bara i öster utan också på Balkan. Vi ser tilltagande nationalistiska strömningar. Det finns länder såsom Ryssland och Kina som inte alls har något emot att befolkningen känner frustration och vänder EU ryggen. Tvärtom är det viktigt att vi knyter länderna på västra Balkan närmare oss. Den plats som vi inte tar kommer någon annan att ta. Det uppstår aldrig vakuum.

Fru talman! Låt mig först bekräfta att den svenska regeringen såväl i Bryssel som i Paris verkligen har varit tydlig med vår syn på den strategiska autonomin. Vi behöver i den här unionen visa en öppenhet mot omvärlden, inte bara öppenhet inom vår inre marknad utan också öppenhet i kontakter med andra länder på handelsområdet, i säkerhetspolitiken och i de transatlantiska frågorna.

Jag har en fråga på ett helt annat område till Sofia Damm, nämligen att bekämpa brottsligheten. Det är en av den här regeringens främsta prioriteringar, och jag hör att Kristdemokraterna ofta talar om denna fråga.

När dessa frågor ska diskuteras på EU-nivå har jag uppfattat att inställningen har varit en annan. I höstas kom en rapport om kriminalisering av könsbaserat våld som avhandlades i Europaparlamentet. Att stoppa mäns våld mot kvinnor är en otroligt prioriterad uppgift, men i det här sammanhanget röstade två svenska partier emot, nämligen Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Är det här ett uttryck för det som jag har pratat om i flera tidigare repliker, nämligen en anpassning till en situation där en borgerlig regering med Kristdemokraterna tvingas ta stöd av Sverigedemokraterna?

Fru talman! Jag tackar för förtydligandet i frågan om strategisk autonomi, även om jag tycker att regeringen inte var tillräckligt högljudd i frågan.

Sedan var det att vänta att man försökte leta fram något om hur vi har röstat i Europaparlamentet. Jag trodde dock inte att det skulle komma från Hans Dahlgren själv, som är mycket väl bevandrad i hur man resonerar på Europanivå i Europaparlamentet.

Det stämmer att det fanns ett förslag till EU-fördraget att baka in abortfrågan i frågan om könsrelaterat våld. Det skulle innebära att EU i teorin fick möjlighet att stifta lagar och sätta standarder om just abortlagstiftning. Jag tror faktiskt att Hans Dahlgrens parti Socialdemokraterna och Kristdemokraterna är överens om att det inte är en fråga som ska beslutas på EUnivå. Jag har förstått att detta är den enda anledningen till att Kristdemokraterna röstade så, och jag tycker att det känns som en trygg motivering.

Fru talman! Vad jag är ute efter att få höra från Sofia Damm är hur Kristdemokraterna ställer sig till frågan om vilket inflytande Sverigedemokraterna kommer att få i en regering där Kristdemokraterna regerar tillsammans med Moderaterna. Vad blir det för eftergifter till Sverigedemokraterna när det gäller EU-politiken? Ni kan inte tro att det är ett område som kan isoleras, att försöka komma överens om politiken på alla andra områden men ha ett slags fredad zon för EU-politiken. Det har i alla fall jag hittills inte hört talas om.

Min fråga är fortfarande relevant.

Fru talman! Jag uppfattade inte att det var just den specifika frågan som Hans Dahlgren ställde.

Jag tror att Hans Dahlgren lyssnade på mitt tidigare anförande - han såg ut att lyssna noga - där jag sa att det handlar om att Sverige ska komma in tidigt i processer, ha en vision och en agenda och inte vara så reaktivt. Jag är säker på att en borgerlig regering kommer att stå upp för det och att vi kommer att få partier med oss på den linjen.

Fru talman! Jag ska fortsätta med det statsrådet tog upp, nämligen att Kristdemokraterna röstade nej till förslaget i betänkandet. Det är ett betänkande som tydliggör hur könsbaserat våld hänger samman med arbetet för kvinnors rättigheter och ökad jämställdhet. Målsättningen är att kriminalisera det könsbaserade våldet. Betänkandet framhåller också vikten av satsningar på kvinnojourer, utbildning och kompetenshöjning i rättsväsendet liksom av att tillgodose sexuella och reproduktiva rättigheter, exempelvis rätten till abort, samt att slå fast att även hbtq-personer utsätts för könsbaserat våld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

KD betonar ofta att man stöder rätten till fri abort, men ändå ser vi gång efter gång att KD inte gör det när frågorna kommer upp i Europaparlamentet.

När tänker KD stå upp för fri abort på allvar?

Fru talman! Jag tackar för frågan. Jag förstår att Vänsterpartiet försöker dreva om abort, men jag vill försäkra ledamoten om att det inte finns något att hämta här.

KD har varit tydligt i både Europaparlamentet och riksdagen om att EU ska främja sexuella och reproduktiva rättigheter. Unionen ska inte minst i sina externa relationer skapa möjligheter för kvinnor i det avseendet - och det har vi stått upp för. Huruvida abort som lagstiftningsfråga ska upp på EU:s bord är en helt annan sak.

Jag brukar imponeras av Ilona Szatmari Waldaus noggranna research. Jag tänker ibland: Attans! Det här borde jag ha kollat upp innan debatten. Men i det här fallet måste jag säga att ledamoten gör mig något besviken. Kristdemokraterna har inte röstat nej i frågan, utan vi avstod med en röstförklaring just av anledningen att förslaget innehöll många bra saker, men vi kan inte riskera att det här ska bli en fråga som beslutas på EU-nivå. Det trodde jag att vi var överens om.

Fru talman! Kristdemokraterna röstade inte för; jag är medveten om det. Ibland blir det fel när man talar fritt.

Det vi vet är att var tredje kvinna i EU har utsatts för fysiskt eller sexuellt våld. Varje vecka dör i snitt 50 kvinnor till följd av det könsbaserade våldet.

Men rätten till abort som en del av frågan om sexuell och reproduktiv hälsa var något som Kristdemokraterna inte kunde ställa sig bakom, och man valde därför att inte stödja betänkandet. Det visar också att konservativa krafter i form av abortmotståndare i den egna gruppen väger tyngre än arbetet mot våld mot kvinnor.

Gruppen krävde att alla referenser till sexuell och reproduktiv hälsa och aborträtten skulle tas bort. Att i Europa 2021 helt lyfta bort hänvisningar till sexuell och reproduktiv hälsa i kampen mot det könsbaserade våldet är omöjligt.

Vi visste att frågan om rätten till fri abort ligger under ytan, men vad har KD emot sexuell och reproduktiv hälsa?

Fru talman! Nej, det har vi ingenting emot. Jag betonade i mitt förra inlägg att vi självklart står upp för det, också i betänkanden. Så är det absolut.

Jag förstår vad ledamoten vill komma till - att det skulle vara så att vi ger efter för konservativa krafter. Det gör vi inte. Men vi kan inte blint rösta för allting bara för att det är en känslig fråga och för att jag annars skulle behöva ta emot frågor om det i riksdagens kammare.

Vi måste ju se på vad resolutioner och betänkanden har för effekt i verkligheten. Vi gjorde bedömningen att det här skulle kunna göra att frågan kommer upp på EU-nivå som ett lagstiftningsärende, och det vill varken Vänsterpartiet eller Kristdemokraterna. Det är jag övertygad om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Fru talman! Som vi tog upp tidigare under debatten är fler människor än någonsin på flykt undan krig och förföljelse. De allra flesta befinner sig i krigets närområden, i stora flyktingläger där de har väldigt små möjligheter till ett gott liv och inte kan garanteras sina rättigheter.

Det finns heller inga lagliga vägar att ta sig till Europa för att söka asyl. Därför tvingas människor ut på livsfarliga resor. Varje år är det många människor som mister livet eller som kan ta sig hit men under tiden utstår fruktansvärd behandling. Det gäller inte minst kvinnor.

Trots detta har jag noterat att i EU-parlamentet har Kristdemokraterna tillsammans med M och SD röstat mot en resolution om sök- och räddningsinsatser på Medelhavet. Jag skulle därför vilja fråga Sofia Damm varför Kristdemokraterna vill göra det svårare att rädda människors liv på Medelhavet trots att det inte finns andra alternativ för dem.

Fru talman! Jag tackar Maria Ferm för en fråga i ett angeläget ämne som ligger också mig varmt om hjärtat - människor på flykt. Jag har själv varit bosatt i Jordanien och sett vad det gör för värdsamhället när omvärlden inte bryr sig tillräckligt mycket om att stärka upp och ge den kapacitet som behövs för att hjälpa sina grannar.

När det gäller den här specifika resolutionen är jag ledsen att jag inte vet exakt vad den rör. Det kan ju vara precis som med resolutionen det frågades om tidigare - att det fanns saker i den som vi helt enkelt inte kunde ställa oss bakom, något inbakat som inte handlade om att rädda liv på Medelhavet.

Till syvende och sist vill vi ju inte att människor ska hamna i den här situationen över huvud taget. Man ska inte behöva hamna i skrupelfria smugglares händer och utsätta sig för en livsfarlig resa, utan insatserna måste komma tidigare. Det förutsätter jag att vi i andra betänkanden och resolutioner har gjort tydligt och röstat för.

Fru talman! Kristdemokraterna har dels röstat mot den här resolutionen, dels beskrivit det i en debattartikel, så det verkar ändå vara ett genomtänkt beslut att man inte vill bidra till eller att man vill försvåra den här typen av räddningsinsatser på Medelhavet. Det finns argument i debatten om att de på något sätt skulle gagna flyktingsmugglare eller liknande. Jag känner verkligen stor oro inför det, för så länge det inte finns några alternativ kommer människor att tvingas ut på den här typen av livsfarliga resor.

Precis som Sofia Damm säger är en del av lösningen att motverka grundorsakerna till ofrivillig migration och säkerställa att det finns humanitärt bistånd. Men att gå på civilsamhällesorganisationer eller räddningsorganisationer som försöker förhindra att fler människor drunknar i Medelhavet på sin flykt till Europa är helt fel väg att gå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Fru talman! Jag kan inte erinra mig just den debattartikeln. Jag förutsätter att det var ganska länge sedan eftersom jag inte kan komma på det. Men jag förutsätter att den också innehöll en rad andra förslag på hur man i stället skulle kunna lösa situationen. Det är jag nästan hundraprocentigt övertygad om. Men jag får bli dig svaret skyldig, Maria Ferm.

Fru talman! Jag skulle vilja använda mina två minuter till att konkretisera några av de prioriteringar som Liberalerna vill lägga fram inför det svenska ordförandeskapet 2023.

Vi har varit inne på rättsstatens principer. Ett av våra förslag handlar om att vi vill ta initiativ till ett särskilt EU-toppmöte som fokuserar på just rättigheter, demokrati och rättsstatlighet.

Vi vill också kraftsamla för klimatet med fokus på utfasning av fossila subventioner, ny fossilfri energi, koldioxidinfångning och skyndsam elektrifiering av bland annat fordonsflottan. Klimatet är vår tids största globala hot mot människors frihet, och i att möta detta hot är ett fördjupat EU-samarbete avgörande. Låt oss ta vara på det svenska ordförandeskapet i att flytta fram positionerna där!

Vi vill utveckla handel med fokus på frihandel med Sydostasien. Vi vill pressa Kina och Ryssland att respektera folkrätt, mänskliga rättigheter och regelverk för internationell handel.

Vi vill göra upp om ett system där alla medlemsländer delar på ansvaret för asylsökande som söker skydd i EU. Det här har varit på dagordningen väldigt länge. Vi vill komma längre där och faktiskt komma i mål. Det har vi fortfarande inte gjort.

Vi vill även titta på hur vi ska kunna ha utbildningar och forskningssamarbeten med Storbritannien även efter brexit.

Det här är konkreta saker som vi föreslår. Problemen är stora, men svaret är mer EU och inte mindre EU.

Fru talman! Till Liberalerna har jag faktiskt bara en enda, kort fråga.

När EU-parlamentet nyligen röstade om ny talman gjorde EPP och de socialdemokratiska och liberala grupperna upp om att tillsätta en ny talman som är abortmotståndare. Det leder mig till frågan om kvinnors rättigheter och fri abort inte betyder någonting när en kohandel ska ros i hamn.

Vilka signaler sänder detta till de miljoner kvinnor i Europa och globalt som kämpar för sina grundläggande rättigheter?

Fru talman! Jag är faktiskt förvånad över att jag som liberal ska behöva stå här i talarstolen och försvara Liberalernas position vad gäller fri aborträtt i Sverige och på EU-nivå.

Vi är ett av de partier som stridit längst och hårdast för kvinnors rättigheter, det vill säga även reproduktiva rättigheter, på alla plan som vi agerat på. Jag har inga fler kommentarer till den frågan.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Fru talman! Liberalerna och Vänsterpartiet har stått på samma sida i kampen för kvinnors rättigheter och fri abort och mot våld mot kvinnor. Det är inte på något sätt L:s arbete när det gäller kvinnors rättigheter som jag vill recensera eller ens fråga om. Vi vet att Liberalerna har varit ett föregångsparti bland de borgerliga partierna när det gäller kvinnors rättigheter.

Min enkla fråga var helt enkelt vad det skickar för signaler när man väljer en talman som är abortmotståndare.

Fru talman! Jag tror att det skickar betydligt tydligare signaler om vi i vårt vardagliga arbete i den svenska riksdagen och på EU-nivå jobbar aktivt för att säkra kvinnors rätt till fria aborter i de länder i EU som fortfarande, tyvärr, inte tillåter fri abort - Malta är ett sådant exempel - och fortsätter att arbeta för att kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter ska vara en aktiv del i EU:s biståndsarbete så som dessa rättigheter är en aktiv del i det svenska biståndsarbetet.

Jag tror att det systematiska arbete som vi har bedrivit, som vi fortsätter att bedriva och som vi kommer att bedriva är det arbete som vi ska fokusera på. Jag vet ärligt talat inte vad Ilona Szatmari Waldau är ute efter med sin fråga.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill tacka Maria Nilsson för viktiga medskick inför ordförandeskapet. Detta är, som jag sa i min inledning, en fråga som jag avser att återkomma till.

Jag tyckte att det var intressant att få höra Maria Nilsson och den tydligt EU-vänliga linje som Liberalerna ofta och länge har gett uttryck för. Särskilt uppskattat är partiets engagemang i de sociala frågorna. Man har ofta, som många andra socialliberaler har gjort, sett behovet av att vidga samarbetet inom EU på områden där detta är till gagn för alla medborgare i Europa.

Jag kan dock inte släppa - jag har tagit upp det i tidigare repliker - vad det betyder för regeringsfrågan att Liberalerna nu vill söka ett samarbete med partier som blir beroende av Sverigedemokraterna. Hur kan Liberalerna tro att man kan få gehör för sin egen, EU-positiva politik i ett sådant sällskap?

Fru talman och statsrådet! Vi kan ju inte gå in i ett samarbete och säga att vi inte vågar. Vi går in med vår politik.

Vi är stolta över att vara riksdagens mest EU-vänliga parti. Vi noterar att inte alla partier i riksdagen är lika EU-vänliga som vi är, och vi beklagar det. Vi hade gärna sett att fler partier hade intagit vår position.

När vi har haft våra interna diskussioner, som inte har varit så interna, har det varit väldigt tydligt att EU-samarbetet, internationalism, bistånd och jämställdhet är frågor där vi i Liberalerna inte kommer att rucka på vår position i en eventuell liberal och borgerlig regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Fru talman! Jag är fortfarande lite undrande. I det replikskifte mellan Maria Nilsson och Martin Kinnunen som vi hörde alldeles nyss lät det verkligen helt omöjligt att dessa båda skulle kunna göra gemensam sak i EU-politiken. Som jag sa tidigare går det ju inte att göra undantag för ett så viktigt område som EU-politiken och tro att man ska kunna köra två olika linjer där.

Min fråga är: Hur kan Liberalerna klara av att hantera en sådan motsättning?

Fru talman och statsrådet! Vår ambition är att bilda en liberal och borgerlig regering. Jag har också varit tydlig med att det finns frågor som vi i Liberalerna anser är så viktiga att vi inte kommer att rucka på våra positioner. Vår partiledare har sagt att hon gärna sätter sig vid ett förhandlingsbord men att hon också är beredd att när som helst resa sig från ett sådant förhandlingsbord.

Jag är trygg i mitt partis värderingar. Jag är trygg i mitt partis förhållningssätt vad gäller såväl EU som jämställdhet och mänskliga rättigheter. Jag vet var vi står. Jag vet var våra gränser går.

Fru talman! Jag vill tacka alla ledamöter för den här debatten. Det är en väldigt viktig tid som vi har denna debatt i. Det handlar inte bara om den lilla detaljen att det är valår och om hur viktigt det är att EU-frågorna trots detta är högt upp på dagordningen, utan det handlar också om att det just nu råder ett väldigt skarpt säkerhetspolitiskt läge i Europa. EU spelar en viktig roll där, och man påminns om varför EU bildades en gång i tiden - för freden och för att vi genom att kunna samarbeta, handla med varandra och prata också bidrar till en fredligare värld.

Det är någonstans detta - hur EU kan bidra när det gäller den typen av gränsöverskridande frågor, där EU har en väldigt viktig roll att spela - som har varit i fokus i debatten. Det gäller fred och säkerhetspolitik samt klimatförändringarna, som jag har försökt att lägga så mycket tonvikt på som jag kunnat. Här har EU en särskilt viktig roll att spela under den avgörande tid som vi har på oss för att stoppa klimatkrisen.

Det gäller såklart också respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer.

Jag vill tacka alla för debatten.

Fru talman! EU har ingått flera fiskeavtal med länder runt om i världen. Grunden i dessa fiskeavtal är att fiskebåtar från europeiska länder ska kunna fiska långt utanför sin egen kust. Avtalen med Seychellerna, Senegal, Kap Verde, Marocko - inklusive det ockuperade Västsahara - och Mauritius är några av de avtal som ingåtts eller förlängts under den här mandatperioden.

När avtalen har varit uppe i EU-nämnden har Vänsterpartiet varit det enda parti som röstat nej. Vi har förespråkat att avtalen i stället ska fokusera på ett hållbart och lokalt förankrat fiske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT EU-politisk debatt

Eftersom Miljöpartiet aldrig har motsatt sig dessa fiskeavtal måste jag fråga om Miljöpartiet anser att det är hållbart att fiskefartyg från EU åker världen runt för att fiska.

Fru talman! Som ledamoten säkert är medveten om är fiskeripolitik och en hållbar havspolitik över huvud taget någonting som är väldigt viktigt för Miljöpartiet.

Varför detta blev resultatet i omröstningarna i EU-nämnden vet jag inte, men det handlar troligtvis om att vi har suttit i regeringen. Jag vet att vi har arbetat väldigt intensivt i EU-parlamentet med en förbättrad fiskeripolitik.

Vi har även arbetat intensivt med frågan om Västsahara, som ju har engagerat och som är väldigt tätt sammankopplad med just fiskeavtal.

I övrigt får jag återkomma om detta. Det är ingenting som jag har gått igenom.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag fick dock aldrig svar på själva frågan, som var om Miljöpartiet anser att det är hållbart att fiskefartyg från EU-länder åker världen över för att fiska.

Miljöpartiet har ju gått med på detta i de fiskeavtal som har funnits. Det kan ha varit så att det berott på att Miljöpartiet har suttit i regeringen och därför aldrig har velat gå emot sin regering, men själva sakfrågan gäller om Miljöpartiet tycker att europeiska fiskeflottor ska kunna fiska utanför Västsahara eller i Mauritius, Kap Verde, Seychellerna, Senegal och så vidare. Det finns ju otroligt många fiskeavtal; de avtal som jag räknat upp är ett axplock av de avtal som har slutits under den här mandatperioden.

Fru talman! Ilona Szatmari Waldau får ursäkta om jag svarade otydligt. Jag tror att det berodde på att jag tyckte att svaret på frågan var uppenbart eftersom Miljöpartiet så länge har kämpat för en mer hållbar fiskepolitik och förbättrade fiskeavtal, både i EU-parlamentet och i Sverige. Svaret på frågan är självklart nej.

Vi ska ha en hållbar fiskepolitik. Vi ska ha bättre fiskeavtal än i dag, och vi måste ta hand om våra gemensamma resurser och våra gemensamma hav. Detta är en helt central fråga.

Den EU-politiska debatten var härmed avslutad.