Frågestund

Frågestund 13 december 2012
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenJennie Nilsson (S)
  2. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Annie Lööf (C)
  3. Hoppa till i videospelarenJennie Nilsson (S)
  4. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Annie Lööf (C)
  5. Hoppa till i videospelarenGustav Nilsson (M)
  6. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Maria Larsson (KD)
  7. Hoppa till i videospelarenGustav Nilsson (M)
  8. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Maria Larsson (KD)
  9. Hoppa till i videospelarenGunvor G Ericson (MP)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Nyamko Sabuni (FP)
  11. Hoppa till i videospelarenGunvor G Ericson (MP)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Nyamko Sabuni (FP)
  13. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (FP)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ewa Björling (M)
  15. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (FP)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ewa Björling (M)
  17. Hoppa till i videospelarenBerit Högman (S)
  18. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Annie Lööf (C)
  19. Hoppa till i videospelarenBerit Högman (S)
  20. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Annie Lööf (C)
  21. Hoppa till i videospelarenSolveig Zander (C)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Maria Larsson (KD)
  23. Hoppa till i videospelarenSven-Olof Sällström (SD)
  24. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Annie Lööf (C)
  25. Hoppa till i videospelarenSven-Olof Sällström (SD)
  26. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Annie Lööf (C)
  27. Hoppa till i videospelarenEva Olofsson (V)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Maria Larsson (KD)
  29. Hoppa till i videospelarenEva Olofsson (V)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Maria Larsson (KD)
  31. Hoppa till i videospelarenDésirée Pethrus (KD)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Nyamko Sabuni (FP)
  33. Hoppa till i videospelarenDésirée Pethrus (KD)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Nyamko Sabuni (FP)
  35. Hoppa till i videospelarenUlrik Nilsson (M)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ewa Björling (M)
  37. Hoppa till i videospelarenUlrik Nilsson (M)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ewa Björling (M)
  39. Hoppa till i videospelarenAgneta Gille (S)
  40. Hoppa till i videospelarenKultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
  41. Hoppa till i videospelarenAgneta Gille (S)
  42. Hoppa till i videospelarenKultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
  43. Hoppa till i videospelarenPeter Rådberg (MP)
  44. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ewa Björling (M)
  45. Hoppa till i videospelarenPeter Rådberg (MP)
  46. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ewa Björling (M)
  47. Hoppa till i videospelarenPeter Persson (S)
  48. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Annie Lööf (C)
  49. Hoppa till i videospelarenPeter Persson (S)
  50. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Annie Lööf (C)
  51. Hoppa till i videospelarenBengt Berg (V)
  52. Hoppa till i videospelarenKultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
  53. Hoppa till i videospelarenBengt Berg (V)
  54. Hoppa till i videospelarenKultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
  55. Hoppa till i videospelarenSven-Erik Bucht (S)
  56. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ewa Björling (M)
  57. Hoppa till i videospelarenSven-Erik Bucht (S)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ewa Björling (M)
  59. Hoppa till i videospelarenGunilla Carlsson i Hisings Backa (S)
  60. Hoppa till i videospelarenKultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 60

Anf. 90 Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Det har varit en tuff höst med många tunga varsel och en arbetslöshet som redan är hög och riskerar att stiga. Det här drabbar individer, branscher och regioner. Regeringens enda åtgärd så här långt har varit att tillsätta regionala kompetensplattformar. Det är något som i och för sig är bra, men man har inte utrustat dem med några nya pengar eller verktyg. Samtidigt ser vi att det finns pengar kvar i till exempel de statliga riskkapitalfonderna. Innovationsfonden Inlandsinnovation har bara utnyttjat 255 miljoner av ett totalt anslag på 2 miljarder. Hur motiverar näringsminister Annie Lööf denna passivitet och det faktum att pengar som så väl hade behövts i dessa tider faktiskt inte används? Vad tänker ministern göra?

Anf. 91 Näringsminister Annie Lööf (C)

Fru talman! Runt om i landet drabbas inte minst mindre orter av tunga varsel. Jag har under hösten besökt Volvo Bussar i Säffle. I går besökte jag ABB och SSAB i Borlänge och Ludvika. Hylte, Jennie Nilssons hemstad, har också drabbats av varsel, för att inte tala om den tunga tillverkningsindustrin i Kronoberg och i mitt eget hemlän. Det här var något regeringen förutsåg. Därför lade vi fram en tung investeringsbudget som Socialdemokraterna kallade för både oansvarig och vidlyftig - vi strösslar med pengar. Vi tog ansvar för Sverige. Vi lade tunga miljarder på forskning, infrastruktur, företagssatsningar och omställning för alla de människor som nu drabbas av varsel. Förutom detta är vi en aktiv och förutseende regering. År 2009 drog regeringen i gång kompetensplattformarna. Vi kommer att inom kort att återkomma, som vi aviserade i budgeten, med förslag för att förstärka kompetensplattformarna i regionerna eftersom det är viktigt för utbildning och kompetensförsörjning.

Anf. 92 Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Det är trevligt att ministern reser och besöker drabbade regioner. Tyvärr räcker inte det. Det man kan konstatera om man ska diskutera den budget som regeringen har lagt fram är att den bygger på helt felaktiga prognoser. Ingen mer än regeringen gjorde de bedömningarna av tillväxten i fråga om ekonomin eller arbetslöshetssiffrorna. Att då när läget blir annorlunda utgå från åtgärder som har prioriterats utifrån helt felaktiga prognoser är naivt. Vi kritiserar inte budgeten i första hand för att den är för stor utan för att fel satsningar görs. Nära 16 miljarder läggs på sänkt bolagsskatt. Det är rimligt med konkurrenskraftiga skatter, men det blir ensidigt. Det är en åtgärd som möjligtvis kan ha effekt på lång sikt men den har ingen effekt här och nu. Frågan kvarstår till Annie Lööf: Vad gör regeringen här och nu för att hjälpa drabbade individer, drabbade branscher och drabbade regioner? Vi kan inte vänta hur länge som helst på besked.

Anf. 93 Näringsminister Annie Lööf (C)

Fru talman! Så fort ni i riksdagen har klubbat regeringens investeringsbudget på 23 miljarder kommer det efter ett par veckor, den 1 januari, att finnas 18 000 fler utbildningsplatser. Vi satsar 1,8 miljarder under nästa år. Förslagen från infrastrukturpropositionen med satsningar runt om i landet, som ni diskuterar i detta nu i riksdagen, kommer också att träda i kraft. Den 1 januari sänks också bolagsskatten med 4,23 procentenheter till en kostnad av 16 miljarder. Sänkningen träffar den tunga basindustri som nu drabbas hårt, SSAB, Sandvik, Stora Enso och Volvo, många av de företag som är viktiga för att behålla svenska jobb och svenska underleverantörer och för att skapa tillväxt runt om i Sverige. Det är en aktiv och attraktiv investeringsbudget för omställning och för ett starkt näringsliv i Sverige. Vad de människor som nu är oroliga för varsel behöver är en aktiv regering som lyssnar och levererar.

Anf. 94 Gustav Nilsson (M)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Maria Larsson och handlar om tandhälsa för äldre med stort behov av vård och omsorg. Enligt olika undersökningar är tandhälsan ofta sämre hos denna grupp. Lanstingen ska svara för uppsökande verksamhet och se till att de som har behov av tandvård ska få det. Staten ger också statsbidrag som ska ge kvalitetsförbättringar. Beroende på var man bor i landet råder stora skillnader i den uppsökande verksamheten och därmed också i informationen om rätten att få nödvändigt tandvård. Ur folkhälsosynpunkt och mot bakgrund av de stora skillnaderna beroende på bostadsort borde en nationell samordning ske så att fler får del av den uppsökande tandvården. Är statsrådet beredd att samråda med SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, för att rätta till problemen? Det kanske behövs nya nationella riktlinjer. Det är viktigt att vi får en bättre och mer jämlik tandvård för äldre som är i behov av vård- och omsorgsinsatser och att det blir en bättre tandhälsa för äldre varhelst de bor i landet.

Anf. 95 Statsrådet Maria Larsson (KD)

Fru talman! Tack för frågan! Jag gratulerar Gustav Nilsson från Blekinge till att representera det län som har lyckats allra bäst med att bringa ned läkemedelsanvändningen bland äldre. Det är ett alldeles utmärkt resultat. När det gäller munhälsan håller jag verkligen med Gustav Nilsson om att det är en synnerligen viktig fråga som är eftersatt. Landstingen har haft ansvaret länge, och det ser olika ut. Jag har själv besökt mobila tandvårdsteam som åker ut till äldreboenden och ger tandvård. Det är ett alldeles utmärkt exempel. För att öka likvärdigheten har vi precis i dag fattat beslut om att kroka arm med SKL och jobba via kvalitetsregister. Inom ramen för Senior alert tillförs nu 20 miljoner för att göra en bedömning av tandhälsa och munhälsa för de äldre som bor på särskilda boenden. Då finns en utgångspunkt, och sedan ska åtgärder vidtas för att förbättra där så behövs. Jag hoppas att det ska ge goda resultat på kort tid.

Anf. 96 Gustav Nilsson (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är positivt att samordningen sker med SKL. Det är ett medlemsorgan för alla Sveriges kommuner och landsting. Det är viktigt att lyfta upp frågan nationellt med tanke på att det är så stora skillnader ute i landet beroende på vilket landsting man bor i. Många gånger känner inte äldre eller personer med funktionsnedsättningar till vilka rättigheter de har att få uppsökande tandvård. Här finns mycket att göra. Det var ett positivt svar, och jag välkomnar det besked som statsrådet gav.

Anf. 97 Statsrådet Maria Larsson (KD)

Fru talman! Den likvärdighet som ibland brister på olika håll i landet kommer vi att råda bot på med hjälp av projektet tillsammans med SKL, det vill säga satsningen på de mest sjuka äldre. Det handlar om tandhälsa och munhälsa. Det handlar också om läkemedelsanvändning. Det handlar om en bra demensvård och bra palliativ vård. Det finns nu totalt 4,3 miljarder som används under denna mandatperiod för en bättre samordning mellan landsting och kommun. Det kommer också att resultera i en ökad likvärdighet i landet.

Anf. 98 Gunvor G Ericson (MP)

Fru talman! Nyligen kom SCB med arbetsmarknadssiffror. Där kan man se att Sverige har en segregerad arbetsmarknad. Till exempel är endast 8 procent av förskollärarna män, och ca 95 procent av elmontörerna är män. Bland chefer i mindre byggföretag finns 5 000 män och 200 kvinnor. Vi kan också se att det i yrken där det är kvinnodominans är lägre löner än i manligt dominerande yrken med motsvarande utbildning. Det reproducerar gamla könsnormer, som att kvinnors arbete inte är lika mycket värt. Min fråga till jämställdhetsministern är: Ser jämställdhetsministern de här stora löneskillnaderna som ett problem, och vad gör statsrådet för att förändra det?

Anf. 99 Statsrådet Nyamko Sabuni (FP)

Fru talman! Jag delar Gunvor G Ericsons beskrivning av hur vår arbetsmarknad ser ut. Jag tror att det är en av de viktigaste uppgifter vi har att arbeta med för att till exempel komma till rätta med de löneskillnader som finns mellan män och kvinnor. Som Gunvor G Ericson påpekar är de kvinnodominerade jobben lägre betalda än de mansdominerade, och det är helt oacceptabelt att ha den ordningen. Därför har vi satsat mycket på att jobba inom skolans ram, för att motverka könsnormer och se till att elever i större utsträckning inser att arbetsmarknaden är vidare. Vi ska försöka motverka könsbundna utbildningsval som leder till att arbetsmarknaden ser ut som den gör. Det vi använder som redskap är framför allt studievägledare, som ska få bättre kunskap om hur det ser ut i arbetslivet, som ska uppmuntra flickor och pojkar att se bredare när de väljer utbildningar som leder till jobb när de sedan kommer ut i arbetslivet.

Anf. 100 Gunvor G Ericson (MP)

Fru talman! Tack för svaret! Att förändra utbildningsmönster är viktigt, men det tar lång tid. Men det förändrar inte lönesättningen i de yrken som i dag är kvinnodominerade. Vi kan se det i yrken som traditionellt sett har varit mansdominerade men som har blivit kvinnodominerade, till exempel ett yrke som biomedicinsk analytiker. När det tidigare var ett mansdominerat yrke var det hög lön, och när kvinnorna gick in blev det mycket lägre lön i det yrket. Därför måste man också jobba med lönestrukturer. Jag skulle gärna vilja höra vilka satsningar regeringen gör för att förändra lönestrukturerna, inte bara förändra arbetsmarknaden.

Anf. 101 Statsrådet Nyamko Sabuni (FP)

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att informera framför allt studenter om vilka inriktningar de väljer i sina utbildningar. Det räcker inte bara med att läsa ekonomilinjen om man sedan väljer en inriktning som innebär att man hamnar i jobb som är lägre betalda, eller juristlinjen och läkarlinjen för den delen. Vi ser att det är skillnad mellan hur unga män och hur unga kvinnor väljer högre utbildningar. När det gäller lönebildning är det en fråga för arbetsmarknadens parter. Det är ingenting som regeringen fastställer. Vad vi kan göra är till exempel att ta ansvar för våra egna verksamheter såväl på nationell nivå som på kommunal nivå och landstingsnivå. Det är ett ansvar som Gunvor G Ericson och jag bär tillsammans.

Anf. 102 Roger Haddad (FP)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ewa Björling om svensk vapenexport. Svensk vapenexport är satt under lupp, i synnerhet till icke-demokratier. Vi som har jobbat med Burma i minst tio år blir ännu mer bekymrade när vi upptäcker att den burmesiska militärregimen på något sätt har kommit åt svenska vapen. Företaget Saab har konstaterat att man vet vilket land som är aktuellt, och vi vet att det finns ett så kallat slutanvändaravtal mellan staten och detta land. Min fråga till statsrådet är: Anser statsrådet att det har begåtts ett avtalsbrott, och vilka åtgärder tänker regeringen i så fall vidta?

Anf. 103 Statsrådet Ewa Björling (M)

Fru talman! Tack för en viktig fråga från Roger Haddad! Jag fick i går eftermiddag information från myndigheten Inspektionen för strategiska produkter om att det vapen som enligt uppgift påträffats i Burma kommer från Indien. Jag ser väldigt allvarligt på det som har inträffat. Vi tar naturligtvis alla uppgifter om svensk försvarsmateriel som finns där den inte bör finnas på stort allvar. Jag har därför uppdragit åt ISP att skyndsamt begära en förklaring av indiska myndigheter. Det är av största vikt att vi så snabbt som möjligt får ett klargörande om vad det är som har skett. Jag vet också att ISP i dag har haft kontakt med den indiska försvarsattachén.

Anf. 104 Roger Haddad (FP)

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för det konkreta och tydliga svaret. Det bekräftar ännu mer vikten av den översyn av svensk exportkontroll som just nu görs. I direktivet står det att man ska överväga och eventuellt skärpa lagen om svensk vapenexport. Det bekräftar att behovet är akut och stort.

Anf. 105 Statsrådet Ewa Björling (M)

Fru talman! Den här händelsen bekräftar att vi har ett kontrollsystem som fungerar och gör att vi kan spåra varje vapen, till vem det har exporterats och dessutom med slutanvändarbevis. På så sätt har vi en strikt kontroll. Jag ska också berätta att kontakter har tagits även på UD. Min statssekreterare har i dag tagit kontakt med den indiska ambassadören här i Stockholm för att inskärpa allvaret i frågan. Den indiska ambassadören har varit väldigt tydlig med att hon vill samarbeta och att Indien ser allvarligt på det som har inträffat. Nu förväntar vi oss ett snabbt svar med ett klargörande från Indien om vad som har skett i detta fall.

Anf. 106 Berit Högman (S)

Fru talman! Min fråga går till näringsministern. För en tid sedan hade näringsministern och jag en debatt här i kammaren med anledning av den stora varselvåg som gått över Värmland. Då poängterade näringsministern vikten av att göra ett rejält arbete lokalt och regionalt för att finna insatser. Nu är det där gedigna arbetet gjort från Region Värmland, landshövdingen och berörda kommuner. Man har skickat in sin kravlista till berörda departement och till regeringen. Det krävs då att staten bidrar, att regeringen bidrar med sin insats. Det går inte för ett län som är 3 procent av Sverige att göra alla insatser själv. Då blir min fråga till statsrådet naturligtvis: Kommer regeringen och statsrådet att tillmötesgå de krav och önskemål som finns från bland annat landshövdingen och Region Värmland?

Anf. 107 Näringsminister Annie Lööf (C)

Fru talman! Tack för frågan! Jag fick skrivelsen när jag var på plats i Värmland. Jag var en hel dag i Säffle för att träffa den styrgrupp som arbetar med kommunalrådet tillsammans med de fackliga representanterna på Volvo och företagsledningen men också Arbetsförmedlingen regionalt och regionförbundet. Det är en viktig lokal kraft att arbeta för att samordna aktörerna och se vad man kan göra av befintliga lokala och regionala resurser. Min erfarenhet från Värmlandsbesöket var att man lyfte fram just de fördelar som Värmland har, med till exempel Värmlandsmodellen, som har fungerat ypperligt, och de kluster som nu byggs upp där. Den skrivelse som är skickad kommer vi givetvis att besvara. Lite kort vill jag säga att det framför allt handlar om hur vi ska förstärka kompetensplattformarna. Jag sade i mitt tidigare debattinlägg att regeringen kommer att återkomma med exakt hur vi ska förstärka kompetensplattformarna inom kort när riksdagen har fattat beslut om budgeten.

Anf. 108 Berit Högman (S)

Fru talman! Tack för det svaret! Men nu innehåller ju förslagslistan en lång rad annat. Det handlar om att förstärka exportstödet så att fler företag kan exportera. Det handlar om att få in nya investeringar, inte minst från Norge. Det handlar om ytterligare utbildningsplatser utöver dem som finns, eftersom vårt universitet exempelvis har tappat 1 000 utbildningsplatser. Här begär man 100 extra platser och dessutom 100 extra för YTH, för att ta några exempel. Det räcker inte med plattformsarbetet om vi ska klara av det som ska göras. Jag blir ändå lite bekymrad över regeringens och statsrådets inställning. Om regeringen först säger att det är viktigt att det görs ett arbete lokalt måste man, enligt min uppfattning, när det arbetet görs lokalt och regionalt svara upp mot det om man vill ha någon som helst trovärdighet kvar. Min fråga kvarstår: Finns det mer än plattformarna som vinner regeringens gehör?

Anf. 109 Näringsminister Annie Lööf (C)

Fru talman! Den socialdemokratiska verklighetsbilden stämmer inte riktigt överens med min verklighetsbild. Att göra jobbet lokalt och regionalt innebär inte bara att sätta sig vid ett bord, skriva ihop en önskelista och skicka den till regeringen. Det är en viktig del i det, men den andra delen är det som man i Värmland är väldigt duktig på och som tjänar som exempel för andra län, nämligen att kraftsamla med lokala och regionala medel. Jag vet att till exempel Säffle kommun gör det, där man nu gör sitt yttersta för att stimulera omställning för de medarbetare som berörs. Det rör också det som regionen och länsstyrelsen kan göra med de medel som man har. Förutom det kommer det en del infrastrukturinvesteringar till Värmland. Vi klippte nyligen bandet på vägen som går förbi Säffle ned till Göteborg, som är en viktig trafikled för att stärka arbetsmarknadsregionen. Förutom det kommer det nya regionala tillväxtmedel vid årsskiftet, som brukligt, liksom en förstärkning av kompetensplattformar som kommer att redovisas inom kort.

Anf. 110 Solveig Zander (C)

Fru talman! Jag riktar min fråga till barn- och äldreministern, för den berör barns uppväxtvillkor. Vid nedre Dalälven är det enorm olägenhet av massförekomst av översvämningsmyggor. Jag bedömer att det här är ett folkhälsoproblem. Staten har under flera år bekostat bekämpningen av dessa myggor. Men när det gäller barnen är det här en verklig folkhälsofara, då de inte kan vara ute. På nätterna är de tvungna att ha myggspiral eller liknande i rummet även om man har stängt allt som går att stänga. Läkarna uppmanar föräldrarna att ha allergimedel hemma, annars är det fara å färde. Vad tänker ministern göra åt detta?

Anf. 111 Statsrådet Maria Larsson (KD)

Fru talman! Det är en ganska specifik fråga och inte en fråga som ligger inom mitt ansvarsområde, så jag famlar lite. Jag vill rekommendera frågeställaren att ställa frågan till den minister som är ansvarig för Myndigheten för säkerhet och beredskap. Det är där som frågan närmast hör hemma. Generellt kan man säga att det är ett jättestort samhällsproblem för alla som lever i området. Det är därför som vi under vissa år har medverkat till en effektiv myggbekämpning. Det påverkar i allra högsta grad barnen, det påverkar alla medborgarna. Man får ett sommarliv som inte är det man har tänkt sig med ett härligt skönt uteliv utan tvingas inomhus, vilket reducerar livskvaliteten betydligt för människor som bor i det här området.

Anf. 112 Sven-Olof Sällström (SD)

Fru talman! Jag har en fråga av allmänpolitisk karaktär som tangerar näringsminister Annie Lööfs bord. Redan för två år sedan redovisade bland annat DN i en artikelserie de missförhållanden som efter december 2008 råder för arbetskraftsinvandare från länder utanför EU. Arbetstillstånd såldes regelmässigt med krav på sexuella tjänster för arbete, och verkliga löner och arbetsvillkor var långt sämre än de som avtalats. Bristen på åtgärder trots missförhållandena visar hur lätt regeringen tar på detta hänsynslösa utnyttjande av människor. Min fråga till näringsminister är: Kan vi med tanke på vad som nu uppdagats vid McDonalds förvänta oss att regeringen tar sitt ansvar mot missbruket av arbetstillstånd på den svenska arbetsmarknaden?

Anf. 113 Näringsminister Annie Lööf (C)

Fru talman! Låt mig först markera mot den oacceptabla hantering som sker hos vissa arbetsgivare. Regeringen står över huvud taget inte bakom de olika fall där uppenbarligt missbruk skett, och det nämnda företaget har vidtagit åtgärder. Arbetskraftsinvandringen är dock en av de största frihetsreformer som Sverige infört det senaste decenniet. Den har öppnat möjligheter för it-ingenjörer från Indien att komma till Sverige till exempel för att förstärka vår industri och produktutveckling. Arbetskraftsinvandringen är viktig och ska givetvis skötas inom det regelverk som finns.

Anf. 114 Sven-Olof Sällström (SD)

Fru talman! Jag tycker att vi ser ett tydligt mönster här. På tre områden har förhållandena för utländsk arbetskraft kraftigt försämrats efter det att ni tog över regeringsmakten. Dels handlar det om utnyttjande av arbetskraftsinvandrare från utanför EU. Dels handlar det om från EU-länder stationerad arbetskraft som i Sverige arbetar med villkor betydligt sämre än enligt svenska kollektivavtal. Det handlar också om illegala invandrare som med regeringens och Miljöpartiets goda minne befinner sig i landet och arbetar för någon eller några tior i timmen. Är det i själva verket så att näringsministern och regeringen vill sänka lönerna på den svenska arbetsmarknaden och inte har någonting emot att utnyttja utländsk arbetskraft som ett medel för att förverkliga sina politiska visioner om ett Låglönesverige?

Anf. 115 Näringsminister Annie Lööf (C)

Fru talman! Nej, regeringen vill inte ha ett Låglönesverige. Vi vill att företag och jobb ska växa fram runt om i hela landet, och framför allt vill vi minska ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten i Sverige. Utöver det tycker jag att Sven-Olof Sällström blandar ihop äpplen och päron lite. Vi har dels arbetskraftsinvandring; man får komma hit om man har en kontakt med en arbetsgivare och får en anställning. Dels har vi de konventionsbaserade invandrare som kommer av flyktingskäl till Sverige. Där tycker jag, till skillnad från Sverigedemokraterna, att vi ska visa en stor generositet gentemot människor som flyr undan krig och förtryck. Däremellan har vi anhöriginvandringen, som är viktig för att exempelvis barnfamiljer kan förenas här i Sverige. Alla de delarna tycker jag är viktiga. Där har vi regelverk, och de regelverken ska följas.

Anf. 116 Eva Olofsson (V)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till äldreministern Maria Larsson. I går kom Kommunals rapport Åtstramningens pris . Den visar att anhörigas insatser till sina föräldrar har ökat betydligt. Allra mest ha de ökat för dem som har hemtjänst, som förr klarade sig med bara hemtjänst, men nu måste anhöriga rycka in. De som klarar sig med endast hemtjänst är bara hälften. Anhöriga måste hjälpa till i den andra delen, där hemtjänsten har ökat från 21 procent till 32 procent. Anhöriga vill gärna hjälpa sina äldre, men man gör det utifrån att vi har en fungerande äldreomsorg. Man avsätter tid och vill hjälpa med det som är viktigt socialt och känslomässigt, inte därför att äldreomsorgen inte räcker till. Vi kan se att detta är både en jämställdhetsfråga och en jämlikhetsfråga. Det är i första hand döttrarna som får rycka in, allra mest de som har föräldrar som inte har höga inkomster. Jag undrar vad äldreministern vill göra i den här frågan och hur hon ser på den ökade anhörighjälpen?

Anf. 117 Statsrådet Maria Larsson (KD)

Fru talman! Det är viktigt att säga att de som gör anhöriginsatser, frivilliginsatser, för att hjälpa en annan människa är många i vårt land. De är 1,3 miljoner. Alla de insatser som dessa gör av kärlek och omtanke och för att de vill ska vi i samhället verkligen vara tacksamma för görs. Men det är samtidigt viktigt att säga att det bygger på frivillighet, ingen ska känna att man måste. Den som inte kan, den som inte vill, den som inte orkar ska inte behöva göra det, där ska samhället finnas och göra de insatserna. Därför har det varit intressant att titta på den utredning som Socialstyrelsen på vårt uppdrag har tagit fram som visar att långt över 80 procent av dem som gör frivilliginsatser säger att de oftast eller alltid gör det därför att de själva vill och tycker att det är roligt. Forskning visar att det tillför dem själva hälsofrämjande inslag. De andra återkommer jag till.

Anf. 118 Eva Olofsson (V)

Fru talman! Jag tror att om jag skulle få frågan om jag tycker att det är positivt att hjälpa min mamma skulle jag svara ja. Så tror jag att de flesta anhöriga svarar. Men undersökningar visar att många tycker att det är psykiskt påfrestande och att det inte bara är positivt. Det bästa anhörigstödet är det som får vara frivilligt från båda håll, samtidigt som vi har en väl fungerande äldreomsorg. Nu bor många fler äldre med omfattande hjälp hemma, och hemtjänsten har inte fått tillräckligt mycket resurser. Vi har färre platser på äldreboende, och vi kan se att det är kvinnorna som går ned i arbetstid, som inte jobbar alls, som känner att de får anpassa arbetstider, och det blir stressigt. Vi ser att vi kan få en grupp kvinnor som får sämre pension och får det svårare att klara sig själva på äldre dar därför att de hjälper sina föräldrar. Jag och Vänsterpartiet anser att det borde vara lika självklart med en fungerande äldreomsorg som det är med en fungerande barnomsorg. Jag vill veta vad äldreministern vill göra för att vända den här utvecklingen så att det är frivillig anhörigomsorg som gäller.

Anf. 119 Statsrådet Maria Larsson (KD)

Fru talman! Det frivilliga arbetet ska vi tacksamt ta emot. De som inte vill ska inte göra det. En av fem säger att det kan vara påfrestande ibland. 6 procent av dessa 1,3 miljoner har gått ned i arbetstid, och där är vi intresserade av att ta reda på varför. Vi har byggt ut anhörigstödet och fört in en lagstiftning som säger att kommunerna är skyldiga att ge anhöriga ett stöd, och det räcker en bra bit. Kommunerna har ansvaret att stötta de anhöriga. Men hur kommer det sig att de sex procenten har gått ned? Vi har gett ett uppdrag till Socialstyrelsen för att öka vår kunskap. Är det så att de inte ser några andra alternativ, ja, då är det verkligen värt att titta på. Men det är inte så, som Eva Olofsson beskriver, att äldreomsorgen har dragit sig tillbaka och lagt över ansvaret på de anhöriga. Det vill jag bestämt påpeka. Statistiken på särskilda boenden är tyvärr missvisande, och det har vi upptäckt de senaste dagarna. Den inkluderar serviceboenden, och serviceboendena har minskat. Men enligt forskaren Mårten Lagergren har inte särskilda boenden minskat under senaste tidsperioden, vilket är glädjande.

Anf. 120 Désirée Pethrus (KD)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Nyamko Sabuni. I går ordnade organisationen Operation 1325 ett seminarium om en uppföljning av den svenska handlingsplanen för säkerhetsrådsresolutionen 1325 om kvinnors roll i krig och konflikter. Det är flera olika svenska myndigheter som ingår i och har ett stort uppdrag att fullfölja den nationella handlingsplanen. Det man ser i utvärderingen är att det finns ett stort behov av mer tydliga uppdrag till försvaret, polisen, MSB, Sida och så vidare för att fler kvinnor ska kunna delta i fredsbevarande operationer. I dag är det ungefär 14 procent, enligt deras undersökning. Hur ser statsrådet på hur vi kan intensifiera arbetet för att göra handlingsplanen bättre, få en bra utvärdering och få fler kvinnor aktiva i det här arbetet som är viktigt?

Anf. 121 Statsrådet Nyamko Sabuni (FP)

Fru talman! Det är en jätteviktig fråga som Desirée Pethrus lyfter fram när det gäller resolution 1325, och det är en prioriterad fråga för Sverige i vårt utlandsarbete när det gäller fredsfrämjande uppdrag. För att intensifiera vårt arbete vid sidan av handlingsplanen som Desirée Pethrus hänvisar till har vi till exempel bidragit med Gender advisors, det vill säga att också andra ska kunna få ökad kunskap i de missioner som vi har. Vi har tagit fram indikatorer, som vi fattade beslut om i september här, för att myndigheterna som har till uppdrag att jobba med de här frågorna ska kunna följa upp och utveckla dem. Vi har inrättat ett Gender Center i Kungsängen på nordisk nivå där vi hela tiden tillsammans ska arbeta för att bli ännu bättre på detta. Inte minst har de berörda myndigheter som du nämnde här fått i uppdrag i sina regleringsbrev att jobba systematiskt för att se till att vi får flera kvinnor på alla nivåer och organisationer, för med flera kvinnor kan vi se till inte bara att kunskapen om gender finns utan också att kvinnor faktiskt är delaktiga i de här processerna.

Anf. 122 Désirée Pethrus (KD)

Fru talman! Ja, någonting som togs upp i går var just hur viktigt det är att det finns med i de regleringsbrev som nu håller på att författas till de olika myndigheterna hur de ska jobba. De skulle helst vilja att pengarna specialdestinerades till det här området. Men det är viktigt att man åtminstone vet hur utbildningen ska gå till, för det är en annan sak, hur polisen och försvaret kan förbättra sin utbildning. I dag är den någon timme. De menar att det är alldeles för lite för att kunna få en riktig kunskap om denna FN:s säkerhetsrådsresolution. Sedan hade de en annan fråga, och jag vet inte om statsrådet har någon kommentar till den. De vill gärna ha en ambassadör som kan samordna arbetet eftersom det är flera olika myndigheter som ska jobba med frågan. De skulle också vilja ha en bättre samordning och uppföljning, för det brister lite grann i uppföljningen, som jag uppfattade det.

Anf. 123 Statsrådet Nyamko Sabuni (FP)

Fru talman! Samordning är alltid bra på många olika sätt, när det är flera myndigheter som berörs, för att motverka ett visst fenomen eller jobba för bättre förhållanden, i det här fallet i fredsfrämjande missioner. Jag är inte ansvarig minister. Frågan hanteras på UD, så jag skulle föreslå att frågan om eventuell samordnare ställs till rätt minister på UD. Men jag tycker att det är en viktig fråga. Det är en prioriterad fråga för regeringen, och alla myndigheter har till uppdrag att jobba systematiskt för att vi ska bli ännu bättre när det gäller både genderkunskap och kvinnors närvaro i fredsfrämjande uppdrag.

Anf. 124 Ulrik Nilsson (M)

Fru talman! Min fråga vänder sig till handelsministern och statsrådet Ewa Björling. En viktig del i umgänget stater emellan är handel. Inte minst är frihandel ett sätt att fördjupa kontakter mellan människor och mellan stater. En stor del av detta hanteras naturligtvis inom ramen för Europeiska unionen. Jag skulle ändå vara intresserad av att veta vilka frihandelsavtal som handelsministern ser är för handen, nära förestående, som vi kan se fram emot att få presenterade.

Anf. 125 Statsrådet Ewa Björling (M)

Fru talman! Tack för en väldigt viktig fråga! Jag önskar att jag kunde stå här och säga att vi snart kommer att få se ett avslut av det multilaterala frihandelsavtalet, Doharundan. Men det är tyvärr inte sanningen. Detta avtal ligger djupt nedfryst och kommer säkert att så förbli under lång tid framåt. Dock hoppas vi att på nästa ministermöte, som kommer att ske i december 2013 på Bali, kunna få åtminstone något slags minivariant av det som vi alla tillsammans är överens om. Under tiden får vi fokusera på regionala frihandelsavtal. Vi ligger precis i slutfasen att bli färdiga med avtalet mellan EU och Kanada, vilket är ett otroligt viktigt avtal, inte minst också för att kunna öppna dörrarna för att starta ytterligare förhandlingar mellan EU och USA. Det är ett enormt viktigt avtal som skulle innebära att två av världens största ekonomier skulle kunna ha frihandel med varandra.

Anf. 126 Ulrik Nilsson (M)

Fru talman! Jag tackar för svaret så långt. Låt mig vidga frågan lite grann till att också röra de stater som är i en utvecklingsfas från att ha varit närmast biståndsmottagare. Vad gör vi för att underlätta där biståndsbehovet minskar och handelsbehovet ökar? Du nämner Kanada, och jag har sett att både Japan och USA diskuteras. Men hur hanterar vi de något mindre rika länderna i den här frågan?

Anf. 127 Statsrådet Ewa Björling (M)

Fru talman! Vi har just beslutat att vi ska starta förhandlingar med Japan. Det är också ett väldigt viktigt område. Vi har nyligen avslutat förhandlingar om avtal mellan EU och Sydkorea, ett avtal som nu är i kraft. Om vi går in på de länder som klassificeras som utvecklingsländer, det vill säga också många länder i Afrika där vi i dag kan se sju av världens tio snabbast växande länder, något som också är viktigt att påpeka, finns det ett Economic Partnership Agreement, benämnt EPA-avtal i Sverige. Där går det framåt, men det går väldigt långsamt. Den stora orsaken till detta är att inom den afrikanska kontinenten finns det flera regionala grupper som förhandlar med varandra, och man befinner sig på väldigt olika utvecklingsnivå. Vi har just i dag haft Nigerias handelsminister på besök och påpekat vikten av hur de kan gå i fronten för att få ett riktigt EPA-avtal. Det skulle göra väldigt mycket för många afrikanska länder och många andra fattiga länder för att kunna resa sig och få bra ekonomi.

Anf. 128 Agneta Gille (S)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till kulturministern angående den misslyckade jobbpolitik som regeringen för och ett projekt som heter Kulturarvslyftet. Kulturministern har stolt här i kammaren lyft fram detta kulturarvslyft som en riktig och viktig satsning för kulturarbetarna och att det skulle ge totalt 4 400 nya arbetstillfällen och jobb. I år skulle vi se ett resultat av 1 200 nya arbetstillfällen, och i dag kan vi se att det inte har blivit så. Vi socialdemokrater har följt det här projektet oroligt. Vi har ställt frågor till kulturministern under hela året, och vi har hela tiden fått svaret av kulturministern att det är för tidigt att dra slutsatser. Vi kan dra slutsatser nu när vi ser statistiken. Det är mindre än 10 procent som har fått arbete i det här projektet. Det är ett misslyckande.

Anf. 129 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Fru talman! Kulturarvslyftet debatterade vi senast för två dagar sedan under budgetdebatten, och det är riktigt att frågan också har varit uppe här tidigare. Agneta Gille talar om ungefär 4 000 jobb, och det stämmer. Det var och är fortfarande planen för de tre år som Kulturarvslyftet omfattar. För de som möjligen inte vet vad det handlar om är det att man ska kunna ge möjlighet för människor som står långt utanför arbetsmarknaden att komma tillbaka in och få arbetsuppgifter, riktiga jobb, inom kultursektorn. Det är sant att det har tagit längre tid och varit besvärligare än vad vi hade förväntat oss. Vi hade trott att vi skulle få till 1 200 jobb under året. Riksantikvarieämbetet, som har hand om projektansökningarna och också har kontakter med museer, arkiv och andra som är engagerade i detta, har fått in drygt 400 ansökningar som gäller drygt 400 arbeten. Vi kommer att fortsätta arbeta med detta.

Anf. 130 Agneta Gille (S)

Fru talman! Mindre än 10 procent är ett stort misslyckande. Vi socialdemokrater förslår att man lägger ned detta. Vi har i stället budgeterat för ett nytt Accessprojekt som verkligen ger stimulans och är bra. Förra gången var åtgärden väldigt populär bland kulturinstitutionerna, de fackliga organisationerna och de kulturellt yrkesverksamma. Kan ministern överväga att ta till sig detta projekt som skulle ge mycket större effekt för kulturarbetarna än vad Kulturarvslyftet gör?

Anf. 131 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Fru talman! Det här är två helt olika frågor och grupper. Access, som också riktade sig kulturinstitutionerna, handlade om arbetslösa akademiker. Det var bra då, och Alliansen förlängde också verksamheten med två år. Men det förslag som Socialdemokraterna har i sitt budgetalternativ ligger långt från de lönekrav som de fackliga organisationerna ställer. Åter till Kulturarvslyftet. Det handlar om människor som står längst bort från arbetsmarknaden, och flera lyckade projekt är i gång. Jag ska kort nämna ett i Sotenäs kommun där man mycket framgångsrikt arbetar med Kulturarvslyftet. Magnus Hellsing som är ansvarig berättar att en del av de anställda har mer än tio år av arbetslöshet bakom sig, och han säger: "Det finns en sådan energi i det här." Han konstaterar att de anställda stöttar och hjälper varandra, och han fortsätter: "Det som förvånat mig mest är hur snabbt våra anställda går från utanförskap till innanförskap!" Jag vill absolut fortsätta arbeta vidare med detta, för det är så viktigt för de människor som står längst bort från arbetsmarknaden och för kulturinstitutionerna. (Applåder)

Anf. 132 Peter Rådberg (MP)

Fru talman! Även jag har en fråga till Ewa Björling om Burma. Svenska vapen har tyvärr åter hamnat i fel händer, och denna gång är det Burma som har fått det svenska granatgeväret Carl Gustaf. EU har ett vapenembargo mot Burma sedan 1990. Här pågår fortfarande inbördeskrig och förtryck och brott mot de mänskliga rättigheterna i ganska stor skala. Allt detta borde göra det omöjligt för svenska vapen att hamna i den burmesiska regeringens händer. Vi vet att exportkontrollen som ska ske inte fungerar och att det påverkar bilden av Sverige. Här anknyter jag till den förra frågan i ämnet då handelsministern sade att vi har en strikt kontroll som fungerar. Detta är väl ett bevis på att den inte fungerar. Kan handelsministern utveckla att kontrollen fungerar?

Anf. 133 Statsrådet Ewa Björling (M)

Fru talman! Jag tackar Peter Rådberg för en viktig fråga, även om delar av den redan har besvarats. Låt mig redogöra lite för bakgrunden. Precis som Peter Rådberg sade har EU ett vapenembargo mot Burma, och det har funnits under lång tid. Inga svenska vapen har heller exporterats dit efter att detta embargo trädde i kraft. Det har tidigare florerat rykten att man kan se svenska vapen i Burma, och i går fick vi som sagt bekräftat från ISP att det vapen som påträffats i Burma kommer från Indien. Det är alltså ett svenskt vapen som har importerats till Indien och som nu, enligt uppgift, finns i Burma. Jag tycker att vår kontrollagstiftning fungerar bra. Hade vi inte haft slutanvändarintyg och noggranna kontroller vid utförsel hade vi aldrig kunnat spåra att detta vapen hade exporterats till Indien, där det också var meningen att det skulle stanna.

Anf. 134 Peter Rådberg (MP)

Fru talman! Det här är ett exempel på att det inte fungerar, och jag har svårt att se att handelsministern kan säga: Nej, vi har väldigt strikta kontrollregler för hur det ska fungera. Den här typen av vapen finns på två ställen i Asien, i Indien och Thailand, och man kan också diskutera Thailandfrågan. Jag blir förvånad över att handelsministern inte är mer ödmjuk och säger att man ska se över detta. Enligt vårt sätt att se det är det helt uppenbart att Sverige har misslyckats eftersom svenska vapen hamnar i Burma. Kan handelsministern utveckla om regeringen kommer att se över det här i exportkontrollen? Jag vet att det finns en utredning som ska se över denna lagstiftning som uppenbarligen inte fungerar, och det är bra. Men vad kommer regeringen att göra just nu? Hur ska regeringen göra mot det tredje landet, Indien? Enligt dagens regler ska all vapenexport dit upphöra.

Anf. 135 Statsrådet Ewa Björling (M)

Fru talman! Sverige har en strikt lagstiftning som reglerar försvarsexport. Vi har också en mycket strikt kontroll. Annars hade vi som sagt inte kunnat upptäcka detta. I går redovisade den självständiga myndigheten ISP fakta för mig, och åtgärder har vidtagits. Indiens försvarsattaché är kontaktad, och ISP har krävt ett skyndsamt svar från Indien. Min statssekreterare har i dag haft kontakt med Indiens ambassadör som har bekräftat detta och låtit meddela att man verkligen vill samarbeta i frågan för att få klarhet och kunna göra något åt situationen. Där befinner vi oss i dag. Det har endast gått några timmar sedan vi lämnade detta meddelande till Indien. Med respekt för Indien tycker jag att vi ska ge dem en möjlighet att komma med ett tydligt svar.

Anf. 136 Peter Persson (S)

Fru talman! Min fråga går till Annie Lööf. I Jönköpings län växer arbetslösheten kraftigt. I industri efter industri som jag har besökt är människor djupt oroade över framtiden, både företagare och anställda. Det de snart 13 000 arbetslösa i Jönköpings län går till mötes är en halvering av inkomsten. Arbetslöshetsförsäkringen försämrades kraftigt av regeringen efter tillträdet 2006, och har sedan legat kvar på den usla nivån. På vilket sätt underlättar det för de människor i Jönköping som snart blir arbetslösa att få jobb att deras försäkring har förstörts och att de ska leva på halva inkomsten? På vilket sätt ger det dem jobb snabbare?

Anf. 137 Näringsminister Annie Lööf (C)

Fru talman! Jag instämmer i Peter Perssons beskrivning av läget i tillverkningsindustrin, inte minst i Småland där varslen duggar tätt på grund av att det är exporttung industri. Frågan rör a-kassan, och det är inte mitt område utan arbetsmarknadsministerns. Viktigt att påtala är dock att vi ska se till att så få människor som möjligt har behov av a-kassa. Att ha ett arbete och en lön är det absolut viktigaste, och det arbetar regeringen för. Det Peter Persson inte tar upp i sin fråga är alla dem som inte kvalificerar sig för a-kassan. Det gäller till exempel ungdomar. Här ser man nu över möjligheten till en obligatorisk a-kassa i den socialförsäkringsutredning som pågår.

Anf. 138 Peter Persson (S)

Fru talman! Annie Lööf ska i dag besvara allmänna frågor. Jag vill erinra om detta. Då ingår frågor om arbetslöshetsförsäkringen. Regeringens övergripande strategi för att skapa jobb sades vara att bland annat försämra arbetslöshetsförsäkringen. Då skulle folk få jobb. Er människosyn är att man ska piska på människor för att det ska träda in på arbetsmarknaden. Men vad har hänt? Arbetslösheten har ökat och ökat för varje månad ni har suttit vid makten. I dag har vi en cementerad massarbetslöshet. Repetera för de arbetslösa vad ni sade 2006 och 2010: Ni får lättare jobb när vi förstör er arbetslöshetsförsäkring. Säg det nu när julen står för dörren: Detta var vad vi önskade och ville.

Anf. 139 Näringsminister Annie Lööf (C)

Fru talman! Enligt Socialdemokraterna skapar man jobb genom att kraftigt höja bidragen. Alliansregeringen tror på att fler jobb skapas genom att man minskar kostnaderna för företagen att ha kvar jobben och skapa fler jobb. Av den anledningen tycker vi att det är smått pinsamt när Socialdemokraterna föreslår lastbilsskatt, fördubblade arbetsgivaravgifter och höjda bolagsskatter. Det är inte det som industrin och de som jobbar inom industrin behöver. Man behöver först och främst ett jobb. Om man blir av med jobbet krävs det en omställningspolitik som heter duga. Då krävs det resurser till Arbetsförmedlingen och resurser till utbildningssystemet. Det har den svenska regeringen presenterat i sin investeringsbudget. A-kassan ska vara en omställningsförsäkring. Den ska innebära en trygghet för dem som drabbas av arbetslöshet och en möjlighet att hitta ett nytt arbete. Det är huvudlinjen bakom regeringens reformering av a-kassan. Det absolut viktigaste är att ingen ska hamna i arbetslöshet. Då är näringslivspolitiken en grundbult.

Anf. 140 Bengt Berg (V)

Fru talman! Jag vill uppvakta kulturministern med min fråga som handlar om läsandets glädje, nytta och nödvändighet och om hur viktigt det är att vi har ett språk för att hantera vår demokrati och känna delaktighet i detta. Vid bokmässan i Göteborg kom en utredning som heter Läsandets kultur . Det är en 600-sidig kartbild över bokens och läsandets tillstånd i Sverige. Där framgår det som man har känt till länge, nämligen att det även på det här området finns stora klyftor mellan dem som bor i fattigare områden och dem som har det bättre beställt med bokhyllor hemma samt att pojkar läser mindre än flickor. Min fråga är: Hur oroad är kulturministern över dessa vidgade läsklyftor som man symboliskt kan se som en vidgning av demokratin och delaktigheten?

Anf. 141 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Fru talman! Bengt Berg och jag företräder i mångt och mycket olika politiska system, men i den här frågan är jag precis lika orolig som Bengt Berg. Vi har under flera år sett tendensen att läsandet minskar. Det behöver inte innebära att man förlorar sitt språk; det finns olika sätt att ta till sig språket. Men jag tror ändå, precis som Bengt Berg, att läsandet har stor betydelse för viljan att vara delaktig i samhället, för möjligheten att själv argumentera och fantisera och i ord beskriva sina drömmar och känslor. Det var också därför som vi tillsatte den utredning, Litteraturutredningen, som Bengt Berg refererade till. Det är en omfattande läsning som många kan ta del av, inte minst på nätet. Utredningen är nu ute på remiss. Vi återkommer med en proposition nästa år.

Anf. 142 Bengt Berg (V)

Fru talman! Det finns många tankar som handlar om läslust och läsfrämjande. Vi har alla känt till de demokratiska svackorna och läsolikheten under lång tid. Jag tycker att det är märkligt att man då på kort tid har monterat ned mycket av det som har varit och är läsfrämjande. Jag tänker på En bok för alla, arbetsplatsbibliotek, "Läs för mig, pappa!" och så vidare. Jag förstår inte logiken. Antingen beror det på att man inte känner till hur dåligt tillståndet är i landet eller på att man måste hitta på något nytt. Det heter att sådant som är bra ska kunna sträcka sig över mandatperioder och olika regeringsmajoriteter. Vad var det för fel med till exempel En bok för alla och En bok för alla - barn?

Anf. 143 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Fru talman! I den nya kulturpolitiken ligger att ompröva och förbättra. En bok för alla fyllde sitt syfte för 40 år sedan, ungefär när den startade. I dag har vi tillgång till pocketböcker - det var vad det handlade om - till mycket låga priser. Det är inte bristen på böcker och kostnaden som är problemet. Att man inte läser beror på andra saker. När vi sänkte bokmomsen blev det fler bokköp, men det var de som läste sedan tidigare som köpte fler böcker. Den här regeringen har gjort en läsa-skriva-satsning på lågstadiet. Vi har gjort skolbiblioteken obligatoriska. Vi ser över bibliotekslagen och vi ser en möjlighet att öka läsandet genom de omprioriteringar vi har gjort i kulturpolitiken när vi stärker läsfrämjandet. Stödet till dagspressen har också varit ett sätt att hålla läsandet uppe. Vi återkommer i frågan.

Anf. 144 Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Regeringen har haft en ambition att fördubbla svensk export på fem år. Vi är långt från det i dag. Exporten står still och den minskar på i stort sett alla svenska exportmarknader. Det är en mycket allvarlig situation för svenska exportföretag och för landet som helhet. Min fråga till statsrådet Björling är: Vilka ambitioner och vilken handlingsplan har regeringen för att möta denna allvarliga situation? Finns det några åtgärder för att stimulera inhemsk efterfrågan och konsumtion för att mildra exportföretagens problem?

Anf. 145 Statsrådet Ewa Björling (M)

Fru talman! Tack, Sven-Erik Bucht, för en viktig fråga. Det stämmer att 2012 verkar bli ett mellanår som ser svagare ut för svensk export. Exporten skiljer sig markant på enskilda marknader. Vi har lanserat 40 skarpa åtgärder. Man kan läsa om dem på ud.se. Det är åtgärder som vi kan vidta här i Sverige, på EU-nivå och på mer global nivå. Det handlar om fler frihandelsavtal, som vi har diskuterat här i kammaren tidigare i dag. Det är ett mellan EU och USA. Det handlar också om Japan. Vi tittar på hur vi stärker EU:s inre marknad och framför allt den externa dimensionen av EU:s inre marknad. Vi skulle kunna börja med att implementera tjänstedirektivet. Det skulle vara 330 miljarder euro.

Anf. 146 Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Det är ju en efterfrågekris för exporten. Finns det någon stimulans för att öka den inhemska efterfrågan för att mildra detta? Jag fick inte svar på den frågan. En annan sak är det svaveldirektiv som träder i kraft 2015 som ytterligare kommer att försvaga möjligheten för svensk export. Det gäller framför allt skogsindustrin och massaindustrin. Finns det ambitioner att försöka vrida tillbaka den sneda konkurrens som svaveldirektivet kommer att innebära?

Anf. 147 Statsrådet Ewa Björling (M)

Fru talman! De frågor som Sven-Erik Bucht nu ställer om svaveldirektivet och inhemsk stimulans ska ställas till ett annat statsråd som är närvarande här i dag. Vi är glada över den uppgörelse som vi har med Socialdemokraterna om en ökning av exportfrämjandet med 50 miljoner per år under åren 2012-2014. En viktig del är att stärka det regionala exportfrämjandet här hemma i Sverige. Jag är glad att vi, efter det första året - 2012 - kan se en stor ökning när det gäller regionalt exportfrämjande och större tillgänglighet, inte minst i norr och det län som Sven-Erik Bucht kommer från. Där har jag också sett ett stort behov av mer regionalt exportfrämjande.

Anf. 148 Gunilla Carlsson i Hisings Backa (S)

Fru talman! Min fråga går till Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth. En stor del av den svenska befolkningen tycker att det är intressant att följa stora idrottsevenemang och att göra det via tv, sittande hemma i soffan. Här i riksdagen har vi fattat beslut om att regeringen ska återkomma med ett förslag på en så kallad evenemangslista där man ska sätta upp evenemang som alla ska kunna ta del av via de fria kanalerna. Än så länge har regeringen inte kommit tillbaka till riksdagen med detta uppdrag. Min fråga till kulturministern är: När tänker kulturministern och regeringen leverera ett förslag om en evenemangslista till Sveriges riksdag?

Anf. 149 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Fru talman! Det är två delar i detta svar. Det ligger självfallet i såväl idrottens som tv-tittarnas intresse att man kan se de stora idrottsevenemangen. Den så kallade evenemangslistan, eller tv-listan, handlar om rätten för alla att kunna se de stora evenemang som är mer sällsynta. Det kan vara OS eller VM. Denna möjlighet finns i dag för tittarna i Sverige. När det handlar om kommande vinter-OS i Sotji 2014 har rättigheterna förvisso köpts av en kommersiell kanal, men sändningarna täcker 99 procent av hela landet, vilket innebär att i princip alla svenskar kommer att kunna se detta. Inte desto mindre har riksdagen nu gjort ett tillkännagivande om att Kulturdepartementet och regeringen ska återkomma, och det avser vi självfallet att göra. Vi respekterar riksdagens vilja. Exakt när vi återkommer med detta kan jag inte säga. Det har varit en tuff arbetsbelastning för departementet under hösten. Men vi har inte glömt frågan, och jag återkommer så fort jag kan.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar:

  • Näringsminister Annie Lööf (C)
  • Barn- och äldreminister Maria Larsson (KD)
  • Jämställdhets- och biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni (FP)
  • Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
  • Handelsminister Ewa Björling (M)

Näringsminister Annie Lööf (C) svarar på både allmänpolitiska frågor och frågor inom sitt eget ansvarsområde.
Mer om frågestunder