Frågestund

Frågestund 25 april 2013
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenIbrahim Baylan (S)
  2. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Jan Björklund (FP)
  3. Hoppa till i videospelarenIbrahim Baylan (S)
  4. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Jan Björklund (FP)
  5. Hoppa till i videospelarenTina Ehn (MP)
  6. Hoppa till i videospelarenKultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
  7. Hoppa till i videospelarenTina Ehn (MP)
  8. Hoppa till i videospelarenKultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
  9. Hoppa till i videospelarenMikael Jansson (SD)
  10. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Jan Björklund (FP)
  11. Hoppa till i videospelarenMikael Jansson (SD)
  12. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Jan Björklund (FP)
  13. Hoppa till i videospelarenEva Olofsson (V)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Ullenhag (FP)
  15. Hoppa till i videospelarenEva Olofsson (V)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Ullenhag (FP)
  17. Hoppa till i videospelarenCamilla Waltersson Grönvall (M)
  18. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Jan Björklund (FP)
  19. Hoppa till i videospelarenCamilla Waltersson Grönvall (M)
  20. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Jan Björklund (FP)
  21. Hoppa till i videospelarenUlf Nilsson (FP)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Ullenhag (FP)
  23. Hoppa till i videospelarenUlf Nilsson (FP)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Erik Ullenhag (FP)
  25. Hoppa till i videospelarenDaniel Bäckström (C)
  26. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Lena Ek (C)
  27. Hoppa till i videospelarenAnders Sellström (KD)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Birgitta Ohlsson (FP)
  29. Hoppa till i videospelarenAnders Sellström (KD)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Birgitta Ohlsson (FP)
  31. Hoppa till i videospelarenMatilda Ernkrans (S)
  32. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Lena Ek (C)
  33. Hoppa till i videospelarenMatilda Ernkrans (S)
  34. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Lena Ek (C)
  35. Hoppa till i videospelarenHelena Leander (MP)
  36. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Lena Ek (C)
  37. Hoppa till i videospelarenHelena Leander (MP)
  38. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Lena Ek (C)
  39. Hoppa till i videospelarenCecilia Magnusson (M)
  40. Hoppa till i videospelarenKultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
  41. Hoppa till i videospelarenCecilia Magnusson (M)
  42. Hoppa till i videospelarenKultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
  43. Hoppa till i videospelarenPia Nilsson (S)
  44. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Jan Björklund (FP)
  45. Hoppa till i videospelarenPia Nilsson (S)
  46. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Jan Björklund (FP)
  47. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  48. Hoppa till i videospelarenKultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
  49. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  50. Hoppa till i videospelarenKultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
  51. Hoppa till i videospelarenFinn Bengtsson (M)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Birgitta Ohlsson (FP)
  53. Hoppa till i videospelarenFinn Bengtsson (M)
  54. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Birgitta Ohlsson (FP)
  55. Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
  56. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Lena Ek (C)
  57. Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
  58. Hoppa till i videospelarenMiljöminister Lena Ek (C)
  59. Hoppa till i videospelarenKerstin Engle (S)
  60. Hoppa till i videospelarenKultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
  61. Hoppa till i videospelarenKerstin Engle (S)
  62. Hoppa till i videospelarenKultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 62

Anf. 36 Ibrahim Baylan (S)

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till utbildningsminister Jan Björklund. Den 18 april i år kom ny statistik över antalet sökande till landets högskolor och universitet. Den visar att vi för sjätte året i rad har ett rekordstort antal sökande till universitet och högskolor. Det var närmare bestämt 381 440 tjejer och killar, män och kvinnor som sökte sig till våra högskolor och universitet. Det är kanske inte så konstigt med tanke på den höga ungdomsarbetslösheten i vårt land. Det är många ungdomar som resonerar så att i ett läge med hög arbetslöshet kan det vara väldigt bra att utbilda sig och hoppas på att det ser bättre ut om tre till fem år. Min fråga till statsrådet är: När vi nu har så oerhört många ungdomar som vill studera på landets högskolor och universitet, varför väljer då den borgerliga regeringen att skära ned på antalet platser?

Anf. 37 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Herr talman! Det är inte en korrekt beskrivning. Vi bygger ut med 5 200 platser. Det är helt korrekt att vi har fler sökande nu än vad vi har haft på många år. Vi har också under de här åren haft fler platser än vad vi har haft på många år. Det är fler studenter och fler platser i högskolan i dag än vad det var när Ibrahim Baylan var utbildningsminister. Ibland försöker ni beskriva det som att vi har skurit ned. Det har vi inte. Det är fler platser i dag än vad det var när Ibrahim Baylan hade ansvaret. Vi är också medvetna om att det blir konjunkturtoppar, och det är väl det vi har nu när det gäller söktryck. Konjunkturen är i botten. Det gör att det blir ett extra högt söktryck, och därför bygger vi ut med 5 200 platser. Vi får väl återkomma i höst om vi ser ytterligare behov. Vår bedömning är att detta är rätt väl avvägt. Vi bygger också ut mängder av platser inom vuxenutbildning och annat, men det är rätt väl avvägt att göra den här utbyggnaden vi nu gör. Behövs det mer får vi återkomma i höstpropositionen.

Anf. 38 Ibrahim Baylan (S)

Herr talman! Jag känner en oro över väldigt mycket när det gäller utvecklingen i svensk skola. Ett av de ämnen som oroar mest är utvecklingen inom matematikämnet, och när jag nu hör på utbildningsministern är det helt uppenbart att problemen med matematiken har nått ända upp i regeringen. När man tittar på fakta, herr talman, ser man att antalet högskoleplatser minskade med nära 12 000 förra året och beräknas i år minska med ytterligare 10 000 platser. De senaste två åren, när vi har haft ett rekordstort antal sökande, har antalet högskoleplatser enligt siffror från utbildningsminister Jan Björklunds myndigheter minskat med närmare 22 000 platser. Var ligger klokskapen i detta? Varför inte låta de ungdomar som i dag går utan arbete och vill skaffa sig en utbildning få göra det? Är det inte en klok investering, både för landet och för dem? Vari ligger klokskapen att skära ned på högskolor och universitet i ett läge med en rekordhög ungdomsarbetslöshet?

Anf. 39 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Herr talman! Vi har långt över 400 000 personer som studerar vid svenska högskolor. Det är ju inte så att det gör en jätteskillnad om man bygger ut eller drar ned med några tusen, utan då talar vi om krusningar på ytan. Det är korrekt att det drogs ned med 10 000 platser för ett par år sedan. Det gjorde vi i enighet därför att vi införde avgifter för utomeuropeiska studenter. Tidigare betalade svenska staten för utomeuropeiska studenter. Men det drabbar ju inte de svenska studenter som Ibrahim Baylan nu talar om. Under den allra djupaste finanskrisen gjordes det en tillfällig utbyggnad med 10 000 platser som upphörde 2011. Det är korrekt. Nu bygger vi ut med 5 200 platser igen på grund av konjunkturläget. Vi bygger också ut vuxenutbildning med statliga anslag som den inte har haft på mycket lång tid. Jag tycker därför att det är välavvägt. Skulle det vara så att vi ser behov av det så får vi återkomma i höstbudgeten med eventuella ytterligare beslut. Men det här är den bedömning vi gör nu.

Anf. 40 Tina Ehn (MP)

Herr talman! Min fråga går förmodligen till utbildningsministern Björklund. Biblioteksfrågan är i dagarna aktuell, och ett förslag till ny bibliotekslag har precis överlämnats till riksdagen. Det som saknas i regeringens politik runt bibliotek är hur man ser på bemanningen av bibliotek. Min fråga i dag rör specifikt skolbibliotek. I den nya skollagen finns i dag inskrivet att skolor ska ha skolbibliotek. Men det står ingenting om att dessa ska ha utbildad personal. Många med mig ställer sig frågan vad regeringen har tänkt sig med skolbibliotek. Ska bemanning med utbildad personal ingå?

Anf. 41 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Herr talman! Jag tror att utbildningsministern och jag delar på svaret här som jag inleder med att berätta att vi mycket riktigt har lagt fram ett förslag till en ny bibliotekslag på riksdagens bord. Det är en lag som är tydligare och skarpare än den föregående lagen. Den nya lagen slår fast att det ska vara fritt att låna böcker, såväl fysiska böcker som e-böcker, liksom att biblioteken har en särskild uppgift för barns och ungas läsande, informationsteknik, ett demokratiuppdrag och mycket annat. Skälet till att det inte står någonting om bemanningen i bibliotekslagen - det gör det inte heller i den lag som nu finns - är att situationen för biblioteken skiljer sig åt. Det är annorlunda att ha ett bibliotek i en storstad än på glesbygden, och hur man väljer att utforma biblioteken är huvudmannens uppgift, det vill säga kommunen eller skolan. Däremot är kraven väldigt tydliga på vad som är ett bibliotek. Men vi kan inte gå in och detaljstyra. Det tror jag inte heller att Tina Ehns partikamrater ute i regionerna och kommunerna skulle uppskatta.

Anf. 42 Tina Ehn (MP)

Herr talman! Jag skulle vilja göra jämförelsen att ett skolbibliotek utan en bibliotekarie är som ett klassrum utan lärare, och det säger vi ju någonting om. Att det ska finnas biblioteksutbildad personal på bibliotek och specifikt på skolbibliotek tas upp i den aktuella Litteraturutredningen som presenterades i höstas. Att det ska finnas biblioteksutbildad personal tas upp av remissinstanserna i den nya bibliotekslagen, och det togs också upp inför skolbibliotekslagen. Regeringen verkar dock inte ha tagit till sig de här viktiga synpunkterna, en av de viktigaste ingredienserna i biblioteksverksamhet. Min fråga kvarstår, för jag förstår inte riktigt om vi inte har ett uttalat önskemål eller krav på att det ska finnas utbildad bibliotekspersonal på bibliotek.

Anf. 43 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Herr talman! Jag fortsätter svaret. Vad jag kan konstatera är att vi nu med alliansregeringen har krav på att det ska finnas skolbibliotek, att elever ska ha tillgång till skolbibliotek. Det är en skarpare skrivning än vad som tidigare funnits och som inte fanns när Tina Ehns parti var stödparti till Socialdemokraterna. Det är alltså en klar skärpning. När det gäller bemanningen av biblioteken var det mycket riktigt en fråga som togs upp i Litteraturutredningen. Den arbetar vi med nu på Kulturdepartementet och även tillsammans med Utbildningsdepartementet. Vi återkommer om det. Men det är inte en fråga som i första hand hör hemma i bibliotekslagen, som är en ramlag med mål för vad biblioteken ska arbeta med. Exakt hur bemanningen ser ut är en annan fråga, och den hör hemma på skolområdet. Men jag lovar att det här är någonting som är högt prioriterat, så vi kommer att återkomma.

Anf. 44 Mikael Jansson (SD)

Herr talman! Det svenska försvaret är bantat till oigenkännlighet. Under en tid saknade det svenska försvaret i det närmaste all kapacitet. Det kallades för en strategisk paus inom Försvarsmakten. Nu ska förmågan till territoriellt försvar återtas. En av orsakerna till det är Rysslands kraftiga upprustning. Modellen för vårt försvar heter insatsorganisation 2014, IO 14. IO 14 blev inte intaget och färdigt år 2014 som det var tänkt, utan kommer att bli det till 2023, enligt den senaste planeringen. Målet är alltså att till år 2023 upprätta ett försvar som kan stå emot ett begränsat anfall under en vecka på en plats i Sverige. Ett stort problem är att det saknas 40 miljarder kronor i investeringsbudgeten för att fullt materielsätta IO 14. Min fråga till Jan Björklund är: Kommer regeringen att öka försvarsanslaget så att underskottet i försvarets investeringsbudget elimineras över tio år?

Anf. 45 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Herr talman! Tack för frågan! Det har väl inte undgått någon att det pågår en rysk upprustning i vårt närområde. Det är den pågående parlamentariska Försvarsberedningen - frågeställaren kanske ingår i den; alla partier finns med - som gemensamt måste få expertiskunskap och analysera hur den upprustningen sker och sedan gemensamt försöka dra slutsatser av det inför det beslut som riksdagen ska fatta våren 2015. Idén med försvarsbeslut är att de ska vara någorlunda långsiktiga, och frågeställaren belyste det med IO 14, 2023 och allt möjligt. Det går inte att ändra på besluten från ett år till nästa, utan vi fattar långsiktiga beslut. Skälet till det är att kunna titta på vad som hänt säkerhetspolitiskt. Situationen förändras ofta inte från det ena året till det andra, men den förändras över en längre tid. Jag ser från regeringens sida fram emot att kunna ta emot ett betänkande från Försvarsberedningen när den är färdig om något år. Därefter ska det naturligtvis beredas och läggas fram för riksdagen med de slutsatser som då ska dras.

Anf. 46 Mikael Jansson (SD)

Herr talman! Låt mig i stället ställa en fråga med kanske lite kortare varsel. I fredstid väljer olika nationer olika nivåer för sin incidentberedskap. Flygövningar som läggs nära ett annat lands territorium är ett test på ifall det landet kan och hinner skicka dit sitt flyg för att markera sin gräns och visa sin beredskapsförmåga. Hur det går noteras av alla länder med försvarsintressen i den regionen. Försvarsmakten har i dag officiellt uttalat att vår incidentberedskap är så bra som våra politiker önskat sig. Det måste dock konstateras att läget har förändrats. Ryssland övar allt oftare och alltmer komplext sin försvarsmakt också i Östersjön. Min fråga till Jan Björklund är därför: Kommer regeringen att på grund av de ryska övningarna ge ett uppdrag till Försvarsmakten att ytterligare förstärka incidentberedskapen?

Anf. 47 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Herr talman! Det vore inte bara olämpligt, det vore ett lagbrott av mig att stå i denna talarstol och inför offentligheten tala om vilka direktiv regeringen ger till den svenska Försvarsmakten om den svenska beredskapsnivån. Jag väljer att svara på så sätt att vi alla noterar en rysk ambitionsökning när det gäller militär upprustning och övningsverksamhet också i vårt närområde. Vilka slutsatser ska vi dra av det? Ni känner till att jag i den offentliga debatten framfört att jag anser att det måste påverka nästa försvarsbeslut. Det arbetet ligger hos Försvarsberedningen. Vi behöver därför invänta Försvarsberedningens bedömning. Utifrån min utgångspunkt är det självklart att det som händer runt omkring oss, inte minst den ryska upprustningen, med nödvändighet måste påverka de beslut som så småningom ska fattas.

Anf. 48 Eva Olofsson (V)

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Erik Ullenhag. I dag utestängs hundratusentals människor med funktionsnedsättning från möjligheten att ta del av mycket i vårt samhälle. Det kan vara att få ett jobb eller att ta del av samhällslivet och kulturlivet. Det är egentligen ren och skär diskriminering. Att inte kunna ta ett jobb, åka kollektivt, gå på bio eller komma in i en affär är särbehandling. Det är i dag 888 dagar sedan remisstiden för regeringens utredning med det nu ironiska namnet Bortom fagert tal gick ut. Varje torsdag står Funktionshinderrörelsen utanför Rosenbad och försöker övertyga ministrarna i regeringen om att det måste hända något. Man kan inte bara prata. Dessutom har riksdagen gjort en hemställan om att det ska komma ett förslag. Därför undrar jag när vi i Sverige får ett lagförslag om att bristande tillgänglighet är diskriminering, på samma sätt som man har i Norge.

Anf. 49 Statsrådet Erik Ullenhag (FP)

Herr talman! Tack för frågan, Eva Olofsson! Vi har en jätteutmaning när det gäller personer med funktionsnedsättning i det svenska samhället. Vi har det på arbetsmarknaden. Vi har en verklighet där man handikappas på grund av att samhället inte är tillgängligt. När det gäller diskrimineringslagstiftningen finns det ett skydd mot diskriminering, självklart, för personer med funktionsnedsättning. Det frågan gäller är om bristande tillgänglighet ska ses som diskriminering. Om en restaurang eller en arbetsgivare inte ser till att det finns en ramp för den som är rullstolsburen, ska de då kunna dömas, utöver den lagstiftning som finns, för diskriminering? Det finns förslag på regeringens bord, precis som frågeställaren säger. Jag noterar varje torsdag att handikapprörelsen är på plats. Det är bra att de väcker frågan. Från min sida jobbar vi med att bereda frågan ifall bristande tillgänglighet är diskriminering. Det är ett arbete som pågår. Min ambition är att vi ska nå fram. Det har jag varit tydligt med både från min och från Folkpartiets sida.

Anf. 50 Eva Olofsson (V)

Herr talman! Jag tycker fortfarande inte att jag fått svar på frågan hur länge vi ska vänta. Det är 888 dagar sedan remisstiden gick ut. Det är en ganska lång tid. Dessutom har riksdagen fattat beslut om att man vill ha ett förslag. Det handlar om att människors liv begränsas, att de inte kan leva självständigt. Det kan handla om att kunna vara förälder. Det kan handla om att resa med tåg, vilket i många fall nästan är en tragikomisk historia för människor som är rullstolsburna. Är man blind och utropen på bussar och annat inte fungerar begränsas man. Att inte kunna gå på bio, att teatern inte är teckentolkad - allt sådant är ren och skär diskriminering. Det är många gånger tydligt att om det gäller hudfärg och kön ser vi det som diskriminering. Det tolererar vi inte. Men om det är fråga om en funktionsnedsättning fortsätter vi att tolerera det. Det är en bred fråga som berör många. En åldrande befolkning behöver också ett tillgängligt samhälle.

Anf. 51 Statsrådet Erik Ullenhag (FP)

Herr talman! Jag tror att vi ska akta oss för att ställa olika diskrimineringsgrunder mot varandra. Vi ska sträva efter ett samhälle där varje människa behandlas för den han eller hon är och inte som en representant för en grupp. Jag är glad över att vi har stärkt diskrimineringslagstiftningen, men vi har diskriminering på olika grunder. Vi har diskriminering för att folk har ett arabiskklingande namn. Vi har diskriminering när en kvinna i fertil ålder söker jobb. Det finns i det svenska samhället, och det behöver vi bekämpa. Vi ska inte hamna i en situation där vi ställer olika diskrimineringsgrunder mot varandra. Det handlar om ifall vi ska utvidga skyddet mot diskriminering för personer med funktionsnedsättningar. Min ambition är att vi ska göra det. På flera av dessa områden har vi en lagstiftning på plats. Eva Olofsson nämner kollektivtrafiken. Det finns reglerat att den ska vara tillgänglig. Problemet är att den som exempelvis drabbas genom att inte kunna komma upp på bussen kan inte själv, individuellt, driva ett diskrimineringsärende. Slutsatser från andra länder, till exempel Norge, USA och Sydafrika, visar att arbetet med att få mer tillgänglighet i samhället gått framåt när de fått en sådan lagstiftning på plats. Det korta svaret är att vi bereder frågan i Regeringskansliet.

Anf. 52 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag vill rikta frågan till utbildningsminister Jan Björklund. Vi moderater och alliansregeringen är mycket engagerade i svenska elevers kunskaper och utveckling i matematik. Sedan mer än 20 år visar internationella mätningar att de har försämrats, alltså långt innan alliansregeringen tillträdde. I går fattade dock riksdagen ett mycket viktigt och välkommet beslut om att utveckla timplanen för ämnet matematik. Beslutet tillkom efter en proposition från alliansregeringen. Det beslutet välkomnades av hela Skolsverige och utgör en viktig del i att göra svenska elever mer konkurrenskraftiga och i längden anställbara. Hur ser statsrådet på implementeringen av reformen, och skulle statsrådet möjligen kunna säga några ord om bakgrunden till reformen?

Anf. 53 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Herr talman! Det är riktigt att kunskapsresultaten i svensk skola sjunkit i 20 år. Ett av de ämnen som de sjunkit allra mest i, enligt den statistik som finns, är matematik. Det beror på ett antal faktorer, och det är dem vi nu successivt försöker rätta till. Det första är att lärarutbildningen, som beslutades på 80-talet, var upplagd så att lärarstudenterna själva fick välja vilka ämnen de skulle läsa. Det gällde även lärare på låg- och mellanstadiet, lärare som normalt undervisar i alla ämnen. De fick själva välja, och många valde då bort matematiken men skulle ändå undervisa i det. Vi har haft en bristfällig kompetens i lärarkåren vad gäller matematik eftersom den totala valfriheten i lärarutbildningen var sådan att studenterna kunde välja bort matematiken men fick ändå undervisa i ämnet i nästa steg. Det styr vi nu upp. Det andra är det som riksdagen röstade om i går, nämligen att vi nu utökar antalet lektioner i matematik i svensk grundskola. Det är ett viktigt steg. Det är en påtaglig ökning, ungefär 15 procent. Det tredje är att vi måste fortbilda hela den svenska lärarkåren i hur man lär ut grundläggande räknesätt. Också den förmågan är i dag alltför låg.

Anf. 54 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Herr talman! Jag tackar så mycket för svaret. Utökningen av timplanen i matematik är ett viktigt steg. I andra jämförbara länder läser eleverna betydligt fler timmar än vad de svenska eleverna gör. Detta gäller inte bara matten, utan också andra ämnen. Moderaterna föreslår i rapporten En modern skola för alla en ytterligare utökning av timplanen, men vi är också öppna för att diskutera förändringar i timplanen för andra ämnen. Hur ser utbildningsministern på ytterligare förändringar i timplanen? Det kan eventuellt gälla vidare justering av matematiktimplanen, men också andra ämnen, till exempel svenska, ett väldigt viktigt ämne som lägger grunden för de flesta andra ämnen.

Anf. 55 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Herr talman! Jag tackar naturligtvis för frågan. Jag är väldigt glad över att Moderaterna stöder mig genom att lägga fram detta förslag. Själv har jag drivit frågan under ett par år ensam. Det handlar om att bygga ut timantalet och styra upp timplanen mer. Från både vänstersidan och högersidan i svensk politik har man varit för rädd för att styra upp timplanen i skolan. Den ena sidan har kallat det för lokal frihet, den andra för valfrihet, men allt har betytt att man ska kunna välja bort de svåra ämnena. Det är det som det har gått ut på. Men det kan man inte längre. Vi ökar matten och minskar utrymmet för elever att välja i skolan. En del tycker att det är jobbigt, men jag tror att det är helt rätt. Barn och ungdomar kan inte tillåtas att i valfrihetens namn få välja bort ämnen som är viktiga. Det är det som det går ut på. Vi bygger nu ut matematik, naturorientering och främmande språk, delvis på bekostnad av det utrymme som elever och skolor själva har fått förfoga över i en enligt mig missriktad tro på att barn och ungdomar ska kunna fatta dessa viktiga beslut själva. Matte är ofta tungt och jobbigt för elever, men vi som är vuxna inser att det är viktigt för livet.

Anf. 56 Ulf Nilsson (FP)

Herr talman! Sverige är och ska vara ett öppet land som bejakar invandring. Det gäller både arbetskraft och flyktingar. En viktig fråga blir då hur vi tar vara på kraften och kunskapen hos de människor som kommer hit och inte har ett arbete från början. Regeringens etableringsreform 2011 för nyanlända hade som mål att nyanlända skulle komma in i arbete eller studier, lära sig svenska och kunna försörja sig själva och bidra till Sveriges utveckling. Nu börjar vi se hur de första som berörts av reformen lämnar etableringsfasen och är färdiga att gå vidare. Även om det gäller ganska få människor frågar jag ändå om integrationsministern anser att man nu kan dra några slutsatser eller göra några reflexioner om hur etableringsreformen har fungerat. Blir det lite lättare, eller mycket lättare i bästa fall, för nyanlända att komma in i arbete och studier?

Anf. 57 Statsrådet Erik Ullenhag (FP)

Herr talman! Jag tackar Ulf Nilsson för frågan. Kan man dra några säkra slutsatser? Svaret är nej. Det är för få som har lämnat etableringsreformen. Kan man då dra några preliminära slutsatser? Svaret är ja. Vi har ett par tusen personer som har varit nyanlända i Sverige och har gått igenom etableringsreformen och lämnat den. Att döma av siffrorna för den gruppen - vi kommer att återkomma med mer uppföljning av detta - verkar det vara fler som kommer i arbete och fler som börjar studera. Det är det tydligaste sättet att mäta. Den skillnad vi framför allt ser är att man snabbare och tidigare får kontakt med arbetsmarknaden. När vi hade ett mottagande där vi inte i samma utsträckning ställde frågan vad folk kunde bidra med och inte kopplade in Arbetsförmedlingen på samma sätt var det vissa år nio av tio som inte hade någon kontakt med arbetsmarknaden över huvud taget under sitt första år i Sverige. Nu kommer den absoluta majoriteten ganska snabbt i kontakt med Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadspolitiska program, vilket gör att man kommer närmare arbetsmarknaden. Det vågar jag säga.

Anf. 58 Ulf Nilsson (FP)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Inträdet på arbetsmarknaden hänger väldigt nära samman med inlärning av svenska språket och med språkutveckling. Ett hinder har länge varit att man inte får göra praktik om man inte kan svenska. Det blir som en ond cirkel. Hur lyckas regeringen med denna förändring, att snabbt låta den nyanlände lära sig svenska och samtidigt få praktikplatser? Jag har förstått att det är ganska ont om praktikplatser i Sverige. Vill ministern kommentera hur utvecklingen ser ut när det gäller praktik och språkinlärning?

Anf. 59 Statsrådet Erik Ullenhag (FP)

Herr talman! Etableringsreformen innebar en avgörande omläggning av svensk integrationspolitik, men jag vill också säga till kammaren att vi kommer att fortsätta att reformera integrationspolitiken, för vi har fortfarande kvar utmaningar. Det här är steg i rätt riktning. En av de utmaningar vi har är den som Ulf Nilsson beskriver. Hur ser man till att få de två verktyg man behöver för att komma in i samhället när man är ny i Sverige, det vill säga svenska språket och jobb? Traditionellt har det i Sverige varit så att man ska göra en sak i taget. Först ska man lära sig svenska, sedan ska man ut på arbetsmarknaden. Men det där passar inte alla människor. För väldigt många är det bättre att vara vid ett fikabord samtidigt som man lär sig svenska. Den typen av ökad individualisering och en utökad reform av svenska för invandrare är det jag ser framför mig under kommande år. Jag har rader av exempel på kommuner som gör ett bra jobb. Men jag har tyvärr också rader av exempel på kommuner där man inte klarar av att ge till exempel yrkessvenska för att människor ska kunna få jobb, där man inte klarar av att ge den som vill plugga vidare på universitetet grunden i svenska tillräckligt snabbt. Vi kommer att återkomma till riksdagen med fortsatta reformer på integrationsområdet.

Anf. 60 Daniel Bäckström (C)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till miljöministern angående vargsituationen. Vi har vårväder nu. Då föds det många vargvalpar runt om i landet. Bara i Värmland har det skett en hel del föryngring det senaste året i 13 revir. Räknar man om det till individer innebär det 52 nya vargar bara i Värmland. Vi har nu 27 vargrevir, och sju av dem är nya. Om det är sex vargar per revir innebär det att vi har 162 vargar bara i länet. År 2020 kan det med dagens tillväxttakt vara över 2 000 vargar i Sverige. Väldigt många människor berörs av detta i vardagen. Många är frustrerade och upplever maktlöshet. Konsekvenserna är stora. Jag skulle därför vilja fråga miljöministern vad som händer med rovdjursfrågorna i allmänhet och vad gäller vargen i synnerhet.

Anf. 61 Miljöminister Lena Ek (C)

Herr talman, ledamöter och åhörare! Jag tackar Daniel Bäckström för frågan. Jag tror att det är väldigt viktigt att vi diskuterar frågan om de svenska rovdjuren och hela tiden för en dialog. Det är väldigt viktigt att vi har en gynnsam bevarandestatus för våra stora svenska rovdjur. Vi försöker nu att genomföra detta från regeringens sida grundat på riksdagsbeslutet om gynnsam bevarandestatus. Rovdjuren ska finnas i sina naturliga utbredningsområden. Det här ska ske med största möjliga hänsyn till människor, näringar och bygder. Naturligtvis ska vi också ha så regional beslutandemakt som möjligt över detta. Vi har nu lämnat in förvaltningsplaner för alla de stora rovdjuren, inte bara varg. Vi har även lämnat vetenskapliga rapporter till kommissionen om alla de här frågorna. Vi avser att återkomma till riksdagen i höst med en uppdatering av den svenska vargpolitiken för att föra den up-to-date med den kunskap som vi nu har.

Anf. 62 Anders Sellström (KD)

Herr talman! Jag har en fråga till EU-minister Birgitta Ohlsson. Äganderätten är fundamenta i en demokrati och i en marknadsekonomi. Äganderätten är i mångt och mycket också grunden för vår utveckling, för tillväxten och för ansvarstagande i ett modernt samhälle. Men äganderätten utsätts också för många urgröpande attacker och åtgärder, även om det i grunden ibland kan finnas ett vällovligt syfte bakom. Ett exempel är de kvoteringsdiskussioner som pågår inom EU, den här gången med udden riktad mot bolagsstyrelserna. Hur står EU-ministern upp för äganderätten i EU när kvoteringsdiskussionens vindar nu riktar sin kraft mot bolagsstyrelsernas sammansättning?

Anf. 63 Statsrådet Birgitta Ohlsson (FP)

Herr talman! Det är oerhört bra att EU-kommissionen engagerar sig för jämställdhet. Det ser riktigt uselt ut på både svensk och europeisk nivå vad gäller andelen kvinnor i bolagsstyrelserna. Det har skett en informell kvotering av män alldeles för länge. Men därmed inte sagt att det bästa är att byta ut den informella kvoteringen av män mot formell kvotering av kvinnor. Detta är en fråga där staten och EU ska hålla sina tassar borta. Det är en ägarfråga, inte en fråga som bäst styrs genom lagstiftning. Detta är viktigt att slå fast och vara tydlig med. Vi är flera medlemsstater som i enlighet med subsidiaritetsprincipen gör bedömningen att kvotering till bolagsstyrelser inte är något som EU ska hålla på med.

Anf. 64 Anders Sellström (KD)

Herr talman! Jag får tacka statsrådet för svaret, och jag håller fullständigt med. Man ska inte röra äganderätten och gå in i bolagsstyrelserna i den delen. Sedan har vi ett bekymmer. Jag delar åsikten att vi måste få in fler kvinnor i bolagsstyrelserna. Vi är fullständigt överens om att det är fel väg att gå att ge sig på äganderätten. Det känns bra att EU-ministern driver de frågorna i EU för att förhindra att det på något sätt sker. Jag tackar för svaret.

Anf. 65 Statsrådet Birgitta Ohlsson (FP)

Herr talman! Jag tänkte bara avsluta med en stilla feministisk fundering på den här fronten. Det är kanske dags att sopa rent på hemmaplan först när det gäller EU-kommissionen, dess instruktioner och också medlemsstaterna i EU. Vi kan bara konstatera att det sitter noll kvinnor i Europeiska centralbankens högsta ledning. Man kanske kunde börja i EU självt när det gäller att få fram fler kvinnor i maktpositioner.

Anf. 66 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! För jobben, människors hälsa och vår gemensamma välfärd är ett aktivt, ambitiöst men framför allt genomtänkt miljöarbete oerhört viktigt. Min fråga går till miljöministern. Halten av miljögifterna dioxin och PCB är fortsatt höga i fet fisk som lax och strömming från Östersjöområdet, ofta över gränsvärdena. Sik från Vänern har också oväntat höga halter av de miljögifterna, liksom röding från Vättern. Det rapporterar regeringens egen expertmyndighet Livsmedelsverket. Livsmedelsverket påpekar också att gränsvärdena är högt satta, vilket betyder att det är ganska liten marginal till att vi får i oss för mycket av miljögifterna. Rekommendationen är att kvinnor i fertil ålder och barn inte ska äta den här fisken alls. Ändå säljs fisken i Sverige utan någon som helst information till konsumenten. Är inte miljöministern orolig att vi får i oss för mycket miljögifter?

Anf. 67 Miljöminister Lena Ek (C)

Herr talman! Tack för frågan, som rör ett väldigt viktigt ämne. Vi har väldigt mycket kemikalier i vår vardag, många gånger helt i onödan. Det går på slentrian. Det är därför som regeringen har lagt ett stort extra anslag på Kemikalieinspektionen just för att hitta de farliga ämnena och genomföra den strategi om en giftfri vardag som regeringen har bestämt. När det gäller just dessa gifter är det rätt mycket gifter som kommer ut i våra vatten. Det är till exempel hormonstörande ämnen, som vi har diskuterat mycket, men också dioxiner. Just frågan om halten i livsmedel är en fråga som faller på Livsmedelsverket och därmed också på landsbygdsministern. Jag försäkrar att vi arbetar väldigt mycket gemensamt i regeringen med dessa frågor.

Anf. 68 Matilda Ernkrans (S)

Herr talman! Förutom det självklara att Sverige borde öka engagemanget ytterligare för att minska miljögifterna - som miljöministern också säger i svaret, och jag tycker att vi kan öka det ytterligare - och att främja bra mat av god kvalitet har Sverige under den borgerliga regeringen lovat, garanterat, EU-kommissionen att tillse att kvinnor i fertil ålder och barn inte ska få i sig miljögiftet dioxin. Om miljöministern nu är orolig för att kvinnor i fertil ålder och barn ska få i sig alltför mycket av miljögiftet, vad är man beredd att vidta för åtgärder för att tillse att människor inte får i sig miljögiftet? I dag säljs fisken runt om i Sverige utan någon som helst information till konsumenten.

Anf. 69 Miljöminister Lena Ek (C)

Herr talman! Miljögifter är ett väldigt allvarligt problem. Det finns olika grupper av miljögifter. Jag har nämnt de hormonstörande, som slår väldigt hårt särskilt mot kvinnor och barn och lagras i människors fettlager i olika delar av kroppen. Dioxin är också ett väldigt allvarligt miljögift. Den största dioxinkällan är egentligen kolkraftseldning. Därför är hur vi hanterar vår uppvärmning en väldigt viktig sak. Luftkvalitetsfrågorna har också en otrolig betydelse i sammanhanget. Det finns gränsvärden, och vi arbetar väldigt hårt med just luftkvalitetsfrågorna. När det gäller livsmedel informeras väldigt tydligt om de risker som finns med just de livsmedlen. Samtidigt ska vi balansera detta på ett sådant sätt att människor fortfarande kan ha sill på julbordet, sill på midsommarafton, och människor som vill äta en surströmming en gång om året ska också kunna göra det.

Anf. 70 Helena Leander (MP)

Herr talman! Miljöministern kan stå kvar, för vi håller oss kvar bland miljögifterna. Häromveckan varnade konsumentorganisationer i Europa för att vanliga hygienprodukter som tvål, schampo och tandkräm kan innehålla farliga halter av bland annat hormonstörande ämnen. De ämnena sätts nu i samband med allt fler sjukdomar. Även här är barn särskilt känsliga. Miljöministerns kommentar var att ämnena visserligen är bekymmersamma men att det blir för krångligt att gå före EU och att det är bättre att vänta och låta Danmark driva på frågan i EU. Danmark driver på frågan i EU, och Danmark går också före på hemmaplan. Det förbjuder bland annat vissa hormonstörande ftalater. Det är inte bara ett sätt att skydda danska barn utan också ett sätt att driva på EU genom att visa vägen. Jag vill fråga miljöministern när vi kommer att få samma regleringar och begränsningar i Sverige för att skydda svenska barn och för att driva på EU så att vi får bort de ämnen som gör barnen sjuka.

Anf. 71 Miljöminister Lena Ek (C)

Herr talman! När det gäller de hormonstörande ämnena har vi ett väldigt problem just med EU-systemet. Det tror jag också frågeställaren är väl medveten om. Det kanske är bra att nämna det här. Det finns två olika sätt att se på de hormonstörande ämnena. Det ena är ett kemikalieperspektiv. Det är genom Kemikaliemyndigheten och den europeiska kemikalielagstiftningen som man jobbar med de frågorna. Vi går från svensk sida före genom att nu ta striden med EU-kommissionen när det gäller till exempel bisfenol A i barnmatsburkslock och också genom de uppdrag som vi har gett till både Naturvårdsverket och livsmedelsmyndigheten i dessa sammanhang. Den andra delen av EU-systemet är det som handlar om Efsa, European Food Safety Authority, som inte alls har samma åsikt, anser att den vetenskapliga dokumenteringen inte räcker och motarbetar det som vi försöker göra på ett väldigt tydligt sätt. Den konflikten är inte så enkel för en svensk miljöminister att lösa, men jag ska försöka att göra det bästa jag kan.

Anf. 72 Helena Leander (MP)

Herr talman! För en vanlig dödlig riksdagsledamot framstår det som konstigt att det är livsmedelsmyndigheten i EU som reglerar tandkräm och sådant. Det är klart att det intas i munnen, men regleringen gäller också tvål. I vilket fall är jag väldigt glad att miljöministern visar vad gäller bisfenol A att man är beredd att göra saker i Sverige. Det handlar inte bara om att sitta still och vänta på att EU ska göra någonting. När man nu en gång för alla har erkänt att det faktiskt går att göra saker på hemmaplan och att vi inte behöver sitta och vänta i åratal blir det naturligt att man också går vidare med andra ämnen som kan skada inte minst barn, som är särkskilt känsliga. Det kan handla om de hormonstörande kemikalierna i hudvårdsprodukter, till exempel. Varför skulle inte Sverige kunna gå vidare också på de områdena och titta på hormonstörande ämnen i kemikalier så att vi slipper den här utvecklingen där vi har alldeles för många kemikalier runt omkring oss som reagerar med varandra och gör människor sjuka och där vi helt har tappat kontrollen?

Anf. 73 Miljöminister Lena Ek (C)

Herr talman! Jag tror att vi förenas Helena Leander och jag i hur bekymrade vi är just när det gäller dessa kemikalier och särskilt de hormonstörande kemikalierna. Vi får rapporter om att abborrar utanför reningsverk är dubbelkönade och också oerhört aggressiva jämfört med det naturliga beteendet. Det finns rapporter om sterilitet hos unga män i områden där inte avloppsreningen inte fungerar ordentligt. Det är väldigt bekymmersamt. Däremot går Sverige före. Vi försöker hela tiden att driva på i det här sammanhanget. När det gäller EU-systemet har vi varit med och sett till att det på den nya farlighetslistan kommer upp en hel grupp av ämnen som inte har funnits där innan. Det är en framgång för det svenska förhandlingsarbetet. Vi samarbetar också med de länder som liksom vi jobbar mycket med de hormonstörande kemikalierna. Det är Frankrike, Danmark och Belgien. Vi tillsammans försöker att se till att vi får in den information som EU kräver för att ta steg vidare.

Anf. 74 Cecilia Magnusson (M)

Herr talman! Att min fråga är viktig visas av att två av ministrarna som varit uppe i debatten i dag har talat om den. Erik Ullenhag talade om integrationen och hur viktigt det är att få ett språk och att kunna läsa. Utbildningsministern talade om bristande mattekunskaper. För att kunna tillägna sig matte är läsningen och att man kan läsa väldigt viktigt. Det leder mig till kulturministern. På kulturministerns bord ligger Litteraturutredningen. Min fråga gäller läsandet. Vad kommer nu att hända med Litteraturutredningens förslag?

Anf. 75 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Herr talman! Det är för ungefär två år sedan vi tillsatte Litteraturutredningen. Vi kunde se att läsandets villkor hade förändrats, och framför allt var vi oroliga över unga, särskilt pojkars, läsande. Utredningen kom i höstas, och nu har det varit en rejäl remissrunda. Vi kommer till hösten att lägga fram en proposition och förslag som rör läsandet. När jag ändå står här vill jag berätta lite grann om hur det ser ut. Vuxnas läsande ligger fortfarande på en god nivå, och vi har god tillgång till litteratur i landet. Vi har också ett starkt stöd för biblioteken. Men det här gäller just pojkars läsande. Kulturrådet jobbar en hel del med det. Vi har en läsambassadör, Johan Unenge, en populär författare som är ute på skolorna och talar om läsande och stimulerar biblioteken och bibliotekarierna. Det finns också intressanta samarbeten mellan idrottsrörelsen och läsandet. Huddinge IF har tillsammans med huvudbiblioteket i Huddinge kommun startat någonting som heter Sparka i gång läsningen. Det är ett av flera förslag som nu är i gång.

Anf. 76 Cecilia Magnusson (M)

Herr talman! Detta är viktigt. Vi ser fram emot att ta emot en proposition när den kommer. Det är viktigt vad samhällets institutioner gör med skola, skolbibliotek och vanliga folkbibliotek. Men vad kan vi alla vanliga människor göra? Kan kulturministern utveckla det något?

Anf. 77 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Herr talman! Det gör jag mer än gärna. Skolan har liksom biblioteken en viktig roll när det handlar om barns och ungas läsande. Detta är en fråga för oss alla - för oss som föräldrar, för oss som vänner och för alla oss som möter barn. För bara några år sedan låg föräldrars högläsande för barn på en rätt hög nivå; ungefär 70 procent läste regelbundet för sina barn. Siffran har sjunkit betänkligt. Det är inte så att läsförmågan hos föräldrarna har minskat, utan vi prioriterar annat. För att få i gång läsandet, läslusten och läsförståelsen krävs inte bara insatser i skolan. Det krävs också att vi föräldrar, och alla vi som möter barn, ser till detta och talar med barnen, läser högt för våra barn och gärna tar med dem till biblioteken.

Anf. 78 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Jag har en fråga till vice statsminister Jan Björklund. Socialbidraget har blivit den enda livlinan för allt fler under allt längre tid. 50 000 medborgare har uppburit socialbidrag i mer än tre år trots löften från regeringen om minskat utanförskap och förstärkt arbetslinje. Notan för socialbidrag landade på 11 miljarder förra året för kommunerna. Merparten av mottagarna uppger arbetslöshet som den främsta orsaken. När regeringens jobbpolitik fallerar hamnar ansvaret i knäet på kommunerna. Ökade kostnader för socialbidrag betyder mindre pengar till förskolan, till gymnasieskolan och till äldreomsorgen. Därför undrar jag vilket ansvar vice statsminister Jan Björklund anser att regeringen har för att bryta trenden med ökade socialbidrag.

Anf. 79 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Herr talman! Det ansvaret har absolut regeringen. Arbetslinjen och reformer som stärker den har varit en ledstjärna för denna regering. Man kan dock inte bortse från att Europa under dessa år har drabbats av den djupaste ekonomiska krisen på 80 år. Man kan inte bara vifta bort den utgångspunkten och bakgrunden när man gör bedömningen av dessa nivåer. Självfallet drabbas också Sverige av den ekonomiska krisen i vår omvärld. Vi har lägre arbetslöshet än genomsnittet i Europa, men vi har naturligtvis för höga siffror jämfört med vad vi önskar. Det får effekten att samhället måste försörja människor som inte har arbete. Men vi tror inte på att gå tillbaka till en lösning där vi ska förtidspensionera bort människor som är arbetslösa. Det handlar om att hitta vägar tillbaka till arbetsmarknaden. Det är klart att arbetslöshetssiffrorna vänder på allvar först när konjunkturen blir bättre. Den ödmjukheten ska vi ha; vi styr inte världskonjunkturen alldeles själva från detta parlament.

Anf. 80 Pia Nilsson (S)

Herr talman! Ett absolut ansvar, säger vice statsministern. Men det märks inte i handling. Var finns de skarpa förslagen för att till exempel minska arbetslösheten? Var fjärde socialbidragstagare uppger arbetslöshet som orsak till att de behöver bidraget. Varför redogör inte vice statsminister Jan Björklund för regeringens förslag för att få bukt med dessa skenande kostnader? 50 000 människor i vårt land har uppburit bidraget i mer än tre år. Bidragstagarna blir fler månad för månad. Ju längre tid alliansregeringen styr, desto högre blir kostnaderna för socialbidrag. Och det är kommunerna som får betala. Det är inte Jan Björklunds regering som står för fiolerna. Jag undrar igen: Vad är det för ansvar regeringen tar? Kan vice statsminister Jan Björklund vara lite mer konkret i sitt svar?

Anf. 81 Utbildningsminister Jan Björklund (FP)

Herr talman! Arbetslinjen innefattar en lång rad reformer. Vi har socialförsäkringsreformer, vi har sänkta skatter på arbete och vi gör stora investeringar - större än någonsin - i forskning och infrastruktur. Det är den typ av statliga investeringar som är jobbskapande och tillväxtskapande. Vi har en politik för ett bättre företagsklimat. Det skiljer sig radikalt från det alternativ som redovisas i denna riksdag och som har som enda idé att höja skatterna på svensk företagsamhet med 30 miljarder kronor för att betala ännu mer bidrag till dem som inte arbetar. Det tror vi inte på. Det skapar inte jobb. Det som skapar jobb är ett bättre företagsklimat, offentliga investeringar och incitament och regelsystem som befrämjar övergång till arbete. Det är också huvudlinjen för regeringens ekonomiska politik.

Anf. 82 Isak From (S)

Herr talman! Min fråga berör den redan skyhöga arbetslösheten. Men det är också en kulturfråga och en fråga om framtidstro. Svensk Scenkonst meddelade för några veckor sedan att tre av fyra institutioner tvingas skära ned på sin verksamhet. Man tvingas varsla, och man tvingas minska sina produktioner. Under den borgerliga regeringen har satsningarna på kulturområdet långsamt krympt, kanske mest på scenkonstområdet. Min fråga till kulturministern är därför: Är den pågående avvecklingen, neddragningen och utvecklingen inom scenkonstområdet i linje med regeringens kulturpolitik? Om den inte är det - vad avser i så fall kulturministern att göra åt det?

Anf. 83 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Herr talman! Jag tycker att det är en hederssak att man håller sig till sanningen när man står här i riksdagen och ska tala. Den som lyssnar på Isak From kan möjligen få intrycket av att det sker nedskärningar på kulturområdet. Det sker på många håll i Europa. Man tvingas skära ned budgetarna för kulturen i Finland och i Danmark. Island håller nu äntligen på att hämta sig. Så är det inte i Sverige. Vi har höjt kulturbudgeten varje år sedan 2006, både i absoluta tal och som andel av statsbudgeten. Det här vet Isak From, och jag tycker därför inte att det är snyggt att stå här och låtsas som att det är rejäla nedskärningar. Vi har dessutom moderniserat kulturpolitiken. Under Socialdemokraternas tid hände inte mycket. Den stod och stampade. Nu har vi ett vitalt kulturliv i hela landet och ett engagemang som inte har funnits på många år tack vare bland annat regionalmodellen, där man har ett helt annat intresse också från andra håll att engagera sig i kulturpolitiken.

Anf. 84 Isak From (S)

Herr talman! Kulturministern svarar inte på min fråga. Jag konstaterar ändå att vi socialdemokrater anser att satsningar på kultur ger framtidstro. Nu meddelar Svensk Scenkonst att tre av fyra institutioner tvingas skära ned och minska sin verksamhet därför att anslagen inte räknas upp i samma takt som kostnadsutvecklingen. Jag frågade om detta är i linje med regeringens politik. Är man nöjd med utvecklingen? Om man inte är nöjd med utvecklingen - avser man då att vidta några åtgärder? Eller är det bra att vi spär på den redan höga arbetslösheten med ytterligare arbetslösa kulturarbetare?

Anf. 85 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Herr talman! Isak From talar om framtidstro. Jag märkte inte mycket av det under den tid som Socialdemokraterna styrde över kulturpolitiken. Budgeten har ökat; det sade jag tidigare. Den största del av de medel som går ut från kulturbudgeten och som rör detta går just till scenkonsten. Den går till musiken, till dansen, till teatern och till operan. Det är riktigt att man har höga ambitioner på detta område, men även här måste man anpassa sig efter den budget som finns. Det görs enormt mycket kultur på våra scenkonstinstitutioner. Alla kommer inte att kunna göra allting de vill - det är man väl medveten om. Det är inte kris på teatrarna, kris på konserthusen eller kris på våra operascener. Tvärtom händer det väldigt mycket. Men man kommer inte att kunna göra allt man vill, och en del får kanske därmed skjutas på framtiden. Men satsningar har skett varje år och kommer att ske även fortsättningsvis.

Anf. 86 Finn Bengtsson (M)

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Birgitta Ohlsson. Toulouse, Utøya, Stockholm, Oslo, London och Madrid är bara några av de ställen i Europa som nyligen har utsatts för fasansfulla dåd utförda av extremister. Det var glädjande när alliansregeringen satsade på en nationell handlingsplan för att värna demokratin mot den våldsbejakande extremismen. Det gjorde man för drygt ett år sedan. Jag skulle nu gärna vilja höra, i efterdyningarna till det fasansfulla som hände i Boston i samband med maratonloppet där nyligen, hur den nationella handlingsplanen har kunnat komma vidare i att möta den våldsbejakande extremismen här i Sverige.

Anf. 87 Statsrådet Birgitta Ohlsson (FP)

Herr talman! Jag är glad över att Finn Bengtsson lyfter upp den frågan. Jag kom dessutom själv hem från Boston bara dagen innan det oerhört tragiska extremistdådet skedde vid maratonloppet. I december 2011 presenterade vi en handlingsplan mot våldsbejakande extremism, både religiös och politisk sådan. Den innehåller 15 åtgärder och kostar totalt 62 miljoner kronor fram till 2014. Det är viktigt som du säger: Vill man värna, vurma och vårda den svenska demokratin måste man också ta på största allvar de extremistkrafter som finns också i vårt land och som med våld vill urholka denna svenska demokrati. Senast i dag lanserade vi i regeringen den senaste satsningen. Den handlar om att Statens medieråd har fått 2 miljoner kronor för att framför allt motverka radikaliseringen på nätet för ungdomar mellan 12 och 18 år. Det är bara en av många satsningar som ligger i pipeline den närmaste tiden.

Anf. 88 Finn Bengtsson (M)

Herr talman! Tack för svaret! Jag delar uppenbarligen ministerns syn på saken och är också glad att man i princip har avsatt 60 miljoner kronor i budgeten fram till 2014 för detta viktiga arbete. Jag har följt ministern, som också har nämnt att den våldsbejakande extremismen angår oss alla. Med det förstår jag att det inte bara är polis och rättväsen som hanterar den här frågan. I alliansregeringens och inte minst i ministerns ögon är detta en fråga som berör oss alla. Kanske kan Birgitta Ohlsson lite grann utveckla tankarna baserade på den nationella handlingsplanen, hur vi vanliga medborgare kan komma in och möta både dem som har lätt för att glida in i våldsbejakande extremism men inte minst dem som försöker lämna den här typen av ofta sekteristiska rörelser. Hur kan vi stödja ett sådant arbete för demokratins bästa?

Anf. 89 Statsrådet Birgitta Ohlsson (FP)

Herr talman! Som Finn Bengtsson mycket riktigt säger handlar det inte bara om vad staten, myndigheterna eller politikerna kan göra, utan det handlar lika mycket om civilsamhällets roll och också oss själva som enskilda medmänniskor. Många av satsningarna i handlingsplanen utgår från demokratipolitiken. Det handlar delvis om det förebyggande arbetet, hur vi kan stärka exempelvis lärare, skola, socialtjänst, kriminalvård och fritidsledare - de som möter ungdomar på glid - men förstås också familjer, föräldrar som är oroliga över att en son eller en dotter kanske har hamnat i ett högerextremistiskt sällskap. Längre fram under sommaren kommer vi att göra en presentation. Det är Forum för levande historias generaldirektör Eskil Franck som har lett en satsning om hur man når de här nyckelgrupperna bland olika yrken. Vi jobbar också med avhopparverksamhet. Exit har arbetat länge mot just den högerextrema rörelsen för att få unga nynazister att lämna den. Det måste vi vidga till andra extremistinriktningar. Basen är förebyggande arbete och demokrati.

Anf. 90 Jens Holm (V)

Herr talman! Jag har en fråga till miljöminister Lena Ek. Förra veckan röstade EU-parlamentet ned EU-kommissionens förslag om att reformera utsläppshandelssystemet ETS. Det var ett väldigt oroväckande beslut. ETS är nu nära en kollaps. Det här handelssystemet ska vara EU:s främsta verktyg för att få ned utsläppen. I dag kostar 1 ton koldioxid på EU:s utsläppsmarknad mindre än vad det kostar att köpa en pizza på restaurang i Sverige. I Sverige, där vi har koldioxidskatt, kostar det mer än 1 000 kronor att släppa ut 1 ton koldioxid. Därför undrar jag förstås vad miljöministern nu kommer att göra för att vi ska få ordning på utsläppshandelssystemet, så att utsläppen ska minska.

Anf. 91 Miljöminister Lena Ek (C)

Herr talman! Ja, det var bekymmersamt. Det EU gör när det gäller klimatutsläpp är uppdelat i två olika delar. Den ena är den icke handlande sektorn, som i stort sett är hela samhället. Där jobbar man med standardiseringar, lagstiftningsfrågor och en mängd olika frågor. Den andra är den handlande sektorn, som är den tunga industrin, med 12 000 anläggningar som släpper ut klimatgaser i hela Europa. Det är ett marknadsnära system för att det ska fungera mot industrin och i marknaden. Det är något som den svenska regeringen har prioriterat, eftersom vi tycker att det är ett bra styrmedel. Men det kräver - som alltid i alla marknader som bygger på vad som finns tillgängligt och priset på det - att priset på koldioxid hålls uppe.

Anf. 92 Jens Holm (V)

Herr talman! Tack för det! Men det var inte så mycket svar på min konkreta fråga, nämligen vad miljöministern gör nu för att vi ska få ordning på systemet. Det är precis som Lena Ek säger: Handelssystemet är ett marknadsbaserat system. Jag tycker att detta visar på det vanskliga i att förlita sig så mycket på ett marknadsbaserat system. I Sverige, där vi har en koldioxidskatt, som är ett mer statligt kontrollerat system, kostar det också mer än 1 000 kronor att släppa ut 1 ton koldioxid. Då kan man tänka sig att regeringen borde höja koldioxidskatten, för det vet vi fungerar. Men i det här fallet vill jag veta vad Lena Ek gör på Europanivå för att se till att handelssystemet kommer att börja leverera.

Anf. 93 Miljöminister Lena Ek (C)

Herr talman! Jag tycker i mina frågor att det är viktigt att svara på ett sådant att också åhörarna vet vad jag svarar på. Det jag har gjort för att försöka hantera detta är först och främst att jag skrev brev till alla ledamöter i EU-parlamentet som skulle rösta om detta i förra veckan, tillsammans med ministrar från Frankrike, Tyskland, Storbritannien och Italien, för att se till att omröstningen skulle gå rätt. Innan dess har vi lagt ned ett stort jobb i miljöministerrådet för att se till att det skapas en majoritet där för kommissionens förslag om att, genom att flytta auktioneringen lite längre bak i tiden, försöka balansera upp marknadspriset. Det vi kommer att göra nu är att gå vidare och arbeta med utskottet. Jag har redan haft kontakter med rapportören Matthias Groote om hur vi ska kunna göra detta med de länder som har tvekat i voteringen och också diskuterat detta med tre kommissionärer så sent som i går och i förrgår. Jag sliter verkligen, för den här frågan måste gå rätt på slutet.

Anf. 94 Kerstin Engle (S)

Herr talman! Min fråga går till kulturministern. Jag hade också tänkt fråga om den nya bibliotekslagen, och jag ska göra det. Jag såg att ministern marknadsförde lagen som vägen mot ett läslyft för Sverige. Men här i dag fick vi höra att det bara är en ramlag som inte behöver fästa så mycket vikt vid hur vi ska nå kvalitet. Kungliga biblioteket har tagit fram underlag som visar att de bibliotek som har hög personalbemanning också har fler besök, mer utlåning och, förmodar jag, mer läsning för dem som lånar böcker. Det är ganska knepigt när man i den här lagen inte över huvud taget för något resonemang om personalens betydelse för hög kvalitet.

Anf. 95 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Herr talman! Det är roligt att så många vill diskutera läsfrågor. Detta är onekligen en framtidsfråga. Jag talar om ett läslyft för Sverige därför att det är vad vi kommer att satsa på. Bibliotekslagen är en del i det. Det är ett förslag till en ny lag i stället för den som har verkat i snart 20 år och som av många uppfattas som tämligen omodern. Det är en skarpare lag så till vida att vi bland annat betonar kvalitet och litteraturens roll men också säger att biblioteken har ett värde för demokratisk utveckling, för allsidighet och för att lyfta barns och ungas läsande. Det är bara delar i detta. Man kan inte stifta en detaljlag. Jag vill ge samma svar som jag gav till Tina Ehn: Jag tror inte att Kerstin Engles kolleger ute i kommunerna blir så lyckliga om vi börjar tala om exakt hur biblioteken ska vara bemannade. Det är stor skillnad på stadsbiblioteket i Malmö och ett litet bibliotek i Dorotea.

Anf. 96 Kerstin Engle (S)

Herr talman! Tack för svaret! Jag menar inte att lagen exakt ska föreskriva hur bemanningen ska se ut, för då hade jag nog inte blivit särskilt populär ute hos kommunpolitiker. Men det är ändå så att en avgörande fråga för besök, läsning och utlåning är att det finns bemanning. Och vi vet nu att 50 procent av skoleleverna inte har tillgång till bemannade bibliotek. Jag blir också orolig när Moderaternas gruppledare i kulturutskottet säger att det är jättebra om ideella organisationer kan ta över biblioteksverksamhet. Och vi vet att det är väldigt många biblioteksfilialer som har lagts ned. Då tycker jag att det är viktigt att vi talar om för dem som jobbar entusiastiskt ute på våra bibliotek att deras jobb är oerhört viktigt för läsningen i Sverige.

Anf. 97 Kultur- och idrottsminister Lena Adelsohn Liljeroth (M)

Herr talman! Jag tror faktiskt att bibliotekarierna runt om i landet uppfattar det här förslaget till skärpt bibliotekslag som ett starkt stöd för deras arbete. Det står också att det är obligatoriskt för kommunerna att ta fram biblioteksplaner. Det har inte skett överallt. Nu har Kungliga biblioteket ett uppdrag också att samordna biblioteksväsendet. Det är mycket som åligger Kungliga biblioteket och också ger möjligheter till Kungliga biblioteket att göra detta. Den här lagen omfattar förvisso folkbiblioteken men även forskningsbibliotek. Skolbiblioteken är också nämnda. Hur skolbiblioteken ska vara bemannade är en annan fråga. Det hör inte hemma i den här lagen. Sedan kan jag i högsta grad beklaga att många filialer har tvingats lägga ned. Men det är - det vet Kerstin Engle - resultatet av en urbanisering, bland annat. Människor lämnar mindre orter och flyttar till större orter. I dag bor majoriteten av det svenska folket i de tre storstäderna. Det är därför som man bygger ut filialerna här.

Frågestund