Frågestund

Frågestund 12 juni 2014
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenIbrahim Baylan (S)
  2. Hoppa till i videospelarenSocialminister Göran Hägglund (KD)
  3. Hoppa till i videospelarenIbrahim Baylan (S)
  4. Hoppa till i videospelarenSocialminister Göran Hägglund (KD)
  5. Hoppa till i videospelarenPeter Rådberg (MP)
  6. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Karin Enström (M)
  7. Hoppa till i videospelarenPeter Rådberg (MP)
  8. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Karin Enström (M)
  9. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  10. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Karin Enström (M)
  11. Hoppa till i videospelarenJohan Forssell (M)
  12. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Karin Enström (M)
  13. Hoppa till i videospelarenMargareta Larsson (SD)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Maria Larsson (KD)
  15. Hoppa till i videospelarenMargareta Larsson (SD)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Maria Larsson (KD)
  17. Hoppa till i videospelarenAli Esbati (V)
  18. Hoppa till i videospelarenSocialminister Göran Hägglund (KD)
  19. Hoppa till i videospelarenAli Esbati (V)
  20. Hoppa till i videospelarenSocialminister Göran Hägglund (KD)
  21. Hoppa till i videospelarenTina Acketoft (FP)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Tobias Billström (M)
  23. Hoppa till i videospelarenTina Acketoft (FP)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Tobias Billström (M)
  25. Hoppa till i videospelarenIngela Nylund Watz (S)
  26. Hoppa till i videospelarenSocialminister Göran Hägglund (KD)
  27. Hoppa till i videospelarenIngela Nylund Watz (S)
  28. Hoppa till i videospelarenSocialminister Göran Hägglund (KD)
  29. Hoppa till i videospelarenÅsa Lindestam (S)
  30. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Karin Enström (M)
  31. Hoppa till i videospelarenÅsa Lindestam (S)
  32. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Karin Enström (M)
  33. Hoppa till i videospelarenStaffan Danielsson (C)
  34. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Karin Enström (M)
  35. Hoppa till i videospelarenStaffan Danielsson (C)
  36. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Karin Enström (M)
  37. Hoppa till i videospelarenPeter Persson (S)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ulf Kristersson (M)
  39. Hoppa till i videospelarenPeter Persson (S)
  40. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ulf Kristersson (M)
  41. Hoppa till i videospelarenAnders Andersson (KD)
  42. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Maria Larsson (KD)
  43. Hoppa till i videospelarenAnders Andersson (KD)
  44. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Maria Larsson (KD)
  45. Hoppa till i videospelarenAgneta Gille (S)
  46. Hoppa till i videospelarenSocialminister Göran Hägglund (KD)
  47. Hoppa till i videospelarenAgneta Gille (S)
  48. Hoppa till i videospelarenSocialminister Göran Hägglund (KD)
  49. Hoppa till i videospelarenMargareta B Kjellin (M)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Maria Larsson (KD)
  51. Hoppa till i videospelarenMargareta B Kjellin (M)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Maria Larsson (KD)
  53. Hoppa till i videospelarenMarkus Wiechel (SD)
  54. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Tobias Billström (M)
  55. Hoppa till i videospelarenMarkus Wiechel (SD)
  56. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Tobias Billström (M)
  57. Hoppa till i videospelarenPeter Hultqvist (S)
  58. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Karin Enström (M)
  59. Hoppa till i videospelarenPeter Hultqvist (S)
  60. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Karin Enström (M)
  61. Hoppa till i videospelarenGustav Nilsson (M)
  62. Hoppa till i videospelarenSocialminister Göran Hägglund (KD)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 39

Anf. 61 Ibrahim Baylan (S)

Herr talman! Min fråga vänder sig till socialminister Göran Hägglund. Vi har i dagarna sett många glada studenter på lastbilsflak i solskenet. Det andas en positiv framtidstro, och det är bra. Samtidigt ser vi dock att utvecklingen i den svenska skolan är väldigt allvarlig och går åt fel håll. I går kom Skolverket med en rapport som visar att svenska elevers kunskaper backar mest i hela världen. Detta bekräftar den allvarliga PISA-rapport som kom i december. Samtidigt som vi har en sådan utveckling planerar regeringens fyra partier enligt deras stämmobeslut ytterligare skattesänkningar. Moderaterna vill sänka skatterna med 40 miljarder per år. Centern går så långt som 70 miljarder per år. Kristdemokraterna ligger däremellan. Min fråga till Göran Hägglund är därför: På vilket sätt blir svensk skola bättre av att man fortsätter den skattesänkningskarusell som den här regeringen ägnat sig åt i åtta års tid?

Anf. 62 Socialminister Göran Hägglund (KD)

Herr talman! Jag är glad över Ibrahim Baylans fråga, som berör ett väldigt viktigt område. Det här är ett av de områden där regeringen har lagt ned allra mest tid och energi för att ta reda på hur vi ligger till. Vi har sett i internationella mätningar och jämförelser att svensk skola presterar alltför dåliga resultat. Vi har lagt fram en lång rad förslag om lärarutbildningen, innehållet i skolans verksamhet, ordningen i klassrummen etcetera. Det är mängder av förslag. En del av dem handlar om resurser. Regeringen har skjutit till stora medel. Det finns alltså ingen motsättning mellan skattesänkningar och resurstillskott till angelägna områden. Regeringen har för avsikt att fortsätta att reformera skolan för att säkerställa att vi når bättre resultat i framtiden, herr talman.

Anf. 63 Ibrahim Baylan (S)

Herr talman! Det är inte ambitionerna det är fel på, utan snarare resultatet av den förda politiken. Socialministern säger att regeringen har ägnat mycket tid och energi åt skolan. Visserligen har det genomförts ett stort antal reformer, men när man inte gör rätt saker, det som behövs enligt forskning och beprövad erfarenhet, då hjälper det inte. Snarare kan det till och med, som i fallet med lärarlegitimationsreformen, stjälpa lärarnas möjligheter att möta eleverna. Socialministern säger vidare att regeringen har skjutit till stora resurser och att det inte står i motsättning till skattesänkningar. Den typen av argumentation kanske går hem på en partikongress hos Kristdemokraterna, men att äta kakan och ha den kvar fungerar inte i verkligheten, socialministern. Det är nämligen så att regeringens prioritering av skattesänkningar i åtta års tid har inneburit att det är 12 500 färre lärare som jobbar i den svenska skolan i dag jämfört med 2006. Om ni nu ska satsa på ytterligare skattesänkningar med i runda tal 50-70 miljarder, hur många ytterligare lärare är ni då beredda att offra i skolan?

Anf. 64 Socialminister Göran Hägglund (KD)

Herr talman! Låt mig få stryka under ett faktum som Ibrahim Baylan är väl bekant med, nämligen att lärartätheten i skolan är högre i dag än den varit tidigare. Det är fler lärare per 100 elever. Det här är betydelsefullt för att varje elev ska kunna få den omtanke och uppmärksamhet som krävs från lärarna. Vi har under de här åren kunnat genomföra skattesänkningar som ger mer pengar i plånboken för enskilda människor och familjer. Det är bra. Vi har dessutom kunnat öka resurserna inom välfärdssektorn på ett sätt som är alldeles fantastiskt givet den svåra ekonomiska kris som vår del av världen genomgått. Sverige är närmast unikt i detta avseende. Regeringen kommer att fortsätta att metodiskt arbeta igenom skolområdet, fortsätta arbetet för att svenska barn och ungdomar ska ha en bra utbildningsbakgrund när de ska ge sig ut i arbetslivet.

Anf. 65 Peter Rådberg (MP)

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsminister Karin Enström. Fler än 2 000 fartyg trafikerar dagligen Östersjön i området kring Gotland. Dessa fartyg transporterar ca 3 000 miljoner ton olja och ca 300 miljoner ton farliga ämnen och kemikalier varje år i Östersjön runt Gotland. Regeringen har gett Kustbevakningen ökade uppgifter de senaste åren utan att kompensera Kustbevakningen ekonomiskt för detta. Kustbevakningen är en civil verksamhet som värnar liv, miljö och säkerhet till sjöss. För att Kustbevakningen ska kunna utföra de uppgifter som regeringen ålagt den fattas det 17 miljoner kronor för 2015 och 133 miljoner kronor för 2016. Kustbevakningen har redan varslat personal på grund av att regeringen inte sköt till pengar i vårbudgeten. Verksamheten vid Kustbevakningen kommer att reduceras med ca 30-40 procent. Vad kommer regeringen att göra åt detta?

Anf. 66 Försvarsminister Karin Enström (M)

Herr talman! Kustbevakningen har många och vittomfattande uppgifter som bland annat handlar om miljöskydd, till exempel om att kunna sanera och vidta åtgärder vid stora oljeutsläpp. Peter Rådberg pekar på någonting som Försvarsdepartementet och Regeringskansliet har arbetat med tillsammans med myndigheten Kustbevakningen under en längre tid. Kustbevakningens ekonomiska situation är allvarlig. Sedan en tid tillbaka pågår en process för att finna lösningar, så att vi kan få en bra balans mellan Kustbevakningens uppgifter och ekonomi. Kustbevakningen har inte bara uppgifter som ligger inom ramen för Försvarsdepartementets ansvar, utan även uppgifter som ligger inom ramen för Justitiedepartementets ansvar samt på miljösidan. Det pågår nu ett intensivt arbete i Regeringskansliet för att hitta en lösning på Kustbevakningens ekonomiska problem.

Anf. 67 Peter Rådberg (MP)

Herr talman! När fartyget Prestige bröts itu och förliste mellan Spanien och Portugal 2002 höjdes kravet på att kuststaterna skulle få skydd längs sina kuster. Vid olyckan läckte det ut 60 000 ton olja, och 2 900 kilometer av Spaniens, Frankrikes och Portugals kust drabbades av oljeutsläppen. Sedan 2009 har Kustbevakningen flaggat för att man måste ha den här budgetförstärkningen om man ska kunna uppfylla de säkerhetskrav och miljökrav som regeringen ställt på Kustbevakningen. Om inga pengar skjuts till lämnar regeringen Gotland och Östersjön utan fullgott skydd mot uppenbara hot om oljeutsläpp och försämrad säkerhet till sjöss. Konsekvenserna av oljeutsläpp i Östersjön och utanför Gotland kan bli väldigt kännbara för naturen och även för turistnäringen kring ön. Jag skulle vilja att försvarsministern gav en liten hint om att man tittar över detta. Men faktum är att Kustbevakningen saknar de här pengarna. Får de inte pengarna måste de lägga varsel, och då drabbas miljön och säkerheten i Östersjön.

Anf. 68 Försvarsminister Karin Enström (M)

Herr talman! Jag vill understryka att Kustbevakningen har en allvarlig ekonomisk situation. Det gäller nu att finna lösningar, så att vi får en balans mellan verksamhet och ekonomi. Generaldirektören för Kustbevakningen har varit tvungen att varsla personal redan nu, eftersom det finns regler om ett års uppsägningstid. Men det pågår ett intensivt arbete inom Regeringskansliet för att finna en lösning, så att verksamhet och ekonomi kan vara i balans.

Anf. 69 Johan Forssell (M)

Herr talman! Jag har också en fråga till försvarsminister Karin Enström. Jag tror inte att någon har missat att vi har en delvis ny säkerhetspolitisk utveckling i världen, inte bara långt borta från Sverige utan också närmare oss, med tanke på annekteringen av Krim. Det här innebär förvisso inte något omedelbart hot mot Sverige, men det ställer ändå frågor om vår egen försvarsförmåga och vår egen säkerhet. En viktig del för Sverige är att ha en fungerande undervattensförmåga. Det är naturligt för ett land med en lång kustremsa. Där har det skett en lång process kopplad till Kockums och Saab kring nästa generations ubåtar. Jag undrar hur försvarsministern bedömer möjligheterna för Sverige att kunna anskaffa nästa generations ubåtar som planerat.

Anf. 70 Försvarsminister Karin Enström (M)

Herr talman! Precis så är det. Undervattensförmågan är en vital del av Sveriges samlade försvarsförmåga. Vi har gjort bedömningen från regeringens sida att vi behöver ytterligare stärka vår försvarsförmåga. Då blir ubåtsförmågan en del som vi också måste vara beredda att förstärka. Redan 2010 fattade riksdagen beslut och bemyndigade regeringen att kunna få anskaffa två nya ubåtar av nästa generations ubåt. Sedan dess har det pågått ett arbete för att kunna både beställa nya ubåtar och kunna göra en halvtidsmodifiering av resterande ubåtar. Förutsättningar har inte funnits. FMV har inte kunnat komma vidare och hitta rätt förutsättningar för att kunna göra beställningar. Nu ser läget annorlunda ut. Vi har arbetat intensivt för att hitta en industriell lösning som gör att vi så fort som möjligt kan göra både beställningar på halvtidsmodifiering av ubåtar av Gotlandsklassen och anskaffa två nya ubåtar.

Anf. 71 Johan Forssell (M)

Herr talman! Jag vill tacka för svaret. Det är ett viktigt område både för Sveriges förvarsförmåga och för skattebetalarna som har plöjt ned väldigt stora summor i detta liksom för de tusentals arbetstillfällen som på olika sätt är beroende av att Sverige har den förmågan. Det är ett kostsamt projekt. Ett litet land som Sverige kan inte finansiera det enbart på egen hand. Det är viktigt med en kostnadsdelning med andra nationer. Jag har en följdfråga till försvarsministern om hur hon ser på möjligheten att Sverige framöver ska kunna dela kostnader för projektet med andra länder.

Anf. 72 Försvarsminister Karin Enström (M)

Herr talman! Jag vill först understryka att regeringen nu har pekat ut undervattensförmågan som ett väsentligt säkerhetsintresse för Sverige. Det är också någonting som Försvarsberedningen uppfattar att även riksdagen kommer att ställa sig bakom. Det innebär också att kompetensbasen för att kunna utveckla ubåtssystemen är nödvändigt för att kunna bibehålla och utveckla ubåtsförmågan i Försvarsmakten. Samtidigt är det så att när vi ska anskaffa eller utveckla ny materiel är det en fördel att kunna göra det i samarbete med andra länder. Den industriella lösning som förhoppningsvis nu kommer att finnas kommer att göra det möjligt för internationella strategiska samarbeten där Sverige förhoppningsvis kan dela kostnader i utvecklingen av de nödvändiga men också, det stämmer, avancerade och kostsamma systemen som ubåtssystemen innebär.

Anf. 73 Margareta Larsson (SD)

Herr talman! Jag har två frågor till Maria Larsson som är sammankopplade med varandra. Den ena handlar om stämningsansökningarna som har lämnats in av Jens-Victor Palm som ombud för Sofia Rapp Johansson och Johnny Lindén. Det handlar om gränsen vid 1980 och att Maria Larsson fråntagit de vanvårdade rätten att överklaga Ersättningsnämndens maktfullkomliga beslut. Min första fråga lyder: Är Maria Larsson beredd att ändra lagen innan HD eller Europadomstolen gör det åt statsrådet? Min andra fråga är: Om det nu går så långt att det går till Europadomstolen, kommer Sverige då att medge talan? Eller är man beredd att betala högre advokatarvoden för att bestrida talan, som kunnat bekosta pengar till Johnny Lindén?

Anf. 74 Statsrådet Maria Larsson (KD)

Herr talman! Jag är stolt över att Sverige som ett av få länder i världen har grävt i sin historia om placerade barn. Väldigt många barn i väldigt många länder har omhändertagits och inte fått en tryggare barndom utan en otryggare. De har utsatts för våld och övergrepp på ett otillbörligt sätt. Det är förfärliga historier som skett också i vårt land. Därför har regeringen tillsammans med sju partier i riksdagen gjort en sjupartiuppgörelse om att ersättning ska kunna vara möjlig att få för dem som är drabbade. Efter att ha samlat berättelserna tillsattes en utredning som skulle titta på formerna för det. Den utredningen har legat till grund för den ersättningsnämnd som nu finns och beslutar. Möjligheten finns att söka för dem som är drabbade. Har man fått ett avslag finns möjligheten att söka igen.

Anf. 75 Margareta Larsson (SD)

Herr talman! Jag tackar för svaret, men jag anser ändå inte att jag har fått något svar på mina frågor. Har det exempelvis kommit in nya uppgifter kan de drabbade göra en ny ansökan, men de kan inte överklaga. Det är rent lagvidrigt hur man har gjort det. Jens-Victor Palm är en väldigt namnkunnig advokat. Jag litar fullständigt på att han har gjort en korrekt bedömning av att det strider mot Europakonventionen. Herr talman! Jag bävar inför tanken att Sverige som nation och svarande ska försöka slingra sig undan sitt ansvar och därmed fortsätta att spotta på de personer som inte klarar av att kristallklart komma ihåg på en kvart vad de varit utsatta för när de sitter inför Ersättningsnämnden.

Anf. 76 Statsrådet Maria Larsson (KD)

Herr talman! Ersättningsnämnden arbetar inte som en vanlig domstol. Den hör inte två parter. Den hör en part. Ersättningsnivån är hög jämfört med skadestånd i en domstol. Bevisbördan är lägre. Det är alltså inte en vanlig domstolsprocess som äger rum. Vi har försökt att efter bästa förmåga, sju partier tillsammans, utforma ett regelverk som ska medge och möjliggöra för människor som är drabbade att få ersättning. Det har varit vår grund och vår avsikt, och det är också så jag upplever att Ersättningsnämnden i dag fungerar.

Anf. 77 Ali Esbati (V)

Herr talman! Det pågår som bekant en strejk som har sin upprinnelse i Öresundstågen. Bakgrunden är att operatören Veolia har lagt ett varsel om stora uppsägningar. Människor ska sägas upp men förväntas samtidigt acceptera att återvända som deltids- och timanställda. Detta är oacceptabelt i det fallet och borde vara någonting som inte förekommer på den svenska arbetsmarknaden. Fackförbundet Seko försöker nu ta sitt ansvar och reglera detta avtalsvägen, men arbetsgivarorganisationen Almega vägrar. Därför ser vi nu den viktiga arbetskonflikten. Att arbetande människor tillsammans tar kampen för rimliga villkor tycks dock vara extremt provocerande för somliga. Tunga företrädare för regeringspartiet Folkpartiet har tagit till orda för att begränsa inte de osäkra villkoren utan strejkrätten, denna grundlags- och konventionsfästa mänskliga rättighet. Min fråga till socialminister Göran Hägglund blir därför: Är Folkpartiets syn på att strejkrätten ska begränsas i Sverige någonting som delas av hela regeringen?

Anf. 78 Socialminister Göran Hägglund (KD)

Herr talman! Det pågår en konflikt på den svenska arbetsmarknaden. Det är en fråga för arbetsmarknadens parter. Det är inte en fråga för oss som regering eller för riksdagen att ta ställning till. Det handlar om att parterna har haft kontakter och förhandlingar. Jag hoppas att de ska kunna komma överens så att man har goda villkor för medarbetarna, en väl fungerande tågtrafik i Sverige och att pendlarna återigen kan förlita sig på att tågtrafiken kommer i gång.

Anf. 79 Ali Esbati (V)

Herr talman! Min bedömning är att Folkpartiets ställning i Sveriges regering inte är en fråga för arbetsmarknadens parter utan för regeringen. Det är vad min fråga gällde. Är det som flera tunga folkpartister nu har sagt, nämligen att strejkrätten bör begränsas, en åsikt som delas av regeringen? Vidare är det man strejkar om, det som har föranlett strejken, en effekt av att regeringen för en politik som gör exempelvis att så kallad allmän visstid förekommer, det vill säga att arbetsgivaren inte behöver motivera varför den vill anställa på visstid. Detta försöker man nu reglera genom avtal, och därför uppstår konflikt när arbetsgivaren vägrar. Min första fråga och huvudfråga var: Delar regeringen den ståndpunkt som tunga företrädare för regeringspartiet Folkpartiet har gett uttryck för, nämligen att strejkrätten bör begränsas?

Anf. 80 Socialminister Göran Hägglund (KD)

Herr talman! Jag har bara följt diskussionen via medierna. Jag tror att det är likadant för de flesta av oss här i kammaren. Att politiska partier har ståndpunkter om det som är en lagstiftad del i arbetsmarknadspolitiken är inte ett dugg konstigt. Det är sådant som vi kan ha politiska diskussioner om. Det gäller till exempel hur arbetsrätten ska se ut vad gäller de lagstiftade delarna. Jag tror att representanter för Folkpartiet har pläderat för en förändring av proportionalitetsprincipen. Regeringen har ingen avsikt att förändra den lagstiftning som gäller i dag på området. Jag tror att det är olyckligt om detta är en strid som blir partipolitisk snarare än en fråga för arbetsmarknadens parter. Det regelverk som är lagstiftat gäller. Vi överlåter åt arbetsmarknadens parter att nå överenskommelser som bland annat kan säkerställa att tågtrafiken går igen.

Anf. 81 Tina Acketoft (FP)

Herr talman! Som skåning och folkpartist känner jag mig nästan hugad att ge mig in i föregående diskussion efter att ha kommit från ett Skåne som har varit lamslaget i ungefär två veckors tid. Min fråga går till statsrådet Billström. Sverige har en lång och mycket god tradition av att vara en öppen hamn och ta emot flyktingar som behöver ett tryggt ställe. Vi har haft Irak tidigare och Syrien i allra högst grad. Nu är strider i gång igen i Irak, vilket vi kan läsa om och följa i medierna. Efter några dagar kontrollerar de islamistiska terroristerna i Isis nu stora delar av norra och västra Irak. Hundratusentals människor har redan flytt Mosul in i de kurdiska regionerna. Om situationen fortsätter antar jag att vi sannolikt har en ny flyktingvåg på väg till Europa och till Sverige. Därför är min fråga till migrationsministern: Vilken beredskap har Sverige för att kunna leva upp till de förväntningar som man har på Sverige som en trygg och säker hamn för att ta emot människor på flykt?

Anf. 82 Statsrådet Tobias Billström (M)

Herr talman! Det är precis som Tina Acketoft säger: Utvecklingen i Irak, som delvis är en konsekvens av utvecklingen i inbördeskrigets Syrien, företer alla tecken på en eskalering i en riktning där många, många människor förmodligen kommer att befinna sig på flykt inom kort. De senaste siffror som jag har hört visar att ungefär 500 000 människor nu är internflyktingar i sitt eget land på flykt undan den så kallade Isismilisen. För svenskt vidkommande ska man naturligtvis komma ihåg att effekter i det svenska migrationssystemet och i det europeiska asylsystemet ofta sker längre fram. Det sker inte omgående, utan längre fram. Icke desto mindre utgår jag ifrån att våra berörda myndigheter, framför allt Migrationsverket, kommer att ta utvecklingen på största allvar och ta in detta i den omvärldsbevakning som måste finnas. Man får inte heller glömma bort att det också finns organ på europeisk nivå, framför allt Easo, det europeiska stödkontoret för asylfrågor, som är en EU-myndighet som har en roll att spela tillsammans med organisationer som UNHCR.

Anf. 83 Tina Acketoft (FP)

Herr talman! Jag tackar statsrådet Billström för svaret. Det känns gott att vi är på samma sida i de här frågorna. Nästan alla partier i riksdagen delar övertygelsen att Sverige har ett ansvar och att vi vill leva upp till detta. Därför gör det mig orolig när jag träffar mina folkpartistiska kolleger runt omkring i landet, och för den delen också andra partiers företrädare. Det är kommunföreträdare som vill stå upp, som vill ordna boende och som vill se till att kunna ta emot. Men de mäktar helt enkelt inte med att hantera detta eftersom Migrationsverket står och knackar på dörren och har 100 människor som ska tas hand om med 14 dagars varsel. Min fråga till statsrådet är ännu en gång: Vad kan vi göra för att se till att framförhållningen blir bättre så att vi kan ta emot de här människorna, ge dem ett vettigt uppehälle och se till att de kan få ta del av vår svenska nation?

Anf. 84 Statsrådet Tobias Billström (M)

Herr talman! Precis som jag sade i mitt föregående inlägg gör världsläget att många människor söker asyl i Sverige just nu. Det är också många människor som beviljas uppehållstillstånd. Det gör att Migrationsverkets boenden är fulla, och man måste använda sig av så kallade tillfälliga boenden. Lösningen på det problem som Tina Acketoft pekar på med att framförhållningen inte alltid är så snabb som man skulle önska är att fler kommuner solidariskt ställer upp och bereder dem som har fått uppehållstillstånd möjligheten att få plats ute i kommunerna för etablering. Då skulle det egentligen inte finnas något behov av denna typ av tillfälliga boenden, och den diskussion vi har här och nu i kammaren skulle vara helt obehövlig. Lösningen för att förbättra kvaliteten i mottagandet av asylsökande och för att sänka kostnaderna är att förmå landets kommuner att öppna för kommunplacering av de nyanlända som har fått uppehållstillstånd. Det är ett ansvar som åvilar oss alla oavsett partifärg i den här kammaren - de partier som står upp för en öppen och human asylpolitik - att föra detta samtal.

Anf. 85 Ingela Nylund Watz (S)

Herr talman! Min fråga går till socialministern. I måndags presenterade Vårdförbundet sin sommarrapport, som visar att det råder större eller allvarlig brist på sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor i princip i hela landet inför sommaren. Värst är dock läget i storstadsregionerna. Vårdförbundet känner och pekar nu på en allvarlig oro för patientsäkerhetsläget inför sommaren. Landstingsmoderaterna i Stockholm presenterade sina åtgärder inför den akuta sommarsituationen två och en halv vecka innan sommarsemestrarna börjar. De sätter som vanligt sitt hopp till att personalen ska skjuta på sina semestrar. Anser socialministern att en sådan planering borgar för en god patientsäkerhet?

Anf. 86 Socialminister Göran Hägglund (KD)

Herr talman! Jag vet att runt om i Landstingssverige är detta en fråga som är allt annat än obekant. Detta är någonting som landstingspolitiker och landstingsledningar arbetar med runt om i Sverige oavsett partipolitisk färg. Det är ett svårt problem att hantera. Vi har en situation då efterfrågan på vård inte låter sig enkelt planeras och där alla människor i vårt land som har ett arbete har möjlighet och rätt att få sammanhängande ledighet under sommaren. Detta gör naturligtvis att vården utsätts för påfrestningar. Det innebär att man gör stora ansträngningar med en del lock och pock för att få medarbetarna att bidra på olika sätt. Det innebär att man rekryterar vikarier, personer som fortfarande studerar och så vidare - allt för att säkerställa så långt det över huvud taget går att vården ska fungera på precis samma goda sätt som den tenderar att göra under resten av året.

Anf. 87 Ingela Nylund Watz (S)

Herr talman! Sommarkaos i sjukvården är ingenting som har uppstått just nu, socialministern. Detta är någonting som har blivit en väletablerad företeelse och som årligen riktar ljuset mot precis de problem som vi ser och den pressade situation som kommuner och landsting upplever men som framför allt personalen får bära. Jag undrar fortfarande om socialministern anser att den planeringscykel som Stockholmsmoderaterna och den borgerliga landstingsledningen i Stockholm har och som träder i kraft två och en halv vecka före sommarperioden borgar för en god patientsäkerhet. Jag fick inte svar på den frågan. Jag skulle också vilja fråga socialministern, som en följd, om han anser att sjukvårdens resurser är tillräckliga för att upprätthålla en god patientsäkerhet årets alla dagar.

Anf. 88 Socialminister Göran Hägglund (KD)

Herr talman! Svaret på den senare frågan är ja. När det handlar om planeringen är Ingela Nylund Watz naturligtvis inte så blåögd att hon tror att den sattes i gång för två och en halv vecka sedan. Detta är ett arbete som i Stockholms läns landsting precis som i alla andra landsting har pågått under en mycket lång tid. Precis som Ingela Nylund Watz säger är inte detta ett nytt problem, utan det är ett ständigt problem. Jag tycker att frågan förtjänar ett lite djupare resonemang än att möjligen ge åhörarna inställningen att detta handlar om vilken politisk majoritet som styr. Det ser likadant ut vare sig vi talar om det ena eller det andra landstinget oberoende av vilka det är som styr. Detta är en utmaning för vården. Det finns inte ett alexanderhugg som kommer att lösa frågan, utan det kommer fortsatt att vara viktiga uppgifter för landstingsledningarna att planera vården på ett sådant sätt att vi bäst kan möta de utmaningar som följer av de sammanhållna sommarledigheterna.

Anf. 108 Socialminister Göran Hägglund (KD)

Herr talman! Låt oss först konstatera att större satsningar på underhåll aldrig någonsin har genomförts. Vi har att beta av långvariga brister i underhållet som tidigare inte var finansierat av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Regeringen gör nu rekordsatsningar. När det handlar om formuleringar i regleringsbrev tror jag att alla som vet vad regleringsbrev är förstår att det är omöjligt för något statsråd att överblicka alla de hundratals regleringsbrev som existerar och varje formulering i dem. Jag vill be frågeställaren att ställa frågan till ansvarig minister om formuleringen i regleringsbrevet, så får hon säkert ett svar.

Anf. 109 Margareta B Kjellin (M)

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Larsson. Vi kommer alla ihåg tragedin i Karlskrona när en åttaårig ficka dödades i sitt hem. Vi vet också att det fanns anmälningar om att det fanns risk för att ett barn for illa, men anmälningarna upptäcktes aldrig. Det här har gett upphov till mycket diskussioner om hur man ska hantera sådana här anmälningar för att säkerställa att det inte upprepas igen. Nu undrar jag: Vad anser ministern att man måste göra för att i tid skydda barn, så att inte fler tragedier inträffar?

Anf. 110 Statsrådet Maria Larsson (KD)

Herr talman! Det är verkligen en fruktansvärd tragedi när någonting så här hemskt händer, att ett barn dödas. Vi måste naturligtvis göra allt för att förhindra att så sker. Även om det är kommunerna som har huvudansvaret för att socialtjänsten fungerar väl har vi stött kommunerna genom utvecklingsarbete och också med ny lagstiftning - detta för att förbättra den sociala barn- och ungdomsvården. Socialtjänsten ska göra en omedelbar skyddsbedömning för att kunna göra ett omedelbart ingripande. Man ska bedöma barnets behov av skydd direkt. Vi har också faststället en tidsgräns för när man måste inleda en utredning. Det finns i dag en 14-dagarsgräns för det. Den kom till den 1 januari 2013. Vi har också förtydligat att socialnämnden är skyldig att se till att det finns rutiner för hur man hanterar den här typen av ärenden. Det finns ett kvalitetsledningssystem.

Anf. 111 Margareta B Kjellin (M)

Herr talman! En del röster i diskussionen har hävdat att en nationell handlingsplan skulle vara svaret på hur den sociala barnavården ska skötas. Jag undrar hur ministern ser på det kravet.

Anf. 112 Statsrådet Maria Larsson (KD)

Herr talman! Jag försöker dammsuga på alla förslag som kan förbättra socialtjänstens arbete, och det är jag övertygad om att socialtjänsten också uppskattar. Men det jag har sett hittills som förslag är egentligen sådant som vi redan arbetar med eller har satt i gång. Jag lyssnar naturligtvis gärna vidare, men vi inför nu från den 1 juli en behörighet för dem som ska göra barnutredningar. Vi har just nu en kompetenssatsning på socialtjänsten när det gäller barnavårdsärenden, och den pågår flera år framåt. Vi har en utredning som tittar på tvångsomhändertagandet av barn, LVU, och ser över hela den lagstiftningen. Dessutom vill vi stärka barns rätt ytterligare genom att se på om ett införlivande av barnkonventionen i svensk lag kan stärka barns rättigheter och skydda barn på ett bättre sätt. Det är alltså en rad åtgärder på gång. Detta är ett område som regeringen har jobbat enormt mycket med, och ändå finns det mycket kvar att göra.

Anf. 113 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Något som debatteras alldeles för lite är den rådande bostadssituationen. Det råder stor bostadsbrist, främst i våra storstäder. Detta är en situation som är mycket allvarlig, inte bara för att en enskild person kan riskera att stå utan bostad utan också för att det påverkar val av studier och arbete. Det presenteras hela tiden olika lösningar på bostadsbristen, och så har det varit en längre period. Men faktum kvarstår att ett av de problem som få diskuterar kommer aldrig fram. I år kan uppemot 70 000 människor komma att söka asyl i Sverige. Samtidigt byggs det inte tillräckligt med bostäder. Min fråga till migrationsministern är om han inte inser hur allvarligt detta är och om man inte bör överväga en förändrad politik.

Anf. 114 Statsrådet Tobias Billström (M)

Herr talman! Frågan som det handlar om är inte huruvida det finns en bostadsbrist i Sverige, för det är vi alla överens om. Frågan är i stället hur vi ska hantera den situation som uppstår när vi får flaskhalsar på den svenska bostadsmarknaden som uppstår på grund av att många människor kommer på kort tid. Låt oss illustrera vad problemet egentligen handlar om: Antalet människor som i dag befinner sig i en situation där de inte kan lämna Migrationsverkets asylboenden och gå över till kommunetablering i landets kommuner är 10 700. Det är 10 700 personer som vi pratar om. Det är klart att detta skulle kunna lösas om det fanns en ökad solidaritet mellan landets kommuner. Den stora bilden när det gäller bostadsbristen i Sverige är helt riktig. Den arbetar kommunerna och staten med i en dialog som framför allt handlar om den politik som min kollega Stefan Attefall, bostadsministern, för på det här området. Vi kommer successivt att utöka möjligheterna till bostadsbyggande i Sverige, inte minst i storstadsregionerna. Men försök inte koppla ihop de här frågorna på det här viset, för det är inte som du påstår.

Anf. 115 Markus Wiechel (SD)

Herr talman! Migrationsministern är naturligtvis fullt medveten om att Sverige har skrivit på Dublinförordningen, vilket faktiskt löser en hel del av de problem som vi har i dag. Faktum kvarstår: 85 procent av landets kommuner har allvarlig brist på hyresrätter i dag. Trots att flera förslag, som bland andra Stefan Attefall har kommit med, kan förbättra situationen är den ohållbar. Migrationsverket har från januari till april i år lagt över 172 miljoner på att hyra lägenheter. Med 70 000 asylsökande på ett år kan vem som helst förstå att den här ekvationen inte går ihop. I nuläget är det så illa att Migrationsverket dessutom tar över tillfälliga boenden och kastar ut befintliga hyresgäster på gatan, samtidigt som högt uppsatta politiker och andra försvarar det. Min följdfråga är: Hur kan migrationsministern försvara det som sker i dag - att man tar bostäder från folk och låter Migrationsverket gå före i kön?

Anf. 116 Statsrådet Tobias Billström (M)

Herr talman! När man får ett hastigt påkommet tryck av människor som behöver skydd undan förtryck, förföljelse, krig, våldtäkter och död ute i världen är det vår plikt här i landet att stå upp för deras rätt att få skydd. Det gör vi också. Det går inte att undvika att du får flaskhalsar. Dessa flaskhalsar är, till skillnad från vad Markus Wiechel försöker göra gällande, inte alls omöjliga att bygga bort. Jag har redan nämnt den siffra som vi pratar om: 10 700 personer. Det är klart att detta skulle kunna lösas om vi hade lite större samordning och lite större samverkan mellan landets kommuner i den här frågan, så att de människor som har fått uppehållstillstånd kan få kommunetablering. Till skillnad från vad Markus Wiechel påstår spelar inte Dublinförordningen någon roll i det här sammanhanget. De människor som har kommit har bedömts enligt de regler och riktlinjer som finns i svensk asylpolitik och asyllagstiftning och har fått uppehållstillstånd. De människorna kommer att bo kvar i det här landet. Då måste de ha någonstans att bo, och det måste vara ute i landets kommuner. Därför måste vi gemensamt hantera detta, och det kommer vi också att göra, men vi kommer inte att följa den politik som Markus Wiechel och hans parti förespråkar.

Anf. 121 Gustav Nilsson (M)

Herr talman! Min fråga går till socialminister Göran Hägglund och handlar om nödvändig tandvård enligt socialtjänstlagen. År 2011 utformade Socialstyrelsen för första gången nationella riktlinjer för vuxentandvård. Samtidigt som vi har nationella riktlinjer kan vi konstatera att det ibland skiljer mellan kommunernas socialnämnder i bedömningen när det gäller ekonomiskt bistånd för tandvård. Kommunernas bedömningstandläkare och förtroendetandläkare har här en viktig roll i sin bedömning. Bedömningstandläkaren måste vara väl uppdaterad, så att riktlinjer följs vad gäller åtgärder och behandling. Den enskilde tandläkaren, som kliniskt ska behandla, kan annars komma i svåra situationer beträffande lämpliga åtgärder och ersättning för utfört arbete. Min fråga är om socialministern ser behov av en utvärdering vad gäller nödvändig tandvård enligt socialtjänstlagen, så att nationella riktlinjer följs och så att man får en bra tandvård, oavsett vilken kommun man bor i.

Anf. 122 Socialminister Göran Hägglund (KD)

Herr talman! Jag uppfattar det som att frågan handlar om ekonomiskt bistånd från kommunen för att utföra vissa akuta eller direkt nödvändiga tandvårdsinsatser gentemot personer som själva inte har resurser för att finansiera det här. Jag har inte hört att den här frågan har aktualiserats gentemot departementet av vare sig enskilda personer, myndigheter, företag eller andra på det här området. Men jag vill ändå säga att det naturligtvis inte ska vara så att enskilda personer eller yrkesutövare som vill hjälpa de här personerna ska hamna i knipa om myndigheterna inte klarar av att kommunicera med varandra på ett förnuftigt sätt. Om den här frågan aktualiseras gentemot departementet för att det finns ett sådant problem är vi naturligtvis beredda att titta på detta.

Frågestund