Frågestund

Frågestund 11 juni 2015
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenMats Green (M)
  2. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mehmet Kaplan (MP)
  3. Hoppa till i videospelarenMats Green (M)
  4. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mehmet Kaplan (MP)
  5. Hoppa till i videospelarenStefan Jakobsson (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  7. Hoppa till i videospelarenStefan Jakobsson (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  9. Hoppa till i videospelarenAnders W Jonsson (C)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
  11. Hoppa till i videospelarenAnders W Jonsson (C)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
  13. Hoppa till i videospelarenErik Ezelius (S)
  14. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  15. Hoppa till i videospelarenErik Ezelius (S)
  16. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  17. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  18. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  19. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  20. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  21. Hoppa till i videospelarenNooshi Dadgostar (V)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mehmet Kaplan (MP)
  23. Hoppa till i videospelarenNooshi Dadgostar (V)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mehmet Kaplan (MP)
  25. Hoppa till i videospelarenChrister Nylander (FP)
  26. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  27. Hoppa till i videospelarenChrister Nylander (FP)
  28. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  29. Hoppa till i videospelarenEmma Nohrén (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Isabella Lövin (MP)
  31. Hoppa till i videospelarenEmma Nohrén (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Isabella Lövin (MP)
  33. Hoppa till i videospelarenEmma Henriksson (KD)
  34. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  35. Hoppa till i videospelarenEmma Henriksson (KD)
  36. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  37. Hoppa till i videospelarenNina Lundström (FP)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mehmet Kaplan (MP)
  39. Hoppa till i videospelarenNina Lundström (FP)
  40. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Mehmet Kaplan (MP)
  41. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  42. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  43. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  44. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  45. Hoppa till i videospelarenMaria Andersson Willner (S)
  46. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Margot Wallström (S)
  47. Hoppa till i videospelarenMaria Andersson Willner (S)
  48. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Margot Wallström (S)
  49. Hoppa till i videospelarenMichael Svensson (M)
  50. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  51. Hoppa till i videospelarenMichael Svensson (M)
  52. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  53. Hoppa till i videospelarenUlrika Carlsson i Skövde (C)
  54. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  55. Hoppa till i videospelarenUlrika Carlsson i Skövde (C)
  56. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Gustav Fridolin (MP)
  57. Hoppa till i videospelarenSusanne Eberstein (S)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
  59. Hoppa till i videospelarenSusanne Eberstein (S)
  60. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 60

Anf. 36 Mats Green (M)

Fru talman! Min fråga riktar sig till bostadsminister Mehmet Kaplan.

Anna Kinberg Batra kunde i gårdagens partiledardebatt konstatera att Miljöpartiet är det parti som allra starkast i Sveriges riksdag motsätter sig alla förslag för att göra det lättare att bygga bostäder i Sverige. Likaså är Miljöpartiet det parti i Sveriges kommuner som flest gånger, fler än alla övriga partier, har motsatt sig nya bostadsbyggnationer.

Mot denna bakgrund är det ganska anmärkningsvärt, fru talman, att det är just Miljöpartiet som inom regeringen ansvarar för att det byggs fler bostäder i Sverige. Om liknelsen tillåts mig är det ungefär som att sätta en ateist på biskopsbänken.

Bostadsfrågan är en av Sveriges absolut största samhällsutmaningar, oavsett om vi talar om Stockholm eller Luleå eller mitt eget Småland.

Min fråga till bostadsministern är om han avser att fortsätta det förenklingsarbete vad gäller buller och strandskydd som alliansregeringen inledde för att stimulera bostadsbyggande i hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).


Anf. 37 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

Fru talman! Tack för frågan, Mats Green! Vi har en exceptionell bostadssituation i Sverige som kräver exceptionella åtgärder.

Regeringen har nu gjort en historisk bostadssatsning på 6,7 miljarder kronor, varav 3,2 miljarder går till att bygga fler små, klimatsmarta hyresrätter. På fem månader har vi ställt om Sverige från en passiv moderatledd bostadspolitik för dem som redan har en bostad till en aktiv och modern bostadspolitik som fokuserar på klimatsmarta bostäder för unga och studenter, de grupper som har det svårast på bostadsmarknaden.

Vi satsar de här 6,7 miljarderna per år på att lösa bostadsbristen. Frågan som jag ställde till Moderaternas bostadspolitiska talesperson tidigare i veckan var: Hur mycket satsade den moderatledda regeringen på bostadspolitik? Jag fick inget svar.

Vi satsar de här pengarna, och vi kommer också att jobba vidare med regelförenklingsarbetet.


Anf. 38 Mats Green (M)

Fru talman! Jag noterar att jag inte får något svar på mina frågor om flexiblare bullerregler och ett flexiblare strandskydd.

Bara för att man säger att man har en aktiv bostadspolitik, fru talman, innebär det inte att man har det. Det är tack vare alla de åtgärder som alliansregeringen införde som vi nu har det högsta bostadsbyggandet i Sverige på flera decennier.

Jag vill ha svar på frågan. Hur kan vi stimulera ytterligare bostadsbyggande i hela Sverige, i Stockholm och storstäder såväl som utanför Sveriges tätorter? Jag efterfrågar åtgärder från regeringen.

Återigen: Tänker den rödgröna regeringen fortsätta med förenklingar och uppluckringar av bullerregler och strandskydd för att göra det möjligt att bygga bostäder i hela Sverige? Ett klart svar för en gångs skull, ja eller nej på den frågan, skulle uppskattas, herr minister.

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).


Anf. 39 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

Fru talman! Tack så mycket för uppföljningsfrågan, Mats Green! Det var det jag sa i slutet av mitt förra inlägg: Vi kommer att jobba vidare med regelförenklingsarbetet, för det är en viktig del av bostadspolitiken.

Men det regeringen har gjort nu är att växla upp från en enkelspårig syn på bostadspolitiken: att regelförenklingar i sig ska leda till allt det byggande som behövs, framför allt för unga och studenter - unga som har vuxenlivet på vänt och studenter som söker in på en högskola men inte kan räkna med att få en studentbostad förrän studietiden är över.

Det här är reella problem. Det är problem som vi har sett och identifierat, och under loppet av det här halvåret har vi presenterat en stor bostadspolitisk satsning med reda pengar - 6,7 miljarder kronor. Jag får inte något svar från någon moderat politiker på hur mycket Moderaterna tänker satsa på bostadspolitiken.


Anf. 40 Stefan Jakobsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Gustav Fridolin, vilket han säkert har gissat.

Den svenska skolan har inte direkt fått en flygande start under ministerns första tid. Däremot har Shanghais skolor under de senaste 30 åren flugit från absoluta botten till toppen. Tyvärr har Sverige gått i motsatt riktning under samma tid.

Nu har Sverigedemokraterna lyssnat på OECD och försökt lyssna in. Vi har i dag lämnat in två utskottsinitiativ om Shanghaimodellen. Ministern kan väl bara nicka ifall han kan bekräfta att han har hört talas om Shanghaimodellen.

Det ena initiativet gäller en statlig utredning av nationella karriärtjänster samt en löne- och utvecklingstrappa för våra lärarkollegor med både en frivillig och en obligatorisk del. Vi har ju många utmaningar i skolan - man får inte hjälp som nyutexaminerad, och det är svårt att locka tillbaka lärare som har lämnat yrket, svårt att behålla lärare i yrket och svårt att attrahera folk till yrket.

Hur ser ministern på att sluta med plåsterlösningarna som vi konstant håller på med i utskotten och faktiskt sätta sig ned och titta på Shanghaimodellen - på riktigt?


Anf. 41 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Tack för frågan, Stefan Jakobsson! Vi sitter just nu ned med parterna. Vi sitter ned med arbetsgivarna för Sveriges lärare och med facken och tittar på hur vi kan tillföra pengar som gör att parterna kan höja lärarnas löner. Helene Hellmark Knutsson har ett särskilt ansvar att föra de samtalen så att vi kan landa i att 3 miljarder kan tillföras på årsbasis med början någon gång nästa år för att man på det sättet ska åstadkomma höjda lärarlöner.

Ja, lärarlönerna och löneutvecklingen är en viktig del för att lärare ska kunna stanna i yrket. Därmed inte sagt att det är den enda delen. Självklart handlar det också - som inte minst Stefan Jakobsson har sagt när jag har lyft fram lönerna - om arbetsmiljöfrågor, om att man ska få tid för sitt uppdrag och om att politiken ska ha tillit.

Det är just det där sista som gör att vi inte tror på snabba politiska utspel utan snarare på att professionen ska kunna ta ledningen i skolutvecklingen. Det är därför vi ser till att det är parterna som får leda det här arbetet.


Anf. 42 Stefan Jakobsson (SD)

Fru talman! Tack, Gustav! Jag fick inte riktigt svar på frågan huruvida Shanghaimodellen kommer att involveras i det här. Jag hoppas att Gustav Fridolin sätter sig ned och läser de två utskottsinitiativen som vi har lämnat in i dag.

Det andra initiativet som vi har lämnat in gäller en statlig utredning om en förbättrad lärarutbildning, där fokus kan läggas på ledaregenskaper, pedagogik och kognitivt kunnande. Det är där OECD trycker på att vi saknar lärarkunskaper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I dagsläget finns det till exempel någonting som heter icke-verbal kommunikation. Man ska gnugga näsan och rumpan mot varandra för att lära sig hur man umgås icke-verbalt. Jag kan se att det kan ta en ände med förskräckelse för mig som manlig lärare om jag skulle ställa mig och gnugga rumpan mot någon av eleverna.

Lägstanivån för att komma in på lärarutbildningen i Borås var 0,05 på högskoleprovet. Är det dessa personer som förväntas utveckla skolan?

Jag har hört uttrycket att det är lättare att flytta en kyrkogård än att förändra lärarutbildningen, så jag förstår att utbildningsministern säkert inte har något lätt jobb att göra. Men hur ser ministern på Shanghaimodellen som förs fram, och hur är han beredd att förändra eller implementera den?


Anf. 43 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! För det första: Sverige har en mycket god lärarutbildning. Den har utvecklats genom åren. Vi har i brett politiskt samförstånd i den här riksdagen försökt säkerställa att den knyts närmare samman med lärosätena.

Vi har såklart flera utmaningar kvar, inte minst att se till att metodikutvecklingen och kopplingen till det faktiska arbetslivet som lärare blir starkare - och att det blir fler sökande. Den viktigaste kvalitetsfaktorn är ju att det finns många studenter som vill gå utbildningen. Då är det också lättare att höja kvaliteten på den.

För det andra: En av de saker OECD särskilt trycker på är att den svenska lärarkåren måste ha förutsättningar att gå från compliance, anpassning till ständigt skiftande politiska direktiv och idéer, till ownership, ägarskap över skolutvecklingen. Det är därför vi har sagt att det inte är vi som ska bestämma vilka löneutvecklingsmodeller man ska ha i läraryrket. Vi ska se till pengarna finns för att göra det. Det är därför staten genom Helene Hellmark Knutssons inbjudan för samtal med parterna om att ge dem möjlighet att höja lärarnas löner.


Anf. 44 Anders W Jonsson (C)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hellmark Knutsson. Läkarbristen i de fyra nordligaste landstingen är ett jätteproblem. Det blir inte bättre av att vänsterpartierna gör allt de kan för att skrämma bort alla läkare som vill jobba hos privata vårdgivare. Längst har man gått i Västernorrland, där man till och med vill sätta stopp för de privata hälsocentralerna.

En positiv kraft under åren har varit den regionaliserade läkarutbildningen. I dag bedriver man läkarutbildning i såväl Luleå som Sundsvall och Östersund, förutom i Umeå. Vi vet att närmare 80 procent av de läkarstudenter som läser på dessa utlokaliserade program väljer att stanna kvar och göra sin AT där.

Nu har Umeå universitet aviserat att man tänker sätta stopp för detta. Man vill dra ned på den regionaliserade läkarutbildningen. Detta skulle få förödande konsekvenser för läkartillgången i Norrland.

Min fråga till statsrådet Hellmark Knutsson är: Vad kommer statsrådet att göra för att garantera en regionaliserad läkarutbildning i norra Sverige?


Anf. 45 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Anders W Jonsson, för frågan! Det är mycket angeläget att vi har en högre utbildning och forskning av hög kvalitet i hela landet, inte minst för att säkerställa kompetensförsörjningen. Jag tror att vi två delar den uppfattningen.

Tyvärr trodde den förra regeringen att man kunde koncentrera den högre utbildningen till ett fåtal stora universitet. Nu är det lärosätena som i sin autonomi jobbar med utformningen av utbildningarna. Detta har varit, precis som du säger, en mycket lyckosam satsning. Det visar också hur viktigt det är att man får kompetensutveckla sig och utbilda sig där man sedan ska vara verksam.

Det är klart att vi kommer att fortsätta hålla den här dialogen med våra lärosäten om hur vi säkerställer kompetensförsörjningen i hela landet, så också när det gäller de norra länen. Men jag vill säga att detta med dimensionering och utformning ändå i huvudsak är en fråga för lärosätena.


Anf. 46 Anders W Jonsson (C)

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Under Alliansens åtta år vid regeringsmakten byggde man ut läkarutbildningen från 900 platser till 1 400 platser. Inte minst var det en satsning på den norra regionen. Jag blir lite förvånad över den passivitet som statsrådet uppvisar. Här har vi ett allvarligt hot mot läkarförsörjningen i hela Norrland. Inte minst gäller det den klappjakt som man från vänstersidan bedriver på de privata sjukvårdsorganisatörerna där uppe. Och nu är Umeå universitet berett att rikta ett verkligt dråpslag mot den regionaliserade läkarutbildningen.

Statsrådet nöjer sig med att säga att detta är upp till Umeå universitet och att hon inte tänker lägga sig i det. Det är ju i praktiken det svaret som ges.

Jag hoppas verkligen att statsrådet nu utnyttjar möjligheten att ta direktkontakt med Umeå universitet och förklara att detta är en fråga av yttersta betydelse för att vi ska kunna garantera en bra och säker sjukvård i hela Norrlands inland.


Anf. 47 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Fru talman! Jag kanske inte uttryckte mig tillräckligt tydligt, eller så lyssnade inte riksdagsledamoten tillräckligt uppmärksamt. Jag sa just att vi avser att ha en dialog om hur vi säkerställer kompetensförsörjningen i hela landet och hur man jobbar.

Vid mitt lärosätesbesök vid Umeå universitet redovisade man just arbetet med den regionaliserade läkarutbildningen och det positiva utfall som den har haft. Jag tycker som sagt att detta är ett av många exempel som visar på vikten av att det finns högre utbildning i hela landet och att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen kan göras på olika orter runt om i landet. Detta måste vi säkerställa. Därför är det viktigt när vi nu bygger ut den högre utbildningen att platserna tillfaller hela landet och inte bara de stora städerna.


Anf. 48 Erik Ezelius (S)

Fru talman! Min fråga är mer av allmänpolitisk karaktär och riktar sig därför till statsrådet Gustav Fridolin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

På DN Debatt i dag skriver Stefan Löfven och Magdalena Andersson att regeringen kommer att sänka skatten för våra pensionärer från och med 2016. Det är mycket positivt och ett bra besked för landets pensionärer. Pensionärsskatten har varit orättvis från början och skulle aldrig ha blivit införd. Av artikeln framgår också att regeringen kommer att fortsätta förbättra situationen för Sveriges äldre genom att investera i jämlik sjukvård, höja kvaliteten i äldreomsorgen och genomföra en jobbagenda som gör att fler jobbar och därmed säkrar pensionerna. Det är en politik som värnar om de äldre i samhället.

Jag tror på blocköverskridande överenskommelser och uppgörelser för att våra äldre ska känna att pensionärernas förutsättningar tas till vara. Därför undrar jag om ministern ser öppningar för att samverka över blockgränserna när det gäller pensionärernas villkor.


Anf. 49 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Tack, Erik Ezelius, för en viktig fråga! Vi har sedan länge ett mycket välfungerande blocköverskridande samarbete om pensionssystemet i den så kallade Pensionsgruppen. Men därutöver finns det frågor som inte handlar direkt om systemet men som minst lika mycket rör pensionärernas livskvalitet och vardag. Det handlar om kvaliteten för dem som tar del av äldreomsorgen, hemtjänsten och så vidare, liksom om den ekonomiska möjligheten att leva ett gott liv även när man blivit äldre. Där är inte minst skattefrågan viktig. Den orättfärdiga pensionärsskatten är, precis som Erik Ezelius säger, en avgörande fråga.

Även om det var saker och ting som försämrades under den förra regeringen har jag svårt att tro att alla partier som satt i den förra regeringen vill ha det så. Finns det vilja att samarbeta för att förbättra villkoren för landets pensionärer också ekonomiskt är regeringen absolut öppen för det.


Anf. 50 Erik Ezelius (S)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. I tider av politisk osäkerhet på grund av det parlamentariska läget i den här kammaren är strävan efter blocköverskridande överenskommelser av vikt för att skapa långsiktiga lösningar. För de äldres skull i samhället ser jag därför fram emot regeringens fortsatta arbete med att finna ett brett parlamentariskt stöd i den här frågan.


Anf. 51 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Stort tack, Erik Ezelius! Det finns många frågor som berörs av detta. Den satsning som i dag har presenterats av regeringen för att säkerställa att vi tar steg för att de pensionärer som behöver det allra mest får en skattelättnad och att vi minskar den ojämlikhet i skattesystemet som infördes under den borgerliga regeringen är ett steg som jag hoppas och tror att flera även i de borgerliga bänkarna i riksdagen välkomnar.


Anf. 52 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! I dagens nummer av Svenska Dagbladet kan man läsa att regeringen välkomnar en eventuell försäljning av Vattenfalls tyska brunkolsverksamhet. Det är en fråga som har varit aktuell tidigare, inte minst inför valet, då det var ganska högt tonläge från riksdagens partier med olika uppfattningar i frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Inför valet gav Miljöpartiet uttryck för en ganska tydlig uppfattning att man vill behålla och senare lägga ned verksamheten, liksom man gav löfte om att detta skulle vara bland de första regeringsbesluten. Nu kan vi konstatera att Miljöpartiet och regeringen i dagens tidning ger uttryck för en direkt motsatt uppfattning. Man välkomnar en försäljning.

Därför riktar jag min fråga till statsrådet Fridolin: Ska man tolka detta som att Miljöpartiet har bytt fot, ändrat uppfattning och numera är för en försäljning av den tyska brunkolsverksamheten?


Anf. 53 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Jag skulle råda Lars Hjälmered att läsa på innan han gör den här typen av inlägg i Sveriges riksdag. Vi var också före valet fullt medvetna om hur den svenska lagstiftningen ser ut och hur den tyska lagstiftningen ser ut, till exempel om det faktum att man inte kan lägga ned ett kolkraftverk utan att det finns ett beslut i Tyskland om det.

Därför var vårt vallöfte mycket tydligt. Det framfördes till exempel av mig, av statsrådet Lövin och vår partikollega Maria Wetterstrand på en pressträff före valet: Vi ska stoppa den expansion av brunkolsgruvor som har förekommit under Fredrik Reinfeldts regeringstid. Något av det första som den nya regeringen uttalade var också att den expansion av brunkolsgruvor som har pågått inte ska fortsätta.

Nu vill vi ställa om Vattenfalls verksamhet till att vara ledande i den gröna omställningen. Då måste man också se över hur det ser ut med det befintliga kolkraftverken och det befintliga innehavet. Till regeringen har inte inkommit några förslag om försäljning, och regeringen har därför inte haft någon fråga om detta att pröva.


Anf. 54 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Vi kan konstatera att Miljöpartiet gav uttryck för en uppfattning före valet och att regeringen och Miljöpartiet nu efter valet ger uttryck för direkt motsatt uppfattning. Det handlar om en principfråga om hur man ser på denna verksamhet, som köptes in för drygt tio år sedan på uppdrag av den dåvarande socialdemokratiska regeringen, och hur man ser på brunkolsverksamhetens framtid. Är det rimligt att Vattenfall håller på med denna tyska brunkolsverksamhet? Man landar då i en principuppfattning - ska man behålla för att senare lägga ned, eller ska man öppna för en försäljning?

Miljöpartiet gav före valet uttryck för en uppfattning. Regeringen ger nu, senast i dagens Svenska Dagbladet, uttryck för en direkt motsatt uppfattning. Därför upprepar jag min fråga: Ska man tolka detta som att Miljöpartiet har bytt fot, ändrat uppfattning och nu är för en försäljning av den tyska brunkolsverksamheten?


Anf. 55 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Jag tror ändå att syftet med den här typen av övningar är att man ställer frågor, får svar, lyssnar in och ställer motfrågor, att man lite lyssnar på varandra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag var ganska tydlig. Jag var tydlig före valet, och jag var tydlig nu med vad som var vårt viktigaste vallöfte, nämligen att den expansion av brunkolsgruvor som pågick under Fredrik Reinfeldts regeringstid skulle avbrytas. En av de första sakerna som regeringen kunde uttala var: Vi vill inte fortsätta den expansion som har pågått under Fredrik Reinfeldts tid.

Frågan är inte färdig med det. Precis som Lars Hjälmered påpekar och som jag sa i mitt förra svar måste vi nu styra om Vattenfall till att på riktigt vara ledande i den gröna omställningen, precis som det står i ägardirektiven för Vattenfall.

Då finns det en fråga att hantera med de stora och - vilket är lätt att konstatera i efterhand - felaktiga inköp som har gjorts på kontinenten. När den frågan prövas kommer det att aktualiseras av bolaget genom en förfrågan till regeringen. Någon sådan förfrågan finns inte, och därför kan regeringen inte heller uttala sig om hur man ska göra.


Anf. 56 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Min fråga riktar sig till bostadsminister Mehmet Kaplan.

Under de senaste åtta borgerliga åren har stora delar av allmännyttan sålts ut. Bara i Stockholm kan vi se att stora områden nästan har utraderats från allmännyttan av de borgerliga partierna. Det har gjort det betydligt svårare att hitta en bostad för en normalinkomsttagare eller att över huvud taget komma in på bostadsmarknaden.

Förra året röstade väljarna på förändring, och många kommuner och landsting bytte majoritet från borgerliga till rödgröna. Det som nu förvånar är att S- och MP-ledningar i flera kommuner väljer att gå samma väg som de gamla Stockholmsmoderaterna. I till exempel Luleå har Socialdemokraterna, som sitter i koalition med Miljöpartiet, aviserat en utförsäljning av var tredje allmännyttig bostad, trots att det kommunala bostadsbolaget har en mycket stark ekonomi, det är ett gott ränteläge och regeringen har aviserat statliga bidrag. Samma sak har vi sett i Gävle och Eskilstuna.

Vad har bostadsministern för budskap till Luleborna och andra väljare som har röstat mot utförsäljningspolitiken? Varför väljer regeringspartierna att sälja ut våra gemensamma tillgångar?


Anf. 57 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

Fru talman! Tack, Nooshi Dadgostar, för frågan!

Jag var bara för några veckor sedan uppe i Luleå. Frågan kom upp där.

Det jag har att säga är att det är viktigt med blandade upplåtelseformer i den kommunala bostadförsörjningsplikten. Kommunerna har ett tydligt arbete. Vi har 290 kommuner, och var och en av dem har att lösa olika typer av utmaningar.

Luleås kommunalråd berättade för mig att man vill ha flera olika aktörer på bostadsmarknaden i Luleå och att de aktörerna skulle bidra till en mångfald som man tycker är viktig för att få igång ett bostadsbyggande som motsvarar den utmaning som ligger i att studenter även i Luleå - som på många andra studieorter - har bostadsbristen som en av de största utmaningarna innan de ens kommer in på högskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är ett svar som jag har fått från kommunalrådet.


Anf. 58 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Allmännyttan utgör inte en så stor del av det sammantagna bostadsbeståndet i Luleå, men nåväl.

Allmännyttan och våra kommunala bostadsbolag är ett av våra viktigaste verktyg för att komma åt bostadsbristen. Att äga och förvalta bostäder är dessutom mycket lönsamt just nu.

Socialdemokraterna bestämde nyligen på sin kongress att allmännyttan skulle vara en ledande aktör på bostadsmarknaden. Under de långa borgerliga år som vi har haft har vi däremot sett att vi har blivit av med stora delar av vårt kommunala bostadsbestånd. Det har gjort det mycket svårare att komma åt bostadsbristen.

Vad vill bostadsministern göra för att säkerställa att allmännyttan blir den ledande aktören på bostadsmarknaden och att andelen allmännytta ökar i Sverige?


Anf. 59 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

Fru talman! Tack, Nooshi Dadgostar! Den här frågan måste lyftas i så många fler olika forum, bland annat här i riksdagen.

Detta är en fråga som handlar om ungdomars och studenters framtid. Regeringen har satsat på ett relativt stort område, nämligen att se till att det bestånd som finns och förvaltas av de kommunala bostadsbolagen kan bli större. Investeringsstödet på 3,2 miljarder kronor per år kommer att leda till att bland annat de kommunala bostadsbolagen kommer att kunna använda sig av det här investeringsstödet och utöka sitt bestånd.

Vi kan vara överens om att det under de senaste åren inte har byggts i den omfattning som efterfrågan anger. Därför kommer de här pengarna att vara välkomna. Vi har redan sett hur Sabo, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag med ca 300 medlemsbolag, har välkomnat satsningen. De kommer att göra allt för att bygga fler hyresrätter.


Anf. 60 Christer Nylander (FP)

Fru talman! Det är tider av skolavslutning, och återigen vaknar debatten runt om i landet om man får vara i kyrkan, om man får sjunga psalmer och vilka andra verksamheter man får ha under den här dagen. Det beror på att skollagen säger att skolan ska vara konfessionsfri och att det samtidigt finns en praxis som säger att man får lov att ha enstaka inslag som mer är tradition än religion.

Den osäkerheten innebär att man återkommande diskuterar den här frågan. Därför tog allianspartierna fram ett förslag till förändring. Vi hade en lagstiftningsförändring klar redan före valet men hann inte genomföra den. Under processen i utbildningsutskottet under hela våren har det varit en majoritet för vårt förslag fram till i dag, när det svänger och det inte blir något förtydligande av lagstiftningen. Det är mycket beklagligt. Det innebär att vi får fortsatta diskussioner kring den här frågan varje skolavslutning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till Gustav Fridolin är: Varför har regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna i dag stoppat ett förtydligande av skollagen?


Anf. 61 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Det är lite märkligt. Jag tror aldrig att sjukvårdsministern under en sådan här frågestund har fått en fråga om hur man bäst organiserar en personalfest på Södersjukhuset. Trots att vi har så stora utmaningar i skolan - i somras var det fler som lämnade nionde klass utan att kunna gå vidare till gymnasiet än någonsin tidigare - ägnar sig Sveriges riksdag åt att prata om hur man ska organisera skolavslutningar, i stället för att lita på att Sveriges rektorer kan göra det på ett gott och fungerande sätt.

Jag litar på rektorerna. Vi har en lagstiftning som kräver avvägningar. De remissinstanser som svarade på den förra regeringens förslag klargjorde att också den lagstiftningen skulle kräva minst lika svåra avvägningar. Det går liksom inte att lösa alla eventualiteter genom att skriva in dem i en lagstiftning, utan det krävs omdöme av den enskilda rektorn. Vi litar på att rektorerna har det omdömet.


Anf. 62 Christer Nylander (FP)

Fru talman! Det är sant att det finns stora utmaningar i svensk skola. Men ändå kommer det inga reformförslag från den här regeringen. Det behövs verkligen reformförslag.

Det är sant att det sällan diskuteras av sjukvårdsministern hur personalfesten på sjukhuset ska vara. Men det förekommer inte heller debatter återkommande varje år om hur det ska ske. Därför tror jag att det skulle vara framgångsrikt om riksdagen lyssnade in den oro, osäkerhet och otydlighet som finns runt om i landet - som bidrar till att man i stället fokuserar på annat - och förtydligade lagstiftningen.

Det finns en lång tradition i Sverige av att använda kyrkorummet vid skolavslutningar. Det finns en lång tradition av att sjunga psalmer, inte därför att de innehåller religiösa inslag utan därför att det är en tradition att göra så. Men den lagstiftning som finns i dag skapar en osäkerhet kring vad som egentligen gäller. Det står att skolan ska vara konfessionsfri, men ändå tillåter vi av tradition enstaka inslag som har konfessionell prägel.

Min fråga är: Vore det inte väldigt bra om man kunde få bort den debatten och i stället fokusera på varför regeringen inte lägger förslag på förbättringar i svensk skola?


Anf. 63 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Det finns ett mycket enkelt sätt att få bort den debatten. Det är att se till att Christer Nylander väljer att lyfta de förslag som han har som skulle kunna leda till en verklig förbättring av skolan.

Det Sveriges skolledare och Sveriges lärare säger är: Vi klarar det här. Ge oss förtroendet att göra jobbet! Jag tror att alla de föräldrar som tittar på den här frågestunden står lite frågande inför debatten. De har ju precis kommit från skolavslutningar som i många fall var i kyrkan och där man i många fall sjöng psalmer. Det är ju tillåtet i dag. Det bygger på att rektor gör en uppgörelse i fråga om kyrkorummet och kan använda det på ett sätt som innebär en avvägning i den svenska lagstiftningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ert förslag skulle inte ta bort den avvägningen, utan det skulle vara samma svåra avvägningar som behövde göras även fortsättningsvis. Det finns liksom inget alexanderhugg som löser det.

Sedan bara avslutningsvis, fru talman: Vi satsar pengar på att lärares löner ska kunna gå upp så att fler vill bli lärare. Vi ser till att införa en läsa-skriva-räkna-garanti, så att de som går de tidiga åren i skolan får med sig grunderna för att också kunna hänga med i skolan senare. Vi satsar på elevhälsan. Jag skulle kunna fortsätta i timmar till, om tiden hade medgett det. Vi har förslag som förändrar skolan på riktigt!


Anf. 64 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till biståndsminister Isabella Lövin.

I fredags var det Internationella världshavsdagen. Det firades runt om i världen. Jag plockade skräp på stranden med Lysekils kommuns strandstädarlag, ett projekt som förenar nytta med nytta. Det är ett projekt som kommunen har för arbetslösa ungdomar.

Jag såg att ministern firade Internationella världshavsdagen i Moçambique på ön Inhaca, där jag själv har varit och forskat en gång i tiden.

Isabella Lövin skrev i en debattartikel att det måste vara ett globalt ansvar för havspolitiken. Jag undrar vilken roll ministern tänker sig att Sverige ska ha i detta globala arbete och hur det kopplas till svensk biståndspolitik.


Anf. 65 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jag tackar Emma Nohrén för frågan och för att du plockade skräp på Internationella havsmiljödagen.

Det finns 1 miljard människor på jorden som har fisk och skaldjur som sin främsta proteinkälla, och hundratals miljoner av de fattigaste människorna är direkt beroende av fiske för sin överlevnad.

Jag var i Moçambique. Bara i det landet är det 1 ½ miljon människor och deras familjer som är beroende av fiske som sin inkomstkälla.

Den forskningsstation som jag besökte är en av få forskningsstationer som finns i landet och som sedan lång tid är finansierad delvis av svenskt bistånd, vilket är mycket glädjande. Det som är mycket sorgligt är att det finns alldeles för lite kapacitet att övervaka fiskbestånden. Samtidigt säljer Moçambique rättigheter att fiska stora mängder fisk i deras vatten till industriländer. Detta är ett globalt problem.

Det pågår just nu en rad globala processer inom FN för att stärka havsrättskonventionen, så att vi kan se till att fiskresurserna och havets resurser över huvud taget fördelas rättvist.


Anf. 66 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Det är glädjande att se att Sverige uppmärksammar detta, eftersom haven är en så otroligt viktig del av jorden. De utgör 70 procent av jordens yta.

Det är stort och smått. Jag kan som exempel ta ön Inhaca. För tio femton år sedan försvann sjögurkorna i havet där. Det var stora internationella bolag som helt enkelt fiskade upp allihop. Man har fiskat små fisklarver i jakten på jätteräkor. Man plockar ut räkbebisarna för att ha dem i stora räkodlingar. Sedan har vi de stora internationella fiskeflottorna, som ministern talade om, som rovfiskar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men hur kan biståndspolitiken vara till hjälp i detta sammanhang, och vad blir Sveriges roll? Hur kan vi få till detta på ett hållbart sätt?


Anf. 67 Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Det finns en rad möjligheter för Sverige att stärka fattiga länders möjligheter att kontrollera sina vatten, att bedriva forskning och också ha policyer på plats för en hållbar fiskeförvaltning.

I detta sammanhang vill jag nämna den nya hållbarhetsagenda som nu kommer att antas av hela världens länder i september i New York inom ramen för FN. Där blir ett av de globala hållbarhetsmålen hållbar förvaltning av våra hav. Här kommer det att behövas mycket resurser för alla länder, inklusive de fattiga länderna, för att de också ska kunna följa upp och se att de verkligen lever upp till dessa olika indikatorer och mäthållpunkter som kommer att införas inom ramen för det stora FN-åtagandet.

Här finns det alltså mycket stora möjligheter för Sverige, som en betrodd biståndsnation och partner för en rad fattiga länder med kust och enormt stora resurser i dessa vatten, att hjälpa till att förvalta haven hållbart.


Anf. 68 Emma Henriksson (KD)

Fru talman! Vi har under en längre tid, trots att vi har gjort stora insatser för att förbättra kvaliteten i vården och för att öka tillgängligheten i vården, kunnat konstatera att man fortfarande får väldigt olika vård, delvis beroende på var någonstans i landet man bor.

Nu senast har vi mött några exempel. Det handlar exempelvis om när något av det mest underbara man kan vara med om, att vara gravid, slutar i att barnet verkar vilja komma ut för tidigt.

Trots att vi vet att det verkar som att barn som föds i vecka 22 faktiskt har samma goda möjligheter att få ett bra liv och må bra som de barn som föds i vecka 23 är det ändå på bara två platser i hela landet där man automatiskt gör allt man kan för att försöka rädda livet på de barn som föds i vecka 22, och det är i Uppsala och Umeå. Den mamma som bor någon annanstans, och som bara några veckor efter att ha känt de första sparkarna märker att barnet är på väg att födas, inser att hon bor någonstans där man inte ens kommer att försöka rädda barnet.

Vad kommer regeringen att göra för att se till att man får samma goda tillgång till vård i hela landet?


Anf. 69 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Jag tackar Emma Henriksson för en mycket viktig fråga. Likvärdigheten i vården är det som i grunden skapar kvalitet och trygghet i vården, alltså att man vet att man kan få god vård var man än bor i landet och att man kan söka sig till vården och få vård av hög kvalitet var man än är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tror att de två viktigaste vägarna fram där, och det som regeringen prioriterar, är att vi å ena sidan ser till att stärka resurserna till sjukvården och att vi ser till att staten är med och bidrar så att landstingens ekonomi gör att de kan upprätthålla en god kvalitet i sjukvården - det är något vi prioriterar före nya skattesänkningar - och att vi å andra sidan ser till att bättre föra en dialog med landstingen och öka samordningen landstingen emellan. Vi tror att det är mycket mer effektivt än att börja fundera på nya och storskaliga strukturreformer, alltså att faktiskt föra en dialog med landstingen så att likvärdigheten i vården förstärks genom att landstingen utbyter erfarenheter med varandra.


Anf. 70 Emma Henriksson (KD)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Men jag blir ändå orolig, eftersom det hittills inte har kommit ett enda konkret förslag från regeringen när det gäller hur man faktiskt ska agera för att få en mer jämlik vård i hela landet.

Vi kristdemokrater har, efter ett antal år med ansvar för detta, konstaterat att för att vi faktiskt ska uppnå en likvärdig vård måste det bli mycket större enhetlighet. I stället för att små landsting själva försöker lägga mycket resurser på stor och dyr utrustning som de inte använder - de erbjuder vård men gör det så sällan att de inte uppnår den högsta kvaliteten - behöver vi samla resurserna och förstatliga den sjukhusvård som är högspecialiserad och som ger den bästa vården så att alla människor i hela landet får tillgång till den.

Det har hittills inte kommit ett enda konkret förslag på detta område från regeringen. Enligt svaret från statsrådet verkar regeringen inte ens ha några ambitioner att komma vidare mer än att man fortsatt ska uppmuntra till samtal. Samtal räddar inte liv.


Anf. 71 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Det där har jag faktiskt lite svårt att förstå, alltså att ett förstatligande - en oerhört stor strukturell reform som kommer att ta mycket lång tid - automatiskt skulle skapa likvärdighet över hela landet.

Upplever Emma Henriksson att polisen är precis lika tillgänglig var man än är i landet? Upplever Emma Henriksson att Försäkringskassan är precis lika tillgänglig var man än är i landet? Upplever Emma Henriksson att Arbetsförmedlingen är precis lika tillgänglig var man än är i landet?

Även när det gäller de statliga myndigheterna har vi en diskussion om tillgången, likvärdigheten och möjligheten att få bra service var man än är. Det är en utmaning som vi har på hela myndighetsfältet, oavsett om huvudmannen är kommunal, regional, som i detta fall, eller statlig. Ska vi stärka likvärdigheten handlar det i stället i grunden om finansiering. Där tar vi nu ett stort steg när det gäller den kommunala utjämningsprincipen genom att plocka bort den extra miljard som den förra regeringen gav till ett antal moderatstyrda kommuner för att kompensera dem. Där gör vi en tydlig prioritering av vården före nya skattesänkningar. Det handlar också om dialog och erfarenhetsutbyte, vilket sjukvårdsministern tillsammans med Sveriges landsting är engagerad i.


Anf. 72 Nina Lundström (FP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till bostadsminister Mehmet Kaplan.

I det senaste numret av tidningen Bofast beskrivs regeringens regler vad gäller investeringsstöd för nyproduktion av bostäder. Jag ska läsa upp några av de krav som tidningen redogör för.

Stödet gäller små orter med bostadsbrist och befolkningstillväxt och små lägenheter upp till 35 kvadratmeter. Det är olika belopp i Stockholm, Malmö och Göteborg. Lägenheter upp till 70 kvadratmeter får hälften av stödet. Ur energisynpunkt måste huset vara 20 procent bättre än vad som gäller enligt Boverkets byggregler. Man får 1,75 gånger stödbeloppet om huset förbrukar mindre än 45 kilowattimmar per kvadratmeter och år. Hyran ska bestämmas av regering och riksdag. Hyrestaket ska vara 1 450 kronor per kvadratmeter exempelvis i Stockholm och något lägre i övriga delar av landet. Det måste finnas blandade storlekar på lägenheterna i husen. Det måste finnas minst en trea i varje projekt. Lägenheterna ska förmedlas genom Bostadsförmedlingen. Och det finns ett krav på att byggarna ska ta emot praktikanter.

På vilket sätt är detta en regelförenkling, och på vilket sätt gör detta långsiktiga spelregler möjliga?


Anf. 73 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

Fru talman! Jag tackar Nina Lundström för att hon så tydligt redogjorde för delar av det regelverk som är viktigt för att det här investeringsstödet ska kunna godkännas från kommissionens sida i Bryssel.

Nina Lundström missade en sak, nämligen att 45 kilowattimmar per kvadratmeter och år gäller zon 3, det vill säga Stockholmsområdet. Är man norröver gäller ett högre antal kilowattimmar per kvadratmeter och år, och söderut är det ett lägre antal kilowattimmar per kvadratmeter och år som gäller. Detta är för att vi ska kunna ge stöd till de byggbolag - det är bland annat kommunala men också många privata, små byggbolag - som tycker att det här är ett utmärkt sätt att få igång en produktion av hyresrätter. Det har varit den stora bristen.

Det finns en enorm efterfrågan från bland annat unga och studenter på just den här typen av bostäder. Nu handlar regeringen i stället för att, som den gamla regeringen gjorde, prata.


Anf. 74 Nina Lundström (FP)

Fru talman! Den här typen av stöd har prövats en gång i tiden. Kritiken var att stöden var för styrande, snåriga och kortsiktiga, vilket innebar att de inte kunde användas i exempelvis Stockholm.

Branschen har sagt att man inte är intresserad av stöden, och utan stöden byggs det rekordmycket - enligt Boverkets analys är det ungefär 50 000 per år. På vilket sätt är detta en viktig och klok prioritering? På vilket sätt följer det målsättningen om regelförenklingar och långsiktiga spelregler? Det här blir krångligare, och det blir kortsiktigt. De skattepengarna kunde ha använts på ett bättre sätt. Varför finns förslaget, och vad är slutsatserna av den kritik som finns?


Anf. 75 Statsrådet Mehmet Kaplan (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Nina Lundström för att hon tar upp frågan så att vi får tillfälle att lyfta fram den här viktiga insatsen.

Regeringen har gått från en enkelspårig bostadspolitisk lösning som enbart har fokuserat på regelförenklingsarbetet - det är viktigt i sig, men man kan inte bo i en regelförenkling - till att öppna upp ett till spår. Det innebär att vi ska fortsätta jobba med regelförenklingsarbetet men också se till att satsa där det behöver satsas. Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, med ungefär 300 fastighetsbolag runt om i landet, har välkomnat detta. Flera andra aktörer har välkomnat detta.

Det var bra att Nina Lundström nämnde myndigheten Boverket, för det är just den myndighet som utvärderade förra gången det fanns statliga medel för byggande. De konstaterade, i den enda rapport som faktiskt finns tillgänglig och som har en tillräckligt bra och evidensbaserad bas för att man ska kunna uttala sig, att två tredjedelar av det som byggdes under denna tid aldrig skulle ha blivit byggt om det inte hade funnits statliga medel.


Anf. 76 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Migrationsfrågorna fortsätter vara heta i debatten. Närmast dagligen nås vi av rapporter - eller larmrapporter, kanske vi ska säga - om att situationen inte är hållbar.

I det här läget har såväl statsministern som arbetsmarknadsministern varit ute i debatten och talat om de nyanlända syriernas utbildningsnivå. Den har beskrivits som en stor tillgång, och man har sagt att omkring 30 procent av de nyanlända syrierna har en högskoleutbildning. Det låter ju fantastiskt, och det skulle innebära att utbildningsnivån i den här gruppen var högre än i den svenska befolkningen.

Problemet är dock att det inte är sant. Statistiken inkluderar eftergymnasiala utbildningar som är allt från sex månader långa. Min fråga till regeringen, i det här fallet Gustav Fridolin, är om regeringen inte förstår att det är skillnad mellan exempelvis en ettårig eftergymnasial utbildning från den syriska armén och en validerad svensk högskoleexamen på minst tre år.


Anf. 77 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Jo, visst är det skillnad. Men har Martin Kinnunen helt missat att vi har en sjukvård som aldrig skulle klara sin personalförsörjning om det inte var så att det också kommer människor till Sverige som har lång sjukvårdsutbildning och erfarenhet, som de kan validera - och ibland även komplettera - i Sverige för att kunna jobba i den svenska sjukvården?

Vi har många som kommer till Sverige med akademisk utbildning, både bland dem som kommer från Syrien och bland dem som kommer från andra länder. Vi måste bli mycket bättre på att se till att de kan använda sin utbildning. Det är såklart ett oerhört slöseri med resurser om det i en by öppnar ett asylboende med flera barn som behöver få plats på skolan men där läraren, som kom samtidigt, inte får möjlighet att följa med till skolan utan ska vara kvar på asylboendet under dagarna. Den läraren ska såklart användas - läraren ska kunna validera sin kunskap och delta som studiehandledare eller modersmålslärare på skolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför måste vi bli mycket bättre på validering, och det är i de sammanhangen regeringen har nämnt de siffror Martin Kinnunen tar upp.


Anf. 78 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Det är positivt att vi nu har fått besked om att regeringen inser att det är skillnad på eftergymnasial utbildning och högskoleutbildningar.

Det är mycket riktigt så att vi behöver människor i vården. Det finns vissa bristyrken i Sverige. Problemet är att man inte tillgodoser dessa behov om man har en generell och extremt stor asylinvandring. Vi får i stället större behov - större behov av mer personal i skolan och större behov av personal i vården. Det är uppenbart att regeringen saknar en politik för de här utmaningarna, det vill säga såväl de stora kostnaderna på statlig och kommunal nivå som bostadsbristen, och i stället fokuserar på att dra valser om nyanländas utbildningsnivå.

Att med den nuvarande invandringspolitiken uppnå jobbmålet ter sig alltmer utsiktslöst. Jag undrar om regeringen är beredd att framöver prioritera jobbmålet framför en ansvarslös och kostsam migrationspolitik.


Anf. 79 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Jag skulle vilja rekommendera Martin Kinnunen, och vem som helst annars som tror på detta med ett extremt stort flyktingmottagande, att titta på den information som sprids av professor Hans Rosling och Gapminder just nu. Se vad som händer med de syriska flyktingarna och hur extremt få det ändå är som ges möjlighet att utnyttja sin mänskliga rättighet att söka åtnjuta asyl i ett annat land!

Av världens totala antal flyktingar - det är över 50 miljoner - är det 600 000 som tar sig till EU. Det är alltså ungefär 1 procent av världens flyktingar, eller en promille av EU:s befolkning. Det är som om vi var på en ö med 1 000 personer, och så kommer det en person till. Skulle vi inte kunna erbjuda den enda personen en fristad hos oss 1 000? Så stort är EU:s flyktingmottagande i dag. Jag tycker inte att problemet med EU:s flyktingmottagande är att för många får hjälp, utan jag tycker att problemet med EU:s flyktingmottagande är att för många får fortsätta lida i krigets helvete.


Anf. 80 Maria Andersson Willner (S)

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Margot Wallström.

Jag vill börja med att berömma utrikesministerns stora engagemang och ansvarstagande i diskussionen i ministerrådet gällande lagen om konfliktmineraler. I omröstningen i Europaparlamentet i slutet av maj tog parlamentet ställning för

en obligatorisk certifiering för importörer av tenn, tantal, volfram och guld från alla konfliktdrabbade högriskområden

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

att systemet ska övervakas strängare

att en analys av reglernas effekter på lokalbefolkningen i konfliktområdena och kostnaderna för EU:s näringsliv ska göras.

Jag skulle vilja fråga hur utrikesministern tänker fortsätta driva Sveriges linje i konfliktmineralfrågan. Den är tuffare och mer progressiv än andra EU-medlemsstaters i rådet. Hur ser läget ut kring denna fråga i rådet?


Anf. 81 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Både vi på Utrikesdepartementet och jag personligen är just nu väldigt glada över hur den här frågan utvecklas och i vilken riktning det går. Europaparlamentet har alltså röstat om sin ståndpunkt i förhandlingarna om konfliktmineraler, och det är mycket bra och välkommet att parlamentet vill ha en mer ambitiös förordning.

Det viktigaste nu är att förordningen blir både effektiv och kostnadseffektiv och att den inte innebär alltför mycket krångel för företagen. Rådet och parlamentet måste komma överens i den process som nu har inletts i EU, och där kan man säga att vårt krav att ha en obligatorisk certifiering för dem som importerar från Stora sjöregionen ligger mellan vad rådet och parlamentet vill. Nu ligger vi bra till för att medla och faktiskt kunna bidra till en bra kompromiss, så vi har placerat oss på en bra plats just nu.


Anf. 82 Maria Andersson Willner (S)

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.

Precis som utrikesministern nämnde har rådet röstat, och med 402 ja-röster mot 118 nej-röster samt 171 nedlagda röster antog Europaparlamentet mandatet för att påbörja informella förhandlingar med EU:s medlemsstater i rådet. Utifrån det vill jag fråga hur utrikesministern ser på trepartsförhandlingarna och om hon har någon känsla för vad utkomsten kan bli. Går detta att sia om?


Anf. 83 Utrikesminister Margot Wallström (S)

Fru talman! Jag tror, återigen, att vår position kommer att bli den att försöka medla mellan de två olika hållningarna.

Det är viktigt att hålla fast vid att det ska vara ett obligatorium. Svagheten med det förslag som kom från kommissionen var nämligen att det handlade om en frivillig självcertifiering, vilket jag tycker är ett uttryck som i sig kanske ger en aning om vad det skulle kunna bidra med.

Vi kommer snart att tvingas ta ställning till ett mandat i rådet. Då vill vi förstås se på antalet företag, och vi vill behålla kravet på att spårbarhet ska vara obligatoriskt. Vi tittar dessutom på OECD:s arbete med spårbarhet, för vi tycker att det kan finnas andra faktorer som kan föras in i helheten.

Som sagt: Något slags kompromiss tvingas vi förstås att nå fram till, men vi tror att vi kan spela en viktig brobyggande roll här från svensk sida.


Anf. 84 Michael Svensson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det finns väldigt stora utmaningar i den svenska skolan. En av de allra största tycker jag är de ca 15 000 elever som lämnar gymnasiet varje år utan fullgod utbildning.

Trovärdiga samhällsekonomiska beräkningar har visat att varje misslyckande belastar samhället med 15-20 miljoner under en livstid. Det finns tyvärr inte heller några bra budgetmodeller som gör att kommunerna har incitament för att satsa på dessa kortsiktiga kostnader som är väldigt långsiktiga vinster för hela samhället.

Jag skulle vilja veta vilka åtgärder ministern avser att föreslå för att minska avhoppen och få fler som lyckas i gymnasiet.


Anf. 85 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Michael Svensson! Jag delar helt beskrivningen att genom att inte ge unga de möjligheter och kunskaper de behöver för att bygga sitt eget liv, få makt över sitt liv och få en egen försörjning bygger man upp väldigt stora kostnader för framtiden.

Jag har också sett beräkningarna. De gör det tydligt att man bygger upp en framtidsskuld genom att inte ge unga de möjligheter de behöver men också att varje satsning vi gör rätt på skolan är en investering som kan bäras hem. Varje gång vi gör en investering som gör att en person färre riskerar att hamna i det livslånga utanförskap som Michael Svensson beskriver gör vi också en besparing i samhällskassan på 15-20 miljoner.

De viktigaste investeringarna är i de allra tidigaste åren. Vi kan se att en stor grupp av dem som lämnar gymnasiet är de som aldrig fick med sig grunderna från grundskolan. Det är också viktigt vad man gör när någon är på väg att lämna gymnasiet, och just nu sitter en gymnasieutredning som till exempel tittar på hur man kan säkerställa att alla genomgår en gymnasieutbildning.


Anf. 86 Michael Svensson (M)

Fru talman! Nu finns det idéer i delar av departementet, eller kanske till och med i hela departementet, om att införa ett obligatorium i gymnasieskolan liksom att alla elever ska tvingas att nå en högskolebehörighet.

Då är min fråga om ministern verkligen på fullaste allvar tror att det är verkningsfulla medel för att nå målet att alla ska fullfölja sin gymnasieutbildning.


Anf. 87 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Vad det handlar om är att hela tiden öka den kunskapsmängd du behöver för att klara dig på arbetsmarknaden. I dag klarar du dig inte längre om du inte har med dig gymnasiekompetensen ut. Det är lite att lura unga att säga: Nej, det finns ingen skolplikt i gymnasiet. Det gör ingenting om du hoppar av. Du kommer att klara dig i alla fall. Man klarar sig nämligen inte i alla fall. Det finns nästan inga jobb att få om du inte har gått igenom en gymnasieutbildning.

Därför tycker jag att det är fullt rimligt att titta på frågan om vi bör förlänga skolplikten till 18 år, som till exempel högerregeringen i Storbritannien nu gör. Men det kan inte vara det enda vi gör. Vi måste också säkerställa att det finns olika vägar att ta sig igenom en gymnasieutbildning, att titta på vilka möjligheter det finns att gå på folkhögskola med folkbildningens goda sätt att möta elever med olika bakgrund redan när de är 16-17 år och vilka andra individuella sätt det kan finnas för att se till att unga får en gymnasieutbildning när det traditionella gymnasiet inte fungerar.


Anf. 88 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag skulle också vilja ställa en fråga till Gustav Fridolin som ministern har varit inne på i några tidigare svar.

I stort sett alla kommuner i vårt land tar emot nyanlända, och vi vet att det är stor brist på modersmålslärare och studiehandledare. Ministern nämnde i ett tidigare svar vikten av validering för att fler ska kunna ta de jobben i glesbygd men också i större kommuner.

I dag löser man problemet genom fjärrundervisning men också genom att man köper tjänsterna på entreprenad från andra kommuner. Den nyligen antagna propositionen pekar på att detta inte längre skulle vara tillåtet.

Då är min fråga: Vad ämnar ministern göra åt det här?


Anf. 89 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Jag delar helt beskrivningen. Man kan dessutom vidga beskrivningen till att det handlar om att alla kommuner bör ta ansvar för nyanlända. Det bör inte vara så att vissa kommuner är de som bär hela ansvaret för att människor som flyr från krig och helvete ska få en fristad i Sverige. Det är något kommuner i hela Sverige bör göra, vilket såklart också förbättrar skolornas möjlighet att göra det här på ett bra sätt.

Vi ska utnyttja den kompetens som kommer hit i form av utbildade lärare och andra som kan bidra som studiehandledare och modersmålslärare, och vi behöver öppna upp vägar för fjärrundervisning.

Den proposition som riksdagen behandlar innebär att lagarna öppnas upp i förhållande till hur de har sett ut tidigare. Det är bra. Men det är uppenbart att vi måste titta på hela entreprenadkapitlet och möjligheten att köpa in de här tjänsterna från andra kommuner. Det kommer att finnas möjlighet att lösa det även med den här lagstiftningen, till exempel genom olika former av anställningsförhållanden. Vi är tydliga med att vi vill öppna upp dem ytterligare och kommer att tillsätta en utredning för att möjliggöra det, precis som riksdagen har önskat och som diskuterats i utbildningsutskottet.


Anf. 90 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Både Skolverket och Skolinspektionen har pekat på behovet av att lösa det här problemet för alla de elevers skull som har behov av utbildade lärare.

Som ministern säger ska det komma en utredning. Då blir jag nyfiken och undrar: När kommer den, och hur kan vi säkerställa att det går så fort som möjligt? Som lagstiftare i riksdagen har vi ju att ta ansvar för att den lagstiftning som ska säkerställa detta finns på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Då blir min följdfråga: Hur ser tidsplanen ut, och hur vill ni ytterligare undanröja hindren för alla kommuner som i dag vill ta emot många nyanlända att erbjuda en bra modersmålsundervisning och en bra studiehandledning?


Anf. 91 Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP)

Fru talman! Precis som Ulrica Carlsson beskriver är det olika saker som vi måste göra för att kommunerna ska få tillgång till studiehandledare och modersmålslärare. Inte minst måste vi utnyttja all den kompetens som kommer till Sverige och som finns i samma bygder. Där det finns barn som tas emot i skolan finns det ofta också vuxna, i dag till och med utbildade lärare, som ändå inte får möjlighet att bidra i skolarbetet och finnas där som studiehandledare och modersmålslärare. Det är såklart ett oerhört slöseri med resurser.

Fjärrundervisning är en viktig del. Det var anledningen till att vi, så snabbt som det bara gick efter regeringsövertagandet, öppnade upp för mer fjärrundervisning än vad dagens lag möjliggör. Tyvärr fanns det inte beredningsunderlag från den utredning som den tidigare regeringen hade tillsatt för att göra förändringar i entreprenadbestämmelserna. Då har vi sagt i utbildningsutskottet att vi måste göra det så fort som möjligt. En sådan utredning ska självklart tillsättas under året och så fort som möjligt efter sommaren.


Anf. 92 Susanne Eberstein (S)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Helene Hellmark Knutsson.

Att läsa vid våra universitet och högskolor är något vi alla uppmuntrar så många som möjligt att göra. Då är det viktigt att man kan vara säker på kvaliteten, och det tror jag inte att man alltid kan vara i dag.

Hur går det med utvärderings- och kvalitetssäkringsarbetet, och när får vi se en riktigt bra metod?


Anf. 93 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Fru talman! Tack så mycket, Susanne Eberstein, för frågan!

Nu gör vi en väldigt stor utbyggnad för att bereda plats för fler studenter som vill läsa på högre utbildning, på högskolor och universitet. Vi fördelar platserna runt om i hela landet och fokuserar inte bara på några av de större städerna eller de stora universiteten. Men som du säger måste vi vid utbyggnaden säkerställa att utbildningen håller hög kvalitet. Det är därför utbildningen inte är detaljbestämd av riksdagen eller regeringen utan sker i dialog med lärosätena så att vi vet att de kan göra utbyggnaden med bibehållen och helst stärkt kvalitet.

Vi har haft ett arbete med ett förslag till nytt kvalitetsutvärderingssystem som snart kommer att läggas fram till riksdagen. Det har varit ute på remiss, och remissinstanserna har varit positiva. Jag ser därför fram emot riksdagens behandling av förslaget.


Anf. 94 Susanne Eberstein (S)

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Frågestund

Jag ser också fram emot att förslaget läggs på riksdagens bord. Vilka möjligheter finns det att det går igenom i riksdagen? Har statsrådet funderat på det?


Anf. 95 Statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S)

Fru talman! Tack, Susanne Eberstein, för följdfrågan!

Efter den remissrunda som har varit är jag väldigt optimistisk. Det finns ett behov av att förslaget till nytt kvalitetsutvärderingssystem går igenom. Det säkerställer både lärosätenas egna arbeten med att säkerställa kvaliteten och att nationella utvärderingar görs. Framför allt får vi ett utvärderingssystem som är anpassat till det gemensamma arbetet inom ramen för EU. Det gör att vi kan jämföra de svenska utbildningarna med de andra ländernas utbildningar. Det saknades i det förra utvärderingssystemet.

Detta är inte minst viktigt för att främja mobiliteten mellan studenter och för att vara säker på att det håller god kvalitet men också för att vi ska se hur svensk högre utbildning står sig gentemot andra.

Precis som vi har sagt vid många tillfällen är det som ska bygga Sverige starkt framöver att vi konkurrerar med ökad kunskap, inte med låga löner.

Frågestund