Frågestund

Frågestund 12 maj 2016
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenHans Wallmark (M)
  2. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  3. Hoppa till i videospelarenHans Wallmark (M)
  4. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  5. Hoppa till i videospelarenNooshi Dadgostar (V)
  6. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  7. Hoppa till i videospelarenNooshi Dadgostar (V)
  8. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  9. Hoppa till i videospelarenRobert Hannah (L)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  11. Hoppa till i videospelarenRobert Hannah (L)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  13. Hoppa till i videospelarenMonica Green (S)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  15. Hoppa till i videospelarenMonica Green (S)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  17. Hoppa till i videospelarenRoger Richtoff (SD)
  18. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  19. Hoppa till i videospelarenRoger Richtoff (SD)
  20. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  21. Hoppa till i videospelarenEva Wallin (KD)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Aida Hadzialic (S)
  23. Hoppa till i videospelarenEva Wallin (KD)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Aida Hadzialic (S)
  25. Hoppa till i videospelarenJakop Dalunde (MP)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Aida Hadzialic (S)
  27. Hoppa till i videospelarenJakop Dalunde (MP)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Aida Hadzialic (S)
  29. Hoppa till i videospelarenEskil Erlandsson (C)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  31. Hoppa till i videospelarenEskil Erlandsson (C)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  33. Hoppa till i videospelarenCamilla Waltersson Grönvall (M)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  35. Hoppa till i videospelarenCamilla Waltersson Grönvall (M)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  37. Hoppa till i videospelarenUlrika Carlsson i Skövde (C)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Aida Hadzialic (S)
  39. Hoppa till i videospelarenUlrika Carlsson i Skövde (C)
  40. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Aida Hadzialic (S)
  41. Hoppa till i videospelarenPeter Persson (S)
  42. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  43. Hoppa till i videospelarenPeter Persson (S)
  44. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  45. Hoppa till i videospelarenAnders Forsberg (SD)
  46. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  47. Hoppa till i videospelarenAnders Forsberg (SD)
  48. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  49. Hoppa till i videospelarenElisabeth Svantesson (M)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  51. Hoppa till i videospelarenElisabeth Svantesson (M)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  53. Hoppa till i videospelarenAllan Widman (L)
  54. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  55. Hoppa till i videospelarenAllan Widman (L)
  56. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  57. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  59. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  60. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  61. Hoppa till i videospelarenMaria Strömkvist (S)
  62. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  63. Hoppa till i videospelarenMaria Strömkvist (S)
  64. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  65. Hoppa till i videospelarenKarin Enström (M)
  66. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  67. Hoppa till i videospelarenKarin Enström (M)
  68. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  69. Hoppa till i videospelarenLars-Axel Nordell (KD)
  70. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  71. Hoppa till i videospelarenLars-Axel Nordell (KD)
  72. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Sven-Erik Bucht (S)
  73. Hoppa till i videospelarenEva Lohman (M)
  74. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  75. Hoppa till i videospelarenEva Lohman (M)
  76. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  77. Hoppa till i videospelarenThomas Strand (S)
  78. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Aida Hadzialic (S)
  79. Hoppa till i videospelarenThomas Strand (S)
  80. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Aida Hadzialic (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 80

Anf. 28 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Övningsverksamheten ökar nu i Sverige. Det är välkommet och ett resultat av den försvarsöverenskommelse som ingåtts. Det är viktigt med övningar. Det gör att man lär sig, och man drar slutsatser av hur tillståndet är när det gäller personal och materiel.

För någon dag sedan kunde en kvällstidning rapportera om att vid övningen Cold Response i Norge med ca 2 000 svenska soldater som deltog fungerade inte kommunikationsutrustningen på önskvärt sätt, utan i stället fick man använda egna civila mobiler. Det är en brist som tidigare har identifierats och som naturligtvis långsiktigt måste lösas.

Jag var i måndags också på plats i Boden på I 19 och har fått bred information om denna utmärkta övning. Med övningar identifierar vi brister. Samtidigt kommer allvarliga uppgifter om olika materielprojekt som kan bli dyrare än planerat. Vi kan komma att stå inför viktiga strategiska val.

Min fråga till försvarsministern är: Med nya brister identifierade och möjliga kostnadsökningar, föredras då sänkta ambitioner eller samtal om behov av tillskott av mer pengar för att säkra vårt inriktningsbeslut?


Anf. 29 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Tack för frågan! Det var en väl tillspetsad fråga som ställer mig i någon sorts försvarssituation här, men jag tänker inte gå i den fällan.

När man får fördyringar och problem i organisationen tittar man på hur man ska hantera problemen, vilken typ av kostnadspress man har och vilken typ av prioriteringar man kan göra när det gäller materielprojekten. Det är någonting jag förutsätter borde ha förekommit under den förra regeringens tid, och det förekommer definitivt under den här regeringens tid. Vi jobbar aktivt med att hantera materielfrågorna.

När det gäller brigadledningsövningen var jag och besökte ledningsregementet i går. Jag har också tidigare fått en ordentlig genomgång om det. Det är bra att eventuella brister kommer fram, för då kan man åtgärda dem. Vi skönmålar inte, utan vi ser sanningen.


Anf. 30 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Jag beklagar att inte försvarsministern vill gå i min fälla. Jag får göra en ännu större björngrop. Men detta är viktigt.

Jag delar uppfattningen att vi har identifierat problemet som nu är uppmärksammat. Vi vet också att det finns en del andra utmaningar, och vi har ett antal materielprojekt framför oss som kan innebära fördyringar.

Därför är det viktigt att vi rätt snart, så fort som möjligt, slutar att ägna oss åt torrsim utan ser verkligheten sådan den är. Då måste vi göra ett strategiskt val - sänkta ambitioner eller tillskott av medel - och jag vill inte sänka ambitionerna.


Anf. 31 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Nu är det definitivt inte så att vi befinner oss i någon torrsimssituation. De saker vi gör varje dag för att bearbeta kostnadsbilder är riktiga och reella och sker i förhållande till myndigheterna. Jag förutsätter att myndigheterna gör allt de kan. På annat sätt kan man inte agera som regering.

Jag kan inte stå här i kammaren och utlova en massa pengar till det ena och det andra. I mitt uppdrag ingår också att hålla sig inom de ramar som vi har satt i den försvarsuppgörelse som finns.


Anf. 32 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Per Bolund.

Regeringen kommer inom kort att gå fram med ett förslag om att ge tillfälliga uppehållstillstånd till de personer som har flytt undan krig och som har långvariga skyddsbehov. Det riskerar att skapa osäkerhet och utsatthet hos de enskilda individerna trots att de redan är här och vi i princip vet att de är här för att stanna.

Min fråga till statsrådet är: Hur ska de nya svenskar som nu kommer till Sverige etablera sig på bostadsmarknaden? Vilken bank ska ge bolån till personer med tillfälliga uppehållstillstånd? Vilken hyresvärd ska ge ett hyreskontrakt till personer med tillfälliga uppehållstillstånd?

Min uppfattning är att vi måste öppna vägar för människor att komma in på bostadsmarknaden. Vi måste se till att människor kan efterfråga bostäder. Detta riskerar att driva in människor i osäkra bostadsförhållanden och svartkontrakt och att leda till att de helt enkelt tvingas tränga ihop sig med bekanta. Vad ska regeringen göra för att förhindra detta?


Anf. 33 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Jag tror det är bra att ge en liten historiebeskrivning av hur utvecklingen har varit över tid. Sverige har haft en väldigt mänsklig och human flyktingpolitik. Vi har också gjort en stor insats för ta hand om den svåra situation som många människor i vår omvärld har hamnat i. Sverige har också tagit emot väldigt många människor. Det är någonting som jag är stolt över och hoppas att vi är många som är stolta över.

Vi är väl medvetna om att det också skapar ett väldigt stort tryck på Sverige. Det gjorde att vi kände oss tvingade att helt enkelt skärpa villkoren för asylmottagning. Det gör att vi nu har en tillfällig lagstiftning som just skapar begränsningar. Men självklart måste vi se till att människor ändå får en bra start i Sverige. Det gör vi genom många insatser. Vi satsar en halv miljard på etableringsinsatser.

När det gäller bostadssituationen, som frågan här specifikt gällde, är det ett väldigt brett angreppssätt som regeringen har för att skapa möjligheter till fler boenden, sänka kostnaderna och också skapa boenden för människor med låga inkomster. Vi måste ha ett brett angreppssätt i frågan.


Anf. 34 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Jag är i begränsad utsträckning intresserad av regeringens migrationspolitik. Det vi nu talar om är människor som är här. Flykten är över, och det finns ingen möjlighet att skicka tillbaka personer under överskådlig tid till Syrien. Det är fakta på bordet.

Frågan jag ställer är: Vad har regeringen för beredskap för att dessa personer inte tvingas ut i en bostadsmarknad där de blir utnyttjade och i en arbetsmarknad där de blir utnyttjade när de har osäkra bostadsförhållanden? Vilken bank ska ge ett lån till de personerna?


Anf. 35 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Det är viktigt att se att vi just nu är inne i en process för att ta hand om de människor som har kommit hit och skapa bästa möjliga förutsättningar för att de ska få en bra start. Det gör vi brett genom att till exempel satsa på utbildning, se till att människor får språket med sig och skapa bättre asylboenden så att de verkligen får en bra start i Sverige.

Det finns också en möjlighet att få ett permanent uppehållstillstånd till exempel genom att få en plats på arbetsmarknaden. Där vet vi att det finns ett stort engagemang och stort intresse och att många arbetsgivare också erbjuder den möjligheten. Jag delar helt enkelt inte bedömningen om den totalt stängda dörr som här målas upp.


Anf. 36 Robert Hannah (L)

Fru talman! Med buller och bång presenterade Mehmet Kaplan för över ett år sedan att över 3,2 miljarder av skattebetalarnas pengar ska gå till bostadssubventioner. De ska ges till byggherrar för att bygga bostäder som inte annars skulle byggas. Regeringen kallar det för den största bostadspolitiska satsningen på två decennier. När Mehmet Kaplan fick sparken var det hans största bedrift, sa man.

Sanningen är nog den att det är det största missbruket av skattepengar som regeringen har sysslat med. För det första vill fastighetsägarna inte ha pengarna. För det andra går det heller inte att säkerställa att pengarna kommer att gå till de mest resurssvaga eller enbart till små hyreslägenheter, som man marknadsförde så starkt. Än värre är att dessa 3,2 miljarder ännu inte har betalats ut. Satsningen är kraftigt försenad. Man vet inte vad man ska göra.

Jag har rest runt det senaste året i bland annat Göteborg, Malmö och Stockholm och sett hus som står klara som skulle ha de här subventionerna och där man ansökt om medlen. Min fråga till den tillförordnade bostadsministern är: Ska subventionerna ges till byggare vilkas bostäder och hus redan står klara?


Anf. 37 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Till att börja med är jag inte tillförordnad, utan jag är bostadsminister. Sedan får vi se hur regeringen kommer att se ut framöver. Jag har tagit fullt ansvar för bostadsfrågorna. Jag tycker att de är otroligt väsentliga och att detta är ett viktigt politikområde där vi också agerar kraftfullt och gör mycket.

Regeringen har kommit med förslag och avsatt resurser som motsvarar den största bostadspolitiska satsningen på 20 år. Det är någonting som jag är stolt över. Satsningen inbegriper både direkta stöd för att få fram fler hyreslägenheter och stöd till kommuner som tar ett större bostadsansvar och ser till att ta fram detaljplaner och att det kommer att börja byggas fler bostäder.

Vi måste ha ett brett angreppssätt, för det är många frågor som behöver lösas för att få igång bostadsbyggandet. Glädjande nog ser vi nu en snabb utveckling där det byggs många fler bostäder. Vi jobbar nu intensivt med att ta fram förordningen för hur pengarna ska fördelas. Arbetet är dock inte klart ännu, och jag kan därför inte ge några definitiva svar här och nu.


Anf. 38 Robert Hannah (L)

Fru talman! Det minsta man kan begära är att regeringen meddelar om man ska ge pengar till hus som redan står klara - hus som inte behövde subventioner - i stället för att ge pengarna till det som Liberalerna föreslår. Vi vill till exempel satsa 400 miljoner på höjda bostadstillägg för äldre och för ensamstående föräldrar. Vi vill satsa pengar så att syriska familjer kan återförenas.

Det är pengar som ni i stället använder till att ge till rika byggare som inte behöver dem. Fastighetsägarna frågar inte efter dessa pengar, och de är enligt all forskning ineffektiva. Ska ni ge pengar till att öka byggandet eller inte?


Anf. 39 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Det viktiga här är att vi gör en stor satsning och att vi nu kommer med de resurser som krävs för att vi ska få igång byggandet inom en sektor som inte har fungerat under hela den tid som Alliansen har suttit vid makten. Det har hela tiden funnits ett enormt stort underskott på hyreslägenheter, framför allt små hyreslägenheter med en rimlig hyra. Där gör vi nu en stor insats. Vi kommer att komma fram med förslag på området, och det är förslag som verkligen behövs.

Vi ser att allmännyttan redan nu börjar öka sitt byggande. Det byggs fler hyreslägenheter just på grund av att regeringen tar de här stegen. Det är någonting som jag tycker att vi båda borde välkomna.


Anf. 40 Monica Green (S)

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Först och främst hälsar jag ministern välkommen till Skaraborg igen. Det är trevligt att Sven-Erik Bucht åker runt i hela landet och att ministern nu för tredje gången på en månad besöker landsbygden i Skaraborg och tittar på de små och stora livsmedelsproducenter som vi har där. Livsmedelsproduktion gör det möjligt för både män och kvinnor i hela landet att leva på sin lön.

Jag tänkte koppla ministerns besök i Skövde i morgon till den livsmedelsstrategi som tas fram och ställa frågan: Kan man också koppla ihop strategin med den svenska modellen och se till så att vi får jobb i hela landet och en trygghet i hela landet? Kan vi se till att män och kvinnor i hela landet kan leva på sin lön genom livsmedelsstrategin och den svenska modellen tillsammans?


Anf. 41 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Tack för frågan! Den svenska modellen handlar om att se till att hela landet lever. Den handlar inte om en del av landet. Den nationella livsmedelsstrategin handlar till stor del om jobb ute på svensk landsbygd. Primärproduktionen sysselsätter ungefär 50 000 personer, och livsmedels- och dryckesindustrin sysselsätter 55 000 personer, oftast på landsbygd.

Om vi ökar vår livsmedelsproduktion kommer också jobben och möjligheterna att bo, leva och verka på landsbygd att bli betydligt bättre. Frågan är egentligen inte var - på vilken landsbygd - livsmedelsproduktionen ska ske. Mitt svar på frågan är att den ska ske mycket mer på svensk landsbygd.


Anf. 42 Monica Green (S)

Fru talman! Det låter betryggande. Under förra mandatperioden försvann många jobb på den svenska landsbygden. Om vi kan vända denna trend nu när jobben växer till igen och det blir fler som får jobb och se till att det kommer alla i hela landet till del är det en fördel.

Men det är också viktigt att vi ser till att vi då ställer krav på kollektivavtal och att vi ser till att män och kvinnor kan leva på sin lön. Vi ska se till att trygga välfärden i hela landet, och det är där jag menar att livsmedelsstrategin kanske kan kopplas ihop med den svenska modellen.


Anf. 43 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Absolut kan den göra det. Livsmedelsstrategin är en vägvisare. Vad vill Sverige med livsmedelsproduktionen? Ska vi hämta livsmedel, som vi gör i dag? Det innebär att vi hämtar 50 procent av livsmedlen från en värld som kanske behöver den mer än vi.

Vi vet att de företag som jobbar inom denna bransch sysselsätter många människor som har kommit till vårt land från andra ställen. Den här industrin sysselsätter flest av dessa. Även väldigt många ungdomar får en möjlighet här.


Anf. 44 Roger Richtoff (SD)

Fru talman! Jag har en fråga till vår försvarsminister.

Sverige har återigen deltagit i en storövning i Norge, och det finns återkommande problem. Några personer har kommit med klagomål, och tidningar har också skrivit om detta.

Det är ganska komplext att leda sammansatta förband, som Ledningsregementet har gjort, via satellit och med nya staber som är tillfälligt sammansatta och inte samövade. Att det uppstår problem är inte konstigt.

Däremot undrar jag, försvarsministern, om vi gör rätt saker när vi har dessa storövningar med internationella, tillfälligt sammansatta förband. Eller ska vi lyfta fram övningarna mer inom Sverige och öva mer här?

Om det finns tid över skulle jag vilja att ministern kommenterar den nya sambandsutrustningens införande.


Anf. 45 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Tack för frågan! Enligt den inriktningsproposition som riksdagen har fattat beslut om ska samtliga förband öva fram till 2020. I de övningarna ingår fokus på ett nationellt scenario. Internationella övningar är också nödvändiga. Det ingår i de bilaterala och multilaterala organisationssamarbeten som Sverige deltar i.

Cold Response är en viktig övning som vi deltagit i många gånger, och vi kommer även att delta i den i framtiden.

Det som framkommit vad gäller sambandsutrustningen tycker jag är intressant. Jag fick en genomgång av det i går på Ledningsregementet, och man har konstaterat en del brister. Mycket beror på att brigadledningsförmågan har sänkts i Sverige eftersom den upphörde under en lång period då vi rustade ned försvaret efter att det kalla kriget tog slut. Nu håller vi på att bygga upp denna förmåga igen och tillför ny teknik. Det är en utmaning, och det är bra att det blir belyst.


Anf. 46 Roger Richtoff (SD)

Fru talman! Jag vet att försvarsministern känner till att man i materielplanen fasar ut Radio 180-systemet, går över till annan bandbredd och så vidare.

Jag har själv deltagit i övningarna i Nordnorge. När man gör en utvärdering efter en sådan övning kan man komma fram till att specifika förband ska öva, och att öva är viktigt. Sedan får utvärderingen visa om vi övar rätt. Delar försvarsministern den uppfattningen?


Anf. 47 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag har tagit del av den inledande delen av utvärderingen som gjorts på bland annat Ledningsregementet. Det är bra material som kan ligga till grund för bedömningen av framtida övningar. Det kan, precis som Richtoff säger, utgöra underlag i framtiden.

Gammal utrustning - eller hur vi nu ska beteckna den - kommer successivt att fasas ut, och ny kommer att tillföras. När man gör det gäller det att samtidigt bygga upp kompetensen att hantera ny utrustning.


Anf. 48 Eva Wallin (KD)

Fru talman! Många människor behöver omgående tillgång till svenskundervisning inom sfi. Vi kristdemokrater vill ge språkundervisning redan när asylprövning pågår. Det ska även ges en obligatorisk samhällsorientering om vad som gäller i Sverige med både rättigheter och skyldigheter. Vi vill uppmuntra och ge nyanlända förutsättningar för att så snabbt som möjligt stå på egna ben och få en nystart här.

Eftersom bristen på språklärare är stor behöver vi vara uppfinningsrika och inte stelbenta för att lösa situationen. I SvD uttalade sig nyligen statsrådet Hadzialic om att det inom sfi finns ett problem med drivkrafter som handlar om att tjäna pengar i stället för att fokusera på kvaliteten i undervisningen.

Jag vill fråga ministern: Varför ska inte de som bedriver skolundervisning, vilket många kvinnor gör, ha samma möjlighet att driva verksamhet med vinst som de som bygger skolan, vilket oftast är män, och de som säljer läromedel och i outsourcad verksamhet städar, lagar mat och sköter vaktmästeri?


Anf. 49 Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Fru talman! Tack så mycket för frågan! De som kommer till Sverige ska naturligtvis lära sig svenska så fort som det bara går. Det är därför regeringen har satsat på någonting som vi har kallat för svenska från dag ett för de asylsökande. Det har blivit en jättesuccé. Bara på ett halvår har över 73 000 deltagare fått lära sig svenska under tiden som de väntar på ett besked om de ska få stanna i Sverige.

Vi måste naturligtvis också förstärka sfi. Vi måste ha fler lärare, och verksamheten måste få mer pengar och resurser, vilket den inte fick under den tidigare alliansregeringen - jag ärvde ett urholkat sfi.

Vi måste också se till att hela skolan inte drivs av vinstintressen utan att man ser elevernas, lärarnas och utbildningskvalitetens förutsättningar som det primära.


Anf. 50 Eva Wallin (KD)

Fru talman! Nu var frågan just varför alla de som bygger skolan, tar fram undervisningsmaterial, säljer gymnastikredskap, bygger cykelställ och asfalterar parkeringar och skolgårdar får driva sin verksamhet med vinst och inte de, ofta kvinnor, som sköter själva undervisningen. Där ska möjligheten att driva verksamheten med vinst fråntas dem. Varför denna differentiering?


Anf. 51 Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Fru talman! För den här regeringen är det ytterst viktigt att våra skattepengar används ändamålsenligt. Varenda skattekrona som vi investerar i välfärden ska gå till välfärden - till skolan, omsorgen och sjukvården.

Nu ser vi dessvärre att otillbörliga vinstuttag förekommer. Vi är till och med världsunika i det avseendet. Det tänker inte den här regeringen medverka till. Vi har välfärdens bästa för ögonen först och främst.


Anf. 52 Jakop Dalunde (MP)

Fru talman! Det är vanskligt att använda egna subjektiva erfarenheter och anekdotisk bevisföring som grund för sin politiska analys, men nu tänkte jag göra det ändå.

När jag kring millennieskiftet sökte till gymnasiet och kom in på ett itgymnasium fanns det en utfästelse om att vi skulle få varsin bärbar dator och att datorerna skulle integreras i själva utbildningen. Men när vi väl satte igång visade det sig att vi fick datorerna men lärarna i praktiken aldrig utnyttjade det faktum att vi hade all världens kunskap i våra händer, utan man höll fast vid den traditionella utbildningen.

Det kanske ser bättre ut i dag. Jag vet inte om eleverna på läktaren håller med mig, men jag tror att vi fortfarande har problem att se till att digitaliseringen tas hela vägen och används av lärarna i själva pedagogiken.

Jag är nyfiken på hur statsrådet Hadzialic ser på den utvecklingen.


Anf. 53 Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Fru talman! Tack så mycket för en mycket viktig fråga! Vi vet att en skola i framkant, en skola i världsklass, måste vara en skola som också speglar sin tid. Då måste vi ha en skola med en genomtänkt digitaliseringsstrategi som den följer. Det handlar om att man ska ha en infrastruktur i framkant men också att man anpassar undervisningen till att spegla det.

Därför har regeringen tagit fram en digitaliseringsstrategi genom Skolverket. Där tittar man bland annat på hur programmering kan bli en del av undervisningen så att vi fostrar framtida innovativa förmågor som kan vara del av att göra Sverige konkurrenskraftigt även framdeles.


Anf. 54 Jakop Dalunde (MP)

Fru talman! Jag kan tänka mig att nyutexaminerade lärare som nyligen har gått lärarutbildningen kanske har en bättre förmåga att använda den nya tekniken.

Hur ser vi till att även lärare som har stor kompetens och lång erfarenhet av tidigare utbildningssystem också får full möjlighet att ta till sig nya pedagogiska verktyg med hjälp av it?


Anf. 55 Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Fru talman! Förutom att själva undervisningen ska anpassas till en digital era måste vi naturligtvis se till att lärarna har de kunskaper de behöver för att klara av sitt uppdrag.

En del av digitaliseringsstrategin som Skolverket har tagit fram handlar om att även lärarna ska få den kompetensutveckling de behöver för att kunna bemästra det vi vill att de ska kunna för att vi ska få en riktigt digital skola som är i världsklass även i det avseendet.


Anf. 56 Eskil Erlandsson (C)

Fru talman! Alliansregeringen drev med stor framgång, påstår jag, visionen om Matlandet Sverige. Denna vision ledde till nya jobb, nya företag, ökad export och aktiviteter kring maten vid skolor, förskolor, äldreboenden och liknande. Den rödgröna regeringen avvecklade denna vision det första man gjorde och sa att den skulle ersättas av en livsmedelsstrategi.

Nu har det gått lång tid, mer än ett och ett halvt år, sedan denna vision avvecklades. Det har uppstått ett stort tomrum. Nu är min fråga: Kommer det någon livsmedelsstrategi, och när kommer en sådan i så fall?


Anf. 57 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Tack, Eskil Erlandsson, för frågan som är mycket viktig! När det gäller livsmedelsstrategin motionerade faktiskt den här kammaren redan för tre fyra år sedan för att ta fram en strategi. Den regering som Eskil Erlandsson var del av avslog förslaget vid flera tillfällen. När den här regeringen tillträdde satte man omgående igång arbetet.

Jag förstår att Eskil Erlandsson känner en viss frustration över att det tar lite tid, men det här är en viktig sak, och den kommer att genomarbetas. Däremot använder vi delar av Matlandet Sverige, som var mer av ett gourmetprojekt med väldigt goda delar, i strategin. Den kommer, och den kommer snart att lämnas över till riksdagen.


Anf. 58 Eskil Erlandsson (C)

Fru talman! Det var inte något specifikt svar på min fråga om när visionen om en ny livsmedelsstrategi kommer att förverkligas. Vi har väntat i ett och ett halvt år nu. Väldigt många aktörer väntar på att det tomrum som har uppstått ska fyllas med något innehåll. Frågan kvarstår alltså: När kommer strategin?

Fråga två är: Hur ska det samförstånd som statsrådet vill ha med oppositionen uppnås när vi ännu inte har fått se något resultat?


Anf. 59 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Vi håller på att fylla det tomrum som har funnits i åratal. Strategin kommer att lämnas till riksdagen före sommaruppehållet.

Vi har haft en mycket bred dialog med hela branschen, med intresseorganisationer, och också oppositionen har varit inbjuden till ett flertal möten ute i landet. En dialog har alltså förts.

Nu handlar det om att få det här till kammaren och sedan handlar det också om att Eskil förhoppningsvis ser till att oppositionen inte lägger politisk prestige i det här.


Anf. 60 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Gustav Fridolin är ansvarig för det område jag tänkte fråga om, nämligen grundskolan, men eftersom han tydligen är upptagen med någonting annat i dag ställer jag den till Per Bolund som svarar på allmänpolitiska frågor i dag.

Jämfört med andra länder missar en svensk elev nästan ett helt år i undervisningstid. Ska vi kunna vända resultaten i den svenska skolan behöver våra elever lika mycket tid med en lärare i klassrummet som elever i andra länder.

Moderaterna föreslår att undervisningstiden ska utökas med en timme per dag med start på lågstadiet. Samtidigt ligger vår satsning på mer matematik i högstadiet kvar. Sammantaget lägger vi 6 miljarder på mer undervisningstid. Det säger regeringen nej till.

Därför undrar jag nu: Säger man också nej till mer undervisningstid i lågstadiet?


Anf. 61 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Jag vill tacka för en angelägen fråga. Jag tror att vi alla delar oron över den utveckling som har varit i den svenska skolan under ganska lång tid. Vi har sett sjunkande kunskapsresultat men också andra negativa resultat, till exempel när det gäller välmåendet. Många unga känner sig utsatta och hamnar i svåra, både fysiska och psykiska, situationer. Det är anledningar till att regeringen har gjort mycket och fortsätter att göra mycket på skolområdet.

Det finns två olika vägar att välja. Antingen höjer man kvaliteten i undervisningen och försöker se till att den fungerar så bra som möjligt, eller också ökar man kvantiteten och försöker ge så mycket undervisning som möjligt. Regeringen har valt att fokusera på kvaliteten i utbildningen. Vi anställer många fler lärare, många fler vuxna i skolan så att kvaliteten kan höjas. Vi ser till att det blir fler vuxna som kan möta eleverna och svara på de frågor de har. Vi ser helt enkelt till att eleverna får med sig den kunskap de behöver och går ut med godkända betyg.

Det här är en omfattande och stor satsning. För 2016 har 8,3 miljarder tillförts till skolan och förskolan. Vi gör också satsningar på höjda lärarlöner och många andra områden.


Anf. 62 Camilla Waltersson Grönvall (M)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Men det var inget riktigt svar på min fråga. Jag ställde en väldigt enkel fråga. Den går till och med att besvara med ja eller nej.

Svenska elever går mycket mindre tid i skolan jämfört med barn i andra länder. Tycker statsrådet att det är ett problem? Säger regeringen ja eller nej till mer undervisningstid?


Anf. 63 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Hur tiden i skolan ska fördelas är i slutänden en fråga för professionen. Det är viktigt att expertisen får vara med och utforma läroplaner och hur tiden i skolan ska fördelas.

Det principiella problemet är att för många elever går ut skolan utan godkända betyg. De kan sedan inte ta sig vidare till högre utbildning - gymnasium, universitet eller högskola. Vi har också stora problem med sjunkande kunskapsnivåer.

Vi har fokuserat på att hantera det genom att öka kvaliteten i undervisningen.


Anf. 64 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Hadzialic.

Frågan har tangerats redan tidigare. Det handlar om behovet av riktigt bra språkundervisning också för de nyanlända. Civilsamhället drar, precis som Hadzialic nämnde tidigare, ett stort lass med Svenska från dag ett. De olika studieförbunden gör många satsningar för att stärka kvaliteten på detta.

Statsrådet nämnde tidigare vikten av att vara noggrann med hur varje enskild krona används. Hon nämnde att målsättningen är att nå 23 000. Man har nått mer än dubbelt så många som man hade räknat med. Men det finns en oro för att de resurser som finns för det området kommer att ta slut redan i augusti. Är statsrådet beredd att tillskjuta ytterligare resurser för att det här framgångsrika arbetet ska kunna fortsätta?


Anf. 65 Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Fru talman! Tack, Ulrika Carlsson, för din fråga!

Till att börja med är jag glad över att vi är överens om att studieförbunden och folkbildningen gör en viktig insats när det gäller den verksamhet som kallas för Svenska från dag ett. De förtjänar verkligen en eloge för det. Vi måste bygga ut sfi-undervisningen och vuxenutbildningen på samma sätt, så att de människor som nu kommer till Sverige framför allt ska kunna komma ut i arbete så fort som möjligt.

Regeringen har i alla budgetförslag, både budgetpropositionen och vårbudgeten, förstärkt såväl studieförbundens verksamhet som sfi-verksamheten så att de ska kunna klara av de utmaningarna. Jag ser att vi kommer att behöva göra samma sak även framåt. Med hur mycket återstår att se i budgetförslaget som kommer att lämnas i höst.


Anf. 66 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Min fråga kvarstår delvis. Om man redan i augusti känner att pengarna börjar ta slut kommer beskedet i höstbudgeten att komma lite sent. Min förhoppning är att regeringen kommer att säkerställa att det stora engagemanget från civilsamhällets aktörer, i form av studieförbunden, ska finnas kvar. Jag hoppas att regeringen förmår att överbrygga oron för att den viktiga verksamheten inte kommer att finnas kvar efter augusti.


Anf. 67 Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Fru talman! Regeringen satsade som sagt stort på svenska språket i budgetpropositionen som vi lade fram förra hösten. I vårbudgeten satsade vi stort på svenskundervisningen, både Svenska från dag ett och sfi. Vi har alltså förstärkt, och verksamheterna kommer att expandera under tiden som följer nu.

Jag tror att vi har gjort det som behövs i dagsläget. Vi kommer naturligtvis att utvärdera verksamheterna framöver och göra de budgeteringar som behövs även i höst.


Anf. 68 Peter Persson (S)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Bolund.

Medan vårens blommor slår ut vissnar vårt banksystem. Allt fler banker läggs ned. Bankomater tas bort. 1 ½ miljon invånare i vårt land har svårigheter att hantera sina betalningar. I mitt län, Jönköping, hade 86 procent av bankkontoren hantering av kontanter 2011. Nu är det 26 procent. Äldre, föreningar och småföretagare på landsbygden drabbas.

För två månader sedan lämnades Betaltjänstutredningen till regeringen. Statsrådet sa då att han skulle analysera remissvaren. Nu frågar jag: Är det inte dags att agera?


Anf. 69 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack för en viktig fråga, Peter Persson! Men det är kanske lite överdramatiskt att säga att banksystemet vissnar. Det får i så fall vara i bedömarens ögon. Det svenska banksystemet mår i själva verket relativt bra och är stabilt.

En av bakgrunderna till frågan är att vi har en snabb teknikövergång, ett skifte i ekonomin. Sverige är i framkanten när det gäller att gå över till digitala betalningslösningar. Det är i grunden positivt och öppnar nya möjligheter för alla oss konsumenter. Vi kan välja mer fritt hur vi vill sköta vår ekonomi. Samtidigt ligger det en viktig fråga i det här. Många människor hamnar i kläm, eftersom de inte kan eller vill använda sig av de nya teknikerna. Här tycker jag att bankerna smiter från sitt samhällsansvar. De har ansvar för att se till att kunderna kan använda de metoder man vill.

Jag har haft en dialog med bankerna och kommer att fortsätta trycka på för att de ska ta ett större ansvar. Men staten går också in, genom länsstyrelsen och Post-och telestyrelsen och andra aktörer, för att täcka upp där det finns brister.


Anf. 70 Peter Persson (S)

Fru talman! Bankerna gör jättevinster. Ledningarna har fantasilöner. Bonusarna blommar. Och man uttalar ett förakt för vanligt folk; Wahlroos, Nordeas ordförande, säger: Vi är 20 procent begåvade som lurar de 80 procenten obegåvade på pengarna.

Det är ett sätt att se på vanligt folk.

Jag tycker nog, Bolund: Ta fram en proposition! Lagstifta om garanterad servicenivå!


Anf. 71 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Det här är en fråga som regeringen tar på största allvar och som vi engagerar oss mycket i. En utredning ligger som sagt på regeringens bord nu. Vi har fått in remissynpunkter. De är inte entydiga. Det finns ganska många olika uppfattningar och synpunkter. Därför tar det tid att bereda frågan och att försöka komma fram till en gemensam ståndpunkt.

Frågan är högt prioriterad. Vi löser de akuta problemen här och nu genom att skjuta till pengar. Men vi måste också hitta en långsiktig lösning. Där ingår det att ta fram det här förslaget och lägga det på riksdagens bord. Det jobbar vi skyndsamt med.


Anf. 72 Anders Forsberg (SD)

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht.

Efter att priserna på smör och skummjölkspulver var rekordhöga under 2013 sjönk priserna kraftigt under 2014 och 2015. Prisfallet på smör och mjölkpulver beror på ett ökat utbud på världsmarknaden, minskad efterfrågan från framför allt Kina samt Rysslands importstopp.

EU:s ökade interventionsköp av mejeriprodukter har också ökat dramatiskt och kan vara en lösning på kort sikt. Men det byggs samtidigt upp ett berg av smör och mjölkpulver som måste avyttras på marknaden, vilket kan riskera att förlänga krisen.

Landsbygdsministern kommer den 17 maj att träffa sina ministerkollegor, på jordbruks- och fiskerådet, och bland annat diskutera just marknadssituationen för mjölken inom EU. Min fråga till ministern är därför: Hur ser landsbygdsministern på ett system med frivillig neddragning av mjölkproduktionen inom EU? Avser statsrådet att verka för en sådan lösning som en del i hanteringen av den pågående krisen?


Anf. 73 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Jag vill tacka för frågan.

Den svenska positionen är att vi inte har någonting emot frivillig neddragning av mjölkkvoter så länge man inte använder EU:s budgetmedel för det. Det ska vara frivilligt, och man ska inte satsa pengar på det.

Mjölkproduktionen befinner sig i en mycket djup kris. Den berör inte bara Sverige eller EU. Krisen är global. Det finns en stor överproduktion. Därför har frågan behandlats på vartenda ministerråd den senaste tiden. Det finns olika aktiviteter för att minska överskottet.

Sveriges position är att man ska vara marknadsorienterad och inte sätta in åtgärder som driver upp produktionen till ännu högre nivå där det inte finns en efterfrågan.


Anf. 74 Anders Forsberg (SD)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Vi sverigedemokrater anser att vi först och främst har ett ansvar nationellt genom att till exempel sänka skatten på diesel för jord- och skogsbruk. Man kan också ha en betesersättning, som vi föreslår i vår budget.

Man kan också se att EMB, European Milk Board, har tagit fram en modell där bönderna frivilligt drar ned sin produktion. Man skulle då kunna använda EU:s krisfond på 400 miljarder euro och eventuella straffavgifter.

Men, som sagt, jag ser positivt på att landsbygdsministern kan använda det här arbetet framöver.


Anf. 75 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Det är ju en kombination av insatser från EU och de nationella medlen. Till exempel innebar det krispaket som EU anslog till de olika länderna att Sverige fick 76 miljoner i stöd från EU. Vi hade 100 procent medfinansiering och gick in med svenska medel. Totalt fick mjölkbönderna alltså ett krispaket på 152 miljoner.

Sedan har vi sänkt dieselskattereduktionen, som försämrades under alliansregeringen vid fyra olika tillfällen. Det blir en klar förbättring för mjölkbönderna.


Anf. 76 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Per Bolund. I asylprocessen är det viktigt att det är skillnad på ett ja och ett nej. Den som har fått ett avslag på sin asylansökan måste snabbt återvända till sitt hemland. Alternativet är annars att vi får ett stort skuggsamhälle där människor lever gömda och far illa, ofta i stor utsatthet.

I dag är läget oklart om huruvida en person som olovligen befinner sig i Sverige har rätt till ekonomiskt bistånd eller bidrag från kommunerna. Här gör olika kommuner olika bedömningar. Därför vill vi moderater tydliggöra och skärpa lagstiftningen.

Jag menar att huvudregeln måste vara glasklar. Den som inte har rätt att stanna i Sverige ska heller inte ha rätt att få ett bidrag från kommunerna. Men min fråga till statsrådet Bolund är om regeringen är villig att skärpa lagstiftningen, så att den som inte har rätt att befinna sig i landet inte heller har rätt till bidrag från kommunerna.


Anf. 77 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack, Elisabeth Svantesson, för en viktig fråga! Sverige är just nu under ett ganska stort tryck på grund av att vi har väldigt många människor som har kommit till vårt land under en kort tid.

Regeringen agerar också resolut i den här frågan, som säkert har noterats. I vårbudgeten lade vi 30 miljarder kronor för att Migrationsverket ska kunna uppfylla sina plikter. Det handlar om asylprocessen och om att korta handläggningstiderna men också om att ge drägliga villkor för dem som har kommit till vårt land.

Vi har satsat mycket pengar på integration, för det är också en viktig uppgift. Även polisen har fått tillskott i sina kassor för att just kunna hantera de situationer som uppstår, till exempel i samband med återvändande.

Frågan om stöd till dem som har fått avslag är en fråga som vi bereder inom Regeringskansliet. Där har vi inte något färdigt ställningstagande än så länge, så den frågan får vi återkomma till senare.


Anf. 78 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Tack för svaret, även om det inte var helt tydligt!

Jag vill gärna skicka med regeringen någonting, nämligen vad Sveriges Kommuner och Landsting har skrivit i ett remissyttrande. Jag ska citera vad de har skrivit: Nationell lag bör korrespondera på så sätt att en persons illegala vistelse i Sverige inte möjliggörs och finansieras av kommunen.

Jag tycker att det här sammanfattar väl vad som bör gälla, och jag hoppas att regeringen tar till sig av detta.

Ja är ja, och nej är nej. Då måste det också vara så i fallet med bidrag från kommunen.


Anf. 79 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Vår viktigaste uppgift från regeringens sida är att skapa ordning och reda i de här processerna och se till att man så snabbt som möjligt kan få ett klart och tydligt svar på om man har rätt till asyl eller inte. Och om man då inte får rätt till asyl handlar det om att få möjlighet att återvända på ett kontrollerat och ordnat sätt.

Jag tror samtidigt att det finns en fara om man lämnar en stor grupp människor helt åt sitt öde. Jag tror inte att det är någon som vill se en situation i Sverige där vi har en väldigt stor grupp människor som befinner sig i en gråzon eller i en svart zon. Vi behöver också ta ansvar för de människor som finns i vårt land.


Anf. 80 Allan Widman (L)

Fru talman! Min fråga riktar sig till försvarsministern.

Marinens utvecklingsprojekt har under en lång tid präglats av en hög grad av innovation. Jag tänker på Visbykorvetter och vår nästa sjöoperativa helikopter, Helikopter 14.

Nu pågår det en diskussion om nästa generations ubåt, A26, som är planerad att ha en kapsel för personal längst fram i fören. Man ska kunna släppa ut grodmän i undervattensläge för specialoperationer. Problemet består egentligen av två delar när det gäller den här kapseln och slussen. Det är betänkligt att ha skarvar i ett tryckskrov som ibland ska befinna sig på flera hundra meters djup. Det minskar också den här kapseln och utrymmet för att kunna förvara vapen ombord.

Min fråga till försvarsministern blir: Vilka åtgärder är han beredd att vidta för att nästa generations ubåt ska bli säkrare för våra sjömän och farligare för en motståndare?


Anf. 81 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag får verkligen tacka för frågan och den detaljeringshöjd som Widman redovisar när det gäller kravet på ett svar.

Jag får väl säga så här: Det är ett oerhört komplext vapen som håller på att utvecklas, som vi har beställt. Det innehåller oerhört många komponenter och är väldigt modernt och anpassat till de förhållanden som specifikt råder i Östersjön med dess bräckta vatten. Det innehåller också väldigt många olika typer av förmågor som kan användas för både militärt och civilt bruk. Widman beskriver här en av de delarna.

När det gäller detaljer i själva utformningen av ubåten tror jag att det klokaste är att man för den typen av resonemang i ett annat forum än kammaren, för här leder eventuella löften eller detaljresonemang allt för långt.

Vi ska försöka se till att få en ubåt som innehåller all den prestanda som är beställd.


Anf. 82 Allan Widman (L)

Fru talman! Det är sannerligen inga smådetaljer vi nu diskuterar. Det handlar om uppemot 10 miljarder kronor som de här utvecklingsprojekten ska kosta. När försvarsministern beskriver de nya ubåtarna som oerhört komplexa är det ingenting som leder till att jag blir mer lugn, snarare tvärtom.

Jag tror att även Sveriges riksdags kammare är avsedd för att diskutera den typ av frågor som vi diskuterar just nu, nämligen hur vårt försvar kan förbereda sig för risken av ett krig i vårt närområde och vad det betyder för våra plattformar.


Anf. 83 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Vi har från regeringens sida satt en kostnadsram på 8,2 miljarder för de två ubåtar som nu är beställda och som är under produktion. Det är liksom det värde vi har utgått från. Sedan innehåller de en mängd egenskaper och en mängd förmågor. Den du beskriver är en av dem.

Hur sådant här ska hanteras med exakthet under själva processen är sådant som man i de sammanhangen får ta ställning till. Det är också så att FMV är den part som har relationen till Saab.


Anf. 84 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! För en och en halv månad sedan mottog statsrådet Sven-Erik Bucht Landsbygdskommitténs delbetänkande. Det var en enig kommitté, där samtliga av riksdagens partier stod bakom de fyra förslagen för en mer levande landsbygd.

För det första handlar det om att Sverige behöver en mer sammanhållen och aktiv landsbygdspolitik. Därför måste regeringen tillsammans med riksdagen formulera långsiktiga politiska mål för utvecklingen på Sveriges landsbygd.

För det andra handlar det om tillgång till bra mobiltäckning och bredband. Ja, det är en förutsättning för att man ska kunna leva och driva företag i hela landet. Regeringen måste så snart som möjligt formulera ett mål, så att hela befolkningen kan få bredband senast 2025.

För det tredje är kompetensförsörjning en av de största utmaningarna för våra landsbygder. De kvinnor och män som vill bo på våra landsbygder ska också ha möjlighet att skaffa sig en högre utbildning utan att behöva flytta.

För det fjärde har staten mycket att tjäna på en god närvaro i hela landet. I dag har vi en alldeles för urban stat. 60 procent av huvudkontoren ligger i Stockholm.

Vilka åtgärder har landsbygdsministern vidtagit för att genomföra Landsbygdskommitténs förslag?


Anf. 85 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Tack för frågan! När det gäller genomförandet av kommitténs förslag har inte kommittén lämnat något slutbetänkande. De har lämnat ett delbetänkande där de har tagit ställning i de frågor som du relaterar till. Men det finns en hel del saker som den här regeringen har gjort när det gäller svensk landsbygd under den här tiden, inte minst på bredbandsområdet. Där har vi historiskt stora belopp. Det är 3,25 miljarder för bredbandssatsningar på svensk landsbygd. Det är också 1,2 miljarder för Norrland till ortssammanbindande nät.

Vi har också gjort satsningar på landsbygdsbutikerna. I landsbygdsprogrammet finns 752 miljoner avsatta för att säkerställa landsbygdsbutikerna plus 35 miljoner för de butiker som finns längst ut på svensk landsbygd.

Vi har alltså vidtagit en massa åtgärder redan, men jag tycker att kommitténs förslag är intressanta, och det är dessutom en enig kommitté. Det är bara att gratulera kommittén!


Anf. 86 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Jag är lite förvånad över landsbygdsministerns svar och undrar vad landsbygdsministern väntar på. Vi har en helt enig riksdag, där alla riksdagens åtta partier säger att här är fyra förslag som vi är eniga om och kan gå vidare med. Om ministern lägger dem på riksdagens bord kan vi rösta igenom dem och göra skillnad för Sveriges landsbygder.

Nu hänvisar ministern i stället till pengar, 35 miljoner, som är småpengar i en statsbudget till lanthandlare. Han hänvisar till 3,25 miljarder kronor som finns till bredbandsstöd i hela landet. Men de är slut, och vi vet att det behövs mer resurser.

Det finns fyra förslag som kan göra skillnad. Det är dags att lägga dem på riksdagens bord!


Anf. 87 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Delbetänkandet lämnades den 31 mars. Det är inte så många dagar sedan. En hel del är på gång och görs redan nu, men det är ändå ett delbetänkande, och jag ser fram emot slutbetänkandet som kommer i januari 2017.

Regeringen jobbar också med kompetensförsörjning. Det har aldrig satsats så mycket på nya utbildningsplatser som just nu. När det gäller den statliga närvaron i form av statliga jobb ser vi att de faktiskt blir kvar på många orter.


Anf. 88 Maria Strömkvist (S)

Fru talman! Även min fråga, lite på samma tema, går till statsrådet Sven-Erik Bucht.

Under årtionden har butiksdöden och även mackdöden spridit sig i Sverige. Speciellt under de borgerliga regeringsåren härjade den rätt intensivt. Därför var det mycket glädjande att regeringen 2014 initierade en utredning som förra året presenterade sitt förslag på ett mer varaktigt stöd till service i glesbygden och att regeringen och också denna riksdag beslutade att tillföra medel för att förverkliga stödet.

Mina frågor till statsrådet är: Hur går det med utbetalningarna? Bedömer statsrådet att stödet får effekt så att det kan hejda utarmningen av servicepunkterna på landsbygden?


Anf. 89 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Tack för den viktiga frågan! Som landsbygdsbo vet jag hur viktigt det är att det finns en affär där man kan handla livsmedel, få drivmedel till sin bil och paket och apoteksvaror utlämnade med mera.

Därför är det oerhört viktigt att vi säkerställer att dessa butiker finns kvar, för det är precis som frågeställaren säger: Landsbygdsbutikernas antal har de senaste tio åren minskat dramatiskt, och detta måste stoppas.

Därför går vi in med 35 miljoner för att stötta upp dessa butiker så att de ska kunna finnas kvar och till och med så att en och annan ny butik ska kunna öppna. Det har varit ett jätteintresse från butikerna. Utbetalningen började den 1 april, och redan den 2 maj hade 26 butiker fått stöd. Ytterligare 100 butiker har sökt stöden. Dessa handläggs nu, och tanken är att de ganska snabbt ska få besked.


Anf. 90 Maria Strömkvist (S)

Fru talman! Tack för svaret! Jag tror att det är viktigt att stödet till kommersiell service också breddas. I dag finns det behov av att hämta ut post och paket, och det handlar också om andra kontaktytor som vi glesbygdsbor har med staten, till exempel Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan eller vad det kan vara. Det handlar om banker, apotek och mycket mer.

Hur ser ministern på möjligheten att behålla sådana här så kallade servicepunkter ute på landsbygden?


Anf. 91 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Det är viktigt att man utvecklar butikerna till att bli lite mer än bara livsmedelsbutiker, bli mer av servicepunkter.

Där finns också i landsbygdsprogrammet möjligheter till investeringar som är betydligt större än tidigare. Det handlar om mer än en fördubbling av investeringsstödet. Det är 88 miljoner per år som de här butikerna kan söka i investeringspengar just för att utveckla sin butik till att kunna bli en servicepunkt.


Anf. 92 Karin Enström (M)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Per Bolund som svarar för de övergripande frågorna i dag.

I gårdagens kammardebatt om Mellanöstern och Nordafrika valde alla partier utom regeringspartierna att benämna Isils, eller Daishs, övergrepp mot kristna och andra minoriteter i Irak och Syrien som folkmord. Utrikesminister Margot Wallström har för över ett år sedan benämnt de här händelserna som just folkmord.

Min fråga är helt enkelt: Jag undrar vad regeringspartierna egentligen tycker. Anser regeringen att dessa övergrepp är att betrakta som folkmord?


Anf. 93 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack, Karin Enström, för frågan! Det vi kan konstatera är ju att de övergrepp som begås av Daish, eller Isil, är häpnadsväckande och skrämmande. Det är uppenbara brott mot de mänskliga rättigheterna och kränkningar av människors rättigheter på en nivå som vi inte har sett på väldigt lång tid och som den svenska regeringen såklart agerar med kraft för att försöka stävja på olika sätt, inte minst genom samarbete inom FNsystemet, internationellt och inom EU.

Vad man egentligen gör för att försöka minska de problem som har orsakats i lokalområdet och för de människor som har drabbats är ur min synvinkel en mycket mer väsentlig frågeställning än att just sätta en etikett på företeelserna. Jag tycker ju att det är det vi borde ägna vårt huvudsakliga arbete åt, och det är också där regeringen lägger ned sitt engagemang.

Jag kan inte svara i detalj på hur benämningen ser ut exakt och hur man arbetar med den frågan på UD, men regeringen tar de här frågorna på allra största allvar och agerar resolut.


Anf. 94 Karin Enström (M)

Fru talman! Jag är helt övertygad om att vi är helt överens om att dessa fruktansvärda övergrepp måste stoppas. Samtidigt måste jag ändå ställa frågan igen, därför att vi hade en lång debatt här i går som även handlade om huruvida det var riksdagens sak att fatta beslut om vad det här skulle kallas.

Eftersom vi har hört olika benämningar från regeringen vill jag ändå ställa frågan: Anser ni att det är att betrakta som folkmord eller inte? Varför satsar inte regeringen på ökade anslag till den internationella åklagarkammaren?


Anf. 95 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Sverige agerar resolut och intensivt på alla sätt vi kan för att försöka minska de problem som finns i Mellanöstern och också i andra delar av världen. Det är bland annat därför som regeringen nu har en väldigt hög ambitionsnivå när det gäller det svenska biståndet. Vi försöker att agera, och vi för också en aktiv utrikespolitik där vi hela tiden försöker vara närvarande i de konflikthärdar som finns.

Exakt hur Utrikesdepartementet arbetar med frågan om hur man ska benämna de här händelserna är en fråga som jag får återkomma till, för det har jag inget svar på. Däremot kan jag ge det tydliga svaret att det är en fråga som står högt på vår dagordning.


Anf. 96 Lars-Axel Nordell (KD)

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern Sven-Erik Bucht. Den handlar om vildsvin. Om två år beräknas det finnas ungefär 700 000 vildsvin i vårt land. De ökar explosionsartat, och vi vet att åkrar, slåttervallar och trädgårdar demoleras av dessa bökande vildsvinsflockar. Det sker också 3 000 trafikolyckor per år, alltså ungefär 60 i veckan.

Det här måste åtgärdas på något sätt. Avskjutningen måste öka. Jag tycker även att de som drabbas, lantbrukare och andra, måste kompenseras på ett bättre sätt.

I går kväll hade vi en kammardebatt där jag tog upp detta. Ingen från regeringspartierna berörde frågan, och därför tycker jag att det vore intressant att höra regeringens inställning. Vad tänker ministern göra för att avhjälpa de problem som orsakas av vildsvin i vårt land?


Anf. 97 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Tack för frågan! Vi har en väldigt stor vildsvinsstam, även om den varierar beroende på var vi är i landet. Vissa delar har haft stora problem men har fått en balans i stammen, men det finns också ställen i landet där vildsvinen går väldigt hårt åt jordbruket, inte minst.

Där är det givetvis så att man måste skjuta av dem och förvalta stammen på ett bättre sätt än man gör i dag. Här finns också förslag om kameraövervakning av de här vildsvinsåtlarna som är under beredning. Det fanns en utredning om detta som var ute på remiss, men det var en mycket omfattande kritik mot de förslag som fanns om att få en bättre övervakning för att kunna skjuta ned stammen.

Det finns alltså vissa ytterligare överväganden som måste göras innan vi kan lägga fram något förslag på området.


Anf. 98 Lars-Axel Nordell (KD)

Fru talman! En viktig orsak till explosionen är att avskjutningen är så låg. Varför är då avskjutningen så låg? En anledning är att det är svårt att få ut köttet på marknaden på grund av reglerna. Jag undrar vad regeringen har tänkt i fråga om att minska regelbördan och göra det enklare att få ut köttet till kunderna - självklart med bibehållen kvalitet och säkerhet?


Anf. 99 Statsrådet Sven-Erik Bucht (S)

Fru talman! Vildsvin är ett svårt djur att jaga. Det känner jag till personligen. Dessutom jagas de ofta under den varma tiden av året, vilket gör att det inte är lätt att ta hand om köttet. Viltbesiktningsanläggningar har rätt att ta hand om köttet för att få ut det på marknaden.

Det finns många som driver frågan om att ta hand om köttet privat, men det finns stora risker med att göra det privat med tanke på trikinproblemet.


Anf. 100 Eva Lohman (M)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Bolund. Den handlar om utredningen mot penningtvätt och finansiering av terrorism som har lagts fram.

I dag finns en oro för att det ska startas ett stort statligt register där samtliga föreningar, hela civilsamhället, ska registreras. Meningarna går isär om registret gäller hela civilsamhället eller föreningar med så kallade 90-konton.

Det är allvarligt och svårt för civilsamhället om alla ska registreras. Det finns små föreningar som förmodligen inte skulle klara av det vare sig ekonomiskt eller personellt. Det finns en oro.

Vad är det som gäller? Ska alla föreningar in i det stora statliga registret, eller är det enbart de föreningar som innehar 90-konton?


Anf. 101 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack för frågan, som berör ett enormt centralt område. Vi var tidigare inne på Daish och andra organisationer som bedriver en fasansfull verksamhet. Finansiering till terrorism är ett viktigt politikområde där vi behöver agera resolut för att minska möjligheterna för den typen av grupper att agera. Detsamma gäller penningtvätt, som finansierar illegal verksamhet i Sverige. Därför är det viktigt att vi tar stora och viktiga steg framåt.

Självklart måste det göras en bedömning av andra samhällsvärden. Civilsamhället fyller en enormt viktig funktion. Där måste vi också värna möjligheterna att fortsätta att agera.

Utredningen ligger nu på regeringens bord, och vi bereder frågan. Vi kommer att behöva göra en avvägning. Exakt var vi kommer att landa är inte tillfälle att säga nu, utan det får vi återkomma till.


Anf. 102 Eva Lohman (M)

Fru talman! Jag ser fram emot att se utredningen. Jag hoppas att när ni jobbar med detta att ni undanröjer språkliga hinder. I dag finns uppenbart olika tolkningar om det är fråga om alla föreningar eller föreningar som innehar 90-konton. Man är alltså inte riktigt säker på vad som gäller. Så får det inte vara. Det ska vara klart, tydligt och koncist. Jag hoppas att regeringen tar med sig det.


Anf. 103 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Jag tackar för synpunkterna. Vi kommer absolut att ta med oss frågorna.

Samtidigt är det viktigt att se att det är fråga om en internationell rörelse där världens länder samlats och agerar kraftfullt. Man försöker hitta fram till internationella principer. Sverige tänker självklart vara i fronten av den rörelsen och inte ha sämre regelverk än andra.

Om man ändå finner att vissa delar av civilsamhället behöver omfattas måste vi se till att det finns förutsättningar för föreningarna att genomföra det som åläggs dem. Det är en fråga vi får återkomma till senare.


Anf. 104 Thomas Strand (S)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Aida Hadzialic.

Nyligen fick vi via medierna vetskap om att tre elever som hade lämnat in exakt samma uppgift till olika lärare fick olika betyg. Det för oss till frågan om betygsättningens likvärdighet.

Skolverket har nyligen presenterat en rapport om betygen. Där uppges bland annat att en majoritet av svenska lärare anser att det är svårt att uppnå en likvärdig betygsättning. Det är klart att det inger oro.

Vad avser statsrådet att vidta för åtgärder för att vi ska få en likvärdig betygsättning i Sverige?


Anf. 105 Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Fru talman! Den här regeringen vill bygga en jämlik utbildning som håller världsklass. För att vi ska uppnå det målet behövs likvärdiga och rättssäkra betyg där eleverna vet att vad de presterar och när de anstränger sig kommer att leda till betyg som speglar detta.

Dessvärre finns ett systemfel i dagsläget. Jag vill verkligen understryka att det inte handlar om enskilda lärare och elevernas prestationer där elever som presterar samma sak inte får samma betyg. Det behöver naturligtvis få ett stopp. Det måste bli mer extern rättning av de nationella proven, de behöver avidentifieras och elever ska belönas för det de kan - inte bestraffas.


Anf. 106 Thomas Strand (S)

Frågestund

Fru talman! Av Skolverkets rapport, som jag hänvisade till tidigare, framgår att en majoritet av lärarna anser att kunskapskraven är otydliga. Många lärare ser problem med tröskeleffekter. Elever kan straffas orimligt hårt om de någon gång gör en svag prestation.

Detta leder till en följdfråga: Hur kan vi gå från ett straffande till ett stödjande betygssystem?


Anf. 107 Statsrådet Aida Hadzialic (S)

Fru talman! Det nya betygssystemet är bra eftersom det ställer högre krav på elevernas prestationer. Jag tycker att den nya betygsskalan fungerar väl med fler nyanser så att det går att fånga upp vad eleverna verkligen kan. Samtidigt har vi sett att det nya betygssystemet leder till att eleverna känner sig bestraffade för det de inte kan i stället för att belönas för det de presterar. Det kan också vara motivationsdödande, vilket är något vi ska sätta stopp för.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Finansmarknads- och konsument­minister Per Bolund (MP)
  • Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S)
  • Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
  • Gymnasie- och kunskapslyfts­minister Aida Hadzialic (S)

Finansmarknads- och konsument­minister Per Bolund (MP) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Nya former för frågestunden prövas