Frågestund

Frågestund 6 april 2017
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenRobert Hannah (L)
  2. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ibrahim Baylan (S)
  3. Hoppa till i videospelarenRobert Hannah (L)
  4. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ibrahim Baylan (S)
  5. Hoppa till i videospelarenElisabeth Svantesson (M)
  6. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ibrahim Baylan (S)
  7. Hoppa till i videospelarenElisabeth Svantesson (M)
  8. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ibrahim Baylan (S)
  9. Hoppa till i videospelarenAndreas Carlson (KD)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ibrahim Baylan (S)
  11. Hoppa till i videospelarenAndreas Carlson (KD)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ibrahim Baylan (S)
  13. Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ibrahim Baylan (S)
  15. Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ibrahim Baylan (S)
  17. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  18. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  19. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  20. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  21. Hoppa till i videospelarenOla Johansson (C)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  23. Hoppa till i videospelarenOla Johansson (C)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  25. Hoppa till i videospelarenJasenko Omanovic (S)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Johansson (S)
  27. Hoppa till i videospelarenJasenko Omanovic (S)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Johansson (S)
  29. Hoppa till i videospelarenJonas Eriksson (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  31. Hoppa till i videospelarenErik Ottoson (M)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Johansson (S)
  33. Hoppa till i videospelarenErik Ottoson (M)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Johansson (S)
  35. Hoppa till i videospelarenNooshi Dadgostar (V)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  37. Hoppa till i videospelarenNooshi Dadgostar (V)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  39. Hoppa till i videospelarenUlrika Carlsson i Skövde (C)
  40. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Johansson (S)
  41. Hoppa till i videospelarenUlrika Carlsson i Skövde (C)
  42. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Johansson (S)
  43. Hoppa till i videospelarenDennis Dioukarev (SD)
  44. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  45. Hoppa till i videospelarenDennis Dioukarev (SD)
  46. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  47. Hoppa till i videospelarenTeresa Carvalho (S)
  48. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  49. Hoppa till i videospelarenTeresa Carvalho (S)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  51. Hoppa till i videospelarenIsabella Hökmark (M)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  53. Hoppa till i videospelarenIsabella Hökmark (M)
  54. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  55. Hoppa till i videospelarenShadiye Heydari (S)
  56. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  57. Hoppa till i videospelarenShadiye Heydari (S)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  59. Hoppa till i videospelarenSotiris Delis (M)
  60. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ibrahim Baylan (S)
  61. Hoppa till i videospelarenSotiris Delis (M)
  62. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ibrahim Baylan (S)
  63. Hoppa till i videospelarenSultan Kayhan (S)
  64. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  65. Hoppa till i videospelarenSultan Kayhan (S)
  66. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  67. Hoppa till i videospelarenErik Andersson (M)
  68. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  69. Hoppa till i videospelarenErik Andersson (M)
  70. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  71. Hoppa till i videospelarenJohan Andersson (S)
  72. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Johansson (S)
  73. Hoppa till i videospelarenJohan Andersson (S)
  74. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Johansson (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 74

Anf. 30 Robert Hannah (L)

Fru talman! Om vi tillåter att flickor ska sitta längst bak i bussen tillåter vi också att man lär ut till flickorna att de är mindre värda och att de ska underkasta sig grabbarna. Vi berättar också för grabbarna att de ska styra och ställa över flickorna.

Kalla faktas granskning visar att Al-Azharskolan är ansvarig för att ha spridit hedersförtryckande system. Enligt min mening borde denna skola kunna stängas direkt. Den rödgröna regeringen kan inte längre ducka. Om regeringen inte stänger Al-Azharskolan nu kan jag bara konstatera att regeringen tillåter könsapartheid i vissa frireligiösa skolor, och man förstärker känslan av att förortssvenskar är mindre värda mänskliga rättigheter och trygghet än resten av svenska folket.

Det är dags för den svenska politiken att backa upp den goda majoriteten i de svenska förorterna. Därför vill jag ställa en allmänpolitisk fråga: Är regeringen beredd att stänga de religiösa friskolor som tillämpar könsapartheid?


Anf. 31 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Låt mig till att börja med säga att det vi har fått se i medierna är både avskyvärt, som statsministern har uttryckt, och fullständigt oacceptabelt. Sverige är på många sätt ett liberalt samhälle. Det är ett samhälle där människor har möjlighet att leva sitt liv så som de finner gott - men inom vissa givna ramar.

De ramarna är våra lagar och förordningar men också ett antal grundläggande värden, till exempel jämställdhet mellan könen. Det uttrycks väldigt tydligt i såväl skollag som skolplaner och läroplaner. Samtliga är dokument som just Liberalerna har varit med om att genomföra. Det har skett på initiativ från Liberalerna i denna kammare. Enligt samma lagar och förordningar har Skolinspektionen möjlighet att beivra detta. Ja, ytterst har man möjlighet att dra tillbaka tillståndet för en sådan skola.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Då blir min fråga tillbaka till Robert Hannah: Om det nu är så upprörande, varför har ni inte gjort någonting åt detta under åtta år?


Anf. 32 Robert Hannah (L)

Fru talman! Liberalerna var med och stärkte Skolinspektionen. Den svenska Skolinspektionen är den största i hela världen - det finns massor med resurser. Men vad de behöver är ett verktyg så att de direkt kan gå in och säga: Vartenda barn i Sverige förtjänar trygghet. De förtjänar en uppväxt och en skola som ger alla samma förutsättningar.

Nu har det bevisats om och om igen att vissa frireligiösa skolor kränker barnens rätt till en rättvis skolgång. Min fråga är: Tänker regeringen se till att man stoppar dessa frireligiösa skolor?


Anf. 33 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, Robert Hannah, för den inställningen! Den har jag själv alltid haft. I grund och botten ska inte vår skola dela upp barn efter religion. Detta framförde jag som skolminister, och jag blev kraftigt angripen av Liberalerna och de borgerliga partierna, som inte ville göra skärpningar.

Jag tror att det är viktigt att vi nu går vidare och ser: Vad kan vi göra ytterligare för att se till att det är väldigt tydligt att man i den svenska skolan inte diskriminerar tjejer och killar - det är det som gäller. Det handlar också om att Skolinspektionen faktiskt ska kunna göra någonting åt detta. Då krävs det, tror jag, att man är beredd att förändra regler. Det är vi beredda att göra om det skulle visa sig att det behövs.


Anf. 34 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Min fråga går också till statsrådet Baylan.

Vi moderater vill halvera jobbklyftan mellan dem som har invandrat till Sverige och dem som är födda här. Då måste vi göra mer för att invandrarkvinnor ska komma i arbete. Föregående frågeställare nämnde inslaget i Kalla fakta. Många med mig har sett detta inslag i veckan. Det var inget nytt för mig, men dessvärre verkar det överraskande för regeringen.

Om kvinnor ska jobba i högre utsträckning kan vi inte ha sedlighetspoliser som talar om för flickor och kvinnor vad de ska göra i dessa områden. Då kan vi inte ha kvinnor som isoleras i sina hem av sina män: De får inte delta i svenskundervisning eller gå till jobbet. Men där är vi just nu, och det är oerhört provocerande.

Men, som sagt, detta verkar ha kommit som en nyhet för regeringen. Min fråga till statsrådet är: Vad har regeringen för plan för att motverka detta?


Anf. 35 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Elisabeth Svantesson, för en viktig fråga! Nej, det är ingen nyhet för regeringen. Det har förekommit uppgifter om detta sedan tidigare.

Nej, vi ska inte ha sedlighetspoliser i våra förorter. Vi ska ha riktiga poliser. Det är därför regeringen undan för undan har stärkt resurserna till polisen. Det är därför regeringen också ser till att vi fokuserar på mer av polisnärvaro just i våra förorter.

Därutöver har regeringen tagit initiativ för att se till att kvinnorna kommer ut på arbetsmarknaden. Det handlar exempelvis om att göra om en del i vårt socialförsäkringssystem, så att det inte uppmuntrar att man är hemma hur länge som helst. Jag tror också att det är viktigt att vi är väldigt tydliga från samhället med att vi inte accepterar detta. Man kan leva sitt liv så som man finner gott, men det måste vara inom de ramar som lagar, förordningar och grundläggande värden, såsom jämställdhet, är.

Jag har en motfråga till Elisabeth Svantesson. Under åtta år satt bland annat hon i regeringsställning. Varför gjorde ni ingenting åt detta? Varför väntade ni ända till nu och lät denna regering vidta ett antal åtgärder som vi tycker är viktiga att genomföra? Varför väntade ni?


Anf. 36 Elisabeth Svantesson (M)

Fru talman! Ända sedan jag kom in i riksdagen har jag drivit frågan om kvinnors rättigheter och kvinnors möjlighet till integration. Det har absolut varit min prioriterade fråga.

Men nu har Ibrahim Baylan varit minister i snart tre år. Vad jag ser är det en mängd samordnare, kommittéer, delegationer och handlingsplaner. Det måste vara nog nu. Jag delar bilden av att vi måste ryta ifrån. Man måste våga ta i det som är obehagligt om man ska få någonting gjort. Men mer krävs från regeringen, och jag förväntar mig det.


Anf. 37 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Mer krävs från regeringen, och regeringen är beredd att vidta de åtgärder som krävs för att se till att det är tydligt och klart att man i vårt samhälle inte diskriminerar människor på grundval av kön. Det ska vara tydligt och klart. Därför har vi också redan vidtagit ett antal åtgärder. Jag har redogjort för några av dem. Men det är inte särskilt imponerande att komma efter åtta år i regeringsställning och säga: Varför har ni inte löst alla dessa problem på tre år? Vi kommer att fortsätta arbeta. Men det är inte imponerande att bara klaga i riksdagen.


Anf. 38 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Också jag vill ta upp det som Kalla fakta belyste i veckan, och jag vill ställa en fråga till Ibrahim Baylan. Reportaget avslutades med Zeliha Daglis ord: Vi har förlorat marken i förorten.

Regeringen utsåg Ibrahim Baylan till samordningsminister för utanförskapsområdena för snart ett år sedan. Ett halvår efter utnämningen, i november, hade den statsrådsgrupp som Baylan ska leda sitt första möte. I Almedalen i somras presenterades ett program. En samordnare skulle leda arbetet i en delegation för att bryta segregationen. Det dröjde nio månader innan utredaren presenterades.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det har nu gått nästan ett år sedan statsministern sa att de socioekonomiskt utsatta områdena är en av regeringens viktigaste uppgifter. Det har gått ett år sedan Ibrahim Baylan fick ansvar för frågorna i regeringen. Varför går det så långsamt?


Anf. 39 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Vi har sedan första dagen när vi övertog regeringsmakten efter den borgerliga regeringen, som satt i åtta år, prioriterat frågor som handlar om att minska klyftor och öka integrationen i vårt samhälle.

Det har handlat om att bekämpa brottslighet. Vi vet att det förekommer tung brottslighet i en del av dessa förorter. Det är organiserad brottslighet. Det handlar om att knäcka långtidsarbetslösheten. Vi ser att fler och fler människor har ett jobb att gå till - jag tror ändå att det är kärnan i integrationen.

Det handlar om att förbättra skolresultaten. Vi ser en generell trend där skolresultaten blir bättre, men vi har även fortsättningsvis en stor uppgift i att också öka likvärdigheten. Därför har regeringen riktat ett stöd till de skolor som behöver det mest.

Det handlar även om att minska bostadssegregationen och om att få igång bostadsbyggandet. Också detta går åt rätt håll, även om mycket återstår att göra.

Slutligen vill jag säga att det gäller att också stödja civilsamhället. Allt detta har vi gjort redan från första dagen. Därutöver vidtar vi nu ytterligare åtgärder, därför att vi ser att behovet finns. Det är mer än vad den föregående borgerliga regeringen lyckades med på åtta år.


Anf. 40 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Det är ju lätt att skylla på alliansregeringen, men att det tar nio månader att hitta en samordnare är inte alliansregeringens fel. Det går för långsamt. Insatserna är på tok för små.

Enligt rikspolischefen riskerar 1 000 personer inom polisen att sägas upp om man inte får långsiktiga resursförstärkningar. Vi i Kristdemokraterna har föreslagit just detta - vi vill ha en kraftfull satsning på polisen. Det krävs mycket mer, men med de satsningar som regeringen hittills har presenterat går det inte att vända utvecklingen. Det behövs mer, och det går för långsamt.


Anf. 41 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jag känner stor respekt för att det är oppositionens roll att säga att det krävs mer. Jag håller med - det kommer att krävas mer, och precis som statsministern har sagt kommer det också mer.

Vi har vidtagit ett stort antal åtgärder, och vi kommer att fortsätta med det. Att sluta klyftor och att öka integrationen är centralt för att utveckla vårt samhälle. Det är därför som regeringen prioriterar detta.


Anf. 42 Angelika Bengtsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Även min fråga handlar om programmet Kalla fakta.

Återigen har vi sett islams syn på jämställdhet och jämlikhet, och äntligen har islam visat sin rätta sida. Flickor vid en muslimsk friskola sätts längst bak i en buss som transporterar dem mellan boende och skola.

Varför? Jo, för att de är just tjejer, och för att religionen inte riktigt tror på jämställdhet - inte på den jämställdhet som alla vi andra försöker att arbeta med. Återigen uppdagas det att den antidemokratiska delen av islam inte respekterar allas lika värde och att man kränker kvinnor på grund av deras kön.

Vad kommer regeringen att göra med de statsbidrag som denna friskola får? Vilka sanktioner kan vi vänta oss att få se mot den här skolan? Och när ska regeringen förstå att en del av religionen islam inte lever upp till det långtgående arbete som gjorts på jämlikhetsområdet?


Anf. 43 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Ett av de grundläggande problemen med Sverigedemokraternas syn på saker och ting är att man alltid drar alla över en kam.

Vi har sett att det finns problem här. Vi har sett att det förekommer diskriminering. Vi har sett saker som statsministern har benämnt som avskyvärda, eftersom de är avskyvärda. Detta accepterar vi inte, och det är vi oerhört tydliga med.

Därutöver har vi en inspektion som har möjlighet att dra tillbaka tillståndet om det visar sig att man inte följer de skolplaner, läroplaner och skollagar där det väldigt tydligt framgår att man inte får diskriminera någon på grund av kön.

Fru talman! Det ekar lite ihåligt när samma parti som klagar över detta självt har företrädare som visar missaktning mot kvinnor. Det blir inte trovärdigt. Om man ska vara trovärdig måste man vara tydlig med att man inte accepterar att kvinnor och flickor behandlas felaktigt baserat på kön, oavsett om detta sker inom religion eller inom politiken.


Anf. 44 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Sedan vi kom in i riksdagen har vi försökt att uppmärksamma den här problematiken. Försök inte att säga att ni inte har hört detta förut, för det har både ni och allianspartierna gjort.

Tendenserna har vi sett i tidigare granskningar, så detta kan inte vara någon nyhet - det är ingen nyhet! Vi har motionerat om att antidemokratiska föreningar inte ska få några statsfinansierade bidrag.

Så jag frågar än en gång: Vad kommer regeringen att göra åt denna friskola och åt sådana antidemokratiska föreningar?


Anf. 45 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jag tror att vi kan vara överens om att antidemokratiska föreningar inte ska få statliga medel. Det är därför vi har en översyn av hur dessa medel ska fördelas. Det ska vara tydligt vilka kriterier som gäller beträffande stödet för det demokratiska statsskicket.

Därutöver vidtar regeringen ett stort antal åtgärder, exempelvis när det gäller tillsynen av skolorna. Det finns redan i dag möjlighet att dra tillbaka ett tillstånd om man ser att en skola inte följer det som är grunden för skolan, nämligen läroplanen, skolplanen och allas lika värde.


Anf. 46 Karin Rågsjö (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ardalan Shekarabi.

I vinsternas och skandalernas paradis Stockholms läns landsting är det uppenbart att politiker inte längre har kontroll över vårdavtalen med den privata sektorn. Förra veckan kunde vi läsa om Ultragyn vid Sophiahemmet, som enligt uppgift systematiskt gör omotiverade kirurgiska ingrepp på kvinnor. Dessutom ingår de fem operatörerna, däribland verksamhetschefen och delägaren, i ett bonussystem som i vissa fall ger dem 27,5 procent av landstingets ersättning. Ju dyrare och mer omfattande ingrepp, desto mer pengar till både kliniken och de opererande gynekologerna.

Detta är ju helt obscent. Vinsterna riskerar att bli drivkraften som man bygger verksamheten omkring. Anser inte ministern att det är dags att sätta ned foten när det gäller vinstjakten inom hälso- och sjukvården?


Anf. 47 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Jo, jag anser att det är dags att sätta stopp för vinstjakten i svensk välfärd. Vi har varit naiva. Vi har släppt in vinstintresset i skolan, i sjukvården och i äldreomsorgen, och vi har inte reglerat hanteringen av dessa frågor.

I två program i rad har nu Kalla fakta visat effekterna av naiviteten i svensk skola. I två program i rad har vi sett hur barn far illa i svensk skola. Nu har vi också sett rapporter om hur vinstjakten i den övriga välfärden - i sjukvården - drabbar patienter.

Det finns många seriösa, bra företag som är verksamma i den svenska välfärden, men det finns också oseriösa aktörer som är ute efter snabba pengar. Det som har hänt i Stockholms läns landsting - det som har rapporterats om - är helt oacceptabelt. Vi politiker har ansvaret att säkerställa att det finns regler som skapar ordning och reda i svensk välfärd. De reglerna saknas och måste komma på plats.


Anf. 48 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Tack för det svaret! Det låter ju väldigt positivt, för vi vill ha med alla dessa tre områden när det gäller vinster i välfärden - även hälso- och sjukvården.

Det är inte rimligt att patienter blir offer för vinster i välfärden. Om det är så att the mission, så att säga, hos en del av dessa företag är att få ut vinsten tappar man hela etiken runt de här frågorna. Det blir patienten som hamnar i klistret, och det blir våra skattepengar som går åt till det, vilket är helt ovärdigt.

Jag tycker att detta var ett väldigt spännande och glädjande svar!


Anf. 49 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Det finns två aspekter på detta. För det första ska vi skydda patienterna, eller brukarna. För det andra ska vi skydda alla våra seriösa företagare. Vi ska skydda dem som driver vårdcentraler och dem som står för viktiga insatser i svensk sjukvård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Deras verksamhet ska vara legitim. Men för att ha legitim verksamhet - för att ha legitimitet för privata utförare i välfärden - måste vi ha ordning och reda. Den svenska staten måste återta kontrollen, som vi har förlorat efter att ha infört lagstiftning byggd på naivitet. Naivitet drabbar företagare och brukare.


Anf. 50 Ola Johansson (C)

Fru talman! Min fråga går till bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson.

Skanova är det statligt ägda dotterbolaget till Telia som ansvarar för merparten av fiber- och kopparnäten i Sverige. I Laholm har man börjat att släcka ned telestationer och koppla bort det gamla telenätet i fastigheter. Detta gör man trots att det inte finns någon fiber framdragen.

Förutom hushållen drabbas företag. Ersättningslösningen som erbjuds är betydligt sämre än den kapacitet som gavs i det gamla nätet, med fast telefoni via koppartråd och ADSL. Nu när det heller inte finns ett fungerande mobilnät på dessa platser tvingas företag att lägga ned eller pausa sin verksamhet på obestämd tid.

Min fråga till Peter Eriksson är därför på vilket sätt dessa kunder ska kompenseras när regeringen inte förmår att leva upp till förväntningarna på en störningsfri övergång från gammal till ny teknik för datakommunikation på de här orterna.


Anf. 51 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Jag får tacka för frågan.

Vi är i dag i slutfasen av nedsläckningen av kopparnäten. Det är bara en miljon kunder kvar i Telias kopparnät, så de allra flesta har redan gått över till mobiltelefoni och andra system och nät än den gamla koppartråden.

Vi har också beslutat om en ny bredbandsstrategi, som visar att vi har högt ställda mål och höjda ambitioner på det här området.

När man fortsätter att släcka ned den sista delen av kopparnäten har de allra flesta möjlighet till bättre täckning på det mobila nätet eller med fiber. De få som inte har det kan vända sig till PTS för att få stöd för omställningen.


Anf. 52 Ola Johansson (C)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Slutfas eller ej - i september är det sju telestationer i Laholm som ska stängas av med följden att 917 fastigheter kopplas bort, och det är ganska många i den här trakten.

Mjölkrobotar slutar att fungera, inrapporterandet till Jordbruksverket försvåras och elever kan inte göra sina läxor. Landsbygden i södra Halland drabbas av regeringens oaktsamhet och Peter Erikssons undanglidande svar i just den här frågan.

Peter Eriksson! Vad är ditt besked till Knäredsborna, som efter sommaren står utan digital kommunikation?


Anf. 53 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag säger att det finns bra alternativ. Om man är orolig för hur man ska klara omställningen kan man vända sig till Telia, som oftast erbjuder förbättringar. Men det finns en rad olika tekniker i dag som man kan använda sig av och därigenom få en bra täckning.

Det kommer dessutom att läggas ut nya nät inom relativt kort tid, som gör att vi i hela Sverige får en ännu bättre täckning på de mobila näten.


Anf. 54 Jasenko Omanovic (S)

Fru talman! För nästan två veckor sedan gav regeringen Trafikverket i uppdrag att ta fram förslag till den så kallade nationella planen för åren 2018-2029.

För första gången på elva år ser jag en tydlig koppling mellan bostäder och infrastruktur, och det tycker jag är bra. I Sverige byggs i dag ungefär lika mycket som under miljonprogramsåren. Vi har ett tydligt behov. Det finns ett underskott, för under åtta år, under Reinfeldts tid, byggde man nästan ingenting.

Därför är min fråga till statsrådet Anna Johansson om hon kan förklara på vilket sätt ni kopplar ihop bostadsbyggandet med infrastruktur. Vad är nytt i detta jämfört med tidigare?


Anf. 55 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Man kan börja med att ta sin utgångspunkt i begreppet samhällsbygget. Det är det vi gör i den här regeringen: Vi bygger ett bättre samhälle. Bostadsbyggandet är en del i detta.

Vi har under lång tid haft en stor bostadsbrist. För ett antal år sedan pratade man om att det var bostadsbrist i storstadskommunerna, sedan blev det i hälften av kommunerna och nu är det inte riktigt i alla men i väldigt många kommuner.

När man ska bygga bostäder är det naturligtvis av stor vikt att människor kan ta sig till jobbet och pendla. Fungerande transportmöjligheter, en samplanering för att se var det finns potential för ökat bostadsbyggande och på vilket sätt man kan understödja det med ny transportinfrastruktur är det uppdrag som Trafikverket har fått. Förhoppningen är att det ska leda till både bättre mobilitet och tillgänglighet och ett ökat bostadsbyggande.


Anf. 56 Jasenko Omanovic (S)

Fru talman! Det är ett väldigt bra initiativ. Men jag skulle vilja fråga ministern vilka andra delar som finns i direktiven. Är de utvecklingsfrågor som ministern nämnde de enda, eller finns det någonting mer som man kan jobba med?


Anf. 57 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Det finns väldigt mycket i direktiven. Vi har stora behov av att knyta ihop det här landet på ett bättre sätt. Vi har stora behov av att öka industrins möjligheter till kostnadseffektiva och effektiva transporter. Vi har stora behov av att klimatanpassa hela transportsektorn. Vi har stora behov av att försörja storstadsområdena med effektiva transportlösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

På alla dessa områden skriver vi i direktiven att Trafikverket ska återkomma med förslag inför antagandet av den nationella planen. Men det finns ännu mer.


Anf. 58 Jonas Eriksson (MP)

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till statsrådet Peter Eriksson utifrån att det byggs väldigt mycket just nu, och det vet vi ju alla behövs.

Regeringen har vidtagit flera åtgärder för att underlätta och stimulera bostadsbyggandet. Samtidigt höjs fler röster för att man ska fortsätta att göra lättnader i PBL-förordningar och föreskrifter för att göra det enklare att få fler bostäder, och det finns säkert mer att göra. Men detta väcker samtidigt en del oro för att andra områden kan tvingas stryka på foten. Ett sådant område är funktionshinderspolitiken, som säger att samhället ska utformas så att människor med funktionsnedsättning i alla åldrar ska kunna bli fullt delaktiga i samhällslivet och att man ska skapa förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

Min fråga är vad bostadsministern gör inom sitt område för att värna och uppnå de nationella målen inom funktionshinderspolitiken.


Anf. 59 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Mitt svar är att vi har höga krav när det gäller tillgänglighet i bostäder, och dessa krav ska vi inte tumma på. Ett exempel är den lag som riksdagen fattade beslut om häromdagen för att stödja att tillfälliga bostäder byggs i större utsträckning. Där ställer vi samma krav på tillgänglighet som i det permanenta bostadsbeståndet. Vi har över huvud taget inga förslag på att sänka nivåerna, utan tvärtom tittar vi på hur vi kan förbättra och på möjligheterna att när man renoverar installera hiss och liknande.


Anf. 60 Erik Ottoson (M)

Fru talman! För ungefär en vecka sedan riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör ta fram en ny nationell drönarstrategi för att tillvarata den teknik som håller på att utvecklas och se till att Sverige blir ett av de mest framträdande länderna på området, samtidigt som man tar hand om säkerhetsaspekterna som uppstår vid den formen av teknikutveckling.

Därför vill jag fråga statsrådet Anna Johansson på vilket sätt regeringen avser att ta detta tillkännagivande vidare, om vi kan se en bredare uppslutning och en bredare dialog över blockgränsen, och också med branschen, för att få fram en så bra nationell strategi som möjligt.


Anf. 61 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det här är en teknik som öppnar för väldigt stora möjligheter för transporter men också för till exempel inspektion och mycket annat. Det är naturligtvis viktigt att vi har klara och tydliga regelverk men också en klar ambition vad gäller hur vi ska kunna använda den nya tekniken för att den ska komma samhället till del så mycket som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Drönarverksamheten är också en del i den flygstrategi som regeringen presenterade för inte särskilt länge sedan. Det pågår också en utveckling av regelverket kring drönare på EU-nivå, som sedan naturligtvis får återverkningar här i Sverige.

Regeringen kommer självklart att se till att detta tillkännagivande omhändertas på bästa sätt i form av nya idéer om hur drönare kan användas och riskerna minimeras.


Anf. 62 Erik Ottoson (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag vill lite grann följa upp delar av min fråga. Hur kan vi på bästa sätt involvera branschen och också de lärosäten som nu mer och mer börjar intressera sig för forskningen inom området? Och hur kan vi skapa en bredare politisk samsyn i frågorna, så att regelutvecklingen sker på ett bra sätt oavsett vem som sitter i regeringen efter 2018? Stabilitet i regelverk är alltid viktigt.


Anf. 63 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Jag har egentligen inte, utom i ett antal interpellationsdebatter, uppfattat att det finns så stor politisk oenighet i den här frågan. Tvärtom upplever jag att det finns en gemensam stark tanke om att främja den här utvecklingen och samtidigt hantera de risker som följer med den. Där ser jag gärna att vi fortsätter att samverka över blockgränsen politiskt men självklart också med branschen, som har en viktig roll att spela.

Jag upplever inte att det finns några stora oenigheter i den här frågan, annat än möjligen här i talarstolen.


Anf. 64 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Jag riktar min fråga till bostadsministern.

Finansinspektionen sa i dag att riskerna förknippade med de höga bostadspriserna i Sverige är förhöjda. Det innebär stor risk för svensk ekonomi och givetvis för enskilda familjer.

Alla som vill komma in på bostadsmarknaden påverkas ju av detta, och det är ännu en anledning till att vi behöver bygga många fler hyresrätter.

Förra veckan kom det en rapport som visar att hyresrätten är 4 000 kronor dyrare än bostadsrätten i nyproduktion eftersom vi i Sverige har den udda ordningen att vi subventionerar de ägda boendet kraftigt. Vi har till exempel skattesubventioner på räntekostnader, som inte balanseras av fastighetsskatt, och vi har ROT-avdrag som är riktade bara till ägt boende.

Hur vill regeringen balansera villkoren för hyrt och ägt boende?


Anf. 65 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är en viktig fråga att få upp produktionen av hyresbostäder. Det positiva är att vi i dag ser att det finns en kraftigt ökad produktion av just hyresbostäder. Det gällde 2016, och enligt prognoserna för 2017 kommer det till och med att byggas fler hyresbostäder än bostadsrätter, vilket är positivt.

En anledning till detta är antagligen att regeringen satsar mycket pengar på just hyresbostäder. Vårt investeringsstöd på över 3 miljarder kronor är riktat enbart till hyresbostäder. Det är bostäder till studenter och äldre men också till övrig befolkning. Detta möjliggör också rimliga prisnivåer eftersom det är motkravet för att byggherrarna ska få detta stöd.


Anf. 66 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Jag känner givetvis till detta eftersom det är Vänsterpartiet som har drivit igenom investeringsstödet. Men volymen i subventionerna till det ägda boendet är mycket större, vilket gör att priserna drivs upp. Det blir en kraftig subvention till det ägda, vilket - om jag förstår Finansinspektionen rätt - försätter svensk ekonomi i den här situationen.

Dessutom visar rapporten att det system vi har för hyressättning i nyproduktion - att man inte behöver förhandla som vanligt utan har det som kallas för presumtionshyror, vilket nästan är marknadshyror - gör att hyrorna blir väldigt höga.


Anf. 67 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Jag tycker inte riktigt om det där med att säga: Det där är vår grej. Jag har själv varit med om det i tidigare förhandlingar och diskussioner om budgetar. Jag försöker argumentera för att budgeten är en helhet, och man tar ett ansvar för helheten.

Jag skulle vilja att Vänsterpartiet också gjorde det i de förhandlingar och diskussioner vi har om ekonomin och statsbudgeten.


Anf. 68 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Jag ställer min fråga till infrastrukturminister Anna Johansson.

Nu har planeringsförutsättningarna kommit, och ministern hade för bara en liten stund sedan möjlighet att peka på olika satsningar som man vill lyfta i detta. Ser vi på trafiken och infrastrukturmöjligheterna som ett blodomlopp med ett antal stora pulsådror är det viktigt att fundera på hur det kommer att utvecklas framöver med de planeringsförutsättningar som nu ges.

Min fråga kopplat till detta handlar om när man väljer att inte plocka in objekt som har varit benämnda tidigare. Jag tänker på Västsverige och det utflöde som behöver ske via Göta älv och slussarna i Trollhättan. I båda de tidigare planeringsförutsättningarna har de stora och viktiga satsningar som behöver göras nämnts. Varför finns de inte med i det underlag som infrastrukturministern har lagt fram?


Anf. 69 Statsrådet Anna Johansson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Regeringen har i den infrastrukturproposition som vi gick till riksdagen med i oktober förra året och som riksdagen fattade beslut om i december höjt ramarna till historiskt höga nivåer när det gäller infrastrukturinvesteringar. 622 ½ miljard är det som ska användas i ramarna för utveckling och vidmakthållande av infrastrukturen de kommande tolv åren.

Vi har valt att ge Trafikverket i uppdrag att utifrån de prioriteringar och kriterier som vi slår fast både i propositionen och i uppdraget till Trafikverket återkomma med förslag på vilka objekt som ska prioriteras i nästkommande nationella plan.

Jag tror att man kan notera att det inte är specifikt objekt i Västra Götaland som inte omnämns i proposition och uppdrag, utan vi har valt att ge mer allmänna uppdrag med fokus på ökad tillgänglighet, godsframkomlighet, koppling till bostäder och att hålla ihop landet som några exempel.


Anf. 70 Ulrika Carlsson i Skövde (C)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Samtidigt handlar det om att när man tydliggör behovet av de olika transportslagen och på vilket sätt de ska fungera tillsammans blir det viktigt att också benämna de infarkter som vi kan se framöver.

Till exempel finns det redan från 2030 inte möjlighet att säkerställa slussarnas verksamhet i den omfattning som finns i dag. Jag ser detta som ett problem, inte enbart för Västra Götaland utan för landet som helhet. Det skulle inte fungera om vi ställde om denna trafik till landsväg, för där är det fullt.


Anf. 71 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Det finns stora behov runt om i vårt land, och Trafikverket som expertmyndighet och planerande myndighet har givetvis ganska bra koll på var dessa infarkter finns.

Jag är inte säker på att det skulle tillföra särskilt mycket om regeringen redan i detta tidiga skede pekar ut exakt vilka objekt som är aktuella. Då har vi ju gjort jobbet innan Trafikverket gör det. Nu väljer vi att låta Trafikverket utgå från de kriterier vi har ställt upp och sedan återkomma.

Givetvis finns det ett antal viktiga funktioner som behöver säkerställas.


Anf. 72 Dennis Dioukarev (SD)

Fru talman! Efter att regeringens förslag om offentlig upphandling röstades ned av en riksdagsmajoritet i höstas återkom civilministern nyligen med ett nytt, kraftigt reviderat förslag. I det undantas småföretagen från regelverket, och utländsk arbetskraft har inte längre en konkurrensfördel mot svensk arbetskraft.

De som har följt debatten känner igen detta. Det är nämligen exakt i linje med Sverigedemokraternas hållning i höstas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi välkomnar att civilministern har tagit till sig av kritiken vi har fört fram och gav därför i förmiddags vårt stöd till det nya förslaget i riksdagens finansutskott.

Men det som är anmärkningsvärt är tillvägagångssättet. Eftersom vi har en historiskt svag minoritetsregering är det upp till ansvarig minister att sätta sig vid förhandlingsbordet och förankra sina förslag för att försäkra sig om att han har parlamentariskt stöd. Inget av detta gjordes.

Nu fick vi ett kompromissförslag ändå, men på bekostnad av skattebetalarnas pengar. Jag tror att många ställer sig frågan: Varför ville Socialdemokraterna inte sätta sig ned som vuxna människor och samtala om detta tidigare?


Anf. 73 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Låt mig upplysa riksdagsledamoten om att vi har haft samtal med de borgerliga partierna. Det var konstruktiva samtal som slutade med att vi nådde en överenskommelse med Kristdemokraterna.

Det finns två anledningar till att vi inte förhandlade med Sverigedemokraterna och att vi inte heller kommer att förhandla med Sverigedemokraterna.

För det första har Sverigedemokraterna en annan värdegrund och visar gång på gång att de inte står upp för alla människors lika värde.

För det andra står Sverigedemokraterna aldrig upp för de vallöften som de har gett svenska arbetstagare på detta område. Jag mötte själv sverigedemokrater ute i byggbodar under valrörelsen som slogs för vita-jobb-modellen och krav på sjysta villkor. Men efter bara två år svek Sverigedemokraterna sina väljare.

Den här regeringen kommer alltid att stå upp för arbetstagares rättigheter, och vi kommer alltid att fortsätta kämpa för att svenska kollektivavtal, löner och villkor ska gälla på svensk arbetsmarknad, trots Sverigedemokraternas motstånd.

(Applåder)


Anf. 74 Dennis Dioukarev (SD)

Fru talman! Det vi har sagt tidigare är att utstationerad arbetskraft inte ska få en gräddfil gentemot svensk arbetskraft. Detta var inte fallet i ert första förslag.

Inte ens i min vildaste fantasi trodde jag att Socialdemokraterna av alla partier var redo att offra svenska arbetstagare till förmån för utländska. Hur väl rimmar det med att värna svenska löntagare?

Varför undvek man att söka parlamentariskt stöd för sitt eget förslag såvida man inte vill ha konflikt?


Anf. 75 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Jag upplyste också riksdagsledamotens partiledare i debatten i Bromölla om att den verklighet som beskrivs av Sverigedemokraterna är den verklighet som svenska arbetare upplever i transportbranschen, i byggbranschen, i städbranschen och i taxibranschen. Det är en effekt av att lagstiftningen har tillåtit låglönekonkurrens från utländska aktörer som driver ned lönerna för svenska arbetare.

Denna regering står upp för svenska arbetare. I Sverige ska svenska löner och villkor gälla, och det kommer vi att driva igenom oberoende av Sverigedemokraternas motstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)


Anf. 76 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Jag tackar för möjligheten att ställa en fråga till statsrådet Shekarabi.

Jag ser en spännande trend i landet med ett hundratal kommuner som på något vis arbetar med sociala investeringar som ett försök att möta dagens och morgondagens sociala utmaningar med lite nya grepp, för att med tidiga och förebyggande insatser försöka motverka framtida kostnader och utanförskap.

Vissa kommuner har kommit längre än andra med exempelvis modeller för effektuppföljning och investeringsfonder. Några kommuner, exempelvis min egen, Norrköping, har till och med hittat banbrytande modeller där även privat kapital är med och finansierar offentliga sociala investeringar.

Men det finns fortfarande många kommuner som inte upplever att de har förutsättningar att komma igång eller komma vidare. Min fråga är därför: Vad anser ministern att staten kan göra för att stötta kommuner i arbetet med att utveckla sociala investeringsmetoder?


Anf. 77 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Teresa Carvalho, för frågan!

Norrköping är en förebild. Vi tittar noga på utvecklingen i Norrköping, där man bygger upp samverkansmodeller med det privata näringslivet i syfte att investera för att förebygga sociala problem.

Jag kommer precis från en lunch med unga entreprenörer som bedriver privat verksamhet men som använder sin kommersiella verksamhet till att inkludera människor i arbetslivet och jobba med social hållbarhet.

Inom ramen för processen för implementeringen av FN:s mål om hållbar utveckling, Agenda 2030, är regeringens utgångspunkt att vi ska hitta partnerskap med det privata näringslivet som innebär att vi möjliggör sociala investeringar i större utsträckning.

Lagstiftningen om offentliga upphandlingar är ett verktyg där vi har tydliggjort möjligheten att ställa sociala krav. Där kan man också arbeta med socialt partnerskap med näringslivet.

Näringslivet tar ett enormt ansvar för den sociala inkluderingen redan i dag, men med bättre samverkansformer mellan kommuner, landsting och det privata näringslivet kommer vi att kunna uppnå målen bättre.


Anf. 78 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det var spännande att höra.

Jag är väldigt glad över de delar som statsrådet nämner, men jag tror ändå att det skulle behövas lite mer. Jag tänker framför allt på de mindre kommuner som själva inte har resurser att utveckla modeller för resultat och ekonomisk uppföljning. Där finns ett behov av mer omfattande stöd.

Jag undrar: Vad mer specifikt skulle staten kunna göra för att hjälpa de mindre kommunerna att utveckla detta arbete?


Anf. 79 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! En viktig insats som vi arbetar med är att ge stöd till kommunerna i frågor som rör sociala upphandlingar, för det är ett tydligt verktyg för samverkan med det privata näringslivet.

Vi har skapat en upphandlingsmyndighet som har ett uppdrag: att ge stöd till leverantörer, kommuner och landsting så att strategiska upphandlingar utvecklas. En viktig del av Upphandlingsmyndighetens arbete är just den sociala hållbarheten. Där finns en enorm potential, inte minst eftersom vi har många unga entreprenörer som brinner för samhällsförändring. Men då måste verktygen finnas.


Anf. 80 Isabella Hökmark (M)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ardalan Shekarabi och rör esport.

Det kom ett tillkännagivande i mars 2015 om att tillståndsplikten eller avgiften för LAN-spel skulle tas bort. Detta regleras under automatspelslagen, vilket blir lite konstigt eftersom den lagen tillkom 1982 och skulle komma till rätta med problem i spelhallar och miljöer som är olämpliga för ungdomar. Nu är det snarare så att e-sport håller ungdomar borta från olämpliga miljöer.

Vi väntar på ett svar om när de ska tas bort. Jag undrar när det kommer - vi har väntat i två år. Jag tror att de som väntar allra mest är de ungdomar som får betala avgifterna på LAN-kaféer och event. När kommer det?


Anf. 81 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Isabella Hökmark, för en viktig fråga!

På detta område har vi ett mycket konstruktivt samarbete med Isabella Hökmarks parti, och vi håller på och förbereder en omfattande reform på spelmarknaden där också denna aspekt ingår.

Det är viktigt att vi får en lagstiftning för spelmarknaden - inte bara spelautomater och digitala spel utan också e-sport - som är ändamålsenlig och som lever upp till de förväntningar som finns i ett modernt samhälle.

I dag har vi ingen sådan lagstiftning. Därför jobbar vi aktivt på Finansdepartementet i samverkan med riksdagen för att så fort som möjligt ta fram en lagstiftning som innebär att vi får moderna regler, som också skyddar svenska konsumenter.


Anf. 82 Isabella Hökmark (M)

Fru talman! E-sport är den sport som utövas av flest ungdomar i Sverige och som har de största evenemangen i världen med flest tittare.

Nu har man ansökt om att få bli medlem i Riksidrottsförbundet. Jag vet att det inte är en fråga för oss, men det har ett viktigt signalvärde vad ministern tycker. Därför skulle jag vilja ha ett personligt svar på om statsrådet anser att e-sport ska ingå i Riksidrottsförbundet.


Anf. 83 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har väldigt stor respekt för det civila samhällets behov av självständighet. Därför ska jag inte som minister uttrycka vad Riksidrottsförbundet ska göra när det gäller hanteringen av medlemskap.

Men jag älskar e-sport, och jag har väldigt stor respekt för de människor som jobbar med e-sport i vårt samhälle. Det är ett område där det finns potential för utveckling i Sverige, så vi ska definitivt ge goda rättsliga förutsättningar för utveckling av e-sporten.


Anf. 84 Shadiye Heydari (S)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Peter Eriksson och handlar om kontanthantering och kravet på att betala med kort.

Digitalisering och modern teknik är viktigt i dagens samhälle för att ge goda möjligheter för medborgarna att bo och leva självständigt och inte vara beroende av andra. Då är det viktigt att vi kan ge god service och att vi har ett samhälle för alla.

Detta gäller alla samhällsmedborgare, såsom äldre och personer med funktionsnedsättning men även andra grupper som inte riktigt hänger med i den snabba digitaliseringsutvecklingen. Kontanthantering och kravet på att betala med kort är en viktig fråga för alla.

Kontanthantering och personliga betaltjänster försvinner från bankerna. Under de senaste åren har över 500 bankkontor avskaffat sin kontantservice. I dag hanterar inte ens hälften av landets bankkontor kontanter.

Det är viktigt att övergången till ett kontantlöst samhälle innefattar alla.


Anf. 85 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Jag tycker att detta är en viktig fråga.

Kontanthanteringen minskar dramatiskt i Sverige, mycket fortare än vad till exempel Riksbanken har bedömt tidigare. I praktiken handlar det om att bankkontor läggs ned på mindre orter i stor omfattning, men också bankomater tas ofta bort. Detta minskar möjligheten att använda kontanter. Jag tycker att man måste ha möjlighet att göra det fortfarande, även om digitaliseringen i stort är en positiv utveckling.

Den modell vi har är att ha en post i statsbudgeten för att täcka extra kostnader på detta område. Det är länsstyrelserna som hanterar detta. De har möjlighet att träffa avtal med olika aktörer, och det sker i allt större omfattning runt om i landet.

Om man har problem på en ort ska man vända sig till länsstyrelsen.


Anf. 86 Shadiye Heydari (S)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Vi har en stor grupp i samhället, bland annat våra pensionärer, som inte har råd med eller som inte behärskar moderna telefoner eller datorer. Det är svårt för dem att hantera dessa. Det är viktigt att vi tänker på alla, inte bara dem som behärskar den moderna tekniken.


Anf. 87 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Jag tycker att vi måste satsa mer på utbildning även för vuxna och äldre när det gäller digitalisering, så att alla har möjlighet att vara med i det nya samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men det finns en ganska bra chans här. När möjligheterna minskar kan man vända sig till länsstyrelsen och försöka få fram ett avtal med till exempel den lokala handlaren om ansvar för kontanthanteringen så att den kan skötas på det sättet.


Anf. 88 Sotiris Delis (M)

Fru talman! En bilmålvakt kan vara ägare till fordon som brukas av andra personer eller företag och för vilka målvakten underlåter att betala lagstadgad trafikförsäkring, parkeringsböter, skatt etcetera.

De fordonsrelaterade skulderna hos Kronofogdemyndigheten är i dag större än någonsin, ca 2,2 miljarder. Under 2014 infördes regler som ger rätt att beslagta bilar, men lagen har inte haft avsedd verkan.

Min fråga går till statsrådet Baylan. Vi kan påskynda processen och genom lagstiftning frånta registreringsrätten för bilägare när det gäller individer vars förfallna bötessumma överstiger exempelvis 3 000 kronor. Hur kommenterar ministern en sådan möjlighet?


Anf. 89 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jag tackar Sotiris Delis för en viktig fråga. Precis som ledamoten säger har detta varit ett problem under mycket lång tid. Därför har lagstiftningen skärpts. Om det skulle visa sig att man inte uppnår syftet med denna lagstiftning, att försöka beivra det beteende som har satts i system, måste man gå vidare och titta på ytterligare verktyg. Då kan exempelvis den typ av förslag som Sotiris Delis tar upp vara ett sådant verktyg. Men vi är inte riktigt där än. Jag tror att det är viktigt att man ger denna lagstiftning tid att verka. Om det skulle visa sig att den inte funkar måste man gå vidare.


Anf. 90 Sotiris Delis (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Egentligen är lagen tandlös. Den har inte fungerat. Jag har fått exempel på det genom att tala med så att säga professionella människor.

Jag återkommer till förslaget att statsrådet genom lagstiftning bör frånta bilägaren registreringsrätten när bötessumman uppgår till ett visst belopp - 3 000 eller 5 000 kronor.


Anf. 91 Statsrådet Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Nu har lagen verkat en tid, och denna typ av anekdotiska exempel kommer av och till. Men vi har också exempel där det fungerar bättre, och det är när myndigheterna med stöd av lagstiftningen samverkar för att beslagta fordon som är registrerade på bilmålvakter. Tyvärr är det ofta knutet till brottslig verksamhet. Den typen av samverkan mellan myndigheter har visat sig vara mer effektiv.


Anf. 92 Sultan Kayhan (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Shekarabi.

Jag fick i dag ett samtal från en vän som jobbar på Försäkringskassan. Hen var skakad efter ett samtal med en person som hotade med att begå självmord vid ett negativt beslut. Det är mycket svårt att skaka av sig en sådan händelse.

Det som hände min vän i dag blir dessvärre bara vanligare för anställda i staten. Hot och våld mot anställda i statliga myndigheter skapar psykisk belastning och är ett arbetsmiljöproblem.

Eftersom statsanställda utför sådant som riksdag och regering har fattat beslut om är hot och våld mot statsanställda också ett angrepp på demokratin.

Som den främsta arbetsgivaren för statsanställda har regeringen ett stort ansvar och bör dessutom vara ett föredöme för andra arbetsgivare.

Mot bakgrund av detta undrar jag om ministern kommer att bedriva ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete för att hot, våld och trakasserier av statsanställda ska upphöra.


Anf. 93 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Jag tackar Sultan Kayhan för frågan. Detta är en mycket central fråga. Förutom de rättsliga åtgärder som vidtas av mina vänner på Justitiedepartementet jobbar vi inom ramen för den statliga arbetsgivarpolitiken för att förhindra hot och våld mot statstjänstemän. Vi har alldeles nyligen haft en dialog med parterna. Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna är engagerade i frågan. Detta är en central fråga för att vi också ska kunna säkerställa att den statliga sektorn fortsätter att vara en attraktiv arbetsgivare. Väldigt många studenter söker sig till den statliga sektorn för att de vill jobba i staten och för att det här finns fantastiska arbetsuppgifter och karriärmöjligheter. Men då måste vi också se till att vi har en god arbetsmiljö. En grundförutsättning för detta är att vi bedriver ett systematiskt arbete mot hot och våld mot statstjänstemän. Denna process är inledd.


Anf. 94 Sultan Kayhan (S)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret och det stora engagemanget i frågan. Men hoten och våldet mot statsanställda ökar fortfarande. Finns det någonting ytterligare som ministern ser att ni kommer att kunna göra framöver?


Anf. 95 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Det som vi behöver göra är att ge stöd till myndighetscheferna, så att de jobbar systematiskt med detta inom respektive myndighet.

När man talar om hot och våld mot statstjänstemän tänker många på polisen. Men precis som Sultan Kayhan beskriver finns denna typ av situationer i många olika statliga verksamheter. Det krävs därför att vi bedriver ett systematiskt arbete brett i staten. Det förs nu processer i hela den statliga sektorn.


Anf. 96 Erik Andersson (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi.

Fru talman! Under en valrörelse för en tid sedan var jag på ett torgmöte. Då kom en medborgare fram och sa: Vad ni än gör så privatisera inte vårdcentralen!

Det som denna medborgare inte visste var att den redan var fri, eller privat. Han tyckte att kvaliteten var så bra.

Det är väl det som är själva kärnpunkten? Det är väl kvalitet och output som vi ska titta på, inte vem som äger en vårdcentral?

Dessa fria vårdcentraler har gjort att många har fått fler arbetsgivare att välja mellan, sjuktalen är mycket lägre i de fria alternativen och det finns mycket man kan lära sig av detta även i den offentliga vården.

Min fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi är om han vill tillbaka till 1980-talet då stat och kommun skötte allt.


Anf. 97 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Jag tackar Erik Andersson för frågan. Men jag måste upplysa honom om att vi har haft privata läkare i det offentliga sjukvårdssystemet i Sverige sedan länge. Det är inget nytt.

Det som är nytt är att vi använder oss av nya valfrihetssystem - lagen om valfrihetssystem som infördes av den förra regeringen. Här finns det en hel del problem som vi har diskuterat under dagen. Vinstjakten i välfärden får negativa följder. Det innebär inte att de privata alternativen generellt sett är sämre. Men det finns incitament som hotar en välfärd som utgår från brukarnas behov. Här krävs det en lagstiftning som säkerställer mångfald och valfrihet för brukarna men också hög kvalitet. Då kan vi inte bara blunda för de problem som finns. Det är klart att ersättningsmodeller skapar olika typer av incitament.

Bara under de senaste veckornas rapportering har vi sett att det finns aktörer som är i den svenska sjukvården och välfärden av fel anledning. Dessa aktörer ska inte finnas där.


Anf. 98 Erik Andersson (M)

Fru talman! Om Ilmar Reepalus utredning skulle bli verklighet skulle vi hamna där vi var på 1980-talet, eftersom det då i princip inte skulle finnas några privata bolag över huvud taget som bedriver någon välfärd i detta land.

Det är klart att vi har haft privata läkare tidigare. Men nu är det också många kvinnor som startar dessa bolag. Vi har breddat detta, så att ett större antal människor kan driva dessa bolag.

Jag tycker att regeringen är helt fel ute och bara skapar kaos för verksamheten när man talar om driftsförbud.


Anf. 99 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Det gläder mig att Erik Andersson har ett engagemang för kvinnligt företagande, även om vi inte ska begränsa det kvinnliga företagandet till bara vissa sektorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är mycket viktigt att vi har tydliga regelverk om vad som gäller i välfärden, regelverk som stöds av svenska folket. 80 procent av svenskarna vill se ett stopp för vinster i välfärden. Varför vill de det? Jo, därför att de inte är nöjda med dagens situation för att det finns brister. Dessa brister skapar problem för brukarna, och de skapar problem för de seriösa företagare som sliter i välfärden.

Därför behöver vi tydliga regler, och jag hoppas att Moderaterna också tar sitt ansvar.

(Applåder)


Anf. 100 Johan Andersson (S)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Johansson.

För knappt två veckor sedan fattade regeringen beslut om direktiv för åtgärdsplaneringen när det gäller den nya kommande nationella infrastrukturplanen.

Jag som östgöte - jag kommer från Motala - är naturligtvis mycket glad över att Ostlänken finns omnämnd som ett av de objekt som ska påbörjas under kommande planeringsperiod.

Min fråga till statsrådet är: När kan vi förvänta oss en byggstart när det gäller Ostlänken och höghastighetsbanorna i Sverige?


Anf. 101 Statsrådet Anna Johansson (S)

Fru talman! Jag tackar Johan Andersson för frågan. Vi har tidigare uttryckt att vi vill att den byggstart som är planerad till 2017 ligger fast. Sedan finns det en del svårigheter som handlar om fördyringar och så vidare i fråga om detta. Men vår ambition är att bygget av denna oerhört viktiga järnvägssträcka ska starta 2017. Den är viktig bland annat utifrån aspekten att det är första etappen på ett tänkt nytt höghastighetsbanesystem i Sverige som kommer att innebära betydligt bättre förutsättningar för att öka järnvägens attraktivitet. Men denna sträcka har också en mycket viktig funktion i sig själv för att öka pendlingsmöjligheterna och införliva stora delar av Östergötland i Mälardalsregionens arbetsmarknad, vilket också ger möjligheter till ett ökat bostadsbyggande, bättre pendlingsmöjligheter, ökad tillväxt och fler jobb. Vi anser därför att det är mycket angeläget att byggstarten sker så fort som möjligt.


Anf. 102 Johan Andersson (S)

Fru talman! Jag har en följdfråga kopplad till sysselsättningen. I beräkningar från bland annat Region Östergötland, Byggnads och andra aktörer visar det sig handla om ungefär 19 000 arbetstillfällen som kommer att skapas i samband med byggnationen av Ostlänken - 13 000 i direkt byggnation och resterande kopplade till detta. Vi står inför ett ganska stort behov av ny arbetskraft i den delen, och jag skulle gärna vilja höra ministerns syn på frågan.


Anf. 103 Statsrådet Anna Johansson (S)

Frågestund

Fru talman! Ny infrastruktur innebär ju bättre möjligheter för tillväxt och jobb indirekt, genom att man får bättre pendlingsmöjligheter och större arbetsmarknadsregioner, men det innebär självklart också många jobb när infrastrukturen byggs och underhålls. Vi ser nu att Trafikverket står inför enorma rekryteringsbehov de närmaste åren, och här - som på så många andra områden - finns det en stor brist på kompetens. Därför är regeringens utbildningsinsatser oerhört viktiga för att vi ska klara behoven framöver.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Samordnings- och energi­minister Ibrahim Baylan (S)
  • Infrastruktur­minister Anna Johansson (S)
  • Civil­minister Ardalan Shekarabi (S)
  • Bostads- och digitaliserings­minister Peter Eriksson (MP)

Samordnings- och energi­minister Ibrahim Baylan (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.