Frågestund

Frågestund 16 januari 2020
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenMaria Stockhaus (M)
  2. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  3. Hoppa till i videospelarenMaria Stockhaus (M)
  4. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  5. Hoppa till i videospelarenMagnus Persson (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  7. Hoppa till i videospelarenMagnus Persson (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  9. Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
  10. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  11. Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
  12. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  13. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  14. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  15. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  16. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  17. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  18. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  19. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  20. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  21. Hoppa till i videospelarenDenis Begic (S)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
  23. Hoppa till i videospelarenDenis Begic (S)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
  25. Hoppa till i videospelarenAnna Sibinska (MP)
  26. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  27. Hoppa till i videospelarenAnna Sibinska (MP)
  28. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  29. Hoppa till i videospelarenSten Bergheden (M)
  30. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  31. Hoppa till i videospelarenSten Bergheden (M)
  32. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  33. Hoppa till i videospelarenMats Nordberg (SD)
  34. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  35. Hoppa till i videospelarenMats Nordberg (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  37. Hoppa till i videospelarenMarcus Jonsson (KD)
  38. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  39. Hoppa till i videospelarenMarcus Jonsson (KD)
  40. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  41. Hoppa till i videospelarenHillevi Larsson (S)
  42. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  43. Hoppa till i videospelarenHillevi Larsson (S)
  44. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  45. Hoppa till i videospelarenLotta Finstorp (M)
  46. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  47. Hoppa till i videospelarenLotta Finstorp (M)
  48. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  49. Hoppa till i videospelarenEric Palmqvist (SD)
  50. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  51. Hoppa till i videospelarenEric Palmqvist (SD)
  52. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  53. Hoppa till i videospelarenGudrun Brunegård (KD)
  54. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  55. Hoppa till i videospelarenJasenko Omanovic (S)
  56. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  57. Hoppa till i videospelarenAnnicka Engblom (M)
  58. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  59. Hoppa till i videospelarenKjell Jansson (M)
  60. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  61. Hoppa till i videospelarenHelena Bouveng (M)
  62. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  63. Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
  64. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  65. Hoppa till i videospelarenSofia Westergren (M)
  66. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  67. Hoppa till i videospelarenLars Jilmstad (M)
  68. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 68

Anf. 37 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturministern. Vi moderater vill att Arlanda ska utvecklas till en hubb för tillväxt och växa till Nordens ledande flygplats. Regeringen har sedan Arlandarådet avslutade sitt arbete suttit på händerna och låtit denna för Sverige så viktiga fråga ligga i träda. Samtidigt ser vi nu hur viktiga flyglinjer flyttas till Kastrup - det är mycket oroande. Min fråga är om och i så fall hur ministern vill arbeta för att säkerställa att Arlanda utvecklas till en ledande flygplats i Norden.


Anf. 38 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågan! Det är naturligtvis viktigt att vi fortsätter enligt den flygstrategi som den här regeringen tog fram och att vi arbetar med att utveckla flyget, oavsett om det handlar om Arlanda eller de regionala flygplatserna, men samtidigt är väldigt tydliga med att flyget ska ställa om för att klara den klimatomställning som alla transportslag behöver göra. Det handlar om övergång till biodrivmedel och så småningom också om elektrifiering.

I flygstrategin ingår ett arbete med Arlandas framtid, och Arlandarådet har arbetat med detta under en tid. Nu bereder vi de frågorna vidare i Regeringskansliet. Detta hänger naturligtvis, som Maria Stockhaus vet, samman med hur frågan om Brommas framtid ska hanteras. Där för vi också en dialog i regionen. Brommas nedläggning ser ut att ske i vart fall 2038, eller tidigare.


Anf. 39 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Arlanda är helt avgörande för den här regionen men även för hela Sverige. Precis som infrastrukturministern säger sker det en hel del omställning när det gäller flyget. Det handlar om både reduceringsplikt och, på sikt, elflygplan, åtminstone på kortare sträckor.

På Arlanda slår man redan i dag i taket, inte minst när det gäller infrastrukturen kring flygplatsen. Frågan är därför när det kommer att komma något som specifikt rör Arlanda, för där är det faktiskt problem redan i dag.


Anf. 40 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! När det gäller vad som nu sker specifikt på Arlanda är detta i huvudsak Swedavias ansvar. Ett renoveringsprogram pågår för att få ett bättre flöde och en bättre tillämpning av bagagehanteringen. Det är viktigt att modernisera såväl Arlanda som många andra flygplatser.

I grunden är min bestämda uppfattning att flyget behövs för Sverige, men det behöver ställa om. Detta innebär att man också på Arlanda måste bereda plats för den omställning som krävs, med biodrivmedelstankning i större utsträckning och på sikt säkert också elektrifiering. Vi måste se till att klara klimatutmaningarna.


Anf. 41 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Min fråga går till miljö- och klimatminister Isabella Lövin. Vi är nu två veckor in på det nya året. Vår nuvarande statsminister och hans regering hade lovat att Sverige 2020 skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet. Man kan konstatera att ett av regeringens viktigaste mål slutade i ett formidabelt magplask och bara kan kallas praktfiasko.

När arbetslösheten sjunker i EU ökar den i Sverige. Enligt den senaste rapporten når vi 7,4 procent, vilket placerar oss i botten av EU:s lista tillsammans med länder som Italien och Grekland - detta trots att vi har varit i en högkonjunktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Även om regeringen förnekar det spelar det givetvis stor roll att Sverige haft en extremt hög migration sedan målet presenterades 2013 på Socialdemokraternas kongress, samtidigt som det vi ser är följden av en ogenomtänkt arbetsmarknadspolitik. Min fråga till statsrådet är därför: Är regeringen nöjd med sitt vallöfte och sin arbetsmarknadspolitik samt dess konsekvenser för det svenska samhället?


Anf. 42 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack, Magnus Persson, för frågan! Regeringen utfärdar inte några vallöften, utan det är olika partier som gör det. Men jag vill ändå understryka att arbetslösheten under förra mandatperioden minskade med över 1 ½ procent. Ungdomsarbetslösheten minskade med drygt 5 procentenheter. Vi har haft och har fortfarande en av de absolut högsta sysselsättningsgraderna i EU och den högsta sysselsättningsgrad som någonsin uppmätts av Eurostat för något EU-land. Under förra mandatperioden ökade sysselsättningen med över 300 000 personer, varav 200 000 var utrikes födda.

Regeringen har satsat och fortsätter satsa på olika arbetsmarknadsåtgärder som har gett resultat. Samtidigt kan vi se att många fler söker sig ut på arbetsmarknaden och söker jobb, och det är i grunden positivt. Men det påverkar arbetslöshetssiffrorna.


Anf. 43 Magnus Persson (SD)

Fru talman! Det är roligt att ministern nämner arbetsmarknadsåtgärder. Snabbspåren, som skulle bli en vändpunkt, lanserades 2015. Detta talar man tyst om i dag då de mest kan benämnas som ett litet stickspår, med under 2 500 deltagare förra året. De 5 000 utlovade beredskapsjobben, som lanserades den 1 maj 2016, blev ynka 500. Och så har vi etableringsjobben, som kommer att skapa enorma undanträngningseffekter på den reguljära arbetsmarknaden. Är det inte snart dags för regeringen att ta fram förslag för att kunna skapa riktiga jobb?


Anf. 44 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Det är viktigt med en aktiv arbetsmarknadspolitik. Många av de initiativ som regeringen tagit och som fortsatt att ge resultat slogs tyvärr undan i och med den M-KD-budget som SD också stöttade strax före jul förra året. Men vi har många fler åtgärder i januariavtalet, bland annat etableringsjobb och, fortfarande, extratjänster, som är en väldigt viktig arbetsmarknadsåtgärd.


Anf. 45 Jens Holm (V)

Fru talman! Vi befinner oss i en klimatkris, och alla måste göra mer för att snabbt ställa om till hållbara utsläppsnivåer. Målet ska vara inga utsläpp alls. Före årsskiftet kom regeringen med en klimathandlingsplan. Trots denna handlingsplan planeras det fortfarande för nya motorvägar och ökad kapacitet på flygplatser i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I ljuset av det akuta klimatläge som vi befinner oss i vill jag fråga miljö och klimatministern om regeringen är beredd att ompröva de klimatskadliga investeringar i byggande av nya motorvägar och ökad flygkapacitet som finns med i nuvarande infrastrukturplan och andra beslut. Är man beredd att ompröva detta och avfärda en del av de förslag som faktiskt ligger på bordet nu?


Anf. 46 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för frågan! Regeringen presenterade för riksdagen en klimathandlingsplan, som med 132 åtgärder är oerhört omfattande, för hur vi ska ställa om Sverige till nettonollutsläpp 2045. Vi har förstås en rad delmål som vi också måste nå. Det är bråttom. Klimatkrisen pågår här och nu.

Sedan behöver vi också ha de långsiktiga styrmedel och den stabilitet i samhället som gör att vi kan göra långsiktiga infrastrukturinvesteringar. I infrastrukturplanen har vi den största satsningen på järnväg i Sveriges historia, både på underhåll och på den påbörjade höghastighetsjärnvägen som kommer att ersätta en hel del av den flygtrafik som ju förstås inte är hållbar för klimatet - om vi inte ställer om till elflyg och biodrivmedel för flygen.


Anf. 47 Jens Holm (V)

Fru talman! De järnvägssatsningarna vill Vänsterpartiet verkligen vara med och förverkliga. Men det går inte att komma ifrån att det också finns förslag om att bygga en stor motorväg precis söder om var vi befinner oss nu. Jag talar om Tvärförbindelse Södertörn, som till exempel Naturvårdsverket avfärdar av klimatskäl. Det finns också förslag om en mer än fördubblad flygkapacitet till och från Arlanda - ni hörde diskussionen tidigare. Om detta görs kommer vi inte att ha en möjlighet att uppnå de klimatmål som vi har satt upp.


Anf. 48 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Det finns inga mål satta om en fördubblad flygtrafik, utan det finns prognoser, och de prognoserna ser absolut inte ut att slå in med tanke på att flygandet minskar väldigt kraftigt och har gjort det de senaste åren.

Vi behöver se till så att all vår infrastruktur är i linje med klimatmålen, och vi behöver uppmuntra elektrifiering av hela fordonsflottan inklusive den tunga trafiken som också måste hitta nya drivmedel för att vi ska klara klimatmålen.


Anf. 49 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Rapport efter rapport pekar på ökad elproduktion som en nyckel för att åstadkomma nödvändig omställning i fordonsindustrin och inom industrin. Behovet av el väntas öka med ungefär 60 procent de kommande 25 åren. Vi kan även konstatera att utsläppen av växthusgaser under förra året ökade i Sverige jämfört med året dessförinnan. Den största ökningen står el- och fjärrvärmesektorn för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I dag går min fråga till statsrådet Isabella Lövin och handlar om Vattenfalls beslut att Ringhals i förtid ska stänga två reaktorer. Konjunkturinstitutet varnar för att utsläppen i samband med denna avveckling kommer att öka med 8 miljoner ton som en följd av Vattenfalls beslut. Det är ca 15 procent av Sveriges samlade utsläpp 2018. Rapporten pekar även på riskerna med nedläggningen. Man uttrycker det som att det kan leda till kraftigt ökade utsläpp och anser att man ska göra en förnyad analys av stängningsbeslutet.

Är regeringens agerande i denna fråga ansvarsfullt?


Anf. 50 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! När det handlar om omställning till fossilfri el kan jag konstatera att vi har ett historiskt stort överskott av el i Sverige just nu. Vi exporterar och fortsätter att exportera ett historiskt stort överskott även efter nedläggningen av R1 och R2. Det är inte regeringen som har beslutat om nedläggningen av de här reaktorerna, utan det är Vattenfall. Det har man gjort på affärsmässiga grunder och på grund av de säkerhetskrav som trädde i kraft från och med januari i år. Säkerhetsåtgärderna är skärpta på grund av Fukushimakatastrofen. Vi kräver oberoende härdkylning för samtliga reaktorer. De ska klara 72 timmars elavbrott så att vi inte ser en liknande härdsmälta vid exempelvis ett terrorattentat eller en naturkatastrof.

De här reaktorerna har inte den säkerhetsstandard som krävs, och vi måste ta ansvar för att det inte ska ske en olycka.


Anf. 51 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Givetvis ska vi aldrig tumma på säkerhetskraven. Här menar vi i Kristdemokraterna att det enda rimliga om man menar allvar med en trygg elförsörjning och klimatet är att göra en förutsättningslös analys - som ni från regeringen inte vill eller vågar göra.

Förutsättningarna ser annorlunda ut i dag än när Vattenfall fattade beslutet om avveckling av de två reaktorerna. Den skadliga effektskatten är borta, priserna ligger högre och produktionens betydelse för klimatet har blivit tydligare.

Är det viktigare för regeringen att reaktorer stängs än att ni tar tag i klimatkrisen?


Anf. 52 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Den förutsättningslösa analysen har Vattenfall gjort. Man kan ta del av bilder på bottenplattan i den ena av reaktorerna, och den är genomrostad. Att göra de enorma miljardinvesteringar som det innebär att få säkerhet i de här reaktorerna och oberoende härdkylning är i princip att elda för kråkorna, för de pengarna kan vi använda till vindkraft som levererar mycket billigare el, är mycket säkrare och kan göras här och nu och inte med en investeringshorisont på många år.


Anf. 53 Joar Forssell (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till vice statsminister Isabella Lövin.

I den mörka skuggan av världens värsta diktatur, Kina, ligger en fyrbåk för demokrati, frihet och mänskliga rättigheter, och det är Taiwan. Alldeles nyss hade Taiwan val, och den liberala och Kinakritiska presidenten Tsai Ing-wen blev omvald och fick stort förtroende i ett demokratiskt val. Dagens industri rapporterar att regeringen har skickat lyckönskningar till det taiwanesiska folket. Det är mycket bra. Vi ska stå upp för sådana som tror på demokrati, mänskliga rättigheter och en rättsstat.

Men avser regeringen också att gratulera den Kinakritiska Tsai Ing-wen, och kan regeringen tänka sig att bjuda in Taiwans statschef hit till Sverige?


Anf. 54 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jag vill tacka Joar Forssell för att han tar upp denna fråga.

Regeringen har inga sådana planer såvitt jag vet. Det här är en fråga som Joar Forssell får ställa till utrikesministern. Självklart ser vi det som viktigt att demokratiska val respekteras, och vi står upp för demokrati världen över, inte minst genom vårt demokratibistånd som vi har ökat väsentligt som en följd av januariavtalet där Liberalerna har varit pådrivande för att vi ska göra det.

Demokrati och respekt för mänskliga rättigheter är oerhört viktigt för en hållbar utveckling, och tyvärr ser vi att starka krafter trycker på för att demokrati och principer om mänskliga rättigheter inte ska omnämnas eller respekteras.


Anf. 55 Joar Forssell (L)

Fru talman! Tack, Isabella Lövin, för svaret!

År 2002 gjorde den dåvarande socialdemokratiska regeringen så att den dåvarande statschefen för Taiwan inte fick komma till Sverige. Man nekade statschefen att komma till Sverige.

Miljöpartiet har en finare historia när det gäller att stå upp för mänskliga rättigheter och demokrati. Skulle det inte vara på sin plats att vice statsminister Isabella Lövin tog upp frågan om att fullt ut stödja Taiwans demokrati och mänskliga rättigheter genom att bjuda hit statschefen och gratulera den omvalda presidenten?


Anf. 56 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Vi i Sveriges regering respekterar naturligtvis de principer som finns för erkännande av stater. Det är den gängse gång som vi får hålla oss till samtidigt som vi uppmuntrar och stöder demokratiska krafter världen över.


Anf. 57 Denis Begic (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anders Ygeman.

Nu har det nya decenniet börjat, och i det nya decenniet skulle 95 procent av svenska hushåll ha tillgång till bredband. Nu ser det ut som att vi missar det målet. Man kan tycka att det inte är mycket kvar - jag vet att många länder skulle vara väldigt glada över att ha den uppkopplingsgrad som vi har i dag - men problemet är att det ser olika ut beroende på var man bor i Sverige. Just att det ser så olika ut oroar mig.

Därför är det viktigt att fundera på målet för 2025, alltså att 98 procent av hushållen ska vara uppkopplade. Det är högt ställda mål som kommer att minska gapet mellan stad och land. Min fråga blir därför: Hur ser statsrådet på det här målet, och vad behöver göras för att målet ska uppnås?


Anf. 58 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Tack, Denis Begic, för frågan!

Jag vill först sätta detta i perspektiv, vilket Denis också gör. Sverige är det land i EU där flest människor har uppkoppling med hög hastighet. 86 procent av svenskarna har tillgång till höghastighetsuppkoppling.

Under det senaste året har klyftan slutits. Vi har byggt bredband fyra gånger så snabbt på landsbygden som i storstäder. Det är positivt. Men det räcker inte. Regeringen har högre ambitioner än så, precis som Denis Begic ger uttryck för.

Det vi ska göra är att få på plats ett nytt stödsystem som fokuserar på de områden där det är som svårast för marknaden att bygga bredband och höghastighetsuppkoppling. Vi har tillfört ytterligare 650 miljoner kronor för att kunna finansiera den utbyggnaden.


Anf. 59 Denis Begic (S)

Fru talman! Tack för svaret, Anders Ygeman!

En fråga som hela tiden dyker upp när jag träffar folk runt om i landet gäller företag som binder människor i avtal men sedan inte levererar. Vad tänker statsrådet om de dåliga leveranstider och avtalsbrott som vi ser att företag just nu begår runt om i landet?


Anf. 60 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Det är otillständigt att man utlovar bredband till människor på landsbygden och binder upp dem i tvååriga avtal men sedan inte bygger.

Mitt besked är klart: Inte en krona av skattebetalarnas pengar ska gå till dem som inte bygger bredband. När vi har ett nytt system på plats måste vi se till att vi kan ta ifrån de företag som använder den möjligheten rätten att bygga ut bredband.


Anf. 61 Anna Sibinska (MP)

Fru talman! Kulturskapare och konstnärer är kulturlivets absoluta fundament. Men konstnärerna arbetar ofta under tuffa villkor. Den tuffa arbetsmarknaden med många tillfälliga uppdrag, som inte alltid arvoderas på ett rimligt sätt, leder till att konstnärerna hamnar utanför samhällets trygghetssystem.

För att kulturen ska ha möjlighet att fortsätta utvecklas i hela landet är det viktigt att de som arbetar med kultur får förbättrade villkor. Det nämnde även statsminister Stefan Löfven i regeringsförklaringen i januari förra året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag skulle vilja fråga statsrådet Amanda Lind vad regeringen avser att göra för att stärka konstnärernas villkor.


Anf. 62 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Tack, Anna Sibinska, för frågan!

Sverige är ett rikt kulturland. Men det skulle det inte vara om inte alla de människor som jobbar med kultur och alla konstnärer runt om i Sverige fanns.

En av den här regeringens viktigaste kulturpolitiska prioriteringar är att se till att konstnärer och kulturskapare har rimliga villkor. Vi tog ett viktigt första steg i det arbetet före jul då vi gav olika myndigheter en mängd uppdrag att på flera sätt förbättra konstnärers villkor. Det handlar om att se över hur digitaliseringen påverkar konstnärer och att kartlägga arrangörsledets förutsättningar över hela landet. Och Försäkringskassan ska se över hur man jobbar med att informera konstnärer hur de kan tillgodogöra sig sina rättigheter.

Vi måste se till att Sverige är ett land där det är rimligt och möjligt att verka som konstnär och kulturskapare även ekonomiskt.


Anf. 63 Anna Sibinska (MP)

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Jag är jätteglad över det batteri av åtgärder som vidtagits för att stärka villkoren för professionella konstnärer och kulturskapare.

Det är bra med strukturella förändringar. Men själva den konstnärliga friheten måste kunna garanteras. Vad gör regeringen på det området?


Anf. 64 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Konstnärlig frihet är fundamentalt. Det arbetar regeringen med. Vi arbetar med att förbättra villkoren för konstnärer, vilket är en grundförutsättning.

Vi har också gett Myndigheten för kulturanalys i uppdrag att särskilt titta på hur principen om armlängds avstånd och konstnärlig frihet efterlevs, både från statens sida och runt om i våra regioner och kommuner. Jag ser fram emot att ta emot resultatet av det uppdraget, för att se om vi behöver vidta ytterligare åtgärder för att stärka den konstnärliga friheten.


Anf. 65 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Jag tänker ställa min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth med anledning av att Trafikverket från årsskiftet har infört en ny avgift på 2 900 kronor för att lägga upp virkesupplag utmed våra allmänna vägar.

Skogen är en av våra viktigaste näringsgrenar. Den skapar många jobb på landsbygden och i våra industrier. För att lägga upp virke utmed våra allmänna vägar har det tidigare varit anmälningsplikt, men det har absolut inte varit avgiftsbelagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu vill jag ställa en fråga till infrastrukturministern. Virket måste tas ut ur skogen på grund av granbarkborren. På vissa ställen är det dessutom ofta små poster. Det innebär att avgiften på 2 900 kronor kan vara väldigt hög i förhållande till det virkesvärde som faktiskt kommer ut på allmän väg och levereras. Är ministern beredd att ändra väglagen och vägförordningen så att skogsägarna och landsbygden slipper den avgiften?


Anf. 66 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Sten Bergheden, för frågan och engagemanget!

Jag kommer från Kronobergs län i Småland och minns hur viktigt det var efter stormen Gudrun att snabbt få virket ut ur skogen, inte minst med tanke på granbarkborren och risken för angrepp och skada på de värden som fanns i skogen. Det är en jätteviktig fråga.

Jag upplystes nyligen om att Trafikverket nu ska börja tillämpa en lag, en avgiftsförordning, som har funnits sedan 2012 men som inte har tillämpats. Jag vill titta närmare på det. Det är viktigt att se till att det finns goda förutsättningar för skogsägare att hantera skogsråvaran och att det finns goda möjligheter för landsbygden att fortsätta ha en bra näring och goda förutsättningar.

Jag kommer alltså att återkomma med ett svar på hur vi ska hantera den avgiften framöver.


Anf. 67 Sten Bergheden (M)

Fru talman! Jag vill tacka ministern.

Är det inte rimligt att vi medan vi väntar på regeringens utredning gör som vi har gjort sedan 2012, att vi tar bort avgiften och ser över detta innan den bara införs?

Jag frågar ministern återigen: Avser ministern att ta bort den avgiften som är orimligt hög i förhållande till det värde som skogsindustrin måste få ut?


Anf. 68 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Sten Bergheden!

Det är inte så att jag avser att tillsätta någon lång utredning om detta. Nu när jag är upplyst om det vill jag titta på hur avgiftsförordningen ser ut och var begränsningar kan ske.

Jag tycker också att det är viktigt att snabbt kunna ge besked om hur man ska hantera avgiften framöver, om det är rimligt och varför man nu börjar tillämpa den efter att ha låtit bli att göra det sedan 2012.


Anf. 69 Mats Nordberg (SD)

Fru talman! Även min fråga går till statsrådet Tomas Eneroth. Jag hade tänkt ställa nästan exakt samma fråga som just ställdes. Jag väljer därför att gå direkt på följdfrågan.

Först och främst vill jag tacka statsrådet för att ni ser över det här. Det behöver förändras.

Alla myndigheter som hanterar landsbygdsfrågor bör ha ett främjandeuppdrag där en av deras viktigaste uppgifter blir att stötta eller åtminstone inte krångla till det för företagare på landsbygden. Man bör fråga sig vilka konsekvenser det får innan man fattar beslut. Jag anser att det inte har hänt vad gäller barkborrar och den här vägavgiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det rör sig ofta om fåmansföretag. Byråkrati som läggs på dem hindrar dem från att utföra produktivt arbete. Kostnader som läggs på dem minskar lönsamheten och riskerar att minska deras ambitionsnivå, kopplat till just det här med barkborren. Men om industrin ska få virke måste det också utföras små gallringar.


Anf. 70 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Mats Nordberg!

Delar av detta rör skogspolitiken, som inte är mitt ansvarsområde. Men jag ska ärligt säga att det är viktigt. Det är jätteviktigt att vi ser till att företagande på landsbygden har goda förutsättningar. Jag kommer själv från ett skogslän och har arbetat länge med dessa frågor.

Vare sig det handlar om hur Trafikverket påverkar möjligheten att ta ut skogsråvara eller andra statliga myndigheter ska vi i Sverige självklart hjälpas åt, för att stärka både företagande i landsbygd och annan verksamhet. Det är viktigt.

Faktum är att vi är framgångsrika här. Nu har vi en regering som gör extra stora satsningar på landsbygden. Vi stärker företagandet. Vi ser till att bygga ut bredband i större utsträckning än tidigare, vilket vi nyss hörde här. Vi ger goda förutsättningar för kommuner med tuffa utmaningar genom att förändra kostnadsutjämningen.

Landsbygden är viktig och får nu bra tillskott och bra stöd från en regering som prioriterar landsbygdspolitiken.


Anf. 71 Mats Nordberg (SD)

Fru talman! Jo, det sker positiva saker. Men Sverigedemokraterna är oroliga. Det finns en politik som ökar mängden skyddad skog. Nu är det här skogspolitik; jag ska alltså inte dra det för långt. Men skogsbrukarna lämnar ofta in sina avverkningsansökningar men får inte tillstånd. Det finns alltså också trender som går åt motsatt håll.

Frågan nu gäller den här vägavgiften. Jag vill verkligen skicka med budskapet att den måste bort.


Anf. 72 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Det är viktigt att göra bådadera. Självklart ska vi se till att främja företagandet på landsbygden. Jag tittar som sagt nu på avgifterna. Samtidigt gäller det att vara tydlig i skogspolitiken med det skydd vi ska ha för biotoper och se till att det är ett hållbart skogsbruk. Här är Sverige världsledande. Men vi kan göra mer, för det är viktigt att vi skyddar de biotoper som behöver skyddas i Sverige. Där har vi en framgångsrik skogspolitik, och den fortsätter vi att utveckla. Det är ett hållbart skogsbruk vi talar om i Sverige, och det ska vi vara stolta över.


Anf. 73 Marcus Jonsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till miljö- och klimatministern.

Av Sveriges kommuner är det 83 procent som anger att de har bostadsbrist. Det är ett nationellt problem. Jag vill nämna en annan lika allvarlig fråga. När Sveriges Kommuner och Regioner i höstas frågade ekonomicheferna i samtliga Sveriges 290 kommuner hur det ekonomiska läget såg ut svarade fyra av fem att det såg sämre ut inför 2020 - det vill säga innevarande år - än vad det gjorde i fjol.

I ljuset av detta undrar jag: Hur ser regeringen på kommunernas bostadsförsörjningsansvar?


Anf. 74 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Jag tackar Marcus Jonsson för frågan. Kommunernas ekonomiska läge är förstås någonting som regeringen tittar på väldigt noga. Vi känner stor oro för vissa av kommunerna, som tydligt signalerar att det finns brister. Här får regeringen återkomma vad gäller det finansiella stödet.

Vi har sedan regeringen tillträdde infört ett investeringsstöd för byggnation av bland annat billiga hyresrätter. Det har lett till att vi har fått en ökning av till exempel bostäder för studenter och för dem som inte har råd att gå in och investera med egen kassa i bostadsrätter eller köpa villor. Vi har ett behov av hyresrätter. Det här är ett stöd som vi är glada att kunna återinföra. Det togs bort i och med den förra budgeten, men det är tillbaka, och det är också ett stöd för kommunerna.


Anf. 75 Marcus Jonsson (KD)

Fru talman! Det kan se olika ut inom ett län. Sundbyberg, där jag själv bor, är med sina nio kvadratkilometer Sveriges minsta kommun. Där bygger man mycket. I andra kommuner inom Stockholms län bygger man mindre. Men enligt lag ska länsstyrelsen verka för samordning mellan kommuner i fråga om bostadsförsörjningen. Jag undrar om regeringen har någon uppföljning av hur länsstyrelserna jobbar med frågan att få till samordning inom ett län.


Anf. 76 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Bostadsförsörjningen är en viktig fråga. Vi konstaterar med glädje att det har skett en enormt positiv utveckling vad gäller nybyggnation av bostäder sedan regeringen tillträdde 2014. Givetvis finns det också behov av koordinering och synergieffekter mellan olika kommuner i samma län. Bostadsministern följer den frågan noga.


Anf. 77 Hillevi Larsson (S)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till Tomas Eneroth.

Organiserade kriminella anlitar ofta så kallade bilmålvakter för att kunna felparkera och slippa betala skatter och avgifter. Målvakterna har som regel inga tillgångar, så man kan inte göra utmätning för skulderna hos dem.

Regeringen har gjort mycket på det här området, liksom kommunerna. I Malmö, som jag kommer från, har man med hjälp av lagskärpningar och ett aktivt kommunalt arbete sett till att vi helt enkelt kan beslagta bilarna och därmed få bort bilmålvakterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur jobbar regeringen vidare med frågan? Detta har varit väldigt framgångsrikt, men vi kan göra ännu mer. Vilket är nästa steg i kampen mot den här brottsligheten?


Anf. 78 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag tackar Hillevi Larsson för frågan. Det görs ett gediget arbete från regeringen för att se till att stoppa den utveckling vi har sett, där man har använt bilmålvakter som ett led i en illegal ekonomisk brottslighet. Tidigare har vi utrett och skärpt möjligheterna att beslagta bilar och gett extrapengar till kommunerna för att ge dem resurser att forsla bort bilarna. I går kunde finansministern presentera en omstart av samordningsnumren, som till viss del har använts i just den här typen av brottslighet. Jag har också tillsatt en ytterligare utredning gällande bilmålvakter. Det handlar om att begränsa antalet bilar eller fordon man får äga. Det är ett sätt att se till att man inte kan ha hundratals bilar registrerade på sig. Det här är tydliga insatser vi gör för att begränsa den typen av brottslighet.


Anf. 79 Hillevi Larsson (S)

Fru talman! Detta är någonting som verkligen ger hopp. Vi kan se att utvecklingen har vänt på bara några få år, mycket på grund av de politiska åtgärder som har vidtagits. I Malmö har betalningsviljan gått från 66 procent 2015 till 87 procent 2019, och den kan gå upp ännu mer om vi fortsätter den här kampen. Det är bara att önska lycka till. Vi hoppas på nya förslag och beslut här i riksdagen för att få bort bilmålvakterna.


Anf. 80 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Ja, det har varit ett framgångsrikt arbete. Samtidigt vet vi att brottslighet tenderar att använda sig av nya tekniska möjligheter. Det gäller att ständigt ligga steget före. Därför tillsattes utredningen om att begränsa ägandet. Det finns också andra insatser vi kan göra. Mycket handlar om samverkan mellan polisen, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. Det här arbetet kommer att fortgå framöver. Det kan jag garantera.


Anf. 81 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till kultur- och demokratiministern.

Det finns mycket kvar att göra för att uppfylla de kulturpolitiska målen avseende tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsvariationer. Inte sällan finns det tekniska lösningar, men ofta är problemet vem som ska bära kostnaden.

Låt mig ta ett exempel: syntolkning av film. För några år sedan gjordes ett antal appar för syntolkning. Det var Svenska Filminstitutet som betalade för framtagandet av apparna i ett projekt. Men efter projektet har man slutat betala, och därmed uppstår problemet med att hålla apparna tekniskt uppdaterade. Det innebär en kostnad. Det hjälpmedlet fungerar inte längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag utgår från att ministern anser att tillgänglig kultur är av största vikt för delaktighet, men vem äger frågan? Vem ska betala för till exempel syntolkning?


Anf. 82 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Jag tackar Lotta Finstorp för en viktig fråga. Tillgänglighet till kultur är ju så mycket. Det handlar om att alla ska ha tillgång till kultur var man än bor i landet. Men det handlar naturligtvis också om vilka förutsättningar man har. Ibland handlar det om fysisk tillgång, om att man ska kunna ta sig in fysiskt i en kulturlokal. Men det handlar såklart också om att även till exempel synskadade ska kunna uppleva kultur på ett bra sätt. Som Lotta Finstorp säger har vi övergripande målsättningar för detta, antagna här i riksdagen.

Finansieringen av den här typen av insatser ligger på väldigt många olika aktörer. Ibland ligger det på kommunerna att göra investeringar. Ibland ligger det på kulturinstitutionerna själva att jobba med den här frågan aktivt.

Jag känner inte närmare till den särskilda fråga om Filminstitutet som Lotta Finstorp nämner. Generellt brukar vi inte från politikens sida gå in och detaljstyra den typen av satsningar. Men självklart förväntar jag mig att våra olika aktörer som jobbar med att uppfylla de kulturpolitiska målen också verkar aktivt för tillgänglighet.


Anf. 83 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag tackar kultur- och demokratiministern för svaret.

Projektet hade ett väldigt gott syfte. Men som alla projekt tog det slut. Sedan måste det finnas något som tar vid.

Många av lösningarna utgår från att målgrupper är homogena. Men om till exempel en viss teaterpjäs, musikal eller konsert syntolkas blir det möjligen bara vid ett tillfälle, och då kanske inte den enskilde kan. Individuella lösningar efterfrågas. Skulle det vara möjligt?


Anf. 84 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Vi vet att det behövs individuella lösningar. Det behövs en mångfald av insatser. Man kan aldrig begränsa frågan om tillgänglighet till att det skulle finnas en enda åtgärd som funkar för alla typer av funktionsnedsättningar som finns. Jag tror att vi kan hantera en hel del genom att säkerställa att man tillvaratar den kunskap som inhämtats av olika projekt, oavsett var de sker, och ser till att försöka sprida den så mycket som möjligt. Vi får titta vidare på frågan.


Anf. 85 Eric Palmqvist (SD)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Isabella Lövin och rör de ökande kostnaderna för landets bilister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att den regering i vilken Lövin ingår har som mål att beskatta bilism kan knappast motsägas. Skatten på drivmedel höjs varje år, och fordonsskatten höjs för många biltyper samtidigt som kraftiga försämringar av reseavdraget diskuteras. Som om inte detta vore nog höjer man även trängselskatten och planerar för att införa den på fler platser.

Det har nu gått så långt att när regeringen inte höjer skatten så mycket som planerat väljer man att kalla det för en skattesänkning. En löntagare som redan har betalat skatt på sin inkomst betalar fordonsskatt, skatt på drivmedel, moms på skatt på drivmedel och dessutom trängselskatt. För dem som är beroende av bilen i sin vardag håller detta på att få orimliga konsekvenser.

Min fråga är: När har taket nåtts och det är nog, och planerar regeringen fler pålagor för landets bilister?


Anf. 86 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack, Eric Palmqvist, för frågan!

Vi har en stor utmaning framför oss med att göra en omställning från det som drivs med kol, olja och gas, som orsakar klimatförändringar, till att vi ska få ett klimatneutralt samhälle. Där är skatt ett styrmedel som vi kan använda. Men vi använder också väldigt mycket morot i form av bidrag till den som köper en nollutsläppande bil och bidrag till den som vill installera en laddpunkt vid sin bostad.

Vi vill se till att vi har ett färdmedelsneturalt reseavdrag. Vi vill också se till att vi gynnar dem som inte har ett alternativ till bilen, det vill säga de som lever på landsbygden, medan de som lever i storstäderna och har god tillgång till kollektivtrafik inte behöver ha stöd i form av resebidrag.


Anf. 87 Eric Palmqvist (SD)

Fru talman! Jag känner en ensamstående kvinna här utanför Stockholm. Om hon ska hinna med lämning av barn på dagis och sedan vara på jobbet klockan halv nio måste hon börja sin dag klockan fem på morgonen om hon inte har råd att använda bilen längre.

Anser statsrådet att det är rimligt att arbetare ska välja mellan att antingen flytta eller säga upp sig för att ha tid att umgås med sina barn? Det är konsekvensen av den politik som regeringen för.


Anf. 88 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Vi måste se till att alla har möjlighet att ha ett livspussel som går ihop. Där finns det många delar. Det handlar om arbetstid, kollektivtrafik, flexibilitet och möjlighet att vara ledig när barnen inte har skola eller barnomsorg. Det är en politik som regeringen driver för att göra det möjligt för människor att tillbringa så mycket tid som möjligt med sina barn men också leva på ett miljövänligt och klimatsmart sätt. Där behöver vi alla bidra.


Anf. 89 Gudrun Brunegård (KD)

Fru talman! Jag har också en fråga till vice statsminister Isabella Lövin.

Förra veckan överlämnades utredningen om etableringsstopp för konfessionella friskolor, Utredningen pekar på starka juridiska betänkligheter i förhållande till internationella konventioner som Sverige ställt sig bakom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Artikel 2 i tilläggsprotokollet till Europakonventionen lyder: "Ingen må förvägras rätten till undervisning. Vid utövandet av den verksamhet staten kan påtaga sig i fråga om uppfostran och undervisning skall staten respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en uppfostran och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse."

Av utbildningsminister Anna Ekström att döma är regeringen fast besluten att trotsa de juridiska betänkligheterna och införa etableringsstopp. Min fråga är om regeringen avser att införa stoppet i form av lag eller förordning.


Anf. 90 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack, Gudrun Brunegård, för frågan!

Regeringen har tagit initiativ till att skärpa regelverket för fristående skolor med konfessionell inriktning. Det pågår en utredning med uppdrag att se över och vid behov skärpa regelverket. Det har vi sett som nödvändigt.

Tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna vill regeringen se ett etableringsstopp för fristående skolor med konfessionell inriktning. Regeringen har därför gett en utredning i uppdrag att lämna förslag som krävs för att ett stopp för nya religiösa friskolor ska kunna införas. Utredningens förslag ska presenteras i december i år.

Redan under förra mandatperioden tittade en utredning på möjligheten att utifrån Europakonventionen och andra internationella åtaganden förbjuda konfessionella friskolor. Vi inväntar helt enkelt den utredning som är tillsatt.


Anf. 91 Jasenko Omanovic (S)

Fru talman! Sundsvall, Göteborg och Malmö är en halvtimme längre bort från Stockholm än på 90-talet, i varje fall om man ska åka tåg. Om man ska åka bil eller flyga är det inte samma sak.

Fru talman! Vi har haft mer än 1 miljon tåg i fjol rullande på våra järnvägar. Det behövs fler spår. Nu nämnde jag bara tågen upp till Sundsvall. Det är halva landet geografiskt. Då talar jag inte längre om den andra halvan.

Vi behöver fler tåg. Vi behöver fler möjligheter att åka tåg. Det behöver vi både för personer och för godset. Därför vill jag fråga infrastrukturministern: Vad gör regeringen? Hela riksdagen kan nu få höra det och lyssna noga.


Anf. 92 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Jasenko Omanovic!

Det stämmer. Jag åkte med det miljonte tåget. Förra året gick det över 1 miljon tåg. Det är nytt rekord. Det har aldrig gått så många tåg på svensk järnväg. Intresset ökar, och fler vill resa klimatsmart. Fler vill minska sitt klimatavtryck, och fler företag vill skicka mer gods med tåg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför gör vi nu den största järnvägssatsningen i modern tid. Vi renoverar, och vi reparerar. Vi bygger ny järnväg, vare sig det är Norrbotniabanan eller Sydostlänken. Det är viktigt. Sverige behöver mer tågkapacitet om vi ska kunna klara klimatkraven och kunna se till att ha en hållbar utveckling för transportsystemen.

Det knyter ihop landet på ett bra sätt. Man kan resa ända upp till inte bara Västernorrland utan andra vackra delar av landet. Samtidigt ser man till att man minskar sitt klimatavtryck. Därför fullföljer vi inte bara den största järnvägssatsningen i modern tid. Vi vill också bygga nya stambanor för att ordentligt öka kapaciteten för ett Sverige som växer. Vi är nu över 10 miljoner människor i det här landet.


Anf. 93 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Under min joggningstur i morse hittade jag fantastiska inspelningsplatser på den ganska begränsade ytan. Samlat finns här historiska scener, havsmiljöer och öppna landskap samtidigt som det finns murriga och spännande krypin. Ungefär så beskrev regissören, manusförfattaren och skådespelaren Hannes Holm min hemstad Karlskrona när vi träffades i augusti i samband med Carl International Film Festival.

Det gäller inte bara Karlskrona, utan även övriga Sverige erbjuder fantastiska och unika scenerier för filminspelningar. Samtidigt förläggs allt fler filminspelningar utomlands. Orsaken stavas produktionsincitament.

Filmbranschen hade förväntat sig skattelättnader eller skatterabatt i höstens budget. Man räknar i år med ett bortfall på 1 ½ miljard. Vad gör kulturministern?


Anf. 94 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Tack, Annicka, för frågan!

Svensk filmindustri är av extremt hög klass. Det märker vi inte minst på filmfestivaler där skådespelare, filmskapare och producenter belönas för vår filmproduktion.

Det är väldigt angeläget att vi även fortsättningsvis ser till att Sverige har konkurrenskraftiga villkor och att det även fortsatt bedrivs filminspelningar i Sverige. Det är viktigt både för vår filmindustri och vår kreativa näring och för tillförseln av kompetens inom filmområdet.

Regeringen gav förra mandatperioden Tillväxtverket ett uppdrag att analysera om produktionsrabatter eller någon annan typ av incitament skulle kunna vara bra för att stimulera svensk filmproduktion. De frågorna är fortsatt under beredning.


Anf. 95 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Jag har en fråga till miljöminister Isabella Lövin.

Moderaterna har i dag i skatteutskottet lagt fram ett förslag för ny hantering av samordningsnummer, där vi bland annat kräver personlig inställelse och att man ska fotograferas och lämna fingeravtryck. Vi kräver också att de befintliga samordningsnumren ska avvecklas inom ett år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Syftet med samordningsnumren har varit att hjälpa nyanlända att lättare komma ut i arbete. Tyvärr har numren använts i kriminella syften och i bedrägliga syften för att ta ut bidrag ur våra försäkringssystem - i stor omfattning.

Mina frågor till Isabella Lövin är därför: Varför vill regeringen inte biträda vårt förslag om att samtliga 1 miljon samordningsnummer ska upphöra inom ett år? Anser statsrådet att hanteringen i dag är rättssäker?


Anf. 96 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack, Kjell Jansson, för frågan! Regeringen välkomnar att frågan om samordningsnummer har fått uppmärksamhet. Som finansministern meddelade kommer vi nu att se över och göra en nystart för samordningsnumren.

Det är också viktigt att påpeka att samordningsnumren inte ger arbetstillstånd. De ger inte heller rätt till vård, de berättigar inte till svensk socialförsäkring, de räcker inte för att öppna bankkonton och de ger inte rätt att resa in i Sverige eller att vistas här. Samordningsnummer är en identitetsbeteckning och ingenting annat.

Sedan finns det förstås utrymme att förbättra detta, bland annat så att numren ska upphöra efter fem år. Det finns också utrymme för en rad andra förbättringar som gör att numren inte finns för evigt och att man har bättre kontroll på adresserna för dem som har samordningsnummer.


Anf. 97 Helena Bouveng (M)

Fru talman! Sverige har EU:s lägsta tillväxt. Vi har hög arbetslöshet. Det är fortfarande ett grundläggande problem att det inte lönar sig tillräckligt att gå och jobba.

Samtidigt upplever människor att man inte får valuta för sina skattepengar - detta oavsett om det gäller sjukvården, äldreomsorgen, brottsbekämpningen eller skolan. Detta gäller också i allra högsta grad den förda klimatpolitiken.

För några dagar sedan tilldelades den rödgröna regeringens klimatpolitik utmärkelsen årets värsta slöseri 2019. Anslagen till klimatpolitiken har mer än fördubblats under de senaste åren samtidigt som utsläppen i princip har slutat att minska.

Därför undrar jag, statsrådet Isabella Lövin: Vad får svenska skattebetalare egentligen för sina gröna skattepengar?


Anf. 98 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack, Helena Bouveng, för frågan!

Vi har miljoner ungdomar världen över som demonstrerar för sin rätt till en framtid. Vi har inte rätt att förstöra den här planeten för våra ungdomar.

Det är inte sant att utsläppen inte minskar. Sveriges klimatpolitik har blivit utsedd till världens bästa tre år i rad. Vi behöver investeringar för att ställa om, både på skattesidan och vad gäller att gynna näringslivets investeringar i grön teknik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men vad Moderaterna gör är att satsa 7 miljarder på att sänka bensinskatten mitt i brinnande klimatkris. Det är inte riktigt hälften, men ungefär hälften, av hela miljö- och klimatbudgeten. Det satsar ni på att göra det billigare att släppa ut. Det är inte effektiv klimatpolitik.

Dessutom noterar jag att Moderaterna står bakom stora vägbyggen, till exempel Förbifart Stockholm, som är kraftigt fördyrat.


Anf. 99 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Gangsterrap är en musikstil som romantiserar brott, förhärligar våld och sprider en vidrig kvinnosyn.

Dess utövare är kriminella även i det verkliga livet. Nyligen häktades en av dem för mord. Det är illavarslande när gangsterrappare blir förebilder för barn som växer upp i förorterna - inte för att de är duktiga artister utan för att de är framgångsrika kriminella. Samtidigt får genren stöd från det offentliga.

Därför vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind: Vad tänker ministern göra för att våra skattepengar inte ska gå till att understödja spridningen av våldsförhärligande och kvinnofientlig propaganda?


Anf. 100 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! För mig som kultur- och demokratiminister är principen om konstnärlig frihet, armlängds avstånd till kulturen och yttrandefrihet helt fundamentala.

Vi har lagstiftning som reglerar vad man får säga. Om man går över en sådan gräns när det gäller till exempel hets mot folkgrupp handlar det om en polisanmälan och att brottet i så fall utreds.

Men jag ämnar på inga sätt vare sig gå in och styra vilken typ av genre inom musiken som ska tilldelas offentliga medel eller försöka styra det kulturella innehållet.


Anf. 101 Sofia Westergren (M)

Fru talman! Regeringens mål är att Sverige ska ligga längst fram när det gäller klimatmålen. Globala problem behöver ha ett globalt fokus, och det saknas i svensk miljöpolitik.

Regeringen har redan under den förra mandatperioden ägnat sig åt skattehöjningar i miljöns namn. Det är höjningar som har hämmat jobb, tillväxt och sammanhållning.

I närheten av min valkrets i Bohuslän ligger Preemraff. De vill utveckla sin produktion av drivmedel till att inkludera en större del från skogen. Om man ser på frågan i ett globalt perspektiv är detta en bra miljönytta, och det skapar fler arbetstillfällen lokalt.

Fru talman! Det är företagen som skapar jobb och tillväxt. Min fråga till miljöministern är om hon ser att det kan finnas ett samband mellan ökade miljökrav och företagsflytt till andra länder.


Anf. 102 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Tack, Sofia Westergren, för frågan!

Först och främst är det så att hela världen har skrivit under Parisavtalet. Alla ska ned till noll ungefär i mitten av detta århundrade. EU har just nu gått in för att skärpa sina mål. Om man ska flytta någonstans är alltså frågan vart man ska flytta; man kan möjligtvis flytta till de länder som tänker lämna Parisavtalet.

Håller jag med om att miljökraven leder till företagsflytt? Jag skulle säga att det är tvärtom. Detta leder till att Sverige drar till sig företag. Just nu håller Europas största vindkraftspark på att etableras i Piteå. Europas största batterifabrik håller på att byggas i Skellefteå. En världsunik stålproduktion som är fossilfri är just nu på gång i Luleå.

Detta är helt och hållet satsningar som Sverige har dragit till sig på grund av vår klimatlag och på grund av att vi har världens mest ambitiösa klimatpolitik just nu. Och andra följer efter.


Anf. 103 Lars Jilmstad (M)

Fru talman! För någon dag sedan publicerades SNS Konjunkturrådsrapport 2020: Svensk politik för globalt klimat.

Frågestund

Bakom denna rapport står nio högt kvalificerade forskare med inriktning på viktiga miljö- och ekonomifrågor. De har velat kartlägga vilken politik som är mest effektiv för att få ned utsläppen globalt. Åtta av nio forskare anser att Sverige borde lägga pengar utomlands i högre grad än nu eftersom man där får mer utsläppsminskning per krona. Undantaget är förra språkröret och ministern Åsa Romson, som anser att Sverige ska gå före trots kostnader.

Åtgärder mot temperaturhöjningen brådskar och måste förstås sättas in där de ges störst effekt. Ett globalt perspektiv borde vara självklart men tycks inte vara det för Åsa Romson.

Jag vill därför fråga statsrådet om hon delar den ståndpunkt som Åsa Romson ger uttryck för.


Anf. 104 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Fru talman! Sverige bedriver en global klimatpolitik i allra högsta grad. Vi är en av världens absolut största givare av klimatbistånd. Vi är oerhört aktiva inom både FN och EU för att driva på för en aktiv klimatpolitik och för att göra det dyrare att släppa ut.

The Swedish Proposal, som lyfts fram i rapporten som ledamoten nämner, är ett resultat av att Sveriges regering och jag själv var oerhört aktiva i att se till att få upp priserna på EU:s utsläppshandel. Det har lett till en minskning av kolinvesteringar i Europa på över 20 procent förra året.

Frågestund

Det är så här - vi har en ledarskapsroll, och andra följer efter. Vi ser nu att Finland, Danmark och Österrike har antagit mer ambitiösa klimatmål än vi. Det är så vi bedriver effektiv klimatpolitik. Vi har möjlighet och även ett moraliskt ansvar att göra detta.

Frågestunden var härmed avslutad.

Svar på interpellationer

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  • Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S)
  • Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  • Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.