Frågestund

Frågestund 12 mars 2020
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenMaria Stockhaus (M)
  2. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  3. Hoppa till i videospelarenMaria Stockhaus (M)
  4. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  5. Hoppa till i videospelarenClara Aranda (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  7. Hoppa till i videospelarenClara Aranda (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  9. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  10. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  11. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  12. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  13. Hoppa till i videospelarenJessica Thunander (V)
  14. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  15. Hoppa till i videospelarenJessica Thunander (V)
  16. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  17. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  19. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  21. Hoppa till i videospelarenHelena Gellerman (L)
  22. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  23. Hoppa till i videospelarenHelena Gellerman (L)
  24. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  25. Hoppa till i videospelarenJohan Büser (S)
  26. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  27. Hoppa till i videospelarenJohan Büser (S)
  28. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  29. Hoppa till i videospelarenJanine Alm Ericson (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  31. Hoppa till i videospelarenJanine Alm Ericson (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  33. Hoppa till i videospelarenAnn-Britt Åsebol (M)
  34. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  35. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  37. Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
  38. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  39. Hoppa till i videospelarenMagnus Jacobsson (KD)
  40. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  41. Hoppa till i videospelarenEva Lindh (S)
  42. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
  43. Hoppa till i videospelarenLotta Finstorp (M)
  44. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  45. Hoppa till i videospelarenJennie Åfeldt (SD)
  46. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  47. Hoppa till i videospelarenPia Steensland (KD)
  48. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  49. Hoppa till i videospelarenJamal El-Haj (S)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  51. Hoppa till i videospelarenUlrika Jörgensen (M)
  52. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  53. Hoppa till i videospelarenKjell Jansson (M)
  54. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  55. Hoppa till i videospelarenMagnus Manhammar (S)
  56. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Peter Eriksson (MP)
  57. Hoppa till i videospelarenLars Beckman (M)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
  59. Hoppa till i videospelarenAnnicka Engblom (M)
  60. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  61. Hoppa till i videospelarenMarlene Burwick (S)
  62. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  63. Hoppa till i videospelarenÅsa Coenraads (M)
  64. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  65. Hoppa till i videospelarenJörgen Berglund (M)
  66. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  67. Hoppa till i videospelarenMarie-Louise Hänel Sandström (M)
  68. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  69. Hoppa till i videospelarenHillevi Larsson (S)
  70. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 70

Anf. 38 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Min fråga är till infrastrukturministern.

SAS har meddelat att de ställer in 2 000 flyg under mars och förhandlar med sina anställda om sänkt arbetstid. BRA ställer in avgångar i inrikestrafiken. Norwegian ställer in 3 000 avgångar mars till juni. Det globala tappet för flygbranschen beräknas vara någonstans mellan 600 miljarder och 1 070 miljarder kronor. Situationen är redan nu mycket värre för flygbranschens räkning än vid 11 september eller askmolnet. Effektiva åtgärder måste vidtas snabbt för att vitala transporter ska säkras under och efter krisen.

Vad tänker regeringen göra konkret för att stötta flygbranschen genom den här krisen?


Anf. 39 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågan!

Precis som sägs är den kris vi nu ser till följd av smittspridningen av corona en stor utmaning för flyget. Det är klart att när transporter ställs in innebär det en stor utmaning, inte minst för flygbranschen som redan tidigare var hårt pressad. Och som redovisas här är det en utmaning inte bara för SAS, BRA eller Norwegian utan också för flyget internationellt.

Från regeringens sida har vi haft en hög beredskap för flera olika scenarier. Efter samråd med oppositionen kunde vi redovisa ett antal generella insatser som är nog så viktiga för flygbolagen, som korttidsarbete och uppskjutna arbetsgivaravgifter.

Jag avser att ha överläggningar i morgon med flygbranschen och dess aktörer för att skaffa mig en bättre bild av vilka insatser som mer specifikt kommer att behövas just för flygbranschen och den utmaning den står inför.


Anf. 40 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Krisen drabbar i det här läget flyget hårdast av transportslagen, men hela transportnäringen kommer att påverkas av den.

I Danmark och Norge pågår sedan ett tag tillbaka krissamtal mellan transportnäringen och regeringarna. Infrastrukturministern har bjudit in flygbranschen till möte, men det här kommer ju att påverka hela transportnäringen.

Min fråga är: Varför vaknar regeringen så här sent? Varför har man inte kallat till möte tidigare?


Anf. 41 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Vi vaknar inte sent. Vi har en kontinuerlig dialog med hela transportbranschen. Men givet utvecklingen kände jag att det var viktigt att samla flygets olika aktörer, myndigheter, fackliga organisationer och branschens företrädare. Motsvarande kommer också att ske med flera andra av de olika branscherna inom transportsektorn. Naturligtvis har vi en kontinuerlig dialog med flera av aktörerna inom transportsektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är ingen tvekan om att den här krisen påverkar transportsektorn, och den behöver stå stark i ett läge där vi kommer att behöva mer transporter framöver.


Anf. 42 Clara Aranda (SD)

Fru talman! Situationen med spridningen av covid-19 är mycket allvarlig. Antalet smittade i Sverige fortsätter att öka, och risken för spridning av coronaviruset har nu höjts till mycket hög. Sveriges beredskap prövas nu i ett skarpt läge.

Vi har en allvarlig situation när det gäller sjukvårdsutrustningen, då det inte finns några beredskapslager ute i våra regioner. Enligt uppgifter från Socialstyrelsen hoppas man nu på avtal inom två veckor, men en leveranstid kan inte garanteras. Den ökade efterfrågan på materiel borde ha varit en självklar del i vår beredskap. Därför är det angeläget att regeringen nu redogör för varför det inte finns beredskapslager för skyddsutrustning och att statsrådet även redogör för hur vi ska säkerställa att skyddsutrustning ska finnas på plats ute i våra regioner.


Anf. 43 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Clara Aranda, för frågan!

Naturligtvis är det viktigt att man har rätt beredskap, inte minst när det gäller skyddsutrustningen. Den är otroligt viktig i ett läge där sjukvården kommer att behöva göra fler provtagningar givet utvecklingen med ökad smittspridning. Då finns det naturligtvis ett stort ansvar för regioner som sjukvårdshuvudmän att säkerställa att man har rätt tillgång på sjukvårdsutrustning.

Det pågår också ett arbete på europeisk nivå med gemensamma upphandlingar för att säkerställa att vi inom Europa har rätt tillgång till skyddsutrustning.

Det här är en fråga som är av högsta prioritet, inte bara för regeringen utan naturligtvis också för Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Regioner, med det ansvar man har för att se till att sjukvården nu får de allra bästa förutsättningarna att möta den utmaning som det innebär med fler smittade.


Anf. 44 Clara Aranda (SD)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Med all respekt för den allvarliga situation som vi befinner oss i nu kvarstår faktumet att det krävs en förbättrad beredskap och framför allt en översyn av myndigheternas mandat att ge direktiv till regioner vad gäller exempelvis omfördelning av materiel.

Därför undrar jag om det är statsrådets uppfattning att det finns skäl att se över aktuella myndigheters mandat att ge tydligare direktiv för en mer effektiv och säker hantering.


Anf. 45 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I den utveckling vi ser ska man vara prestigelös och se om det finns skäl att förstärka myndigheters mandat eller dra andra erfarenheter när det gäller den pågående krishanteringen. Men det som är viktigt är framför allt att vi agerar nu, och det gör regeringen, ansvariga myndigheter och sjukvårdshuvudmän.

Just nu är fokus på att förhindra smittspridningen utifrån de scenarier vi ser utvecklas. Vi gör resoluta insatser för att förhindra smittspridning.


Anf. 46 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Även min fråga går till statsrådet Tomas Eneroth.

Klimatpolitiska rådet har i dag lämnat sin bedömning av regeringens och även Centerpartiets och Liberalernas klimatpolitiska handlingsplan. En kritik som kommer fram är att det ibland är lite otydligt och att man inte kommer fram med de åtgärder som behövs. En av de åtgärder som har kommit fram, och som har beslutats i budgeten 2020, är en miljölastbilspremie.

Min fråga till Tomas Eneroth är: När får vi egentligen se förordningarna så att vi kan börja betala ut pengar? Det är av allra största vikt att de kommer på plats, gärna nyss.


Anf. 47 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för frågan!

Det är sant att Klimatpolitiska rådet har lämnat sin redovisning i dag, och det är bra. Det var ju vi som påbörjade det arbetet, där vi självpåtaget ska se till att vi matchas med de väldigt höga ambitioner vi har i Sverige att möta klimatutmaningen - för transportsektorn 70 procent reducering fram till 2030. Det innebär att vi gör stora insatser för elektrifiering, för biodrivmedelsinblandning och inte minst också för ett effektivare transportsystem. Då använder vi flera olika verktyg, och ett av dem är en ellastbilspremie.

Det pågår beredning i Regeringskansliet. Alla insatser som vi nu arbetar med, från bonus-malus till olika former av stimulanser för att påskynda utvecklingen, bereder vi så snabbt som möjligt.


Anf. 48 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag tror att jag och Tomas Eneroth är överens om nästan allt här. Men det är inte en ellastbilspremie utan en miljölastbilspremie eftersom den kan gå även till andra drivmedel. Jag tror att statsrådet ska läsa på en vända till.

Nu har det gått ganska lång tid sedan vi antog budgeten. Att vi fortfarande i mars månad väntar på det här är ett ganska stort problem. Många vill göra sina investeringar och komma ut med det här. Det gäller framför allt den flytande gasen som är ett bränsle på frammarsch.

Finns det någon indikation på när vi kan få se det?


Anf. 49 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Rickard Nordin!

Jag tror att vi är helt överens om att alla stimulansåtgärder som ser till att vi snabbare ställer om fordonsflottan är bra och att det är viktigt att de kommer fram så skyndsamt som möjligt. Vi bereder den här frågan så snabbt vi bara kan, precis som elbusspremien - det var där elen kom in. Det är nämligen viktigt att vi klarar omställningen snabbt.

Det är också viktigt att ge besked till de åkerier som står i ett läge där de ska avgöra vilken typ av fordonsflotta de ska ha framöver.


Anf. 50 Jessica Thunander (V)

Fru talman! Min fråga går till Tomas Eneroth.

Farledsavgifterna har de senaste åren präglats av höjningar och har blivit mycket mindre miljöstyrande än tidigare. Sjöfart är det fraktsätt som bär mer än sina egna kostnader. Farledsavgifterna är dessutom negativa för inlandssjöfarten. Bland annat detta har lett till en drastisk minskning av till exempel Vänersjöfarten.

Regeringen har som mål att flytta gods från väg till järnväg och sjöfart för att uppnå klimatmålen. Men avgifterna styr snarare åt det andra hållet.

Kommer ministern att vidta några åtgärder för att vi ska få en långsiktig, hållbar finansiering av sjöfartens infrastruktur och för att ge den förutsättningar att växa, både vid våra kuster och i inlandet?


Anf. 51 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Jessica Thunander!

Faktum är att det är precis det regeringen gör. Vi skapar nu långsiktiga förutsättningar för sjöfarten i Sverige och går från en ganska otydlig eller för delen osynlig styrning från tidigare regeringar till att tredubbla investeringarna i farleder, till att dubbla forskningsinsatserna för just sjöfarten och till att dessutom genom tonnageskatten kraftigt öka inflaggningen av svensk sjöfart. Nu har vi också en nationell samordnare för inrikes och kustnära sjöfart.

En viktig del i det är att vi har farledsavgifter som finansierar Sjöfartsverkets verksamhet. Det är tillsammans med hamnavgifter den kostnad som näringen får bära för den service och det åtagande som Sjöfartsverket har framöver.

Det är viktigt att Sjöfartsverket har en stabil ekonomi men också att vi fortsätter att stärka sjöfartens förutsättningar. Och allvarligt talat har det sedan den här regeringen tillträdde varit en ordentligt positiv utveckling för sjöfarten.


Anf. 52 Jessica Thunander (V)

Fru talman! Jag håller med om att alla de sakerna är jättebra. Men det var inte det som var frågan. Den handlade om farledsavgifterna.

Farledsavgifterna höjs årligen och har enligt branschen blivit mycket mindre miljöstyrande. Det beror bland annat på många fler och olika kriterier. Många känner att de inte får någon kompensation för att de satsar på miljöåtgärder på sina fartyg. Därmed vågar de inte heller investera i den utsträckning som de skulle vilja.


Anf. 53 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Jessica Thunander!

Det är sant. Jag ville ändå ge den bakgrundsbeskrivningen. Det är nämligen en positiv utveckling för sjöfarten. En viktig del har varit att ta ansvar för Sjöfartsverkets ekonomi genom de höjda farledsavgifterna.

Jag är öppen för att i kommande revidering titta på om farledsavgifter kan bli mer klimatstyrande. Det är en dialog som jag för med sjöfartens olika aktörer. Regeringen kommer naturligtvis att arbeta för allt som styr mot att ställa om sjöfarten ännu mer och mot att använda den i större utsträckning, var så säker.


Anf. 54 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! "Lilla hjärtat" Esmeralda fick inte fylla fyra år. Hennes levnadsöde lämnar ingen oberörd. Ett litet barn rycktes upp från sin trygghet, från sina familjehemsföräldrar och syskon, de som var hennes familj. "Lilla hjärtat" hade bott hos dem i hela sitt liv. Men det bestämdes att hon skulle bo med sina biologiska föräldrar som var främlingar för henne. Tiden som följde ledde till det värsta som kan hända. Hon dog.

Att sätta barns bästa i främsta rummet innebär att biologiska föräldrars rättigheter får stå tillbaka. Vi kristdemokrater har länge krävt en förändring, men den utredning som 2012 tillsattes av Maria Larsson fullföljdes inte av de socialdemokratiska ministrar som följde efter henne. Och våra motioner i frågan sedan 2014 har avslagits.

Är regeringen nu beredd att skyndsamt ta fram de lagändringar som är nödvändiga för att barns bästa på riktigt ska sättas i främsta rummet också i dessa situationer?


Anf. 55 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Camilla Brodin, också för engagemanget!

Det är otroligt viktigt att barns bästa sätts i första rummet. Det är också ett av skälen till att den här regeringen har varit drivande för att barnkonventionen ska implementeras i svensk lagstiftning. Barnens bästa ska komma först.

En rad förslag i den utredning som Maria Larsson tillsatte och som det refereras till har också genomförts, dock inte alla. Det har nämligen funnits olika uppfattningar, inte minst från olika remissinstanser.

Regeringens utgångspunkt är att stadigt stärka barnperspektivet. Socialministern har också nyligen aviserat ett antal ytterligare insatser. Det är helt nödvändigt att barnens bästa ska sättas i första rummet.


Anf. 56 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag vill tacka för svaret.

Jag är glad att regeringen, alltför sent men ändå, är villig att samtala med andra partier i syfte att få en bred enighet om viktiga lagändringar. På det sättet har jag uppfattat de beslut som ändå har tagits i socialutskottet.

Vi kristdemokrater kommer att noga följa frågan. Och vi har återigen lämnat förslag som just nu förbereds i socialutskottet.


Anf. 57 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Camilla Brodin!

Jag tror att det är helt avgörande att vi framöver har en bred gemensam samsyn i lagstiftningen om barns rätt. Men vi ska också ha respekt för den svåra avvägningen mellan å ena sidan föräldrars möjlighet till återanknytning och å andra sidan socialtjänstens och inte minst fosterhemmens ansvar.

Det är klart att det är en komplex reglering. Men det finns ingen tvekan om att barnens bästa måste sättas i första rummet.


Anf. 58 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Tomas Eneroth.

Coronaviruset slår hårt mot många branscher i Sverige, särskilt inom transportsektorn. Risken är stor för betydande ekonomiskt bortfall och att man måste säga upp personal.

Jag tänker fokusera på det utsatta läget för flyget. Flygbolagen och de regionala flygplatserna var redan efter nedgången 2019 i ett kärvt ekonomiskt läge. Det har nu förändrats dramatiskt på grund av coronaviruset.

Sverige är beroende av fungerande flyg, både för att hålla ihop Sverige och för att kunna bedriva internationell handel. Därför vill jag ställa två frågor till statsrådet. Vilka åtgärder planerar statsrådet att vidta för att underlätta för den svenska flygbranschen så att den överlever coronautbrottet? Och sker det någon samordning av åtgärder inom Norden och inom EU?


Anf. 59 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Helena Gellerman!

Jag delar verkligen engagemanget för flyget. Det är en mycket tuff utmaning som flyget står inför i och med den kris som vi har just nu. Regeringens huvudprioritering nu är givetvis att hantera smittspridningen och sätta folkhälsan främst. Men vi gör också insatser för att minska skadeverkningarna till följd av coronakrisen. Bra exempel på det är korttidsarbete som kan träda i kraft redan den 1 maj och för den delen anstånd med arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Det kommer att vara viktigt också för flygets aktörer.

Jag har också samlat flygets aktörer i morgon för att lyssna in flygbranschens utmaningar. Jag har även samarbete och samtal med de nordiska kollegorna. Och jag vet att kommissionären har aviserat ett gemensamt sammanträde med infrastrukturministrarna i hela EU. För att flyget ska klara den här utmaningen behövs gemensam reglering men också koordinering av gemensamma insatser.


Anf. 60 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det är positivt att regeringen tar detta på allvar i och med att det är så viktigt för Sverige, efter viruset. Det handlar inte om de närmaste månaderna, utan detta kommer att få återverkningar under hela 2020, kanske även 2021.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Hur anser statsrådet att stödet kan förändras om utbrottet blir allvarligt?


Anf. 61 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Helena Gellerman!

Det gäller att titta både på generella insatser på kort sikt och på vad detta innebär för flygets förutsättningar på lång sikt. Flyget står också inför utmaningen att ställa om till biodrivmedel eller elektrifiering. Hur har man muskler och förutsättningar att klara detta när man nu står inför en djup kris?

Den planering som regeringen arbetar med handlar om att titta på insatser här och nu men också om vad vi ska göra långsiktigt för att flyget ska ha goda förutsättningar framöver.


Anf. 62 Johan Büser (S)

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturminister Tomas Eneroth. Jag vill lyfta upp en fråga gällande arbetsmiljön för dem som jobbar till sjöss.

I dag är det fartygssäkerhetslagen som reglerar rätten att välja skyddsombud. Skyddsombuden har en nyckelroll i den svenska regleringen av arbetsmiljön, som bygger på den svenska modellen om samverkan mellan arbetsmarknadens parter.

För fartyg gäller, till skillnad från arbetsplatser i land, att arbetsgivaren i praktiken kan utse skyddsombud. En del i att förbättra arbetsmiljön inom sjöfarten skulle därför kunna vara att harmonisera lagstiftningen om skyddsombud efter landbaserade företag. Detta innebär att fackförbunden, som representerar arbetstagarna, ges rätt att utse skyddsombud. Hur ser ministern på detta?


Anf. 63 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Johan Büser!

Detta är en viktig fråga rent principiellt. Praktiskt har det fungerat relativt väl när befälhavare har utsett skyddsombud i samklang och i dialog med inte minst fackliga företrädare. Men principiellt är det viktigt att det är den fackliga organisationen och medarbetarnas, de anställdas eller löntagarnas företrädare som utser sina skyddsombud.

I den mån det ser ut att vara en konflikt med nuvarande regelverk är jag beredd att göra en översyn som kan leda till en förändring. Det är en grundläggande princip att det är de fackliga organisationerna och löntagarna som ska utse sina skyddsombud.


Anf. 64 Johan Büser (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Den svenska sjöfarten över lag är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och för Sverige som land. Den absolut största mängden exporterat och importerat gods transporteras till sjöss.

I spåren av coronaviruset riskerar nu handeln att drabbas hårt. Regeringen har redan satt upp ambitiösa mål för sjöfarten, också som en del av klimatomställningen.

Vilka åtgärder anser ministern har varit viktigast för sjöfarten de senaste åren, och vad anser ministern behöver göras i det läge som nu väntar?


Anf. 65 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Johan Büser!

Det är sant att det har varit en positiv utveckling för sjöfarten, vilket har varit viktigt. Genom förändringen av tonnageskatten, som gav förutsättningar för en ökad inflaggning, står vi bättre rustade för den utmaning som nu finns för sjöfarten.

Med de utökade investeringar i farleder som vi gör, fördubblad forskning och andra förbättringar klarar sig sjöfarten bättre nu, med de utmaningar som finns. Men vi kommer att behöva ha samråd, precis som med flyget, om viktiga långsiktiga insatser för sjöfarten med anledning av coronakrisen.


Anf. 66 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! I dag på morgonen nåddes vi av nyheten att regeringen fattat beslut om att instifta ett stipendium till minne av Zaida Catalán. Det var en välkommen nyhet.

När Zaida blev mördad var hon på uppdrag av FN i Kongo-Kinshasa och samlade bevis mot lokala makthavares våld och övergrepp på kvinnor och unga flickor. Världen förlorade då en engagerad förkämpe för mänskliga rättigheter, inte minst för kvinnor. Många i Miljöpartiet förlorade också en nära vän. Att stärka och bredda arbetet för kvinnors rättigheter är otroligt viktigt, och därför är stipendiet välkommet. Min fråga gäller dock inte stipendiet.

Frågan till biståndsministern, som var i Kongo-Kinshasa ganska nyligen, är: Hur kommer det att gå med att hitta dem som mördade Zaida? Kan vi räkna med att rättvisa skipas och att de ansvariga ställs till svars?


Anf. 67 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Tack för frågan!

Det stämmer att vi i dag har beslutat att inrätta ett stipendium. Det är Folke Bernadotteakademin som får uppdraget att mer i detalj besluta hur det ska se ut. Det är svårt att hitta en bättre representant för FN-resolutionen om kvinnor, fred och säkerhet än just Zaida Catalán.

När det gäller rättegångsfrågorna vet vi att det har varit en svår och lång process. Den är inte färdig ännu. Det finns ett stort antal människor arresterade, men det har varit en del problem på vägen. Nu tycker jag, efter samtal med både FN:s utsedda åklagare, som bidrar och försöker hjälpa till i processen, och den politiska ledningen i landet att det finns signaler som tyder på att det finns en möjlighet ro detta i hamn och ställa de skyldiga till svars.


Anf. 68 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Tack för svaret!

Att män ställs till svars för våld mot kvinnor är en viktig del i arbetet med att minska våldet mot kvinnor, både det vanliga våldet och det sexuella våldet. Därför vore det en ödets ironi här om man inte kan ställa män till svars för det som har hänt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är positivt om det kan komma till en lösning och de ansvariga fälls. Men hur är det med FN:s roll i detta - känns det som att FN har tagit ett tillräckligt stort ansvar för att komma till rätta med att en av deras medarbetare har blivit mördad?


Anf. 69 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Det fanns en hel del kritik mot FN:s insatser till att börja med, men den nya åklagare som har tillsatts av generalsekreteraren för att biträda den kongolesiska åklagaren har gjort ett mycket bra arbete. Jag uppfattar att det går framåt nu och att det finns stora möjligheter att man kan komma till ett läge där man ställer de skyldiga till svars och sätter dem i fängelse.


Anf. 70 Ann-Britt Åsebol (M)

Fru talman! Min fråga går till kulturminister Amanda Lind.

I dag har kulturutskottets ledamöter varit på ett mycket intressant verksamhetsbesök på en av de stora nationalscenerna i Sverige: Kungliga Operan, nationalscen för opera och balett. Operan har varit i bruk sedan den 18 januari 1773, då den första föreställningen gavs.

Under 1800-talet betraktades operahuset som en av de vackraste byggnaderna i Stockholm. 1898 invigdes ett nytt operahus eftersom man blev tvungen att riva det gamla då det var för litet. Nu är också detta hus för litet.

I dag arbetar ca 520 personer i hundratalet olika yrkesgrupper inom verksamheten, som har totalt drygt 300 000 besökare, varav ungefär 50 000 barn och unga. Operahuset vid Gustav Adolfs torg i Stockholm är i dag ingen modern anläggning, utan den behöver restaureras. Alternativt behöver det byggas en ny.

Min fråga till kulturministern är: När får Sverige en ny, alternativt nyrenoverad, nationalscen?


Anf. 71 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! År 2013 gav den dåvarande regeringen Statens fastighetsverk i uppdrag att i nära samarbete med Operan utreda om den nuvarande byggnaden kan leva upp till de krav som en nationalscen för opera och balett tarvar.

Det är ett hus med många höga kulturarvsvärden. Vi vet att det nuvarande operahuset har stora bekymmer när det gäller basala saker som arbetsmiljö och tillgänglighet. Efter olika steg i processen tog Regeringskansliet i april 2019 emot en hemställan från Statens fastighetsverk om att gå vidare med att skapa en ny opera i Operan. Det enkla svaret är att vi fortsätter att bereda denna fråga inom regeringen.


Anf. 72 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Turkiet bedriver sedan någon vecka tillbaka hybridkrig mot Europa. Den högerextrema och ultranationalistiska organisationen Grå vargarna, som i praktiken fungerar som Erdogans ungdomsförbund, hotar och hetsar migranter som inte själva vill fly till Grekland. Samtidigt organiserar den turkiska militären regelrätt människosmuggling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt fortsätter Europa att betala ut bistånd som syftar till att stärka den turkiska ekonomin genom stöd inom bland annat handel, transport, energi, konkurrenskraft, företagande med mera.

Jag vill därför fråga biståndsministern varför han tycker att detta stöd ska fortsätta. Varför ska vi spendera skattekronor för att stärka en auktoritär semidiktatur som aktivt undergräver vår egen säkerhet? Då syftar jag alltså inte på den delen av biståndet som går till migranter i Turkiet utan specifikt det stöd som går till den turkiska ekonomin.


Anf. 73 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Frågan som Ludvig Aspling tog upp rör också migranter. Vi har en situation där Turkiet har tagit emot 4 miljoner migranter under de senaste åren från Syrienkriget. Det har skett med stort stöd från Europa och EU.

Sverige har också ett bistånd, inte till Turkiets regering och regim utan snarare till människor som jobbar med mänskliga rättigheter och bedriver en opposition där.

EU:s insatser bedrivs på flera plan. Men de rör också till viss del ekonomisk utveckling i landet. Anledningen till det är att man vill stärka samarbete och handel med länder runt Europa.

Jag kan bara hålla med om att utvecklingen i Turkiet när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter är mycket bekymmersam och ger anledning att fundera över vilka samarbeten som vi ska ha framöver.


Anf. 74 Jens Holm (V)

Fru talman! Det är mycket välkommet att så många svenskar vill resa med tåg. Därför är det mycket viktigt att bygga ut järnvägen i Sverige.

I södra Sverige har vi två mycket viktiga järnvägsprojekt. Det handlar om att bygga dubbelspåret mellan Ängelholm och Helsingborg samt nya spår mellan Flackarp och Lund. Allt är i praktiken klappat och klart för dessa viktiga projekt. Detaljplan är klar, upphandling är färdig, stationslägen är klara. Kommunerna är verkligen på tårna och vill ha dessa projekt färdiga. Det enda som saknas är ett byggstartsbeslut från regeringen. Men inget sådant beslut kommer. Nu har det gått så långt att Trafikverket överväger att helt stoppa dessa projekt. Det vore helt förödande. Då kan vi förlora flera år innan detta blir klart.

Därför vill jag fråga infrastrukturministern: När avser regeringen att fatta beslut om byggstart för järnvägsprojekten Ängelholm-Helsingborg och Flackarp-Lund?


Anf. 75 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag tackar Jens Holm för frågan. Det är sant som det sägs att det nu sker rekordstora investeringar i järnvägen. Det är den största järnvägssatsningen i modern tid, och det är i en tid när vi behöver ställa om transportsektorn till klimatsmarta transporter. Denna regering gjorde, inte minst i den förra nationella planen, en stor satsning på att bygga ut järnvägen, och det kommer att behöva göras under lång tid framöver. Det är naturligtvis inte aktuellt att avbryta de projekt som ligger i nationell plan. De ska genomföras. Vad det nu handlar om är bara den formella hanteringen av byggstartsbeslut. De bereds i Regeringskansliet, och vi kommer att fatta beslut om byggstarter framöver.


Anf. 76 Magnus Jacobsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går också till Tomas Eneroth. Jag har tre ganska spännande artiklar här. De hänger till stor del ihop med det som tidigare talare var inne på, nämligen att det i dag finns ett tiotal projekt som är färdiga. Man väntar på besked. Enligt både tidningar och vad som sas i tidigare anförande bereds de i Regeringskansliet.

Jag har tidigare i en interpellationsdebatt frågat om vad som händer med den nationella planen då den ska vara färdig 2022. Jag fick då beskedet att det bereds i Regeringskansliet. Tidigare här togs flygfrågor upp. Jag uppfattade svaret som att, med undantag för ett möte i morgon, de bereds i Regeringskansliet.

Då undrar jag, vän av ordning: Blir alla beredningar i Regeringskansliet snart färdiga?


Anf. 77 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag tackar Magnus Jacobsson för frågan. Det är klart att beredningarna blir färdiga. Faktum är att det är denna typ av beredningar som resulterade i den största järnvägssatsningen i modern tid - investeringar på 700 miljarder kronor, en tredubbling av insatserna i farlederna eller för den delen alla de jätteinvesteringar som just nu sker i svensk transportsektor.

Det är klart att frågor och ärenden ska beredas ordentligt. Vi ska säkerställa att det finns bra underlag innan vi fattar beslut. När det gäller byggstarter är detta viktiga insatser i den nationella planen, och självklart ska dessa projekt genomföras.

Däremot ska vi se till att beslut även om byggstarter ska hanteras i laga ordning och beredas ordentligt innan beslut fattas av regeringen.


Anf. 78 Eva Lindh (S)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anders Ygeman.

En väl fungerande sjukvård som vi kan känna oss trygga med är otroligt viktig för oss alla. Det är mycket som behöver fungera för att sjukvården ska vara bra. Något som vi inte talar om så ofta men som faktiskt är avgörande är hur digital information till exempel mellan den kommunala hemsjukvården och hälso- och sjukvården kan överföras. Jag får ibland signaler om att detta inte fungerar överallt och att det finns svårigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet är om han kan ge exempel på hur man kan förbättra förutsättningarna, och om det i så fall kan handla om lagstiftningsförändringar eller om det finns andra saker som behöver göras för att detta ska kunna fungera bra. Det är viktigt att man kan överföra information mellan olika delar av vården för att patienterna ska få en så bra sjukvård som möjligt.


Anf. 79 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Jag tackar Eva Lindh för frågan. Detta är någonting som en del av huvudmännen inom hälso- och sjukvården arbetar med. De vill såklart ha så effektiva utbyten av rutiner och information som möjligt. Oftast handlar det inte om lagliga hinder, utan det handlar om att få rutiner och samspel att fungera och att de programvaror som man använder sig av för att utbyta information fungerar. Men det kan också i en del fall finnas lagtekniska skäl. Då har vi en pågående dialog med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, om hur vi ska kunna undanröja sådana hinder så att vi får den absolut mest effektiva sjukvården för våra skattepengar.


Anf. 80 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till kultur- och demokratiministern.

Regeringens beslut om förbud mot sammankomster med fler än 500 personer är ett klokt och nödvändigt beslut mot bakgrund av den snabba utbredningen av coronaviruset.

I dag har jag mötts av frågor från arrangörer och evenemangsansvariga. De jobbar nu hårt för att säkerställa att beslutet följs.

Det verkar finns ett visst utrymme för tolkning av siffran 500. Då tänker jag att det är bra att passa på att här i kammaren vara mycket tydlig med det. Frågan är om medarbetare, artister etcetera ingår i de 500, det vill säga alla som finns under samma tak. Stora föreställningar och evenemang kan innefatta ett stort antal nyckelpersoner. Upp till 100 personer kan jobba med en föreställning för att den över huvud taget ska kunna genomföras.

Jag vill alltså ha ett förtydligande om de 500, så att man slipper spekulera.


Anf. 81 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Jag har respekt för att det uppkommer frågor i en sådan situation. Detta beslut var, precis som Lotta Finstorp säger, nödvändigt för att vi ska kunna förhindra effekterna av coronaviruset och smittspridningen. Min bild är att arrangörer och kultur- och idrottsaktörer sluter upp bakom detta och är helt med på att de tillsammans ska hantera denna svåra situation.

Det är klart att det kan uppstå frågor. Jag tror dock inte att jag ska ge mig på att göra en sådan tolkning här. Man får i stället vända sig till Justitiedepartementet som har utfärdat denna förordning. Men jag kan konstatera att till exempel Världscupen i Åre har ställts in på grund av både publiktillströmning och andra aktörer som besöker Åre. Det handlar inte bara om publik utan även till exempel om ackrediterade medier som rör sig i publiken. Men jag tror alltså att det är bäst att vända sig till ansvarigt departement i denna fråga.


Anf. 82 Jennie Åfeldt (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Krisen längs den grekiska gränsen fortsätter. Nu ser vi i olika medier bilder av hur turkisk militär bussar migranter mot den grekiska gränspolisen. Statsminister Stefan Löfven säger att det skulle bli fullständigt ohållbart om migranterna tog sig in i Europa och Sverige. Jag citerar: "Det skulle bli kaos under lång, lång tid."

Det råder ekonomisk kris i många av våra kommuner, och vår välfärd är i fara. Många kommuner känner att det redan har varit "kaos under lång, lång tid". Jag vill därför fråga statsrådet Eneroth vilka konkreta åtgärder regeringen vidtar för att undvika att detta kaos fortsätter.


Anf. 83 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Den kris vi ser längs gränsen mellan Turkiet och Grekland är naturligtvis ytterst allvarlig. Vi ska komma ihåg att det i grunden även handlar om att undanröja orsakerna till den flyktingkris vi ser i världen. Det handlar om kriget och om att fortsatt och oförtrutet arbeta för att faktiskt minska de krigshandlingar som äger rum.

När det gäller EU och inte minst medlemsstaten Greklands åtgärder handlar det om att säkerställa att man gör rätt åtagande gentemot Turkiet, att man respekterar mänskliga rättigheter, Genèvekonventionen och internationella rättigheter och att vi inom EU hjälps åt. Vi ska både arbeta gemensamt med Turkiet gällande de insatser som ska göras och, naturligtvis, hjälpas åt med det mottagande som kan komma att bli nödvändigt.


Anf. 84 Pia Steensland (KD)

Fru talman! Min fråga går till kulturministern.

Sverige har historiskt varit tongivande i antidopningsarbetet - inte minst genom Arne Ljungqvist, initiativtagare till och medgrundare av den globala organisationen Wada, som arbetar för att hålla idrotten ren från dopning. Ett av de allra starkaste ställningstagandena i den så kallade Wadakoden är att varje lands antidopningsorganisation ska vara fristående och oberoende från den idrottsverksamhet som ska granskas. Dessvärre är Sverige ett av få länder i världen där antidopningsverksamheten organisatoriskt är direkt kopplat till Riksidrottsförbundet. Detta riskerar att skada det internationella förtroendet för vårt antidopningsarbete.

Vi kristdemokrater anser att det är av yttersta vikt att svensk antidopning i enlighet med Wadakoden blir organisatoriskt helt fristående och oberoende från Riksidrottsförbundet. Vi motionerar också om detta i riksdagen. Jag undrar om detta är något som regeringen är beredd att ställa sig bakom.


Anf. 85 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill understryka att jag delar bilden att svenskt antidopningsarbete är väldigt viktigt. Det har högt anseende och ska självklart fortsätta ha det.

Så fort Wada antog den nya koden satte Riksidrottsförbundet igång ett arbete för att se över hur man ska kunna ha en organisation som uppfyller Wadas krav. Precis som Pia Steensland säger är det få länder som har den ordning som Sverige har i dag. Regeringen är väldigt delaktig i detta arbete, och för mig är det helt fundamentalt att det inte ska råda några tvivel om att Sverige har en oberoende antidopningsorganisation.

Jag hade ett samtal med Wadas generalsekreterare Olivier Niggli före jul, och han har stort förtroende för vårt befintliga arbete och för att vi ska kunna hantera frågan på ett bra sätt. Jag menar också att vi borde se Wadas krav som ett golv, inte som något vi ska kämpa för att uppnå.


Anf. 86 Jamal El-Haj (S)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Peter Eriksson.

Sverige skickade för ett par veckor sedan 40 miljoner kronor till Världshälsoorganisationen, WHO. Pengarna ska gå till att bekämpa coronaviruset, i synnerhet i länder som inte har en särskilt väl organiserad sjukvård. Jag tycker att det är bra att Sverige visar sin solidaritet och medkänsla för andra länder. Nu har viruset spridit sig över hela världen; Kina, Iran, Sydkorea och Italien är värst drabbade, men det har nått även vårt land - och det första dödsfallet inträffade i går. WHO har dessutom klassat coronaviruset som en pandemi.

Min fråga är: Hur påverkar coronaviruset och oron på finansmarknaden och oljemarknaden inriktningen på Sveriges bistånd?


Anf. 87 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! En sådan här pandemi och krissituation i världen påverkar ekonomin väldigt mycket, och det påverkar skolor och inte minst sjukvården överallt i världen.

När vi nu ser att många länder måste samla begränsade resurser - i en ofta svag organisation - för att möta coronaviruset finns det en risk att andra centrala områden lämnas lite vid sidan av och att man inte ger tillräckligt med resurser för att klara av dem. Det gäller till exempel malaria, som skördar tusentals liv varje dag, och tuberkulos, som skördar tusentals liv varje dag. Vi måste alltså vara uppmärksamma och beredda att göra ytterligare insatser för att skärpa hälsovården i länder med en svag hälsovårdsorganisation. Annars kommer detta att drabba både dessa länder och, indirekt, oss själva på flera sätt.


Anf. 88 Ulrika Jörgensen (M)

Fru talman! Min fråga går till Amanda Lind, som ju även har idrottsfrågorna på sitt bord.

I dag släpptes rapporten från MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, som har i uppdrag att följa upp det ungdomspolitiska målet. I årets rapport, som baseras på 2018 års ungdomsenkät för ungdomar mellan 16 och 25, har myndigheten valt att lyfta fram ungas fritid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fritidsaktiviteter är en viktig del av ungas liv, inte minst möjligheten till fysisk aktivitet. Motion är en viktig förutsättning för god hälsa, inte bara den fysiska utan även den psykiska. Rapporten visar att det är vanligare att idrotta utanför en förening än inom en. Idrott inom en förening har minskat sedan 2007. Sju av tio uppger att de idrottar varje vecka, och två av tio uppger att de även vistas i naturen varje vecka.

All fysisk aktivitet är ju jättebra, men min fråga till ministern är: Hur avser ministern att arbeta för att den andel som inte idrottar eller motionerar varje vecka - det är ändå 30 procent - ska minska?


Anf. 89 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Jag vill först säga att jag är glad att Ulrika Jörgensen nämner den här rapporten; jag var själv på ett seminarium i morse och tog emot rapporten från MUCF. Rapporten ger oss väldigt värdefull information om hur unga bedömer sin fritid i dag. Vi ser, och har sett även i tidigare tendenser, att det finns klyftor när det gäller vilka unga som tar del av såväl idrotts- som kulturutbudet. Det är jämlikhets- och jämställdhetsutmaningar.

Vad gäller hur unga idrottar i dag ser vi att det fortfarande finns en relativt stabil andel unga som antingen aktiverar sig inom idrotten eller utanför, och det är väldigt bra - men vi ska fortsätta göra insatser. Vi har till exempel infört fler idrottstimmar i skolan och stärkt anslagen till Riksidrottsförbundet, och vi för även en diskussion med kommunerna om hur de kan jobba för att tillgängliggöra idrott och rörelse mer på fritiden. Det gäller till exempel samverkan kring lokaler, och hela arbetet kring utveckling av idrottslokaler är någonting jag som idrottsminister jobbar för.


Anf. 90 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Jag tänkte ställa en fråga till statsrådet Eneroth angående Arlanda.

Stockholmsregionen är en motor i svensk ekonomi. Vi levererar ca 40 procent av bnp årligen och även stora skatteintäkter. Just nu ser vi en stagnation i Stockholmsregionen när det gäller tillväxten av invånare. Många yngre har inte råd att köpa lägenheter på grund av det höga amorteringskravet och på grund av det ganska kraftiga bolånetaket.

Jag undrar vad statsrådet avser att göra åt Arlanda och när beslutet kommer. Arlanda är viktigt för hela Sverige, inte bara för Stockholmsregionen. Vi väntar på ett beslut om utbyggnad av Arlanda - när kommer beslutet? Eller är det som det sägs i tidningarna, det vill säga att ni träter inom regeringen i frågan?


Anf. 91 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack för frågan, Kjell Jansson! Det är sant att vi står inför stora utmaningar när det gäller att säkerställa att alla regioner kan bidra till Sveriges utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Stockholmsregionen gör det givetvis, men det är tur att vi även får draghjälp av hela norra Sverige i och med den kraftiga expansion vi ser där - för att inte tala om Öresundsregionen eller mitt eget Småland. Sverige håller ihop. Vi ställer inte regioner mot varandra, utan här bidrar vi alla både till gemensam tillväxt och till gemensamma investeringar.

Det görs generellt i transportsystemet, med den största järnvägssatsningen någonsin. Det görs också genom regionala satsningar - inte minst i Stockholmsregionen gör vi ganska stora åtaganden från staten och regionen med kollektivtrafiksatsningar och annat.

Arlanda har beretts av regeringen, och vi har haft ett Arlandaråd som särskilt tittat på Arlandas utveckling framöver. Detta är naturligtvis en fråga som vi fortsätter att arbeta med i regeringen, men givet de utmaningar flyget nu står inför är det också så att prognoserna för det framtida flygandet förändras ganska radikalt just nu.


Anf. 92 Magnus Manhammar (S)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Peter Eriksson.

Vi har under dagens frågestund diskuterat det som händer i Turkiet och det som händer i Idlib i Syrien. Det händer också saker i Grekland. Det är väldigt många människor på flykt som nu har fastnat såväl vid gränsen till Turkiet som vid gränsen till Grekland och på de grekiska öarna. Även i Idlib är det många som är fast.

Min fråga till statsrådet är: Vad mer kan Sverige göra för att hjälpa de människor som är fast där? Dessa människor är på något sätt i livets sköraste stund och behöver vår och omvärldens hjälp.

Jag var själv på Lesbos ganska nyligen och upplevde situationen där. Jag gjorde vad jag kunde för att hjälpa människor. Det är väldigt många, ungefär 27 000 människor, som är fast där. Oerhört många av dem lider av ohälsa, och många av dem är barn. I går kom det första coronafallet på Lesbos, och många är väldigt oroliga för vad som händer.

Vad kan Sverige göra, och vad gör vi redan nu?


Anf. 93 Statsrådet Peter Eriksson (MP)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det är en väldigt viktig och bra fråga på flera sätt.

Vi har en stor befolkningsgrupp i Idlibområdet som är extremt stressad, med människor som i många fall har varit med om att fly i flera omgångar. Det är sammanlagt 3 miljoner civila som behöver tillgång till mat, skydd, kläder och sådana saker.

Vi gör vad vi kan från svensk sida. I år planerar vi att avsätta 374 miljoner kronor till Syrienkrisen totalt sett. Av dessa är 40 miljoner särskilt avsedda för att vi ska få in humanitär hjälp från Turkiet över gränsen. Det har bidragit till en FN-insats som gör att 700 lastbilar går över denna gräns varje vecka.

Det pågår ett omfattande arbete på flera sätt. Det kan dock hända att vi måste göra ytterligare gemensamma insatser från världssamfundet, där Sverige är kraftigt engagerat.


Anf. 94 Lars Beckman (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Anders Ygeman.

Det är väl ingen hemlighet att det just nu sker en omfattande påfrestning på det svenska samhället rörande coronaviruset. Statsrådet Ygeman har naturligtvis som statsråd ett avgörande ansvar för att se till att energiförsörjningen säkerställs.

Jag skulle vilja fråga statsrådet vilka åtgärder han i sin tjänsteutövning har vidtagit för att säkerställa energiförsörjningen för hushåll, för näringslivet och - inte minst - för samhällskritiska funktioner.


Anf. 95 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Tack, Lars Beckman, för frågan!

Detta är naturligtvis en fråga som har varit på mitt bord under en tid. Vi har genom Svenska kraftnäts försorg sett till att det finns en planering både från Svenska kraftnät och från elbranschen för att kunna klara en situation där coronaviruset innebär en stor belastning för samhället. Det kan handla om åtgärder som att skilja personalgrupper från varandra, att personal får jobba hemifrån eller att viss nyckelpersonal inte använder sig av kollektivtrafik.

Detta är en planering som vi har haft sedan en tid tillbaka. Det ska också sägas att detta är någonting som ingår i grunduppdraget för Svenska kraftnät. Vi har den senaste tiden haft en dialog med myndigheten för att säkerställa att åtgärder har vidtagits, både från myndighetens sida och längre ut i branschen.


Anf. 96 Annicka Engblom (M)

Fru talman! Min fråga går till kulturminister Amanda Lind.

I september 2017 överlämnades departementspromemorian om en konsultationsordning för frågor som rör det samiska folket. Sedan dess har detta förslag gått på en remissrunda och fått lite olika reaktioner.

Det är ju självklart att det välkomnas att det blir ordning och reda vad gäller konsultation i olika frågor som rör det samiska folket. Men många av remissvaren berör också att man i förslaget från regeringens sida - eller från kulturministerns sida - i stället för att göra som i till exempel Norge, där det finns en väl fungerande konsultationsordning, även har omfattat regioner och kommuner. Detta riskerar att bygga in konflikter, både därför att förslaget är oklart och därför att det är osäkert vilka frågor det ska gälla och vilka som ska omfattas av det.

Många undrar vad som händer. I det fall det händer något, ämnar kulturministern gå vidare med dessa osäkerheter?


Anf. 97 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Frågan om en konsultationsordning för det samiska folket är en viktig åtgärd för att försäkra vårt urfolk samerna rätt och möjlighet till inflytande i de frågor som rör dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är sant att detta arbete har pågått länge. Det beror på att det är viktigt att det faller ut rätt och att det blir tydligt och klart hur sådan konsultation ska ske. Det är också viktigt att vi har en nära dialog både med olika delar av det samiska folket - med olika samiska organisationer - och med berörda aktörer.

Vi tog fram ett reviderat förslag, och detta gick ut på en ny remissrunda. Vi har sammanställt synpunkterna. Det kom in rätt mycket synpunkter om att det är viktigt att kommuner och regioner, som beskrivs vara en del av denna konsultationsordning, precis som de samiska organisationerna ska ha rimliga förutsättningar att kunna göra det här. Detta är någonting som vi just nu tittar på i beredningen. Vår ambition är att kunna lägga fram ett förslag till Lagrådet senare i vår.


Anf. 98 Marlene Burwick (S)

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturminister Tomas Eneroth.

Riksdagen har antagit ett mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser. För att nå detta mål krävs stora investeringar och tekniksprång. För att klara målen inom transportsektorn behöver vi öka både produktionen och användningen av biodrivmedel. Det krävs också en kraftigt ökad elektrifiering av transportsektorn.

Det krävs helt enkelt en modernisering av samhället. Vi behöver ställa om och anpassa samhället så att det går att transportera sig hållbart. Det krävs ny teknik, och det krävs samverkan.

Min fråga handlar just om elektrifieringen och om vad regeringen gör för att ställa om Sverige.


Anf. 99 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Faktum är att vi sedan snart ett år har ett nytt departement i Sverige, Infrastrukturdepartementet, som arbetar med såväl infrastruktur som energi och digitalisering. Detta beskriver på ett ganska bra sätt vad som nu händer med svensk transportinfrastruktur - vi bygger ut den, men vi ser också till att koppla upp den och att elektrifiera den. Det handlar om biodrivmedel och om effektivare transporter men också om en snabbt genomförd elektrifiering som just nu sker i Sverige och i transportsektorn.

Detta kan vi göra i ett läge då vi har det största elöverskottet någonsin, tror jag. Det har beslutats om investeringar i förnybar energi på 85 miljarder sedan energiöverenskommelsen gjordes. Detta gör att vi nu kan tillsätta en elkommission och införa en elektrifieringsstrategi och på olika sätt bygga ut både laddinfrastruktur och elvägar framöver.

Det kommer att ske en omfattande förändring i Transportsverige där vi understöder just elektrifieringen av transportsektorn.


Anf. 100 Åsa Coenraads (M)

Fru talman! I veckan kom det mycket tråkiga beskedet att Socialdemokraterna, Liberalerna och Miljöpartiet i Västerås har bestämt sig för att lägga ned Västerås flygplats. Detta är en flygplats som förvisso är regional men som har ett viktigt samhällsuppdrag nationellt. Det handlar om ambulansflyget, om godstrafiken och om Försvarsmaktens flygningar. Inte minst finns den nationella pilotutbildningen i Västerås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I två år har vi väntat på den regionala flygplatsutredningen, som bereds i Regeringskansliet. Med anledning av vad som händer i Västerås och vad som händer i hela flygbranschen just nu skulle jag vilja fråga infrastrukturministern: Finns det en möjlighet att ministern skulle kunna tänka sig att snabba på den regionala flygplatsutredningen, så att färre flygplatser måste lägga ned som i Västerås?


Anf. 101 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! När det först gäller Västerås är detta ett beslut man har tagit lokalt och regionalt därför att man inte är beredd till det stora åtagande som en flygplats innebär ekonomiskt. Jag noterade också att det fanns näringslivsföreträdare som understödde detta, tillsammans med den majoritet som fanns för att lägga ned flygplatsen. Jag tror att det säger någonting om de utmaningar vi står inför när det gäller både klimatomställning och flygets utmaningar. Det är också skälet till att vi nu gör en översyn av den regionala flygplatsstrategin samtidigt som vi tittar på Arlandas framtid.

Det vi gjort är att vi ganska nyligen, i december, gav Trafikverket i uppdrag att särskilt studera förutsättningarna för beredskapsflygplatser. Det är ett underlag som vi ser kommer att behövas i än större utsträckning för ambulansflyg, räddningsflyg och andra möjligheter till flyginsatser, exempelvis som efter de bränder vi hade för två somrar sedan. Så fort det arbetet är klart avser vi att kunna gå vidare med besked om de regionala flygplatserna.


Anf. 102 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! År 2018 stoppade Arbetsmiljöverket användningen av Skyddsmask 90 för bland annat polis och räddningstjänst, eftersom den saknar så kallad CE-märkning. Efter beslutet får i praktiken bara Försvarsmakten använda skyddsmasken.

Den senaste veckan har flera räddningstjänster sett ett behov av att kunna använda Skyddsmask 90 mot coronaviruset. Häromdagen beviljades också räddningstjänsterna i Storgöteborg och Östra Skaraborg dispens av Arbetsmiljöverket.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap vill se en generell dispens för polis, ambulans och räddningstjänst att använda masken. I en inlaga till Arbetsmiljöverket skriver man: Sverige står nu inför en potentiell kris där Skyddsmask 90 skulle kunna spela en viktig roll för samhällskritisk personal. Arbetsmiljöverket kommer dock inte att gå MSB till mötes, utan man måste ansöka om dispens i varje enskilt fall. Det blir mycket administration, och det kommer att ta tid.

Min fråga är: Tänker regeringen agera i detta fall?


Anf. 103 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Jörgen Berglund, både för frågan och för engagemanget! Detta belyser på ett alldeles utmärkt sätt hur viktigt det är att fler nu hjälps åt. Det är det vi behöver göra i samhället: på alla nivåer, i alla verksamheter, hjälpas åt med den utmaning vi står inför med att möta och förhindra spridningen av coronavirus och med de insatser som kan göras.

Jag uppskattar också det engagemang som fanns från räddningstjänsten i Västra Götaland, där man tittade på vilka resurser som fanns och om man kunde använda dessa.

Naturligtvis har vi sett den begäran som funnits från MSB. Regeringen bereder nu den frågan för att kunna säkerställa att vi får bättre tillgång till skydd framöver.


Anf. 104 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Min fråga går till kultur- och demokratiminister Amanda Lind.

I Sverige bor det ca 50 000 thailändare. Det finns ungefär 100 föreningar, och många är engagerade i dem. Det finns även många tempel. Dessa tempel drivs oftast av eldsjälar och ideell verksamhet. I templen bor det också munkar. Munkarna har som tradition att man inte får äga någonting utan bara ta emot allmosor. De lever alltså på att få bo i dessa tempel och på allmosor och mat som tillagas av privatpersoner som av skattade medel, förstås, köper mat och skänker till munkarna.

Tre buddhistiska föreningar i Sverige har nu fått registrera sig som arbetsgivare till de munkar som bor i klostren. Man måste då betala både kost- och bostadsförmån. Då får alltså föreningarna stå för detta, och de har inte råd med det.

Det finns även kristna kloster där det finns munkar och nunnor. Där beskattas man inte på samma sätt.

Mina frågor till ministern är: Anser ministern att det är rätt att förmånsbeskatta för kost- och bostadsförmån? Jag är inte för fler skatter, men tycker ministern att även kristna i så fall ska beskattas?


Anf. 105 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Jag kan börja med att säga att jag inte kommer att kunna besvara den fråga som Marie-Louise Hänel Sandström ställer. Jag förstår dock vad riksdagsledamoten beskriver.

Det är viktigt, om jag ska fastslå något allmänt, att vi har bra förutsättningar för människor runt om i vårt land att utöva sin religionsfrihet. Det handlar om att man oavsett vilket samfund man tillhör ska ha god möjlighet att göra det. Det finns lite olika förutsättningar i de olika samfunden, till exempel hur det ser ut med finansieringslösningar.

Jag tar med mig frågan framåt.


Anf. 106 Hillevi Larsson (S)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till Tomas Eneroth.

Frågestund

Det är trångt på spåren, och det finns behov av fler stambanor. Därför är det bra att regeringen satsar på det. Något som skulle kunna avlasta Öresundsbron är en Öresundsmetro mellan Malmö och Köpenhamn. Då skulle godstrafik kunna gå över Öresundsbron och även persontrafik, inte minst snabbtåg. Det skulle klara den anstormning som väntas framöver. Det kommer att bli mer gods och mer persontrafik.

Det vore också bra för klimatet. Risken är annars att det blir mer lastbilstransporter i stället för tågtransporter. Det skulle också öppna en ny arbetsmarknadsregion för dem som bor i Sydsverige att kunna pendla till både Danmark och Tyskland snabbare.

Min fråga är: Hur ser regeringen på möjligheten att vi i framtiden skulle kunna ha en Öresundsmetro?


Anf. 107 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Det är återkommande så att det finns väldigt många bra och goda förslag på infrastrukturinvesteringar som skulle innebära att vi reducerade klimatutsläppen från transportsektorn, knöt ihop regioner snabbare och bättre samt förenklade och möjliggjorde bättre resande och handel. Samtidigt har jag nog under åren som infrastrukturminister lärt mig att sådana önskemål naturligtvis kommer överallt, och då måste vi prioritera. Prioriteringen i innevarande nationell plan är nya stambanor. Det är viktiga satsningar inte minst i Öresundsregionen, som handlar om att knyta ihop Västlänken in till Helsingborg. Naturligtvis har vi också pekat ut Helsingborg-Helsingör som ett gemensamt svensk-danskt objekt som vi tittar lite extra på.

Men alla förslag som ökar möjligheterna att minska klimatutsläppen från transportsektorn och knyta ihop regioner tittar vi naturligtvis extra intresserat på.

Frågestunden var härmed avslutad.

Landsbygdspolitik

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  • Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S)
  • Minister med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete Peter Eriksson (MP)
  • Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.