Frågestund

Frågestund 16 april 2020
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenHans Wallmark (M)
  2. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  3. Hoppa till i videospelarenHans Wallmark (M)
  4. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  5. Hoppa till i videospelarenJulia Kronlid (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  7. Hoppa till i videospelarenJulia Kronlid (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  9. Hoppa till i videospelarenSolveig Zander (C)
  10. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  11. Hoppa till i videospelarenSolveig Zander (C)
  12. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  13. Hoppa till i videospelarenChristina Höj Larsen (V)
  14. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  15. Hoppa till i videospelarenChristina Höj Larsen (V)
  16. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  17. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  19. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  21. Hoppa till i videospelarenHelena Gellerman (L)
  22. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  23. Hoppa till i videospelarenHelena Gellerman (L)
  24. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  25. Hoppa till i videospelarenMattias Vepsä (S)
  26. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  27. Hoppa till i videospelarenMattias Vepsä (S)
  28. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  29. Hoppa till i videospelarenEmma Berginger (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  31. Hoppa till i videospelarenEmma Berginger (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  33. Hoppa till i videospelarenHans Rothenberg (M)
  34. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  35. Hoppa till i videospelarenMattias Bäckström Johansson (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  37. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  38. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  39. Hoppa till i videospelarenMagnus Jacobsson (KD)
  40. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  41. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  42. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
  43. Hoppa till i videospelarenMaria Gardfjell (MP)
  44. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  45. Hoppa till i videospelarenAlexandra Anstrell (M)
  46. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  47. Hoppa till i videospelarenMichael Rubbestad (SD)
  48. Hoppa till i videospelarenUtbildningsminister Anna Ekström (S)
  49. Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
  50. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  51. Hoppa till i videospelarenHampus Hagman (KD)
  52. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  53. Hoppa till i videospelarenTeres Lindberg (S)
  54. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  55. Hoppa till i videospelarenJohan Hultberg (M)
  56. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  57. Hoppa till i videospelarenJörgen Berglund (M)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
  59. Hoppa till i videospelarenMaria Stockhaus (M)
  60. Hoppa till i videospelarenInfrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 60

Anf. 26 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesminister Ann Linde. Vi ser i spåren av den pandemi som nu rasar över världen hur också företag är på väg att slås ut. I vissa fall har de slagits ut. Detta gör att bekymret med fientliga uppköp växer, inte minst här i Europa. Det innebär att strategiska produkter, strategisk kunskap och strategiska företag kan gå förlorade. Därför skulle vi i Sverige behöva en lagstiftning som försvårar eller rent av förhindrar fientliga uppköp av sådant slag.

Just nu pågår en utredning som utförs av Sten Heckscher, men den ska vara färdig först i november 2021. Moderaterna har därför i dag presenterat initiativ i både utrikesutskottet och försvarsutskottet. Vi efterlyser där att regeringen ska försöka hitta en lösning med temporär lagstiftning fram till att slutbetänkandet från Sten Heckscher har presenterats.

Jag vill därför höra hur utrikesministern förhåller sig till det. En myndighet som man skulle kunna använda är Inspektionen för strategiska produkter, ISP.


Anf. 27 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Tack, Hans Wallmark, för frågan! Ett öppet investeringsklimat är väldigt viktigt för Sverige, men regeringen är samtidigt mycket väl medveten om de risker och säkerhetsproblem som kan uppstå vid utländska förvärv av exempelvis känslig infrastruktur och känsliga teknologier. Coronakrisen tillför nu ytterligare utmaningar.

Vi välkomnar att EU-kommissionen tar initiativ till nya riktlinjer om utländska direktinvesteringar och skydd för europeiska tillgångar under den rådande krisen. Det gäller framför allt kritiska tillgångar inom områdena hälsa, medicinsk forskning och bioteknik. Ungefär hälften av EU:s medlemsstater har i dag en granskningsmekanism, men inte vi.

Den utredning som Hans Wallmark talar om presenterade ett svar i mars i form av ett delbetänkande. Det medför att EU-förordningen kan tillämpas fullt ut i höst. Sedan ska det fullständiga uppdraget redovisas senast i november.


Anf. 28 Hans Wallmark (M)

Fru talman! Vi vet att det nu är extraordinära tider. Det visas exempelvis i dag när vi kl. 16 ska klubba ett beslut om att förändra smittskyddslagen - man måste handla utifrån den nu givna situationen. Det finns en utbredd oro för risken för fientliga uppköp när det nu gungar till för olika företag. Jag menar därför att det initiativ som Moderaterna har presenterat i både utrikesutskottet och försvarsutskottet skulle kunna vara en framkomlig väg i väntan på en mer fungerande fast lagstiftning.


Anf. 29 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Detta är ett väldigt komplicerat område, och det handlar om att noggrant balansera intresset av att skydda kritisk infrastruktur och verksamhet från skadliga uppköp. Samtidigt finns ett intresse av att upprätthålla Sveriges attraktionskraft för utländska investeringar.

Däremot överväger regeringen nu, i linje med kommissionens uppmaning, andra möjliga alternativ för att lindra krisens effekter och kunna motverka oönskade strategiska utländska investeringar.


Anf. 30 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! I jämförelse med våra nordiska grannländer sticker Sverige ut vad gäller antalet smittade och avlidna på grund av covid-19. Att viruset fortsätter att sprida sig på äldreboenden är förödande för de gamla, som nu står för en tredjedel av dödsfallen.

Bristen på fullgod skyddsutrustning har hittills lett till skyddsstopp på ett boende, vilket innebar att de smittade inte kunde vårdas. Det är en hemsk situation. Jag som själv har arbetat inom äldreomsorgen blev mycket illa berörd. Situationen riskerar att bli som i Spanien där personalen till slut flydde från sina arbeten och de äldre övergavs.

Jag vill därför fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth vilka åtgärder regeringen ämnar vidta för att stoppa spridningen av covid-19 bland både boende och personal för att säkerställa att även de äldre får den vård som de så väl behöver.


Anf. 31 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Julia Kronlid! Ja, det är ytterst allvarligt att smittor även i Sverige har kommit in på äldreboenden. Jag tror att det har skett i 19 av 21 regioner. Så här ser det ut i hela världen.

Naturligtvis finns tydliga riktlinjer från inte minst Folkhälsomyndigheten om vilken skyddsutrustning man ska ha och hur man ska agera som arbetsgivare, vilket kommunerna oftast är. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att detta bör leda till en eftertanke om hur äldreomsorgen är organiserad. Med uppemot 300 hemtjänstutövare i Stockholmsregionen inser vi nog alla att vi så småningom behöver dra ett antal slutsatser för hur vi långsiktigt ska säkerställa en hög kvalitet inom svensk äldreomsorg.

Just nu görs stora insatser av både arbetsgivare och alla dem som arbetar inom äldreomsorgen för att skydda äldre. Det gäller inte minst beslutet om besöksförbud. Det har varit viktigt för att säkerställa att äldre inte ska smittas. Det kommer dock naturligtvis att ske, och då måste man ha adekvat skyddsutrustning. Skyddsstoppet är en tydlig signal om det.


Anf. 32 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Det räcker inte med riktlinjer om vilken skyddsutrustning man ska ha när det inte ens finns skyddsutrustning att tillgå för personalen på äldreboenden. Jag förutsätter därför att regeringen gör allt vad som står i dess makt för att man ska få tillgång till skyddsutrustning, om det så kräver omställning av inhemsk industri. Men vilka enklare åtgärder vidtar regeringen?

I dag är det till och med svårt för personal som jobbar inom hemtjänsten att ens ha tillgång till god handhygien mellan besöken. Personal besöker ju både friska och sjuka. Vilka ytterligare åtgärder kan regeringen vidta?


Anf. 33 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag tror att alla är medvetna om att det just nu görs otroligt stora insatser för att inte minst säkra tillgången till skyddsutrustning. Vi har ett initiativ som innebär att vi startar inhemsk produktion i stället för att försöka lita till internationella leveranser. Naturligtvis vilar ett stort ansvar på kommuner och regioner att säkerställa att personalen får tillgång till alltifrån handsprit, som nu tillverkas på väldigt många ställen i Sverige, till annan skyddsutrustning.

Skyddsstoppet är en tydlig signal om att vi behöver säkra kvaliteten inom äldreomsorgen.


Anf. 34 Solveig Zander (C)

Fru talman! Även jag vill ställa en fråga till statsrådet Eneroth. Den handlar om Sjöfartsverket.

I förra veckan fick man där möjligheter att bedriva helikoptertransporter och hjälpa sjukvården i mycket viktiga situationer. Det är väldigt bra. Men på en interpellation i höstas svarade ministern att detta då inte var möjligt. Han skulle se över vad man kunde göra för att stärka samverkan, men det fick heller inte påverka ansvarsfördelningen. Mina frågor är: Vad har översynen givit? Hur har den fortskridit?


Anf. 35 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Det är sant, Solveig Zander. Sjöfartsverket har nyligen ändrat och förtydligat riktlinjerna när det gäller användningen av de räddningshelikoptrar vi har för att de ska kunna bistå även sjuktransporter i den situation vi just nu upplever i samhället. Det är bra. Vi ska använda samhällets gemensamma resurser på det bästa och effektivaste sättet.

Samtidigt är det viktigt att Sjöfartsverkets räddningskapacitet inte används till ordinarie sjuktransporter. Där är ansvarsfördelningen en annan. Regionerna har ansvar för att säkerställa att man kan transportera sjuka med ambulansflyg eller andra typer av insatser. Sjöfartsverkets räddningskapacitet ska finnas för nödsituationer. I den situation som vi nu upplever i Sverige säkerställer vi att helikoptrarna ändå kan användas, eftersom vi behöver en utökad kapacitet.


Anf. 36 Solveig Zander (C)

Fru talman! Betyder det då att vi inte har fått se vad den här översynen har givit, fast den var så viktig att ta fram? Det har tydligen ändrats något utan att regeringen låtit oss ta del av det. Stämmer det?


Anf. 37 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Nej, det stämmer inte. Det som stämmer är att vi har utökat möjligheten att använda Sjöfartsverkets räddningskapacitet i den situation vi nu upplever i Sverige. Det råder en pandemi. Det är ett allvarligt läge. Intensivvårdspatienter måste forslas i olika delar av landet. Det uppstår krissituationer. Då måste samhällets gemensamma resurser används på effektivaste sätt. Därför säkerställer vi att även Sjöfartsverkets helikoptrar nu i detta läge kan användas på det här sättet.


Anf. 38 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! Jag har en allmänpolitisk fråga till statsrådet Eneroth.

I hela Europa kämpar samhällen för att minska smittspridningen och skydda riskgrupper. Samtidigt sitter på de grekiska öarna 40 000 människor i trånga läger. Medan vi kan hålla avstånd och tvätta händerna och är hemma om vi har symtom är dessa människor fast i en humanitär katastrof. I lägret Moria, som är byggt för 3 000, bor nu 20 000 i trånga tält utan tillräcklig sanitet och hälsovård. På varje vattenkran går det 1 300 personer. Riskgrupper kommer nu att flyttas från öarna. Kommissionär Johansson har uppmanat medlemsländerna att ta emot de ensamkommande.

Jag undrar därför: Tänker regeringen ta initiativ till att hjälpa till att evakuera lägren och ta emot några av dessa ensamkommande?


Anf. 39 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Det stämmer att det är en fruktansvärd situation i de flyktingläger som finns inom Europa, men också utanför Europa - det gäller att ha det i åtanke också. Här görs stora insatser internationellt, dels naturligtvis genom UNHCR:s försorg och de gemensamma resurser vi har där, dels genom Europeiska unionen med det stöd vi ger, inte minst till Grekland.

Det är i det här läget otroligt viktigt att säkerställa att vi har den solidariteten inom Europeiska unionen. Det får inte bli så att allt fokus riktas mot våra egna nationella ansvarstaganden; det finns också gemensamma europeiska ansvarstaganden. Ylva Johansson ansvarar nu som kommissionär för en del av den samordning som behöver göras. Sverige kommer att kunna delta genom att bidra med resurser men också genom att ge stöd och hjälp för att se till att vi gör en gemensam europeisk insats.


Anf. 40 Christina Höj Larsen (V)

Fru talman! FN:s högkommissarier för mänskliga rättigheter respektive flyktingar har skrivit mycket klokt: Vårt svar på denna epidemi måste innefatta och fokusera på dem som samhället försummar eller hänvisar till låg status. Annars kommer detta att misslyckas.

Det handlar alltså om ett ansvar både för människorna i lägren och för att hindra att pandemin sprids. Just därför behöver regeringen ta initiativ till att medverka i evakuering av lägren och till att rent faktiskt vidga vyerna och ta emot några ensamkommande.


Anf. 41 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag uppskattar verkligen att frågan lyfts fram. Det blir väldigt gärna så att vi nu får fokus på vad vi gör nationellt. Men det råder en fruktansvärd situation både inom Europa, med de läger som finns, och ute i världen. Här måste det till gemensamma internationella insatser. Naturligtvis ska vi inom Europeiska unionen göra vad vi kan för att inte minst stödja kommissionär Johanssons begäran om hjälp, stöd och insatser. Jag vet och förutsätter att det finns en tät och nära dialog mellan ansvarigt statsråd och Ylva Johansson i detta fall.


Anf. 42 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Den situation som Sverige och världen nu befinner sig i med anledning av coronapandemin är inte en vanlig finanskris. Regeringen har agerat men underskattat djupet och hastigheten i denna kris.

Vi har utarbetat ett färdigt förslag som ger direktstöd till alla företag som befinner sig i en krissituation. Vi kristdemokrater anser att vi behöver göra som våra grannländer och ha ett betydligt större direktstöd för fasta kostnader baserat på omsättningsbortfall för alla branscher. Detta är något som även Svenskt Näringsliv har fört fram och som skulle slå mer träffsäkert än något förslag regeringen hittills presenterat.

I går kunde vi höra både Centerpartiet och Liberalerna prata om att det pågår ett arbete inom Regeringskansliet. Hur ser det arbetet ut, och när kan vi förvänta oss ett resultat av det?


Anf. 43 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Det är ett allvarligt läge. Stora insatser görs för att förhindra smittspridningen och motverka de effekter detta får för jobb och företagande. I går kunde regeringen och riksdagen debattera den historiska budget som innehåller 100 miljarder i insatser och en höjning av utgiftstaket med 350 miljarder. Vi har aldrig i modern tid gjort så stora insatser som vi just nu gör för att rädda jobb och företag.

Vi har från regeringens sida varit öppna för att hitta samverkansmodeller och lyssna konstruktivt på alla förslag från branscher och från oppositionen. Jag tror att vi hittills har lyckats väldigt väl med att hitta en balans där alla känner att deras önskemål kan bli tillgodosedda. Vi fortsätter att utreda flera olika förslag och stänger inga dörrar, men vi är noga med att nu i ett tidigt skede se till att vi använder resurserna på ett klokt sätt, så att vi har resurser kvar för återstart av ekonomin och stimulansinsatser.


Anf. 44 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag hade önskat att statsrådet här i dag kunnat svara att det finns en plan, helst en sådan som skulle presenteras direkt efter det här sammanträdet. Det behövs nämligen åtgärder nu. Nästa vecka kan det vara för sent. Allt pekar nu på att konkurser och massarbetslöshet kommer och att detta kommer att drabba samhället väldigt hårt. Vi måste ändå ha en ambition att vara det bästa företagarlandet i världen.

Min fråga kvarstår. Vad har regeringen för plan? Vi vill vara med och bidra, för det behövs en plan nu.


Anf. 45 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Vi har på kort tid levererat förslag som handlar om likviditetsstärkande insatser och direkta stöd genom Almi, SIK eller företagsakuten som vi inrättat. Vi har sett till att vi har korttidspermitteringar, en effektiv insats som räddar väldigt många jobb och företag i det här läget och som gör att man inte behöver göra stora uppsägningar utan kan behålla personalen under krisen. Listan på insatser som vi gjort från regeringens sida, även i nära samverkan med oppositionen, är lång. Jag kan garantera att vi fortsätter att bereda flera förslag så snabbt vi kan.


Anf. 46 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Min fråga går till Tomas Eneroth.

Svensk sjöfart hade en väldigt positiv utveckling fram till coronavirusets verkningar. Sjöfartsverket har en nyckelroll men har tyvärr en mycket ansträngd ekonomi. Sjöfartsverkets nya taxor från 2018, som fick ökade farledsavgifter som följd, gjorde att myndigheten kunde visa svarta siffror, men man ligger fortfarande långt från att klara sina framtida investeringar. Sjöfartsverket har stora investeringar framför sig, eftersom isbrytarna snarast behöver bytas ut. Samtidigt har coronaviruset slagit hårt mot sjöfarten med minskade intäkter för myndigheten som följd. Hur anser statsrådet att Sjöfartsverket ska kunna klara sina åtaganden framöver utan att farledsavgifterna skjuter i höjden och ger en minskad konkurrenskraft för sjöfarten?


Anf. 47 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Detta är alldeles sant, Helena Gellerman. Den situation som vi nu har i Sverige skapar otroliga utmaningar för hela transportsektorn. För flyget är det uppenbart. Det är i princip inga flyg i luften nu. Flygbolag går i konkurs eller är under rekonstruktion. Flygplatserna har stora bekymmer. Sjöfarten har fortfarande ett bra läge när det gäller godstransporter, men passagerartrafiken brottas av naturliga orsaker med stora bekymmer. Det är ju så att vi ska minska rörligheten. Detta innebär att intäkter, inte minst till Sjöfartsverket, sätts under press, på samma sätt som sker i Luftfartsverket.

Jag kan garantera Helena Gellerman att vi tittar noga på finansieringen av både den statliga och den kommunala och regionala verksamheten framöver. Jag tror att vi allihop kommer att få vara beredda att göra en del omprövningar för att säkra en väl fungerande gemensam verksamhet även framöver. När vi nu höjer utgiftstaket med 350 miljarder och tar fram historiskt stora budgetar för att möta effekterna av pandemin får vi också vara beredda att ompröva en del finansieringsmöjligheter framöver.


Anf. 48 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag vill tacka för svaret. Jag vill dock återkomma till just isbrytarna, för jag tycker att detta är jätteviktigt. De har en väldigt viktig roll när det gäller att hålla svenska hamnar isfria så att företag riskfritt kan planera för att skeppa ut sina produkter via våra hamnar året om. Annars får man titta på alternativa lösningar. Min fråga är därför, mer konkret: Hur anser statsrådet att de nya isbrytarna ska finansieras?


Anf. 49 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Vi har ju redan tidigare gett Sjöfartsverket i uppdrag att göra en designstudie för framtagandet av nya isbrytare. Det är viktigt. Den isbrytarflotta vi har är för gammal och behöver moderniseras. Vi förbereder för investeringar i nya isbrytare, i samverkan med Finland och Estland. Den gemensamma isbrytarkapacitet vi har är viktig för sjöfarten i hela Sverige, så jag uppskattar att Helena Gellerman tog upp frågan här.


Anf. 50 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Anna Ekström. Tidigare i dag, på vägen hit, talade jag med en lärare i gymnasieskolan som vittnade om hur hon och hennes kollegor men också eleverna nu kämpar hårt för att få det att gå ihop. På rekommendation av Folkhälsomyndigheten bedrivs undervisningen i gymnasiet i huvudsak på distans, samtidigt som många av våra grundskolor fortfarande håller öppet.

Den svenska lärarkåren gör en heroisk insats för våra barn och unga, och alla ska få en så god undervisning som det bara är möjligt, trots coronakrisen. Min fråga är: Vad gör ministern för att så många gymnasieelever som möjligt ska få de kunskaper de behöver och förutsättningar för att ta en gymnasieexamen?


Anf. 51 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Tack, Mattias Vepsä, för en väldigt viktig fråga! Det är alldeles riktigt. De svenska lärarna, förskollärarna och rektorerna, våra barnskötare och vår fritidspersonal men också skolmåltidspersonal, vaktmästare och elevhälsopersonal gör fantastiska insatser i coronakrisen och bidrar verkligen till att vi i Sverige tillsammans så småningom kan ta oss ur den.

Men ännu är vi inte där. Fortfarande bedrivs undervisningen i gymnasieskolan, vux och yrkeshögskolan på distans, och eleverna där gör också stora uppoffringar för sina mor- och farföräldrars skull och för att vara med och bidra till att minska smittspridningen. Jag hoppas att gymnasieskolan ska kunna öppna så snart som möjligt, men det finns inga löften om att det ska kunna ske innan vi klarar det med tanke på smittspridningen.

Vi gör stora insatser, bland annat via en ny webbsatsning som heter Skola hemma. Det innebär att distansundervisningen faktiskt kan bedrivas med mycket högre kvalitet än man hade vågat hoppas på i detta ansträngda läge.


Anf. 52 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! En konsekvens är att många skolor nu på väldigt kort tid har ställt om till digital undervisning och distansundervisning. Det arbete som regeringen vanligtvis driver tar inte paus; det handlar om likvärdigheten och jämlikheten i den svenska skolan. Hur ser ministern på det fortsatta arbetet med att under krisen och framåt klara jämlikheten i våra skolor?


Anf. 53 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Jag möter vittnesbörd om att det finns elever som tjänar på distansundervisningen och klarar den bättre än vanlig undervisning. På en del skolor ökar närvaron sedan man gick över till distansundervisning. Men alla längtar tillbaka till den vanliga skolan, där lärare och elever möter varandra. Inte minst eleverna längtar tillbaka till detta.

Krisen slår orättvist. Vi har därför öppnat gymnasieskolan för de elever som behöver det allra mest: de som måste göra prov och prövningar, de som har praktiska moment att jobba med och de som behöver särskilt stöd.


Anf. 54 Emma Berginger (MP)

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturminister Tomas Eneroth. För att minska spridningen av coronaviruset har många hörsammat Folkhälsomyndighetens rekommendationer om att jobba hemifrån och fundera på om resor inom Sverige verkligen är nödvändiga. Det är bra att många vill vara med och ta ansvar för att förhindra att viruset sprider sig.

Samtidigt drabbas många transportbolag hårt, inte minst i tågbranschen. I ett brev till regeringen den 19 mars beskriver SJ hur försäljningen har rasat med 90 procent och att man numera har ett negativt kassaflöde. Tågföretagen, som representerar de olika operatörerna, skriver i ett eget brev att resandet i princip har upphört och att biljettförsäljningen har minskat dramatiskt.

Vi behöver ha en stark tågbransch. Vad tänker infrastrukturministern och regeringen göra för att stötta tågbranschen?


Anf. 55 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Det är alldeles rätt: Alla företag som jobbar med persontransporter har det väldigt tufft nu. Det är egentligen på förekommen anledning - vi ska minska den sociala rörligheten, och vi ska inte resa. Mest dramatiskt är det när det gäller flyget. När det gäller tåget vet vi att det mellan Stockholm och Göteborg nu är 9 avgångar per dag i stället för 25. Det är en 40-procentig reducering av tågtrafiken.

Vi har varit noga med att säkerställa att kollektivtrafiken fungerar och skjutit till resurser till regionerna så att kollektivtrafiken kan användas, för arbetsmarknaden måste fungera.

När det gäller fjärrtågen är utmaningen naturligtvis lite svårare. Företagen kan ta del av de generella stödinsatser som finns, men vi tittar på och förbereder andra insatser för att stärka de tågföretag och den bransch som också har stora utmaningar framöver. Viktigast i det kommande läget är att säkra samhällsviktiga transporter. Det måste vara utgångspunkten för regeringens prioriteringar i detta läge.


Anf. 56 Emma Berginger (MP)

Fru talman! När den akuta krisen på grund av coronaviruset är över behöver vi ha en stark tågbransch för att kunna ställa om transportsektorn till ett mer klimatsmart resande. Självklart får tågbranschen också del av flera av de generella stöd som regeringen har beslutat om, inte minst stödet till regionerna. Är det dock inte rimligt att både tågbranschen och andra kollektivtrafikbolag som drabbas ekonomiskt till följd av minskat resande får stöd, på samma sätt som flygbranschen har fått ett omfattande stöd?


Anf. 57 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Flygbranschen har fått möjligheter till kreditgarantier och kan ta lån som är förmånliga hos Riksgälden. I övrigt handlar det om trafikplikten för att, som vi precis gjort, säkra samhällsviktiga transporter från Norrland och Gotland.

När det gäller kollektivtrafiken har omfattande resurser kommit i form av de 22 miljarder som har tillförts regionerna. Detta utesluter inte att mer behöver göras. Vi är helt överens - vi ska ha klimatsmart resande. Vi ska fortsätta att göra den största järnvägssatsningen i modern tid, för Sverige ska ställa om; det är självklart.


Anf. 58 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Om en halvtimme samlas kommunfullmäktige i Göteborg. Där ska man ta ställning till en motion som lagts fram av Feministiskt initiativ om att Göteborgs stad ska ansluta sig till FN:s konvention om kärnvapen. I praktiken handlar det om att man ska utropa Göteborg till en kärnvapenfri zon.

Sveriges regering har efter många om och men avstått från att ansluta sig till denna konvention på nationell nivå, till förmån för att, mycket klokt, vara pådrivande inom icke-spridningsavtalet i stället.

Denna motion kan med stor sannolikhet gå igenom, tack vare att Socialdemokraterna i Göteborg stöder den. Min fråga till utrikesministern blir: Stöder utrikesministern sina socialdemokratiska kamrater i Göteborg? Kommer utrikesministern i så fall att uppmuntra fler kommuner att ta samma initiativ? Om inte, hur kommer utrikesministern att agera mot sina kollegor?


Anf. 59 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Tack, Hans Rothenberg, för frågan! Frågan om kärnvapennedrustning är en av de absolut viktigaste även nu, trots att den har kommit bort från den politiska dagordningen. Det pågår nämligen en kärnvapenupprustning på flera håll, bland annat i vårt eget närområde.

Därför tycker jag att det är positivt när man tar olika typer av initiativ för att hålla denna fråga levande. Vilken typ av initiativ som olika partiföreningar, kommuner eller andra tar är upp till dem att avgöra. Jag tycker inte att jag ska lägga mig i det. Däremot har Sverige varit väldigt tydligt med att vi nu jobbar stenhårt för att få en bra icke-spridningskonferens. Den har tyvärr, i coronatider, blivit uppskjuten - den skulle ha varit om två veckor. Och vi fortsätter kampen för en kärnvapenfri värld.


Anf. 60 Mattias Bäckström Johansson (SD)

Fru talman! Sverige har tidigare haft en fullt utbyggd krisberedskap vad gäller mediciner, medicinsk utrustning, skyddsutrustning och vårdplatser. Olyckligtvis har detta successivt avvecklats. Vi i Sverigedemokraterna har tvärtom sedan vårt inträde i riksdagen arbetat för att öka beredskapen, i likhet med vårt grannland Finland, men vi har återkommande blivit nedröstade i denna kammare.

Till följd av att det nu är brist på skyddsutrustning riskerar den vårdpersonal som står vid fronten i den pandemi som vi befinner oss i att insjunkna eller ännu värre, vilket vi tyvärr fruktar för. Därför, fru talman, är min fråga: Vem anser regeringen att det är som bär ansvaret för att Sverige inte var berett?


Anf. 61 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Jag delar inte alls historieskrivningen vare sig när det gäller Sverigedemokraternas engagemang eller när det gäller hur vi i Sverige arbetat med att stärka totalförsvarets kapacitet sedan regeringens tillträde 2014 och med början av Försvarsberedningens arbete.

Den mandatperioden började faktiskt en ordentlig satsning på det som handlar om totalförsvarets kapacitet och samhällets beredskap i kris och i orostider med successivt omfattande höjningar inte bara av försvarsanslagen utan också av resurser till hela totalförsvaret - det gäller inte minst MSB:s insatser.

Det finns naturligtvis lärdomar att dra - och det tycker jag att vi ska göra - av ett långt decentraliserat och avreglerat ansvar för delar av inte minst apotek och läkemedel. Jag antar att man så småningom kommer att fundera över om det var så klokt att genomföra apoteksavregleringen på det sätt som gjordes. Men det är inte tid för det nu. Nu är det tid att samla samhällets resurser för att möta de utmaningar vi står inför i den pandemi som just nu råder.


Anf. 62 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! I går meddelade USA:s president Donald Trump att han drar tillbaka sin finansiering till Världshälsoorganisationen, WHO. USA är i dag den största givaren med 15 procent av WHO:s finansiering. Beslutet har fått kraftig kritik runt om i världen. Det är uppenbart att Donald Trump försöker leta syndabockar snarare än fokusera på målet att stoppa coronaviruset.

Några som har reagerat snabbt är vänsterregeringen i Finland, som har höjt sitt anslag till WHO till tidigare högre nivåer. Nu är det dags för Sverige att ta på sig ledartröjan och agera, menar jag. Världens länder måste visa sitt stöd för WHO. Fokus måste vara att ta fajten mot coronaviruset och att stärka WHO:s finansiering. Det är viktigt, för om inte vi står upp för WHO och FN kommer världens fattiga att få betala priset.

Jag undrar vad utrikesministern anser om Donald Trumps beslut.


Anf. 63 Utrikesminister Ann Linde (S)

Fru talman! Världen befinner sig mitt i en omfattande kris. Världshälsoorganisationen har en avgörande roll när det gäller att tillhandahålla kunskap, ledarskap och råd. Nu är det extra viktigt att WHO får de bästa förutsättningarna för att kunna bedriva det arbetet.

Att mitt i den rådande krisen dra undan finansiering och annat stöd är mycket olyckligt. I nuläget borde vi fokusera på hur vi ska minska smittspridningen och rädda liv och på hur vi kan stötta WHO och inte tvärtom. Därför har Sverige redan givit ett extra stöd till WHO på 40 miljoner, och vi kommer att se över hur vi ytterligare kan förstärka både vårt finansiella och vårt politiska stöd till WHO.


Anf. 64 Magnus Jacobsson (KD)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Eneroth. Vi ser i dag hur flyget, järnvägen, åkerier och taxi - alla de branscherna - tappar i egen kraft. Det gäller både godssidan och personsidan. Det är minskande underlag. Detta påverkar näringslivet. Vi ser också att alla dessa näringar hänger ihop. Oavsett om vi pratar om person eller gods används ofta flera olika transportslag.

Näringslivet har i flera sammanhang, framför allt näringslivet som jobbar med transporter, efterfrågat en samlad strategi. Hittills har det skett enskilda åtgärder, exempelvis för flyg, och för en stund sedan efterfrågades en enskild åtgärd för järnväg. Men det finns en önskan från näringslivet om att det ska tas ett samlat grepp.

Då är min fråga: Kommer regeringen att ta ett samlat grepp om dessa viktiga frågor?


Anf. 65 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Vi tog faktiskt ett samlat grepp redan från början genom att tidigt i krisens inledande skede bjuda in aktörerna från flygbranschen, från sjöfarten, från persontrafiken på järnvägs- och vägsidan men också från godstrafiken för att snabbt fånga in alla de olika signaler och förslag som branscherna lyfte fram. Då kunde vi tidigt sortera och prioritera de viktigaste insatserna.

Det är viktigt att komma ihåg att prioriteringen i detta läge för Sverige är att säkerställa godstransporter och se till att vi klarar livsmedelsförsörjning och import och export av varor. Och det fungerar förhållandevis väl - det ligger kanske på en 90-95-procentig nivå i dag.

Persontransporter är lite svårare av det skälet att vi ska begränsa rörligheten över landet, men kollektivtrafiken fungerar förhållandevis väl, inte minst i relation till de resurser vi nu skjuter till för att upprätthålla en bra kvalitet i kollektivtrafiken.

Det kommer naturligtvis fler insatser för transportnäringen.


Anf. 66 Isak From (S)

Fru talman! Nu i coronatider har både jag och många andra ute i samhället följt uppmaningen att jobba hemifrån. Då är det bredbandet som till stor del gör det möjligt.

PTS kartläggning visar att drygt åtta av tio hushåll har tillgång till snabbt bredband. Samtidigt är skillnaden mellan stad och land stor. Många små kommuner i framför allt inlandet har halkat efter.

Jag vill därför fråga energi- och it-minister Anders Ygeman vilka insatser han och regeringen anser behöver göras för att man ska uppnå målet om 100 procents snabbt bredband i hela landet.


Anf. 67 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Först och främst ska vi säga att Sverige har den snabbaste, billigaste och bästa bredbandstäckningen i Europa. Det kan vara värt att ha med sig. Men vi vill högre. Vi vill att alla svenska medborgare ska ha tillgång till ett snabbt bredband. Nu har vi nått 86 procent, som Isak From gav uttryck för. Därför behöver vi vidta ytterligare åtgärder. Vi satsar 650 miljoner kronor. Vi inrättar ett helt nytt bredbandsstöd, där vi riktar åtgärderna till de regioner där vi kan nå bäst effekt och få flest uppkopplade.

Senaste siffran från PTS visar också detta: Även om vi ser en viss avmattning i bredbandsutbyggnaden är det i glesbygden den ökar snabbast. Det är glädjande. Glesbygden håller alltså på att springa ikapp storstäderna, och vi ska gå mot att alla ska ha tillgång till ett snabbt bredband i Sverige.


Anf. 68 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsministern. Förra veckan hade Upsala Nya Tidning denna rubrik på första sidan: "Nu går vi ut i naturen i stället för att shoppa".

I många länder har coronakrisen inneburit att människor har fått sitta i karantän inomhus. Det är tack vare allemansrätten som vi i Sverige har god tillgång till naturen. Skogspromenader och naturaktiviteter har faktiskt också uppmuntrats av Folkhälsomyndigheten.

Inom skolans område har forskningen beskrivit fördelen med ur och skur-förskolor. Risken för spridning av infektioner är ju liten utomhus. Svenskt Friluftsliv driver att kunskap om allemansrätten måste finnas kvar i läroplanen för grundskolan.

Finns det nu anledning att regeringen säkerställer att just kunskap om allemansrätten fortsatt ges till alla i skolan?


Anf. 69 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Allemansrätten är en omistlig del av det som är vårt Sverige. Allemansrätten har verkligen tjänat Sverige väl. I dessa tider när Folkhälsomyndigheten rekommenderar våra skolor att mer av undervisningen i idrott och hälsa ska ske utomhus ska vi vara glada att vi inte bara har vår allemansrätt utan också våra utbyggda möjligheter att faktiskt vistas ute i naturen.

I det förslag till nya kursplaneskrivningar som Skolverket har arbetat med finns allemansrätten kvar under rubriken "Centralt innehåll". Det är den rubrik som talar om vilket innehåll som måste finnas med, som är obligatoriskt och oundgängligt.

Regeringen har ännu inte tagit ställning till hela det förslag som har kommit från Skolverket. Allemansrätten finns kvar, dock under rubriken "Centralt innehåll". Regeringen kommer att återkomma med hur vi ser på förslaget till förändringar i kursplanerna.


Anf. 70 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Anna Ekström.

Under coronapandemin sker gymnasieutbildningen på distans. Jag kan bara flika in att jag har en dotter som tycker att det fungerar mycket bra. Men på flera gymnasieskolor finns det ändå verksamhet som löper på. Jag tänker nu på de skolor som har NIU Ridsport och annan hästverksamhet. Eleverna måste ändå åka dit varje dag och ta hand som sin häst.

Hästsport och andra elitidrotter kostar ju en massa pengar, men skolan ska vara avgiftsfri. Det här dilemmat har vi moderater lyft upp tidigare, och riksdagen har ställt sig bakom ett tillkännagivande om att villkoren för att kunna kombinera sin elitidrott med gymnasiestudier ska utredas.

Jag förstår att ministern har mycket på sitt bord, inte minst just nu, men det har ändå gått ett år. Min enkla fråga är: Närmar det sig någon lösning på denna fråga?


Anf. 71 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Vår gymnasieskola är bred. Den ska innehålla utbildningar som säkerställer att vi har elever som kommer ut och kan ta jobb, elever som kan plugga vidare och elever som kan utöva en hobby eller bedriva elitidrott. I svensk gymnasieskola finns alltså möjligheter att kombinera elitidrott med skolarbete.

Under de senaste åren har det uppmärksammats, inte minst av Alexandra Anstrell, hur olika regelverk har kommit att tolkas på ett sådant sätt att många skolor har uppfattat det som svårt att bedriva en del ganska dyra idrotter. Regeringen är väldigt tacksam över det tillkännagivande som kom från riksdagen och arbetar för fullt med ett förslag som handlar om hur de här sakerna ska kunna hanteras.

Det pågår ett arbete i Regeringskansliet även under den här tuffa pandemin, och regeringen kommer att återkomma i frågan.


Anf. 72 Michael Rubbestad (SD)

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Anna Ekström.

I Sverige råder som bekant skolplikt. I den coronapandemi som fortsätter att sprida sig finns en grupp elever som hamnar lite i kläm när regeringen nu valt att inte stänga skolor. Jag tänker primärt på barn som har något slags underliggande sjukdom eller barn som har föräldrar som tillhör en riskgrupp.

Många föräldrar oroar sig över att barnen måste gå i skolan, och den enda möjlighet de har för att skydda sina barn från dessa risker är att bryta mot skolplikten och låta barnen vara hemma. I vissa skolor är så många som 50 procent av eleverna hemma. Vi kan anta en stor del av dessa elever egentligen är friska men att föräldrarna av oro för sina barn väljer att sjukanmäla dem.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till utbildningsministern: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att stilla dessa föräldrars oro och se till att de inte behöver bryta mot skolplikten för att garantera sina och andra barns och den egna familjens hälsa?


Anf. 73 Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Fru talman! Vi talar mycket om att vi bedriver gymnasieskolan med distansundervisning, och det är sant. Men också i grundskolan har vi en högre frånvaro än vanligt. I synnerhet har vi det bland elever som bor i så kallade utsatta områden.

Att frånvaron är hög är delvis positivt. Det är ett tecken på att många människor lyssnar på Folkhälsomyndighetens råd och stannar hemma när de känner minsta symtom. Men det kan också vara ett utslag av oro och rädsla, och även jag nås av rapporter och frågor från föräldrar där det finns en problematik med riskgrupper.

Regeringen gav alldeles nyss Socialstyrelsen i uppdrag att återkomma med en utvärdering. Eftersom det inte hör till mitt eget ansvarsområde kan jag tyvärr inte redogöra exakt för hur uppdraget såg ut, men det handlar om att definiera riskgrupper.

Vi kommer att följa frågan mycket noga och uppmanar alla föräldrar som är oroliga att ta kontakt med behandlande läkare. Det är där man får de bästa råden.


Anf. 74 Jens Holm (V)

Fru talman! Våra järnvägar är i stort behov av underhåll. Det största problemet för mer underhåll har varit tillgång till anläggningen, det vill säga till våra spår. En kanske lite oväntad effekt av coronakrisen är att en stor del av tågen nu har ställts in, vilket leder till att det blir mer plats och tid på spåren. Därtill har många av de anställda i underhållsbranschen blivit friställda och vill inget hellre än att komma ut och arbeta igen.

Vi har nu alltså ett guldläge för att göra mer järnvägsunderhåll. Rälsslipning, rälsbyten, siktröjning och byte av kontaktledningar är några exempel på jobb som skulle kunna utföras i närtid.

Jag vill därför fråga infrastrukturministern vilka initiativ han tänker ta för att mer järnvägsunderhåll ska kunna göras i närtid. Vi har tiden, vi har arbetarna och behovet finns.


Anf. 75 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Jens Holm! Jag delar helt och fullt uppfattningen att det är rätt tid att göra underhållsinsatser. Det finns nu mer tid i spår än tidigare, och det går kanske att tidigarelägga en del av de insatser som behöver göras för underhåll, vare sig det handlar om väg eller järnväg.

Vi genomför den största järnvägssatsningen i modern tid i Sverige med stora investeringar i både nybyggnation och järnvägsunderhåll. Finns kapacitet och förutsättningar tycker jag att det är en rimlig utgångspunkt att se på förutsättningarna att också tidigarelägga och öka volymen. Naturligtvis arbetar vi med sådana förslag, och det gör även Trafikverket.

Jag vill ändå lägga in en brasklapp om att arbetskraftsförsörjning i några fall kan vara ett bekymmer. Det kan vara utländska entreprenörer eller hög sjukskrivning inom en del yrken. Men min uppfattning preliminärt är att det finns ledig kapacitet, och då ska vi använda den för att stärka järnvägen. Det behövs inför framtiden och ett mer klimatsmart resande.


Anf. 76 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! För att kollektivtrafiken ska fungera krävs förare. Förare av tunga fordon i yrkestrafik behöver ett yrkeskompetensbevis, ett YKB, som ska förnyas vart femte år.

Detta infördes 2008. Förare som hade busskörkort innan dess hade dock en hävdvunnen rätt att köra ända fram till 2015 innan de var tvungna att inneha kompetensbevis. Därför har vi just nu en peak av bussförare som måste förnya sina bevis, eftersom det har gått fem år sedan 2015.

På grund av coronaviruset ställs kurser in, och det finns förare som just nu inte kan delta i utbildning. Missar man något moment i förnyelsen förlorar man rätten att köra buss.

Min fråga är därför: Kommer regeringen att agera för att ge dispens så att YKB som gäller i dag kan vara giltiga längre, till exempel året ut?


Anf. 77 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Tack, Hampus Hagman!

Frågan om YKB, kör- och vilotidsregler och en hel del annat var exempel som lyftes fram till regeringen i de branschsamtal som vi hade i inledningen av den kris vi nu ser till följd av spridningen av det nya coronaviruset.

Därför satte vi omedelbart igång ett arbete. Redan har reglerna när det gäller kör- och vilotider ändrats. Det ges dispenser för mer flexibla möjligheter för transporter.

När det gäller YKB avser vi också att göra förändringar. Det är dock så att det är lagbundet, vilket innebär att vi måste komma till riksdagen med förslag. Vi kommer att göra det inom kort och arbetar så snabbt vi kan med den här typen av förändringar.


Anf. 78 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Inledningsvis skulle jag vilja tacka hela regeringen och övriga riksdagspartier för det ledarskap som visas i denna svåra tid. Människors hälsa måste sättas i första rummet. Men jag skulle också vilja ställa en fråga till infrastrukturministern.

Vi behöver motverka de långtgående effekterna av de påbjudna nedstängningarna av samhället med gränshinder och reserestriktioner. Transportsektorn är mycket hårt drabbad, och persontransporterna har i det närmaste kollapsat. I förlängningen kan detta få allvarliga konsekvenser för både godstransporterna, varuförsörjningen och tillgången till livsnödvändigheter som mat, medicin, drivmedel och så vidare.

Min fråga är helt enkelt vad regeringen gör för att säkra att de samhällskritiska transporterna fungerar under krisen men även efter krisen.


Anf. 79 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Perspektivet är viktigt - det handlar om att agera här och nu för att säkerställa det som är samhällsviktiga transporter men också om att tänka långsiktigt. Hur ska vi post-corona se till att vi har en väl fungerande transportsektor? Det är en tuff utmaning, vare sig vi talar om flyget, järnvägstrafiken, sjöfarten eller andra transportslag.

Detta har legat till grund för kreditgarantier riktade till flyget, EKN och andra finansieringsmöjligheter för sjöfarten, en mängd regeländringar som vi gjort för att underlätta för näringen och nu också upphandling av flygtrafiken i Norrland och på Gotland när hela det kommersiella flyget ligger nere.

Vi gör alltså massiva insatser för att här och nu men också på sikt säkerställa att vi har bra kapacitet, för i Sverige behöver vi våra transporter. Det gäller både kollektivtrafiken och inte minst bra transporter ut i världen. Sverige är ett litet, exportberoende industriland; vi behöver väl fungerande sjöfart och luftfart och inte minst järnvägstrafik.


Anf. 80 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Samtidigt som vårdens hjältar kämpar här och nu för att möta coronakrisen görs enorma ansträngningar för att utveckla vaccin. Här i Sverige bedrivs lovande forskning bland annat på Karolinska institutet, och gemensamt i EU mobiliseras betydande forskningsanslag för forskning om vaccin.

Allt detta är bra och välkommet, men när det väl finns ett färdigt vaccin kan ett litet land som Sverige få svårt att få tillgång. Därför måste regeringen nu vara proaktiv. Därför tycker jag att den svenska regeringen bör driva på för att inom EU få igång ett gemensamt arbete i syfte att säkra tillgången till vaccin den dagen då det äntligen finns ett godkänt sådant.

Jag förstår att statsrådet Eneroth har svårt att på stående fot ge ett bra svar på min fråga. Men ta den då som ett viktigt inspel! Är regeringen beredd att driva på för ett EU-gemensamt initiativ i syfte att säkra den svenska befolkningens tillgång till ett framtida vaccin mot covid-19?


Anf. 81 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Det är alldeles sant, Johan Hultberg. Jag är inte expert på vaccin, men jag har noterat och konstaterar att vår socialminister Lena Hallengren har täta och regelbundna kontakter med sina europeiska kollegor och att det pågår ett intensivt arbete för att samordna insatserna, både internationellt och inte minst inom Europeiska unionen.

Stora insatser görs nu för att få fram och säkra väl fungerande vaccin; det är helt rätt. Men när det väl är på plats måste vi också säkra att vi har tillgång till det till befolkningen, inte bara nationellt utan också internationellt.

Jag kan försäkra att det finns ett starkt svenskt engagemang, för det är en svensk tradition att säkerställa att vi inte bara klarar våra egna utmaningar utan också hjälper Europa och världen. Vi ska se till att vi klarar den pandemi som just nu drabbar oss.


Anf. 82 Jörgen Berglund (M)

Fru talman! I spåren av coronapandemin jobbar allt fler hemifrån, vilket är glädjande. Det innebär att vi använder en mängd olika digitala lösningar för till exempel videokonferens för att kunna utföra vårt arbete.

MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, varnar nu för att många av de tjänster som finns tillgängliga och som även statliga myndigheter använder kan ha stora säkerhetsrisker.

Min fråga till energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman blir därför: Hur jobbar regeringen med att säkerställa att de it-system och it-tjänster som svenska myndigheter använder är säkra?


Anf. 83 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Fru talman! Det åligger varje verksamhetsutövare att se till att de tjänster man använder uppfyller de höga krav på säkerhet som finns. Det gäller både it-lösningar och andra lösningar. Det finns ett antal olika uppdrag till myndigheter med återrapporteringskrav för att säkerställa att man gjort dessa genomgångar.

Vartefter tjänster utvecklas kommer också olika säkerhetsluckor och säkerhetshot att upptäckas. Det är naturligtvis av största vikt att respektive myndighet och respektive expertmyndighet följer den utvecklingen och agerar utifrån det för att säkerställa att man har en hög nivå på sin it-säkerhet.


Anf. 84 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturministern.

Krisen i flygbranschen är uppenbar, och konsekvenserna är stora. Flyget är avgörande för både jobb och tillväxt men också för att exempelvis sjukvården ska fungera. Sverige behöver ett inrikesflyg som fortsätter fungera i dag och står redo när Sverige ska återstartas efter coronakrisen.

Regeringen har infört en temporär allmän trafikplikt på ett antal flyglinjer till och från Norrland och Gotland. Det är bra att regeringen tar initiativ för att stärka inrikesflyget, men åtgärderna har uppenbara brister. Regeringen har valt att enbart stödja inrikesflyget norr om Dalälven samt på Gotland. Hela södra Sverige lämnas utan stöd.

Min fråga till infrastrukturministern är därför varför södra Sverige inte inkluderades när regeringen införde den temporära allmänna trafikplikten.


Anf. 85 Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)

Fru talman! Det är alldeles sant att vi är beroende av att ha väl fungerande flyg också i framtiden, inte minst när det gäller att upprätthålla samhällsviktiga transporter.

Flyg är lämpligast och bäst när det gäller långa avstånd. Därav Norrland och Gotland som första prioritering då vi nu när marknaden inte fungerar måste säkerställa att vi har flyg. Det handlar om provsvar. Det handlar om personal inom sjukvården som kanske måste transporteras snabbt från Kiruna till Stockholm eller åt andra hållet. Därför var det viktigt att lyssna på de signaler som kom från norra Sverige och från Gotland om att säkerställa att det finns samhällsviktigt flyg.

Detta utesluter inte att vi kan behöva göra liknande insatser i andra delar av landet, men där finns fortfarande väl fungerande alternativ för att transportera både personal och materiel. Därför valde vi att i första skedet säkra trafikplikten för Norrland men också för Gotland. Nu när marknaden inte fungerar får staten och samhället gripa in och säkerställa viktiga funktioner.

Frågestund

Frågestunden var härmed avslutad.

Kommunala och regionala frågor

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
  • Energi- och digitaliserings­minister Anders Ygeman (S)
  • Utrikesminister Ann Linde (S)
  • Utbildningsminister Anna Ekström (S)

Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.