Frågestund

Frågestund 4 juni 2020
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenPål Jonson (M)
  2. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  3. Hoppa till i videospelarenPål Jonson (M)
  4. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  5. Hoppa till i videospelarenAnn-Christine From Utterstedt (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  7. Hoppa till i videospelarenAnn-Christine From Utterstedt (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  9. Hoppa till i videospelarenSolveig Zander (C)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  11. Hoppa till i videospelarenSolveig Zander (C)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  13. Hoppa till i videospelarenNooshi Dadgostar (V)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  15. Hoppa till i videospelarenNooshi Dadgostar (V)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  17. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  19. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  21. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  23. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  25. Hoppa till i videospelarenPyry Niemi (S)
  26. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  27. Hoppa till i videospelarenPyry Niemi (S)
  28. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  29. Hoppa till i videospelarenJanine Alm Ericson (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  31. Hoppa till i videospelarenJanine Alm Ericson (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  33. Hoppa till i videospelarenMargareta Cederfelt (M)
  34. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  35. Hoppa till i videospelarenMargareta Cederfelt (M)
  36. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  37. Hoppa till i videospelarenHenrik Vinge (SD)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  39. Hoppa till i videospelarenHenrik Vinge (SD)
  40. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  41. Hoppa till i videospelarenHanna Gunnarsson (V)
  42. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  43. Hoppa till i videospelarenHanna Gunnarsson (V)
  44. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  45. Hoppa till i videospelarenGunilla Svantorp (S)
  46. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  47. Hoppa till i videospelarenGunilla Svantorp (S)
  48. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  49. Hoppa till i videospelarenKjell Jansson (M)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  51. Hoppa till i videospelarenAngelica Lundberg (SD)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  53. Hoppa till i videospelarenMattias Vepsä (S)
  54. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  55. Hoppa till i videospelarenJohan Hultberg (M)
  56. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  57. Hoppa till i videospelarenRobert Stenkvist (SD)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  59. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  60. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  61. Hoppa till i videospelarenÅsa Coenraads (M)
  62. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  63. Hoppa till i videospelarenAlexandra Anstrell (M)
  64. Hoppa till i videospelarenFörsvarsminister Peter Hultqvist (S)
  65. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  66. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 66

Anf. 26 Pål Jonson (M)

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till försvarsminister Peter Hultqvist.

Riksdagen ska snart fatta beslut om en ny lag om ett fördjupat militäroperativt samarbete mellan Sverige och Finland. Från Moderaternas sida välkomnar vi detta. Men för att ett svensk-finskt försvarssamarbete ska vara starkt, trovärdigt och realistiskt måste det länkas samman med våra andra försvarssamarbeten - inom Norden och med bland annat USA. Det kommer också att krävas ett djupare säkerhetspolitiskt samarbete mellan Sverige och Finland.

Här skiljer sig Sverige och Finland åt. Finland har en Natooption inlagd i sin säkerhetspolitiska linje och har betonat att detta blivit allt viktigare i takt med att det säkerhetspolitiska omvärldsläget försämrats, medan den svenska regeringen enkom håller fast vid den militära alliansfriheten.

Jag vill därför fråga försvarsministern om regeringen är villig att se över möjligheten att införa en Natooption i den svenska säkerhetspolitiska linjen för att få en större samstämmighet med Finland.


Anf. 27 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Sverige och Finland har ett starkt, trovärdigt och realistiskt försvarssamarbete. Vi har också ett starkt, trovärdigt och realistiskt samarbete med våra grannländer. Under de år då vi har suttit vid regeringsmakten har vi också stärkt den transatlantiska länken. Det har vi gjort genom vårt utvecklade avtal på 54 punkter med Storbritannien, vårt bilaterala avtal med USA - Statement of Intent - och vårt trilaterala avtal mellan Sverige, Finland och USA. Den typen av avtal har vi inte haft tidigare. Den övningsverksamhet vi i dag bedriver tillsammans mellan dessa länder är på en betydligt högre och mer avancerad nivå än tidigare.

Regeringen tänker inte införa någon förändring i form av en så kallad Natooption. Sverige och Finland är två militärt alliansfria länder som samarbetar utifrån den positionen. Jag upplever inte att vi har några problem med det från vare sig finländsk eller svensk sida.


Anf. 28 Pål Jonson (M)

Fru talman! Vi vill understryka vikten av att försvarspolitiken och säkerhetspolitiken hänger ihop när vi går in i det fördjupade samarbetet med Finland. Det gäller inte minst vår relation till Nato. Finlands Natooption är en stark signal till Moskva - ökar Ryssland trycket på Finland förbehåller man sig rätten att söka medlemskap i Nato.

Jag vill därför fråga försvarsministern varför den svenska regeringen gör en annan tolkning än den finländska beträffande en Natooption. Jag vill också fråga försvarsministern varför man vill begränsa Sveriges säkerhetspolitiska handlingsfrihet genom att inte ha en Natooption.


Anf. 29 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Man kan självklart ägna sig åt någon sorts teoretisk övning kring skillnaderna mellan Sverige och Finland. Vi har djupa och bra relationer. Vi står på en likvärdig grund. Vår gemensamma signal till Moskva är tydlig. Samtidigt vilar den politik vi har på folkrättens grund, där varje nations suveränitet ska värnas. Vi har under dessa år gjort oerhört mycket för att fördjupa samarbetet mellan Sverige och Finland och med andra länder. Det är en tydlig säkerhetspolitisk signal till vår nära omvärld, och vi uppfattas som någon som ger och bidrar positivt till säkerhet.


Anf. 30 Ann-Christine From Utterstedt (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I den särskilda debatten om dödligheten i covid-19 bland äldre liknade jag regeringens hantering av pandemin vid en ättestupa, vilket kanske är känt numera. I stället för användning av livsuppehållande medicinsk utrustning med till exempel syrgas har de äldres död ofta skyndats på med morfin. Felprioriteringar och ständiga neddragningar inom äldreomsorgen har betytt en för tidig död för tusentals människor.

Jag vill därför fråga statsrådet Bolund: Ångrar regeringen valet av coronastrategi?


Anf. 31 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Jag vill till att börja med vända mig väldigt skarpt mot den liknelsen. Regeringen tycker såklart att varje enskilt dödsfall som sker i Sverige eller i ett annat land är en enormt tragisk händelse som påverkar de nära och kära oerhört allvarligt och såklart också skadar både familj och land.

Regeringen har gjort allt som står i vår makt för att trycka ned smittspridningen och se till att vi inte får en ohanterlig smitta som vår vård inte skulle klara av att hantera. Vi har också lyckats minska smittspridningen så mycket att vi hela tiden haft kapacitet över i vården.

Däremot kan vi konstatera att det har förekommit brister på äldreboenden, inte på alla men på vissa, när det gäller vårdrutiner, bemanning och kunskaper för att trycka tillbaka smittan. Där måste vi nu dra lärdom. Vi måste se till att vi hela tiden kan föra information vidare och att man lär sig av misstagen. Vi måste göra allt som står i vår makt för att skydda varje enskilt människoliv.


Anf. 32 Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Fru talman! Det statsrådet Bolund talar om som lyckat talar jag om som misslyckat. Jag tycker att man har misslyckats helt med sin strategi.

Trots tidigare förnekande av att det funnits något slags överdödlighet har det nu visat sig att överdödligheten i Stockholm är 100 procent. En sanningsutredning behövs verkligen för att se vad som har gått fel.

Garanterar regeringen att äldre aldrig mer väljs bort?


Anf. 33 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Ann-Christine From Utterstedt gör sig nu skyldig till att blanda siffror och tider. Den siffran stämmer inte. Vi har inte den typen av överdödlighet i det här läget. Tvärtom ser vi nu att smittspridningen minskar och att antalet som vårdas i vanlig sjukvård och intensivvård minskar. Det gör att vi nu kan ta ytterligare steg framåt och börja med testning i stor skala, vilket regeringen nu har aviserat att vi kommer att se till att det finns resurser för. Vi kommer också att tillsätta en kommission som ska utvärdera pandemin och de åtgärder som vidtagits. Den kommer att ge resultat framöver.


Anf. 34 Solveig Zander (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Flera medier har den senaste veckan uppmärksammat Pensionsmyndighetens nödrop gällande möjligheten att verkställa den höjda åldersgränsen och införandet av riktålder i pensionssystemet i enlighet med pensionsöverenskommelsen från december 2017. För oss som jobbar med frågan är det här ingen nyhet. Pensionsmyndigheten har framfört detta ända sedan i vintras.

Frågan om ett längre arbetsliv är den enskilt viktigaste faktorn för att höja nivåerna för våra pensionärer och i pensionssystemet. Det är därför en central del att pensionsöverenskommelsen hålls. Jag är bekymrad över risken att detta försenas.

Därför ställer jag frågan till socialförsäkringsministern: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att Pensionsmyndigheten får de förutsättningar som krävs för att verkställa dessa reformer?


Anf. 35 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Jag tackar Solveig Zander för den viktiga frågan. Jag kommer precis från ett möte med Pensionsmyndigheten. Vi kommer att intensifiera dialogen för att ge myndigheten rätt förutsättningar att driva igenom de delar av pensionsöverenskommelsen som Pensionsmyndigheten är verkställande aktör för.

Det kommer att kräva omprioriteringar. Men låt mig var tydlig på en punkt. Inte på något sätt ställer vi pensionsöverenskommelsen i motsatsförhållande till behovet av att höja pensionerna 2021. De som har byggt upp vårt land och välfärden ska få höjda pensioner nästa år.

Det är helt nödvändigt att pensionstillägget genomförs nästa år eftersom vi vet att den ekonomiska nedgången just nu kan leda till en negativ indexering av pensionerna. Sveriges pensionärer förtjänar höjda pensioner och inte sänkta pensioner.


Anf. 36 Solveig Zander (C)

Fru talman! Jag vill uppmärksamma statsrådet på att jag inte ställde pensionstillägget mot höjd pensionsålder. Jag undrar vilka garantier man kan få för att man kan verkställa båda dessa i utsatt ordning.

Det är oerhört viktigt för nuvarande pensionärer och för kommande att vi höjer pensionsåldern. Jag skulle vilja veta vilka förslag ministern har kommit med för att prioritera och göra så att båda möjligheterna kommer till stånd.


Anf. 37 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Solveig Zander!

Vi kommer att jobba med en intensiv dialog med myndigheterna så att de får rätt förutsättningar. Det handlar om prioriteringar, men det handlar naturligtvis också om resurser.

Det är helt rätt att pensionsöverenskommelsens genomförande är ett långsiktigt steg för att höja pensionerna på sikt. Men också dagens pensionärer förtjänar höjda pensioner.

Om inte vi agerar kommer pensionerna att sänkas nästa år. Därför är det viktigt att pensionstillägget genomförs så att de som byggt upp välfärden och välståndet i vårt land får höjda pensioner. Det förtjänar de.


Anf. 38 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Min fråga är riktad till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

Under coronapandemin har tusentals människor fått sina inplanerade operationer men också andra behandlingar inom vården och olika typer av rehabilitering i arbetsgivarens regi uppskjuten, vilket förstås är rimligt.

Många av de personerna har inte kunnat arbeta och använder sig därför av sjukpenningen för sin försörjning. Men i Sverige har vi sedan flera år tillbaka haft en mycket oflexibel sjukförsäkring och ett oflexibelt sjukpenningsystem.

Det gör att man efter ett halvår inte kan fortsätta att få sin sjukpenning, och man blir prövad mot hela arbetsmarknaden. Man kan i princip inte försörja sig om man inte är mycket allvarligt sjuk.

Det skapar ett väldigt stort problem för alla dem som har fått sin operation uppskjuten. Hur ska socialförsäkringsministern lösa den frågan?


Anf. 39 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Nooshi Dadgostar, för frågan!

Det stämmer att inställda rehabiliteringsinsatser och inställda operationer kan riskera att människor blir av sjukpenningen med det regelverk vi har i dag med den prövning som görs dag 180.

Mot den bakgrunden har Försäkringskassan och regeringen fört en aktiv dialog. Det har lett till att Försäkringskassan har fattat ett beslut om ett rättsligt ställningstagande som innebär att man gör undantag från den prövningen just nu. Det beslutet gäller temporärt till och med oktober månad.

Vi har precis fått en skrivelse från Försäkringskassan med förslag på hur vi kan ändra regelverket. Det tangerar också de förslag som utredningen om en bättre sjukförsäkring lämnat till regeringen.

Vi prioriterar det här arbetet. Det är viktigt att svenska folket känner och vet att vi i regering och riksdag gör vad vi kan för att säkerställa att människor får en ekonomisk trygghet vid sjukdom också i dessa svåra tider då det uppstår en stor vårdskuld på grund av växande vårdköer och inställda rehabiliteringsinsatser mot bakgrund av prioriteringar som görs i sjukvården.


Anf. 40 Nooshi Dadgostar (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det här är ingenting som bara händer i en pandemi. Före pandemin har detta hänt flera gånger. Man är mitt i en rehabilitering och kommer in i dag 180. Plötsligt blir man av med sin sjukpenning därför att Försäkringskassan börjar pröva mot hela arbetsmarknaden.

Tycker socialförsäkringsministern att det är ett problem i största allmänhet att vi har ett sjukpenningsystem som är så oflexibelt och som gör att människor blir utförsäkrade i stället för att gå tillbaka till ett arbete som undersköterska, sjuksköterska eller lärare?


Anf. 41 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Nooshi Dadgostar!

Det raka svaret på den frågan är ja. Jag tycker att det är problematiskt. Det är mycket problematiskt att vi har brister i regelverket när det gäller den prövning av rätten till sjukpenning som görs dag 180. Det förhindrar människor att rehabilitera sig och komma tillbaka till sina arbeten.

Det är ett problematiskt regelverk. Regelverket måste förändras. Det är därför vi tillsatte en utredning. Nu har vi fått förslag på vårt bord. Vi arbetar med de remissvar som kommit med anledning av de förslagen.


Anf. 42 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Det är tillfredsställande att smittskyddspenningen i form av en förebyggande sjukpenning nu är på väg fram. Det handlar om människor som är i riskgrupper. De har en sjukdom eller ett hälsotillstånd som gör att de är extra sårbara om de skulle drabbas av covid-19.

Då är det nödvändigt att vi också bistår dem med ett skyddande system om de inte kan avstå från arbete eller arbeta hemifrån. Men vi saknar två delar i regeringens förslag. Det handlar om dem som är närstående till riskgrupper och gravida.

Inte minst när det gäller gravida har vi på senare tid sett att det finns en allt större oro för vilka effekter covid-19 skulle ha för den gravida. Det gäller både för kvinnan själv och för barnet.

De i personalen inom vården som är gravida har inte fått möjligheten att byta arbetsuppgifter eller använda graviditetspenning trots att de jobbar med covidsjuka.

Det finns alltså två problem som gäller närstående till riskgrupper och gravida som riksdagen lyft fram till regeringen, och ni lämnar inga förslag.


Anf. 43 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Acko Ankarberg Johansson, för den viktiga frågan, och tack för ett mycket bra samarbete mellan riksdagspartierna och regeringen i den här frågan!

Vi har lagt fram ett förslag till förordning som diskuterats med riksdagspartierna. Remisstiden för det förslaget går ut i dag. Vi ser fram emot att ta emot alla remissvar också på den punkt som handlar om gravida och den punkt som gäller anhöriga.

Det är naturligtvis väldigt viktigt att vi har bra ekonomisk trygghet för människor som ska skyddas mot denna smitta. Regeringen följer arbetet med dessa grupper hos myndigheterna noga för att vidta de åtgärder som krävs för att vi ska säkerställa den ekonomiska tryggheten för dessa människor.


Anf. 44 Acko Ankarberg Johansson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag är också glad över att regeringen kom fram med förslag och att vi har kunnat mötas i samtal om det. I den första delen har regeringen lagt fram ett förslag. Det är hyggligt nog. Men de andra två delarna saknas helt.

Riksdagen fattade beslut den 16 april. Nu säger regeringen: Vi följer frågan, och vi vet ännu inte vad vi ska göra. Det är ändå ganska lång tid. Människor står där och vill ha ett svar.

Vi har lämnat vårt remissvar. Jag vill ha ett svar. När blir det en förbättring?


Anf. 45 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Acko Ankarberg Johansson!

På departementet jobbar de dag och natt med den här frågan. I samma stund som vi står här sitter tjänstemännen på Socialdepartementet för att analysera de remissvar som har kommit in med anledning frågeställningen, som dessutom gäller de gravida och de anhöriga.

Det är också viktigt att understryka att om det är så att gravida jobbar i yrken där de direkt kommer i kontakt med smittan finns naturligtvis graviditetspenning. Dessutom har de möjlighet att ta ut föräldrapenning i förtid. Det finns möjligheter redan i dag som kan användas av dem som befinner sig i den situationen.


Anf. 46 Roger Haddad (L)

Fru talman! I dag vill jag passa på att uppmärksamma problemet med fusk vid landets högskolor och universitet.

Jag ställer frågan: Hur många chanser ska en student egentligen få? Det handlar om att man fuskar på tentamen, plagierar och inlämnar uppgifter som man inte själv har tagit fram. Vi har flera skräckexempel där man har fått både varningar och avstängningar både en, två och tre gångar.

Det verkar som att det inte finns någon gräns för hur man får bete sig vid landets universitet och högskolor. Jag tycker inte att det är rimligt. Det är inte sjyst mot alla andra studenter som dagligen kämpar för att få sina studier betygsatta så att de ska kunna ta ett steg vidare i livet.

Det finns också ett annat problem som vi vill återkomma till i dag. Det är högskoleprovet och fusket vid högskoleprovet. Nu har remissinstanserna svarat på regeringens förslag om betyg vid högskoleprovet. Där tillstyrker de utredningens förslag att man ska få behålla betyg.

Frågan till statsrådet är vad hon tycker i den här frågan.


Anf. 47 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Tack, Roger Haddad, för viktiga frågeställningar!

Det är ett engagemang som vi bär gemensamt att se till att få bort fusk inom högskolan. Det gäller att man inte ska kunna fuska sig fram via högskoleprovet och på så sätt ta en plats för någon annan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det handlar också om att ha ett hårt och strukturerat arbete för att man inte ska fuska när man väl är inne på högskolan med tentamina och så vidare.

Av den här anledningen har regeringen tillsatt både en och två utredningar, som har lämnat sina förslag. De har varit ute på remiss, och vi håller nu på att göra en remissammanställning.

Min absoluta förhoppning och min ambition är att regeringen ska kunna återkomma till riksdagen med kloka och bra förslag till beslut så att vi får en bättre ordning och kan känna oss tryggare med att vi ska kunna få bort fusket på högskolan.


Anf. 48 Roger Haddad (L)

Fru talman! Mitt första medskick är att vi måste återkomma när det gäller avstängningar och skärpa reglerna för det. Det är orimligt att man kan bli avstängd tre gånger och fortsätta som om inget har hänt.

Det andra, fru talman, är att jag inte får något besked från regeringen. Jag vill gärna veta vad ministern för högre utbildning tycker i frågan om dem som fuskar via högskoleprovet. Utredaren menar ju att man ska få behålla sina poäng.

Jag tycker att signalen ska vara glasklar: Har du fuskat till dig poängen ska du inte ha dem. Vad tycker statsrådet i den frågan?


Anf. 49 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Vi kan väl säga så här: En indikation på hur allvarligt jag ser på den här frågan är att det var jag själv som tillsatte utredningen om hur vi ska hantera poäng som man har tagit om man har fuskat sig in via högskoleprovet men sedan uppenbarligen klarat delar av utbildningen och fått poäng.

Det var därför utredningen tillsattes. Den har varit ute på remiss, och nu gör vi remissammanställningen. Sedan får jag lov att återkomma till den här kammaren med kloka och bra förslag till beslut som också kan fungera ute i verkligheten.


Anf. 50 Pyry Niemi (S)

Fru talman! I augusti i fjol kom regeringen överens med Centerpartiet och Liberalerna om ett ekonomiskt tillskott till försvaret på 25 miljarder till år 2025. Det är en procentuell ökning med 40 procent. Den oroande utvecklingen i omvärlden och i vårt närområde motsvarade och förklarade höjningen.

Samtidigt har pandemin satt ljuset på många andra områden som ekonomisk trygghet vid arbetslöshet, ekonomiskt stöd och garantier för att rädda jobb och företag och inte minst behoven i sjukvården. Den civila beredskapen måste också byggas om från låga nivåer.

Med anledning av detta vill jag fråga försvarsminister Hultqvist: Hur ser försvarsministern på den fortsatta återuppbyggnaden av försvaret?


Anf. 51 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! 25 miljarder är ett oerhört stort belopp, och detta är en uppgörelse som gäller för åren 2021-2025. Det kommer att kunna innebära rejäla förstärkningar inom både armé, marin och flyg.

Vi kommer att kunna se en fortsatt militär förmågeökning - den förmågeökning som inleddes med det förra försvarsbeslutet 2015. Det ger den här ekonomin utrymme för.

Sedan har pandemin och andra företeelser tydliggjort behovet av en satsning på det civila försvaret. Det är ett arbete som förbereds inom ramen för Justitiedepartementet. Försvarsberedningen har också tidigare lagt fram en rapport vid namn Motståndskraft.

Det vi förbereder är en totalförsvarsproposition som ska hantera både det militära och det civila försvaret i en helhet.


Anf. 52 Pyry Niemi (S)

Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret! Jag har en kort kompletterande fråga.

Hur ser försvarsministern att coronapandemin kommer att påverka försvarsplaneringen framöver, både på kort och på lång sikt?


Anf. 53 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Vi har i spåren av coronapandemin bland annat kunnat se rätt omfattande desinformationsinsatser och påverkansoperationer, framför allt från olika länder som vill splittra Europa och skapa en situation som underminerar den demokrati vi har.

Det är en aspekt på det hela: att öka insatserna när det gäller motstånd mot desinformation och den typen av operationer. Där har vi bland annat föreslagit inrättandet av en myndighet för psykologiskt försvar.


Anf. 54 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Per Bolund.

Coronapandemin har ställt mycket i samhället på sin spets. Människors liv, hälsa och ekonomi står på spel, och världen som vi känner den har satts i gungning. När land efter land nu öppnar upp är frågan hur hjulen ska kunna börja snurra helt central för att människors försörjning ska tryggas och samhällsutvecklingen fortsätta.

Coronakrisen är dock inte den enda kris vi står inför. Klimatkrisen har inte stannat upp på grund av att en global pandemi har inträffat. Drastiska åtgärder för att minska utsläppen behövs lika mycket i dag som de gjorde förra året.

Därför är min fråga till statsrådet: Vilka åtgärder och ingångar har regeringen för att säkerställa att återhämtningen av ekonomin, som nu behöver ske, är just grön och bidrar till att lösa klimatkrisen?


Anf. 55 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack, Janine Alm Ericson, för frågan! Det här har varit en svår tid för Sverige och världen, och därför har också regeringen tillsammans med våra samarbetspartier gjort stora insatser för att nu kunna komma med ekonomiska stimulanser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När vi framöver kommer att få bättre kontroll över smittan och känner att vi kan börja satsa och titta framåt behöver vi också få igång de ekonomiska hjulen. Då är vår övertygelse att vi gör det allra bäst genom att också modernisera vårt samhälle och göra investeringar som samtidigt gör Sverige effektivare och smartare.

Där har vi alla möjligheter att lösa inte bara en kris utan två kriser samtidigt. Vi kan göra gröna investeringar och gröna satsningar som gör att vi får igång de ekonomiska hjulen efter coronapandemin och att vi också bygger bort vårt fossilberoende och blir det fossilfria välfärdsland som vi har satt upp som mål.

Där har vi stöd från till exempel Konjunkturinstitutet, som säger att just samhällsekonomiska investeringar från offentlig sektor är en effektiv metod för att få igång ekonomin igen.


Anf. 56 Janine Alm Ericson (MP)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag vill understryka att det är otroligt viktigt att vi har satt in snabba åtgärder för att rädda företag, arbetstillfällen och liv i det här skedet. Men vi behöver nu också se på investeringarna längre fram.

Det är ett glädjande svar som statsrådet ger. Men ska jag tolka det som att vi också kommer att jobba för att vi ska få en mer cirkulär ekonomi med förnybar energi och att vi håller ekonomin så att den utvecklas, men inom planetens gränser?


Anf. 57 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Det är otroligt viktigt att vi nu effektiviserar vår ekonomi. Det finns många marknadsmisslyckanden som också leder till svåra miljöproblem.

Där har vi nu en chans att ta ett stort grepp. Det handlar om att göra investeringar på energisidan för att se till att vår energi kommer dit den behövs. Det gäller inom transportsektorn, där vi vet att vi har ett stort åtagande att minska utsläppen snabbt. Men det handlar också om att få igång gröna jobb som gör att vi kan rusta vårt land och till exempel tillgängliggöra vår fantastiska svenska natur för alla dem som nu längtar efter den.

Här har vi alla möjligheter att tänka i nya banor.


Anf. 58 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Jag har en fråga till försvarsministern.

Min fråga handlar just om desinformation. På Försvarsmaktens hemsida står att läsa att coronaviruset har orsakat en omfattande spridning av falska uppgifter. Att motverka detta handlar förstås om kritiskt tänkande och ett säkerhetsmedvetande. Det är viktigare än någonsin.

Försvarsministern nämnde det långsiktiga arbetet för att rusta Sverige gentemot desinformation. Men det behövs ju också någonting kortsiktigt. WHO talar om en infodemi. Det finns falsk information som sprids både från andra länder och i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med anledning av detta vill jag fråga försvarsministern vilka åtgärder regeringen avser att vidta här och nu för att minska risken för att falsk information, desinformation, sprids i Sverige under covid-19 och dessutom får fäste som en rutin i Sverige.


Anf. 59 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! En ryskspråkig sajt lade ut att svenska soldater på uppdrag i Ukraina bedrev utbildning av krigsförbrytare som hade gjort sig skyldiga till 119 barns död. De lade ut namn och passnummer.

Vi reagerade omedelbart från departementets sida. Jag gick ut i medierna och talade om att detta var fullständigt orimligt och oanständigt. Vi reagerade här och nu, direkt och omedelbart. Det är så man måste göra ibland när det gäller den här typen av aktiviteter: markera väldigt starkt för att på det sättet höja graden av medvetande om att detta pågår. Det ingår som jag ser det i ett ledarskap.

Samtidigt följer vi upp det som sker på de här områdena genom våra myndigheter. Exempelvis följer MSB detta på ett mycket bra sätt.

Vi jobbar med det här hela tiden - här, nu och direkt.


Anf. 60 Margareta Cederfelt (M)

Fru talman! Det försvarsministern nämnde är ett av alla dessa desinformationsförsök som har gjorts som vi är medvetna om. Men det finns mycket mer, och det finns olika metoder för detta.

Vilka åtgärder avser försvarsministern att se till att regeringen vidtar för att vi ska nå ut bredare? Det gäller inte bara det vi känner till har gjorts mot försvaret; jag tänker också på hemvärnet och på andra rykten som har spritts om att Sverige har sagt att covidviruset inte är farligt.


Anf. 61 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Det finns ingen som kan trolla bort detta eller med omedelbar verkan fatta någon form av beslut som gör att det försvinner. Det här får man jobba med hela tiden, varje dag, och på olika nivåer försöka motarbeta. Det handlar också om att även de som sitter i riksdagen i sitt ledarskap kan reagera på olika företeelser och tydliggöra det oerhört negativa i den här typen av saker.

Jag försöker göra det från min nivå. Vi försöker också aktivera våra myndigheter. Men det bästa är en ökad medvetenhet hos allmänheten.


Anf. 62 Henrik Vinge (SD)

Fru talman! Danmark och Norge har beslutat att öppna gränserna mellan sina respektive länder, men de behåller ändå gränsen mot Sverige stängd. Grekland, Cypern och nu senast Nederländerna har meddelat att de i sommar kommer att öppna sina gränser för turister med undantag för svenskar, som alltså blir förbjudna att resa in i dessa länder.

Skälet till att svenskar inte längre är välkomna på många håll i Europa är att många länder bedömer att den svenska regeringen har hanterat coronaviruset på ett alltför dåligt sätt. Vi har inte lyckats få kontroll på smittspridningen i landet, och vi har fortfarande dagligen alltför många som avlider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Anders Tegnell var häromdagen ute och var självkritisk. Han sa att man borde ha gjort vissa saker annorlunda.

Fru talman! Min fråga är om regeringen instämmer i detta och om man nu ångrar att man inte valde en bättre strategi för att hantera coronaviruset.


Anf. 63 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Det är lätt att dra säkra slutsatser. Jag skulle vilja undvika att göra det eftersom vi fortfarande är mitt inne i en pandemi som pågår. Vi har anledning att göra allt vi kan för att stoppa smittspridningen, skydda de sårbara riskgrupperna och se till att vi har kapacitet i vård och omsorg att ta hand om dem som är sjuka. Där har vi fortfarande stora insatser att göra.

Vi kommer att tillsätta en kommission som kommer att utvärdera hela den process som har varit kring pandemin och hur regeringen, våra myndigheter och även andra aktörer har agerat.

När det gäller de internationella beslut som tas pågår det ständigt en dialog mellan Sverige och andra länder. Det är tydligt att det finns en del missuppfattningar, till exempel den som Henrik Vinge ger uttryck för om att smittspridningen inte skulle sjunka i Sverige. Det gör den. Den sjunker snabbt. Vi gör nu också insatser för att få ytterligare kontroll på smittan. Det är också någonting som vi är väldigt tydliga med i relationerna med andra länder. Sveriges inställning är att vi ska öppna Europa för resor så fort det över huvud taget är möjligt.


Anf. 64 Henrik Vinge (SD)

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Det är trots allt ett faktum att många andra länder gör bedömningen att Sverige har hanterat detta för dåligt. Det är också skälet till att svenskar undantas och inte får resa till andra länder i Europa. Det är ingenting som jag påstår, utan det är den bedömning som de här länderna gör.

Det är också ett faktum att Sverige har valt en annan strategi för att hantera coronaviruset än många andra länder och att den nu verkar fungera sämre.

Därför kvarstår min fråga: Ångrar regeringen att man inte valde en bättre strategi för att hantera coronaviruset?


Anf. 65 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Det är lätt att dra generaliserande slutsatser. Samtidigt är det väldigt tydligt för vetenskapen och för dem som följer de här frågorna att olika länder har hamnat i olika faser. Man har också olika situationer när smittan har kommit in i landet på olika sätt. Därför har också alla länder valt att ha en strategi som passar för just det landets situation.

Det är det som också Sverige gör. Vi har arbetat aktivt i olika faser. Nu går vi in i en ny fas där smittspridningen minskar och där vi också kan gå tillbaka till testning av alla som visar symtom och även smittspårning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kommer att fortsätta arbeta för att göra allt vi kan för att få bukt med smittan.


Anf. 66 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Min fråga går till försvarsministern.

Som så många andra större möten och konferenser det här året har också årets värnpliktskongress behövt flyttas, från april till månadsskiftet oktober/november. Värnpliktskongressen är det högsta beslutande organet för de värnpliktigas medinflytande och möjlighet att påverka sin utbildningssituation. Jag och ministern har tidigare diskuterat betydelsen av ett starkt medinflytande i en verksamhet där unga människor är inkallade med plikt.

Den framflyttade värnpliktskongressen har nu ställt till det för de fem förtroendevalda i Pliktrådet. Ledamöterna i rådet har planer på att börja studera och arbeta i höst men behöver nu fortsätta säkra medinflytandet fram till det att nästa pliktråd kan väljas i höst.

För att vi inte ska riskera att stå utan ett aktivt pliktråd i det viktiga arbetet skulle det behövas en ekonomisk ersättning för detta uppdrag även fram till nästa kongress. Jag undrar hur ministern ser på möjligheten att ersätta Pliktrådets ledamöter på deltid fram till dess.


Anf. 67 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Detta har jag inte konfronterats med tidigare. Därför tänker jag kontrollera vad det handlar om och vilka villkor som gäller. Sedan har ju också myndigheten sitt ansvar i sammanhanget.

Vi får återkomma till detta i ett annat forum.


Anf. 68 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Jag ser gärna att försvarsministern återkommer till detta. Det är en viktig fråga, som vi har talat om vid tidigare tillfällen, att medinflytandet i pliktverksamheten fungerar på bästa möjliga sätt. Jag hoppas att vi kan återkomma till den här enskilda diskussionen men också till att kunna se över den organisation som nu finns för medinflytandet. Även den förordning som finns tror jag skulle behöva förändras lite.


Anf. 69 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

Fru talman! Det jag är beredd att återkomma till är att kontrollera just förhållandena kring den uppskjutna kongressen, de ekonomiska ersättningarna och hur man ska se på ansvarsfrågorna, om det är myndighetens ansvar eller inte. Det övriga kan vi naturligtvis ha en bredare diskussion om, men generellt ska vi se till att värna detta inflytande. Vi har också fört kontinuerliga diskussioner med Försvarsmakten om att detta ska fungera på ett bra sätt. Jag vet att man i försvarsmaktsledningen ser det på det sättet.


Anf. 70 Gunilla Svantorp (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ernkrans.

Den pandemi vi just nu är mitt inne i skapar såklart väldigt stor oro både för hälsan och för jobb och inkomst framöver. I dag hade vi i utbildningsutskottet besök av Arbetsförmedlingen, som bland annat talade om att man hade fått 168 000 nyinskrivna sedan den 1 mars 2020. Färre får också jobb i dag. De som drabbas allra värst är de som är beroende av instegsjobb.

Min fråga till statsrådet är: Vad görs för att underlätta den här situationen och förbättra möjligheterna för dem som nu riskerar att stå utan jobb?


Anf. 71 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Tack för frågan, Gunilla Svantorp! Jag får nu en möjlighet att tala om helheten i den svenska strategin.

Vi har ju inriktat oss på att begränsa smittspridningen för att sjukvården ska kunna byggas upp och för att vi ska klara att ta emot och intensivvårda våra patienter. Det har vi lyckats bra med. Men en stor del i strategin handlar också om att dämpa effekterna på samhällsekonomin. Det handlar om att vi också måste ta ansvar för att människor har ett jobb att gå till eller ett jobb att söka efter avslutad utbildning.

I detta ligger stora satsningar på företag och näringsliv, kommuner och regioner, men också stora utbildningssatsningar. Vi gör en rejäl satsning på sommarkurser redan i sommar och en rejäl satsning på sommarjobb. Vi har också stora utbildningssatsningar till hösten så att man kan utbilda sig genom krisen.


Anf. 72 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Tack för det, statsrådet!

Det som man är allra mest bekymrad över är de unga. I dag fick vi besked om att 11,3 procent av de unga är arbetslösa. Många hade kanske tänkt jobba ett år för att sedan komma tillbaka och plugga.

Hur tänker statsrådet att man ska göra för att se till att de börjar plugga med en gång?


Anf. 73 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Det här är oerhört viktigt. Det är svårt att möta vuxenlivet om man får göra det i arbetslöshet. Därför behöver vi gemensamt ta ansvar för att så många som möjligt faktiskt kan studera. Vi gör stora satsningar på utbildning. Det är gymnasiet, komvux, yrkesvux, yrkeshögskolor och högskolor - och inte minst finns det 6 000 nya sommarkurser redan i sommar som jag verkligen hoppas ska kunna möta det här behovet på ett bra sätt.


Anf. 74 Kjell Jansson (M)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Bolund, och den handlar om Södertörnsleden.

För en månad sedan invigdes en ny hamn i Norvik som ersätter den tidigare hamnen som låg på Loudden inne i stan. Staten har varit inblandad i hela beredningen av det här ärendet, och därför ställer jag frågan: Varför har staten, eller regeringen, inte varit med och tillstyrkt bygget av Södertörnsleden? Nu får samtliga tonnage och långtradare köra från Nynäshamn in till Södra länken, vända runt där och sedan köra ned på E4:an. Det är ungefär tio mil från hamnen. Om man bygger Södertörnsleden kortar man körsträckan med ungefär åtta mil per långtradare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Är det miljöskäl som gör att regeringen inte vill bygga Södertörnsleden, eller vad är skälet? Statsrådet är skyldig oss ett svar.


Anf. 75 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Regeringen har en långsiktig infrastrukturplanering där vi sätter av en tolvårsram för infrastruktur. Den har varit på rekordnivåer. Vi har aldrig avsatt så mycket pengar till infrastrukturutbyggnad som under den här sittande regeringen. Det är också glädjande att vi skjuter till pengar som kan göra att vi får ett hållbart transportsystem, det vill säga en väldigt stor del av resurserna för nyinvesteringar går till järnvägsinvesteringar, vilket också passar bra för gods.

När det gäller Södertörnsleden är jag inte infrastrukturminister och har därför inte detaljkontroll på varje enskilt projekt, men som jag minns det är det med i den tolvåriga planeringsramen och finns därmed i Trafikverkets planering. Men när vi fattar beslut om infrastruktur har vi självklart också med de åtaganden som Sveriges riksdag har lagt på oss genom att ha ett högt ställt klimatmål. När det gäller trafiken innebär det att vi ska minska utsläppen med 70 procent till 2030. Det måste såklart vara med och styra de investeringsbeslut vi tar.


Anf. 76 Angelica Lundberg (SD)

Fru talman! Många svenskar hade planerat att resa utomlands i vår och sommar. Nu blir det inte så. UD:s avrådan från alla icke nödvändiga resor gäller för närvarande fram till och med den 15 juli. Enligt de förordningar som finns har konsumenten alltid rätt till återbetalning om resan är inställd. Detta ändras inte av att EU nu uppmuntrar resebolagen att göra vouchrar attraktiva. Vill konsumenterna få pengar tillbaka ska de också få det.

Många vänder sig till Allmänna reklamationsnämnden vars ärenden har ökat med 140 procent. De får troligtvis rätt där, men det hjälper inte, för resebolagen har inga möjligheter att följa lagen.

Vi hade allmän smittspridning i landet den 16 mars, enligt Folkhälsomyndigheten. I dag skriver vi den 4 juni. Min fråga till statsrådet Bolund är därför: Varför gör regeringen ingenting åt situationen?


Anf. 77 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Det är en unik situation som Sverige har hamnat i på grund av coronakrisen. Regeringen har också fattat unika beslut. Vi har skjutit till, än så länge, i storleksordningen 250 miljarder kronor för att stötta vårt näringsliv. Det går ut brett i form av omställningsstöd till de företag som har fått en minskad omsättning, men det går också ut i form av korttidspermitteringar och många andra åtgärder. Det här gör att många företag har möjlighet att fortsätta sin verksamhet trots att kundunderlaget har minskat väldigt mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller de exakta förhållandena kring ersättning för resor har vi principer som råder, till exempel att Allmänna reklamationsnämnden prövar den typen av fall. De har också fått ytterligare tillskott av resurser så att de har större kapacitet än tidigare.

Jag kan inte som minister gå in och avgöra i enskilda fall huruvida man ska få ersättning eller inte, men de stora stöd som vi har gett till företagen ger såklart också företagen större möjligheter och kapacitet att vara generösa gentemot sina kunder. Det är någonting som vi såklart också uppmuntrar.


Anf. 78 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ardalan Shekarabi.

I Kommunalarbetaren kunde vi i förra veckan läsa om hur vårdskulden växer. Så här långt har 44 000 operationer ställts in. Det rapporteras också om en djup oro för en växande ohälsa som en direkt effekt av coronakrisen som vi just nu går igenom.

Det här påverkar hur vår sjukpenning fungerar. Med gällande regelverk görs efter 180 dagar en prövning, och man riskerar att i stället för att få sjukpenning bli hänvisad till Arbetsförmedlingen för att söka jobb - ett vanligt förekommande arbete. Just nu råder ett rättsligt undantag, men som vi vet gäller det bara till och med oktober. Förra veckan gick Försäkringskassan till regeringen med en hemställan om att få göra ett mer långsiktigt undantag för att garantera människor sjukpenning.

Frågan lyder: Hur garanterar regeringen sjuka trygghet också efter den 31 oktober?


Anf. 79 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack för frågan, Mattias Vepsä!

Vi ser med oro på utvecklingen vad gäller rätten till sjukpenning efter dag 180. Fokus på rehabilitering har blivit svagare. Fokus på ekonomisk trygghet har blivit svagare med den rättsliga tillämpningen och utvecklingen. Vi ser att runt 25 procent fick avslag på fortsatt sjukpenning efter dag 180. Jag är inte säker på att de 25 procenten blev friska mellan dag 179 och dag 180. Vi behöver tvärtom förstärka rehabiliteringen och återgången till det ordinarie arbetet.

Det här förstärks med vårdskulden som har uppstått med anledning av corona. Precis som Mattias Vepsä säger tillämpas ett särskilt undantag av Försäkringskassan för närvarande. Det undantaget gäller till och med oktober månad. Vi jobbar för att agera och ändra regelverket så att vi erbjuder alla människor en ekonomisk trygghet vid sjukdom.

Hela socialförsäkringssystemet har till syfte att skapa trygghet och rehabilitering för återgång till arbete. Det är det vi måste sätta fokus på, och det kräver regeländringar.


Anf. 80 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Låt mig börja med att korrigera statsrådet Bolund när det gäller en uppgift. Han sa att antalet covidfall nu sjunker snabbt. Det är tyvärr inte sant. Tvärtom kommer det nu rapporter om att vi ser ett ökat antal fall i Sverige, inte minst i min egen hemregion Västra Götaland. Det är viktigt att komma ihåg att Sverige är större än Stockholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu till min fråga. Det kom ett pressmeddelande nyligen från Universitets- och högskolerådet. Det var ett väldigt positivt och glädjande sådant, nämligen att söktrycket till vårdutbildningarna är rekordstort. Det är väldigt glädjande och väldigt positivt.

Vi behöver fler som söker sig till vårdutbildningarna, och vi behöver också vårdutbildningar som håller god kvalitet. Den här regeringen har byggt ut antalet utbildningsplatser. Vi har tyvärr ibland sett att det har lett till lägre kvalitet och att universitet och högskolor har haft svårt att klara målet.

Min fråga till statsrådet Ernkrans är: Vad gör regeringen för att säkerställa kvaliteten på Sveriges så viktiga vårdutbildningar?


Anf. 81 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Tack till Johan Hultberg som lyfter det som jag också tycker är väldigt glädjande i den här krisen, nämligen att det verkar vara så att fler söker sig till utbildning och också till vårdutbildningarna. Vi vet att det finns en efterfrågan på arbetsmarknaden, och hälso- och sjukvården har också varit i fokus just nu. Jag tror att det är många som ser vilket viktigt arbete man gör där och som också är beredda att satsa på en utbildning inom det området.

Det betyder bland annat att vi vill kunna svara upp mot det, så att fler kan få utbilda sig inom de områdena. Det hoppas jag att vi kan göra. Men vi måste som alltid ha fokus på kvaliteten. Det är varje lärosätes ansvar att hålla fokus på kvaliteten, men det finns också ett nationellt kvalitetssäkringssystem på plats som UKÄ följer upp och granskar.

Det är mycket viktigt också för den här regeringen att vi upprätthåller god kvalitet i våra utbildningar.


Anf. 82 Robert Stenkvist (SD)

Fru talman! Roger Haddad stal min fråga till statsrådet Ernkrans.

Den utredning som statsrådet hänvisade till angående provfusk föreslår explicit att provfuskare ska få behålla sina betyg. Dock ska återkallelse av antagning ske. Det är att jämföra med någon som har klarat uppkörningen och fått sitt körkort men som sedan avslöjas med att ha fuskat på teoriprovet. Får den fuskaren behålla sitt körkort?

Kommer regeringen att låta dem som avslöjas som fuskare behålla sina betyg? Det är nämligen vad utredningen föreslår.

Och hur ska återkallandet av antagningen ske? Får fuskaren lämna studentboendet och lärosätet inom någon vecka, eller vad kommer att hända?


Anf. 83 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Tack, Robert Stenkvist!

Jag säger igen att jag uppskattar engagemanget i frågan. Det var som sagt jag som tillsatte utredningen, eftersom jag tyckte att det var viktigt att få ordning på hur vi hanterar detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När man uppenbarligen har fuskat sig in via högskoleprovet och blir påkommen med det får man lämna sin utbildningsplats. Men det har funnits en osäkerhet vad gäller hur eventuella poäng ska hanteras. Det är poäng som man ändå har tagit och visat att man har klarat av under sin studietid. Utredaren har tittat på det och återkommit med ett förslag. Det har varit på remiss. Vi håller nu på och sammanställer remissvaren. Jag hoppas kunna återkomma till kammaren med ett klokt avvägt förslag som också fungerar i praktiken.

Vi vet att de allra flesta inom högre utbildning sköter sig. Och vi vill naturligtvis att fler ska fortsätta att sköta sig. Det ska aldrig löna sig att fuska.


Anf. 84 Isak From (S)

Fru talman! Pandemin som vi är inne i har verkligen visat på behovet av det goda, hållbara samhället. För ett gott och hållbart samhälle är det inte minst viktigt att alla har någonstans att bo. Behovet av bostäder är stort. Takten för bostadsbyggandet har också varit hög. Men nu befaras att byggaktiviteten i Sverige riskerar att falla med minst 10 procent till följd av coronakrisen. Det spår bland annat Prognoscentret i en färsk marknadsanalys.

Samtidigt är det viktigt att det som byggs är långsiktigt och hållbart. Det ska vara klimatsäkert. Träbyggande är ett långsiktigt hållbart byggsätt, speciellt industriellt träbyggande. Det kan ske ute i landet, där skogen finns, och skapa jobb och utveckling här och nu.

Vi behöver också se framtiden an. Byggkranar är ett kvitto på utveckling och framtidstro. Regeringen har antagit en viktig träbyggnadsstrategi. Hur ser bostadsministern på en ökad satsning på träbyggande i coronakrisens spår?


Anf. 85 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack, Isak From, för en viktig fråga!

Vi behöver ha en hög nivå på bostadsbyggandet; vi har en växande befolkning. Tyvärr har det byggts alldeles för lite under alldeles för lång tid i vårt land. Därför är jag glad att vi sedan den rödgröna regeringen tillträdde har haft en väldigt hög nivå på bostadsbyggandet historiskt sett. Även för i år ligger regeringens prognos på att vi kommer att få 41 000 nybyggda bostäder under 2020. Det är klart högre än genomsnittet sedan till exempel 90-talet.

Vi är dock inte nöjda. Vi vill göra ännu mer för att alla ska kunna ha tillgång till ett bra boende. Därför har vi bland annat en mer aktiv bostadspolitik än det har funnits på länge, med ett investeringsstöd. Vi kommer nu också att sätta igång med klimatdeklarationer som visar tydligt att till exempel just träbyggande har goda miljöegenskaper.

Vi kommer även att jobba vidare med att få fram fler förslag för industriellt träbyggande, så att vi kan såväl kapa kostnaderna som öka effektiviteten och minska miljöbelastningen för vårt byggande. Det står högt upp på min dagordning.


Anf. 86 Åsa Coenraads (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Frågan om en god infrastruktur och flygets framtid har diskuterats mycket, inte bara nu under coronakrisen utan även tidigare. Flyget befinner sig just nu i en katastrofal situation. De regionala flygplatserna runt om i Sverige går dåligt, men det gäller även de flygplatser som ägs av Swedavia.

Moderaterna vill att det ska riktas pengar till de regionala flygplatserna. Den frågan ska diskuteras i kammaren senare. Jag hoppas på ett beslut om att rikta mer pengar till de regionala flygplatserna.

Min fråga rör Arlandarådet, och jag riktar den till Per Bolund. Arlandarådet har inte slutrapporterat. Det är ett problem i sig. Men jag undrar hur ministern ser på Arlandas utveckling kopplat till finansbranschen och svenskt näringsliv på sikt.


Anf. 87 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Flyget är en viktig del av transportsystemet, men långt ifrån den enda. Vi behöver se till att Sverige har ett transportsystem som i sin helhet levererar de tjänster som befolkningen behöver. Vi har också stora planer på investeringar i till exempel höghastighetsjärnväg, som gör att vi kan få snabba transporter inrikes. Det finns internationella exempel på att höghastighetståg kan ersätta en del av de flygtransporter som görs i dag.

Coronakrisen har gjort att flygandet i princip har upphört. Vi måste göra en ny bedömning av hur vi tror att utvecklingen kommer att bli för flyget som transportslag. Många bedömare tror att vi kommer att se ett förändrat beteende. Redan före coronakrisen såg vi att de åtgärder som bland annat regeringen har vidtagit har lett till ett minskat flygande i Sverige. Det måste vi också ta hänsyn till när vi fattar beslut om infrastruktur framöver.

Regeringen behöver analysera situationen och behovet av flyginfrastruktur. Därefter kommer vi att komma med besked.


Anf. 88 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! Jag har en fråga till försvarsminister Peter Hultqvist.

I höst ska vi förhoppningsvis fatta ett nytt försvarsbeslut som ska gälla för perioden 2021-2025. En viktig faktor för att få till det beslutet och för att det ska fungera på allvar är att det blir ett totalförsvarsbeslut, alltså för både det civila och det militära försvaret, och att det läggs fast och finansieras.

Problemet är att processen för det civila försvaret ligger minst ett halvår efter, om man jämför med för det militära försvaret.

Kommer statsrådet att se till att riksdagen i höst kan fatta ett riktigt totalförsvarsbeslut där centrala delar som både militärt och civilt försvar finns med?


Anf. 89 Försvarsminister Peter Hultqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Ansvaret för de här frågorna vad gäller det militära försvaret och de delar av det civila försvaret som stöder det militära försvaret ligger på Försvarsdepartementet. Justitiedepartementet bereder och ansvarar för den andra delen.

Ambitionen är helt klart att de processerna i slutänden ska samordnas på ett sådant sätt att vi kommer att lägga fram en totalförsvarsproposition som täcker hela fältet.


Anf. 90 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag har en fråga av i det här läget allmänpolitisk karaktär till statsrådet Per Bolund.

Den 25 maj i år blev det rasistiska mordet på George Floyd, som begicks av en amerikansk polis, startskottet för ett antal protester och demonstrationer i USA men också världen över. Protesterna har flera gånger mötts med övervåld, inte minst från amerikansk polis. Den som följer medierna har också sett svenska journalister i USA få vapen riktade mot sig.

USA är en av våra närmaste allierade. Och det är en demokrati. Av det skälet kan vi ställa tuffare krav på USA än på andra länder. Därför undrar jag vad regeringen avser att göra för att säkerställa att de universella mänskliga rättigheterna respekteras i USA? Kommer man till exempel att kalla upp ambassadören? Kommer man att fördöma det rasistiska våld som vi nu ser i Amerika?


Anf. 91 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Jag delar Joar Forssells uppfattning att det är oerhört sorgesamt att se den utveckling som nu sker i USA. Vår uppfattning är att rasism och polisövergrepp måste bekämpas överallt i hela världen. Vi tycker att man måste ta i med kraft. Det är såklart uppseendeväckande med hot och våld mot journalister. Deras yrkesutövning ser vi som en oerhört viktig grund för ett fungerande demokratiskt samhälle.

Vi har varit tydliga, inte minst inom EU-kretsen. Sverige agerar också inom EU när det gäller våra relationer till andra länder, till exempel USA. Det har gjorts ett tydligt uttalande från Europeiska unionen, som är kritisk till den utveckling som vi nu ser. Man uppmanar alla parter, inte minst den amerikanska administrationen, att ta stort ansvar i detta läge och minska polariseringen och verka för en fredlig utveckling i USA.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:

  • Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP)
  • Försvarsminister Peter Hultqvist (S)
  • Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S)
  • Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning

Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde. Frågor till övriga ministrar förutsätts beröra deras ansvarsområden inom regeringen.