Frågestund

Frågestund 10 september 2020
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenHans Wallmark (M)
  2. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  3. Hoppa till i videospelarenHans Wallmark (M)
  4. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  5. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  7. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  9. Hoppa till i videospelarenTredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
  10. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  11. Hoppa till i videospelarenTredje vice talman Kerstin Lundgren (C)
  12. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  13. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  14. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  15. Hoppa till i videospelarenHåkan Svenneling (V)
  16. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  17. Hoppa till i videospelarenDésirée Pethrus (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  19. Hoppa till i videospelarenDésirée Pethrus (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  21. Hoppa till i videospelarenGulan Avci (L)
  22. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  23. Hoppa till i videospelarenGulan Avci (L)
  24. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  25. Hoppa till i videospelarenSerkan Köse (S)
  26. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  27. Hoppa till i videospelarenSerkan Köse (S)
  28. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  29. Hoppa till i videospelarenCamilla Hansén (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  31. Hoppa till i videospelarenCamilla Hansén (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  33. Hoppa till i videospelarenSaila Quicklund (M)
  34. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  35. Hoppa till i videospelarenKatja Nyberg (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  37. Hoppa till i videospelarenLars Thomsson (C)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  39. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  40. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  41. Hoppa till i videospelarenPatrik Engström (S)
  42. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
  43. Hoppa till i videospelarenAmineh Kakabaveh (-)
  44. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  45. Hoppa till i videospelarenAnn-Sofie Lifvenhage (M)
  46. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  47. Hoppa till i videospelarenEric Westroth (SD)
  48. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  49. Hoppa till i videospelarenDavid Josefsson (M)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  51. Hoppa till i videospelarenJosefin Malmqvist (M)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  53. Hoppa till i videospelarenLars Beckman (M)
  54. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anders Ygeman (S)
  55. Hoppa till i videospelarenJohan Hultberg (M)
  56. Hoppa till i videospelarenArbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)
  57. Hoppa till i videospelarenCecilie Tenfjord Toftby (M)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  59. Hoppa till i videospelarenMargareta Cederfelt (M)
  60. Hoppa till i videospelarenUtrikesminister Ann Linde (S)
  61. Hoppa till i videospelarenAnn-Charlotte Hammar Johnsson (M)
  62. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 62

Anf. 38 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Jag vänder mig till utrikesminister Ann Linde.

Jag tror att många svenskars hjärta är med det kämpande folket i Belarus och följer den dagliga kamp från inte minst Minsks gator så som den speglas i medierna. Det är en frihetskamp. Det handlar också om en rödvit självkänsla och ett krav på rättfärdighet. Vi ser det senast med Nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj som sitter i något som närmast kan liknas vid en frivilligt vald husarrest. Hon gör det bland annat med hjälp av en svensk diplomat, som är där för att skydda henne mot övergrepp från den belarusiska regimen. Det är detta vi ser i Belarus: våldets nakna ansikte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här kräver handling och åtgärd. Med besvikelse kan vi konstatera att EU än så länge inte riktigt har kunnat gå från ord till handling. Därför önskar jag se en aktivare roll från svensk sida där vi tillsammans med likasinnade försöker göra mer för att driva på för sanktioner och krav mot Belarus.


Anf. 39 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Tack, Hans Wallmark, för frågan! Vi delar naturligtvis vår djupa upprördhet över det som sker i Belarus. Jag kan försäkra att Sverige är extremt aktivt i denna fråga, vilket inte torde ha undgått någon. Vi är ett av de länder som är absolut mest aktivt både vad gäller stöd till civilsamhället och vad gäller krav på sanktioner och att på olika sätt få igång en dialog för att återbörda demokrati, frihet och rättvisa i Belarus.

Det som nu sker går på alla sätt emot alla våra värderingar, även de vi har i EU. Ingen kan mer än jag önska att vi snabbt får till stånd ytterligare sanktioner mot Belarus.


Anf. 40 Hans Wallmark (M)

Herr talman! Ett land som också har en hög aktivitetsgrad från både regering och opposition är Litauen, som ju är grannland till Belarus. De har efterlyst att andra länder också ska försöka göra mer om nu EU självt inte förmår att göra det som egentligen vore det mest nödvändiga, det vill säga att driva en sanktionspolitik. Skulle detta kunna vara något som Sverige skulle kunna samordna med andra länder, till exempel de baltiska, för att sätta ljuset på vikten av att man får en så kallad Magnitskijlagstiftning på plats? Med en sådan skulle vi kunna straffa brott mot mänskliga rättigheter.


Anf. 41 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Min socialdemokratiske utrikesministerkollega i Litauen och jag har väldigt nära kontakt i dessa frågor. Vi har tillsammans sett till att diplomaterna kommit till Svetlana Aleksijevitjs lägenhet, och vi tittar på allt man kan göra.

Vad gäller Magnitskijlagstiftningen pågår nu förhandlingar. Vi är för en sådan. Vi är väldigt aktiva, och jag hoppas att det här också snart kommer på plats. Det är något försenat på grund av covid.


Anf. 42 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! På morgonen den 23 augusti hittades två tonårspojkar på en kyrkogård i Solna. De hade hela natten blivit utsatta för vad som har kommit att kallas tortyrkidnappning och våldtäktsrån. Pojkarna blev knivhuggna, våldtagna med olika föremål och levande begravda för att de inte ville köpa knark. De misstänkta har utländsk bakgrund, och en av dem dömdes i februari till 18 månaders fängelse för mordbrand. På grund av fullbelagda anstalter skulle straffet börja avtjänas först i december.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Känner Per Bolund att regeringen möjliggjorde detta dåd då en av gärningsmännen skulle ha suttit inne om regeringen hade säkerställt tillräckligt med anstaltsplatser?


Anf. 43 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Det dåd som Tobias Andersson beskriver är såklart fruktansvärt och avskyvärt. Det ska med alla medel fördömas. Självklart ska den som begår sådana övergrepp sättas i fängelse. Man ska ta sitt straff när man begår brott som dessa, oavsett vilken bakgrund eller etnicitet man har. Det är inte det som är avgörande utan vilket slags brott man begår.

Vi har gjort stora insatser för att öka kapaciteten för rättsväsendet att ta hand om kriminella. Vi har kraftigt ökat anslaget till polisen. Vi har nu fler poliser i Sverige än vi någonsin har haft. Vi har också satsat mer pengar till Kriminalvården och inte minst också till Sis, som har hand om ungdomsvårdsanstalter.

Vi skjuter alltså till mer pengar och ser till att det finns resurser. Vi kommer att göra allt vi kan för att de människor som begår brott i Sverige ska sättas bakom lås och bom.


Anf. 44 Tobias Andersson (SD)

Herr talman! Trots detta var en fängelsedömd individ ute på svenska gator och torg och hade möjlighet att begå denna hemska handling.

Jag tycker att det är illavarslande att när svenska ungdomar i dag blir rånade räcker det inte längre med att de blir av med sina ägodelar. De ska dessutom skadas, domineras och förnedras. Känner statsrådet inget ansvar för denna samhällsutveckling?


Anf. 45 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Jag tycker att vi alla ska ta ansvar för att göra allt vi kan för att motverka kriminalitet i vårt samhälle. Kriminaliteten är en samhällsfara, och vi behöver göra betydligt mycket mer för att bekämpa den. Vi har gjort stora insatser. Vi har kunnat genomföra ett antal punkter under mandatperioden, och de kommer att göra stor skillnad för att bekämpa kriminaliteten i vårt samhälle.

Jag håller däremot inte med om Sverigedemokraternas analys, som verkar vara att det inte fanns någon kriminalitet i Sverige innan vi hade migration. Vi vet att detta inte stämmer. Tyvärr är detta ett samhällsproblem som vi behöver hantera med samhällets fulla kraft.


Anf. 46 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Stödet är starkt för alla de hundratusentals belarusier som så modigt kräver frihet från Lukasjenko och från förtryck, tortyr och valfusk. De har trots polisvåld, tortyr och gripanden gått ut på gatorna över hela Belarus och bildat kedjor och hållit varandra i händerna. Det har nu pågått under drygt en månad.

Utrikesministern var i går i Baltikum. Jag hoppas att hon då fick med sig många hälsningar vad gäller insatser som man kan göra. Våra baltiska grannar har infört egna sanktioner. De har sanktioner mot Lukasjenko men även mot bland annat 29 andra officiella företrädare. De säger att det är bättre att tala med en röst än ingen alls. Varför talar inte utrikesministern på samma sätt som de baltiska staterna?


Anf. 47 Utrikesminister Ann Linde (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för frågan! Jag delar upprördheten över vad det belarusiska folket utsätts för, och jag delar den väldigt starka känsla de ger uttryck för för att få ett fritt och demokratiskt Belarus.

Sverige har inte en nationell sanktionslagstiftning. Vi har sanktionslagstiftning efter EU- och FN-beslut. Vi jobbar hårt för att få till stånd en Magnitskijlagstiftning, som vi kallar den, enligt de förhandlingar som pågår i Bryssel. Jag hoppas att de här förhandlingarna ska komma till ett slut, så att vi kan få en likadan lagstiftning i Sverige.


Anf. 48 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Men det är ju faktiskt så att det går att fatta egna nationella beslut om en Magnitskijlagstiftning. Det har man gjort hos våra baltiska grannar. De har fattat beslut om att införa sanktioner själva och inte göra sig till någon form av fånge i något annat medlemslands hägn. Varför gör inte Sverige som till exempel Litauen har gjort och inför en egen Magnitskijlagstiftning?


Anf. 49 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Det beror på att vi i Sverige - med stöd från riksdagen, som jag förstår - hela tiden har sagt att det är väldigt mycket mer effektivt med gemensamma sanktioner. Därför har vi en sanktionslagstiftning som utgår från gemensamma sanktioner i EU och FN. Nu ska vi vara med för att få en Magnitskijlagstiftning på plats. Frågan om nationella sanktioner har vi ännu inte haft uppe. Om det kravet ställs kommer vi naturligtvis att utreda det på sedvanligt sätt, men vi har inte nationell sanktionslagstiftning i Sverige.

För övrigt har vi oerhört bra relationer med de baltiska länderna.


Anf. 50 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Turkiet håller nu mer eller mindre på att bedriva eller starta krig på fem platser i världen. I Syrien har den turkiska militären marscherat in - först in i Afrin, sedan, förra hösten, in i Rojava. Det är krig som Sverige och den svenska regeringen har fördömt. I Irak bombar man kurdiska flyktingläger. I Libyen har man skickat in sina legosoldater mitt i den oroshärd som omvärlden skapat efter störtandet av diktatorn Gaddafi. Man försöker uppenbarligen vinna omvärldens stöd, men samtidigt står man i direkt konflikt med bland annat den egyptiska militärregimen. Med Cypern har konflikten funnits i snart 50 år. Det är en gammal konflikt som har fått nytt liv nu när Turkiet söker efter olja och gas på cypriotiskt vatten, vilket har lett till att EU infört sanktioner. Nästa plats är den grekiska övärlden, där Turkiet vill få makt över området runt den grekiska ön Kastellorizo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I detta kritiska läge väljer utrikesministern Ann Linde att i en tweet lyfta fram det goda samarbetet med Turkiet.

Nu är det inte tid för glada tweetar. Nu är det dags att tala klarspråk med den turkiska regimen!


Anf. 51 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Jag uppfattade tyvärr inte frågan. Ska jag sluta twittra? Eller ska jag inte ha en relation med Turkiet över huvud taget?

Men oavsett det kan jag säga att vi har varit oerhört tydliga när det gäller Turkiets brott mot mänskliga rättigheter och demokrati. Vi har från både svensk sida och EU:s sida en relation med Turkiet som innebär fördömanden när det behövs, till exempel av den militära offensiven i Syrien, men också dialog när det är nödvändigt. I det här fallet gällde det någonting som jag är helt säker på att Håkan Svenneling hade tyckt vara viktigt att få till stånd.


Anf. 52 Håkan Svenneling (V)

Herr talman! Utrikesministern verkar inte minnas vad hon twittrade så sent som i fredags. Hon twittrade om Turkiets utrikesminister och deras samtal. Det är problematiskt om man bara lyfter fram det goda samtalet och inte talar klarspråk om de brott mot mänskliga rättigheter som Turkiet begår både i Turkiet och utanför landet runt om på många platser. Turkiet är just nu ett av de länder som håller på att skapa flest krig i världen. Det är dags att man talar klarspråk och slutar småprata. Det måste komma tydligare besked från utrikesministern än de besked vi får i dag.


Anf. 53 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Om man tror på total isolationism, på att inte ha någon dialog och på att aldrig prata med någon vars handlingar man fördömer får man inte mycket uträttat i den här världen.

Samtalet med Turkiets utrikesminister handlade om specifika frågor gällande OSSE, där Sverige nu ingår i trojkan och kommer att vara ordförande.

Det är inte en bra idé att alltid göra fördömanden i alla sammanhang, men vi fördömer till exempel den militära offensiven i norra Syrien.


Anf. 54 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Jag har också en fråga till utrikesminister Ann Linde. Det är en fråga som har lyfts fram i internationella medier den senaste tiden.

Det handlar om läkaren Denis Mukwege, mottagare av Nobels fredspris 2018. Hans liv kan nämligen vara i fara. Han har opererat och hjälpt över 50 000 överlevare från det sexuella våldet i Demokratiska republiken Kongo. Han har varit öppen med att kritisera våldet mot kvinnor och andra brott mot mänskliga rättigheter. Därmed har han blivit en för landet obekväm person. År 2012 utsattes han för ett mordförsök, och han lever fortfarande under ständigt hot. Han har därefter skyddats av FN:s fredsbevarande styrkor, Monusco, men för närvarande är hans personskydd inte säkrat, åtminstone inte långsiktigt. Han har nu hotats via telefon och i sociala medier. Även Rwanda har uttalat hot i offentliga medier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

På vilket sätt kan utrikesministern påverka hans situation, så att han får ett långsiktigt personskydd?


Anf. 55 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Doktor Mukwege är en person som förtjänar den allra största respekt. Det är en av de individer i världen som verkligen har gjort skillnad. Han har också fått ett flertal priser, bland annat Olof Palmepriset. Jag har själv träffat honom vid ett antal tillfällen. Jag har ingenting annat än den största respekt för honom.

Det han nu är utsatt för beror på att man på grund av covid-19 har dragit tillbaka de trupper som tidigare också hjälpte till att se till att hans hus och han själv fick skydd. Man har dragit tillbaka de soldaterna. Vi är nu inne i en dialog med andra länder om hur man kan ge skydd. Men det är det som det beror på.


Anf. 56 Désirée Pethrus (KD)

Herr talman! Jag tackar för svaret. Jag hoppas verkligen att vi jobbar för samma sak. Denis Mukwege har uttalat kritik mot DR Kongos ledning. Nu säger FN att man egentligen vill att Kongo ska ta över personskyddet. Men då krävs det verkligen att vi vet vem det är som ska utföra det här skyddet. Det krävs också att man utbildar den personalen. Det har Monusco sagt att man kan göra.

Jag skulle verkligen vilja vädja till ministern att se till att det ändå finns ett skydd långsiktigt via FN och inte bara via DR Kongo.


Anf. 57 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Vi har inga andra intentioner än att försöka skydda doktor Mukwege på det allra bästa sätt. Som jag sa tidigare finns det inte ord nog till att uttrycka den stora respekten för det han gör. Självklart måste det internationella samfundet på olika sätt se till att skydda honom.


Anf. 58 Gulan Avci (L)

Herr talman! Jag ställer min fråga till statsrådet Eva Nordmark.

I veckan presenterade Försäkringskassan en ny rapport som visar att fyra av fem sjukskrivna med utmattningssyndrom är kvinnor. Detta är ett väldigt stort och växande problem som vi ser på arbetsmarknaden. Det drabbar framför allt kvinnor mitt i livet med väldigt krävande yrken men också barn och familjer - kvinnor i min ålder, helt enkelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Omfattande forskning visar hur viktig arbetsmiljön är för den fysiska och mentala hälsan på arbetsplatsen. Psykiska sjukdomar och utbrändhet är ett betydande och utbrett problem, inte minst inom tjänstemannasektorn.

Enligt rapporten ökar också sjukskrivningarnas längd. Rapporten måste tas på mycket stort allvar. Annars kommer det här att riskera att hota jämställdheten på arbetsmarknaden.

Utifrån denna mycket allvarliga rapport undrar jag givetvis vilka åtgärder arbetsmarknadsministern är beredd att vidta för att stoppa den här utvecklingen.


Anf. 59 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Herr talman! Jag tackar Gulan Avci för denna väldigt viktiga fråga. Det råder inget tvivel om att vårt arbetsliv ställer väldigt höga krav på kvinnor och män. Väldigt många kvinnor upplever ett dubbelarbete - de tar ansvar både på arbetsplatsen och i hemmet.

Det är klart att jämställdhetssträvandena och många olika jämställdhetsåtgärder här är helt centrala. I grunden handlar det som att skapa en arbetsmiljö där det är möjligt att förena arbete och privatliv och där det är möjligt att både känna kontroll över sin arbetssituation, ha makt över den och också ha tid till återhämtning och reflektion.

Det är därför som det är viktigt att parterna på arbetsmarknaden ges de förutsättningar som de behöver för att kunna teckna sina kollektivavtal för att kunna utveckla villkoren. Det är också därför som vi från regeringens sida under lång tid har sett till att tillföra resurser till exempel till Arbetsmiljöverket. Det utför ett väldigt viktigt arbete för att identifiera de problem som finns på arbetsmarknaden kopplat till dessa frågor.


Anf. 60 Gulan Avci (L)

Herr talman! Tack för svaret, arbetsmarknadsministern, men jag tycker inte att det svaret räcker! Det här är problem som vi har haft i årtionden på svensk arbetsmarknad och som framför allt drabbar kvinnor eftersom de ofta tvingas ta det stora oavlönade ansvaret hemma.

I våras hade vi en väldigt stor debatt om arbetsmiljöfrågor. Regeringen presenterade också en proposition. Men där lyfte man inte fram arbetsmiljöproblemen som just var kopplade till psykisk ohälsa som framför allt drabbar kvinnor.

Jag hoppas att ministern är lite mer tydlig i sitt slutsvar här till mig om hur vi ska gå till väga konkret för att agera. Den här utvecklingen måste få ett stopp.


Anf. 61 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Herr talman! Tack, Gulan Avci, för ditt stora engagemang i de här frågorna! Jag tror att vi gemensamt har en väldigt stor uppgift i att se till att det finns ordentligt med resurser till arbetsmiljöpolitiken och Arbetsmiljöverket men också till kommuner och landsting att verkligen satsa på välfärden.

Vi vet att det framför allt är kvinnor, välutbildade kvinnor, i den här typen av ansvarstagande roller som drabbas väldigt hårt. Vi talar om allt-ifrån undersköterskor och sjuksköterskor till lärare. Det är klart att förutsättningarna här kommer att vara helt avgörande.


Anf. 62 Serkan Köse (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Också jag vill fokusera på arbetsmiljön i min fråga till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

De senaste tio åren har nära 100 svenska byggnadsarbetare dött på jobbet, och inget tyder på en förändring. I somras rapporterades i medierna att samtidigt som dödsolyckorna minskar i år överlag ser vi att antalet dödsolyckor i byggbranschen ökar.

Under första halvåret i år har 15 byggnadsarbetare dött. Det är en mycket oroande utveckling och kräver insatser. Jag vill ställa min fråga till arbetsmarknadsministern. Vad avser regeringen att göra för att stoppa döden på svenska byggarbetsplatser?


Anf. 63 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Herr talman! Tack, Serkan Köse, för din viktiga fråga!

Ingen ska behöva dö på jobbet. Alla ska kunna komma hem efter sin arbetsdag eller sitt arbetspass. Ingenting annat än en nollvision ska kunna gälla för vårt arbetsmiljöarbete.

Regeringen avser att komma tillbaka med en arbetsmiljöstrategi. I den strategi som gäller nu är nollvisionen för dödsolyckor en väldigt viktig målsättning. Jag ser att den kommer att fortsatt behöva vara det. Vi behöver kavla upp ärmarna för att se till att ingen ska behöva dö på jobbet.

Jag lade i våras fram ett skarpt lagförslag som skulle kunna spela en väldigt stor roll. Det handlar om att ge tillträde för regionala skyddsombud på alla de arbetsplatser som omfattas av kollektivavtal. Tyvärr blev det förslaget nedröstat av de borgerliga partierna tillsammans med Sverigedemokraterna. Jag tror att det hade gjort stor skillnad.

Vi behöver såklart göra betydligt mycket mer. Jag hoppas att fler partier ska kunna ställa sig bakom det viktiga arbete som handlar om att skapa förutsättningar för skyddsombuden att göra sitt viktiga jobb i samverkan med arbetsgivarna.


Anf. 64 Serkan Köse (S)

Herr talman! Tack, Eva Nordmark, för svaret!

Om vi ska problematisera diskussionen lite mer: Ser statsrådet någon koppling mellan kriminell verksamhet på byggarbetsplatser och dödsolyckor? Hur ska vi i så fall komma åt det?


Anf. 65 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Herr talman! Ja, Serkan Köse. Vi ser faktiskt en tydlig koppling mellan de arbetsplatsolyckor som sker och arbetslivskriminalitet. De företag som slarvar med arbetsmiljön slarvar ofta med väldigt mycket annat. Ibland handlar det om rent brottsliga inslag i verksamheten.

Från regeringens sida har vi satsat i arbetet mot osund konkurrens. Vi har sett till att skapa en myndighetssamverkan som ger väldigt stora resultat. Det arbetet behöver fortsätta. Vi behöver sätta dit skurkarna, helt enkelt.


Anf. 66 Camilla Hansén (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Bolund.

I somras läste jag några beklämmande artiklar i DN om oseriös kreditgivning. Det handlade om kreditbolag som marknadsför sig som: Hos oss kan du få låna även om du har skulder. Personen i artikeln beskriver hur han har blivit utsatt för en väldigt aggressiv insäljning från långivare som kan se att han är väldigt skuldsatt.

Jag undrar vad det finns för faktiskt skydd för konsumenter i den situationen och hur finansmarknadsministern ser på den här personens situa-tion med ett liv i skuldsättning på grund av oseriösa kreditgivare.


Anf. 67 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Tack, Camilla Hansén, för en väldigt viktig fråga!

Vi vet vi att alltför många människor i vårt samhälle tyvärr drabbas av överskuldsättning. Vi vet också att det påverkar deras hälsa och deras framtidsutsikter. Det påverkar kretsen omkring dem, deras familj och barn, väldigt starkt.

Det gör att vi har ett väldigt stort ansvar för att göra allt vi kan för att förhindra att människor hamnar i den väldigt svåra livssituationen. Vi har också agerat väldigt tydligt sedan den rödgröna regeringen tillträdde för sex år sedan.

I egenskap av finansmarknadsminister har jag också sett till att vi nu har en mycket striktare reglering av till exempel snabblåneföretag och högkostnadskrediter. Vi har infört en maxränta och ett kostnadstak som gör att man aldrig kan betala mer än det man har i lån i form av avgifter. Vi har också infört en ny skuldsaneringslag som gör att människor kan lyftas upp ur skuld och bli skuldfria.

Med det sagt är vi inte klara. Vi behöver hela tiden följa marknadsutvecklingen och alltid göra det som behövs för att människor inte ska hamna i skuldsättning.


Anf. 68 Camilla Hansén (MP)

Herr talman! I samband med artiklarna blev jag kontaktad av en person som har ett spelmissbruk med spel på digitala kasinospel. Det hanterar personen genom att använda spelpaus. Det är någonting som informeras om i all reklam från spelbolagen.

Den här personen beskriver en upplevelse av att hamna i klorna på oseriösa kreditgivare och beskriver hur spelmissbruket har flyttat till börsen. Det finns alltid någon som är beredd att låna ut eller kanske till och med pushar för att få låna ut pengar till spekulationer.


Anf. 69 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Det visar på att vi har en uppgift att göra även framåt. När det gäller spelande har vi infört ett förbud mot att ha krediter som är direkt kopplade till spelande. Det är en viktig koppling. När man är inne i spelande är det svårt att hålla restriktionerna och begränsa sig från att till exempel ta lån. Därför är det viktigt att klippa den kopplingen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi behöver göra mer framåt. Vi behöver samordna kreditupplysningar på ett mycket bättre sätt så att man kan få en enhetlig bild av alla skulder. Vi behöver förbättra informationen för den som sätter sig i skuld så att man vet vilka kostnader det innebär. Vi behöver stoppa oseriösa kreditgivare.


Anf. 70 Saila Quicklund (M)

Herr talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark.

Coronapandemin har satt hård press på arbetslivet. Medarbetare inom vård och omsorg pressas till det yttersta. Väldigt många har också tvingats att jobba isolerat i hemmet under ovana omständigheter.

Många vittnar också om hur arbetsgivare har ställt in utbildningar och andra förebyggande åtgärder. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet prioriteras bort i en tid som inte liknar någon annan. Det riskerar att få allvarliga konsekvenser. Vi vet också av erfarenhet att ekonomiska kriser följs av stressrelaterad psykisk ohälsa och ökade sjukskrivningar.

Min fråga till statsrådet är: Hur avser arbetsmarknadsministern att agera för att förbättra den mycket oroväckande och allvarliga situationen inom arbetsmiljöområdet?


Anf. 71 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Herr talman! Tack, Saila Quicklund, både för ditt engagemang i arbetsmiljöfrågorna och för en mycket viktig fråga!

Det är ingen tvekan om att pandemin har prövat oss på många olika sätt. Det är klart att det för många som jobbar inom vård och omsorg har varit en väldigt speciell situation. Men det har det också varit för tusentals människor som arbetar hemifrån och som har fått arbeta på distans, på gott och ont, under den här tiden. Jag tror att vi kommer att lära oss väldigt mycket av arbetsmarknadsförändringarna och den påverkan som en pandemi har haft på jobben och jobbet.

Mynak kommer att genomföra en kunskapssammanställning, och det kommer att vara fokus på utbrott av epidemier och pandemier och deras inverkan på arbetsmiljö. Det är också så att Arbetsmiljöverket har fått ett uppdrag av regeringen att göra en särskild tillsynsinsats inom vård och omsorg.

Vi behöver se till att parterna på arbetsmarknaden - fack, arbetsgivare och skyddsombud - kan utföra sitt viktiga arbete och att de kan utföra sitt uppdrag, eftersom vi vet att forskning visar på det.


Anf. 72 Katja Nyberg (SD)

Herr talman! Klaner och den växande gängrelaterade brottsligheten har till slut fått regeringen att vakna till liv. Sverigedemokraterna har under många år varnat för denna utveckling medan regeringen har varit upptagen med att förneka och tilldela oss nedlåtande epitet. Regeringen har till och med lagt ansvaret på oppositionen, under de korta perioder som oppositionen har haft makten i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Denna form av kriminalitet har varit känd sedan 80-talet. Skottlossningar, klanrelaterad brottslighet, vägspärrar med mera har regeringen låtit få fortsätta att växa under 40 år.

Att statsministern nu äntligen ser kopplingen mellan oansvarig migration och den explosionsartade ökningen av kriminalitet är bra, men det finns inte bara kopplingar mellan invandring och kriminalitet utan även mellan invandring och kvinnors ökade otrygghet.

Min fråga till Per Bolund är därför: Ser regeringen någon koppling mellan invandring och kvinnors ökade otrygghet, eller är det något som regeringen kommer att fortsätta att förneka?


Anf. 73 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Det finns tydliga forskningsresultat som vi kan utgå från. Vi i regeringen väljer att utforma vår politik mot bakgrund av forskning och inte mot bakgrund av allmänt tyckande. Vi tror att det leder till bättre resultat.

Det är väldigt tydligt i forskningen att det finns en koppling mellan fattigdom och kriminalitet. Det finns en tydlig koppling mellan sociala klyftor och kriminalitet. Det finns en koppling mellan dålig integration och kriminalitet. Men det finns inte någon koppling mellan hudfärg och kriminalitet.

Jag tycker att den som kopplar ihop invandring med kriminalitet gör en stor otjänst för den överväldigande majoritet av människor med invandrarbakgrund som går upp varje morgon för att gå till jobbet och som gör sitt jobb i välfärden. Det är min läkare, din busschaufför och våra barns lärare vi pratar om och som gör ett fantastiskt jobb för att få Sverige att funka varje dag. Att beskylla dem för att vara grund till kriminalitet tycker jag är oförskämt. Jag tycker att Sverigedemokraterna, om de för den linjen, borde ge dem en ursäkt.


Anf. 74 Lars Thomsson (C)

Herr talman! Min fråga rör kompetensutvisningar, och den går till Eva Nordmark. Jag har på kort tid mötts av två fall, ett på Gotland och ett i Halland, som är helt orimliga. Två formella småfel som har begåtts av arbetsgivaren gör att det blir utvisningar.

I vårt fall är det en kvinna som kommer från Nya Zeeland som har fått väldigt motsägelsefull information från Migrationsverket. Migrationsverket följer inte sina egna regler, och de är inte tillgängliga för kontakt. När dom väl fallit har man en vecka på sig att lämna landet för att åka till Nya Zeeland. Dessutom är detta ett arbetsvisumfall. Det gör att coronaklausulen inte gäller, och man har alltså ingen möjlighet att komma till Nya Zee-land.

Min fråga är: Blir det någon ordning på detta? Arbetskraftsutvisning kan inte fortsätta att fungera så här.


Anf. 75 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Detta är en fråga som i regeringen ligger under migra-tions- och justitieminister Morgan Johansson. Eftersom jag besvarar allmänpolitiska frågor besvarar jag gärna denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag är glad över att vi har en gemensam syn i det samarbete där vi nu utformar regeringspolitiken i Sverige - det är regeringens samarbete med Centerpartiet och Liberalerna. Vi har skrivit tydligt att vi ska se till att arbetskraftsinvandringen fungerar väl och att vi kan stoppa kompetensutvisningar. Det är nämligen ett problem i Sverige att människor som kommer hit med kompetenser som våra företag behöver har haft alldeles för stor osäkerhet, och vi har inte kunnat garantera dem den trygghet som de förtjänar eftersom de kommer hit och bidrar till ett blomstrande näringsliv och till en ekonomisk utveckling i Sverige.

Detta är ett arbete som vi är intensivt involverade i. Vi håller med många olika medel på att se till att vi kan stoppa den typ av utvisningar som bygger på små misstag eller små felaktigheter i räkenskaper eller i redovisning. Det arbetet kommer vi att fortsätta med, och det som finns i januariavtalet ska genomföras.


Anf. 76 Lorena Delgado Varas (V)

Herr talman! I morgon är det den 11 september, och vi vet vad det datumet innebär för det chilenska folket. I dag har Chile en regering som har infört mer och mer auktoritära lagar. Dessutom har man en stor andel politiska fångar i Chile sedan det sociala upproret, som startade den 18 oktober 2019. Många av dem är barn.

Den 25 oktober kommer det även att hållas val i Chile kring konstitu-tionen, något som den sociala rörelsen har kämpat för. Min fråga till minister Linde är: Kommer Sverige att skicka valobservatörer, och vad kommer Sveriges regering att göra åt Chiles diktatoriska regering?


Anf. 77 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Tack, Lorena Delgado Varas, för frågan! Frågor om val-observatörer i alla länder kommer ju in till OSSE. De ställer sedan frågor till de olika länderna. Hur läget är just i detta fall vet jag inte, så det får jag återkomma till.

När det gäller Chiles regering förväntar sig naturligtvis Sverige att man under alla omständigheter ska leva upp till de mänskliga rättigheterna. Vi har noterat och vi är oroade över uppgifterna i rapporter från FN och Human Rights Watch, där man kritiserar våldsanvändningen och chilensk polis under demonstrationerna förra året och framhåller de allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som har förekommit.

Chiles regering har medgett att ordningsmakten inte har följt rutinerna för våldsanvändning under demonstrationerna, och de har påbörjat ett arbete för att reformera polisväsendet.


Anf. 78 Patrik Engström (S)

Herr talman! Jag har en fråga till energi- och digitaliseringsministern, Anders Ygeman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En av utmaningarna i Sveriges energiomställning är långa tillståndsprocesser vid bygge av exempelvis elnät. Det kan handla om tillståndsprocesser på kanske åtta, tio, tolv år när det gäller att få en ny ledning på plats. Det riskerar naturligtvis att hindra den positiva utveckling som sker i landet - både privatpersoner och företag är mitt uppe i en energiomställning för att det ska bli klimatsmarta företag och för att Sverige ska bli ett klimatsmart land.

Min fråga till ministern är: Vad tänker man göra för att korta tillståndsprocesserna vid bygge av elnät?


Anf. 79 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Tack, Patrik Engström, för frågan! Det är precis som du säger. Vi har stora elöverskott i Sverige. Vi exporterade förra året tre fjärdedelar av hela Danmarks elkonsumtion från Sverige, och vi är med och bidrar till den gröna omställningen runt om i Europa tack vare vår elexport. Men det tar för lång tid att bygga elnäten, och det gör att det är svårt för elen att nå fram till slutkonsumenten. Därför måste vi snabba på tillståndsprocessen vid byggnation av elledningar.

Vi tillsatte Nätkoncessionsutredningen, som nu har kommit med sina förslag. Det finns förslag om att halvera tiden när det gäller att bygga vissa viktiga elledningar och om att kapa minst två år när det gäller övriga. Det här är förslag som vi kommer att gå fram med till riksdagen under hösten och vintern för att se till att det går snabbare att bygga elledningar i Sverige och att Sveriges elkonsumenter kan vara trygga med att all den el som produceras också når konsumenterna.


Anf. 80 Amineh Kakabaveh (-)

Herr talman! I fyra decennier har det pågått förföljelse, fängslande och avrättningar efter summariska rättegångar av aktivister, arbetare, kvinnor, advokater som Nasrin Sotoudeh, fackliga ledare som Jafar Azimzadeh och många andra i Iran. Nu ska också brottaren Navid Afkari avrättas, något som har upprört idrottsrörelsen världen över.

Min fråga till utrikesminister Ann Linde är: Kommer Sverige att kräva av den islamiska regimen i Iran att frisläppa samtliga som har hungerstrejkat i fängelser, som Nasrin Sotoudeh, Jafar Azimzadeh och Ahmadreza Djalali, och att brottaren Navid inte ska avrättas utan att samtliga ska friges?


Anf. 81 Utrikesminister Ann Linde (S)

Herr talman! Vi har flera gånger här i riksdagen diskuterat situationen för mänskliga rättigheter i Iran och konstaterat att den är oerhört problematisk. Vi har gång på gång också hävdat officiellt och direkt till Iran att vi är helt emot dödsstraff, naturligtvis även i Iran. Vi kräver alltid att alla som hotas av dödsstraff ska få straffet omvandlat, alternativt friges beroende på vad det handlar om. Vi ska aldrig någonsin acceptera dödsstraff, självfallet inte heller för den aktuella brottaren som har blivit dömd till dödsstraff. Vi kräver också frigivande av politiska fångar och att man fullt ut inför mänskliga rättigheter och demokrati i Iran.


Anf. 82 Ann-Sofie Lifvenhage (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Bolund.

Statsministern har varit tydlig till svenska folket med att människor i riskgrupp för corona ska stanna hemma från arbete och ges ersättning för detta, något som jag ställer mig bakom och anser är en väl avvägd prioritering under krisen. Gott så! Nu stöter dock verkligheten och regeringens uppmaning till folket på patrull, då Försäkringskassan avslår ansökningar från 70-plus-gruppen med hänvisning till att man måste vara sjuk för att få ersättning för att vara hemma.

Före corona bidrog gruppen med kompetens, erfarenhet och skatt till systemet. Vi har till exempel, Kent, 71 år, i Södermanland, som i vanliga fall arbetar 100 procent men som nu bedömt att han nog kan arbeta 50 procent från hemmet och därmed sökt ersättning för resterande 50. Resultat: avslag, då han inte ansetts sjuk.

Min fråga är, med anledning av detta: Är det regeringens mening att arbetande i riskgrupp ska stanna hemma från arbete och få ersättning för tid de inte kan arbeta?


Anf. 83 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Tack, Ann-Sofie Lifvenhage, för en viktig fråga!

Regeringen har gjort enormt stora insatser för att klara jobb och ekonomi genom den kris som Sverige har gått igenom, den pandemi som vi fortfarande är inne i. Där har ingått att stötta företagen men också att stötta de anställda och se till att hundratusentals anställda kunnat behålla sina jobb som annars hade blivit av med dem, enligt myndigheternas bedömningar. Våra insatser har alltså varit effektiva och gjort nytta. Vi har också gjort insatser för att just människor i riskgrupp ska kunna stanna hemma och få en försörjning så att man inte behöver utsätta sig för risk för smitta.

När det gäller dem som är 70 år och äldre är det generellt människor som har pension och som då har en försörjning genom sin pension. Jag kan inte lägga mig i myndighetens bedömning av ett enskilt ärende, men jag kommer att ta med mig frågan och se om det finns någonting vi kan göra framåt för att se till att också människor som är över 70 år och som fortfarande arbetar kan få ersättning för den förlorade arbetsinkomsten.


Anf. 84 Eric Westroth (SD)

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Per Bolund.

I spåren av de senaste decenniernas ansvarslösa invandringspolitik i Sverige har myndigheter påtalat att man inte har riktig kontroll på var folk bor eller vilka som befinner sig i landet. Bland annat rapporterade Skatteverket 2017 att mellan 30 och 50 procent av nyanlända migranter hade uppgett mer än en identitet, förmodligen i syfte att på något sätt manipulera systemet. Vi ser också problem med att personer som befinner sig i Sverige inte har rätt att vara här. Det kan handla om avslag efter asylansökan eller att man tagit sig in i landet illegalt. Enligt Delegationen för korrekta utbetalningar betalas 18 miljarder kronor per år ut felaktigt från våra välfärdssystem, och det finns skäl att misstänka att summan är större än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Med anledning av detta skulle jag vilja ställa frågan om regeringen ser behov av en ny folkräkning och om man i så fall även har för avsikt att adressera problemet med personer med multipla identiteter och personer som befinner sig i Sverige illegalt.


Anf. 85 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Tack, Eric Westroth, för en viktig fråga!

Självklart är det viktigt att vi har information om hur befolkningen i Sverige ser ut. Vi ska ha bästa möjliga data att utgå från när vi utformar politiken och när vi till exempel gör utbetalningar från staten och från andra myndigheter. Inte minst är det viktigt att vi också kan hjälpa människor i en utsatt position, till exempel utsatta kvinnor och barn, människor som utsätts för trafficking och liknande. Då är det självklart också värdefullt att ha en aktuell uppgift på hur befolkningen ser ut och hur den är fördelad över landet.

Mig veterligen är det en räkning av befolkningen planerad redan under nästa år. Det är någonting som vi välkomnar. Däremot lägger vi oss inte i exakt hur en sådan görs, utan det är upp till myndigheterna att hitta bästa möjliga form för att göra en beräkning av befolkningen i Sverige.


Anf. 86 David Josefsson (M)

Herr talman! Trots pandemin har bostadspriserna fortsatt uppåt i Sverige. Den stora bostadsbristen visade sig vara en ännu starkare kraft än corona. Enligt Svensk Mäklarstatistik har priserna den senaste månaden stigit med i genomsnitt 2 procent på bostadsrätter och villor. I Göteborg, som jag kommer ifrån, har priserna ökat med 5 procent på bara tre månader.

Ju mer priserna stiger, desto tuffare blir det också för unga människor, personer som trots fast inkomst får det svårare att köpa sitt eget boende, detta på grund av de kreditrestriktioner som nu finns och som ställer krav både på egen insats och på hög amorteringstakt. Endast den som redan har det förspänt kan få lån och köpa en bostad.

Min fråga är därför om bostadsminister Per Bolund nu är beredd att vidta åtgärder för att underlätta för unga människor att köpa sitt eget boende.


Anf. 87 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Man kan lita på en moderat när det gäller att alltid kunna beskriva utvecklingen i mörka termer. När vi gick in i pandemin med dess ekonomiska konsekvenser var många rädda att vi skulle få kraftigt fallande priser, att vi till exempel skulle få en bostadsbubbla som brast på grund av ökande arbetslöshet och minskande betalningsförmåga. Där är vi inte nu. Vi har en stabilitet på bostadsmarknaden. Vi har inte en situation där priserna faller. Det är någonting som är positivt och visar att det finns en styrka i svensk ekonomi. Det visar också att riskerna för en övervältring till en bostadskris och sedan också en finansiell kris inte är stora.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tycker alltså att det är en positiv utveckling att vi inte har fallande priser. Självklart behöver vi dock göra allt vi kan för att våra unga ska kunna ta steget in på bostadsmarknaden. Det är därför som regeringen har en mer aktiv bostadspolitik än vad vi haft på många årtionden. Det är också därför som vi nu har en väldigt hög takt i byggandet av hyreslägenheter, som också får stöd från staten genom investeringsstödet. Det gör att det nu finns ett större utbud att välja bland för unga som ska ut på bostadsmarknaden.


Anf. 88 Josefin Malmqvist (M)

Herr talman! Den senaste tiden har fler och fler röster höjts för höjd fastighetsskatt i Sverige. Med de förslag som diskuteras skulle villa- och småhusägare och bostadsrättsägare drabbas av tiotusentals kronor i höjd skatt varje år. Vanliga människor riskerar att åter tvingas flytta från hus och hem.

Finansministern har i denna kammare svarat att hon inte utesluter en skatt på leenden - än mindre en återinförd fastighetsskatt. Jag skulle därför vilja fråga Per Bolund: Kan du lugna Sveriges småhusägare med att någon fastighetsskatt inte kommer att återinföras i Sverige?


Anf. 89 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Detta är inte något som finns på regeringens bord. Det finns inga planer på att införa en fastighetsskatt enligt en äldre modell.

Däremot tycker jag att vi måste kunna se de utmaningar och problem som finns på fastighetsmarknaden i dag. En sådan utmaning är att det genom den fastighetsavgift som den borgerliga regeringen införde har skapats ett ganska orättvist system, där den som har en enormt värdefull fastighet i till exempel en välbärgad storstadsförort får betala en lika stor avgift som en person som bor i en lågt värderad fastighet ute på vår landsbygd.

Den typen av ojämlik rättvisefördelning tycker jag är felriktad. Jag tycker att det är rimligt att man ska betala för värdet av sitt kapital, även om det är knutet till en fastighet. Det handlar i så fall om att se hur vi kan göra det system som finns i dag mer rättvisande och rättvist. Men någon fastighetsskatt finns det inga planer på att införa i dagsläget.


Anf. 90 Lars Beckman (M)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anders Ygeman.

Herr talman! Det kommer ju en vinter även i år, och det kommer säkert att bli väldigt kallt. Om denna kyla skulle uppstå i hela norra Europa samtidigt finns det en överhängande risk för att vi hamnar i en situation med partiell nedsläckning av vårt elnät.

För några år sedan gjorde föreningen Svenskt Näringsliv en undersökning bland sina medlemsföretag, där man frågade vilken beredskap det fanns för en partiell nedsläckning och om företagen över huvud taget kände till detta. Av de företag som svarade på enkäten var det, herr talman, 89 procent som inte visste att den risken fanns, och 86 procent hade ingen plan för hur en partiell nedsläckning skulle hanteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag skulle därför vilja fråga statsrådet Anders Ygeman hur regeringen nu i förebyggande syfte kommer att arbeta med att informera företag och hushåll om risken för en partiell nedsläckning av elnätet i vinter.


Anf. 91 Statsrådet Anders Ygeman (S)

Herr talman! Nej, vi kommer inte att göra några sådana insatser som Lars Beckman beskriver. Våra insatser är naturligtvis inriktade på att garantera att elkonsumenterna ska ha en god tillgång till ström. Vi har en väl fungerande marknad i Sverige och Norden för att tillse att konsumenterna har ström.

Som Lars Beckman säkert känner till har vi under den kallaste timmen den kallaste vinterdagen de senaste åren exporterat ström. Vi har också importerat ström. Det är nämligen så en marknad fungerar: Man både exporterar och importerar ström, och sedan kommer priset att påverkas av tillgång och efterfrågan - något som Moderaterna i de flesta andra sammanhang tycker är en bra ordning och som man under de år man har varit i regeringsställning också har tyckt varit en bra ordning för Sverige.

Vi ska se till att det största elöverskottet i svensk historia också ska komma svenska konsumenter till del och fortsätta att bidra till klimatomställningen runt om i Europa.


Anf. 92 Johan Hultberg (M)

Herr talman! I coronakrisens spår blir situationen på arbetsmarknaden nu allt mörkare. I Fyrbodal, som jag själv representerar, har arbetslösheten redan stigit till över 10 procent. För jobben och tillväxten i Fyrbodal är det nu oerhört viktigt att regeringen ger grönt ljus till Preems utvecklingsplaner gällande raffinaderiet i Lysekil och att regeringen medverkar till att Europas största satsning på landbaserad laxodling kan bli verklighet i Sotenäs.

För Strömstad, en annan av Fyrbodals 14 kommuner, har coronakrisen varit inte bara ett hårt slag utan en rejäl käftsmäll. Över 30 procent av Strömstads arbetande befolkning är i dag permitterad eller varslad. Nu måste staten hjälpa Strömstad att tackla den akuta krisen och ställa om sin arbetsmarknad. Kan arbetsmarknadsministern lova Strömstad riktade stödåtgärder, konkret i form av bland annat finansiering av ett omställningskontor och i form av särskilda utbildningssatsningar?


Anf. 93 Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Herr talman! Tack, Johan Hultberg! Vi befinner oss mitt i den värsta krisen på svensk arbetsmarknad i modern tid. Över 100 000 personer har varslats. Över 270 000 personer har skrivits in på Arbetsförmedlingen sedan i mars. Jag var så sent som i går själv i Sundsvall, där över 1 000 personer också har varslats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är en jättesvår situation. Vi behöver se till att vi nu går från en väldigt handlingskraftig politik, där vi har tillfört många tillfälliga åtgärder och räddat tusentals jobb, till att också långsiktigt hållbart satsa på nya jobb, klimatomställning och välfärd. De historiskt stora satsningar som nu kommer, i form av 100 miljarder i den budget som finansministern snart presenterar, kommer alltså att vara väldigt viktiga för att vända utveck-lingen i Sverige och på svensk arbetsmarknad.


Anf. 94 Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Per Bolund. Per Bolund nämnde tidigare att vi moderater alltid svartmålar. Nu tänkte jag att jag skulle ge statsrådet möjlighet att vara lite positiv inför framtiden.

Just nu väntar Lysekil och Preemraff på besked från regeringen om att få starta processen för att på sikt göra Preemraff klimatneutralt. Det handlar om investeringar i miljardklassen som skapar arbetstillfällen och ökar tillgången till biobränslen, som måste till för att göra vår fordonsflotta fossiloberoende.

Kommunstyret i Lysekil har precis sagt ja med en rungande majoritet. Enbart Miljöpartiet sa nej. Mark- och miljööverdomstolen har sagt ja till investeringen. Nu undrar jag: När avser regeringen att ge klartecken för dessa investeringar, som är viktiga för arbetstillfällen, miljö och klimat?


Anf. 95 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Tack, Cecilie Tenfjord Toftby, för en aktuell och intressant fråga! Detta är ett ärende som nu ligger på regeringens bord och där vi nu tar in underlag från till exempel kommunen - det beslut som Cecilie Tenfjord Toftby hänvisar till. Vi har sedan som regering ansvar för att genomföra en ordentlig prövning av ansökan och komma med ett väl underbyggt och rättssäkert svar.

Detta är första gången en så här stor investering prövas utifrån en klimatvinkel, så självklart måste vi göra ett gediget arbete när det gäller den prövningen. Jag kan därför inte ge Cecilie Tenfjord Toftby svar på exakt när ett besked kan komma, men regeringen arbetar självklart så intensivt som möjligt för att komma med ett svar i frågan så snabbt som det över huvud taget går.

Parallellt med detta jobbar regeringen också med att skapa bästa möjliga förutsättningar för att i stället producera biodrivmedel som gör att vi kan driva våra bilar med förnybar energi i stället för med fossil energi, vilket också är viktigt för att minska våra utsläpp.


Anf. 96 Margareta Cederfelt (M)

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till utrikesministern; den handlar om Hongkong. Hongkong har fått en så kallad säkerhetslag. Kina har agerat, och fortsätter att agera, mycket kraftfullt genom att fängsla personer, hindra medier från att arbeta fritt och negativt påverka Hongkongs juridiska oberoende.

Här handlar det om att omvärlden fortsatt tryggt och fast måste stå upp för Hongkongs frihet och rättigheter. Andra kriser pågår - Belarus har nämnts här - men det är viktigt att inte glömma bort Hongkong. Detta handlar också om andra länders rättigheter; det handlar om Taiwan, Tibet och mycket mer än Hongkong. Jag vill därför höra hur utrikesministern anser att Sverige ska arbeta vidare med dessa frågor.


Anf. 97 Utrikesminister Ann Linde (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Margareta Cederfelt! Jag delar helt Margareta Cederfelts bestörtning över vad som har skett i Hongkong. Senast, för bara ett antal dagar sedan, skedde återigen en stor arrestvåg där bland andra flera socialdemokratiska oppositionspolitiker sattes i arrest. Jag protesterade mot detta, genom Twitter, via våra ambassader och så vidare.

Tyvärr verkar det på vissa håll som att Hongkong har sjunkit ned på den internationella dagordningen, och det tycker jag att vi ska göra allt för att motverka. Det är fortfarande så att det som sker i Hongkong efter den nya säkerhetslagstiftningen är helt oacceptabelt.


Anf. 98 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Medborgare som drabbas av post-covid-besvär - andnöd, hjärtbesvär, värk i leder och hjärntrötthet - har insjuknat i våras och haft symtom som är olika. De har sedan tagit sig till arbetet men insett att efterdyningarna är för stora, och de har fortsatta besvär med sjukskrivning. De som har dessa och liknande besvär och blev sjuka i mars börjar nu få besvär med Försäkringskassan.

Försäkringskassan godkänner inte sjukskrivningar över 180 dagar enligt ordinarie lagstiftning. Därför vill jag fråga statsrådet Per Bolund: Arbetar regeringen med att ge ett nytt direktiv till Försäkringskassan som är covidanpassat för denna grupp?


Anf. 99 Statsrådet Per Bolund (MP)

Herr talman! Tack för frågan, Ann-Charlotte Hammar Johnsson! Det är otroligt viktigt att vi skapar bästa möjliga trygghet och skydd för människor som drabbas av denna fruktansvärda sjukdom, som ju har skadat väldigt mycket. Inte minst har våra äldre drabbats mycket hårt.

Det är också regeringens uppgift att se till att vi gör allt vi kan för att lindra effekterna av covid-19 och den pandemi som drabbat vårt land. Det är också därför som vi har gjort historiskt stora satsningar, både för att ge tillskott till kommuner och regioner så att vården och välfärden ska kunna upprätthållas och för att så många som möjligt ska kunna behålla jobbet och att företag ska kunna fortsätta att ha människor anställda.

Frågestund

Vi kommer att göra allt vi kan för att människor som har drabbats av sjukdomen ska få en ersättning som de kan leva på. När det gäller det enskilda fallet ska jag ta med mig frågan. Men jag vill poängtera att den här gruppen ju inte hade hjälpts av Moderaternas politik när det gäller sjukskrivningar, som ju handlade om en stupstock i sjukförsäkringssystemet som gjorde att människor efter en viss tid automatiskt sparkades ut. Så ska vi inte behandla människor i vårt land.

Frågestunden var härmed avslutad.

Svar på interpellationer

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP)
  • Utrikesminister Ann Linde (S)
  • Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP)
  • Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S)

Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.