Frågestund

Frågestund 21 januari 2021
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenHelena Bouveng (M)
  2. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  3. Hoppa till i videospelarenHelena Bouveng (M)
  4. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  5. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  7. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  9. Hoppa till i videospelarenCatarina Deremar (C)
  10. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  11. Hoppa till i videospelarenCatarina Deremar (C)
  12. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  13. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  14. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  15. Hoppa till i videospelarenKarin Rågsjö (V)
  16. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  17. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  19. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  21. Hoppa till i videospelarenBengt Eliasson (L)
  22. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  23. Hoppa till i videospelarenBengt Eliasson (L)
  24. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  25. Hoppa till i videospelarenMikael Dahlqvist (S)
  26. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  27. Hoppa till i videospelarenMikael Dahlqvist (S)
  28. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  29. Hoppa till i videospelarenJanine Alm Ericson (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  31. Hoppa till i videospelarenJanine Alm Ericson (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  33. Hoppa till i videospelarenViktor Wärnick (M)
  34. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  35. Hoppa till i videospelarenClara Aranda (SD)
  36. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  37. Hoppa till i videospelarenKerstin Lundgren (C)
  38. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  39. Hoppa till i videospelarenElin Segerlind (V)
  40. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  41. Hoppa till i videospelarenKjell-Arne Ottosson (KD)
  42. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  43. Hoppa till i videospelarenÅsa Westlund (S)
  44. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  45. Hoppa till i videospelarenEmma Ahlström Köster (M)
  46. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  47. Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
  48. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  49. Hoppa till i videospelarenMagnus Ek (C)
  50. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  51. Hoppa till i videospelarenJon Thorbjörnson (V)
  52. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  53. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  54. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  55. Hoppa till i videospelarenJamal El-Haj (S)
  56. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  57. Hoppa till i videospelarenElisabeth Björnsdotter Rahm (M)
  58. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  59. Hoppa till i videospelarenJonas Andersson i Linköping (SD)
  60. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  61. Hoppa till i videospelarenHanna Gunnarsson (V)
  62. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  63. Hoppa till i videospelarenMarkus Selin (S)
  64. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  65. Hoppa till i videospelarenHelena Antoni (M)
  66. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  67. Hoppa till i videospelarenMikael Strandman (SD)
  68. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  69. Hoppa till i videospelarenMalin Höglund (M)
  70. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  71. Hoppa till i videospelarenDennis Dioukarev (SD)
  72. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  73. Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
  74. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  75. Hoppa till i videospelarenEric Westroth (SD)
  76. Hoppa till i videospelarenFinansminister Magdalena Andersson (S)
  77. Hoppa till i videospelarenAnn-Sofie Lifvenhage (M)
  78. Hoppa till i videospelarenSocialminister Lena Hallengren (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 78

Anf. 30 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Arbetslösheten i Sverige är den högsta på 23 år. Orsaken stavas inte enbart covid-19, även om svensk ekonomi på ett allvarligt sätt har påverkats av pandemin, vilket har bidragit till att arbetslösheten har skjutit i höjden. Även före pandemin låg Sverige i bottenskiktet vad gäller arbetslösheten, trots regeringens löfte om EU:s lägsta arbetslöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Arbetslösheten är särskilt hög bland utrikes födda. I en ny rapport fastslås att minst 600 000 invandrare i arbetsför ålder i dag saknar egen försörjning. Integrationsmisslyckandet i Sverige är minst sagt omfattande, och därför undrar jag, finansministern: Vilka konkreta åtgärder vidtar finansministern och regeringen utöver utbildningsinsatserna för att fler utrikes födda ska komma i arbete?


Anf. 31 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att fler utrikes födda ska komma i arbete och för att fler ska söka sig ut på arbetsmarknaden. En av de första och viktigaste åtgärderna vi vidtog var att avskaffa vårdnadsbidraget, som gjorde att många utrikes födda kvinnor inte ens sökte sig ut på arbetsmarknaden. Vi har också gjort om föräldraförsäkringen på ett sådant sätt att fler utrikes födda kvinnor ska komma ut på arbetsmarknaden.

Det är viktigt att många söker sig ut och deltar på arbetsmarknaden. För att man sedan också ska komma i arbete är de rekordstora utbildningsinsatser som regeringen har gjort en viktig del, men vi har också byggt ut arbetsmarknadspolitiken. Extratjänster är ett exempel på ett område där många utrikes födda kvinnor kommer i sysselsättning. Vi har också nystartsjobb, som har funnits under en längre tid, som vi vet att utrikes födda män kan ta del av.

Det är några exempel på de åtgärder som vi har vidtagit. De stora och omfattande insatser vi har gjort för att fler ska anställas i offentlig sektor kommer dessutom alla, hela svenska folket, till del, antingen som anställda eller som brukare.


Anf. 32 Helena Bouveng (M)

Herr talman! Att fortsätta med dagens politik lär inte leda till förbättringar. Vi kan konstatera att vi har 600 000 utrikes födda som saknar egen försörjning. Tvärtom riskerar den förda politiken snarare att leda till en inhuman situation för många utrikes födda med stor risk för ett livslångt bidragsberoende och permanent utanförskap i sitt nya land.

I M-kommuner kan vi se att krav på motprestationer för att erhålla bidrag och sänkta skatter leder till ett minskat utanförskap. Är finansministern beredd att följa dessa goda exempel?


Anf. 33 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Ska vi följa Moderaternas exempel? Jag kan stilla påminna om att nu, mitt under en pågående pandemi och en av de största ekonomiska kriserna som vi har haft sedan 30-talet, är sysselsättningsgraden högre än när Moderaterna satt i regeringsställning. Ska vi då följa Moderaternas exempel? Nja, jag tycker att det är bra att så många som möjligt arbetar, och då är det uppenbart att det är Stefan Löfven som vi ska följa.


Anf. 34 Martin Kinnunen (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! De senaste veckorna har vi haft det lite kallare. Det har inte varit extremt kallt på något sätt, men det har i alla fall varit minusgrader över hela landet. Det som har blivit extra tydligt nu när ytterligare kärnkraft stängs ned är hur små marginaler det finns när det gäller vår självförsörjning av el. Det är faktiskt så att det inte alltid blåser.

Det här har lett fram till att Sverige vid åtskilliga tillfällen under de senaste veckorna har varit nettoimportör av el - importör av smutsig, fossilt framställd el från Danmark och Polen, där kraftverken har ökat produktionen för att möta den senaste tidens ökade efterfrågan.

Min fråga är: Hur ser klimatministern på de negativa effekter för utsläppen som nedstängningen av kärnkraften får?


Anf. 35 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Tack, Martin Kinnunen, för frågan!

Sverige har alltid under enstaka dagar eller timmar importerat el från andra länder. Det är fortfarande så. Trots att vi nu ser hur den ena reaktorn efter den andra tas ur drift på grund av sin höga ålder och de stränga säkerhetsbestämmelser som finns för reaktorer inom EU är Sverige en stor nettoexportör av el till kontinenten och till våra grannländer - till och med till vårt grannland Finland, som ju satsar på en utbyggnad av kärnkraft som kostar väldigt mycket och som är väldigt fördröjd.

I Sverige ser vi däremot en mycket stor utbyggnad av vindkraft, förnybar el, som gör att vi har ett rekordstort överskott av el som vi exporterar till vårt närområde, vilket är bra för klimatet.


Anf. 36 Martin Kinnunen (SD)

Herr talman! En företrädare för Naturskyddsföreningen twittrade förra veckan ut följande: "Vill du göra en klimatinsats idag? Minska din elanvändning något. Just nu har hela Sverige väldigt höga elpriser och importerar smutsig kolkraft från Polen."

Från att kunna räkna med i princip fossilfri el i Sverige måste vi nu förlita oss på smutsig el från Polen och Danmark när det blir kallt. Det här är en effekt av regeringens politik.

Från Sverigedemokraternas sida skulle vi hellre ha sett att reaktorerna i Ringhals hade kunnat drivas vidare än att man skulle behöva oroa sig för klimatutsläpp när man sätter på dammsugaren.


Anf. 37 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Det stämmer helt enkelt inte att Sverige har ett ökat beroende av import av kolkraft, utan vi exporterar förnybar el till vårt närområde. Att vi nu ser en stängning av kärnkraftverken handlar om att de är föråldrade. Det finns ingen ekonomi, vilket ägarföretagen själva har konstaterat, i att investera i nya reaktorer. Då är investering i förnybar el det som är framtiden.


Anf. 38 Catarina Deremar (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill vända mig till kultur- och demokratiminister Amanda Lind. Min fråga rör idrotten.

Vi har en fantastisk bredd och en imponerande elit i vårt land. Allt från vasalopp och maraton till barn- och ungdomscupen i den lilla föreningen har betydelse, inte minst för folkhälsan.

När det gäller de stora motionsarrangemangen hade arrangörerna hoppats på tydliga riktlinjer för utomhusaktiviteter i pandemilagen, men det kom inte några sådana. Nu är man fortfarande hänvisad till lokala och regionala myndigheter som i sin tur saknar riktlinjer. Ideella föreningar behöver fatta beslut inom kort om de ska kunna genomföra årets evenemang, som är helt avgörande för föreningens ekonomi och fortlevnad.

När avser regeringen att komma med riktlinjer som ger Idrottssverige besked om man kan genomföra evenemang under 2021?


Anf. 39 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Herr talman! Tack, Catarina Deremar, för frågan!

Först vill jag säga att jag helt instämmer i beskrivningen av vikten av vår levande och breda idrottsrörelse i hela Sverige och hela dess ekosystem - allt från barnidrotten till elitverksamheten, de breda motionsloppen och den mångfald av aktiviteter som svensk idrottsrörelse står för i alla åldrar.

Vi har på olika sätt sett till att stötta idrottsrörelsen under pandemin, bland annat ekonomiskt, senast med ytterligare drygt 300 miljoner för tiden fram till och med februari.

Den nya pandemilagen ger oss möjligheter till en mer träffsäker reglering. Nu är vi fortfarande i ett allvarligt smittläge. För att pandemilagen skulle kunna börja gälla med en ny förordning redan den 10 januari fick vi prioritera det som behövde in i lagen och regleras. Men vi har sagt att vi nu kommer att jobba vidare med att ta fram fler förordningar för att möjliggöra mer träffsäkra lösningar framåt när smittläget ser bättre ut, och vi har en nära dialog med idrottsrörelsen om detta.


Anf. 40 Catarina Deremar (C)

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Jag vet att föreningar som arrangerar stora evenemang har tagit fram protokoll för hur deras evenemang ska kunna genomföras coronasäkert. Men om regeringen inte i tid hinner komma med besked om träffsäkra lösningar, som ministern säger, undrar jag: Kommer ministern att medverka till att föreningarna kompenseras för den uteblivna inkomstkällan, som är betydande för kommande verksamhetsår?


Anf. 41 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Herr talman! Ja, vi vet att idrottsrörelsen har ett väldigt ambitiöst arbete med hur detta skulle kunna genomföras. Man har också en nära dialog med Folkhälsomyndigheten och, löpande, med departementet. Vi får återkomma om det.

Men sedan vill jag säga att vi i regeringen, tillsammans med budgetsamverkanspartierna, verkligen har visat att vi har varit beredda att stötta idrottsrörelsen. Vi har svarat upp mot deras önskemål hela 2020 och kommer att fortsätta föra en diskussion, naturligtvis även om de ekonomiska konsekvenserna, under 2021.


Anf. 42 Karin Rågsjö (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Lena Hallengren. Vi är sedan mars 2020 helt gastkramade av pandemin, oro, sjukdom och död. Därför är vaccinet ljuset i tunneln för oss alla.

Vaccinet rullar nu in från EU. Man har beslutat om detta i EMA. På nationell nivå krävs det då en större informationsinsats, en mer offensiv informationsinsats, som möter den oro som finns runt vaccinet. Vaccinmotståndet är ganska grasserande på vissa håll. Många undrar över godkännandet av vaccinet, hur det har testats och så vidare - you name it.

När kommer det en större informationsinsats för vaccinering mot covid-19? Det behövs.


Anf. 43 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Tack så mycket, Karin Rågsjö, för frågan! Ja, det är precis som Karin Rågsjö beskriver det. Vaccin är verkligen ljuset i tunneln, även om jag vill betona att tunneln är ganska lång. Vi vet faktiskt inte vilka effekterna kommer att bli och hur snabbt vi kan lätta på olika åtgärder, men det är klart att det verkligen känns som ljuset.

Det pågår naturligtvis redan nu en informationskampanj som riktar sig specifikt till dem som berörs, till dem som nu behöver vaccinera sig. Folkhälsomyndigheten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, länsstyrelser och förstås Sveriges Kommuner och Regioner arbetar med att ta fram information.

Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att det människor undrar är: När får jag vaccinera mig, och hur ska det gå till? Vi måste vara lite närmare den tiden för att kunna svara på den frågan. Detta vet man inte exakt än. Man håller på att bygga upp detta. Det är egentligen framåt april, maj och juni som den stora delen av befolkningen ska vaccinera sig. Då måste man kunna svara på alla de frågorna. Man måste också känna sig trygg med vilka vacciner som blir godkända och hur leveranserna ser ut.


Anf. 44 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Statsrådet! Jag tror att vi skulle behöva en mer massiv informationsinsats. Vi kan redan nu se att det finns ett vaccinationsmotstånd, exempelvis inom äldreomsorgen. Det måste man bemöta, likaså de fake news som finns på sociala medier runt vaccinet.

Något som skulle kunna motivera människor till vaccination skulle kunna vara ett vaccinationspass, för jag tror att fler länder i Europa kommer att kräva det. Vet statsrådet något om hur det går med vaccinationspass?


Anf. 45 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Det var många frågor i en. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tittar naturligtvis på frågan om desinformation. Det är allvarligt i sig. När det gäller vaccinationsintyg är det något som WHO, EU och, förstås, Sverige tittar på. Vi återkommer om det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är förstås extra viktigt att informera grupper i utsatta områden där man vet att det finns risk för en lägre vaccinationsgrad. Men jag vill understryka att man inte bara kan gå ut och säga: Nu finns det vaccin. Jag tror att folk vet det. Det man vill ha svar på är förstås: Vilket vaccin får jag? När får jag det? Hur får jag det?

Alla de svaren går inte att ge än till alla grupper i Sveriges befolkning.


Anf. 46 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Hittills har vi vaccinerat ungefär 147 000 personer i Sverige, och det har fungerat väl i hela landet. Varje vaccination är viktig, och vi vill att så många som möjligt ska ta vaccinet.

Den danska statsministern har meddelat att Danmark förbereder sig för att vaccinera 100 000 personer om dagen när de har tillräckligt med vaccin.

I Sverige har regeringen meddelat att alla ska erbjudas vaccin senast vid halvårsskiftet, förutsatt att vaccinet kommer till Sverige som planerat. Det innebär att vi i den fas som med fog kan kallas massvaccinering behöver vaccinera i storleksordningen 140 000 personer om dagen, vardag som helg.

Bedömer socialministern att vi kommer att klara det, under förutsättning att vaccinet levereras som det ska?


Anf. 47 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Alla eventuella frågeställningar och funderingar kring varför Sverige inte vaccinerar fortare - och så jämför vi med ett annat EU-land - är ganska irrelevanta, om jag får använda det uttrycket. Vi får lika mycket vaccin, relaterat till vår befolkning. Till en början - vi har nu vaccinerat i tre veckor - sparade en del i regionerna dos två. Det gör man inte längre. Detta är sannolikt förklaringen till att det ser lite olika ut, bland annat i Sverige och Danmark.

Jag vill lugna alla och säga att det verkligen rullar på i Sverige. Vi kan titta på en del andra EU-länder som har väldigt stora problem med att få ut vaccinet.

Frågan var egentligen: Hur klarar vi det andra kvartalet, april till och med sommaren? SKR gjorde ett väldigt intressant räkneexempel - det kan förstås var och en göra själv. Om 12 ½ miljon doser ska fördelas på tolv veckor är det ungefär 1 miljon i veckan. En van sjuksköterska kan vaccinera, i underkant, 60 om dagen. Då kommer man kanske att behöva lite drygt 3 000 sjuksköterskor som gör detta på heltid. Svaret är: Ja, bedömningen är att den kapaciteten finns.


Anf. 48 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Herr talman! Tack, socialministern, för svaret! Det intressanta är kanske inte den första perioden. Jag känner också ett lugn i att regionerna klarar det, och det är förhållandevis säkra saker man gör nu. Det stora problemet är maj och juni, när vi får de större leveranserna och när vi just ska klara det som kommer att vara en massvaccinering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Även om regionerna har ett ansvar enligt avtal måste regeringen ytterst försäkra sig om att vi klarar av att göra de vaccinationer som vi behöver göra. Målet är att det ska vara klart före den sista juni. Klarar vi det?


Anf. 49 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag tackar, återigen, för frågan. Jag svarar samma sak. Det är klart att april till juni är en ansträngning. Det är Sveriges Kommuner och Regioner som organiserar själva vaccinationerna. Statens ansvar är klargjort i och med den överenskommelse som vi har med Sveriges Kommuner och Regioner. Det handlar om att betala för vaccinet, att leverera ut det och att hjälpa till med information och allt annat stöd. Men den faktiska injektionen i armen på någon ansvarar regionerna för. Deras samlade uppfattning är att de klarar detta.


Anf. 50 Bengt Eliasson (L)

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Lena Hallengren, men den gäller ett annat ämne.

Det är ett problem att personer inte beviljas personlig assistans i den utsträckning som behövs eller inte alls. Riksdagen har satt FN-konventionen om personer med funktionsnedsättning som mål för politiken. Det behövs en tydlig styrning från regeringen för att alla medborgare ska vara jämlika och ha samma rättigheter. De utredningar som pågår om lagändringar täcker inte detta och räcker inte.

Vad vill statsrådet göra för att de med behov av personlig assistans på ett reellt sätt ska få sina rättigheter enligt FN-konventionen förverkligade utan att myndigheterna inskränker rättigheterna genom en restriktiv tillämpning?


Anf. 51 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! FN:s konvention när det gäller personer med funktionsnedsättning är det som är styråran, ledstången eller det vi håller oss i när det handlar om funktionshinderspolitiken i Sverige. Det vet Bengt Eliasson lika väl som jag. Personlig assistans är dock inte ett verktyg som särskilt många länder har. Det är ganska unikt för Sverige, får man säga. Vi ska förstås se till att vi värnar både den lagstiftningen och de möjligheter som den ger.

Sedan gläder det mig att det är ett gott samarbete mellan inte minst Bengt Eliassons parti Liberalerna och regeringen som handlar om att se till att på olika sätt stärka rätten till personlig assistans. Det pågår en utredning där man ser över tillsynen och egenvården. Syftet är ett avsmalnat föräldraansvar. Vi ska titta på huvudmannaskapet. Vi har hanterat frågan om andning och sondmatning, som ska ge assistans i sin helhet. Flertalet åtgärder är vidtagna.


Anf. 52 Bengt Eliasson (L)

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! De utredningar som pågår och är gjorda är naturligtvis viktiga och bra. Men en tydlig och principiell fråga för den enskildes integritet gäller minutjakten i behovsbedömningen inom LSS. Det är förnedrande att dela upp tiden i duschen mellan privat och inte privat eller att dela upp ett toabesök i moment. Att duscha är privat, att gå på toaletten är givetvis en helhet. Det tror jag att vi är överens om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vill ministern att den integritetskränkande minutjakten stoppas genom att hela det grundläggande behovet ses som integritetsnära?


Anf. 53 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag nämnde ett antal åtgärder som vi har varit överens om och som vi arbetar hårt med att både utreda och implementera. Utöver det har resurserna också ökat när det handlar om ersättningen för varje assistanstimme.

Jag är övertygad om att vi har mer att göra och mer att diskutera. Jag är inte säker på att frågan om minutjakt behöver hänga ihop på det sätt som Bengt Eliasson beskriver - jag har självklart noterat den, men jag tror att det är väldigt viktigt att vi oavsett hur vi hanterar frågan om grundläggande behov ser till att man behandlar människor med funktionsnedsättning med integritet och respekt.


Anf. 54 Mikael Dahlqvist (S)

Herr talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Lena Hallengren.

Det har den senaste tiden i flera sammanhang i medierna, så även i den stora coronautfrågningen i SVT i söndags, påståtts att den svenska coronastrategin förra våren gick ut på att tillåta en viss begränsad smittspridning, det vill säga att inte göra allt för att förhindra smittspridning av covid-19.

Är detta också ministerns bild av regeringens och ansvariga myndigheters coronastrategi under våren?


Anf. 55 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Låt mig vara väldigt tydlig: Det finns ingen grund för det påståendet. Jag skulle vilja säga att det är rent felaktigt att påstå att Sverige skulle ha haft en sådan strategi.

Det är klart att det övergripande målet för den svenska strategin har varit och är att långsiktigt och hållbart pressa ned smittspridningen så mycket som det bara går. Att vi inte har valt att helt förbjuda affärer eller andra verksamheter att ha öppet grundar sig i att vi inte har bedömt att det i grunden bidrar eller är så effektfullt. Rätt åtgärd behöver sättas in vid rätt tillfälle för att kunna ge just en så stor effekt som möjligt; det har vi sagt många gånger.

Regeringen har fattat, och kommer att fatta, alla de beslut som vi anser vara nödvändiga för att värna människors liv, hälsa och jobb. Sveriges strategi har på den punkten inte skilt sig så mycket från andra länders, men det har inte funnits det där alexanderhugget som jag tror att många kanske skulle önska.

De åtgärder som regeringen och myndigheterna vidtar för att minska takten på smittspridningen måste förstås också hela tiden balanseras mot alla de effekter som de får på samhället i stort. Vi förändrar detta i och med att lägesbilden också förändras.


Anf. 56 Mikael Dahlqvist (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack så mycket för svaret, Lena Hallengren! Det som statsrådet beskriver är oerhört viktigt, för många påstår ju att vi har haft en så kallad flockimmunitetsstrategi i vårt land och att vi har vidtagit för slappa åtgärder.

Det är därför oerhört viktigt att det från ansvarigt håll klargörs tydligt vilken strategi vi har. Därför blir min andra fråga till Lena Hallengren hur regeringen framöver tänker tydliggöra vår strategi.


Anf. 57 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag fortsätter tillsammans med mina kollegor och myndigheter att oförtrutet beskriva hur vi arbetar för att vidta rätt åtgärder vid rätt tid. Det förändras ju. Detta betyder kanske inte att Sveriges strategi förändras, utan det betyder att läget förändras. När vi alla blir trötta kan vi behöva vidta nya åtgärder för att vi ska orka hålla ut.

Vi noterar också att det är ett virus som är otroligt oberäkneligt, och det behöver vi ta i beaktande när vi gör vårt yttersta för att minska smittspridningen.


Anf. 58 Janine Alm Ericson (MP)

Herr talman! I fredags presenterade Miljömålsberedningen sitt betänkande, och Isabella Lövin som ansvarig minister tog emot en väldigt viktig bunt med förslag som ska säkra livet i havet för generationer framåt.

Miljömålsberedningen hade i uppdrag att föreslå en strategi för förstärkt åtgärdsarbete för bevarande och hållbart nyttjande av hav och marina resurser. Strategin ska bidra till att relevanta delar av generationsmålet och de berörda miljökvalitetsmålen nås och därmed också bidra till genomförande av mål 14 i Agenda 2030 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt.

Jag vill därför fråga Isabella Lövin: Innehåller förslagen i betänkandet det som behövs för att klara den här målsättningen? Om inte, vad behövs mer?


Anf. 59 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Tack, Janine Alm Ericson, för frågan och för att du lyfter det väldigt viktiga arbete som Miljömålsberedningen och riksdagens alla partier har gjort för att ta fram en samlad strategi för hur vi ska rädda våra hav.

Haven står, som alla vet, inför en enorm utmaning. Problemen bara växer: Det handlar om försurning, nedskräpning av plast, överfiske, döda bottnar, invasion av främmande arter och klimatförändringar som gör att haven är under en enorm stress. Utvecklingen har gått åt fel håll.

Miljömålsberedningen föreslår alltså att vi ska lägga fram en havsmiljölag som gör att man kan ta ett samlat grepp om haven. Varje mandatperiod ska en regering lägga fram tillräckliga åtgärder för att rädda haven. Jag tror att det är en väldigt bra väg framåt.


Anf. 60 Janine Alm Ericson (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack så hemskt mycket för det svaret! Det är ju också en enig beredning som har gjort och, som ministern säger, lagt fram ett väldigt grundläggande och bra arbete.

Politisk förändring är ändå aldrig så enkelt som det kan verka, så jag undrar om Isabella Lövin utöver eller kanske även inklusive den politiska dimensionen ser några stora svårigheter med att genomföra de här viktiga förslagen.


Anf. 61 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Finns det en vilja så finns det en väg, brukar man säga. Tyvärr kan vi se att vetenskap och kunskap inte alltid räcker för att man ska ha en tillräckligt kraftig politisk vilja för att åtgärda klimatförändringarna eller de fruktansvärda problem som vi ser med våra hav.

Jag ser ändå att det är väldigt positivt att riksdagens samtliga partier har ställt sig bakom 1 600 sidor från Miljömålsberedningen med över 100 förslag för att rädda våra hav. Jag hoppas att vi kan gå fram med dem.


Anf. 62 Viktor Wärnick (M)

Herr talman! Med vaccinet börjar vi nu förhoppningsvis att äntligen se ljuset i tunneln. Som tidigare har nämnts har pandemin berövat och kostat så mycket för så många i termer av både liv och hälsa och när det gäller livsverk och jobb.

En näring som har varit särskilt utsatt och drabbad är kulturen, som levt med oklara, långsamma och hattiga besked i ett års tid. Ett exempel är teater- och underhållningsbranschen, för vilken det har varit en ren omöjlighet att planera verksamheten. Många har stått utan inkomst under lång tid, och ett helt ekosystem av kulturskapare och företagare håller på att trasas sönder.

Regeringen har aviserat att man nu utreder återstarten av kulturen. Den utredningen ska dock inte vara klar förrän den sista juni, och det kan inte råda hopplöshet fram till dess. Kultursektorn behöver besked nu för mer långsiktiga planeringsförutsättningar, och min fråga till kulturministern är därför: Kommer det inom överskådlig framtid något ordentligt besked om en plan för återstart av kulturnäringen, en näring som är i sådant behov av framtidstro?


Anf. 63 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Herr talman! Tack, Viktor Wärnick, för frågan! Delvis blir svaret detsamma som till den tidigare frågeställaren vad gäller motionsloppen. Nu har vi en pandemilag på plats. Den ger väsentligt bättre möjligheter för oss att utfärda mer träffsäkra regler vad gäller att kunna genomföra verksamhet på ett smittsäkert sätt utan att hålla helt stängt.

Nu är vi fortfarande i ett allvarligt läge, men vi har ett arbete på gång för att ta fram ytterligare förordningar. Vi har också gett ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten, som ska återkomma till oss med ett förslag på hur man skulle kunna planera utifrån scenarier som baseras på nivå av smittspridning i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Visst är det så att vaccinet ger hopp, och visst är det så att vi har en återstart framför oss. Regeringen har budgeterat 1 miljard i så kallade återstartsmedel för kulturen för i år. Dem jobbar vi med att få ut så snabbt som möjligt, för fortfarande är ju kultursektorn i en kris.

Jag ser framför mig att vi behöver ta ansvar både på kort och på lång sikt för att kulturen stegvis ska kunna återhämta sig. Där är utredningen om kulturens återstart en viktig pusselbit.


Anf. 64 Clara Aranda (SD)

Herr talman! Läget inom hälso- och sjukvården är extremt allvarligt. Samtidigt är smittspridningen i Sverige fortsatt omfattande, och det finns risk för att smittspridningen tar fart igen och att vi därmed går in i en tredje våg.

Coronapandemin kräver enorma resurser, och det innebär i sin tur att planerad vård måste ställas in eftersom vården inte har kapacitet nog att möta detta.

Vårdskulden fortsätter att växa, och den inställda vården sker på bekostnad av människors hälsa och människors lidande. Vi måste också förbereda oss på att situationen kan komma att förvärras framöver. Av den anledningen skulle jag vilja fråga statsrådet Lena Hallengren om regeringens beredskap inför en tredje våg av smittspridning, när vi redan nu befinner oss i ett allvarligt läge där vårdens kapacitet inte räcker till och vårdskulden samtidigt fortsätter att öka.


Anf. 65 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Det var bra frågor, som många förstås funderar på. Om man jobbar inom vård och omsorg är det självklart, men jag tror att vi alla är engagerade i och bekymrade över hur vården ska orka.

Det handlar inte om att ställa in all planerad vård. Vi måste ta alla tillfällen att tala om för dem som lyssnar att man ska söka om man behöver vård. Det är inte så att all vård ställs in, men det är klart att det blir konsekvenser när man befinner sig i den största krisen i modern tid, som dessutom är så kopplad till hälso- och sjukvård.

Vi behöver naturligtvis förbereda oss för en tredje och en fjärde våg, och vi behöver förbereda oss för nya utbrott. Den nedgång vi nu ser kommer att gå upp igen. Vi behöver förbereda oss på många olika delar.

Om det är någonting vi ska ta fasta på är det förstås att se till att vi kan hålla smittspridningen så att den fortsätter att gå ned så att vårdens personal både kan få återhämta sig och kan börja hantera uppskjuten vård.


Anf. 66 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

Tiden har betydelse för oss alla, men naturligtvis särskilt för hårt ansatta företagare. Inte minst inom restaurangbranschen har de tydligt fått känna av vad pandemin innebär i form av förutsättningar för sina verksamheter. Många går ut och slår på kastruller och tycker att de måste få stöd; de är på gränsen att behöva lägga ned. Ett problem har varit att de inte får pengarna utbetalda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ser finansministern framför sig att man kommer med nya stöd som tar hänsyn till att det inte finns mer i ladorna? Det finns ingenting i den enskilda företagarens ficka. De måste få pengarna utbetalda snabbare.


Anf. 67 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Stora delar av näringslivet har påverkats av pandemin, liksom hela samhället. Jag tänker inte minst på dem som har förlorat en anhörig eller nära vän och på sjukvårdspersonalen som kämpar. Det gäller också näringslivet, inte minst kultur- och evenemangsbranschen samt hotell- och restaurangbranschen. De har det oerhört tufft.

Många har också under året kämpat med att ställa om sin verksamhet och jobbat entreprenöriellt, skickligt och innovativt för att ställa om sin verksamhet - som svenska näringslivet är när det är som allra bäst.

Vi har stöttat, och det kommer också nya stöd. Man kommer nu att kunna korttidspermittera på 80 procent, och man kommer att få ut 90 procent av sina fasta kostnader i ersättning. Men eftersom vi måste ha koll på pengarna kan det ta lite tid, och vi måste också få okej från EU. Därför kommer nu skatteanstånden inom några veckor. Tre månaders skatt kan man få in på sitt konto.

Jag säger till näringslivet: Håll i och håll ut! Pengarna är på väg.


Anf. 68 Elin Segerlind (V)

Herr talman! Den senaste tiden har det svenska skogsbruket uppmärksammats i medierna i Sverige och utomlands. Det är ingen vacker bild som målas upp.

Det vi ser är enorma kalhyggen. De stora avverkningarna påverkar klimatet, den biologiska mångfalden, rennäringen och naturturismen, och de förstör också sociala värden. Snart har vår produktiva skog ersatts med trädplanteringar.

Statliga Sveaskog är inte utan del i detta. Som den största ägaren av skog, tillika också ett statligt bolag, har Sveaskog ansvar att gå före och vara förebild.

Därför vill jag fråga klimatministern följande. Kommer regeringen att se till att Sveaskog får ett uppdaterat och tydligt direktiv att arbeta för att Sverige når miljömålen och skyddar skogen, samtidigt som man sätter hållbarhet framför avkastning som sitt främsta mål?


Anf. 69 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Jag tackar Elin Segerlind för frågan.

Våra skogar är en viktig resurs för att göra det möjligt med ett hållbart nyttjande av biomassa och de material som det går att få ut av skogen. Det gäller också för att klara skyddet av den biologiska mångfalden och se till att det finns resilienta, motståndskraftiga, ekosystem som klarar av ett varmare klimat med nya typer av sjukdomar eller skogsbränder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det finns en balans för den svenska skogen. Januaripartierna var, och är, överens i januariavtalet om att Sveaskog, det statliga skogsbolaget, ska vara en föregångare i ett hållbart skogsbruk. Det ligger i företagets uppdrag, och det ska företaget arbeta med.


Anf. 70 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Herr talman! Med anledning av att jag nyligen ställt en fråga till miljöministern om häxjakten på den småskaliga vattenkraften vill jag följa upp den frågan.

Nu utnyttjar statliga tjänstemän, ofta med egna agendor som det verkar, möjligheten att driva utrivning av dammar enligt den gamla lagstiftningen - men som nyprövning. Det visar att man inte respekterar demokratiskt fattade beslut. Agerandet är särskilt anmärkningsvärt eftersom en del länsstyrelser skyndar sig att utfärda förelägganden innan den nya lagen träder i kraft med det uppenbara syftet att kunna agera tvärtemot den nya lagen.

Enligt ministerns svar på min fråga ska vi använda oss av alla möjligheter till undantag, men det görs inte. Varför agerar inte regeringen, klimat- och miljöministern, för att säkerställa att demokratiskt fattade beslut får genomslag hos våra statliga myndigheter?


Anf. 71 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för frågan.

De beslut som har fattats i demokratisk ordning och som vi är överens om ska genomföras. De uppdragen finns till våra myndigheter. Där behöver man vara medveten om att det finns ett självständigt ansvar hos myndigheterna, och där finns också mekanismer för att följa upp på olika sätt i samhället. Det utförs också.

När det handlar om den småskaliga vattenkraften har det varit ett långsiktigt arbete för att komma fram med en plan för hur vi ska implementera EU:s vattendirektiv i Sverige. Det gäller för alla EU:s länder att vi ska ha en god miljöstatus för våra vatten. Det är det arbetet som nu äntligen har satts igång.


Anf. 72 Åsa Westlund (S)

Herr talman! Coronastöden uppgår till mer än 250 miljarder. Många företag har tagit del av stödet från skattebetalarna under pandemin.

Alla riksdagens partier har varit, och är, angelägna om att pengarna kan betalas ut snabbt, men det är också viktigt att stöden inte missbrukas och hamnar i kriminellas händer. Därför har regeringen bland annat tillsatt en utredare, Stefan Strömberg, som innan jul redovisade sitt uppdrag.

Stefan Strömberg hade många viktiga reflektioner. Bland annat lyfte han fram hur Skatteverket tillsammans med Finansdepartementet jobbade tätt ihop innan stödet utformades så att Skatteverket snabbt kunde digitalisera och effektivisera utbetalningarna.

Min fråga till finansministern är givetvis följande. Vilka slutsatser och frågor att ta vidare ser ministern i utredaren Strömbergs rapport till regeringen?


Anf. 73 Finansminister Magdalena Andersson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Regeringen har vidtagit historiska åtgärder för att rädda svenska jobb och företag genom krisen. Låt mig ta korttidspermittering som ett exempel. Hundratusentals människor skulle annars riskerat att behöva oroa sig för arbetslöshet. I stället har de blivit korttidspermitterade.

När så stora belopp förs över till företag finns naturligtvis också en risk för fusk, men de allra flesta svenska företag gör rätt och riktigt. De betalar skatt och avgifter och fuskar inte.

Men vi vet att det finns kriminella, och vi vet att det finns organiserad brottslighet. Därför måste vi vidta åtgärder för att säkerställa att de pengar som är till för företag som är i nöd ska hamna hos dem och inte hos de kriminella gängen.

Vi kommer att ta flera förslag vidare. Det handlar bland annat om revisorsintyg, som är ett sätt att säkerställa att pengarna hamnar rätt.


Anf. 74 Emma Ahlström Köster (M)

Herr talman! Coronan har slagit hårt mot världen och Sverige. En del branscher har fått ta mer stryk än andra; det känner vi till. Kultursektorn är en sådan bransch som under lång tid fått betala ett oerhört högt pris.

När förutsättningarna för att bedriva verksamhet förändras snabbt upplevs det - och kommunikationen därefter - som inkonsekvent och ryckigt, vilket har bidragit till stor osäkerhet och frustration i branschen. Publikfrågan är ett exempel. Bristen på aktiv dialog i pandemins tidiga skede är ett annat.

Människors beteende och konsumtion gällande kultur har förändrats under den här perioden och kommer att påverka sektorn också när pandemin är förbi. Därför måste vi redan nu planera för hur vi inte bara stöttar utan också säkerställer en rivstart för sektorn så fort som omständigheterna tillåter.

Här behövs tydligare besked från regeringen. Jag liksom hela kultursektorn undrar: Hur säkerställer kulturministern att kulturinstitutionerna är bland de allra första att få öppna för publik när pandemin så tillåter?


Anf. 75 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Herr talman! Tack, Emma Ahlström Köster, för frågan och också för engagemanget!

Jag har redan svarat på frågor som rör pandemilagen och de möjligheter den ger. Vi har även gett uppdraget till Linda Zachrison som särskild utredare att djupdyka i kulturens återstart och långsiktiga återhämtning.

Det är klart att vi ska fortsätta att göra allt vi kan och fortsätta utreda om det behövs ytterligare stöd, naturligtvis baserat på pandemiläget och restriktionerna. Jag är glad att vi före jul kunde presentera ytterligare 500 miljoner i stöd till kulturen. Det kommer att vara viktiga resurser. Men vi behöver också jobba för återstarten och fortsätta jobba med riktlinjerna och regelverket och med dialogen vi har inom publikrådet men också all den särskilda dialog som vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har förutom 1 miljard till återstart också skjutit till medel till kultursamverkansmodellen och olika delar av svenskt kulturliv. Här är det viktigt att vi hjälps åt, kommuner och regioner och stat, för kulturens återhämtning på både kort och lång sikt.


Anf. 76 Angelika Bengtsson (SD)

Herr talman! Åtta av tio barn når i dag inte upp till den rekommenderade mängden fysisk aktivitet per dag. Det rapporterar Generation Pep.

Redan före pandemin kunde vi se att barnens stillasittande ökar. Coronapandemin har gjort saken ännu värre. I dag presenterades i och för sig lättnader för barn födda 2005 eller senare, som ska kunna delta i idrottsevenemang och träningar. Men fler åtgärder behövs, framför allt för ungdomar som är äldre än 16 år.

Med tanke på distansundervisning, kommuners nedstängning av idrottsplatser och mindre daglig fysisk aktivitet vill jag ställa frågan till kulturministern: Hur arbetar regeringen med att säkerställa att våra barn och unga rör på sig mer, och vilka åtgärder kommer man att vidta för att nå upp till de nationella mål om fysisk aktivitet som regeringen satt upp?


Anf. 77 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Herr talman! Tack, Angelika Bengtsson, för frågan!

Först och främst är det helt avgörande att vi ser till att vår breda idrottsrörelse över hela landet får förutsättningar att ta sig igenom pandemin. Det är viktigt med det statliga stödet till idrotten. Det är också viktigt med alla de insatser som kommunerna gör för att stötta sitt lokala föreningsliv så att vi inte får revor i det finmaskiga nät som är vår idrottsrörelse.

Vi ska också planera för återstarten. Jag tog häromdagen emot en analys från Riksidrottsförbundet som vi gemensamt var överens om att de skulle ta fram. De har tittat på de akuta behoven men också på vad som krävs för att få till en återstart och för att nå alla de barn och unga som riskerar att halka utanför eller har halkat bort från organiserad idrott.

Utöver det har regeringen och socialminister Lena Hallengren tillsatt en kommitté för främjande av ökad fysisk aktivitet, som nu har börjat jobba. Den får en oerhört viktig roll i dialogen med idrottsrörelsen om vad som krävs framöver.

Vi har lagt extra stöd på rörelse i skolan. Vi har också satsat extra pengar på att Riksidrottsförbundet ska kunna fortsätta sitt viktiga arbete med att nå alla barn.


Anf. 78 Magnus Ek (C)

Herr talman! Jag vill passa på att, medan tid är, rikta en fråga till statsrådet Lövin gällande grön infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Länsstyrelserna har under ett antal år haft i uppdrag att upprätta handlingsplaner för grön infrastruktur. Dessa handlingsplaner börjar nu ta form. De ser olika ut över landet; jag har fördjupat mig i handlingsplanen för mitt hemlän Östergötland.

Det är relativt otydligt i handlingsplanen vad som ska uppnås, vem som ska uppnå det och hur. Tittar man på kartmaterialet, som i och för sig bara är halvfärdigt, kan man se att det täcker en absolut majoritet av länets yta.

Jag har också konstaterat att det på min egen gård och i min hembygd finns rena felaktigheter i kartmaterialet. Det är värdetrakter för lövträd som ligger på tallmark. Det är värdetrakter för gräsmark som ligger i sjön.

Min fråga till statsrådet är hur regeringen ser på det här. Vad ska handlingsplanerna användas till, och går de att använda när de har dessa rena felaktigheter? Från Centerpartiets sida har vi ifrågasatt om man ska fortsätta ha det här uppdraget, men jag vill gärna höra hur regeringen ser på saken.


Anf. 79 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Jag tror att Magnus Ek och jag delar verklighetsbeskrivningen att vi har både en klimatkris och en kris för den biologiska mångfalden i världen, där vi ser att 11 miljoner arter hotas av utrotning om vi inte agerar.

Här handlar det väldigt mycket om att se till att det finns livsmiljöer även för de mest blygsamma och kanske okarismatiska arter i våra ekosystem som vi inte tänker på till vardags - inte de stora rovdjuren utan insekterna, de små örterna, alla de små kugghjulen i det större maskineri som är vår levande värld.

Här är den gröna infrastrukturen oerhört viktig. Det är viktigt att vi ser att även vägrenar, åkerholmar och stadsparker är delar i att hålla liv i ekosystemen. Men vi behöver förstås utvärdera det uppdrag som vi gett för att se att det verkligen uppfyller målen.


Anf. 80 Jon Thorbjörnson (V)

Herr talman! Min fråga är till statsrådet Hallengren.

Nästan tre år har gått sedan nyheten kom om de oegentliga adoptionerna från Chile på 70- och 80-talen. Sveriges regering har ännu inte gjort någonting för att ta reda på hur dessa adoptioner har hanterats här i Sverige. I Chile har man genomfört en parlamentarisk utredning, som har fastslagit att många adoptioner inte har gått rätt till.

Man har också startat en polisutredning. De som tror sig ha blivit utsatta för brott ska lämna in sina handlingar till den chilenska polisen. Det är handlingar som de ideella adoptionsföreningar som genomförde adoptionerna än i dag ansvarar för - inte helt förtroendeingivande för många av de adopterade. I flera fall har personer vittnat om att handlingar har försvunnit eller saknas helt. Man hanterar också viktiga originalhandlingar som kan användas för att göra chilenska pass.

Hur agerar ministern för att säkerställa att dessa dokument hanteras rättssäkert?


Anf. 81 Socialminister Lena Hallengren (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Jon Thorbjörnson, för frågan! Jag minns inte hur många veckor sedan det var vi hade motsvarande diskussion. Jag ska säga till Jon att inte mycket nytt har hänt sedan frågan ställdes förra gången, men jag vill gärna understryka att det är klart att Sverige är engagerat i detta. Konstigt vore det annars.

Sverige är inte det enda land som är påverkat, men vi hör till de länder som är det och som också vill bidra till att reda ut den här situationen och bringa klarhet i vad som kan ha hänt - både för att se till att det inte ska gå till så här och förstås också för att ge stöd till enskilda som behöver stöd i sökandet efter sitt ursprung men också när de ska delta i den här typen av processer.

Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd är den myndighet som har ett särskilt uppdrag att bistå när det handlar om stöd till att söka sitt ursprung. Men det är också de som svarar på frågor och som deltar och bistår med den typ av uppgifter man kan behöva i Chile för att kunna fortsätta denna process, som är så viktig.


Anf. 82 Camilla Brodin (KD)

Herr talman! Pandemin har slagit hårt mot hela vårt samhälle, och alla vill vara med och bidra och göra det bästa av en extrem situation. Det vill även Sveriges företagare.

Problemen som vi kristdemokrater ser är att de stöd som beslutats om och som behövs för att företag ska ha en chans att överleva inte alltid når ända fram. Väntan och ovissheten är för vissa orimligt lång.

Att via morgonnyheterna samma dag få ta del av information om restriktioner som införs och förlängs för den bransch som man bedriver sin verksamhet inom blir väldigt förvirrande, och det sätter företagare i en situation där de kommer att bryta mot arbetsrättsliga lagar.

Min fråga till finansminister Magdalena Andersson är varför regeringen upprepade gånger inte har kommunicerat vare sig restriktioner i tid eller vilka ekonomiska kompensationer som kommer dessa företag till del.


Anf. 83 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Det är en viktig fråga som ställs. Det handlar hela tiden om att inte göra mer än vad som är nödvändigt men att absolut göra det som är nödvändigt. Vi försöker hela tiden att avpassa åtgärderna utifrån det rådande smittläget. Vi vill inte lägga restriktioner på företag om vi inte bedömer att smittläget är sådant att de är nödvändiga, eftersom detta de facto försvårar för företagen att ta sig genom krisen. Men när vi ser att smittläget gör att något är nödvändigt måste regeringen naturligtvis slå till, för det handlar om människors liv och hälsa.

Vi har, när vi har kommit med hårda restriktioner, också kommit med ytterligare stöd. När det gäller till exempel klockan-åtta-restriktionen som kom hade vi till och med kunnat berätta om en del stöd innan restriktionen slog till, så att företagarna visste om det när restriktionen kom. Många stöd är också utformade så att man, om man får ytterligare restriktioner, med automatik också får mer stöd.


Anf. 84 Jamal El-Haj (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson. Skatteflykt och fusk med offentliga medel upprör oss alla. Jag tror att tre saker är viktiga för att stävja detta: kollektivavtal, ökat informationsutbyte mellan myndigheter och att offentlighetsprincipen ska gälla även för privata företag vars huvudsakliga inkomstkälla är skattemedel. Jag skulle vilja fråga hur finansministern vill stärka dessa tre viktiga verktyg mot välfärdsbrottsligheten.


Anf. 85 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Jag tackar så mycket för denna viktiga fråga. Jag delar ledamotens syn att kollektivavtal är en viktig del i att motverka oseriösa arbetsgivare på många olika sätt, även när det gäller den som använder sitt företag för att till exempel ägna sig åt brottslighet.

Regeringen har målmedvetet arbetat för att minska fusket och skatteundandragandet. Det handlar både om att människor ska betala den skatt de är skyldiga att betala och att man inte ska fuska med våra välfärdssystem.

Vi har vidtagit många åtgärder. Vi har till exempel skärpt straffet för bidragsbrott och återinfört folkbokföringsbrottet. Vi har också utökat möjligheterna till informationsutbyte mellan och inom myndigheter, och vi har skjutit till ytterligare resurser till myndigheterna. Här finns alltså en agenda som vi har jobbat med och som vi fortsätter att jobba med.

Det är viktigt att alla betalar skatt som de ska och att pengarna går dit de ska.


Anf. 86 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Herr talman! Arbetet för att minska smittspridningen och därmed rädda liv är det centrala i pandemibekämpningen. Att vacciner nu börjar komma på plats är därför mycket glädjande.

Det är därför ohållbart att denna fråga ska hanteras av Sveriges 21 regioner och 290 kommuner var för sig, utan någon som helst statlig vägledning. Jag kan jämföra med det som ministern sa i ett tidigare svar. I mitt hemlän vaccinerar våra sköterskor 30 patienter i timmen. Vi effektiviserar och plockar undan allt annat vi kan för att få ut vaccinet så fort som möjligt.

Regeringen måste nu skyndsamt genomföra omfattande nationella informationsinsatser för att förmå fler personer att vaccinera sig i enlighet med den överenskommelse som slutits med SKR. Regeringen måste också se till att det tas fram nationella riktlinjer om att personal som arbetar med riskgrupper inom vård och omsorg bör vaccineras.


Anf. 87 Socialminister Lena Hallengren (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det var väldigt många frågor jag ska försöka besvara på en minut. Jag vill för det första helt motsäga Elisabeth Björnsdotter Rahm när hon säger att det inte finns någon som helst vägledning. Jag delar inte det misstroende gentemot Sveriges 21 regioner som jag tycker att jag hör mellan raderna - tvärtom. Vi har en överenskommelse; det är tydligt vem som gör vad. Staten har inte bara ett ansvar för att skriva avtal, betala för vacciner och leverera ut dem utan också, genom Folkhälsomyndigheten, ett ansvar för att ha en prioritetsordning och en löpande dialog, inte minst när det handlar om informationsuppdraget och hur man ska nå ut.

Men Sveriges Kommuner och Regioner samordnar förstås också arbetet för att se till att vaccinationerna rullar på. Jag hör att den socialdemokratiskt ledda Region Västerbotten verkar vara ett mycket gott exempel i sammanhanget.


Anf. 88 Jonas Andersson i Linköping (SD)

Herr talman! Min fråga riktar sig till kultur- och demokratiministern. Debatten om yttrandefrihet har under de senaste veckorna tagit ny fart efter att globala jättebolag har tagit sig friheten att godtyckligt och inkonsekvent stänga av fria medier och folkvalda politiker från att kommunicera på nätet via sociala medier, som i praktiken är vår tids åsiktstorg.

Amanda Lind har med anledning av detta deltagit i flera debatter i riksdagen. Jag tänkte citera henne från en av de debatterna i fredags: "Vad lockar annonsörer, och vad genererar klick och engagemang? Detta är i sig ett problem, vill jag mena, också för vår demokrati. Det riskerar att driva fram extremism och polarisering, och det har i sig inte karaktären av ett fritt åsiktstorg där alla röster värderas lika."

Menar ministern att det är ett problem att medborgarna klickar på och engagerar sig för fel saker i sociala medier? Och om ministern menar att de bakomliggande algoritmer som finns är ett problem, kommer hon då att agera för att ställa krav på öppenhet kring dessa? Jag undrar också om ministern är beredd att agera för att sätta stopp för att nätjättarna automatiskt, med algoritmer och utan mänskligt beslut, ska kunna stänga av personer så att deras yttrandefrihet hindras.


Anf. 89 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Herr talman! Svaret på den första frågan är kort och gott nej. Däremot är det rimligt, menar jag, att ifrågasätta Sverigedemokraternas beskrivning av de globala jättarna som någon form av neutrala åsiktstorg. Det är de inte. De algoritmer som styr vad som exponeras i sociala medier styrs bland annat av kommersiella överväganden från stora kommersiella bolag. Det var ett sådant resonemang jag hade. Sedan får folk självklart klicka på vad de vill.

Jag tycker att detta är en viktig diskussion att ha. Jag tycker att vi ska inse att det finns utmaningar när stora företag, som det handlar om, har fått en stor och dominerande roll när det gäller den diskussion som förs på nätet. Digitaliseringen innebär stora möjligheter, men också utmaningar.

Därför är det bra att EU-kommissionen nu har lagt fram förslag som vi kan diskutera på EU-nivå, som handlar både om att säkra att man plockar bort olagligt material och om att utveckla transparensen. Det är klart att ingen av oss är betjänt av godtycklighet.


Anf. 90 Hanna Gunnarsson (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till miljöministern. Vi lever, som alla vet, mitt i en klimatförändring. Det är otroligt allvarligt och hotande. Ett område där åtgärder skulle behövas är produktionen av fossilfri energi, framför allt vindkraft, som spelar en stor roll. Tyvärr går det lite långsamt med utbyggnaden av den havsbaserade vindkraften, bland annat för att Försvarsmaktens riksintressen går före och en del projekt därmed stoppas.

Jag undrar hur regeringen planerar för att kunna kombinera försvarets intresse av att kunna öva och dess verksamhet med en ökad utbyggnad av den havsbaserade vindkraften. Detta är olika intressen som behöver kunna samsas så att vi kan gå vidare i arbetet med dessa viktiga frågor.


Anf. 91 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för frågan! Vi står verkligen inför en väldigt stor uppgift med att ställa om hela världen till fossilfrihet. Våra energisystem kommer i mycket stor utsträckning att vara baserade på förnybar energi. Här har den havsbaserade vinden den största potentialen att tillföra ordentligt med kraft till våra nätverk.

I ett uppdrag som presenterats av Havs- och vattenmyndigheten har man pekat ut vilka som är de lämpligaste områdena och vilken potential som finns för utbyggnad i dessa områden. Detta är ett arbete som vi tar vidare. Försvarets intressen i detta är såklart viktiga, och försvaret har också en särställning när det handlar om miljöprövningstillstånd. Men vi arbetar naturligtvis vidare för att säkra en hållbar utbyggnad.


Anf. 92 Markus Selin (S)

Herr talman! Jag har en fråga till miljö- och klimatminister Isabella Lövin. Då hon är inne på sina sista dagar som språkrör och statsråd vill jag inleda med att rikta ett stort tack till henne för gott arbete och samarbete. Isabella Lövins insatser har gjort skillnad. Stort tack!

Herr talman! Nu kommer jag till min fråga. För att minska koldioxidutsläppen och stärka svensk konkurrenskraft ställer svensk industri om. Genom att elektrifiera mer skapar vi högteknologiska jobb, grön omställning och hållbar utveckling. Ett exempel är batterifabriken Northvolt. Vilka satsningar i regeringens budgetar skulle Isabella Lövin vilja lyfta fram som viktiga i denna omställning?


Anf. 93 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Tack, Markus Selin, för frågan och för de vänliga orden!

Jag skulle i budgetpropositionen för 2021 vilja lyfta fram breddningen av Industriklivet. Förutom att vi ger möjligheter till de verksamheter som behöver göra tekniksprång för att gå från fossilberoende och processrelaterade utsläpp gör vi en bredare ansats för att kunna minska utsläppen, där till exempel hållbar batteriproduktion, vätgasproduktion, plastreturraffinaderier och cirkulär ekonomi är sådant som skulle kunna få stöd för pilotanläggningar. Det tror jag är oerhört viktigt i den här omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ger också pengar för att modernisera testbäddar för bioraffinaderier i Sverige, så att vi verkligen kan gå i framkant när det gäller innovationer på det området. Det är jag väldigt positiv till.


Anf. 94 Helena Antoni (M)

Herr talman! Sverige är EU:s ledande gruv- och mineralnation. Så har det i alla fall låtit väldigt länge. Det har varit en tydlig politisk målsättning.

Nu ser vi dock tecken på att Sverige halkar efter i mätningarna. Den kanadensiska tankesmedjan Fraser Institute rankar nu både Irland och Finland högre än Sverige. Det finns ingen anledning att sticka under stol med att gruvor påverkar närmiljön, men man kan också konstatera att mineraler behövs för klimatomställningen. Man måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Metaller som järn, koppar, silver, kobolt med flera behövs alla för att producera moderna tekniker som driver på klimatomställningen.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Isabella Lövin om hon helt enkelt delar min uppfattning att metaller från den svenska gruvnäringen behövs för klimatomställningen.


Anf. 95 Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)

Herr talman! Tack, Helena Antoni, för en viktig fråga! Det är mycket riktigt så att vi kommer att behöva mineraler. Det finns en ökad efterfrågan på inte minst sällsynta jordartsmetaller för elektrifieringen av samhället. Där kommer vi att behöva dem för batterier, för elbilar och också för lagring av energi i ett förnybart energisystem.

Det är spännande att se den utveckling där bland andra LKAB har identifierat att det i de befintliga slagghögarna, som hittills har betraktats som avfall från gruvindustrin, finns avsevärda mängder sällsynta jordartsmetaller som kommer att kunna fylla ganska avsevärda behov inom EU. Dessa behov kommer man att kunna fylla genom att bara utnyttja slaggtillgångarna.

Här kommer vi att gå vidare med en handlingsplan för cirkulär ekonomi, där man ska titta specifikt på hur man ska kunna återanvända ämnen från slagg och gruvavfall men också från skrot och elektronik, där alldeles för lite återanvänds i dag.


Anf. 96 Mikael Strandman (SD)

Herr talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, är en så kallad beredskapsmyndighet. Med beredskapsmyndighet avses en myndighet vars verksamhet har stor betydelse för totalförsvaret. MSB ska hjälpa den offentliga sektorn, privata företag, föreningar och allmänhet med information vid en krishändelse. Det är med andra ord dit folk vänder sig vid en katastrof.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En nyligen publicerad undersökning från Demoskop visar att mindre än en tredjedel av folket har förtroende för myndigheten. Orsakerna till detta är naturligtvis flera, men den generella bilden är att myndigheten hittills inte har klarat av att hantera krishändelser särskilt bra, vare sig skogsbränderna eller coronapandemin. Att ha en generaldirektör som inte mindre än tre gånger under hösten har åkt till Las Palmas har inte gjort saken bättre.

Att folket inte litar på den myndighet de ska vända sig till vid en katastrof är mycket oroande. Har ministern någon plan för hur myndigheten ska få tillbaka förtroendet från medborgarna?


Anf. 97 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Generellt sett är ju förtroendet för myndigheter i Sverige högt. Det är naturligtvis något som vi ska slå vakt om. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap är också en myndighet som har exceptionellt svåra arbetsuppgifter i och med att det är de som ska kliva in vid en kris.

Det är otroligt mycket viktig information som man kan få från den myndigheten och också från många andra myndigheter. Just i den pandemikris som vi befinner oss i i dag finns mycket information hos Myndigheten för samhällsinformation och beredskap. Det finns också mycket viktig information på Folkhälsomyndighetens hemsida, på 1177 och på regionala och kommunala sidor. Det finns alltså en mängd myndigheter som allmänheten kan vända sig till för att få den information som är nödvändig genom krisen.


Anf. 98 Malin Höglund (M)

Herr talman! Min fråga går till socialminister Lena Hallengren.

Jag blev i förra veckan kontaktad av ett flertal restaurangägare på Idre fjäll och i Mora. Restaurangerna i Dalarna och i övriga Sverige går på knäna. Gäster som besöker dem önskar sitta lite längre än till klockan 20 i de säkra miljöer som krögarna möjliggör.

Inför förra helgen hade de satt stort hopp till att kunna ha öppet längre än till klockan 20.00, men i stället förlängdes beslutet till den 24 januari, och i dag kom besked om att det förlängs till den 7 februari. Det är med kort varsel som dessa beslut tas för restaurangägare, som har en personalplanering att ta hänsyn till, och även de fackliga organisationerna.

Min fråga till socialminister Lena Hallengren är om hon är villig att vidta åtgärder så att företagen inte går i konkurs.


Anf. 99 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Jag behöver inte upplysa någon här i kammaren eller någon som lyssnar om att vi är mitt i en pandemi och att vi behöver vidta åtgärder inte bara en gång utan kanske förlänga dem och justera dem. Det är vad vi gör i det här läget.

Nu handlade väl frågan om att vidta åtgärder. Finansministern har ju tidigare här redogjort för vilka stöd som finns, inte specifikt riktat enbart till restaurangnäringen, men det är den näringen som i princip toppar de olika stöd som ändå fördelas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Låt mig säga något om detta med framförhållning. Regeringen har i dag haft presskonferens och varit tydlig och sagt att vi räknar med att kunna göra helhetsbedömningar av läget varannan vecka för att kunna veta om vi behöver justera eller förändra något eller vidta nya åtgärder. Det är detta man kan vänta sig när vi befinner oss i den största krisen i modern tid. Det är inte bara restaurangnäringen som vill ha framförhållning, utan det är många branscher och aktörer som skulle önska det, men pandemin bjuder inte alltid på det.


Anf. 100 Dennis Dioukarev (SD)

Herr talman! Pandemilagen ger regeringen långtgående möjligheter att göra inskränkningar i näringsfriheten genom att stänga restauranger, gallerior och köpcentrum. Med anledning av det har regeringen aviserat ett så kallat nedstängningsstöd, som ska kompensera företagen fullt ut för fasta kostnader i händelse av nedstängning. Det är ett välkommet besked, men frågan är om stödet kommer att omfatta personalkostnader, som normalt sett är den största budgetposten i ett företags verksamhet. Det går såklart att permittera personal i stället, men det blir lite märkligt att göra det om arbetsplatsen är stängd. Om man förbjuds att gå till jobbet, vilka kunder är det då man ska klippa eller vilka gäster är det då man ska servera den resterande delen av tiden? Och när kommer stödet? Det är berättigade frågor som företagen nu ställer.

Kommer nedstängningsstödet att omfatta personalkostnader? Det är min fråga till finansministern.


Anf. 101 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Om vi genomför en mer omfattande nedstängning ska det givetvis också finnas ett särskilt stöd för det.

Sedan tidigare har vi de mycket omfattande stöden, bland annat med möjlighet till korttidspermittering på 80 procent. Det gäller givetvis också företag som stängs ned. Därutöver har de möjlighet att få 90 procent av sina fasta kostnader täckta.

De diskussioner som vi för med EU-kommissionen med anledning av det nya nedstängningsstödet är inte färdiga. Men vi kommer att gå fram med förslaget att man ska kunna få stöd till 100 procent. Vi får se om vi når hela vägen fram i EU-kommissionen, så vi får återkomma om det. Men det är regeringens ambition. Hur stödet exakt kommer att utformas återkommer vi till efter diskussionen med kommissionen.

Men som jag har sagt under hela denna period: Vi är alltid öppna för att diskutera om vi ska justera eller förändra några åtgärder. Jag är givetvis beredd att diskutera det med andra partier.


Anf. 102 Boriana Åberg (M)

Herr talman! I januariöverenskommelsen mellan regeringen, Centern och Liberalerna står att ett jobb är den viktigaste förutsättningen för egen försörjning och etablering i samhället. Genom minskade klyftor och ökad sysselsättning ges alla människor oavsett bakgrund möjlighet att lyckas i livet. Arbetslinjen gäller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför frågar jag finansminister Magdalena Andersson: Vilka åtgärder har regeringen vidtagit, och vilka åtgärder avser regeringen att vidta framgent för att främja arbetslinjen?


Anf. 103 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! Att människor arbetar är en viktig förutsättning för individens försörjning och möjlighet att fatta egna, självständiga beslut om hur man vill leva sitt liv. Det är givetvis också viktigt för att samhället ska fungera och för att vi ska få skatteintäkter så att vi kan ha den välfärd vi har i Sverige.

Jag har ett glädjande besked till Boriana Åberg, och det är att sysselsättningsgraden även i denna kris är hög. Andelen av befolkningen som är sysselsatt är faktiskt högre nu än när Moderaterna styrde Sverige och lämnade över till Stefan Löfven.

Vi fortsätter givetvis att jobba med att ännu fler ska komma i arbete och för att människor snabbt ska kunna återgå i sysselsättning efter krisen. Det handlar om att göra människor anställbara, och då är utbildningsinsatser något av det viktigaste. Det är också viktigt att vara ute på arbetsmarknaden, och här har regeringen vidtagit många åtgärder för att fler utrikes födda kvinnor ska komma ut på arbetsmarknaden.


Anf. 104 Eric Westroth (SD)

Herr talman! Regeringen har beslutat att förlänga stödet vid korttidsarbete, eller korttidspermittering som finansministern kallar det, under första halvåret 2021. Gott så. Dock planeras lagen inte att träda i kraft förrän den 15 februari.

Tillväxtverket, som hanterar företagens ansökningar om stöd för korttidsarbete, har meddelat att de inte kommer att erbjuda möjligheten att skicka in ansökningar förrän riksdagen har beslutat om den nya lagen. Dessutom bedömer man att man först fem till åtta veckor därefter kan ta emot ansökningarna. Förmodligen kommer utbetalningarna av beviljat stöd att dröja ytterligare några veckor, vilket ger ännu större påfrestningar på likviditeten hos redan hårt pressade företag.

Därför vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson: Hade inte beslutet om fortsatt stöd vid korttidsarbete kunnat behandlas mer skyndsamt? Då man förmodligen kan förvänta sig en anstormning av ansökningar, varför gav man inte Tillväxtverket i uppdrag att redan innan riksdagsbeslutet ta emot preliminära ansökningar och på så sätt kunna förbereda granskningen av dessa?


Anf. 105 Finansminister Magdalena Andersson (S)

Herr talman! De långa handläggningstiderna på Tillväxtverket är ett stort problem. Det här är ett helt nytt stöd som inte tidigare har funnits, och det är en väldigt stor arbetsuppgift för Tillväxtverket.

Regeringen har på olika sätt försökt hjälpa och stötta. Tillväxtverket har dels kunnat låna in personal från andra myndigheter, också från Regeringskansliet. Därutöver har vi tillskjutit stora resurser för att man ska kunna anställa ny personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är som sagt ett stöd som inte har funnits förut, och det är mycket stora belopp som ska betalas ut. Därför jobbar man fortfarande med att handlägga de ansökningar som kommit in tidigare.

Regeringen är medveten om detta problem, och det är bland annat en av anledningarna till att antalet månader som man kan få skatteanstånd har fördubblats. Det innebär att företag i början av februari kan få tillbaka tre månaders inbetald skatt på sitt skattekonto. På så sätt ska företagen kunna klara likviditeten fram tills att korttidspermitteringsstöden betalas ut.


Anf. 106 Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Herr talman! Min husläkare doktor Pema informerade mig i går med blandad oro och irritation i rösten om vaccinationsläget. De har goda möjligheter att köra för fullt. Lokalerna är i ordning, och personalen finns. Det som dessvärre inte finns är vaccin. De tilldelades 6 doser per 1 000 listade patienter denna vecka, och 5 doser per 1 000 patienter nästa vecka.

Matematiken säger att vi får vaccinera i 200 veckor innan vi är i hamn. Det duger inte på långa vägar. Det går till exempel inte att säga till den som gärna vill försöka bli gravid att hon ska vänta till efter vaccineringen, men, just det, det kan ta fyra år.

Med fråga till statsrådet Hallengren med anledning av detta är: När kommer den stora laddningen som gör att doktor Pema och hans lag tillsammans med alla andra som ska vaccinera kan göra det för fullt, och vi kan få se ljuset i tunneln?


Anf. 107 Socialminister Lena Hallengren (S)

Herr talman! Vad bra att vi avslutar frågestunden med ett klargörande som jag måste säga att jag är lite förvånad över att jag behöver göra i kammaren.

Vi använder allt vaccin som kommer till Sverige. Jag vet inte vilken region Ann-Sofie Lifvenhage bor i, men varje region har en plan för hur man arbetar och får ut vaccinet. Först ut är de som bor på särskilda boenden, personalen där, de som har hemtjänst och de som bor med någon som har hemtjänst. Därefter är det vårdpersonal, andra i riskgrupp och personer med LSS. Från och med april och fram till sommaren ska resten av befolkningen, som alltså är under 70 och inte i riskgrupp, kunna vaccinera sig.

Vi får mer och mer vaccin, och så fort vaccinet kommer till Sverige använder vi det. Vi får vår andel precis andra EU-länder, och från början av april kan vi ha så mycket som en halv miljon doser i veckan.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Finansminister Magdalena Andersson (S)
  • Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP)
  • Socialminister Lena Hallengren (S)
  • Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Finansminister Magdalena Andersson (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.