Frågestund

Frågestund 11 mars 2021
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenJessica Rosencrantz (M)
  2. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  3. Hoppa till i videospelarenJessica Rosencrantz (M)
  4. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  5. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  7. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  9. Hoppa till i videospelarenLinda Modig (C)
  10. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  11. Hoppa till i videospelarenLinda Modig (C)
  12. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  13. Hoppa till i videospelarenYasmine Posio (V)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Olsson Fridh (MP)
  15. Hoppa till i videospelarenYasmine Posio (V)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Olsson Fridh (MP)
  17. Hoppa till i videospelarenMikael Oscarsson (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  19. Hoppa till i videospelarenMikael Oscarsson (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  21. Hoppa till i videospelarenMaria Nilsson (L)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Olsson Fridh (MP)
  23. Hoppa till i videospelarenMaria Nilsson (L)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Olsson Fridh (MP)
  25. Hoppa till i videospelarenIda Karkiainen (S)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Hallberg (S)
  27. Hoppa till i videospelarenIda Karkiainen (S)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Hallberg (S)
  29. Hoppa till i videospelarenCamilla Hansén (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Olsson Fridh (MP)
  31. Hoppa till i videospelarenCamilla Hansén (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Olsson Fridh (MP)
  33. Hoppa till i videospelarenMagdalena Schröder (M)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Olsson Fridh (MP)
  35. Hoppa till i videospelarenMagdalena Schröder (M)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Olsson Fridh (MP)
  37. Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
  38. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  39. Hoppa till i videospelarenAngelika Bengtsson (SD)
  40. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  41. Hoppa till i videospelarenCatarina Deremar (C)
  42. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  43. Hoppa till i videospelarenCatarina Deremar (C)
  44. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  45. Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
  46. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  47. Hoppa till i videospelarenJens Holm (V)
  48. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  49. Hoppa till i videospelarenChristian Carlsson (KD)
  50. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  51. Hoppa till i videospelarenChristian Carlsson (KD)
  52. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  53. Hoppa till i videospelarenPer-Arne Håkansson (S)
  54. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Hallberg (S)
  55. Hoppa till i videospelarenPer-Arne Håkansson (S)
  56. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Hallberg (S)
  57. Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
  58. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  59. Hoppa till i videospelarenBoriana Åberg (M)
  60. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  61. Hoppa till i videospelarenMats Nordberg (SD)
  62. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Olsson Fridh (MP)
  63. Hoppa till i videospelarenMats Nordberg (SD)
  64. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Olsson Fridh (MP)
  65. Hoppa till i videospelarenHanna Gunnarsson (V)
  66. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  67. Hoppa till i videospelarenHanna Gunnarsson (V)
  68. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  69. Hoppa till i videospelarenHans Eklind (KD)
  70. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  71. Hoppa till i videospelarenHans Eklind (KD)
  72. Hoppa till i videospelarenMiljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  73. Hoppa till i videospelarenMarkus Wiechel (SD)
  74. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Hallberg (S)
  75. Hoppa till i videospelarenMarkus Wiechel (SD)
  76. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Hallberg (S)
  77. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  78. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  79. Hoppa till i videospelarenAron Emilsson (SD)
  80. Hoppa till i videospelarenKultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  81. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  82. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Hallberg (S)
  83. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  84. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Anna Hallberg (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 84

Anf. 36 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Sverige ska bli klimatneutralt, men vi ska också bidra till att minska utsläppen globalt. Ju mer fossilfritt stål, skogsprodukter, el och mineral som Sverige kan exportera, desto mer minskar utsläppen globalt. Kort och gott: Svensk export kan bidra till att minska världens klimatutsläpp. Därför vill Moderaterna se ett nytt klimatmål för att styra mot och maximera klimatnyttan av svensk export.

På miljö- och jordbruksutskottets sammanträde i dag lade vi fram ett förslag om att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram ett mål just för svensk exports klimatpåverkan. Vi vill också att Naturvårdsverket ska beräkna den globala klimatpåverkan av exporten på samma sätt som man i dag gör för konsumtionen och för utsläpp här i Sverige. Kunskap om exportens klimatbidrag och ett mål kan bli en styråra i vår klimatpolitik, så att vi gör rätt saker.

Min fråga till Per Bolund är: Är regeringen beredd att ge detta uppdrag till Miljömålsberedningen?


Anf. 37 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack, Jessica Rosencrantz, för frågan! Vi har anledning att vara stolta över att vi ofta har klimatsmarta industriprocesser och att vi har en industri som har investerat och som bygger nya tekniska lösningar som vi nu ser att världens länder är väldigt intresserade av. Det var med ganska stor stolthet som jag noterade att Ursula von der Leyen i sitt tal om State of the European Union lyfte fram ett enda exempel på industriinvesteringar, och det var Hybritprojektet i Sverige. Det visar någonstans hur långt fram Sverige ligger.

Självklart ska vi också vara stolta över att vi hjälper andra länder att nå sina klimatmål. Detta är något som vi vet att Miljömålsberedningen redan arbetar med. De tittar på konsumtionsbaserade utsläpp men också på vilken effekt svensk export har. Jag skulle alltså säga att det uppdraget redan är lagt på Miljömålsberedningen.

I Miljömålsberedningen har alla riksdagspartier, inklusive Moderaterna, en plats. Och ledamöterna har där full frihet att själva spela in idéer och förslag i Miljömålsberedningens arbete.


Anf. 38 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Uppdraget till Miljömålsberedningen är att man ska undersöka möjligheten att införa ett mål för de konsumtionsbaserade utsläppen. Därutöver kan man titta på exporten, som det står.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Då är min väldigt tydliga fråga till statsrådet: Uppfattar statsrådet att det redan i dag är inom Miljömålsberedningens mandat att föreslå ett mål för klimatnyttan av svensk export? Är man beredd att ge ett tilläggsdirektiv om det inte ligger inom mandatet för Miljömålsberedningen?


Anf. 39 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Miljömålsberedningen har ett ganska fritt och öppet mandat. De har också i bred politisk samsyn kommit med väldigt viktiga medskick. Jag tänker till exempel på den havsutredning som nu kom med förslaget om att vi ska ha en havsmiljölag. Jag ser fram emot att ta det beslutet vidare.

Jag anser att Miljömålsberedningen har alla möjligheter att titta både på konsumtionsbaserade utsläpp och på exportens betydelse och vilken roll den kan spela i att minska Sveriges fotavtryck men också andra länders fotavtryck.


Anf. 40 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Vi har under en längre tid kunnat ta del av nyheter om hot och våld mot tågpersonal. Situationen har blivit så allvarlig att SJ överväger att över huvud taget inte låta tåg stanna i Kumla på grund av omfattande hot och våld på just den sträckan.

Från regeringens sida kan man såklart säga: Det har alltid varit så att tåget inte stannar i Kumla. Det är en gammal svensk tradition. Eller så kan man säga som det är: Detta är till stora delar ett invandringsrelaterat nytt problem i vårt land. Det är samma typ av motsättningar som utspelar sig när det gäller polis, ambulanspersonal, socialtjänstpersonal och andra företrädare för det offentliga Sverige.

Min fråga till statsrådet Per Bolund är om han anser att det över huvud taget finns en gräns för hur omfattande invandringsrelaterade problem Sverige kan acceptera. Hur omfattande problem kan Sverige acceptera innan Miljöpartiet och regeringen slår in på en restriktiv och ansvarstagande linje utifrån Sveriges och svenska folkets perspektiv?


Anf. 41 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Självklart är det oacceptabelt med hot och våld mot tjänstemän, oavsett vilken verksamhet det är. Det kan vara blåljuspersonal eller tågpersonal på SJ eller personal i andra sammanhang. Självklart ska den typen av hot och våld motarbetas. Det är också anledningen till att vi har ett väldigt aktivt arbete med att skärpa lagstiftningen när det gäller till exempel hot mot blåljuspersonal, men det handlar också om att stärka rättsväsendet och polisen. Där har vi ett högt satt mål om att ha 10 000 fler polisanställda just för att kunna ingripa mer resolut mot alla former av brottslighet.

Däremot är regeringens och även min linje att vi ska motverka all brottslighet och inte specificera om det är brott som begås av människor som är födda i Sverige eller brott som begås av människor som inte är födda i Sverige. Det är inte det väsentliga. Självklart ska all brottslighet beivras oavsett vem som har begått brotten.


Anf. 42 Adam Marttinen (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är just detta som är problemet. Man är relativt välvilligt inställd till att bekämpa symtomen på problemen men inte själva grundorsaken, nämligen att vi har haft en ansvarslös migration som har skapat enormt utanförskap i vårt land. Kriminaliteten gror och fortsätter gro under tiden som Miljöpartiet och regeringen liberaliserar migrationspolitiken ytterligare.

Min fråga är om det över huvud taget finns någon gräns. Finns det en gräns för när Miljöpartiet och regeringen kan börja tänka om när det gäller migrationspolitiken i Sverige?


Anf. 43 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Den frågan tycker jag är fullständigt fel ställd och dessutom ganska häpnadsväckande. Det som det borde finnas en gräns för är ju sådana generaliseringar som Adam Marttinen och Sverigedemokraterna gör. Man drar alla människor med en viss bakgrund över en kam och hävdar att det bara är människors bakgrund som är orsaken till kriminalitet. Adam Marttinen och Sverigedemokraterna bör minnas att det är en ytterst liten bråkdel av människor med utländsk bakgrund som någonsin förekommer i brottsliga sammanhang.

Varför ger Adam Marttinen och Sverigedemokraterna sig själva rätten att dra alla dessa människor över en kam?


Anf. 44 Linda Modig (C)

Fru talman! Trots att det har gått 21 år sedan riksdagen beslutade att Sverige skulle ratificera ramkonventionen om skydd av nationella minoriteter känner enligt en färsk undersökning bara var fjärde svensk till att judar, romer, sverigefinnar, samer och vi tornedalingar är erkända som nationella minoriteter.

Demokrati, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och skydd för minoriteter kan aldrig tas för givna - inte i Sverige, inte i Europa och inte i världen. Minoriteters rätt till skydd måste ständigt försvaras och upprätthållas.

Som statsrådet väl känner till är den språkbytesprocess som gör att många minoritetsspråkiga varken kan förstå eller tala sitt minoritetsspråk obönhörlig. Därför anser Centerpartiet att insatser som revitaliserar minoritetsspråken är fullständigt avgörande och mycket brådskande.

Min fråga till Amanda Lind är därför: När avser regeringen att återkomma med förslag på inrättande av språkcentrum för meänkieli i Övertorneå?


Anf. 45 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Tack, Linda Modig, för frågan! Jag vill börja med att säga att jag delar synen på att språkrevitaliseringsprocessen är en väldigt allvarlig fråga som vi behöver ta på stort allvar. Både Sveriges riksdag och regering har ett ansvar för våra nationella minoriteter och minoritetsspråken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är också därför som regeringen har höjt ambitionen i minoritetspolitiken. Det finns förslag på hur vi skulle kunna utveckla språkcentrum för alla nationella minoritetsspråk, och de förslagen har varit ute på remiss. Vi har också tagit fram förslag på handlingsprogram för de nationella minoritetsspråken. Dessa är ute på remiss just nu.

Jag ser framför mig att vi kommer att ha ett bra och samlat underlag för vilka steg som vi ska kunna ta framöver för att stärka de nationella minoritetsspråken. Det är ytterst en fråga om mänskliga rättigheter.


Anf. 46 Linda Modig (C)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Precis som regeringens egen utredning har konstaterat måste vi göra ett omtag i minoritetsarbetet. Vi måste ha mindre byråkrati, mer verkstad och en högre växel i det minoritetspolitiska arbetet.

Det är positivt att regeringen vidtar många åtgärder, inte minst när det gäller de sannings- och försoningskommissioner som finns. Det är som förre landshövdingen i Norrbotten Ragnar Lassinantti brukade säga: Den person som inte kan sin historia riskerar att gå vilse.

De flesta av oss är ändå besjälade av framtiden, eftersom det är där resten av våra liv ska utspela sig. Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet att vidta?


Anf. 47 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! En konkret åtgärd som är väldigt viktig och som Linda Modig är inne på är tillsättandet av en sannings- och försoningskommission när det gäller tornedalingar, kväner och lantalaiset. Vi har också tillskjutit medel i år för att stärka de nationella minoritetsbiblioteken, något som är en viktig pusselbit i hur vi kan jobba med att stärka minoritetsspråken.

Förslag på handlingsprogram är som sagt ute på remiss, och vi har förslagen på språkcentrum. Jag ser fram emot att jobba vidare med Centerpartiet i dessa frågor.


Anf. 48 Yasmine Posio (V)

Fru talman! Pandemin slår hårt. Redan har över 2 ½ miljon människor dött av själva viruset, och ytterligare över 2 ½ miljon människor har dött av samhällenas hantering av pandemin.

De sistnämnda bor till större delen i världens fattigaste länder. Inte nog med att fler har dött av svält, brist på vård och graviditeter - mäns våld, även sexuellt, mot kvinnor och barn har ökat i isoleringen. Färre barn får utbildning. Den ökade fattigdomen har lett till fler barnäktenskap och barngraviditeter. MR-aktivister, journalister och politiker har fängslat och till och med torterats och dödats i pandemins namn.

Vår internationella solidaritet behövs mer än någonsin förr. Då räcker det inte att flytta runt pengar inom biståndsbudgeten, utan mer måste till. När avser statsrådet Per Olsson Fridh att införa ett additionellt bistånd för att visa att Sverige även under en pandemi står i solidaritet med världens befolkning?


Anf. 49 Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Yasmine Posio, för frågan!

Mycket riktigt har covid-19-pandemin inneburit ett mycket, mycket svårt år för världen, inte bara inom hälsofrågorna. Det har också inneburit en ökad rättighetskris och en ökad socioekonomisk kris där hittills över 50 miljoner människor har tryckts ut i extrem fattigdom. Våld mot kvinnor har ökat, och riksdagsledamoten nämner fler saker som är en direkt konsekvens av att pandemin nu sprider sig över världen.

I det svåra läget har pandemin också drabbat OECD:s medlemsländer hårt. Som en effekt av detta har väldigt många länder nu aviserat neddragningar i sitt bistånd och utvecklingssamarbete. De blickar inåt i stället för att blicka utåt.

Det gör inte Sverige. Vi har stått upp för vårt enprocentsmål, och vi har möjliggjort för Sverige att även fortsättningsvis vara solidariskt med resten av världen. Med en svensk ekonomi som trots allt går lite bättre ökar också svenskt bistånd, och det gör att vi mitt i pandemin kan fortsätta att vara solidariska med världens fattiga.


Anf. 50 Yasmine Posio (V)

Fru talman! Inga extra medel till att få bukt med pandemin, alltså. Då är det ju ännu viktigare att regeringen stöttar förslag som gör att vi kan få mer för pengarna.

Ett sådant förslag är att under pandemin tillfälligt häva patentet så att fler aktörer kan massproducera vaccin till ett lägre pris. Det kostar ingenting men gör att vi kan få fram det antal doser som behövs så att inte bara den rika delen av världen vaccineras.

Kommer statsrådet Per Olsson Fridh att trycka på för att vi snabbt ska få vaccin som räcker för hela världens befolkning?


Anf. 51 Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

Fru talman! Tack för denna uppföljningsfråga!

Med ett enprocentsmål och en växande svensk bni blir det också extra medel i det svenska biståndet liksom extra medel till att stötta dem som drabbas av konsekvenserna av pandemin.

Sverige har gått in i den globala mekanismen Covax. Vi har tillsammans med EU:s medlemsländer i EU tillsammans stått för 2,2 miljarder euro för att få ut vaccin också i de fattigaste länderna, en utrullning som vi nu ser hända där 300 000 doser levereras före halvårsskiftet. Det skapar stor nytta och resultat här och nu för smittspridningen.


Anf. 52 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Läget gällande förvaring av kärnbränsle är kritiskt. Mellanlagret i Oskarshamn är fullt om två och ett halvt år. Senast i sommar krävs ett beslut av regeringen att påbörja byggnation av slutförvar i Forsmark, annars blir det förödande konsekvenser då kärnkraften behöver stänga ned om ett par år.

I dag har försvarsutskottet haft möte med expertmyndigheter och berörda kommuner. Då säger man att regeringen behöver fyra yttranden för att fatta beslut. Strålsäkerhetsmyndigheten säger att de tillstyrker ansökan. Även Oskarshamn säger ja, liksom Östhammars kommun. Mark- och miljödomstolen har tillstyrkt alla delar utom kopparkapseln, där man kräver att SKB lämnar kompletterande dokumentation till regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag har ett glädjande besked: Det kom alldeles nyss ett pressmeddelande från SKB och framför allt från Strålsäkerhetsmyndigheten, där man säger att man ger grönt ljus till det sättet.

Frågan är därför: När kommer beskedet från regeringen?


Anf. 53 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack, Mikael Oscarsson, för en otroligt viktig fråga! Det här är ju ett av de största miljöbesluten som fattas under vår generation och kanske många generationer. Det handlar om slutförvar av ett av de farligaste ämnen som mänskligheten känner till. Det är också ett beslut som bryggar över 100 000 eller kanske till med hundratusentals år, och beslutet behöver därför tas på det allvar som frågan förtjänar.

Det är kanske den största miljöprövningen som ska göras i Sveriges historia. Där har vi som sagt haft en ganska lång process. Myndigheter har gjort sina bedömningar, och domstolarna har haft sina processer. Det har också kommit synpunkter på att man behöver fördjupa kunskapsunderlaget och få mer information. Under resans gång kommer det löpande mer information, till exempel nu i form av den här rapporten från Strålsäkerhetsmyndigheten.

Vi kommer att fortsätta att följa frågan. Det pågår fortfarande en del processer, till exempel Esbosamråd med angränsande länder, och vi kommer såklart att ta in all information i den takt som den kommer.


Anf. 54 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Det viktiga budskapet i dag från berörda myndigheter är att nu finns alla besked. Nu finns alla underlag. Då är frågan som jag tror att både kammaren, svenska folket och industrin ställer sig: Vem tänker statsrådet lyssna till om han inte lyssnar på regeringens egna expertmyndigheter? Vad är det mer som krävs?

Kom också ihåg de här kommunalråden och kommunstyrelsens ordförande som vädjar och vill ha en tidsplan. När kommer tidsplanen? När kommer beskedet?


Anf. 55 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Det här är en fråga som regeringen prioriterar och tar på det allvar som den förtjänar. Men det finns ett skäl till att lagstiftningen har sagt att det är regeringen som avgör den här frågan. Annars skulle frågan ha avgjorts på myndighetsnivå.

Detta gör att regeringen ska göra en samlad genomgång av det material som samlats in - ett väldigt omfattande material.

Vi kommer självklart att ta del av Strålskyddsmyndighetens rapport. Men den kom som sagt i dag, så regeringen har av naturliga skäl inte hunnit ta ställning till den än.

Det pågår som sagt också ett Esbosamråd.

Jag oroas lite grann av Kristdemokraternas inställning att man ska fatta beslut innan man ens har fått underlag från myndigheterna.


Anf. 56 Maria Nilsson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Sverige har länge varit en av världens främsta biståndsgivare till Belarus, framför allt fokuserat på demokratistöd till ett oberoende civilsamhälle. Men svenskt bistånd har också gått till statliga aktörer under årens lopp, något som till exempel organisationen Östgruppen varit mycket negativ till. Ett exempel på detta är Raoul Wallenberg Institute i Lunds samarbete med det statliga belarusiska universitetet BSU.

Efter övergreppen och våldet i samband med valet beslutade den dåvarande biståndsministern att frysa ett antal pågående insatser där statliga aktörer var involverade. Det var ett mycket bra beslut, men frågan jag vill ställa till statsrådet är följande:

Mot bakgrund av alla problematiska biståndsinsatser som förekommit, hur säkerställer ni att de begångna misstagen inte upprepas?


Anf. 57 Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

Fru talman! Tack, Maria Nilsson, för frågan!

Bristerna i Belarus vad avser respekt för mänskliga rättigheter och demokrati är sedan länge väldigt allvarliga och väl kända. Ändå har situationen kraftigt försämrats sedan valet. Samtidigt ser vi i Belarus en mycket modig befolkning som trotsar en repressiv regim och fortsätter protestera och kämpa för en bättre morgondag.

Biståndet till Belarus syftar ju till att stödja dessa gruppers förutsättningar att befria sig från förtryck och skapa ett annat Belarus. I det arbetet har det tidigare ansetts - och anses det delvis fortfarande - vara viktigt att vi kan samarbeta med vissa delar av det offentliga Belarus där det finns möjligheter till förändring. Men efter valet konstaterade vi att de förutsättningarna har förändrats. Därför har också flera projekt avbrutits.

Det som gäller nu är att vi fortsätter bevaka situationen och föra dialog med människor på marken.


Anf. 58 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret på min fråga! Jag delar naturligtvis statsrådets analys av situationen i Belarus.

Det kan ju inte uteslutas, även om vi alla hoppas på en annan utveckling, att Lukasjenko med stöd av Vladimir Putin kan sitta kvar som illegitim president ytterligare ett antal år. Jag hoppas verkligen att statsrådet stämmer in i ställningstagandet att det då vore ytterst olämpligt att återuppta finansiering av projekt som kan kopplas till statliga aktörer.


Anf. 59 Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

Fru talman! Ja, svenskt bistånd syftar inte till och ska inte direkt gå till stödjande insatser som stärker förtryckande och repressiva regimer som den i Belarus.


Anf. 60 Ida Karkiainen (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hallberg.

De gränsrestriktioner som har införts med anledning av coronapandemin har drabbat oss som bor i gränsregionerna väldigt hårt, inte minst dem av oss som arbetspendlar. De har behövt fundera på om de kommer att kunna ta sig till sitt arbete och om de kommer att få någon lön den här månaden. En del har till och med hastigt ordnat tillfälligt boende på ena eller andra sidan gränsen för att vara säkra på att kunna ta sig till jobbet.

De som inte har fått komma till sitt arbete, vem ska ersätta dem? Jag noterar att ersättningsfrågan för dem som arbetspendlar till Norge verkar vara löst, men stora hinder kvarstår för andra. Ett aktuellt exempel är finländare som går en arbetsmarknadsutbildning på Utbildning Nord i Övertorneå och har svårt att ta sig över gränsen till Sverige på grund av 48timmarsregeln.

Min fråga till statsrådet är därför vilka initiativ regeringen har tagit med anledning av de gränsproblem som framför allt arbetspendlare möter.


Anf. 61 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Tack, Ida Karkiainen, för frågan!

Ja, det nordiska samarbetet har ställts inför stora utmaningar det senaste året. Vi har bjudit in våra medborgare och företag att verka och bo vid våra gränser, och de problem som nu har uppstått tror jag ingen har kunnat förutse.

Vad vi har gjort är att föra en otroligt nära dialog med respektive nordisk regering för att lösa problem med gränshinder. Vi har undanröjt över 30 gränshinder, stora som små, men det är ganska många kvar. Framför allt är problematiken när det gäller stora gränshinder kvar, särskilt när det gäller arbetspendling.

Vad vi gör nu är att föra dialog med den finska regeringen. Vi har rett ut de stora frågorna med den norska regeringen de senaste veckorna, och vi fortsätter dialogen med den finska regeringen.

Vad jag också behöver göra som nordisk samarbetsminister är att fortsätta driva det förslag jag haft om att stärka vår dialog innan vi fattar beslut som påverkar våra gränsmedborgare.


Anf. 62 Ida Karkiainen (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det är glädjande att man har den ambitionsnivån och det engagemanget i de här frågorna. Jag tror att det behövs för framtiden.

Mer specifikt, förs det diskussioner om att utarbeta strategier för de nordiska gränssamhällena så att till exempel arbetspendlare inte ska råka lika illa ut som de har gjort nu?


Anf. 63 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Ja, vi har en vision att Norden ska bli världens mest integrerade och hållbara region.

För att nå den visionen behöver vi ha strategier och handlingsplaner. Det finns sådana på plats, men de är för att vara där 2030. Det är för långt fram för att vi ska kunna lösa problemen för våra medborgare här och nu, i vardagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad vi har gjort är att bryta ned strategierna till taktiska samtal om hur vi löser fråga för fråga just nu. Det är det vi håller på med för närvarande, bland annat när det gäller just Finland och gränsen uppe i Tornedalen.


Anf. 64 Camilla Hansén (MP)

Fru talman! På nyheterna häromdagen kunde vi höra att möjligheten att begränsa den globala uppvärmningen till en och en halv grad blir allt mindre.

Utsläppen minskar inte, och världens länder gör inte tillräckligt mycket. Den kommentaren kommer från Markku Rummukainen, Sveriges representant i FN:s klimatpanel. Han berättar också att skillnaden mellan en och en halv grad och två grader i höjning handlar om hundratals miljoner fler människor som påverkas av klimatförändringar.

Nyligen har också Bidens administration beskrivit klimatförändringarna som världens största hot mot mänskligt liv och säkerhet.

Vi vet redan att världens fattiga drabbas hårdast av klimatförändringarna, och vi vet att vi i Sverige och många andra utvecklade länder lever långt över de tillgångar planeten har. Men vi vill ju inte att andra länder i sin utveckling ska slå in på de ohållbara vägar som vi nu måste styra bort från.

Jag undrar vilka insatser Sverige gör inom biståndet för att stötta fattiga länders klimatomställning.


Anf. 65 Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

Fru talman! Tack, Camilla Hansén, för frågan!

Sedan 2014, när Miljöpartiet bildade regering tillsammans med Socialdemokraterna, har det klimatmarkerade biståndet ökat med tre och en halv gång. Då jämför jag åren 2014-2019. Sedan dess har det fortsatt öka - bara mellan 2018 och 2019 ökade klimatbiståndet med 20 procent.

Vi i Sverige är ofta den största givaren per capita till de stora globala fonderna för minskad klimatpåverkan, för klimatanpassning och för att bevara biologisk mångfald och fungerande ekosystem i världen.

Vi är också en stor givare till och stöttare av det som kallas nationally determined contributions, NDC:er, det vill säga de planer som varje land gör för att leva upp till Parisavtalet. Där stöttar vi de allra fattigaste länderna.

Det här gör vi med sikte på de mest utsatta människorna - ofta kvinnor och ofta i småskaligt lantbruk i kustnära samhällen, som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Med dem i fokus kämpar vi för klimatet och mot klimatförändringarna.


Anf. 66 Camilla Hansén (MP)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

I måndags den här veckan var internationella kvinnodagen, så jag skulle vilja uppmärksamma kvinnor i utvecklings- och biståndsarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kvinnor är särskilt utsatta när det gäller klimatförändringar, i konflikter och genom direkt diskriminering.

Statsrådet har blivit utsedd till champion för den globala rörelsen She Decides, som handlar om att flickor och kvinnor ska ha makt över sina kroppar, sina liv och sin framtid. Hur bidrar Sveriges insatser i världen till att nå de målen?


Anf. 67 Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

Fru talman! Ja, jag är väldigt stolt över att ha blivit champion för She Decides.

Vi ser att bara som en konsekvens av covid-19-pandemin har våldet mot kvinnor ökat med nästan en tredjedel globalt sett. Vi ser att tvångsgifte med unga flickor har ökat i takt med att fattigdomen brett ut sig, och vi ser att utträngningseffekterna på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är tydliga världen över när vi nu stänger ned samhällen och brottas med covid-19.

Att i det läget stå upp för en feministisk utvecklingspolitik tycker jag känns väldigt självklart, och det gör mig väldigt stolt.


Anf. 68 Magdalena Schröder (M)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Per Olsson Fridh.

Svensk utrikespolitik ska ta sin utgångspunkt i svenska värderingar och svenska intressen. I svenska intressen ligger exempelvis att upprätthålla den reglerade invandringen och att en person som har fått ett utvisningsbeslut också ska lämna Sverige. Ett nej måste vara ett nej.

Både Migrationsverket och Polismyndigheten pekar på att verkställigheten till ett flertal länder försvåras av att länderna vägrar att ta emot sina egna medborgare. Det är länder som samtidigt också får bistånd från Sverige.

Om ett land genom att inte medverka till att ta emot sina egna medborgare är med och skapar ett växande skuggsamhälle i Sverige, är det också rimligt att Sverige omprövar biståndet till det landet. Jag är övertygad om att de flesta människor anser detta fullt rimligt och att det är konstigt att så inte redan sker. Är regeringen beredd att stoppa biståndet till länder som vägrar att ta emot sina egna medborgare som har blivit utvisade från Sverige?


Anf. 69 Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

Fru talman! Svensk biståndspolitik syftar till att förbättra förutsättningarna för människor som lever i fattigdom och under förtryck. Att dra in stöd till människor som lever i fattigdom, som kämpar med att få ihop sin vardag, få tillgång till skola till sina barn och mat på bordet, för att tvinga länder att ta emot medborgare som inte vill tillbaka, som har sökt asyl och fått avslag, är kontraproduktivt och lönlöst.

Vi behöver möta grundorsakerna till att allt fler människor söker sin flykt i världen. Antalet människor på flykt har dubblerats de senaste tio åren. 80 miljoner människor på den här planeten är nu flyktingar inom sitt lands gränser eller utanför sitt lands gränser. Då måste vi möta grundorsakerna, det vill säga få bort fattigdomen. Att minska stödet som ska gå till att minska fattigdomen är kontraproduktivt, och det kommer regeringen inte att medverka till.


Anf. 70 Magdalena Schröder (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Låt mig säga det uppenbara; det finns givetvis en viss typ av bistånd där korrupta regimer bara hade blivit glada om Sverige slutat dela ut detta. Det gäller exempelvis stöd till människorättsförsvarare och demokratikämpar. Men det är knappast det stödet man ska börja med.

Det måste givetvis ske en prövning i varje fall för att komma fram till vad som är effektivt. Om regeringen vägrar att ens göra den prövningen kan man inte annat än konstatera att regeringen inte ser de stora problem som Sverige har med återvändande.


Anf. 71 Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

Fru talman! Magdalena Schröder går lite vilse i frågan. Det är klart att vi ska ha en ordnad migrationspolitik, och ett nej på en asylansökan innebär att man inte längre ska vara kvar i landet. Men att villkora detta mot andra utsatta människors och fattiga människors möjligheter till försörjning, till kvinnors rätt till utbildning och till säkra aborter i världen är inte särskilt produktivt. Det är tvärtom kontraproduktivt.

Jag är glad att Magdalena Schröder vill värna det viktiga demokratibiståndet, men det långsiktiga stödet till hälsa och utbildning och mot klimatförändringar får vi inte heller glömma bort.


Anf. 72 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! För två veckor sedan valde Göteborgs stad att inte dela ut kommunalt bidrag till studieförbundet Ibn Rushd. Göteborg är därmed den största kommunen som har stoppat utdelning av skattemedel. Detta är på grund av att Ibn Rushd har samarbetat med högst tvivelaktiga aktörer. Till exempel har man lokalt samarbetat med Bellevuemoskén, som länge har förknippats med islamistisk extremism. I Malmö samarbetade studieförbundet bland annat med den islamistiska organisationen Millî Görüs, vars företrädare ofta uttryckt sig rasistiskt.

Ledande terrorforskare och akademiker har även pekat ut Ibn Rushds kopplingar till Muslimska brödraskapet. Regeringen har länge hänvisat till att demokratikrav ska införas, men det är inget vi har sett susen av.

När kommer regeringen att säkerställa att extremister inte tar del av våra skattemedel?


Anf. 73 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Jag tackar Angelika Bengtsson för frågan.

När det kommer till demokrativillkor i bidragsgivningen från staten finns redan sådana i dag. Det handlar inte om att vi ska ta fram något nytt som inte finns, utan det handlar om att det finns en process för att förstärka, förtydliga och skapa långsiktiga förutsättningar för vårt civilsamhälle att verka. Men redan i dag, fru talman, finns möjlighet att med utgångspunkt i de demokrativillkor som redan finns pröva statligt stöd till olika civilsamhällesorganisationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Just när det gäller studieförbunden är det ett annat statsråd som är ansvarig för de frågorna. Men även där har granskningar gjorts, och det sker ett utvecklingsarbete inom Studieförbundssverige. Jag vill vara tydlig i kammaren med att naturligtvis ska inga statliga medel gå till extremism eller verksamheter som vilar på odemokratisk grund.


Anf. 74 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Om det finns demokratikrav på plats i dag, varför kan extremister återkommande ta del av skattemedel?

Regeringens senfärdighet är farlig för vårt land, och det är sorgligt att man inte inser det själv. När kommer regeringen att säkerställa att extremister inte tar del av våra skattemedel?


Anf. 75 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Som Angelika Bengtsson vet sker ett arbete med att införa förtydligade och långsiktiga demokrativillkor. Men för att vi ska införa dem krävs det att de har möjlighet att tillämpas. Det är därför vi tittar på personuppgiftsvillkoren, och vi utreder möjligheten att inrätta en särskild funktion som Säpo har efterfrågat så att vi ska kunna skärpa granskningarna ytterligare.

Men jag vill återigen påminna om att det i dag redan finns demokrativillkor, och Sverigedemokraternas eget ungdomsförbund har tidigare fallit på demokrativillkoret när det gäller bidragsgivning.


Anf. 76 Catarina Deremar (C)

Fru talman! Min fråga är till miljö- och klimatminister Per Bolund, och den handlar om vårt kärnavfall.

Jag har under många år följt min grannkommun Östhammars långvariga och ihärdiga arbete med att vara dels kärnkraftskommun, dels förstudiekommun till hanteringen av utbränt kärnbränsle. Kommunens hela organisation berörs och engageras i denna komplexa fråga, och kommunen behöver få besked. Och Clab är snart fullt, som vi hörde tidigare.

Regeringens egen expertmyndighet, Strålsäkerhetsmyndigheten, har sagt att ansökan uppfyller de krav som lagstiftningen ställer för att fatta beslut. Men ministern verkar inte lika säker, enligt en artikel i UNT i början av mars.

Vilka studier återstår för att regeringen ska kunna fatta i beslut i frågan? Har regeringen för avsikt att fatta beslut under denna mandatperiod?


Anf. 77 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Som jag sa i mitt tidigare inlägg är det här inte vilken fråga som helst. Det här är en fråga som om vi inte sköter den på rätt sätt kan få oerhört långtgående konsekvenser för människors hälsa och för miljön. Det är fråga om ett av de farligaste ämnena som världen känner till, som kan få enormt långtgående konsekvenser över tid. Vidare är det en av de största miljöprövningarna som någonsin har hamnat på regeringens bord. Då är det också självklart att det tar tid att sätta sig in i frågorna och göra en samlad bedömning, som ju är regeringens uppgift.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi får löpande in underlag från våra myndigheter. Senast i dag kom det in en rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten, och den kommer vi självklart att ta med i den samlade prövningen. Jag tror att Catarina Deremar förstår att vi inte kan ta ställning till material innan vi ens har fått det, och när vi har fått det behöver vi tid för att analysera det. Att sätta en exakt tid för hur lång tid granskningen tar går inte att göra i dagsläget.

Vi tar frågan på det allvar den förtjänar. Människor ska känna sig trygga med att den lösning som sedan tas fram faktiskt fungerar.


Anf. 78 Catarina Deremar (C)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Det handlar också om ett engagemang som krävs av både boende och ledning i kommunen i Östhammar för att hantera frågan under så lång tid. Jag anser att den generation som har nyttjat denna energikälla ska också ta ansvar för det utbrända kärnbränslet.

I Finland bygger man samma .


Anf. 79 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! I denna fråga delar vi bedömningen. Det är också detta som ligger till grund för den lagstiftning enligt vilken regeringen ska pröva SKB:s ansökan. Det innebär att den generation som har använt sig av kärnkraften också ska ta ett ansvar för lösningen.

Samtidigt behöver vi göra denna bedömning enligt den lagstiftning som riksdagen har ställt sig bakom. Det är också detta som är regeringens uppgift; det är en stor och angelägen uppgift. Vi måste också säkerställa att svenska folket kan känna sig trygga med att den lösning som kommer faktiskt fungerar även 100 000 år framåt i tiden.


Anf. 80 Jens Holm (V)

Fru talman! I februari framkom det att det tyska energibolaget RWE stämmer Nederländerna på 1,4 miljarder euro för landets framsynta beslut att avveckla sina kolkraftverk. RWE gör detta med stöd av det internationella energistadgefördragets investerarskyddsklausul, även kallad ISDS.

Nu pågår glädjande nog en process inom EU för att ta bort investerarskyddet från det internationella energistadgefördraget. Jag vill fråga miljö och klimatminister Per Bolund om han anser att det är rimligt att fossilbolag kan motverka klimatomställningen genom att stämma stater utanför det ordinarie rättsväsendet. Jag undrar också om regeringen avser att stödja den process som handlar om att reformera energistadgefördraget genom att ta bort investerarskyddet så att bolag inte ska kunna stämma stater utanför det ordinarie rättsväsendet.


Anf. 81 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack, Jens Holm, för en väldigt viktig fråga!

Regeringens ståndpunkt är klar; vi har klarlagt den också när det gäller svensk lagstiftning. Vi vill se över all relevant lagstiftning så att den inte utgör ett hinder för klimatarbetet utan tvärtom möjliggör för Sverige att nå sina klimat- och miljömål. Det gäller nationell lagstiftning, där vi har ett stort arbete, men också den lagstiftning som finns på internationell nivå. Där står regeringen till fullo bakom EU:s ståndpunkt att ECT behöver moderniseras, inte minst när det gäller investeringsskyddet. Vi anser därför att det är naturligt att EU också deltar aktivt i de förhandlingar som nu pågår i syfte att göra ECT till ett modernt avtal som svarar på dagens utmaningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Även när det gäller stöd till fossila bränslen ställer sig regeringen till fullo bakom alla EU:s förslag. Detta inbegriper också att ta bort och fasa ut investeringsskyddet för investeringar i fossila bränslen.


Anf. 82 Jens Holm (V)

Fru talman! Det var ett glädjande besked från klimatministern - detta har inte riktigt varit den svenska linjen tidigare. Det innebär alltså att Sverige driver internationellt att investerarskyddet helt och hållet ska tas bort från ECT, det internationella energifördraget. Det innebär också att den svenska regeringen inte anser att storbolag ska kunna stämma stater, åtminstone inte inom Europa, med hänvisning till ISDS investerarskydd. Är det så?


Anf. 83 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Självklart ser regeringen ett stort värde i att vi får investeringar och att svenska företag kan göra investeringar i andra länder. Och självklart krävs det någon form av skydd för att de investeringarna inte ska riskeras på grund av till exempel rättsosäkerhet.

Vi är dock väldigt tydliga med att vi inte tycker att det är bra att regelverk på internationell nivå kan stoppa omställningen till ett hållbart samhälle. Där står vi helt bakom EU:s strävan att förtydliga i ECT, energistadgefördraget, att stater inte kan låta detta vara en bromskloss i klimatarbetet.


Anf. 84 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Vi måste sätta stopp för bidragsfusket inom studieförbunden. Kristdemokraterna vill ha ett starkt civilsamhälle, men människor här i landet som jobbar hårt och betalar skatt måste också kunna lita på att pengarna går till rätt saker. Det får inte vara så att skattebetalarnas pengar försvinner iväg till kriminella eller till organisationer med islamistiska eller på annat sätt odemokratiska kopplingar.

Min fråga till demokratiminister Amanda Lind är om hon och regeringen är beredda att vidta åtgärder för att ge medborgarna en extern revision och granskning av studieförbundens verksamhet så att vi kan sätta stopp för fusket.


Anf. 85 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Återigen - frågan om studieförbunden ligger inte på mitt bord utan på utbildningsminister Anna Ekströms bord. Men generellt kan jag säga att jag och regeringen när det gäller denna fråga - att statliga medel, eller offentliga medel över huvud taget, inte ska gå till extremistiska eller icke-demokratiska organisationer - helt delar den ambition som Christian Carlsson ger uttryck för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har genomfört olika saker för att stärka arbetet för att motverka denna typ av inslag. Det handlar till exempel om att ge de bidragsgivande myndigheterna och aktörerna stöd att kunna skärpa granskningen. Arbetet med demokrativillkor innebär också att man har tagit fram vägledningar till kommuner och andra aktörer som delar ut stöd, så att de ska få hjälp med att kunna genomföra granskning och dela ut stöd på ett bra sätt.

Men jag vill ändå avsluta med att säga att det är väldigt viktigt att vi ser alla de fantastiska insatser som vårt civilsamhälle och studieförbunden gör och bidrar till. Det gläder mig att Kristdemokraterna vill fortsätta värna detta.


Anf. 86 Christian Carlsson (KD)

Fru talman! Jag är medveten om flera av de åtgärder som regeringen vidtar. Men faktum är att man ännu inte har sagt att man är beredd att ge medborgarna en extern revision och granskning av studieförbunden. Jag tycker att vi ser det uppenbara behovet redan nu, och därför är min fråga om inte ministern och regeringen är beredda att vidta åtgärder för en sådan extern revision och granskning redan nu.


Anf. 87 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Frågorna här i kammaren ska ju ställas med anledning av min tjänsteutövning. Men jag vet att Anna Ekström tar denna fråga på väldigt stort allvar. Folkbildningsrådet har genomfört en egen granskning, och jag vet att man också vidtar åtgärder inom området.

Jag får återigen möjlighet att här i kammaren säga att skattemedel naturligtvis ska gå dit där de hör hemma. Detta gäller oavsett vilken typ av brottslighet det rör sig om. Vi ska fortsätta att ta steg framåt för att stärka detta.


Anf. 88 Per-Arne Håkansson (S)

Fru talman! Jag har en fråga till utrikeshandelsministern. Det handlar om EU:s externa handelspolitik, som ju ses över just nu med sikte på en anpassning till de förändrade förhållanden som råder i den globala handeln.

De senaste åren har handelssystemet präglats av protektionism, med ökade handelskonflikter som följd. Sverige har stått upp för frihandel i en tid då Världshandelsorganisationen lidit av blockeringar och brist på resultat. EU-kommissionens översyn syftar, som jag förstår det, till minskade handelshinder med fokus på just öppen och hållbar handel.

Jag förstår att det finns olika aspekter på detta, men jag vill ändå fråga utrikeshandelsministern hur hon ser på den översyn som EU-kommissionen nu tagit fram.


Anf. 89 Statsrådet Anna Hallberg (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Per-Arne Håkansson, för frågan!

Det är en otroligt viktig översyn som nu görs, även med tanke på att Sverige är ett av världens mest exportberoende länder. Därför har Sverige valt att göra sju tematiska inspel till översynen, många av dem tillsammans med våra likasinnade länder. Vi är totalt åtta länder som har ställt oss bakom detta. Det handlar framför allt om att vi vill se en ökad öppenhet. Vi vill se att handeln bidrar till social och miljömässig hållbarhet. Och vi vill se att vi kan sluta fler frihandelsavtal.

Det är glädjande att nu se att kommissionen har lyssnat på Sverige och våra likasinnade länder. Vi är väldigt nöjda med det utkast till handelspolitisk översyn som har kommit. Det rör sig om kraftfulla initiativ på hållbarhetsområdet. Det vi eventuellt hade befarat i fråga om autonomi och strategisk autonomi kan vi nog ändå sätta på kontot för vad som krävs för att vi ska vara resilienta och motståndskraftiga. Men vi ska fortsätta vara öppna. Jag är alltså väldigt nöjd med de slutsatser som kommissionen har lyft.


Anf. 90 Per-Arne Håkansson (S)

Fru talman! Tack så mycket för svaret, utrikeshandelsministern!

Jag vill lyfta fram detta, för det har stor betydelse för svensk industri och för jobb och tillväxt att vi har ett väl fungerande handelssystem globalt. Ministern nämnde en hel del frågor där Sverige särskilt har profilerat sig i detta sammanhang. Finns det något särskilt att betona för att ytterligare utveckla en uppslutning kring vikten av ett väl fungerande handelssystem?


Anf. 91 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Den viktigaste skiljelinjen går här mellan öppenhet kontra slutenhet. Där finns det en utmaning, och därför är det så viktigt, inte minst nu när Storbritannien har försvunnit från förhandlingsbordet i Bryssel, att Sverige fortsätter vara en stark röst för en öppen, fri, rättvis och hållbar handel. Allt detta tillsammans stärker Sveriges konkurrenskraft och skapar fler arbetstillfällen i hela landet.


Anf. 92 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Det är mer kostnadseffektivt att förebygga naturolyckor än att ta hand om konsekvenserna när de väl inträffar. Dessutom undviks både mänskligt lidande och andra besvär för de drabbade. Därför är det mycket märkligt att regeringen har skurit ned anslaget för förebyggande av naturkatastrofer med två tredjedelar. Kommuner som ansöker om dessa pengar hos MSB får svaret att pengarna i princip redan är intecknade.

Min fråga till miljöminister Bolund är följande: Vad tänker regeringen göra för att alla dessa kommuner inte ska tvingas avstå från åtgärder som förebygger översvämningar, ras, skred och andra naturkatastrofer?


Anf. 93 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack, Boriana Åberg, för en otroligt viktig och angelägen fråga!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Till att börja med stämmer inte det som Boriana Åberg antyder, att regeringen skulle ha dragit ned på klimatanpassningsåtgärderna. Tvärtom har vi gjort stora satsningar. Jag skulle säga att ingen tidigare regering har gjort så stora satsningar som den här regeringen på just klimatanpassning. Däremot har vi valt att omdisponera medlen för klimatanpassning och försöker rikta medlen dit de gör störst nytta, det vill säga där riskerna är som allra störst.

Man kan jämföra det lite grann med vaccinationen mot covid-19. Där har vi inte vaccinerat alla brett, utan vi har gått på riskgrupperna, där man löper störst risk att drabbas av allvarlig sjukdom och död. På samma sätt har regeringen riktat pengarna till framför allt Götaälvdalen, där våra myndigheter och experter bedömer att riskerna för till exempel skred är allra störst. Ett skred kan riskera egendom och inte minst människoliv. Där har vi närmast fördubblat anslagen och dessutom skapat mer generösa stödsystem för att vi ska kunna åtgärda problemen där de är som allra störst.


Anf. 94 Boriana Åberg (M)

Fru talman! Det är väldigt svårt att förutse var en naturkatastrof kommer att inträffa. Därför tycker jag att det är väldigt beklagligt att pengarna hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redan nu i början av året har tagit slut. Kommuner som ansöker får blankt nej. Vad tänker regeringen göra, så att även kommuner som inte ligger nära det område som statsrådet nämnde ska kunna skyddas mot naturkatastrofer?


Anf. 95 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Regeringen gör väldigt mycket. Vi har en klimatanpassningsstrategi som kommer att uppdateras om bara två år. Vi har gett SMHI i uppdrag att vara expertmyndighet. Vi har gett Boverket i uppdrag att också stötta kommuner när det gäller bebyggelse. Vi har gett berörda myndigheter i uppdrag att initiera verksamheter genom en ny förordning till 32 myndigheter och även till alla länsstyrelser. Dessutom har vi som sagt satsat mycket pengar.

Jag vill välkomna Boriana Åbergs och Moderaternas engagemang i klimatfrågor och hoppas kanske att nästa budget som Moderaterna lägger hand vid inte drar bort pengar från klimatarbetet.


Anf. 96 Mats Nordberg (SD)

Fru talman! Sverige är världens största biståndsland per capita, med 52 miljarder kronor för 2021. Det är väldigt mycket pengar.

För att biståndet ska vara effektivt för både givare och tagare måste regeringen ställa skarpa krav på mottagarländerna. Ett exempel är att kräva att mottagarländerna öppnar all relevant redovisning av till exempel löner och arvoden för revision, så att korruption kan motverkas och pengarna hamna där de verkligen ska vara. Det andra exemplet, som redan tagits upp av Magdalena Schröder, är att Sverige för sin del bör kunna kräva återvändandeavtal för mottagarländers medborgare som inte har fått uppehållstillstånd i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför vill jag fråga statsrådet Per Olsson Fridh: Hur fungerar de återvändandeavtal som redan har slutits, exempelvis med Afghanistan, och avser ministern att arbeta vidare för att fler länder ska omfattas? Och hur vill ministern ställa krav för att minska antalet fall där pengar från biståndet försvinner i korruption?


Anf. 97 Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

Fru talman! Tack, Mats Nordberg, för dessa frågor!

Som minister för internationellt utvecklingssamarbete hör det inte till min portfölj att sluta avtal med länder om återtagande av medborgare som har fallit i asylprocesser i Sverige. Däremot är det min uppgift att se till att regeringens stöd till olika länder i världen också bidrar till möjligheten för människor att leva liv utan fattigdom och att kunna återvända till sina hemländer om de varit på flykt, och de ska kunna göra det rättssäkert och med goda framtidsutsikter. Där kan såklart biståndet spela en roll.

Korruption ska aldrig accepteras. Vi ställer i genomförandet av biståndet krav på god kontroll och åtgärder för att motverka korruption. Sidas korruptionspolicy är att alltid förebygga, aldrig acceptera, alltid agera, alltid rapportera och alltid informera. Att vi ens känner till flera av de ändå få fall av korruption som vi diskuterar ibland är ett bevis på att de här systemen faktiskt fungerar.


Anf. 98 Mats Nordberg (SD)

Fru talman! Då är min fråga: Är ministern i det här fallet beredd att minska eller avsluta biståndet till länder som inte uppfyller Sveriges konkreta krav på redovisning? Jag hade gärna velat lägga till "och på återvändandeavtal" också.


Anf. 99 Statsrådet Per Olsson Fridh (MP)

Fru talman! Frågan som ställdes inom parentes på slutet har jag redan svarat på under frågestunden, alltså om villkorande av bistånd med återvändande.

Vi sluter inga biståndsavtal om inte de parter vi sluter avtalen med är beredda att ställa upp på transparens och möjligheter till revision, så att vi kan komma åt korruption.

Korruption är ett av de största utvecklingshindren i världen. Det är prioriterat inom utvecklingssamarbetet att motarbeta korruption i biståndet, om det förekommer där, och såklart också i de länder vi jobbar i.


Anf. 100 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Min fråga går till miljöministern. De senaste veckorna har debatten om slutförvaret av kärnavfallet från våra kärnkraftverk blivit väldigt aktuell. Vi har hört om det tidigare här i frågestunden i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige har i dag inget slutförvar av kärnavfall. Planeringen har pågått under väldigt lång tid, och det är såklart ett otroligt komplicerat projekt både säkerhetsmässigt och byggmässigt men också när det gäller att kommunicera till kommande generationer om att man inte ska ge sig in och gräva på platsen för förvaret. Det är viktigt att forskningen och analyserna är så tydliga och grundliga som möjligt.

Under den senaste tiden har särskilt kopparkapslarna diskuterats. Det finns en del kritik mot dem. Jag undrar hur miljöministern ser på den kritik som har framförts när det gäller säkerheten hos kopparkapslarna.


Anf. 101 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för en väldigt viktig fråga!

Detta är en av de frågor som har ställts återkommande och där också ledande forskare på korrosion kopplat till koppar har rest stora frågetecken och uttryckt stor oro för hur kopparkapslarna ska kunna hålla. Det är ju enormt lång tid vi pratar om. Det handlar om hundratusentals år som dessa enormt farliga ämnen måste hållas åtskilda från människa och miljö för att inte vi, våra barn eller kommande generationer ska drabbas av radioaktivitet.

Det är också därför som vi behöver ha en gedigen prövning av slutförvaret. Jag kan ibland oroas av de tongångar i debatten som låter som att man inte ska ta hänsyn till de frågetecken som har rests och att man ska riva av det här beslutet så fort som möjligt med hänvisning till olika behov som finns. Jag tycker att det inte är ett seriöst sätt att hantera den här frågan på. Den är otroligt allvarlig. Det är en väldigt stor miljöprövning, och vi ska vända på alla stenar. Det gäller självklart också risken för kopparkorrosion.


Anf. 102 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! Jag instämmer helt och hållet i det som miljöministern sa på slutet. Detta är ett väldigt stort beslut som vi inte ska skynda på mer än nödvändigt, om vi säger så.

Som miljöministern säkert är medveten om är det i dag tio år sedan den stora olyckan i Fukushima i Japan, där en jordbävning och en tsunami ledde till en kärnkraftsolycka. Det påminner oss om hur viktiga de här frågorna är och hur farligt detta är.


Anf. 103 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för uppföljningen! Ja, det är viktigt att vi också tillåter oss att minnas. Vi får inte glömma de risker som finns kopplat till kärnkraften i alla dess led - från utvinning i gruvor, som vi vet medför ganska stora risker för människors hälsa, till transporter och till själva kärnkraftsdriften. Fukushima är ju ett exempel där det har fått enormt stora följder att man inte har klarat av att sköta driften på ett säkert sätt. Man beräknar ju att bara saneringskostnaderna kommer att uppgå till 7 000 miljarder, för att då inte räkna alla människoliv som har riskerats. Detta är en fråga som vi behöver ta på det allvar som den förtjänar.


Anf. 104 Hans Eklind (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I somras jobbade vi i Migrationskommittén intensivt mot en absolut deadline som satte stopp för vidare förhandlingar. Det var för att vi ville ge riksdagen, remissinstanser och Lagrådet chansen att få den tid som krävs för att kunna hantera ett så omfattande men också viktigt ärende som den nya migrationspolitiken.

Slutbetänkandet har remitterats, men i december kom ett helt nytt förslag som kompletterade det som redan lagts fram, vilket innebär att stora grupper kan få stanna i Sverige trots nej på asylansökan - något som Migrationsverket påpekat och som Liberalerna helt korrekt konstaterat leder till ökade kostnader och ett höjt söktryck.

I propositionsförteckningen står det att denna proposition ska landa på riksdagens bord den 8 april, trots att lagtexterna ännu inte ens är remitterade till Lagrådet.

Kan statsrådet Bolund berätta när denna proposition kommer att landa i riksdagen och när den kommer att gå över till Lagrådet för lagrådsremiss?


Anf. 105 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Jag tackar Hans Eklind för frågan.

Det stämmer att en utredning, Migrationskommittén, har tittat på lagstiftningen, vilket också är en del av januariavtalet. Det arbetet är nu genomfört.

Det fanns dock ingen samlad majoritet för alla de förslag som Migrationskommitténs arbete resulterade i, utan det var hoppande majoriteter där man hittade olika partier som stod bakom olika delar.

Vi har ett ansvar att ta vidare dessa förslag och utveckla dem och också se hur vi kan skapa en fungerande lagstiftning. I januariavtalet står det också att vi bland annat ska ha en humanitär skyddsgrund, och arbetet med att få fram förslag inom detta område fortsätter i Regeringskansliet.

Jag kan inte föregripa detta arbete, men vi jobbar intensivt med dessa frågor och kommer att presentera förslag för riksdagen när de är klara. När detta blir är i dagsläget inte klart.


Anf. 106 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Statsrådet får ursäkta, men att frågan ställs beror på att vi har en regering där det ena partiet ställer sig bakom alla 26 förslag som lades fram medan det andra partiet reserverar sig mot 23 av 26 förslag.

Vi läser i medier och på sociala medier hur man tar varandra i örat när man har olika ståndpunkter inom migrationspolitiken, och därav oron för om propositionen kommer att komma till stånd och om den kan bli långsiktigt hållbar när man är så djupt oense.

Beror förseningen på att man är oense?


Anf. 107 Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

Fru talman! Jag delar inte den ganska svepande beskrivningen av vårt samarbete. Tvärtom har vi visat att vi kan hitta lösningar på alla frågor som har landat på regeringens bord, och vi kommer att fortsätta att göra det.

Att ta varandra i örat kännetecknar snarare den konservativa sidan av svensk politik, där en del partier går ut med svepande generaliseringar om till exempel religion och andra partier reagerar starkt och tar dem i örat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så jobbar inte denna regering, utan vi arbetar strukturerat med våra förslag och kommer såklart att komma fram med dem och då presentera dem för riksdagen.


Anf. 108 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! Vi läser nästan dagligen om Kina, om hur det förekommer koncentrationsläger med tvångssterilisering, tortyr, slavarbete med mera. Vi får också omfattande rapporter om hur man slaktar människor för deras organ.

Detta är uppenbara brott mot mänskliga rättigheter. Det vore illa nog om det slutade där, men det gör det inte. I dag har den kinesiska kommunistdiktaturen fattat beslut om ett nytt valsystem i Hongkong, som tidigare var demokratiskt.

Inte minst mot bakgrund av regeringens påstådda demokratioffensiv frågar jag statsrådet Hallberg: Är regeringen beredd att verka för handelsrestriktioner mot Kina?


Anf. 109 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Jag tackar Markus Wiechel för frågan.

Sveriges relation till Kina präglas av både utmaningar och möjligheter, precis som anges i den skrivelse om frågor som rör Kina som presenterades för riksdagen 2019.

När det gäller just handelsrelationen har vi som exempel en principöverenskommelse mellan EU och Kina om ett investeringsavtal. Denna typ av avtal och överenskommelser möjliggör en ökad handel men också en ökad insyn och en ökad möjlighet till dialog och påverkan på Kina.

Att sluta handla med Kina är inte lösningen när det gäller att påverka i svåra frågor om mänskliga rättigheter samt miljö och klimat, utan handeln är ett av få verktyg för att verkligen åstadkomma förändring.

När vi får handels- och investeringsavtalet på plats ska vi använda det förstärkta institutionella ramverket fullt ut.


Anf. 110 Markus Wiechel (SD)

Fru talman! En demokratioffensiv innebär att man är offensiv och agerar proaktivt och direkt. Jag tror inte att någon i denna kammare förespråkar att vi helt ska sluta handla med Kina, men vi måste agera aktivt. Särskilt som regeringen påstår sig ha en demokratioffensiv kan man förvänta sig lite mer handling i frågan.

Det handlar inte bara om Hongkong. Vi ser hur Kina blir alltmer aggressivt mot Taiwan.

Varför agerar regeringen inte offensivt?


Anf. 111 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Regeringen agerar och tar upp dessa frågor vid varje kontakt med Kina, och dessa kontakter blir ju mer frekventa när man har ett handelsutbyte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att inte ta tillfället i akt vid ett handelsutbyte vore att inte stå upp för våra värderingar och våra förväntningar på en utveckling vad gäller demokrati och mänskliga rättigheter. Men det gör vi varje gång vi har den typen av dialog.

Handeln är alltså ett verktyg som ger möjlighet att påverka i rätt riktning.


Anf. 112 Aron Emilsson (SD)

Fru talman! Min fråga går till kultur- och demokratiminister Amanda Lind.

Den senaste månaden har Myndigheten för press, radio och tv:s förslag till nya föreskrifter för fördelningen av mediestödet vållat mycket debatt. Branschorganisationen Tidningsutgivarna har liksom alternativa medier uttryckt oro för en skönhetsbedömning av vilka medier som ska ges stöd och att andra ändringar skulle skapa en indirekt koppling mellan statens fördelning och uppföljning av mediestöd och det självreglerande medieetiska systemet. Det är givetvis allvarliga farhågor.

Hur avser ministern att agera för att säkerställa att nya föreskrifter för mediestödsförordningen inte öppnar för att MPRT villkorar mediestöd utifrån mediers rapportering när det nu ges en mer framträdande roll än storlek på upplaga etcetera?


Anf. 113 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Fru talman! Jag tackar Aron Emilsson för frågan.

Låt mig först säga att det är mediestödsnämnden vid MPRT som har att pröva om ett enskilt nyhetsmedium uppfyller kraven för mediestöd som det uttrycks i mediestödsförordningen.

Själva förordningen togs fram i en bred politisk process där alla partier var måna om att till exempel demokrativillkor inte skulle införas.

Föreskrifterna har myndigheten möjlighet att besluta om. Föreskriftsförslagen är ute på remiss, och jag har givetvis förståelse för både den principiella hållning och de farhågor som till exempel Tidningsutgivarna ger uttryck för. Jag välkomnar därför denna debatt, för det är svåra frågor.

Myndigheten har valt att skicka ut detta förslag på remiss, och nu har man att ta ställning till de synpunkter som framförs.


Anf. 114 Aron Emilsson (SD)

Fru talman! I likhet med delar av branschen hyser vi farhågor avseende framför allt risken när det gäller tillämpning och tolkning av det förslag som är ute på remiss. Om godtycklighet i det selektiva urvalet av stödberättigade uppstår när myndigheten själv tycker att regeringen har varit diffus i förordningen kan det i förlängningen hämma journalistikens handlingsutrymme och i värsta fall leda till en politiserad mediestödsnämnd.


Anf. 115 Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! En fri och oberoende journalistik är givetvis helt fundamentalt, och detta präglar mitt och regeringens arbete.

Myndigheten har möjlighet att utfärda föreskrifter, och man har skickat ut förslaget på remiss. Beslut är inte fattat än, utan man ska först ta del av de synpunkter och remissvar som kommer in.


Anf. 116 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! I drygt ett år har det funnits påtagliga problem i våra gränsområden. Bland annat har de norska restriktionerna slagit hårt mot det lokala näringslivet som ligger i anslutning till Norge och som är direkt beroende av de norska konsumenterna för sin överlevnad.

Tidigt flaggade såväl små som stora aktörer för att deras butiker gapade tomma och att de svenska stödåtgärderna inte varit tillräckliga. Samtidigt har det också uppstått stora problem för arbetspendlare som vanligtvis jobbar i Norge men som nu blivit utestängda från landet.

Det nordiska samarbetet och integrationen av regionen har stresstestats ordentligt, och regeringen har inte på ett tillfredsställande sätt löst de problem som uppstått. Avser Anna Hallberg att vidta ytterligare åtgärder på området?


Anf. 117 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Fru talman! Tack, Tobias Andersson, för en väldigt aktuell och angelägen fråga!

Det har, som jag sa till tidigare frågeställare, varit en tid av prövning det senaste året i det nordiska samarbetet. Jag skulle vilja säga att vi löser fråga efter fråga när de kommer. Det som vi Nordenministrar och samarbetsministrar men också de nordiska regeringarna behöver göra är framför allt att se till att vi får en bättre dialog, en bättre samverkansfunktion och en modell för samverkan i kriser. Det har visat sig att vår krisberedskap inte omfattade hela Norden.

När det gäller förmågan att påverka ett annat land och det landets beslut vad gäller gränshinder, gränsrestriktioner och så vidare tror jag inte att vare sig jag eller Tobias Andersson tror att vi kan eller vill göra detta när det gäller de andra nordiska länderna. Men vad vi däremot kan göra, vilket vi i den svenska regeringen har gjort väldigt påtagligt de senaste veckorna, är att påverka och ha en dialog när det gäller att minimera konsekvenserna. Vi ser att detta varit lyckosamt för gränspendlarna.


Anf. 118 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag tycker att det är alldeles uppenbart att samarbetet med våra nordiska grannländer inte har fungerat i tillräcklig utsträckning under pandemin. Trots att vi nog alla är överens om vikten av ett välintegrerat Norden där vi avlastar och underlättar för varandra har ett flertal komplikationer uppstått. Jag är övertygad om att det inte hade behövt bli så om regeringen hade agerat mer kraftfullt i frågan.


Anf. 119 Statsrådet Anna Hallberg (S)

Frågestund

Fru talman! Jag instämmer inte med Tobias Andersson när det gäller att vi inte har agerat kraftfullt. Vi har agerat från många delar i regeringen, och många ministrar har haft intensiva kontakter och också kunnat lösa en hel del gränsproblem.

Men jag instämmer i att vi inte har lyckats hålla ihop det nordiska samarbetet under krisen, och detta visar att vi måste ha en annan modell för samverkan. Jag som svensk Nordenminister har föreslagit just detta, och jag kommer att fortsätta att föreslå det vid nästa möte och vid kommande möten så att vi får det på plats. Vi måste möta kriserna bättre tillsammans i Norden.

Frågestunden var härmed avslutad.

Svar på interpellationer

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
  • Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)
  • Utrikeshandelsminister och minister med ansvar för nordiska frågor Anna Hallberg (S)
  • Minister för internationellt utvecklingssamarbete Per Olsson Fridh (MP)

Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.