Frågestund

Herr talman! Ja, vi har en klar och tydlig politik för den viktiga del som gruvnäringen står för. Det är ingen tvekan om att gruvindustrin fortfarande är en tung näring i många delar av vårt land. Vi har dessut- om ett arbete som pågår inom Näringsdepartementet där vi under den här mandatperioden ska återkomma till riksdagen med förslag på en ny lag som reglerar gruv- och mineralfrågorna. Vi har haft en utredning. Den har varit ute på re- miss. Vi håller nu på att sammanställa de svaren. Den stora frågan i den utredningen handlar om ersättning- en till markägare. Där pågår nu ett arbete i en grupp med företrädare för de fackliga organisationerna, näringen och jurister. Gruvnäringen är självfallet en viktig näring, precis som många andra näringar.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Min utgångs- punkt var att Sverige, och kanske framför allt norra Sverige, har unika förutsättningar och ett ansvar att, utifrån sina naturtillgångar i fråga om malm och mi- neral, bli någon form av ledande europeiskt centrum för forskning och utveckling runt gruvor, mineral och geovetenskap med en mycket stark koppling till mil- jöområdet. Det är utgångspunkten för att kunna skapa nya näringar inom tjänste- och kunskapssektorn. De satsningar som har gjorts och görs är lovvärda, men min bedömning är att det krävs en stor långsik- tighet och en mycket medveten politik. Min följdfrå- ga till statsrådet blir: Är ministern beredd att se till att de nu inledda satsningarna ges möjlighet till fortsatt utveckling? Detta kan gärna ske i samverkan. Vi i Vänstern ställer upp.

Herr talman! Sverige är ju faktiskt EU:s största gruv- och mineralland. Det ska vi vara stolta över det. Det är klart att vi på många områden också kan ut- veckla gruv- och mineralnäringen mer offensivt än vad vi har gjort. Därför är jag beredd att titta närmare på hur vi kan koppla erfarenheterna från gruvnäring- en med forskning och utveckling, så att vi också kan stärka näringen på lång sikt. Företrädare för några av de projekt som regering- en har varit med och stöttat har återkommit under sommaren och i början på hösten för att tillsammans med oss diskutera kring förutsättningarna att fortsätta. Vi går in i den granskningen med ganska öppna ögon och med ett gott sinne. Torskfisket

Herr talman! Jag har en fråga till statsministern. Jag kommer från Blekinge. Om det skulle vara så att ett företag vill permittera 1 500 människor, skulle det bli en stor nyhet. Om det dessutom skulle vara så att företagsledningen sade att man höll på att undersöka om de ska få ut några pengar under den tid de är per- mitterade, skulle det bli en ännu större nyhet. Man kan likna detta vid regeringens aviserade torskfiskestopp. Jag vet att frågan har varit uppe här i kammaren i dag, men jag har ett annat perspektiv. Har regeringen verkligen undersökt det rättsliga läget i den här frågan? Är det enligt EU:s regler möj- ligt att kompensera en hel näring för att de lägger ned sina arbeten? Det är min fråga till statsministern.

Herr talman! Vi förutsätter det. Hela inriktningen och målsättningen bygger på detta. Om det skulle visa sig vara omöjligt hamnar vi i ett nytt läge. En arbetsgrupp tillsätts med Jordbruksdeparte- mentet som ansvarig sammanhållande kraft. Där ingår naturligtvis också Miljöpartiets och Vänster- partiets representanter.

Herr talman! Tack för svaret. Precis som statsmi- nistern är jag bekymrad över läget i Östersjön, över torskfisket och framtiden. Det finns många som säger att det finns alternativ till ett ensidigt svenskt torsk- fiskestopp. Min följdfråga är: Har regeringen verkligen prö- vat de alternativen innan man tar till en sådan drastisk åtgärd?

Herr talman! Det är drastiska åtgärder. Det är rik- tigt, men det är också en drastisk situation. Vi är på väg in i ett läge då haven förlorar sin mångfald, och förlorar sin förmåga att producera. Vad det på sikt resulterar i för näringen begriper både frågeställaren och jag. Det är klart att det är en dramatisk situation, och det är drastiska åtgärder. Som jag sade förut ville vi ha ett totalt stopp för hela Östersjön för samtliga stater kring Östersjön, men vi fick inte igenom det i vår förhandling. Nu väljer vi det ensidigt. Det är en mycket extra- ordinär åtgärd som regeringen efter samtal med fram- för allt Miljöpartiet men också med Vänsterpartiet har kommit fram till att vi vill pröva. Jag hoppas att det är möjligt och utgår ifrån att det ska ske på sådant sätt att näringen är oskadd. Det handlar ju ytterst och långsiktigt om att ha näringen kvar, vilket borde vara ett gemensamt in- tresse. Religionsfriheten

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till kultur- ministern. Religionsfriheten och föreningsfriheten är grund- lagsfäst genom bestämmelserna i 2 kapitlet i reger- ingnsformen. Detta verkar inte gälla alla medborgare, i alla fall inte dem som är katoliker i Sverige. Den katolske biskopen Arborelius hävdar att not- växlingen mellan den Heliga stolen och regeringen har klarlagt att alla katoliker i Sverige utan eget samtycke är medlemmar i det registrerade trossam- fundet Romersk-katolska kyrkan. Jag vill därför fråga kulturminstern om det är re- geringens och kulturministerns uppfattning att not- växlingen innebär att alla katoliker i Sverige utan eget samtycke är medlemmar i det registrerade trossam- fundet Romersk-katolska kyrkan. Vad avser kulturministern vidta för åtgärder för att alla som tvångsanslutits till den romersk-katolska kyrkan i Sverige också ska åtnjuta samma religions- frihet och föreningsfrihet som alla vi andra?

Herr talman! Den kanoniska rätten gäller natur- ligtvis inte i Sverige. Notväxlingen ägde rum mellan den Heliga stolen och Utrikesdepartementet. Den innebär naturligtvis inte att reglerna om religions- och föreningsfrihet på något vis sätts ur spel. Det skulle konstitutionellt vara fullständigt omöj- ligt. Frågan om medlemskap i romersk-katolska kyr- kan är en fråga mellan samfundet och den enskilda medlemmen.

Herr talman! Jag vill tacka kulturministern för det klargörande och mycket viktiga svaret. Tyvärr är verkligheten en annan. Den verklighet som kulturministern hävdar och som gäller enligt vår konstitution gäller tyvärr inte de katoliker som lever i Sverige i dag. Jag vill därför fråga kulturministern vad regering- en avser att göra för att upplysa biskop Arborelius om att varken notväxlingen - precis som kulturministern hävdade - eller lagen om trossamfund eller någon annan regel i svensk rätt gör det möjligt för honom eller den katolska kyrkan i Sverige att ansluta svenska katoliker till det registrerade trossamfundet Romersk- katolska kyrkan utan att de enskilda medlemmarnas samtycke har efterfrågats. Vad avser kulturminstern att göra för att biskopen inte ska fortsätta att tro att det är en annan rätt som gäller än den som vi verkar vara överens om i kam- maren?

Herr talman! Den här diskussionen kan ju vara ganska klargörande och upplysande för dem som har tvivlat i denna fråga. Det som kan konstateras i skriftväxlingen mellan UD och den Heliga stolen är ju att det registrerade trossamfundet Romersk-katolska kyrkan är en del av folkrättssubjektet den universella katolska kyrkan. Det innebär icke att den kanoniska rätten gäller i Sverige. Det innebär icke att vår föreningsfrihet eller vår religionsfrihet på något sätt skulle begränsas bara till medlemmar eller tillhöriga till vissa kyrkor eller vissa samfund. Detta är svensk grundlag. Den gäller. Positiv särbehandling på arbetsmarknaden

Herr talman! Jag har en fråga till statsministern. I en debatt i denna kammare den 13 maj aviserade statsrådet Mona Sahlin att regeringen så småningom skulle lägga fram ett förslag om lagstiftning om så kallad positiv särbehandling, eller positiv diskrimine- ring, om man vill säga så. Jag hittar ingenting om detta i regeringsförklar- ingen eller i budgetpropositionen. Min fråga till statsministern är: Har regeringen ändrat sig på den här punkten och i så fall varför?

Herr talman! Vi byter frågor. Den här frågan, Mauricio Rojas, kan jag. Mauricio Rojas kan den också. Jag har en längre tid fört en diskussion om att vi måste synliggöra den negativa särbehandling som drabbar väldigt många människor som har invandrat till Sverige, alltså diskrimineringen. Nu ska - som vi diskuterade alldeles nyss - en stor utredning se över diskrimineringslagstiftningen på många punkter. Jag har bett den utredningen att också titta på i vilken mån de arbetsgivare som skulle vilja ha en annan mångfald hos sin personal, också skulle kunna använda det som kallas positiv särbe- handling. Det är inte kvotering. Det är vi absolut emot. Det handlar om om arbetsgivaren vill jobba annorlunda med sin personalrekrytering. Den frågeställningen ligger i den stora utredning- en om diskrimineringslagstiftningen. Vi kommer att få eventuella förslag i början på nästa år, skulle jag tro. Sedan får kammaren ta ställning till det. Fortfarande är dock min bestämda uppfattning att den negativa särbehandling som vi har på svensk arbetsmarknad förtjänar att belysas, uppmärksammas och bekämpas på alla sätt.

Herr talman! Tack för svaret. Det hade varit in- tressant att veta vad statsministern tycker om detta eftersom inntegrationspolitiken blir en mer central del under den nya mandatperioden. Det är viktigt att säga att under valrörelsen fördes inte den här frågan fram som en viktig fråga eller över huvud taget som en fråga för den nya socialde- mokratiska regeringen. Det är en mycket viktig fråga som gäller grundprinciperna i vårt samhälle. Varför gjorde ni så? Varför dolde ni frågan under valrörelsen? Rättstryggheten

Herr talman! För det första: Alla beslut i regering- en omfattar självfallet alla som sitter i regeringen. Det är viktigt att betona. För det andra: Mauricio Rojas, om någon, är väl medveten om vilka frågeställningar som diskuterades i valrörelsen som handlade om de invandrade svens- karna. Vi socialdemokrater diskuterade diskrimineringen och hur vi ska göra fler uppmärksamma på vilket hinder den är för att ta till vara alla människors kun- skap. Det parti som Mauricio Rojas företräder här i riksdagen hade andra frågeställningar som man beto- nade och som inte hade med detta att göra. Men sak- frågan går fortfarande att besvara på samma sätt: Jag har bett en utredning se över i vilken mån lag- stiftningen behöver ändras för att underlätta för pro- gressiva arbetsgivare att få en större mångfald i sin personal. Det kommer riksdagen att få ta ställning till när utredningen är klar.

Herr talman! En majoritet av riksdagens ledamö- ter beslöt både riksmötet 2000/01 och riksmötet 2001/02 på rekommendation av konstitutionsutskottet att uppdra åt regeringen att närmare utreda bl.a. frå- gan om på vilket sätt en utökad lagprövningsrätt bör kunna utövas och huruvida en speciell författnings- domstol skulle kunna behöva inrättas som ett led i att stärka rättstrygghetsarbetet. Jag undrar nu, eftersom vi ännu inte har sett något sådant initiativ från regeringen, om den avser att starta en sådan utredning och i så fall när.

Herr talman! Jag blir svaret skyldig på den frågan. Jag kan inte på rak arm säga något om riksdagens beställning. Jag ska titta på den. Har riksdagen gjort en sådan beställning påbörjas också ett utredningsar- bete. Det skrivs direktiv, tas fram utredare osv., vilket tar sin lilla tid. Jag har dock inte aktuellt för mig hur beställningen var formulerad, så jag törs inte svara exakt på frågan.