Frågestund
Frågestund 10 oktober 2002
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenUlrica Messing (S)
- Hoppa till i videospelarenLennart Gustavsson (V)
- Hoppa till i videospelarenUlrica Messing (S)
- Hoppa till i videospelarenJohnny Gylling (Kd)
- Hoppa till i videospelarenGöran Persson (S)
- Hoppa till i videospelarenJohnny Gylling (Kd)
- Hoppa till i videospelarenGöran Persson (S)
- Hoppa till i videospelarenTasso Stafilidis (V)
- Hoppa till i videospelarenMarita Ulvskog (S)
- Hoppa till i videospelarenTasso Stafilidis (V)
- Hoppa till i videospelarenMarita Ulvskog (S)
- Hoppa till i videospelarenMauricio Rojas (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMona Sahlin (S)
- Hoppa till i videospelarenMauricio Rojas (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMona Sahlin (S)
- Hoppa till i videospelarenHenrik S Järrel (M)
- Hoppa till i videospelarenGöran Persson (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 17
Anf. 43 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Ja, vi har en klar och tydlig politik
för den viktiga del som gruvnäringen står för. Det är
ingen tvekan om att gruvindustrin fortfarande är en
tung näring i många delar av vårt land. Vi har dessut-
om ett arbete som pågår inom Näringsdepartementet
där vi under den här mandatperioden ska återkomma
till riksdagen med förslag på en ny lag som reglerar
gruv- och mineralfrågorna.
Vi har haft en utredning. Den har varit ute på re-
miss. Vi håller nu på att sammanställa de svaren. Den
stora frågan i den utredningen handlar om ersättning-
en till markägare. Där pågår nu ett arbete i en grupp
med företrädare för de fackliga organisationerna,
näringen och jurister. Gruvnäringen är självfallet en
viktig näring, precis som många andra näringar.
Anf. 44 Lennart Gustavsson (V)
Herr talman! Jag tackar för svaret. Min utgångs-
punkt var att Sverige, och kanske framför allt norra
Sverige, har unika förutsättningar och ett ansvar att,
utifrån sina naturtillgångar i fråga om malm och mi-
neral, bli någon form av ledande europeiskt centrum
för forskning och utveckling runt gruvor, mineral och
geovetenskap med en mycket stark koppling till mil-
jöområdet. Det är utgångspunkten för att kunna skapa
nya näringar inom tjänste- och kunskapssektorn.
De satsningar som har gjorts och görs är lovvärda,
men min bedömning är att det krävs en stor långsik-
tighet och en mycket medveten politik. Min följdfrå-
ga till statsrådet blir: Är ministern beredd att se till att
de nu inledda satsningarna ges möjlighet till fortsatt
utveckling? Detta kan gärna ske i samverkan. Vi i
Vänstern ställer upp.
Anf. 45 Ulrica Messing (S)
Herr talman! Sverige är ju faktiskt EU:s största
gruv- och mineralland. Det ska vi vara stolta över det.
Det är klart att vi på många områden också kan ut-
veckla gruv- och mineralnäringen mer offensivt än
vad vi har gjort. Därför är jag beredd att titta närmare
på hur vi kan koppla erfarenheterna från gruvnäring-
en med forskning och utveckling, så att vi också kan
stärka näringen på lång sikt.
Företrädare för några av de projekt som regering-
en har varit med och stöttat har återkommit under
sommaren och i början på hösten för att tillsammans
med oss diskutera kring förutsättningarna att fortsätta.
Vi går in i den granskningen med ganska öppna ögon
och med ett gott sinne.
Torskfisket
Anf. 46 Johnny Gylling (Kd)
Herr talman! Jag har en fråga till statsministern.
Jag kommer från Blekinge. Om det skulle vara så att
ett företag vill permittera 1 500 människor, skulle det
bli en stor nyhet. Om det dessutom skulle vara så att
företagsledningen sade att man höll på att undersöka
om de ska få ut några pengar under den tid de är per-
mitterade, skulle det bli en ännu större nyhet.
Man kan likna detta vid regeringens aviserade
torskfiskestopp. Jag vet att frågan har varit uppe här i
kammaren i dag, men jag har ett annat perspektiv.
Har regeringen verkligen undersökt det rättsliga
läget i den här frågan? Är det enligt EU:s regler möj-
ligt att kompensera en hel näring för att de lägger ned
sina arbeten? Det är min fråga till statsministern.
Anf. 47 Göran Persson (S)
Herr talman! Vi förutsätter det. Hela inriktningen
och målsättningen bygger på detta. Om det skulle
visa sig vara omöjligt hamnar vi i ett nytt läge.
En arbetsgrupp tillsätts med Jordbruksdeparte-
mentet som ansvarig sammanhållande kraft. Där
ingår naturligtvis också Miljöpartiets och Vänster-
partiets representanter.
Anf. 48 Johnny Gylling (Kd)
Herr talman! Tack för svaret. Precis som statsmi-
nistern är jag bekymrad över läget i Östersjön, över
torskfisket och framtiden. Det finns många som säger
att det finns alternativ till ett ensidigt svenskt torsk-
fiskestopp.
Min följdfråga är: Har regeringen verkligen prö-
vat de alternativen innan man tar till en sådan drastisk
åtgärd?
Anf. 49 Göran Persson (S)
Herr talman! Det är drastiska åtgärder. Det är rik-
tigt, men det är också en drastisk situation. Vi är på
väg in i ett läge då haven förlorar sin mångfald, och
förlorar sin förmåga att producera. Vad det på sikt
resulterar i för näringen begriper både frågeställaren
och jag.
Det är klart att det är en dramatisk situation, och
det är drastiska åtgärder.
Som jag sade förut ville vi ha ett totalt stopp för
hela Östersjön för samtliga stater kring Östersjön,
men vi fick inte igenom det i vår förhandling.
Nu väljer vi det ensidigt. Det är en mycket extra-
ordinär åtgärd som regeringen efter samtal med fram-
för allt Miljöpartiet men också med Vänsterpartiet har
kommit fram till att vi vill pröva.
Jag hoppas att det är möjligt och utgår ifrån att det
ska ske på sådant sätt att näringen är oskadd.
Det handlar ju ytterst och långsiktigt om att ha
näringen kvar, vilket borde vara ett gemensamt in-
tresse.
Religionsfriheten
Anf. 50 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! Jag vill ställa min fråga till kultur-
ministern.
Religionsfriheten och föreningsfriheten är grund-
lagsfäst genom bestämmelserna i 2 kapitlet i reger-
ingnsformen. Detta verkar inte gälla alla medborgare,
i alla fall inte dem som är katoliker i Sverige.
Den katolske biskopen Arborelius hävdar att not-
växlingen mellan den Heliga stolen och regeringen
har klarlagt att alla katoliker i Sverige utan eget
samtycke är medlemmar i det registrerade trossam-
fundet Romersk-katolska kyrkan.
Jag vill därför fråga kulturminstern om det är re-
geringens och kulturministerns uppfattning att not-
växlingen innebär att alla katoliker i Sverige utan eget
samtycke är medlemmar i det registrerade trossam-
fundet Romersk-katolska kyrkan.
Vad avser kulturministern vidta för åtgärder för
att alla som tvångsanslutits till den romersk-katolska
kyrkan i Sverige också ska åtnjuta samma religions-
frihet och föreningsfrihet som alla vi andra?
Anf. 51 Marita Ulvskog (S)
Herr talman! Den kanoniska rätten gäller natur-
ligtvis inte i Sverige. Notväxlingen ägde rum mellan
den Heliga stolen och Utrikesdepartementet. Den
innebär naturligtvis inte att reglerna om religions- och
föreningsfrihet på något vis sätts ur spel.
Det skulle konstitutionellt vara fullständigt omöj-
ligt.
Frågan om medlemskap i romersk-katolska kyr-
kan är en fråga mellan samfundet och den enskilda
medlemmen.
Anf. 52 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! Jag vill tacka kulturministern för det
klargörande och mycket viktiga svaret. Tyvärr är
verkligheten en annan.
Den verklighet som kulturministern hävdar och
som gäller enligt vår konstitution gäller tyvärr inte de
katoliker som lever i Sverige i dag.
Jag vill därför fråga kulturministern vad regering-
en avser att göra för att upplysa biskop Arborelius om
att varken notväxlingen - precis som kulturministern
hävdade - eller lagen om trossamfund eller någon
annan regel i svensk rätt gör det möjligt för honom
eller den katolska kyrkan i Sverige att ansluta svenska
katoliker till det registrerade trossamfundet Romersk-
katolska kyrkan utan att de enskilda medlemmarnas
samtycke har efterfrågats.
Vad avser kulturminstern att göra för att biskopen
inte ska fortsätta att tro att det är en annan rätt som
gäller än den som vi verkar vara överens om i kam-
maren?
Anf. 53 Marita Ulvskog (S)
Herr talman! Den här diskussionen kan ju vara
ganska klargörande och upplysande för dem som har
tvivlat i denna fråga.
Det som kan konstateras i skriftväxlingen mellan
UD och den Heliga stolen är ju att det registrerade
trossamfundet Romersk-katolska kyrkan är en del av
folkrättssubjektet den universella katolska kyrkan.
Det innebär icke att den kanoniska rätten gäller i
Sverige.
Det innebär icke att vår föreningsfrihet eller vår
religionsfrihet på något sätt skulle begränsas bara till
medlemmar eller tillhöriga till vissa kyrkor eller vissa
samfund.
Detta är svensk grundlag. Den gäller.
Positiv särbehandling på arbetsmarknaden
Anf. 54 Mauricio Rojas (Fp)
Herr talman! Jag har en fråga till statsministern. I
en debatt i denna kammare den 13 maj aviserade
statsrådet Mona Sahlin att regeringen så småningom
skulle lägga fram ett förslag om lagstiftning om så
kallad positiv särbehandling, eller positiv diskrimine-
ring, om man vill säga så.
Jag hittar ingenting om detta i regeringsförklar-
ingen eller i budgetpropositionen.
Min fråga till statsministern är: Har regeringen
ändrat sig på den här punkten och i så fall varför?
Anf. 55 Mona Sahlin (S)
Herr talman! Vi byter frågor. Den här frågan,
Mauricio Rojas, kan jag.
Mauricio Rojas kan den också.
Jag har en längre tid fört en diskussion om att vi
måste synliggöra den negativa särbehandling som
drabbar väldigt många människor som har invandrat
till Sverige, alltså diskrimineringen.
Nu ska - som vi diskuterade alldeles nyss - en
stor utredning se över diskrimineringslagstiftningen
på många punkter. Jag har bett den utredningen att
också titta på i vilken mån de arbetsgivare som skulle
vilja ha en annan mångfald hos sin personal, också
skulle kunna använda det som kallas positiv särbe-
handling. Det är inte kvotering. Det är vi absolut
emot. Det handlar om om arbetsgivaren vill jobba
annorlunda med sin personalrekrytering.
Den frågeställningen ligger i den stora utredning-
en om diskrimineringslagstiftningen. Vi kommer att
få eventuella förslag i början på nästa år, skulle jag
tro. Sedan får kammaren ta ställning till det.
Fortfarande är dock min bestämda uppfattning att
den negativa särbehandling som vi har på svensk
arbetsmarknad förtjänar att belysas, uppmärksammas
och bekämpas på alla sätt.
Anf. 56 Mauricio Rojas (Fp)
Herr talman! Tack för svaret. Det hade varit in-
tressant att veta vad statsministern tycker om detta
eftersom inntegrationspolitiken blir en mer central del
under den nya mandatperioden.
Det är viktigt att säga att under valrörelsen fördes
inte den här frågan fram som en viktig fråga eller
över huvud taget som en fråga för den nya socialde-
mokratiska regeringen. Det är en mycket viktig fråga
som gäller grundprinciperna i vårt samhälle.
Varför gjorde ni så? Varför dolde ni frågan under
valrörelsen?
Rättstryggheten
Anf. 57 Mona Sahlin (S)
Herr talman! För det första: Alla beslut i regering-
en omfattar självfallet alla som sitter i regeringen. Det
är viktigt att betona.
För det andra: Mauricio Rojas, om någon, är väl
medveten om vilka frågeställningar som diskuterades
i valrörelsen som handlade om de invandrade svens-
karna.
Vi socialdemokrater diskuterade diskrimineringen
och hur vi ska göra fler uppmärksamma på vilket
hinder den är för att ta till vara alla människors kun-
skap. Det parti som Mauricio Rojas företräder här i
riksdagen hade andra frågeställningar som man beto-
nade och som inte hade med detta att göra. Men sak-
frågan går fortfarande att besvara på samma sätt:
Jag har bett en utredning se över i vilken mån lag-
stiftningen behöver ändras för att underlätta för pro-
gressiva arbetsgivare att få en större mångfald i sin
personal. Det kommer riksdagen att få ta ställning till
när utredningen är klar.
Anf. 58 Henrik S Järrel (M)
Herr talman! En majoritet av riksdagens ledamö-
ter beslöt både riksmötet 2000/01 och riksmötet
2001/02 på rekommendation av konstitutionsutskottet
att uppdra åt regeringen att närmare utreda bl.a. frå-
gan om på vilket sätt en utökad lagprövningsrätt bör
kunna utövas och huruvida en speciell författnings-
domstol skulle kunna behöva inrättas som ett led i att
stärka rättstrygghetsarbetet.
Jag undrar nu, eftersom vi ännu inte har sett något
sådant initiativ från regeringen, om den avser att
starta en sådan utredning och i så fall när.
Anf. 59 Göran Persson (S)
Herr talman! Jag blir svaret skyldig på den frågan.
Jag kan inte på rak arm säga något om riksdagens
beställning. Jag ska titta på den. Har riksdagen gjort
en sådan beställning påbörjas också ett utredningsar-
bete. Det skrivs direktiv, tas fram utredare osv., vilket
tar sin lilla tid. Jag har dock inte aktuellt för mig hur
beställningen var formulerad, så jag törs inte svara
exakt på frågan.