Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsminister Peter Hultqvist. Budgeten lades fram för några dagar sedan, och den innehöll vad som kan beskrivas, i alla fall från min sida, som ett antal smällkarameller. En av dem var att man dubblerar arbetsgivaravgiften för unga. Det påverkar många arbetsgivare.

En av landets absolut största ungdomsarbetsgivare är Försvarsmakten. Försvarsmaktens generaldirektör, Peter Sandwall, har enligt medieuppgifter beräknat att det för Försvarsmakten innebär minus 150 miljoner kronor bara för i år och uppemot 300 miljoner kronor för de kommande åren. Det finns också RUT-rapporter som har indikerat liknande nivåer. Man talar där om att det redan 2015 skulle kunna röra sig om 200 miljoner kronor.

Då är min fråga till statsrådet Peter Hultqvist vad han tror att denna minskning av medlen till Försvarsmakten får för konsekvenser.

Herr talman! Den största smällkaramellen i budgeten som presenterades, höständringsbudgeten, är att vi tillförde 1,5 miljarder i nya friska pengar för att täcka förluster i samband med JAS-affären. Hade vi inte gjort det hade vi haft en total instabilitet i hela försvarsbudgeten. Vi var tvungna att täcka ett hål för att över huvud taget ha stabilitet och för att Wallmark i ett realistiskt härad skulle kunna ställa den här frågan om ungdomsarbetsgivaravgiften.

Ändringen av arbetsgivaravgiften för unga påverkar självklart försvarets ekonomi, men vi lägger 680 miljoner i tillskott nästa år.

Hur ändringen av ungdomsarbetsgivaravgifterna slår får ingå i den totala bedömningen av Försvarsmaktens långsiktiga ekonomi. Den typen av frågor kommer Wallmark och undertecknad att få möjlighet att diskutera när inriktningspropositionen inför nästa år läggs fram.

Herr talman! Jag noterar att den försvarsbudget som S- och MP-regeringen har presenterat har stora likheter med den som allianspartierna föreslog före och under valrörelsen, så om försvarsministern tycker att det är en bra budget kan jag förstå att han tycker det. Dock är den stora skillnaden att vi inte dubblerar arbetsgivaravgiften för ungdomar. Det handlar om i häradet 150-200 miljoner kronor mindre till Försvarsmakten under 2015 jämfört med de alliansförslag som presenterades.

Då tror jag, herr talman, att det får konsekvenser. Vi har också sett under 2014 att man har lagt till extra resurser, inte minst för incidentberedskap med anledning av den nya normalbild som är på väg att uppstå i Östersjöområdet - någonting som jag har uppfattat att Försvarsmakten och överbefälhavaren har gillat. De har uppskattat att det har kommit mer pengar.

Med detta budgetförslag blir det mindre pengar på grund av höjda arbetsgivaravgifter för ungdomar.

Herr talman! Om man jämför planen för hösten 2014 fram till 2018 med den förra borgerliga regeringens plan kan man konstatera att det ligger mer pengar i planen nu än vad det gjorde tidigare. Det beror framför allt på att vi har fört till pengarna med anledning av JAS-projektet. Man kan inte blunda för den delen när man bedömer den samlade försvarsekonomin.

Wallmark fastnar i en post, och den påverkar också, men man måste se helheten och att vi fört in stora belopp för att inte få en total destabilisering av hela försvarsekonomin.

Herr talman! Min fråga går till Gustav Fridolin.

Migrationsverkets senaste rapport pekar på att det lär komma ca 95 000 asylsökande till Sverige nästa år, och det kan vara en siffra som kan ligga i underkant av det faktiska antalet. Klart är att det medför stora kostnader, ca 18,7 miljarder, så det kommer naturligtvis att slå hårt mot statskassan. Att då spara under 10 miljoner kronor genom att lägga ned ett par välfungerande institut, som tidigare har föreslagits, gör därmed ingen nämnvärd skillnad. Nu har regeringen lyckligtvis backat från detta.

Min fråga är vilken del av välfärden som regeringen huvudsakligen hade tänkt ta pengar från.

Herr talman! Världen brinner. Vi ser förföljelserna av oliktänkande som bedrivs av IS. Vi ser diktatorer som fortsätter att hålla sina folk i järngrepp och använda vapen mot sitt eget folk. Vi ser människor som tvingas fly på grund av sin kärlek eller sitt kön.

Vi har kanske inte haft en så stor flyktingkatastrof i vår del av världen sedan andra världskriget, och då väljer Sverigedemokraterna att beskriva det som ett problem för svensk ekonomi. Det stämmer inte. De länder i Europa som har den mest öppna ekonomin mot omvärlden och den mest humana flyktingpolitiken har också den mest stabila ekonomin.

Vi ska fortsätta att vara ett land som tar ansvar när människor tvingas fly. Det har vi råd med, det är vår skyldighet enligt de mänskliga rättigheterna och det är den här regeringens linje. Den har dessutom brett stöd i denna kammare.

Herr talman! Jag noterar att Gustav Fridolin inte svarade på min fråga.

Jag företräder ett parti, Sverigedemokraterna, som vill satsa mer pengar på personer som har det svårt runt om i världen, inte mindre. Det är Miljöpartiet och regeringen som tar pengar från biståndsbudgeten, de pengar som på riktigt gör skillnad för hårt utsatta människor runt om i världen. Det tycker jag, om något, är ansvarslöst, och det är ingen human flyktingpolitik.

Jag tycker att det är beklämmande när högt uppsatta politiker inte inser allvaret med dagens förda politik. Och utgiftsområde migration är trots allt i det tysta det område som regeringen satsar mest på, men det är ändå underfinansierat.

Än en gång skulle jag vilja veta hur statsrådet och regeringen har tänkt lösa framtidens problem när man inte ens kan lösa dagens problem? Och var ska pengarna tas ifrån?

Herr talman! Det är märkligt att enda gången sverigedemokrater tycker om bistånd är när man kan använda biståndsbudgeten som ett slagträ i flyktingdebatten. I Sverigedemokraternas budgetmotioner till riksdagen brukar ni vara det parti som skär absolut mest i den svenska biståndsbudgeten. Därigenom riskerar ännu fler människor att hamna i situationer där de måste fly.

Jag håller med om att om man ska göra någonting för att människor inte ska behöva fly är svenskt bistånd väldigt effektivt. Därför ska vi satsa på bistånd och på en human flyktingpolitik. De hänger samman.

Frågan var hur vi ska finansiera en situation med ökade flyktingströmmar. Vår regering lägger fast en politik som ska leda till att färre människor ska behöva bli sjukskrivna på arbetsmarknaden och att färre människor ska behöva gå i arbetslöshet. Det är andra faktorer som påverkar budgeten och som gör att vi kommer att kunna fortsätta lägga fram fullt balanserade budgetar i ett land med en god ekonomi - ett förhållande som vi för övrigt delar med andra länder i Europa som har en human flyktingpolitik.

Herr talman! Jag önskar ställa en fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin angående licensjakt på varg.

Jag lever i och företräder Värmland, ett av länen i Sverige som har en stor rovdjursproblematik. Vargens utbredning ger effekter dagligen. Vi kan se det i angrepp på fårnäringen, på älgar och på andra djur. Boskapsskötseln påverkas.

Jag undrar vad regeringen avser att göra inför vintern. Kommer ni att se till att det genomförs licensjakt på varg vintern 2014/15?

Herr talman! Som riksdagsledamoten Daniel Bäckström kunnat konstatera har regeringen inte lagt fram några förändringar i nu gällande regelverk. Samma regelverk som allianspartierna tog fram för riksdagen gäller alltså under kommande vinter. Ska förändringar göras i regelverket återkommer regeringen med det.

Att regeringspartierna har haft olika ingångar är ingen hemlighet, men det är rådande regelverk som gäller.

Herr talman! Innebär svaret att det kommer att genomföras licensjakt på varg kommande vinter?

Herr talman! Som riksdagsledamoten känner till är det frågor som prövas enligt en lagstiftning. Regeringens ansvar är att se till att det finns en lagstiftning på bordet som kan prövas av berörda myndigheter, i detta fall Naturvårdsverket och länsstyrelserna. Lagstiftningen har inte ändrats sedan Alliansen lade fram den, så den kommer att gälla under vintern.

Herr talman! Under ett enda dygn i slutet av oktober omkom fyra personer på sitt arbete. Det var en truckförare och murare i Luleå, en egenföretagare i Edsbyn, en elmontörelev i Askersund och en chaufför i Göteborg.

Nu har det hänt igen. Två arbetare fick en betongvägg över sig och avled, och en tredje fick livshotande skador. Det är ytterst allvarligt.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Vad kan och vill regeringen göra för att minska risken för dödsolyckor på arbetsplatser?

Herr talman! Jag är säker på att samtliga ledamöter i kammaren delar min uppfattning att det är helt oacceptabelt att man ska behöva dö på sitt jobb. Vi har ett ansvar att säkerställa att de människor som lämnar sitt hem och går till jobbet på morgonen kommer hem levande på kvällen.

Regeringen satsar i sin budget 100 extra miljoner på arbetsmiljöarbetet varje år under mandatperioden. Det är ganska mycket pengar i förhållande till arbetsmiljöarbetet. De ska gå till att ha fler inspektörer på Arbetsmiljöverket, till att förnya föreskrifterna och till att satsa mer på de regionala skyddsombuden.

Regeringen har också för avsikt att ta fram en handlingsplan när det gäller arbetsmiljöarbetet i nära samråd mer parterna och att tillsammans med parterna ta fram en nollvision mot arbetsplatsolyckor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Byggnadsarbetarfacket har påpekat att mycket kan liknas vid vilda västern ute på deras byggarbetsplatser. Många arbetsplatser saknar kollektivavtal, skyddsombud och så vidare.

Jag vill höra ministerns mening om vikten av att det är ordning och reda och vikten av att de underentreprenörer som hyrs in av Fortum och andra har kollektivavtal och kan redovisa att de har ordning och reda.

Herr talman! Jag ska först rätta mig. Vi ska ha en nollvision mot dödsolyckor på arbetsplatser. Att vi ska klara oss helt från arbetsplatsolyckor är inte realistiskt att tro.

Arbetsmiljölagen gäller på alla arbetsplatser oavsett om det finns kollektivavtal eller inte. Men med kollektivavtal har man en annan möjlighet att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete och säkerhetsarbete. Har man kollektivavtal finns det skyddsombud som kan delta i skyddsarbetet. Annars är det enbart arbetsgivarens representanter som deltar.

Enligt regeringens mening är det därför viktigt att så stor andel som möjligt av den svenska arbetsmarknaden omfattas av kollektivavtal. Det är det sätt som vi av många olika skäl har valt att reglera arbetsmarknaden på, och det är också viktigt av arbetsmiljöskäl. Då omfattas man också av försäkringar som innebär att man är försäkrad vid olyckor eller i allra värsta fall dödsfall.

Herr talman! Min fråga går till infrastrukturminister Anna Johansson.

Regeringen har fattat beslut om att frysa projektet Förbifart Stockholm. Det är ett mycket olyckligt beslut för stockholmarna och för regionen som helhet.

Förbifarten är en av Sveriges största och viktigaste satsningar på infrastrukturområdet. En uppskjutning innebär både en försening och en fördyring av projektet. Från vissa håll sägs det att stoppet kan kosta 700 miljoner kronor.

Samtidigt som finansminister Magdalena Andersson hävdar att det är tomt i ladorna kostar detta byggstopp ca 4 miljoner kronor per dag. Tycker statsrådet att det är försvarbart att skjuta upp byggandet? Hur ställer sig statsrådet till Förbifart Stockholm?

Herr talman! Regeringen har fattat beslut om att frysa byggstarten av Förbifart Stockholm av det enkla skälet att projektet inte varit fullt ut förankrat regionalt och lokalt. Vi vill därför ge parterna möjlighet att kontakta regeringen och be om en förhandling om hur projektet kan finansieras annorlunda. I väntan på att en sådan eventuell förhandling ska starta har vi valt att frysa byggstarten till den 1 maj 2015. Kostnaden för detta är av Trafikverket beräknad till 170-250 miljoner.

Ett snabbare och enklare genomförande av projektet kan medföra kostnadsminskningar i andra änden. Flera av de stora projekt som nyligen har slutförts har blivit både snabbare klara och billigare. Förmodligen finns det alltså både plus- och minussidor i detta ekonomiskt.

Herr talman! Att regeringen fattat beslut om att frysa projektet är skadligt för tillväxtregionen Stockholm. Anna Johansson talar om att förankringen har varit dålig, men det finns ett stort stöd för Förbifart Stockholm hos både stockholmarna och kommunerna runt om i länet.

Syftet är att det ska leda till förbättrad framkomlighet på infartslederna, ökad trafiksäkerhet, förkortade restider samt ökad och förbättrad ekonomisk utveckling för människor när de får möjlighet att resa, arbeta och utnyttja den service staden erbjuder.

I en region med så snabbt ökande tillväxt och befolkning ställs höga krav på rörlighet, och då behöver regionen Förbifart Stockholm.

På vilket sätt bidrar frysningen av projektet till fler jobb och ökad tillväxt?

Herr talman! Regeringen ger de övriga parterna i projektet möjlighet att komma till oss och göra en framställan om en förhandling. Någon sådan framställan har ännu inte kommit, varken från Stockholms stad eller Stockholms läns landsting.

Regeringen är dock beredd att tillsätta en förhandlingsperson för att se om det finns förändringar man vill göra i finansieringsfrågorna gällande Förbifarten.

I väntan på att en sådan eventuell förhandling kommer till har vi valt att avstanna projektet.

Vi är övertygade om att ett bättre förankrat projekt ges bättre förutsättningar för ett väl utfört genomförande så småningom.

Blir det inget nytt avtal kommer enligt överenskommelsen byggstart att ske senast den 1 maj 2015. Hittills har det inte inkommit någon framställan till regeringen.

Herr talman! Min fråga går till Gustav Fridolin som representant för regeringen.

Varje år förlorar EU-länderna 9 000 miljarder på grund av skatteflykt. Sveriges budget är ungefär 900 miljarder.

I dag har vi tack vare en läcka kunnat läsa i tidningarna att det finns 340 bolag i Luxemburg som har en aggressiv skatteplanering som undanhåller EU-länderna skattemedel. Bland dessa företag finns flera av Sveriges största bolag, exempelvis Ikea, Tele 2, SEB och de fyra största riskkapitalbolagen. Det handlar alltså om stora svenska företag som systematiskt undvikit beskattning i Sverige.

Detta sker i EU-landet Luxemburg. Nuvarande EU-kommissionsordföranden Jean-Claude Juncker kommer inte bara därifrån utan har också ansvarat för finanserna där i 20 år.

Vad avser Sveriges regering att göra mot de inblandade svenska företagen för att få stopp på detta? Vilken insyn har Sveriges regering haft i detta problem?

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga som är vidare än den problembeskrivning som riksdagsledamoten ger. Detta är ett ännu mycket större problem för de fattigaste länderna i världen vars ekonomi raseras av att företag som är verksamma där väljer att inte skatta där.

För svenskt vidkommande förutsätter vi givetvis att alla företag i Sverige väljer att följa de regler som finns i Sverige och Europa på skatteområdet. Vi förutsätter att när så inte sker har Skatteverket tillämpliga lagar, eller annars begär Skatteverket lagändringar, för att kunna beivra eventuella lagbrott också på skatteområdet.

Herr talman! Ska jag tolka svaret som att det inte kommer att vidtas några särskilda åtgärder med anledning av detta avslöjande, som jag menar är en global skandal? Jag håller med Gustav Fridolin om att det är mycket svårare för många länder i den fattiga delen av världen. Men vi talar om 9 000 miljarder på EU-nivå, vilket givetvis slår hårt mot den svenska välfärden.

För Vänsterpartiets del är det ännu ett grundskott mot Jean-Claude Juncker som EU-kommissionens ordförande. Det är en man som varit arkitekten bakom detta upplägg och gjort Luxemburg till ett av de största skatteparadisen i Europa. Därför menar vi att Jean-Claude Juncker inte längre kan vara EU-kommissionens ordförande.

Jag vill ställa frågan till Gustav Fridolin om den svenska regeringen fortfarande har förtroende för Jean-Claude Juncker och på vilket sätt man avser att ta upp frågan med Luxemburg för att få stopp på detta.

Herr talman! Det vore fel att tolka mitt inlägg som att det inte pågår några åtgärder för att stoppa skatteflykt. Det är en av de frågor som har debatterats flitigt, och flera lagändringar är på väg genom EU-systemet.

Den nya regeringen avser att vara väldigt bidragande att se till att de lagändringarna förhindrar skatteflykt och att vi har ett fungerande skattesystem inom EU. Grundfrågan var egentligen att hindra skatteflykt ut ur EU och att därtill se till att EU bidrar på ett positivt sätt för att de fattigaste länderna i världen kan skydda sina ekonomier.

Vad gäller EU-kommissionens sammansättning och EU-kommissionens ordförande är det givetvis så att den svenska regeringen som andra inblandade regeringar har förtroende för EU-kommissionen tills något annat meddelas. Skulle något annat meddelas kommer det att ske på ett annat sätt än genom ett frågesvar i riksdagens frågestund.

Herr talman! Min fråga riktar sig till försvarsminister Peter Hultqvist.

Det är nu snart två år sedan Sveriges överbefälhavare Sverker Göranson konstaterade att han hade möjlighet att försvara vårt land mot ett väpnat angrepp i en riktning under en vecka förutsatt att han fick höjt försvarsanslag 2015. Då skulle han klara av detta 2019.

Nu har den nya regeringen på ett tydligt sätt markerat att Natomedlemskap inte är aktuellt för Sverige under den kommande mandatperioden. Mot bakgrund härav skulle jag vilja fråga försvarsministern: Vad föreslår försvarsministern att Sverige ska göra på den åttonde dagen av ett väpnat angrepp?

Herr talman! Det är en mycket intressant fråga, Widman. Det jag skulle vilja föreslå att vi gjorde tillsammans i riksdagen är att vi nästa vår någon gång i mars april eller kanske något senare fattade ett gemensamt beslut om hur svensk försvarsmakt ska se ut i framtiden.

Det ska vara ett så omfattande beslut att det täcker in alla delar i Försvarsmakten och är väl anpassat efter de behov som finns med anledning av omvärldsutvecklingen och allt det vi nu erfar händer på Östersjön, i Ukraina och i vårt närområde. Där hoppas jag på en bred politisk uppgörelse.

Kan vi bygga en ökad militär förmåga med grund i det som har stått i Försvarsberedningens rapport kan vi åstadkomma någonting som är reellt. Då kan vi nog också svara på vad vi gör den åttonde, nionde eller tionde dagen. Sedan kan man också diskutera olika scenarier. Det kan också finnas andra scenarier, vilket Widman väl känner till, för hur ett eventuellt krisförsvar ska se ut.

Herr talman! Försvarsberedningen lämnade sin senaste rapport den 7 maj i år i bred politisk enighet. Där föreslås att vårt försvarsanslag den kommande tioårsperioden ska räknas upp med 5,5 miljarder. Detta kan jämföras med den upprustning som Ryssland avser att göra de kommande tre åren som handlar om 350 miljarder kronor.

För att använda ett språkbruk som jag tror är välbekant för förvarsministern framstår den svenska försvarsansträngningen som en puts i marginalen. Jag tror att det finns skäl för regeringen att fortsätta att fundera över vad som ska hända just den åttonde dagen. Överbefälhavaren avslutade sitt anförande med att säga: Sedan måste hjälpen komma. Det är kanske i den riktningen vi ska fundera.

Herr talman! Problemet för Widman var att hans parti var en del av den högerallians som satt vid regeringsmakten under förra valperioden. Hans parti var en del av hela den försvarspolitiska strategi som präglade den regeringen med tydliga uttalanden gång på gång även i Försvarsberedningens inre arbete om att det som sker i Ryssland inte var någon fara. Nu kanske Widman som person hade en liten annan position ibland. Men det var likt förbaskat så att Folkpartiet var med.

Mot bakgrund av det kanske Folkpartiet och Widman måste fundera på varför det blev just 5,5 miljarder och varför det var ett så heligt tal i de sammanhangen. Det fanns erbjudanden om högre nivåer som avvisades i det läget. Jag tror att vi ska försöka åstadkomma ett bra försvarsbeslut i bred politisk enighet. Vi har mycket att tala om för att kunna klara ut den frågan.

Herr talman! Jag har en fråga till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

I dag är det alldeles för många ungdomar som går arbetslösa i vårt land. Det skapar problem inte bara för individen utan också för hela samhället. Nu är det dags att ta ungdomsarbetslösheten på allvar. Jag förstår att det inte är så enkelt. Det kräver en riktig handlingsplan och politiskt mod.

Vi är skyldiga våra ungdomar ett bättre Sverige, ett Sverige som ger dem möjligheter att komma in på arbetsmarknaden. Min fråga till ministern är: Vilka tre konkreta åtgärder tänker du sätta igång de närmaste veckorna för att börja ta itu med ungdomsarbetslösheten?

Herr talman! Jag delar Marco Venegas uppfattning att ungdomsarbetslösheten är ett av våra absolut största samhällsproblem, och det står därför högst upp på regeringens agenda.

Det finns tre viktiga saker för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Det första är att satsa stort på utbildning. Det har blivit allt svårare de senaste åren för unga människor att studera vidare. För den här regeringen är det självklart att de unga människor som kan och vill läsa vidare också ska ha möjlighet att göra det och då läsa utbildningar som leder till arbete. Vi har många yrken där det i dag råder kompetensbrist och där vi behöver fler som utbildar sig.

Det andra handlar om en kraftsamling där vi behöver samla många av samhällets aktörer för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Jag kommer inom kort att bjuda in samtliga Sveriges kommuner och erbjuda dem ett konkret samarbete för att tillsammans bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Det tredje handlar om parterna på arbetsmarknaden. Jag sitter nu i samtal tillsammans med arbetsmarknadens parter om hur till exempel yrkesintroduktionsanställningar kan användas på ett mer offensivt sätt för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

Herr talman! Tack för svaret. Det låter väldigt bra. Det är väldigt viktigt att ungdomarna kan förverkliga sina drömmar och att vi skyndar så att vi kan inkludera dem i samhället.

Herr talman! Jag delar samma vision att ungdomar ska kunna förverkliga sina drömmar. Jag tror att för de allra flesta ungdomar är det inte märkvärdiga drömmar. Det handlar om att få kliva ut i vuxenlivet, att få ta ansvar för sitt eget liv, att kunna fatta egna beslut, att tjäna egna pengar, att flytta hemifrån och bilda egen familj. Vägen dit går genom arbete. Därför är det högst på regeringens agenda.

Herr talman! Jag har en fråga som jag vill rikta till försvarsminister Peter Hultqvist.

I min hand håller jag en fin rapport som försvarsministern fick förra veckan. Det är Tomas Bertelmans rapport som går igenom Sveriges försvarssamarbeten. Man kan säga att rapporten knyter an till det min kollega alldeles nyss tog upp om den åttonde dagen. Frågan är vad våra försvarssamarbeten duger till i verkliga livet.

Utredaren Tomas Bertelman kommer fram till att det inte är mycket att hänga i julgranen, ursäkta uttrycket. De har marginell betydelse. Han tar upp det nordiska samarbetet och europeiskt samarbete med Nato. Han säger exempelvis att solidaritetsförklaringen om att vi ska kunna ge hjälp och ta emot hjälp, som kammaren har antagit och som regeringen står bakom, inte är värd någonting, och man förstår den inte.

Är det inte en anledning för regeringen att nu komma till skott och utreda Natofrågan?

Herr talman! Den här frågan har jag svarat på många gånger sedan utredningen lades fram. Vi kommer inte att ta initiativ till någon Natoutredning. Det bygger på att vi står bakom den strategi som Försvarsberedningen har presenterat. Där ingick även KD som representant.

Vi vill alltså utveckla och fördjupa samarbetet med Finland. Det kommer att bli ett grannlaga arbete som kommer att kräva lagförändringar och regelförändringar. Jag tror att det kommer att bidra till något mycket positivt. Det är en uppgift som vi måste ta oss an. Samarbetena inom Nordefco, 133 olika samarbeten, med bland annat den viktiga Cross Border Training på Nordkalotten är exempel.

EU:s säkerhetspolitiska samarbete är också viktigt. Och partnerskapet inom Nato ska vi utveckla. Där ingår också Host Nation Support-avtalet, ett värdlandsavtal som regeringen planerar att lägga fram en proposition om våren 2016.

Herr talman! Finland är jättebra att samarbeta med. Men nu är det faktiskt på det sättet, försvarsministern, att Finland har beslutat att ånyo göra en Natoutredning. Borde inte försvarsministern lyssna på sina partikamrater, det förra statsrådet Jan Nygren och Niklas Nordström som är kommunalråd i Luleå? De säger just att det är dags att diskutera frågan.

Försvarsmakten är också tydlig. I sin perspektivstudie säger de att de egentligen ger oss politiker tre alternativ. Antingen får vi ta upp plånboken och öppna den på vid gavel eller öppna upp för reellt samarbete - läs medlemskap i Nato - eller vackert säga till svenska folket att den svenska försvarsmakten inte kan möta väpnat angrepp. Frågan kvarstår alltså: Är det inte dags att ompröva den negativa hållningen till en Natoutredning?

Herr talman! Vi står fast vid att fullfölja intentionerna i Försvarsberedningen. Det klargjordes också mycket tydligt i regeringsförklaringen.

Jag kan också konstatera att hänvisningarna till Finland ger en kanske lite skev bild. Både Centerpartiets partistyrelse och Socialdemokraternas partistyrelse har markerat för Finland att det inte är aktuellt med något Natomedlemskap för finsk del. Den bild som ges i medierna är alltså kanske lite väl enkel ibland. Den används också av en del propagandister här i Sverige.

Jag tror att det är mer komplicerat än så. Att tro sig lösa alla säkerhetsproblem genom att föra en diskussion om Nato menar jag ger en felaktig bild. Att fördjupa samarbete med andra länder steg för steg och på ett realistiskt sätt är en effektiv metod, men man måste också göra sin egen hemläxa. Där ligger prövningen för mig, för Allan Widman, för Mikael Oscarsson och för Hans Wallmark att sedan kunna få ihop någonting i försvarsberedningen.

Herr talman! Min fråga går till infrastrukturminister Anna Johansson.

Med en befolkningsökning om ca 40 000 per år är Stockholmsregionen en av Europas snabbast växande regioner. Av detta kan vi konstatera att vi fortsatt ser ett stort behov av investeringar i både infrastruktur, bostäder och kollektivtrafik. Alliansen avsatte under förra mandatperioden 2 miljarder för att utreda och projektera färdigställandet av Österleden som skulle vara den sista delen av en ringled runt Stockholms innerstad. Enligt Stockholms Handelskammare, som har skrivit en rapport om detta, skulle enbart byggandet av Österleden minska biltrafiken med i snitt 11 procent i Stockholms innerstad.

Min fråga till statsrådet är således: Kommer regeringen att verka för att färdigställa byggandet av Österleden, och i så fall hur?

Herr talman! Vad jag har förstått finns det inga pengar avsatta för att starta ett bygge av Österleden. Den typen av frågor får vi naturligtvis ta ställning till i nästa nationella plan. Det finns ett stort antal önskvärda och nödvändiga projekt som behöver finansiering, både i Stockholmsområdet och i andra delar av landet. Den typen av projekt behöver utredas.

Regeringen har för avsikt att återkomma med en samlad bedömning, inte projekt för projekt utan med en samlad bild i den nationella planen.

Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret. Men jag har mycket svårt att se hur Stockholmsregionens stora behov av investeringar i infrastruktur tillgodoses i regeringens budget.

Om Bromma flygplats läggs ned, om förbifarten fryses och om dessutom Österledsprojektet nu slopas har jag svårt att se hur regionen ska fortsätta vara en region med hög tillväxt och en dynamisk arbetsmarknad. Österleden är oerhört viktig, inte bara för privatpersoner utan också för att näringslivet ska kunna verka och röra sig i regionen.

Min avslutande fråga är i så fall: Hur avser statsrådet att tillgodose det växande transportbehov som finns i regionen om Bromma flygplats läggs ned, om förbifarten fryses och om - som det nu verkar - Österledsprojektet slopas?

Herr talman! Som minister föredrar jag att inte föra politik utifrån ett antal ganska osäkra spekulationer.

Vi tar oss an de stora utmaningar som finns på infrastrukturområdet. Regeringen avsätter mer pengar i budgetpropositionen för infrastruktur än tidigare regeringar har gjort, i synnerhet avseende underhåll på järnväg där vi ser att det finns mycket stora behov. Det kommer naturligtvis också den här regionen till del.

De kommande åren finns det ett antal stora önskvärda projekt, på vägsidan men framför allt på järnvägssidan. Vilka av dem som ska prioriteras, för vilka det ska avsättas medel, är en fråga som vi får ta samlad ställning till i en infrastrukturproposition och i den nationella planen.

Herr talman! Min fråga är riktad till statsrådet Gustav Fridolin.

Även om vi ideologiskt står långt ifrån varandra, Gustav, tror jag att vi båda ser problemen som finns i skolan i dag. Jag har varit lärare i 15 år och har tyvärr sett skolan nedmonteras under alla de år som jag har arbetat.

En kommande rapport från OECD som jag hoppas att statsrådet har fått ta del av, även om det bara var muntligt, är väldigt tydlig med att den svenska skolan måste göra en kraftig förändring på en grundläggande nivå. Ett av OECD:s viktigaste åtgärdsförslag är att återförstatliga skolan.

Det är ytterst få kommuner som när jag har kontrollerat inte kommer att skära i skolans budget i år. Kommunerna har enligt OECD inte lyckats med uppgiften och har inte heller fått tydliga styrmedel. Det vanligaste problemet är alltså att kommunerna inte kan erbjuda likvärdig skola runt om i Sverige.

Min fråga till dig, statsrådet Gustav Fridolin, är: Hur tänker statsrådet om en möjlighet att byta linje och lyssna på OECD om att återförstatliga skolan som en första åtgärd för att bygga upp skolväsendet?

Herr talman! Till att börja med måste vi ta ansvar nu för de utmaningar vi ser i skolan nu. Därför har regeringen lagt en budget på riksdagens bord som innehåller stora investeringar i tidiga insatser. Vi ger tidigt stöd till en elev som halkar efter. Vi förbättrar rekryteringen till läraryrket, bland annat genom satsningar som möjliggör för parterna att höja lärares löner. Vi gör också insatser för en jämlik skola, bland annat med stöd till nyanlända som börjar i svensk skola och med stöd till de skolor som har de tuffaste utmaningarna.

Vi ser dock att svensk skola på sikt behöver tydligare styrning, tydligare ansvarsfördelningar och tydligare samarbete mellan stat och kommun. Vi kommer att ta OECD:s rapport på allvar. Och OECD:s rapport kommer, tillsammans med annan forskning och andra utredningar, att ligga till grund för en skolkommission som regeringen avser att tillsätta. Där får den pedagogiska forskningen möta professionen och i nära samarbete med riksdagens partier arbeta med de stora utmaningar som svensk skola har.

Herr talman! Jag tror att statsrådet Gustav Fridolin nästan svarade på en fråga. Det är trevligt.

Jag är som sagt lärare och har under alla dessa år jobbat i den arbetsmiljön. Varje fredag spelar jag också volleyboll med mina tidigare kolleger. De återkopplar alltid till mig om en och samma sak: Lönen är inte det viktiga; det är arbetsmiljön.

Tyvärr har arbetsmiljön blivit så dålig att lärarna hoppar av. Det är tyvärr nästan strömavhopp ute i kommunerna. Mig veterligen finns det ungefär 69 000 utbildade lärare. Det här är en större debatt som vi får återkomma till i den allmänna debatten, men ett återförstatligande av skolan innebär att vi tar ansvaret.

Statsrådet Gustav Fridolin nämner detta med lönerna. Jag tror faktiskt att ni är på fel linje där. Jag tror att det är arbetsmiljön vi måste fokusera på från början.

Herr talman! Jag tror inte att det ena motsäger det andra. Det vi har sett under lång tid är hur lärares löner halkat efter. Av det har följt en utveckling där allt färre uppfattat att läraryrket är högt värderat, färre studenter valt läraryrket och många lärare valt att sluta. Ska man göra någonting åt det kan man inte bortse från lönefrågan. Men man måste också såklart göra insatser för arbetsmiljön, för att anställa fler i skolan, så att lärare får mer tid för sitt arbete, och för att avbyråkratisera läraryrket, så att lärarna får tid att möta och arbeta med varje elev. Det är det som är grunden till att man väljer att jobba i det jag tycker är världens roligaste yrke - lärare.

När det handlar om huvudmannaskapet och kommunaliseringens effekter vill jag i diskussionen om problembilden lägga till att det som skedde efter 90-talet var att Sverige drabbades av den allvarligaste ekonomiska krisen i svensk efterkrigshistoria. Den krisen fick i väldigt stor utsträckning bäras av den kommunala ekonomin. Det drabbade skolan och äldreomsorgen. De effekterna lever svensk skola med fortfarande, men det har inte bara med huvudmannaskapet att göra.

Herr talman! Min fråga går till inrikesminister Anders Ygeman.

Jag vill prata lite om kriser i samhället. Sådana har vi dessvärre råkat ut för väldigt mycket den senaste tiden, både stora kriser och mindre. Det jag skulle vilja diskutera, och som kanske känns väldigt udda och främmande just nu, är de jätteproblem med mygg som den lilla orten Gysinge i södra Gävleborg har. Det är jättemånga larver som kläcks på denna lilla ort, och det blir som en katastrof när det här händer. Det går inte att vistas ute. Hela orten måste förflytta sig till något annat ställe.

Krisen handlar i stor utsträckning om hur Miljödepartementet tar hand om det här. De försöker, men egentligen är frågan mycket större. Den är långsiktig och borde få en annan vändning. Naturvårdsverket hjälper också till, men det är kommunens ansvar. Hur avser ministern att påverka detta?

Herr talman! Myggbekämpning i all ära, men detta faller inte under inrikesministerns ansvarsområde. Jag lämnar över frågan till Gustav Fridolin.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det svar jag får lämna från regeringen är att vi tar med oss frågeställningen. Vi har märkt reaktionerna runt om i landet. Man har också, såvitt jag förstår, tillskrivit regeringen, och då måste regeringen i vederbörlig ordning svara.

Herr talman! Detta berör väldigt många och inte bara miljön. Det berör turismen, näringslivet och framför allt de boende. Frågan kan alltså inte inrymmas inom Naturvårdsverkets ansvarsområde. Hela regeringen borde hjälpa till och ta ansvar. Det finns mygglarver inte bara i Gysinge utan på flera andra ställen i Sverige också, men problemet drabbar små geografiska områden. Ansvarsprincipen gäller absolut; det har jag full förståelse för. Men detta är ett svårlöst bekymmer som blir allvarligt för de drabbade.

Jag tackar för att ministern tar med sig detta till regeringen. Jag ser fram emot att få ett omfattande svar.

Herr talman! Såvitt jag förstår har man tillskrivit regeringen, och då ska svar ges i vederbörlig ordning.

Det är viktigt att poängtera vilken princip som råder för hur myndigheter styrs i Sverige. Det måste vi alltid göra när vi får den här typen av frågor. Myndigheter är oväldiga inom ramen för regeringens formella riktlinjer och styrinstrument, som kan bestå av lagstiftning - som är upp till myndigheterna att tolka - och i andra fall regleringsbrev och uppdrag. Det är viktigt att det inte på något sätt uppfattas som att jag här uttalar mig om hur Naturvårdsverket ska agera i ett enskilt ärende.

Men de som tillskriver regeringen - det kan vara kommuner eller andra - får såklart svar på de frågor de ställer i enlighet med den lagstiftning vi har.

Herr talman! Jag har en fråga till inrikesminister Ygeman.

Dagens Nyheter publicerade för ett par dagar sedan en granskning av ett it-baserat fastighetssystem som används av flera myndigheter, bland annat Esas satellitstation i Kiruna och åtminstone fyra polisstationer. Systemet har stora säkerhetsbrister. Det är lätt att ta sig in. Hackare kan manipulera systemet, låsa dörrar, låsa upp dörrar, reglera temperatur, belysning och brandlarm och annat. Enligt uppgift finns nu hundratals fastigheter som tillhör svenska staten helt öppna på internet. Det är myndigheter, polishus och vårdcentraler. I en av de berörda stationerna finns länskommunikationscentralen. Att någon kan påverka systemet på denna är mycket allvarligt.

Vilka åtgärder tänker inrikesministern vidta för att säkerställa att vi inte får dataintrång, bland annat i länskommunikationscentralen i Kalmar?

Herr talman! Det är mycket riktigt så som Krister Hammarbergh säger. Vi har under de senaste dagarna blivit uppmärksammade på ett antal allvarliga säkerhetsbrister på it-området. Företag, organisationer och myndigheter har brustit i sitt säkerhetsintresse. Det är naturligtvis allvarligt att man under ett antal år inte har ägnat de här frågorna tillräckligt intresse.

Det kan väl vara glädjande att veta att regeringen har samlat alla de här frågorna. För första gången kommer vi också att få en it-säkerhetsminister, nämligen inrikesministern, det vill säga jag. Det är självklart att vi ska ta tag i de här frågorna, både de polisiära frågorna, som inrättandet av ett speciellt it-center inom polisen, och myndighetsfrågorna. Det är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som tillsammans med Säkerhetspolisen har till ansvar att uppmärksamma myndigheterna på behovet av it-säkerhetsarbete.

Herr talman! Det är naturligtvis väsentligt att man tar ett stort grepp när vi ser olika typer av säkerhetsproblem. När det gäller just de här fastigheterna är det dock ganska bråttom. Det kan bli så att människor kommer till skada eller att polisen inte har möjlighet att göra en utryckning när så behövs.

Vad jag förstår var lösningen vid länskommunikationscentralen i Kalmar att man slet ut kabeln från internet. Jag undrar om inrikesministern har någon annan lösning på kort sikt.

Herr talman! Med all respekt för både regeringens och myndigheternas arbete kan jag säga att säkerhetsbristerna på en lokal polisstation - eller i kyrkklockorna i Hedemora - måste lösas av dem som beställt systemet och av dem som levererat systemet.

Det är uppenbart att det har brustit i båda delar. Beställaren har inte ställt tillräckligt tydliga krav på systemen eller har inte kontrollerat att systemen lever upp till kraven. Företagen som levererat systemen har inte klarat att leva upp till de krav man har rätt att ställa på system som ska användas i den här typen av verksamheter.

Från regeringens sida ska vi återkomma och se till att alla myndigheter lever upp till de krav som vi ska ställa. Men i det enskilda fallet är det upp till myndigheten och det levererande företaget att avhjälpa de brister som finns i systemen.

Herr talman! Jag vill rikta mig till infrastrukturminister Anna Johansson.

Regeringen har beslutat om en paus för förhandlingar gällande Förbifart Stockholm. Jag hörde nu att det ännu inte har anmält sig några seriösa förhandlare, som ministern noterat. Den här tankepausen uppfattas av många som något som ska ge utrymme för interna förhandlingar mellan regeringspartierna. Men det kostar skattebetalarna rätt mycket, som redan framgått - 260 miljoner bara för ett halvår. Vi fick i veckan signaler om 1 miljard för byggbranschen. Det sägs att det är tomt i ladorna; här ser det ut som att pengar kastas i sjön.

Internförhandlingarna pågår. Jag såg i Dagens industri att ministern säger att bygget ska starta senast den 1 maj. Men varför vänta till den 1 maj om det inte sker förhandlingar? Är ministern beredd att korta tiden?

Herr talman! Rubriksättningen i olika tidningar råder man inte över. Hur den rubriken var satt kan jag tyvärr inte ta något ansvar för.

Det vi har sagt är att om det inte föreligger något annat förhandlingsresultat kommer bygget att fortsätta den 1 maj 2015. I dagsläget har ingen formell framställan om att tillsätta en förhandlingsperson från regeringen inkommit till regeringen. Därför har det inte heller påbörjats några förhandlingar.

Det är inte detsamma som att det inte kommer att komma en sådan förfrågan.

I nuläget har regeringen erbjudit sig att återkomma om parterna önskar en förhandling. Om det inte finns något nytt förhandlingsresultat startar man igen den 1 maj 2015.

Herr talman! Sju av tio ville se Förbifarten byggd enligt de undersökningar som gjordes före valet. De flesta av partierna ville se Förbifarten byggd.

Jag hörde tidigare att arbetsmarknadsministern talade om 100 miljoner som regeringen förstärkt med för arbetsinsatser. Det gjorde regeringen under ett helt år och tyckte att det var stort. Här talar vi om ett halvår och 260 miljoner för att ingenting ska hända. Är statsrådet fortfarande av meningen att det är väl värt pengarna?

Herr talman! Det här är ett stort och omfattande projekt. Det är också ett projekt som är beräknat till ungefär 24 miljarder kronor. Det jag har sagt tidigare i frågan är att om man kan få en bättre förankring av projektet bland de lokala parter som ska vara en del av genomförandet kan det innebära ett bättre genomförande. Det tror regeringen är klokt. Den här typen av stora projekt bör vara bättre regionalt och lokalt förankrade. Det ger regeringen nu förutsättningar för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till utbildningsministern.

I budgetpropositionen finns det satsningar på kultur i skolan. Det är otroligt viktigt och spännande. Kultur berikar ju på många olika sätt.

Barn som får uppleva kultur och pröva på att uttrycka sig genom kultur växer och utvecklas som individer, och det stärker framför allt deras självförtroende. Att man dessutom genom lustfyllda övningar lättare når de uppsatta kunskapsmålen gör att kulturen har en given plats i skolan. Men begreppet kultur är brett och kan innehålla många olika saker.

Min förhoppning är att fler kommuner likt min hemkommun Falun satsar på kulturskolor. Därför undrar jag på vilket sätt ministern önskar eller ser att satsningarna kommer att stärka förekomsten av kultur i skolan.

Herr talman! Låt mig verkligen tacka för frågan!

Det har funnits en idé att vi ska stärka svenskan och matten i skolan genom att prioritera ned kulturen. Så funkar inte den mänskliga hjärnan - den är inte uppdelad i 40-minuterspass.

Det är i musiken som ett barn kan hitta ledtrådarna för att knäcka läskoden. Det är på bilden man får med sig det som gör att man sedan kan förstå geometrifigurerna i matematiken. Det kan vara matematiken som i sin tur gör att man förstår abstrakt tänkande och kan se igenom också ett politikerlöfte när det ges. Det ena ämnet stärker det andra, och det är därför det är viktigt med kultur i skolan.

Vi gör en historisk satsning på 125 miljoner. Av dem kommer 100 miljoner årligen att gå till att stärka musik- och kulturskolan och framför allt göra den mer tillgänglig för fler barn. Det ska inte vara storleken på en förälders plånbok som avgör om man får möjlighet att ta plats på en musik- och kulturskola. Resterande 25 miljoner kommer att gå till att stärka samverkan mellan musik- och kulturskolan, som ofta är motorn för det lokala kulturarbetet, och grundskolan.

Herr talman! Tack för svaret, Gustav Fridolin! Entusiasmen lyser igenom, och det uppskattar vi. Det är en väldigt viktig fråga.

Det har funnits vissa antydningar om att kultur är lite flummig, att den inte hör hemma i skolan. Jag har mött många elever på estetiska program som har berättat att de har en fantastisk utbildning. De förenar nytta med nöje, det vill säga sådant som utvecklar deras kreativitet och dem som individer. Många beskriver att de genom dansen och musiken fått lättare att ta till sig andra ämnen.

Jag tycker att det är viktigt med signaler och erkännanden. Det finns en uppfattning och det finns fördomar om att de här eleverna kanske inte har några konkreta mål här i livet. Det är tråkigt. Jag tycker att vi ska uppmuntra de människor som väljer kreativa utbildningar. De är kanske framtidens stjärnor och Nobelpristagare. Hur ser ministern på det?

Herr talman! Så är det. Sverige är ju lyckligt lottat på det sättet. Snart kommer världens mottagare av Nobelpriset, ett av de finaste man kan få inom flera discipliner - kemi, fysik, ekonomi, litteratur - till Sverige.

När man frågar om deras bakgrund, deras resa till att nå det erkännande som det innebär att få ett Nobelpris brukar svaret innehålla två ingredienser som kanske är lite överraskande. Den ena är att bakgrunden ofta är ganska krokig. Man visste inte alltid att det var åt det hållet man skulle när man en gång läste i skolan. Man har gjort andra saker på vägen fram till sin forskning. Den andra är att den ofta har innehållit ämnen inom olika delar av estetisk verksamhet och kultur - och ofta fortfarande gör det.

Några av de mest spännande forskningscentrumen i världen binder samman just kulturella discipliner med till exempel fysik eller ekonomi. Det ska vi uppvärdera. Vi ska se till att det finns redan för de små barnen.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till infrastrukturminister Anna Johansson. Den handlar om att det statligt ägda bolaget Jernhusen nu har gått ut med att man vill utestänga romer från bland annat stationsbyggnaderna. Man har börjat sätta upp skyltar som säger att endast personer med giltiga färdbevis får använda sittplatserna på stationen.

Bland andra enhetschefen för Stadsmissionen i Göteborg är mycket upprörd och påpekar att det här kan handla om en situation där människor fryser ihjäl när det kanske är minusgrader och de måste gå ut när de tidigare har kunnat gå in och värma sig.

Jag undrar om infrastrukturministern tycker att det här är rimligt. Är det så här vi som samhälle ska behandla dem som är i nöd? Ska vi stänga de sista möjligheterna till skydd från kyla eller regn när vi inte har några andra möjligheter att hjälpa dessa personer?

Herr talman! Om det är på det viset att en organisation, ett företag eller en myndighet har sagt att man vill utestänga romer är det ett flagrant brott mot den likabehandlingsprincip som vi har.

Jag förutsätter att det är så att Jernhusen i det här fallet vill freda sina byggnader från att personer uppehåller sig där som inte primärt är där för att de väntar på någon eller ska med ett tåg från stationen.

Om det är ett korrekt hanterande eller inte är egentligen inte en fråga för infrastrukturministern, utan det är ett socialt problem som svårligen kan hanteras inom det område som jag förfogar över. Jernhusen är naturligtvis fria att hantera det som är bolagets uppdrag, nämligen att se till att de byggnader som man förvaltar förvaltas på ett bra sätt.

Herr talman! Tack för svaret, Anna Johansson! Jag förstår att det här är en fråga som kanske inte direkt kan tänkas falla inom ditt ansvarsområde, men den gör det på ett sätt: Jernhusen är ett statligt bolag som faller inom Trafikverkets område.

Det är ju så att ett kommersiellt tänkande har spritt sig mycket starkt i samhället. Vi har färre och färre offentliga platser som är tillgängliga för alla. Nu flyttar vi det här tänkandet ända in på stationsområdet, där det inte har funnits tidigare. Det har funnits möjlighet för människor att vistas där som inte har någon annanstans att vistas.

Det här är en humanitär fråga. Det handlar om vilken kultur vi ska ha i samhället. Ska vi stänga fler och fler dörrar innan vi har öppnat andra? Därför tycker jag att det finns en anledning att tala med Jernhusen och fråga hur de tänker.

Jag tror att det är många människor i samhället som tycker att det är upprörande att människor i nöd kommer från södra Europa och att man inte har löst situationen på andra sätt. Vi måste behålla ett humanitärt tänkande.

Herr talman! Problemet som Emma Wallrup lyfter fram är ett välkänt problem som har sin grund i att människor trots att de lever i den europeiska gemenskapen känner sig tvingade att fly till andra europeiska länder och tigga eftersom det inte finns rimliga levnadsmöjligheter där de befinner sig. Det är ett problem och en fråga som kräver ett ganska brett angreppssätt från många olika aktörer.

Att ge Jernhusen en specifik roll i detta, att de skulle vara något slags alternativt härbärge, tror jag inte är en klok lösning. Det finns inget i Jernhusens uppdrag som säger att det ingår i bolagets uppgifter. Jag har inte för avsikt att peka på Jernhusen och säga att man ska bete sig på ett visst sätt, utan det här är en sådan fråga som måste kunna hanteras inom myndigheter och bolag.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till utbildningsminister Gustav Fridolin.

Under debatten i går var Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet, som regeringen och Gustav Fridolin har valt att samarbeta med när det kommer till budgeten och till regeringsförklaringen, tydliga med att den friskoleuppgörelse som gäller numera inte gäller. Jag skulle vilja veta utbildningsminister Fridolins synpunkter på det.

Frågestund

Svar på interpellationer

Herr talman! Nej, som statsministern meddelade i regeringsförklaringen ligger Friskolekommitténs betänkande fast. Friskolekommitténs slutsatser innehåller flera steg för att få en öppenhet och transparens hos dem som fått det kanske viktigaste av alla välfärdsuppdrag, att ge våra barn en bra skola. Däremot anmälde Miljöpartiet och Socialdemokraterna i Friskolekommittén att vi på några punkter ville gå längre för att värna principen att du och jag ska vara trygga med att de skattepengar vi lägger in i en skola också kommer eleverna till del. Och regeringen har nu gjort en uppgörelse med Vänsterpartiet om att förverkliga den principen.