Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till arbetsmarknadsministern. Vi ser att arbetslösheten ökar bland utrikes födda och nu faktiskt omfattar mer än hälften av alla arbetslösa. Efter åtta år har knappt hälften kommit i jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Enligt en del av regeringens överenskommelse med Alliansen i oktober, om flyktingkrisen, ska yrkesintroduktionsanställningar - YA-jobb - gälla även för nyanlända. Det handlar om att få fler i arbete. I uppgörelsen ingick att även företag som inte omfattas av kollektivavtal skulle kunna tillämpa anställningsformen, då många avtalslösa företag kan erbjuda jobb. Det har nu gått fem månader sedan uppgörelsen, och inget händer. Jag kan konstatera att regeringen antingen inte inser allvaret eller kanske inte är intresserad av att fullfölja överenskommelsen.

Min fråga blir således: Hur länge ska frågan beredas i Regeringskansliet, och när kommer åtgärden att vara på plats?

Fru talman! Låt mig först korrigera: Det är inte så att arbetslösheten bland utrikes födda ökar, utan tvärtom minskar den. Däremot ökar andelen av de arbetslösa som är utrikes födda, vilket har att göra med att andelen i arbetsför ålder som är utrikes född också ökar.

När det gäller förändringar av yrkesintroduktionsanställningarna är det färdigberett. När det gäller utvidgningen av de så kallade YA-jobben till att gälla också nyanlända har regeringen, vilket oppositionspartierna är informerade om, för avsikt att fatta beslut om verkställande av detta den 21 april. Den andra delen av yrkesintroduktionsanställningarna är lite knepigare. Det handlar om en kollektivavtalad anställningsform som vi ska öppna för dem utan kollektivavtal, vilket är lite av en tulipanaros. Det står också i överenskommelsen att detta ska utredas, och vi bereder det inom Regeringskansliet.

Fru talman! Jag konstaterar att jag inte får något riktigt svar på frågan från statsrådet och att regeringen lite grann drar benen efter sig. Läget är ju allvarligt, och under tiden hamnar allt fler i arbetslöshet, vilket är beklagligt. Regeringen borde visa att den menar allvar både med överenskommelsen och med att vidta åtgärder för att få fler i jobb. Nu har det redan gått fem månader sedan överenskommelsen, och därför undrar jag om vi kan förvänta oss ett skarpt förslag före sommaren.

Fru talman! Jag har svarat på frågan. Frågan är färdigberedd, och regeringen räknar med att fatta beslut den 21 april.

Fru talman! Jag har också en fråga till statsrådet Ylva Johansson. Vi i allianspartierna och regeringspartierna enades ju i höstas om en migrationsöverenskommelse, och i denna ingick att antalet kvotflyktingar - vidarebosättningsplatser i FN:s kvotsystem - skulle öka till 5 000. I går gick regeringen ut och meddelade att hälften av platserna i stället ska användas till anhöriginvandring. Detta var inte vad vi enades om i höstas, vill jag påpeka. Dessutom går det emot hela grundtanken med FN:s kvotsystem, som bygger på att det är de människor med störst skyddsbehov som ska tas emot på kvot och inte nödvändigtvis de personer som har en släkting i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågan är därför: Varför vill Socialdemokraterna och Miljöpartiet använda Förenta nationernas flyktingkvotsystem för anhöriginvandring?

Fru talman! Det kanske har blivit ett visst missförstånd här. Vi har kommit överens om att vi ska öka antalet kvotflyktingar till 5 000. Alla kvotflyktingar utses i samarbete med UNHCR. Det är det som är definitionen av en kvotflykting. När man väljer ut kvotflyktingar är det inte onaturligt att man också tittar på personer som redan har en anknytning till Sverige, på samma sätt som man gör andra bedömningar när man väljer kvotflyktingar. Men det handlar alltså om kvotflyktingar.

Fru talman! Detta blir ju bara rörigare och rörigare. Bakgrunden är att regeringen har sagt att man vill stoppa familjeåterförening inom gruppen alternativt skyddsbehövande. Sedan får Miljöpartiet kalla fötter kring detta, och då försöker man skapa någon ventil för viss anhöriginvandring. Då ska man ta det av kvoten - från FN:s flyktingkvot ska ni täcka upp anhöriginvandringen! Detta är ju obegripligt. Dessutom bygger ni in incitament för människor att ta sig i de rangliga båtarna över Medelhavet för att kunna få anhöriginvandring just den vägen.

Fru talman! Det ingår i överenskommelsen mellan sex partier att vi ska utöka antalet kvotflyktingar. Vi kommer självklart att ha en dialog om hur detta ska gå till. I den lagrådsremiss regeringen har presenterat finns det inte med någonting som gäller kvotflyktingar, utan där har vi möjlighet att ha en dialog. Kvotflyktingar utses i samarbete med UNHCR.

Fru talman! I november förra året valde regeringen att skjuta till 11 miljarder kronor till landets kommuner i ett försök att möta de skenande kostnaderna för mottagandet av nyanlända. I en följdmotion bad jag och mitt parti om ett par saker: Vi ville att man skulle försöka hitta finansiering inom ramen för den befintliga migrationsbudgeten i stället för att låna pengar, och vi ville ha en garanti för att pengarna verkligen skulle användas inom välfärdens kärnverksamhet. Jag varnade också om att risken är överhängande för att man kommer att behöva gå tillbaka till riksdagen och be om mer pengar om man inte ser över hela kostnadsbilden.

Nu vill regeringen skjuta till ytterligare 10 miljarder, och även denna gång är det tydligen de kommuner som har tagit allra minst ansvar som ska vara prioriterade. Kan statsrådet Bolund garantera att de extra resurserna denna gång verkligen går till välfärdens kärnverksamhet, eller är det rimligare att tro att detta är ytterligare en i raden av satsningar på massinvandring - förklädd till en satsning på välfärd?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är uppenbart att kommunerna får mer arbete när det kommer fler människor till vårt land. Från regeringens sida ser vi det som en möjlighet. När det kommer fler människor är det någonting som stimulerar vår arbetsmarknad och gör att vi får en högre omsättning. Vi får också till exempel en tillväxt som blir större än den skulle ha blivit. Vi ser alltså detta som någonting som gynnar svensk ekonomi och det svenska samhället.

Självklart kommer det dock även att medföra kostnader, och därför är det viktigt att vi skjuter till resurser till inte minst kommuner och landsting. Det gör vi av två skäl - dels för att vi ska kunna ge en god start för de människor som kommer till vårt land, så att de kan komma in på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden samt få utbildning som är relevant, dels för att vi ska kunna förstärka välfärden. Det handlar om att verkligen se till att skolan, vården och äldreomsorgen fungerar.

Dessa pengar går nu till kommunsektorn. Det är i slutändan kommunerna, landstingen och regionerna som bestämmer hur resurserna ska användas, för att det ska kunna anpassas till de lokala förhållandena.

Fru talman! Regeringen påstår också att satsningen kommer att skapa ett flertal offentliga jobb. Jag kan dock avslöja att välfärden inte enbart handlar om pengar, utan den handlar i minst lika stor utsträckning om utbildad personal. Var gömmer sig egentligen den här arbetskraftsreserven någonstans? Om vi har en lärarbrist i skolan löser vi inte det genom att skjuta till mer pengar till kommunerna, för det finns ju inga fler lärare att anställa. Vore det inte rimligare att fokusera en sådan här satsning på utbildning och bättre arbetsvillkor inom offentlig sektor?

Fru talman! Självklart är inte det här den enda satsning som regeringen gör för att möta den utmaning vi står inför, utan vi gör ett flertal olika satsningar. Där ingår självklart också satsningen på utbildning. Det kommer att utbildas fler lärare och även andra personalgrupper som behövs inom välfärden.

Här ser vi också alla de människor som nu kommer till vårt land som en stor resurs. Här finns ju många som har arbetat som lärare eller inom sjukvården och som skulle kunna ta klivet in och just förstärka den svenska välfärden genom ganska små insatser. Där lägger vi nu också extra resurser från regeringens sida.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

I höstas presenterades ett brett åtgärdspaket för att minska de ökade sjukskrivningarna med sju områden och 25 konkreta åtgärder. En av punkterna handlar om att se över arbetsgivarnas ekonomiska ansvar för långa sjukskrivningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har nu presenterat ett förslag om en hälsoväxling som innebär att arbetsgivarna får betala 25 procent av sjukpenningen för anställda som är sjukskrivna mer än 90 dagar. Samtidigt får de en sänkning av arbetsgivaravgiften med samma summa.

Vilka effekter förväntar sig ministern av hälsoväxlingen?

Fru talman! Situationen i Sverige är att sjukskrivningarna sedan 2009 har ökat med närmare 75 procent. Vi i regeringen måste göra allt vad vi kan för att vända utvecklingen. Det som vi nu har gjort är att vi har bjudit in arbetsmarknadsparterna till att vara med i den här dialogen med tankar, idéer och kanske överenskommelser som innebär att de i större utsträckning kan bidra till att vända utvecklingen av sjuktalen som ökar i en alldeles för hög grad.

Om arbetsmarknadens parter inte kommer fram här kommer regeringen att överväga att gå fram med lagstiftning. Vad det då handlar om är att vi får en lite större rörlighet när det gäller sjukfrånvaron och kostnaderna för sjukfrånvaron, det vill säga att de arbetsgivare som är duktiga, sköter sig, har frisk personal och jobbar på ett förebyggande och bra sätt kommer att få en lägre kostnad för sjukfrånvaron, medan de arbetsgivare som har och under ganska lång tid har haft en hög sjukfrånvaro kommer att få en något högre kostnad.

Fru talman! Kommer hälsoväxlingen att innebära att det blir större kostnader för kommuner och landsting? Där är ju sjukfrånvaron som högst, och de är redan i ett pressat läge. Vad kommer det att innebära?

Fru talman! Alla kommer att vara vinnare om vi lyckas vända utvecklingen med de höga kostnaderna för sjukskrivningar som vi ser just nu. Vi har en klar överrepresentation inom kommuner och landsting. Det är socialsekreterare, sjuksköterskor och lärare som toppar sjukstatistiken. Där har vi också ett stort rekryteringsbehov de kommande åren.

Därför kommer ett aktivt arbete för att mota det här tidigt i ett sjukfall att göra alla till vinnare.

Fru talman! Min fråga är till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Det är ungefär ett halvår sedan vi gjorde en migrationsöverenskommelse. Som alltid vid överenskommelser är det ett givande och ett tagande. Det finns saker som man har lättare att tycka är bra medan andra saker ligger lite längre ifrån.

För Centerpartiets del var det oerhört viktigt att överenskommelsen gällde sådant som skulle underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Vi hörde i ett svar här tidigare att det är på gång att utöka YA-jobben till att gälla även nyanlända, och det är mycket välkommet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men det finns en annan del i överenskommelsen där det ännu inte har hänt någonting. Då handlar det om att även de företag som inte omfattas av kollektivavtal ska ha möjlighet att vara en del av den här lösningen. I den här frågan, precis som i så många andra frågor, beror det på var man befinner sig på den politiska skalan när det gäller vad man tycker är bra eller inte. Men ingenting händer i den här frågan. När avser arbetsmarknadsministern att sätta fart på denna del?

Fru talman! Som jag sa i ett tidigare svar är yrkesintroduktionsanställningar en kollektivavtalad anställningsform. Nu ska vi öppna dem också för företag som inte har kollektivavtal. Det är klart att det inte är alldeles enkelt.

Så här står det i överenskommelsen: YA-jobb bör även utvidgas till att gälla arbetsgivare som inte omfattas av kollektivavtal. En förutsättning för detta är att villkoren för den anställde motsvarar kollektivavtalsnivå samt att den utbildning och handledning som arbetstagaren har rätt till säkras. Det bör utredas hur och vem som ska säkerställa detta.

Det här är en fråga som vi arbetar med inom regeringen. Det är inte alldeles enkelt. Det kommer att ske, och vi bereder frågan i Regeringskansliet.

Fru talman! Om man inte sitter i regeringsställning är detta inte ett svar som är tillfredsställande, utan tvärtom ser jag en stor oro i det. Så här långt har det inte funnits några samtal för att börja sondera terrängen kring vad de andra partierna i migrationsöverenskommelsen skulle vilja se i utredningen. Därför känns det som att det här är ett svar som inte förpliktar. Frågan är: Gör det verkligen det?

Fru talman! Överenskommelsen från i höstas innehåller en lång rad punkter. Vi betar av dem en efter en, och vi har en dialog med de partier som har ingått överenskommelsen om på vilket sätt vi ska arbeta. Också denna punkt kommer självklart att verkställas.

Fru talman! Min fråga går också till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

För en vecka sedan kom beskedet att ledningen för Findus hade beslutat att efter 70 år flytta produktionen från Bjuv i Skåne till Tyskland. Det handlar om 450 personer som förlorar arbetet. Det är Findus nya ägare, Nomad Foods med säte i skatteparadiset Brittiska Jungfruöarna, som har fattat beslutet. De köpte Findus så sent som i november förra året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samma torsdag förra veckan drabbades även Aneby i norra Småland, där lekplatstillverkaren Hags beslutade att flytta sin produktion till Polen. 225 anställda förlorar jobbet.

På lördag arrangeras en manifestation i Bjuv, ett samhälle med 15 000 invånare men där 13 000 människor har gått med i en facebookgrupp för att stoppa nedläggningen av Findus. Från Vänsterpartiets sida deltar vår partiledare Jonas Sjöstedt.

Arbetarrörelsen behöver stå enad i kampen för att motverka skatteflykt och kortsiktiga vinstintressen. Jag undrar vad regeringen gör för att se till att jobb stannar i Sverige.

Fru talman! Jobb stannar i Sverige och jobben växer i Sverige. Vi har en god situation på det hela taget. Det är en stark jobbtillväxt i Sverige just nu. Men frågan om Findus nedläggning i Bjuv är naturligtvis allvarlig. De nya ägarna köpte företaget så sent som i november. Företaget har väldigt långa anor. Det är ett välskött och lönsamt företag. Det är inte bara de anställda som nu berörs, utan det är också väldigt många bönder som är leverantörer till Findus, inte minst av ärtor, som nu påverkas.

Det här är allvarligt. Man har haft ett väldigt gott samarbete med kommunen. Kommunen har ställt upp med många olika insatser för att det ska finnas bra förutsättningar för företaget. När de nya ägarna tog över deklarerade man att man var en långsiktig ägare. Därför slog beskedet i torsdags ned lite som en blixt från klar himmel.

Jag är också väldigt förvånad och upprörd över detta. Därför träffade jag företrädare för Bjuvs kommun, facket och Arbetsförmedlingen så sent som i måndags för att diskutera denna fråga.

Fru talman! För Vänsterpartiet är det tydligt att det är alldeles för billigt att lägga ned och flytta företag från Sverige, och så kan vi faktiskt inte ha det. Vi behöver skärpa lagstiftningen, tror jag. Det ska svida mer att lägga ned och flytta utomlands när man bara vill öka sin vinstmarginal.

I andra länder har man lagstiftning som försvårar flytt av företag, och de anställda kompenseras i större utsträckning när flytt sker. Det finns också länder där man lagstiftningsmässigt gjort det enklare för de anställda att ta över fabriker när företag flyttar sin produktion.

Är regeringen beredd att lagstifta för att försvåra för riskkapitalister att flytta lönsamma jobb utomlands?

Fru talman! Jag har förståelse för att man gärna vill stoppa den här typen av flytt av en lönsam verksamhet som har fungerat väl bort från en kommun. Samtidigt vill jag gärna poängtera att vi i Sverige under många års tid har haft en god erfarenhet av att underlätta förändringar och skydda individen snarare än jobben, och det är den inriktning som regeringen också fortsättningsvis kommer att ha. Men jag har stor förståelse för den upprördhet som man nu känner i Bjuv och de anställda där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till arbetsmarknadsministern som vi har talat om tidigare, nämligen fas 3.

Jag får nu höra att många arbetsintegrerade sociala företag läggs ned. Det tycker jag känns väldigt tråkigt. De har hjälpt många som har varit långtidssjukskrivna och som har stora svårigheter att komma in på arbetsmarknaden. De har varit en brygga för många utsatta personer som har haft det svårt och kanske varit borta från arbetsmarknaden under lång tid.

När regeringen nu avskaffar fas 3 och det läggs ned, vad är budskapet? Jag har svårt att ge ett tydligt budskap till dem som ställer den frågan till mig. Kommer alla som finns i fas 3 att få en strukturerad övergång till annan typ av sysselsättning och integrering på arbetsmarknaden?

Fru talman! Désirée Pethrus fråga rymmer två aspekter. Den första gäller individerna som befinner sig i fas 3. De är väldigt många, 37 000 ungefär. Varje individ kommer att få en övergång till annan verksamhet. Det är inte gjort i en handvändning, och därför säger vi att vi fasar ut fas 3. Varje individ måste hitta de vägar som leder vidare till arbete eller utbildning för den personen.

Den andra aspekten gäller de arbetsintegrerande sociala företagen. De spelar en viktig roll, och flera av dem kommer att kunna ta emot personer som i dag befinner sig fas 3 för arbetsträning. Det är en ny insats som tidigare inte har varit tillgänglig för personer i fas 3 men som vi nu öppnar för dem. Arbetsträning är många gånger ett bra stöd för att komma vidare till ett arbete.

Regeringen har också gjort en ganska stor särskild satsning på att stimulera arbetsintegrerande sociala företag. Det får jag berätta mer om i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Jag har förstått att många av dessa företag lägger ned nu. Det hoppas jag att också statsrådet ser med oro på och gör något åt så att inte fler sociala företag läggs ned, för vi kommer att behöva fler.

Kristdemokraterna anser att det är mycket viktigt att hjälpa framför allt unga personer med funktionsnedsättning. Vad har regeringen för strategi för att få unga personer med funktionsnedsättning in i arbete?

Fru talman! Vi behöver fler och växande arbetsintegrerande sociala företag. Därför har regeringen anslagit 60 miljoner kronor till Tillväxtverket för att stödja både tillväxten av och nystartandet av arbetsintegrerande sociala företag. Jag och näringsministern har också tagit ett gemensamt initiativ för att utreda villkoren för sociala företag i ett bredare perspektiv. Detta arbete sker nu inom Näringsdepartementet.

När det gäller unga med funktionsnedsättning har vi till exempel öppnat möjligheten till utvecklingsanställningar inom Samhall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till folkhälso- och sjukvårdsministern om psykisk ohälsa bland unga.

Bland unga i Sverige har det under senare år skett en viss ökning av självmord. Enligt organisationen Mind försökte 2 300 ungdomar mellan 15 och 24 år ta sitt liv 2014. 170 av dessa dog.

Vad gör regeringen för att förebygga psykisk ohälsa bland unga?

Fru talman! Jag tackar Stefan Nilsson för frågan i ett angeläget ämne som staten på olika sätt har engagerat sig i under lång tid. Tyvärr har satsningar många gånger varit riktade enbart mot den specialiserade psykiatrin, och man har glömt en del av det förebyggande arbetet.

Det försöker vi rätta till genom den överenskommelse som regeringen har slutit med SKL. Här ligger fokus på just tidiga insatser och förebyggande arbete.

I en satsning som är särskilt riktad till unga för att motverka ungas psykiska ohälsa ger vi 280 miljoner kronor per år till landets ungdomsmottagningar. De fungerar redan i dag som en central för unga som mår dåligt och vill få hjälp. Genom denna satsning stärker vi ungdomsmottagningarna och gör dem mer fokuserade på att också hjälpa mot psykisk ohälsa.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

En grupp som har det särskilt svårt är unga hbtq-personer. Enligt Ungdomsstyrelsens undersökning från 2010 hade så många som 65 procent av transpersonerna under 30 år övervägt att ta sitt liv.

Vad gör regeringen för att förebygga psykisk ohälsa i denna grupp?

Fru talman! Förutom den generella satsning och inriktning mot unga som lider av psykisk ohälsa finns det fem fokusområden i den överenskommelse som regeringen har slutit med SKL. Ett av dessa fokusområden är att jobba med riskgrupper, och dit hör inte minst unga hbtq-personer. Genom att peka ut detta tydligt vet vi att en del av medlen och insatserna kommer att gå till denna grupp. Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen också ett ansvar.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Bolund.

Förra året kom det 30 000 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige, och man räknar med att det kommer ungefär lika många i år. Väl i Sverige blir man tilldelad en god man och placerad på ett HVB-hem eller ett liknande boende, beroende på vilket behov man har.

Det här är en utsatt grupp. Jag har tyvärr fått en hel del rapporter från konsumentvägledare runt om i landet om att dessa ungdomar i högre grad hamnar i skuld på grund av krediter av olika slag. Det kan gälla mobilabonnemang, kläder eller vanliga hemutrustningslån. När konsumentvägledarna väl träffar dem kan det vara för sent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad gör konsumentministern och regeringen för att dessa ungdomar inte ska behöva starta sitt liv i Sverige som skuldsatta?

Fru talman! Jag tackar för en angelägen fråga.

Skuldsättning och framför allt överskuldsättning är tyvärr ett växande problem som drabbar många olika grupper i samhället. Eftersom inga grupper är uteslutna från den problematiken jobbar vi brett med denna fråga.

Regeringen har lanserat en bred strategi mot överskuldsättning som bland annat handlar om att vidta förebyggande åtgärder, som att försöka stoppa vilseledande marknadsföring och se till att marknadens aktörer sköter sig på ett bra sätt. Vi måste också jobba med rehabiliterande insatser när man har hamnat i skuld.

Vad gäller förebyggande insatser är det viktigt att vi har en väl fungerande budget- och skuldrådgivning. Vi håller på med riktlinjer för budget- och skuldrådgivningen i kommunerna så att de vet ungefär vilka arbetsmetoder som fungerar och hur de kan arbeta med dem för att vägleda.

Det handlar också om att skapa tydlighet och ge bättre information på många olika språk så att man kan ta till sig informationen även om man kommer från ett annat land. Det förebyggande arbetet är mycket väsentligt.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag känner till strategin och rehabilitering, men det viktiga här är det förebyggande. Jag har förut i talarstolen sagt att utbildning och information är bland det viktigaste, men konsumentvägledarna hinner inte och mäktar inte med att träffa alla dessa ungdomar. Det finns projekt runt om i landet på länsstyrelser och så vidare, men det skiljer sig mycket åt.

Finns det några konkreta förslag från regeringen på ökad information till just denna grupp?

Fru talman! För drygt ett år sedan lanserades en ny, stor konsumentvägledningstjänst som heter Hallå konsument. Den är ett paraply dit alla konsumenter kan vända sig med sina frågor. Här kan man också få svar på andra språk än svenska.

Detta har avlastat de kommunala konsumentvägledarna från en del ärenden som är enklare att ge svar på. Däremot har de fått fler ärenden som är mer komplexa och som kräver mer tid. Det ger dock en möjlighet att avsätta mer tid till förebyggande arbete, och min och regeringens inriktning är att kommunerna ska prioritera det arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till socialförsäkringsministern.

Svensk välfärd har i mycket mindre utsträckning än i många andra länder en tydlig koppling till medborgarskapet. Människor som befinner sig i Sverige har trots att de inte är medborgare och trots att de inte har bidragit med en enda skattekrona eller ens har någon anknytning till Sverige i princip full tillgång till välfärdssystemet.

Den senaste tiden har detta varit ett ämne för debatt, både avseende stor risk för fusk och bedrägerier samt avseende huruvida denna ordning över huvud taget är rimlig. De två senaste uppmärksammade nyheterna har gällt efterlevandestödet och föräldrapenningen.

Min fråga till socialförsäkringsministern är enkel: Vilka konkreta åtgärder kommer regeringen att vidta för att dels stoppa slöseriet med skattemedel, dels bekämpa den pullfaktor för migrationsströmmarna som detta kan utgöra?

Fru talman! Det är viktigt att vi har ett Sverige som håller ihop, ett Sverige där människor bidrar genom arbete men också ett Sverige där människor kan känna en grundläggande trygghet. Det gäller naturligtvis även dem som flyr från krig och terror och söker tillflykt i Sverige och sedermera får ett stadigvarande boende i vårt land.

Regeringen är mycket angelägen om att de nyanlända som har kommit till Sverige så snabbt som möjligt ska få incitament för att komma ut på arbetsmarknaden. Det kan vara en utgångspunkt för att titta på till exempel föräldraförsäkringen, vilket vi nu gör.

När Linus Bylund talar om fusk och bedrägerier och refererar till efterlevandestöd och föräldraförsäkring vet jag inte vad han menar. Han får gärna utveckla det.

Fru talman! Jag kan först säga att jag talade om stora risker för fusk och bedrägerier. Den debatten kan vi ta en annan gång.

Jag skulle vilja ha svar på en enkel fråga som kan besvaras med ja eller nej. Om jag skulle våga mig på att se in i framtiden tror jag inte att jag får ett tydligt svar.

Frågan är: Kommer regeringen inom den närmaste tiden att vidta åtgärder för att tydligt skilja på välfärdsrättigheter för människor som är medborgare i Sverige och för människor som ännu inte är det eller är här tillfälligt?

Fru talman! Mitt svar, Linus Bylund, blir det svar som jag precis gav. Regeringen vidtar just nu hela tiden åtgärder för att se till att de nyanlända som har kommit till Sverige så snabbt som möjligt ska få förutsättningar att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Genom det kan de bidra till den svenska välfärden och till att bygga Sverige starkt. Där har regeringen sitt fokus just nu. När de gör det ska de också ha rätt till en grundläggande trygghet i Sverige. Det är vår utgångspunkt.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Gabriel Wikström.

I går presenterade Cancerfonden en prognos över cancersjukdomarnas utveckling de kommande 25 åren. Det är en skrämmande läsning som visar att om 25 år kommer antalet personer som drabbas av cancer att ha ökat från 60 000 till 100 000 per år.

Några av de enskilt viktigaste åtgärderna för att kunna möta utvecklingen är investeringar i förebyggande insatser och att se till att alla oavsett vilka de är och var de bor får tillgång till en bra vård så snart som möjligt efter en diagnos.

Min fråga till statsrådet är: Vad har regeringen gjort, och vad är man beredd att göra ytterligare, för att bryta denna väldigt oroande utveckling?

Fru talman! Låt mig börja med att säga att jag håller med Lennart Axelsson om att det är en mycket oroande prognos som Cancerfonden presenterar. Det är dock väldigt hoppfullt att de i den rapport de presenterar visar att om man gör rätt saker både förebyggande och när det gäller att ställa om den svenska hälso- och sjukvården går det att möta utvecklingen och få en helt annan utveckling med färre cancerfall och mycket lägre kostnader.

Under denna mandatperiod satsar regeringen totalt 2 miljarder kronor på en mer jämlik cancervård. Det handlar i första hand om att korta väntetider och se till att väntetider i vissa delar av landet som är orimligt långa blir mycket kortare. Vi vet i dag att det kan skilja upp till tre gånger så lång till från det att man har fått en välgrundad misstanke om cancer till att man kommer till behandling bara på grund av var man bor. Det är helt oacceptabelt.

Fru talman! Tack för svaret. Som ledamot av socialutskottet ser jag fram emot ett fortsatt gott samarbete i denna för många helt livsavgörande fråga. Det gäller inte minst åtgärder för att hjälpa unga människor att inte lockas till att börja röka. Varje år dör omkring 5 200 personer av cancer till följd av rökning. Det kan vi ändra på.

Fru talman! Det håller jag helt med om. Det är därför som regeringen aviserat ytterligare steg för att minska rökningen i det svenska samhället. Vi vet att rökningen varje år innebär att ungefär 100 000 människor insjuknar och 12 000 dör i vårt land, till en samhällskostnad av 30 miljarder. Kan vi inte minst få färre barn och unga att börja röka är det enorma vinster både för enskilda individer och för samhället i stort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Även jag vill ställa en fråga till folkhälsominister Gabriel Wikström.

Min fråga lyder kort och gott: Kommer det eller kommer det inte att bli förbjudet från och med den 20 maj i år att ange nikotinhalt på snusdosor?

Fru talman! Den här frågan gäller ett EU-produktionsdirektiv som kom i går. Det handlar om tobaken och vilken märkning som ska finnas på olika tobaksprodukter.

När det handlar om smakmärkningen har vi varit tydliga från den svenska regeringen. Frågan om man ska tillåta smakmärkning eller inte på snusförpackningar måste vara en fråga för Sveriges riksdag att besluta om. Det kan man inte göra nere i Bryssel.

När det handlar om innehållsförteckningen tycker vi att det är rimligt att man inte ska ange en innehållsförteckning på tobaksprodukter. Det kan förleda en att tro att bara för att en produkt innehåller till exempel något lägre halter av nikotin skulle den vara mindre farlig än någon annan. Det tycker vi vore missledande.

Fru talman! Det är ganska anmärkningsvärt att många i debatten om gårdagens beslut framfört argumentet att det inte berör snuset. Nu får vi besked om att det visst finns en stark påverkan på snuset.

En naturlig följdfråga blir: Om nikotinhaltsmarkering ska förbjudas på cigaretter, vilket jag förstår är den argumentation Gabriel Wikström bedriver, och också tas bort för snus, hur kommer det sig då att regeringens egen tobaksutredning föreslår att det ska bli obligatoriskt med deklaration av nikotinhalt på e-cigaretter?

Fru talman! Det som utredningen föreslår är förslag som jag fick i min hand för lite drygt en månad sedan. Det är förslag som just nu är utskickade på remiss. Vi får se vad remissrundan säger och vilka synpunkter som kommer in innan regeringen tar ställning till exakt hur vi kommer att gå vidare med förslagen. Det stora målet för regeringen är att kunna minska rökningen i samhället. Det är också där som regeringen kommer att lägga fokus i den fortsatta behandlingen.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Per Bolund.

Enligt en undersökning från Svensk Handel tycker sju av tio konsumenter att frågor som rör miljö, hållbarhet och socialt ansvarstagande är viktiga när de i dag handlar varor. Samtidigt visar rapporter från Naturvårdsverket att den genomsnittliga privata konsumtionen i Sverige är långt ifrån miljömässigt hållbar. Det gäller inte minst utsläppen från svensk konsumtion som sker i andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad tänker statsrådet göra för att underlätta för konsumenterna att agera på ett ur miljösynpunkt hållbart sätt?

Fru talman! Tack, Eva Sonidsson, för frågan. Det är en fråga som engagerar regeringen och som också engagerar väldigt många svenskar. Som Eva Sonidsson är inne på är det väldigt många som verkligen är engagerade, vill minska sin miljöpåverkan och agera hållbart som medvetna konsumenter.

Samtidigt känner många att det är svårt att få den information som de behöver för att kunna agera på ett medvetet sätt. Här håller regeringen på att arbeta med en strategi för hållbar konsumtion som kommer att innehålla många olika segment.

Vi ser nu många förändringar som sker på konsumentområdet och som är väldigt lovande, där konsumenterna inte bara förändrar vad de köper i mer hållbar riktning utan också förändrar hur de konsumerar. De konsumerar till exempel alltmer över nätet. De använder också mer av gemensam konsumtion. De konsumerar till exempel tillsammans. Det är någonting som kan minska miljöbelastningen ganska avsevärt. De är till exempel med i en bilpool i stället för att ha en egen bil.

Det finns många utvecklingstendenser som är väldigt lovande och som regeringen gärna vill understödja. Där ser vi över regelverken. Framför allt tittar vi på hur informationen kan förbättras till konsumenterna.

Fru talman! Detta är en komplicerad och ganska bred och svår fråga. Ser statsrådet något speciellt område där han tycker att det är viktigare att man går fortare fram för att komma till rätta med problemet inför framtiden?

Fru talman! Det finns några områden som är särskilt angelägna där vi vet att miljöbelastningen från konsumtion är extra omfattande. Man brukar ofta sammanfatta dem med bilen, biffen och bostaden.

Det är inom de tre områdena som mycket av vår miljöbelastning uppstår. Det handlar om hur vi transporterar oss, hur vi bor och hur vår matkonsumtion ser ut. På alla de områdena har regeringen ett fokus och försöker uppmuntra mer hållbara konsumtionsbeteenden.

Det handlar om att göra ekonomiska incitament som gör att vi minskar vår miljöbelastning men också att ge konsumenterna en större valmöjlighet att välja det hållbara.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa min fråga till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen presenterade i går ett förslag om att låta arbetsgivarna medfinansiera sjuklönekostnaderna för långtidssjukskrivna när man har varit sjukskriven i mer än 90 dagar. Detta är ett ganska tydligt löftesbrott från Socialdemokraterna, som var ute och sa tydligt i valrörelsen att man skulle minska kostnaderna för sjuklönerna. Nu gör man precis tvärtom.

Kritiken mot förslaget har inte bara kommit från Centerpartiet utan också från starka företrädare för socialdemokratin, bland andra Lena Micko som är socialdemokrat och ersättare i Socialdemokraternas verkställande utskott. Hon lyfte kritiken och sa att detta har prövats tidigare och inte gett något resultat.

Min fråga till ministern är därför: Vad får Socialdemokraterna och regeringen att tro att detta ska ge resultat den här gången? Och vad ser ministern för effekter för företagarna som kommer att drabbas av förslaget?

Fru talman! Tack för frågan! Regeringen presenterade i går ett förslag om hälsoväxling. Vi har sedan 2009 haft ökade sjuktal med 75 procent, inte minst inom den offentliga sektorn. Detta tar regeringen på största allvar, och vi kommer att göra precis allt som krävs för att vända utvecklingen - till skillnad mot den borgerliga regeringen, som mellan 2010 och 2014 satt på händerna medan sjuktalen ökade med 50 procent.

Det är inte något löftesbrott som har begåtts av socialdemokratin. Vi genomförde vid årsskiftet 2014/15 kraftiga lättnader för små och medelstora företag då vi införde ett högkostnadsskydd för just dessa företag när det gäller sjuklönen. Detta har de små och medelstora företagen varit nöjda med.

Det är en kostnadsneutral hälsoväxling som vi nu inför.

Fru talman! Jag delar Annika Strandhälls åsikt att förslaget om kostnadsskydd för små och växande företag var bra, för det var ett centerpartistiskt förslag som den nya regeringen sedermera fortsatte med.

Detta drabbar dock företagen. Det finns fler undersökningar från den tid då det fanns ett system med medfinansiering för långtidssjukskrivna som visar att det inte hade någon effekt.

Hur tror Annika Strandhäll att det kommer att drabba företagen, som får ökade kostnader och inte vågar anställa människor med lång sjukfrånvaro?

Fru talman! Det är så här: Detta är ett kostnadsneutralt förslag. De små företagen har varit en utgångspunkt när vi har tagit fram förslaget. De skyddas. Ungefär 0,3 procent av företag med en anställd kommer att kunna drabbas av detta. Dessutom skyddar vi de svaga grupperna på arbetsmarknaden.

Det blir märkligt när Fredrik Christensson jämför med någonting som kom för tio år sedan och som skiljer sig från detta på väsentliga punkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till integrationsministern - eller vad man nu kan kalla Ylva Johansson, arbetsmarknadsministern. Nu har vi i alla fall någon som är ansvarig för frågorna. Men frågan är: Var finns integrationspolitiken?

Från Liberalernas sida välkomnar vi satsningarna på snabbspår och validering. Men vi ser också att regeringen satsar enbart på högutbildade. Vad händer med de lågutbildade nyanlända som har kommit till Sverige? Runt 50 procent av dem som har kommit till Sverige har inte någon typ av utbildning som gör att de kan gå in i jobb med snabbspår eller validering.

Liberalerna är tydliga. Vi vill satsa på startjobb med lägre lön, låg inkomstskatt och avskaffade arbetsgivaravgifter. Det innebär i praktiken 14 000-16 000 för de här individerna. Det är mer än vad 2,1 miljon av svenskarna har i inkomst redan i dag. Vi ser att det är bättre att man har ett jobb än att man i åtta års tid - vilket är snittet - sitter utan något jobb, går arbetslös och känner att man inte deltar och är med i det svenska samhället.

Vad har ni för satsningar för lågutbildade personer?

Fru talman! Av dem som kommer till Sverige nu är det ungefär en tredjedel som har en eftergymnasial utbildning, ungefär en tredjedel som har en gymnasial utbildning eller är i närheten av det och ungefär en tredjedel som har en mycket låg utbildning.

Bland dem som har en låg formell utbildning finns personer som har yrkeskunnande som är gångbart på svensk arbetsmarknad. Det finns bilmekaniker, och det finns kockar som kanske inte har gått någon formell utbildning men som ändå kan ett yrke och som rimligen ska arbeta inom sitt yrke.

Det finns dock även personer som kanske inte har en formell utbildning och som inte har yrkeserfarenhet. För dem är det en stor utmaning när de kommer och ska in på den svenska arbetsmarknaden. Därför satsar regeringen stort på kombinationer av utbildning och arbete. Vi öppnar yrkesutbildningar också för dem som inte har nått upp till gymnasiekompetens. Vi tittar över utbildningsplikt tillsammans med partier som har ingått den överenskommelse vi har gjort. Vi tittar också på moderna beredskapsjobb.

Fru talman! Sverige står inför större utmaningar än vi någonsin har gjort när det kommer till integration. Men man vågar inte ens säga att det finns en integrationspolitik eller en integrationsminister. Jag tror att vi behöver se lite längre och försöka ta emot uppgifterna på en högre nivå än bara utbildningar, yrkesutbildningar och liknande.

Jag vänder mig emot ett system där vi har en socialförsäkringsminister som säger att hon vill lagstifta om parterna inte kommer överens. Men på arbetsmarknadsområdet kommer ju inte parterna överens, och de här personerna drabbas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Sverige står inför stora utmaningar. Jag delar den uppfattningen. Det kommer att krävas många nya åtgärder.

Sverige har också goda förutsättningar och stora möjligheter. Sverige har högre sysselsättningsgrad bland utrikes födda än genomsnittet i EU. Den grupp som ökar sin sysselsättningsgrad snabbast i Sverige i dag är utrikes födda kvinnor. Det finns alltså också sådant som går åt rätt håll på svensk arbetsmarknad. Då bör man vara försiktig med att införa systemförändringar som slår undan benen för den svenska modellen.

(Applåder)

Fru talman! Den 24 april är det 30 år sedan ett enigt arbetsmarknadsutskott och sedan en enig svensk riksdag fick Sverige att som första land i världen ställa sig bakom ILO-konventionen 161 om företagshälsovård. I konventionen stadgar de stater som ställer sig bakom densamma att man ska garantera god företagshälsovård för alla arbetstagare i landet.

Konventionen ratificerades 1986, och då var ca 80 procent av de svenska arbetstagarna anslutna till någon form av företagshälsovård. Enligt den senaste prognosen är det nu 62 procent.

Nu när det har gått 30 år sedan denna viktiga konvention, där Sverige var först ut, ratificerades är min fråga: Vad bedriver regeringen för arbete för att närma sig ett läge där vi kan uppfylla den konvention som vi var först ut med att ratificera, nämligen en fungerande, anpassad och kvalitetssäkrad företagshälsovård som är tillgänglig för alla arbetstagare på lika villkor?

Fru talman! Tack, Finn Bengtsson, för en viktig fråga! Det är självklart att detta är en fråga som nu står högt upp på regeringens agenda. Också vi har med oro sett på den utveckling där allt färre har tillgång till företagshälsovård.

Om man ska vara riktigt noga är det så att den som har bäst tillgång till företagshälsovård på den svenska arbetsmarknaden är en ung man som arbetar inom industrin. Det är inte den som finns där vi i dag har den stora ohälsan, det vill säga bland kvinnor i välfärdssektorn.

Jag hoppas på ett resultat av de samtal som vi nu för med parterna om att mer måste hända i det förebyggande arbetet och i den arbetsplatsnära rehabiliteringen. Vi vill uppmana parterna att ta ett steg fram, sluta avtal och ta ett större ansvar. Där hoppas jag att detta kommer att vara en del.

Fru talman! Tack för svaret! Det är precis som ministern säger. Eftersom detta också är en jämlikhetsfråga är det desto viktigare att vi nu efter 30 år sätter fart och får lite motion. Vi skulle lite självkritiskt kunna säga: Varför gjorde inte Alliansen detta? Den frågan kan vara påkallad.

Nu handlar det dock också om att ILO är ett FN-fackorgan för sysselsättning och arbetslivsfrågor, och Sverige har rätt hög svansföring när det gäller att vilja ha en plats i säkerhetsrådet. Då är det kanske mer klädsamt att efterfölja de konventioner vi har skrivit under än att på annat sätt lobba för den typen av placering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det gäller att någonstans ha för ögonen att det inte bara handlar om att få tillgång till en företagshälsovård. Det handlar också om att ha en företagshälsovård av god kvalitet som är multidisciplinär. Där kan man se att det brister även hos de arbetsgivare som erbjuder företagshälsovård i dag, till exempel inom den offentliga sektorn.

Fru talman! Jag ställer min fråga till statsrådet Gabriel Wikström.

Vad gör regeringen för att den lag om assisterad befruktning för ensamstående kvinnor som började gälla den 1 april i år blir verklighet?

Jag får ganska många mejl och även samtal från kvinnor som nu i hälso- och sjukvården möts av beskedet: Det här kan vi inte hjälpa dig med. Vi vet inte hur det här ska göras, vi vet inte hur det här ska finansieras och så vidare.

Det här är en lag som många kvinnor har väntat väldigt länge på. Att slippa åka till grannländerna för att få den här hjälpen är något som man verkligen har sett fram emot.

Vad kan regeringen göra?

Fru talman! Tack, Barbro Westerholm, för att du lyfter en mycket angelägen fråga! Detta är, precis som Barbro Westerholm påpekar, någonting som många har väntat på i flera år. Tack vare regeringsskiftet blev det plötsligt möjligt att få en majoritet i Sveriges riksdag för den här lagändringen.

Jag kan konstatera att regelverket finns på plats och att allting finns på plats från statens sida för att man ska kunna sätta igång, men landstingen drar benen efter sig. Det finns naturligtvis undantag. Region Örebro har ett arbete som är igång och har kommit långt, men alldeles för många av de andra landstingen gör alldeles för lite.

Från regeringens sida kommer vi nu att följa utvecklingen mycket noga. Vi kommer att ha en nära dialog med landstingen för att ifrågasätta varför det inte går snabbare. Detta skulle ha kunnat vara på plats redan den 1 april.

Fru talman! Assisterad befruktning för heterosexuella och lesbiska par har vi haft i många år. Metodiken och kunskapen om hur man ska möta människor finns alltså där.

Det är obegripligt att man nu sätter käppar i hjulet för detta. Vi har väntat i 31 år från den första motionen till att den här lagen blev verklighet. Att man nu ska ha en oviss väntan framför sig som kvinna tycker jag är oacceptabelt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Från en del landstingsföreträdare har man också hört propåer om att staten borde ha skickat mer pengar när man lagstiftade, men staten skickade inte med pengar när man möjliggjorde för assisterad befruktning för de grupper som Barbro Westerholm talar om, och då borde man inte behöva göra det för detta heller.

Jag förstår inte varför landstingen drar benen efter sig. Vi följer utvecklingen noga, och vi ska naturligtvis ligga på för att alla kvinnor ska kunna få den här rätten.

Fru talman! Min fråga går till Ylva Johansson. För inte så länge sedan annonserades att lekplatstillverkaren Hags i småländska Aneby har planer på att flytta till Polen. 200 anställda berörs i en kommun med ca 6 500 invånare. Nedläggningen drabbar den lilla orten i min valkrets Jönköping hårt.

Trenden att företag överväger att lämna landet ökar i dessa tider då de behövs mest här hemma. Vad gör regeringen för att förebygga den svenska företagsflykten till andra länder?

Fru talman! Jag förstår att Sotiris Delis är oroad. Det är alltid allvarligt när det blir en företagsnedläggelse och varsel på en mindre ort, och det påverkar ofta hela bygden.

Det är oerhört viktigt att vi har ett företagsklimat i Sverige som gör att företag kan växa och bli fler. Det har vi dessbättre. Företagen växer och blir fler och anställer fler. Vi har en mycket stark jobbtillväxt. Vi har en mycket stark ekonomisk tillväxt. Vi har fler lediga jobb än vi någonsin har haft, och varselnivån i Sverige är nere på en mycket låg nivå.

För Sverige ser det alltså på det hela taget mycket bra ut när det gäller att jobben växer till och att varslen är mycket få. Det är dock ingen tröst för dem som drabbas i Aneby. Det är alltid ett allvarligt läge på en ort när ett större företag varslar. Då är det viktigt att vi har en väl fungerande arbetsmarknadspolitik och att Arbetsförmedlingen finns på plats.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Detta hjälper inte Anebyborna. Här i kammaren nämnde statsrådet att hon hade besökt ett annat företag och intresserat sig för det. Tänker statsrådet visa samma intresse för detta företag och ta reda på varför Hags från lilla Aneby tänker flytta produktionen? Det här drabbar 200 personer.

Fru talman! Jag har inte besökt Findus. Jag har träffat företrädare för facket, kommunen och Arbetsförmedlingen i Bjuv.

Vi har en statsrådsgrupp, en varselgrupp, inom Regeringskansliet som alltid är inkopplad när det gäller större varsel. Vi har en beredskap att agera om det behövs. Jag försäkrar mig alltid om att Arbetsförmedlingen har de resurser som krävs för att kunna hjälpa individerna vidare till ett nytt jobb. Det har man. Dessbättre har vi en god arbetsmarknad generellt just nu, så det ser ändå ljust ut i det avseendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga vänder sig till statsrådet Ylva Johansson. Nyanlända som kommer till Sverige har med sig utbildning, erfarenhet och kunskaper i sitt bagage. Tanken är att det ska ske en inventering av detta när de kommer till Sverige. Många arbetsgivare ser en potential i att de nyanländas kunskaper ska kunna användas i deras verksamheter. Skolan är ett sådant exempel. Men skolorna har svårt att hitta de personer som har de pedagogiska kunskaper som behövs.

Hur arbetar regeringen för att de nyanländas utbildning och kunskaper ska dokumenteras och på något sätt också göras tillgängliga för de skolor, företag och verksamheter som vill anställa?

Fru talman! Tack, Lena Emilsson, för en mycket angelägen fråga! Det är precis som Lena Emilsson säger att de som kommer till Sverige har med sig yrkeserfarenhet och kunskap som vi behöver i Sverige. I en del yrken är det skriande behov av just den kompetensen, inte minst inom skolan och sjukvården men också inom många andra yrken. Det är därför regeringen har infört de så kallade snabbspåren där vi snabbt kan hjälpa människor med erfarenhet av att arbeta som till exempel lärare, läkare, kock, styckare och en lång rad andra yrken så att man kan få en kompletterande utbildning för att kunna jobba i sitt yrke i Sverige.

Vi har också gett Arbetsförmedlingen ett nytt uppdrag med tidig kartläggning av kompetens för asylsökande och för nyanlända även redan ute på anläggningsboendena. Det är ett uppdrag som Arbetsförmedlingen nyligen har börjat arbeta med.

Fru talman! Det var ett glädjande besked. Från det att man ansöker om asyl till att man får ett permanent uppehållstillstånd kan det gå lång tid. Hur ska vi då kunna se till att använda de här personernas kunskaper så att de kommer till nytta i vårt samhälle redan från det att de söker asyl?

Fru talman! Det behövs flera olika insatser. Arbetsförmedlingen har haft ett pilotprojekt igång för tidig kompetenskartläggning som man nu drar lärdom av för att bygga ut i en mycket större skala över hela landet. Det handlar också om hur vi kan hjälpa människor att kunna arbeta tidigt, redan under asyltiden. Där har byråkratin satt många käppar i hjulet.

Regeringen har gett ett uppdrag till Skatteverket att utreda hur man kan ge så kallade samordningsnummer till alla asylsökande och också att återkomma med eventuella författningsförslag för att kunna säkerställa att man får de praktiska sakerna lösta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Kostnaden för att adoptera har mer än fördubblats sedan början av 2000-talet. I dag ligger summan på runt 200 000 kronor för ett barn. Utöver detta tillkommer kostnaden för föräldrautbildning och en eventuell adoptionsresa.

Det nuvarande adoptionsbidraget från Försäkringskassan ligger på 40 000 kronor, och den senaste höjningen gjordes år 2000. Kommer ministern att verka för en översyn av adoptionsbidraget så att fler har möjlighet att adoptera?

Fru talman! Tack, Thomas Finnborg, för frågan! Jag har också följt det här och är insatt i den debatt och diskussion som förs kring att kostnaden har ökat så kraftigt och att det gör att färre personer faktiskt har möjlighet att adoptera.

Jag ska vara helt ärlig och säga att den här frågan just nu inte ligger på mitt bord. Men jag kommer naturligtvis, också med utgångspunkt från den här frågestunden, att ta med mig den och uppmärksamma den ytterligare. Tack för det!

Fru talman! År 2002 adopterades ca 1 000 barn. År 2014 uppgick antalet till 345. Antalet har alltså minskat med två tredjedelar. Det beror kanske inte bara på att man inte har råd, utan det råder andra bestämmelser om adoption i olika länder.

Men det är viktigt att det aldrig får bli en inkomstfråga. Jag skulle gärna se att man tittar på detta.

Fru talman! Jag tar med mig detta.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till socialförsäkringsministern angående förslaget om att 19-åringar ska kunna få sjukersättning, alltså det som tidigare hette förtidspension.

Det här är ett förslag som är ovärdigt gentemot de enskilda personer som väldigt tidigt i livet får beskedet att de aldrig kan jobba och försörja sig själva utan stämplas som bidragsberoende för alltid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det sänder också väldigt märkliga signaler. Om vi ska klara välfärdens finansiering framöver behöver fokus vara på hur alla kan bidra så mycket som möjligt utifrån sin förmåga. Fokus bör inte vara på att stänga människor ute så långt som möjligt från arbetsmarknaden.

Min fråga är helt enkelt: Hur resonerar regeringen i den frågan?

Fru talman! Detta är ett svar på den kritik som bland annat Riksrevisionen har fört fram mot aktivitetsersättningen. Det har skett en kraftig ökning av antalet personer med aktivitetsersättning sedan 2003. Prognosen ligger nu på att ca 50 000 unga under 29 år kommer att ha aktivitetsersättning 2020. De flesta av dem som diagnostiseras i dag får detta på grund av psykisk ohälsa.

Den departementsskrivelse som regeringen nu har skickat ut handlar tvärtom om att öppna möjligheter. Vi öppnar för möjligheter att med bibehållen aktivitetsersättning också kunna studera.

Däremot finns det personer som har multipla funktionshinder där man redan tidigt kan se att dessa personer inte har förutsättningar att komma ut på arbetsmarknaden. De har tvingats till kontinuerliga omprövningar i det gamla systemet, vilket har kritiserats av Riksrevisionen. Därför lägger regeringen nu fram detta förslag.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Min fråga gäller alltså den sista gruppen.

Jag vill komplettera med ytterligare ett perspektiv. Jag undrar hur regeringen egentligen har tänkt att den här bedömningen ska göras. Det kan handla om 19-åringar som kanske inte ens har kommit upp i arbetsför ålder, och då ska man alltså göra den bedömningen att denna 19-åring aldrig kommer att kunna arbeta och försörja sig själv.

Hur tänker regeringen att det här ska gå till?

Fru talman! Ja, Aron Modig, regeringens departementsskrivelse och förslaget i den baserar sig på granskningar av aktivitetsersättningen som har gjorts. I grund och botten säger du till mig att det inte kan finnas något fall någonsin då en 19-åring i Sverige kan ha ett handikapp av en sådan art att denna 19-åring inte kan delta i arbetslivet. Det är det som vi talar om här.