Frågestund

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet har varit mycket kritiska till regleringsbrevet till Försäkringskassan där regeringen uttryckligen gav myndigheten i uppdrag att bidra till att bryta utvecklingen av antalet timmar. Detta har lett till enorma konsekvenser och stor oro hos dem som har drabbats.

I DN den 29 november skrev Åsa Regnér att regeringen nu ska tydliggöra målet i regleringsbrevet för nästa år. I artikeln går dock inte att utläsa vad det löftet egentligen innebär. Det är därför inte så konstigt att vi inte känner oss helt trygga med enbart ett löfte om att skrivningen ska förtydligas utan någon signal om hur så ska ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill därför be statsrådet konkretisera på vilket sätt som man tänker förtydliga målet och garantera att lagstiftningen upprätthålls i regleringsbrevet för 2017.

Herr talman! I det nu gällande regleringsbrev som Maj Karlsson refererade till står det också andra saker. Det står till exempel att rätt person ska få rätt insats, att man ska arbeta för att bedömningarna ska göras på samma sätt över hela landet. Det står också att det ska vara kvalitet och rättssäkerhet i handläggningen.

Den mening som du tog upp handlar om det faktum att vi vet att timmar i assistansersättningen ibland av vissa oseriösa utförare har använts till annat än till assistanstimmar. Det har vi velat komma åt.

I det nya regleringsbrevet kommer vi att förtydliga att det inte handlar om besparingar i största allmänhet i assistansen eller att det skulle handla om att vi vill ändra lagen. Det har vi inte gjort, och det kommer vi inte att göra. Men det handlar om att ha bättre kontroll på användningen av medlen så att rätt person får rätt insats.

Herr talman! Jag vill ändå veta: Kommer den här skrivningen att stå kvar eller kommer den att ändras? Det som vi vill ha garanti för är att det är människors behov som ska vara styrande och ingenting annat. Anledningarna har vi ju hört om, men det som vi vill ha försäkring om är att de konsekvenser som det här har lett till inte ska fortsätta även under 2017.

Herr talman! Jag är inte säker på att alla har hört om anledningarna till att vi har skrivit så. Vi kommer att göra ett förtydligande av regleringsbrevet. Det handlar om en kontroll av att timmarna används till det som det var tänkt.

Regleringsbrevet kommer ganska snart, och då ser man hur vi har uttryckt det. Vi kommer att ändra formuleringen, men jag backar inte på att jag vill att skattebetalarnas pengar ska användas till de personer som har rätt till insatserna. Det rör sig om 30 miljarder per år, och det är viktigt för oss alla, tror jag, att pengarna används rätt.

Herr talman! Jag har en fråga till Gustav Fridolin.

Förra veckan kom PISA-undersökningen. Det är roligt att resultatet nu vänder uppåt och att vi går åt rätt håll. Men vi kan inte vara nöjda med tanke på hur ojämlikheten ökar både mellan skolor och mellan elever.

I PISA mäts likvärdighet med sju indikatorer. I två av dessa står vi stilla och i fem har vi försämrats. Det är allvarligt att indikatorerna om familjebakgrund och skolans socioekonomiska sammansättning har försämrats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

PISA-mätningen ger en bild av att den svenska skolan slits isär och att det blir allt större skillnad mellan elever. Det är en utveckling som oroar.

Lärare, rektorer och övrig personal i skolan vill ju bidra till att alla barn lyckas, och det har eleverna rätt till.

Hur tänker regeringen bidra till att bygga upp en skola för alla igen, så att skolans viktiga personal klarar sitt uppdrag?

Herr talman! Gunilla Svantorp beskriver PISA precis som den visar. Det svenska skolsystemet har dragits isär. Även enligt de siffrorna är det var femte 15-åring som har svårt att läsa en enkel text. Om vi inte bryter ojämlikheten kommer vi aldrig att komma upp i det resultat och de kunskaper som eleverna förtjänar. Vi måste göra tre saker.

Man måste satsa på de skolor som har haft det tuffast. Under den förra regeringen gick mycket lite av pengarna till de skolor som behövde dem mest. Vi satsar i stället på just de skolorna och sluter avtal med dem om skolutveckling.

Man måste satsa på de elever som har det tuffast. Elevhälsa, bemannade skolbibliotek, bra fritidshem och mer tid med lärarna är viktigt för alla, men det är allra viktigast för dem som behöver skolan allra mest.

Man måste säkerställa att det inte är vissa skolor som alla vill gå på och andra skolor som några blir kvar i. Barn med olika bakgrund ska mötas på samma skola.

Herr talman! Tack, utbildningsministern, för svaret!

Det system som vi har i dag innebär ju att skolorna ska konkurrera om elever. Ska vi lyckas att vända utvecklingen när det handlar om likvärdighet, om allas rätt till utbildning och om att minska skillnaderna mellan elever och mellan skolor, då tror jag att vi måste ge oss på de krafter som skapar segregation. Vi måste ge oss på systemen.

Tror utbildningsministern att den marknadsstyrda skola som vi har i dag kan bli likvärdig?

Herr talman! I dag lyckas de flesta OECD-länder bättre med att bryta uppväxtvillkorens påverkan i skolresultaten än vad Sverige gör. Då måste vi fråga oss vad som går fel på systemnivå.

Vi måste bryta segregationen i städer och kommuner allmänt, men vi måste också säkerställa att skolsystemet inte spär på segregationen.

Därför tillkallar vi en skolkommission med företrädare för professionen och de främsta forskarna som ska lägga fram sitt förslag i april, som jag förutsätter att alla politiker är beredda att lyssna på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Svenska Dagbladet har rapporterat om asylaktivism bland Migrationsverkets medarbetare. Vittnesmål pekar på att de flesta handläggare och beslutsfattare var emot regeringens åtstramningar av migrationspolitiken som trädde i kraft den 20 juli.

Statistiken talar tvärtemot Migrationsverkets ledning sitt tydliga språk. Från maj till juni steg antalet avgjorda ärenden med drygt 20 procent. Samtidigt steg andelen bifall från 50 till 62 procent. I juli månad ökade antalet avgjorda ärenden ytterligare, och andelen bifall ökade till hela 71 procent. Detta skedde dessutom under semestertider.

Dagen innan de nya reglerna infördes mer än fördubblades antalet avgjorda ärenden samtidigt som andelen bifall nådde hela 87 procent.

Min fråga till migrationsministern är om det är rimligt att Migrationsverkets medarbetare sysslar med asylaktivism.

Herr talman! Markus Wiechels statistik är missvisande.

För det första brukar det alltid vara toppar i juli månad år efter år. Men juli månad i år kommer inte att vara den månad när man avgör de allra flesta ärenden. Såvitt vi hittills har sett var det i november månad när man fattade över 15 000 beslut. Det hänger naturligtvis ihop med att Migrationsverkets verksamhet successivt har byggts ut med fler medarbetare.

Den typen av slutsatser som Markus Wiechel drar tycker jag inte har stöd i statistiken.

Det vi nu ser är att antalet beslut ökar. Beviljandegraden slår väldigt olika beroende på vilka grupper som man vid olika tillfällen hanterar.

Syrierna, till exempel, får ju sina asylansökningar beviljade till nästan 100 procent medan andra grupper har en betydligt lägre beviljandegrad.

Herr talman! Efter att de nya reglerna trädde i kraft sjönk antalet avgjorda ärenden till en mer förväntad nivå på 54 procent. Vittnesmål har också påpekat att handläggare uttryckligen pumpat ut nya permanenta uppehållstillstånd innan reglerna skulle träda i kraft.

Migrationsministern verkar acceptera detta. Jag vill ändå fråga honom om han avser att vidta åtgärder för att ompröva beslutet och se över vad som egentligen har hänt.

Herr talman! Nej, jag avser inte att göra det. Det har som sagt varit så här under årens lopp. I juli ökar det för att sedan falla tillbaka i augusti. Ska man titta på vilken månad då det avgörs allra flest ärenden blir det inte juli utan oktober och november. Sådana slutsatser som Markus Wiechel drar anser jag mig inte kunna dra. Det finns inget stöd för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag riktar min fråga till justitieminister Morgan Johansson.

Malmöbon och den nyutbildade tandläkaren Rami Amin blev 24 år. Han sköts till döds på en av Malmös gator för en vecka sedan. Det blev det tolfte mordet i Malmö i år. Redan dagen efter stod det klart att detta inte skulle utredas. För att utreda ett mord krävs 25-30 poliser, och efter Rami Amins död kunde polisen i Malmö bara avsätta tre poliser. Några dagar senare kunde endast en polis utreda det här.

Mina centerpartistiska kollegor nere i Malmö är djupt oroade. Det här sänder en signal om att i Malmö kan man begå mord på öppen gata utan att det utreds. På samma sätt blir det när chefsåklagaren säger att man kanske inte kommer att utreda fallet utan måste kanske lägga ned det.

Min fråga till justitieministern är: Hur kan ett mord på öppen gata i Malmö få ske utan att det blir någon utredning och det i stället kanske läggs ned?

Herr talman! Jag tycker inte att man ska gå händelserna i förväg. De är mitt inne i förundersökningen. Men jag delar naturligtvis Anders W Jonssons oro över den totala bilden. Vi har sett ett stort antal mord på kort tid. Då måste Polismyndigheten såklart vara beredd att avsätta de resurser som behövs för att klara av det här. Rikspolischefen var nere i Malmö häromdagen och sa då att de kommer att göra ytterligare förstärkningar där.

Det är dock för tidigt att dra sådana slutsatser som Anders W Jonsson gör, men jag delar naturligtvis oron för situationen.

Vi behöver göra betydligt mer och vidta större åtgärder riktade mot den organiserade kriminaliteten. Det är den som har bitit sig fast. Regeringen kommer inom kort att återkomma med ytterligare åtgärder mot detta.

Herr talman! Det är inte konstigt att en sådan bild uppstår när ansvarig åklagare någon dag efter händelsen säger att vi får se om det över huvud taget blir någon utredning eller om ärendet skrivs av.

Detta är en mycket allvarlig signal som sänds ut till Malmös befolkning. Här är det fritt fram att mörda en ung tandläkare på öppen gata. Man blir ju dessutom oroad när stora delar av Malmös polisresurser går åt till id-kontrollerna vid Öresundsbron. Är detta viktigare än att utreda mordet på en ung man?

Herr talman! Det är inte så att stora delar av Malmöpolisens resurser går åt till att göra id-kontroller. När vi införde kontrollerna i början av året var det poliser som gjorde dem. Man tog också vartenda tåg.

Senare under året har man ändrat resursutnyttjandet så att dels kontrolleras inte alla avgångar, dels är det inte i så stor utsträckning poliser som gör kontrollerna. Vi har gått in med civilanställda som ska sköta dessa uppgifter. Under bara detta år har vi anställt ett stort antal civilanställda inom polisen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min frågar riktar jag till äldreminister Åsa Regnér. Jag skulle ha ställt den under den ajournerade socialutskottsdebatten, men Åsa Regnér har valt att inte delta i den.

Min fråga handlar om att man i regeringens budget ger avgiftsfri tandvård till ungdomar upp till 24 år och 150 kronor extra för pensionärer som är mellan 65 och 74 år. Hade det inte varit bättre att ge denna miljard till garantipensionärer, som har så låga inkomster att de inte har råd att få sina tandvårdsbehov tillgodosedda?

Herr talman! Jag har andra åtaganden i dag och beklagar att jag inte kan vara med i dag. Jag var dock här och debatterade i budgetdebatten i går. Detta område delar jag med Gabriel Wikström som deltar i debatten, och det går naturligtvis att ställa frågan till honom.

Jag är väl medveten om att framför allt kvinnliga pensionärer har en ekonomiskt utsatt situation. Vi ser över denna fråga, och jag har vidtagit flera åtgärder för att stärka dem. Inom Pensionsgruppen pågår ett arbete om pensioner och jämställdhet inom pensionssystemet.

Herr talman! Det är svårt att påverka pensionerna, men man kan påverka utgiftssidan för denna årsrika generation.

Vi får nu ett ökande antal årsrika personer som inte kan tugga ordentligt, vilket ger ett försämrat näringstillstånd. Även livskvaliteten försämras eftersom man inte vågar le. För denna generation är detta en allvarlig fråga.

Herr talman! Jag delar oron och håller med om att mun- och tandhälsa är viktigt. Vi satsar mycket på äldreomsorg, vilket är mitt ansvar i regeringen. Jag är väl medveten om frågan och att framför allt många kvinnliga pensionärer har det svårt ekonomiskt. Frågan kan diskuteras vidare, även ur tandvårdssynvinkel, i den efterföljande debatten.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Gustav Fridolin. PISA tänkte jag inte fråga om i dag, även om det finns mycket att säga. Det är dock positivt att ett trendbrott äntligen verkar ha skett.

Det finns en del annat att oroa sig för, inte minst söktrycket för yrkesprogrammen. Det har inte bara gått ned sedan 2011, utan detta är en trend i Sverige och internationellt sett sedan 15-20 år tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En del av yrkesprogrammen är naturbruksgymnasierna. I en rapport till regeringen från Skolverket kan vi se vissa oroande tecken. Bland annat föreslås att inriktningar på jakt, vilt, naturturism, fiske och vattenvård ska försvinna. Gustav Fridolin är ju inte bara utbildningsminister utan också miljöpartist och borde värna om dessa program.

Herr talman! Tack för frågan, Michael Svensson! Det är helt riktigt att PISA kan visa på ett trendbrott. Men vi ska komma ihåg att vi är uppe på de nivåer som vi hade 2009. När vi fick resultatet den gången var vi långt ifrån nöjda. Vi måste fortsätta att jobba och bryta den ojämlikhet som även togs upp i föregående fråga.

En del i detta är att ha en stark gymnasieskola och att säkerställa att elever som lämnar grundskolan kommer in i gymnasieskolan och kan förbereda sig för den arbetsmarknad som finns. Både som regeringsledamot och miljöpartist delar jag helt beskrivningen att det finns en växande arbetsmarknad inom turism, ekoturism, viltvård, jord och skog, och den växer även på landsbygden.

Gymnasiet ska kunna förbereda elever för detta. Men exakt vilka inriktningar som ska finnas på gymnasiet har Skolverket tittat på. I den mån regeringen är ansvarig för beslutet bereds det av min kollega gymnasieminister Anna Ekström.

Herr talman! Vi vet att de flesta som har gått dessa inriktningar får jobb efter avslutad utbildning. Det behövs en kritisk massa för att ha en gymnasieskola. I exempelvis mitt län har ett av de två naturbruksgymnasierna lagt ned.

Vissa utbildningar är beroende av att det finns flera programinriktningar. Jag vill fråga Gustav Fridolin om han vill stoppa den föreslagna nedläggningen. Hur ska man hantera konsekvenserna om detta ändå sker?

Herr talman! Det är väldigt bra att Michael Svensson lyfter upp frågan och engagerar sig i hur vi ska säkerställa en bra arbetsmarknad och bra utbildning för dem som ska jobba i dessa växande näringar.

Sedan vet Michael Svensson att detta är ett av de tillfällen då man inte får ett rakt svar på frågestunden av den minister som har det allmänpolitiska ansvaret. Ska regeringen agera är det ett ansvar som ligger på gymnasieminister Anna Ekström.

Detta har utretts av Skolverket. Vi vet att den utredningen har väckt oro, och vi tittar därför på detta.

Herr talman! Det råder stor oro bland alla de personer som är beroende av personlig assistans för att få en dräglig vardag. Ett antal uttalanden från regeringen spär på den oron. De kommer dels från finansministern, som tidigt förra hösten gick ut och sa att detta är ett område där regeringen ser att man kan göra besparingar, dels från det ansvariga statsrådet, som målar upp en bild av ett omfattande fusk - utan att det finns stöd för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så skedde till exempel under den särskilda debatt som Kristdemokraterna begärde och som hölls här i kammaren tidigare i höst. Då sa det ansvariga statsrådet: "Jag vidhåller att det är ett problem att kanske 10 procent av 30 miljarder används till reklam och sponsring." 3 miljarder skulle alltså specifikt gå till reklam och sponsring.

Min fråga till statsrådet är: Står du för dessa siffror? Är de korrekta? Vilket underlag har du i så fall?

Herr talman! Tack, Emma Henriksson! Frågan om personlig assistans har diskuterats mycket under hösten. Som Emma Henriksson vet tycker regeringen att detta är en väldigt angelägen reform, och för att långsiktigt säkerställa den behöver vi säkra skattebetalarnas medel, just nu 30 miljarder per år. Dessa medel har hittills ökat med 1 miljard per år och förutses fortsätta öka i och med att antalet timmar ökar.

Försäkringskassan har själv sett över frågan om felanvändning av medel. Det talas i flera olika statliga rapporter om detta, och Försäkringskassan uppskattar siffran till omkring 10 procent.

Herr talman! Den siffran avser felanvändningen totalt, men nu sa statsrådet att det var 10 procent som gick till reklam och sponsring. Det är något helt annat, och det var de uppgifterna jag efterfrågade.

Siffrorna har sin grund i en rapport från Ekonomistyrningsverket, som med expertmetoden visade att det kan finnas ett fel på mellan 1,8 och 27,6 procent - ett väldigt stort osäkerhetsintervall. Så frågan är: Är det detta intervall statsrådet bygger sina fakta på?

Herr talman! Jag sa "kanske" i det inlägg som Emma Henriksson refererar till, eftersom det finns ett spann här. Jag hittar inte på de här uppgifterna och har inte hittat på någon av rapporterna. Det finns väldigt många - hela listor med rapporter som säger att det förekommer felanvändning av dessa medel. Försäkringskassan, som är handläggande myndighet, uppger 10 procent.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Ann Linde med koppling till handelspolitik i allmänhet och mer specifikt handelsavtalet med Kanada.

På det nya året påbörjas runt om i Europa ratificeringsprocessen för att hela avtalet ska träda i kraft. Det sker i ett Europa där handelsfrågorna är kontroversiella.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi socialdemokrater har förstått att handel leder till jobb och välstånd men att handelspolitiken också måste kompletteras med en rejäl arbetslöshetsförsäkring och arbetsmarknadspolitik. Jag tror att det är en av nycklarna för att avtalet ska ratificeras och få legitimitet.

Min fråga till statsrådet är: Hur menar du att det ser ut runt om i Europa när det gäller denna insikt, som jag tror är så viktig?

Herr talman! Tack så mycket för frågan! Jag tror att ledamoten har alldeles rätt: Detta är en av de saker som inte har tagits på allvar. Därför har vi i vissa länder sett så stora demonstrationer mot handelsavtal som CETA, som kan vara väldigt viktiga för att få tillväxt och jobb.

Strukturomvandlingar som beror på både teknisk utveckling och frihandelsavtal gör naturligtvis att vissa råkar illa ut därför att deras jobb inte klarar konkurrensen. Då måste man ha ett välfärdssystem för att ta hand om det, och i många länder har man inte det.

Jag tror att de ökade klyftorna, som kan avhjälpas med bland annat välfärdspolitik, är en av förklaringarna till det stora motståndet mot frihandel i vissa länder. Det behöver politikerna adressera, och det tycker jag att vår regering gör.

Herr talman! Tack så mycket för svaret, statsrådet! Jag är ju ledamot från Tyresö i Stockholm, och jag ska inte hävda att detta är en Stockholmsfråga; handeln är viktig för hela landet. Men i denna region finns det väldigt många exportföretag, och det är klart att många människor ändå talar om vikten av detta avtal här i regionen.

Min fråga är egentligen vad statsrådet och regeringen kan göra för att påskynda och driva på processen.

Herr talman! Jag tror att det är väldigt viktigt att vi nu får en process där Europaparlamentet ger sitt klartecken till att vi kan sätta igång avtalet provisoriskt. Så har skett med flera andra avtal och kan också ske med CETA-avtalet mellan EU och Kanada, om Europaparlamentet ger sitt godkännande. Jag har goda förhoppningar om att så kommer att ske - det har parlamentets avgående talman sagt - men nu gäller det naturligtvis att fortsätta argumentera om varför det är viktigt.

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Åsa Regnér gällande stödboende, den nya placeringsformen för barn och unga.

Nu när alla kommuner runt om i Sverige ska börja med stödboenden verkar lagstiftningen tolkas olika. Flera kommuner gör tolkningen att man inte får dela rum, det vill säga att alla ska ha enkelrum i stället för dagens delade boende. Andra kommuner gör tolkningen att man kan dela rum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur tycker statsrådet att Kommunsverige ska lösa ekvationen med att hitta plats till alla ungdomar, när Socialstyrelsens riktlinjer säger eget boende samtidigt som det finns en akut bostadsbrist och ersättningen från staten drastiskt minskar?

Herr talman! Jag är naturligtvis glad att vi har infört formen stödboende, och vi hjälptes åt här i riksdagen för att försöka få igenom den reformen snabbare.

Alla barn som omfattas av kommunens omsorg när det gäller placering genom den sociala barn- och ungdomsvården har rätt till en individuell bedömning av var det är lämpligt att de bor utifrån individuella förutsättningar.

En del ensamkommande och andra barn klarar av att bo i stödboende; andra behöver bo i HVB-hem eller familjehem. Socialstyrelsen har kommit med riktlinjer om detta, och jag ska inte ge mig in och tolka dem. Jag vet att kommunerna i mycket större utsträckning än tidigare har haft möjlighet att utreda varje barn och hans eller hennes behov.

Jag följer detta och har mycket kontakt med kommunerna. Jag förstår att man i många kommuner har stora utmaningar med detta, men jag har också uppfattat att stödboende är till hjälp på många håll.

Herr talman! Tack, Åsa Regnér! Socialstyrelsens riktlinje säger eget boende, och i många kommuner finns HVB-hem där man i dag bor i dubbelrum. I min hemkommun Haninge finns till exempel ett HVB-hem med 15 platser, som nu ska göras om till stödboende med 8 platser. Det blir några över, och vi har en akut bostadsbrist.

Hur avser statsrådet och regeringen att stödja Kommunsverige i dessa frågor?

Herr talman! Formen stödboende var efterfrågad av kommunerna. Den behövs för placering av många barn. Att vi har bostadsbrist i Sverige känner jag till, och läget ser väldigt olika ut i olika kommuner.

Regeringen har tagit flera initiativ för byggande. Jag är medveten om att man har problem med placeringar i många kommuner, och jag har en dialog med många kommuner. Det ser olika ut. På många ställen hjälper det att man kan ha stödboende, och på andra har man större problem.

Herr talman! Den europeiska unionen har nu för första gången testats på riktigt, och resultatet är nedslående. Dublinförordningen har inte kunnat upprätthållas. EU:s yttre gränser har inte kunnat skyddas ordentligt. Medlemsländerna har inte kunnat enas. Schengensamarbetet har visat sig inte fungera.

Resultatet blev den största flyktingströmmen till EU i modern tid. Samtidigt överförs alltmer makt från medlemsländerna till EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som en följd av detta valde Storbritannien att folkomrösta om att lämna unionen för att återföra makten och beslutsrätten tillbaka till det brittiska folket. Det är nu tydligt att EU-projektet håller på att krackelera och att folkets förtroende för EU:s utveckling mot ökad överstatlighet är svagt.

Efter brexit talas det nu i allt fler länder om en egen folkomröstning, men i Sverige har inte folket fått ta ställning till denna utveckling i en folkomröstning.

Min fråga går till statsrådet Ann Linde: Varför anser inte statsrådet att det svenska folket ska få folkomrösta om ett utträde ur EU?

Herr talman! Tack, ledamoten! Sverige tog ställning till om vi skulle gå med i EU eller inte i en folkomröstning 1994. Därefter har stödet för att vara kvar i EU legat ganska konstant och är nu faktiskt uppe på ganska höga rekordnivåer. Det finns ingen som helst anledning att gå in i en situation där man har en ny folkomröstning i denna fråga.

Däremot tror jag att det är väldigt viktigt att vi satsar på information, kunskaper och mer inflytande för människor när det gäller beslut i EU. Därför har jag tagit initiativ till så kallade EU-handslag för att tillsammans med i första hand arbetsmarknadens parter men också andra ha åtgärder för att öka informationen, kunskapen och delaktigheten i EU. Det tycker jag är ett mycket bättre sätt än att hota med folkomröstning.

Herr talman! Det som svenska folket sa ja till för över 20 år sedan är någonting helt annat än det vi ser i dag. I dag har EU utvecklats till en överstatlig politisk union. Det var inte alls det som svenska folket röstade ja till med väldigt knapp marginal för över 20 år sedan.

Jag tycker att det är fullt rimligt att dra konkreta slutsatser efter brexit och den debatt och diskussion som har varit i EU. Hur överför vi mer makt tillbaka till medlemsländerna? Hur får vi folket mer delaktigt i beslutsprocessen?

Herr talman! Jag tycker att den senare delen av ledamotens fråga är väldigt väsentlig, nämligen hur vi för en framtidsdebatt om EU som många fler medborgare känner att man kan vara en del av.

Vi kommer till exempel från regeringens sida att börja med så kallade EU-sakråd där vi kommer att bjuda in parter som är intresserade av olika frågor för att de ska kunna få ett mycket tidigare inflytande över och dialog om processen. Det tycker jag är ett viktigt sätt för att få mer förståelse för vad som händer.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Åsa Regnér.

Niklas, Mikael, Arne, Elias, Patric, Karin, Micke, Selma och Stefan - det här är några av de väldigt många fler personer som jag har träffat och som vi har läst om i dagspressen. Det är personer som är i behov av tidskrävande stöd och insatser och som har nekats eller förlorat den statliga assistansersättningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I dag kom den rapport som statsrådet har begärt från Inspektionen för socialförsäkringen, ISF, där man granskat den tolkning av regler och praxis från domstolar och annat som Försäkringskassan tillämpar.

ISF rekommenderar regeringen att överväga om lagstiftningen retroaktivt står i överensstämmelse med LSS. Min fråga till statsrådet är: Vad händer nu?

Herr talman! Det är ju regeringen som har beställt den här rapporten, eftersom vi ville veta om det är så att domarna och effekterna av dem har fört bort en praxis från det som var intentionen i lagstiftningen.

Lagstiftningen är väldigt komplicerad, och den här rapporten är inte heller glasklar. Nu analyserar vi den, för jag vill ha svar på de här frågorna.

Vi har en möjlighet att ganska snart återkomma med svar i regleringsbrevet. Vissa av de saker som jag redan har sett att man pekar på är det faktum att det finns dubbla eller till och med tredubbla huvudmän, att man inte har enhetliga bedömningar över Sverige - det har vi redan gett i uppdrag till Försäkringskassan att titta på - och att människor förefaller hamna mellan stolarna. Det är sådant som vi kan ta tag i omedelbart.

I den mån det handlar om lagstiftning ligger det antingen i den utredning som vi har tillsatt på området eller så får vi göra något tilläggsdirektiv i förhållande till rapporten. Det kan jag inte svara på ännu.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag ser fram emot detta arbete.

I debattartiklar efterlyser statsrådet dialog. Bland annat som ett svar på det bildade jag i går ett nätverk bestående av alla partier här i riksdagen just för att kunskapa och kunna ha en dialog.

Jag konstaterar dock att statsrådet inte vill möta brukarorganisationer, komma till socialutskottets hearing och så vidare. Hur tänker sig statsrådet dialogen?

Herr talman! Såvitt jag vet har jag kommit alla gånger som riksdagen har kallat, och jag kommer gärna till ert nätverk om detta är vad frågan innebär.

Jag träffar funktionshindersrörelsen löpande, senast i fredags. Jag har träffat enskilda organisationer som har velat det. Jag har även erbjudit möten till vissa som inte har accepterat det.

Jag vill gärna ha dialog - så är det!

Herr talman! Jag har en fråga till chefen för Justitiedepartementet och den som är budgetansvarig för utgiftsområde 4.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu i tisdags uttalade rikspolischefen Dan Eliasson att man kommer att göra slut på 1 miljard kronor mer nästa år. Årets anslag kommer inte att lämna några pengar över, vad vi förstår. Ramhöjningen nästa år är blygsam - 83 miljoner kronor. Det finns en liten extra slatt i tilläggsbudgeten, och kvar är 400 miljoner kronor från tidigare alliansbudgetar.

Eftersom risken verkar betydande att polisen kommer att köra på kredit innan nästa år är slut är min fråga: Kommer regeringen medvetet att låta polisen köra på kredit?

Herr talman! Nu tillhör just den delen som gäller polisen inrikesministerns budgetområde, men jag kan väl säga att när det gäller att köra polisen på kredit borde Krister Hammarbergh vara väl förtrogen med det, eftersom hans egen regering tenderade att göra det nästan varje år när vi satt i opposition, om jag minns saken rätt.

Det här är frågor som man helt enkelt får lösa under årets gång om det skulle visa sig att det finns brister när det gäller budgetdelen. Hittills har det trots allt varit så att vi har haft ett överskott som polisen har kunnat föra över från ett år till ett annat.

Skulle det uppkomma en situation då vi behöver tillskjuta mer pengar till polisen får vi naturligtvis ta det under nästa år. Men att köra polisen på kredit på det sätt som den borgerliga regeringen tenderade att göra tänker vi inte ägna oss åt.

Herr talman! Att hoppa på den föregående regeringen som de facto lämnade över pengar är ett dåligt svar på frågan.

Hur man än räknar är risken nu betydande att polisen faktiskt inte kommer att ha tillräckliga resurser ens med det tidigare anslagssparandet. Är det då så att man kommer att vidta åtgärder vill jag komplettera med en fråga till chefen för departementet: Har ni i så fall gett underhandslöften till polisen om tillägg under vårbudgeten?

Herr talman! Den frågan är naturligtvis alldeles för tidigt väckt. Jag kan i och för sig konstatera att vi under det här året anslog mer pengar till polisen i tilläggsbudgetarna, framför allt under våren, så att vi klarade av deras resursbehov.

Det kommer vi naturligtvis att göra i år också. Men hittills den här mandatperioden har det snarare varit ett överskott än ett underskott som har präglat polisen.

Herr talman! Som de flesta ledamöter, åhörare och ministrar känner till har Sverige gått från att föra en politik där statsministern deltar i Refugees Welcome till att föra en politik där vi skickar ungdomar till döden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

De senaste veckorna har det uppmärksammats hur ungdomar skickas till bland annat Afghanistan, där de går mot en otrygg och osäker framtid. Detta påverkar inte enbart familjerna, deras situation på arbetsmarknaden i Sverige och deras framtid, utan det påverkar även nuet för dem som går i skolan. Vi får varje dag höra från skolpersonal vilken tuff situation det är att undervisa elever som inte kan känna framtidshopp eftersom de inte vet om de ska vara kvar här en dag till, två veckor till eller flera månader till.

Jag undrar: Hur ställer sig Gustav Fridolin till detta? Vad anser utbildningsministern om den här frågan? Hur menar utbildningsministern att det ska funka att föra denna politik samtidigt som eleverna ska kunna lära sig och koncentrera sig på skolan?

Herr talman! Jag har också mött många av de lärare som nu gör ett fantastiskt jobb. De gjorde det i den akuta situationen, där vi fick väldigt många fler barn till svensk skola på kort tid, och de gör det nu för att säkerställa att de som har kommit till Sverige får en möjlighet till en start i skolan och den utbildning de behöver för att kunna bygga sina liv.

Just av det skälet har vi varit överens i riksdagen om att den lagstiftning som riksdagen har fattat beslut om ska kompletteras med regler som gör att de elever som börjar gymnasiet kan få tryggheten i att kunna få en gymnasieutbildning. Dessa regler är nu ute på remiss, skickade av justitie- och migrationsministern. Vi inväntar remissvaren, men vi kan konstatera att lärarfacken i stora drag har välkomnat att vi verkligen tar tag i detta. Det är något som behövs ute på skolorna.

Herr talman! Jag undrar hur utbildningsministern tänker sig att det ska bli för de elever som vet att när deras skoltid är över kommer de att skickas till länder som de ibland inte ens har varit i. Hur ska man då motivera en elev att vilja lära sig någonting inom skolan? Jag var själv i denna situation när jag kom hit som flyktingbarn och vi inte visste något om vår framtid på grund av den dåvarande regeringen, som också ville föra en inhuman flyktingpolitik.

Jag undrar: Anser verkligen Gustav Fridolin, som en miljöpartist som har stått upp för de här frågorna tidigare, på allvar att detta är hållbart? Är det något som man kan kalla för en bättre linje?

Herr talman! Om det hade varit så att regeringen ville att de regler som nu har antagits skulle vara permanenta hade vi såklart lagt fram förslag om en permanent lagstiftning. Vi ser att det finns målkonflikter i de regler som nu gäller.

Det finns en anledning till att Sverige sedan 80-talet huvudsakligen har tillämpat permanenta uppehållstillstånd. I den situation som rådde valde vi dock att gå fram med regler för att kunna hantera det akuta läget. Det försvårar för många, inte minst för unga, på det sätt Daniel Riazat beskriver. Sedan ska man inte säga att det är så enkelt att människor ska åka så fort gymnasieutbildningen är färdig. Det finns ventiler för att kunna få möjlighet att få ett permanent uppehållstillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Mina frågor går till statsrådet Åsa Regnér och handlar om LSS-assistansen och rättigheter.

Regeringen har meddelat att regleringsbrevet till Försäkringskassan ska skrivas om eftersom det förra har misstolkats. Det får inte råda några tvivel om att den som har behov av stöd ska få det. Det handlar om människors rättigheter. Hur kommer den nya formuleringen att försäkra detta?

Min andra fråga handlar om att regeringen inte har föreslagit några lagändringar som ändrar rätten till LSS eller assistansersättning. Däremot har det kommit domar från Högsta förvaltningsdomstolen som påverkar hur lagen tillämpas av Försäkringskassan. Varken riksdag eller regering kan styra över domstolars utslag. Däremot är det vårt ansvar att utforma de lagar som besluten grundar sig på. När domutslag gör att lagen inte tolkas som det var avsett från början måste lagen ändras.

När och hur kommer regeringen att agera för att dessa lagar bättre ska leva upp till våra mål om jämlikhet, delaktighet och självständighet?

Herr talman! Tack, Laila! Detta är viktiga frågor. Vi kommer förstås att presentera det nya regleringsbrevet före årets slut.

Jag kan inte avslöja exakt formulering i regleringsbrevet, men det är vår ambition och vår absoluta vilja att formulera det på ett sätt så att man förstår att det vi är ute efter är felanvändning av medlen inom assistansersättningen. Det grundar vi på en rad rapporter som säger att en felanvändning förekommer. Det är inte bara en rapport, utan det är många som har kommit under de senaste åren från tunga instanser som visar på detta. Jag tycker att det är mitt ansvar att ta tag i det.

Vi vill också säkerställa i det kommande regleringsbrevet, liksom i det nuvarande, att rätt person får rätt insats. Vi har ju inte ändrat lagen, som du också påpekar. I dag tog jag emot en rapport som jag nu ska analysera och som handlar just om de här domarna.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Det är av största vikt att det i regleringsbrevet framgår tydligt att alla ska få det stöd de har rätt till. Det är viktigt för de enskilda, för anhöriga och för närstående. Men det är också viktigt för oss som samhälle. Tack vare LSS och assistansen kan fler delta i samhällslivet och bidra med sina kunskaper och styrkor. Vi blir då också ett mer människovärdigt samhälle.

Det är viktigt att lagen ändras, för det är inte rimligt att vi behåller formuleringar som inte får den effekt som avses med lagen. De domslut som har kommit visar tydligt att lagen behöver förbättras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag håller helt med. Därför står det redan nu att rätt person ska få rätt insats. Väldigt tydligt, rakt upp och ned, står det så.

Vi måste analysera effekterna av domsluten. Det är den slutsats vi själva har dragit, och därefter har vi beställt den rapport som kom i dag. Den förra regeringen gjorde inte det trots att flera diskuterade domar kom 2009, 2012 och även under alliansregeringens tid.

Nu kommer vi att analysera den rapport som kom i dag. Vi kan göra vissa saker redan i regleringsbrevet, men om det handlar om lagstiftning måste vi utreda det mer.

Herr talman! Jag har en fråga till justitieministern. Jag har fått brev i dag för kännedom från Socialdemokraternas kommunstyrelseordförande i Kramfors. Brevet är skickat till regeringen. Han beskriver i brevet att medborgarna i Kramfors känner stor otrygghet, att kommunen under flera år har haft avtal med bevakningsföretag för att klara den lokala situationen och att man nu har byavakter som mer eller mindre börjar utvecklas till medborgargarden. De begär nu också bidrag för att få skyddsbilar och annat för att kunna agera.

Han ställer frågan till regeringen hur man ser på att kommuner tvingas lägga resurser på att säkra den lokala tryggheten. Det är också min fråga: Hur ser regeringen på detta? Bör Kramfors kommun och andra kommuner bifalla denna typ av ansökningar om bidrag till bilar och annat för bevakning runt om i kommunerna?

Herr talman! Detta är naturligtvis ett uttryck för en bristsituation som vi har när det gäller polisen på många håll. Vi har det när det gäller storstadsområdena, och vi har det också till en del när det gäller landsbygden.

För att lösa detta finns det inte så många genvägar, utan man måste helt enkelt se till att det blir fler poliser. Vi kommer att behöva öka antalet poliser de kommande åren. Det är också därför vi har ökat intagningen till Polishögskolan under detta år.

Det andra jag tror vi måste ha är fler civilanställda i polisorganisationen. Vi har redan anställt mellan 500 och 600 civilanställda i år. Det innebär att man lösgör polisresurser som i dag är uppbundna på annat håll till rent polisarbete.

Det tredje är inte att förglömma: Vi måste reformera polisutbildningen och göra den bättre så att vi kan få ut mer av den rådande polisorganisationen än vi får i dag. Allt detta jobbar regeringen med, och det tycker jag att man kan hälsa kommunalrådet i Kramfors.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Nu talar vi om Kramfors. Polisutbildningen i Umeå har ganska ordentligt med tomma platser. Det är svårt att få poliser till regionen.

Det bekymmer man har är att byalagen inte längre har någon kontaktperson hos polisen, om man inte har fått det i närtid. Det är de som bevakar hus, hem och företag. Kommunstyrelsens ordförande är väldigt bekymrad och vänder sig nu till regeringen.

Är tryggheten också på landsbygden en statlig uppgift, eller är det kommunen som måste gå in och se till att saker fungerar?

Herr talman! Jag tror att man måste ta ett gemensamt ansvar för tryggheten i lokalsamhället. Det handlar inte bara om polisen, utan det handlar också om vad kommunen kan göra, vad civilsamhället kan göra och vad näringslivet kan göra till exempel när det gäller att förebygga brott. Om vi ska komma åt organiserad kriminalitet och om vi ska få ett tryggare samhälle måste alla hjälpa till.

Staten kan göra sin del genom ökade resurser, genom fler poliser, genom fler civilanställda och genom en bättre utbildning. Men alla måste hjälpa till. Jag kan gärna ta en dialog med både kommunalrådet i Kramfors och många andra kommunalråd om detta.

Herr talman! Statsrådet Åsa Regnér är ju inte bara ansvarig för LSS utan även för jämställdhetsfrågorna, och det är på det området som jag har en fråga.

För Centerpartiet är det viktigt att kvinnors ekonomiska möjligheter och frihet att faktisk kunna bestämma över sitt eget liv hela tiden stärks så att vi ska ha lika förutsättningar. Under alliansåren gjorde vi stora satsningar på kvinnors företagande, för vi såg att vi var sämst i hela EU.

Det som är bekymmersamt är att nuvarande regering med kirurgisk precision lyckas plocka bort alla de insatser som är främjande och ska stödja och öka kvinnors företagande, och man skapar en stor oro och otrygghet i de branscher där kvinnor är i majoritet. Det handlar om att man vill sänka RUT-avdraget men kanske ännu mer att man väljer att utreda offentligt finansierad välfärd - men bara i de branscher där kvinnors företagande dominerar.

Jag skulle gärna vilja höra hur resonemangen i regeringen går kring de här frågorna.

Herr talman! Tack för frågan, Annika Qarlsson!

Att kvinnor liksom män förvärvsarbetar och gör det under värdiga villkor, gärna genom företagande eller på annat sätt, är bra. Nästan hälften av kvinnorna i Sverige jobbar i privat sektor. Vi talar ibland om detta som om en enorm majoritet skulle jobba i offentlig sektor, men så är det inte. Jag och regeringen tycker att det är bra att kvinnor liksom män startar företag, och det vill vi också främja på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Privatisering av den offentliga sektorn och vård- och omsorgstjänster har vi ingenting emot. Det finns väldigt mycket bra verksamhet bland annat på de områden som jag har ansvar för, till exempel äldreomsorgen och LSS. Den senare har vi pratat mycket om här i dag, och den är privatiserad i hög grad.

Det vi har någonting emot är att man tar ut oerhört stora vinster eller att medel används till fel saker. Det har vi någonting emot när det gäller privata anordnare, och det har vi också när det gäller offentliga anordnare. Det påverkar dock inte kvinnors möjligheter att starta företag.

Herr talman! Fast i den utredningen behöver man läsa ordentligt mellan raderna, för det som den innebär är att företagande inom omsorg där man investerar i människor och inte i saker omöjliggörs.

Jag vill gå tillbaka till den första delen i svaret. Jag kan bli upprörd och faktiskt rätt arg över att det finns en sådan blindhet i en feministisk regering att man inte inser och inte förstår betydelsen av främjande insatser och åtgärder när det gäller kvinnors företagande.

Herr talman! Jag kan inte adressera den här blindheten därför att jag inte har den. Jag tycker att det är viktigt att kvinnor liksom män startar företag. Den här regeringen är för det. Det kan vara i alla sektorer på arbetsmarknaden. Det kan vara inom vård och omsorg. Det kan vara inom RUT-systemet. Det kan också vara inom handel, restaurang eller andra konkurrensutsatta delar av arbetsmarknaden. Vi har ingenting emot det. Tvärtom är det viktigt att kvinnor liksom män har egen inkomst och förvärvsarbetar. Just nu gör kvinnor och män det mer än någonsin, och det är jag mycket glad över.

Herr talman! Det är oroligt i Europa just nu. Det har vi sett inte minst genom de folkomröstningar som har hållits i Italien och Storbritannien. Jag är glad över de ansträngningar som statsrådet Linde redan har redovisat som handlar om initiativ på hemmaplan för att stärka opinionen och arbetet för EU.

Med min fråga nu skulle jag i stället vilja vända blicken mot omvärlden utanför EU och vad som händer i Turkiet. Där har vi sett en oroande utveckling över tid. Inte minst har ett antal parlamentariker fängslats, däribland HDP:s Selahattin Demirtas.

Jag ingick i en delegation som åkte ned med det europeiska socialdemokratiska partiet för några veckor sedan. Vi manifesterade utanför fängelset.

Min fråga går till statsrådet Ann Linde. Vad kan EU göra för att öka pressen på Turkiet för att de ska frige de här parlamentarikerna som är medlemmar i Socialdemokraternas systerparti?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Ledamot Büser! Tack så mycket för den viktiga frågan!

Arresteringen av de två partiledarna och andra representanter för HDP är extremt oroande. Jag har själv haft möjlighet att vid ett flertal tillfällen träffa Selahattin Demirtas och höra hur svårt de har haft det att föra sin kamp som nu tyvärr har gått så långt att han har fängslats.

Vi har gjort flera uttalanden i den här frågan, vi ställer oss bakom EU:s uttalande i frågan och vi har kallat upp den turkiska ambassadören till Utrikesdepartementet för att uttrycka vår stora oro för vad som händer.

Tillslagen mot HDP-företrädarna riskerar att underblåsa de redan existerande motsättningar som finns i landet. Vi har på lika sätt försökt få den turkiska regeringen att återgå till att ha normala samtal och släppa både fängslade parlamentariker och journalister och andra.

Herr talman! Tack, statsrådet Linde, för det svaret!

Ja, vi ser hur yttrandefriheten och andra rättigheter inskränks i Turkiet. Finns det några ljuspunkter efter den kraftiga kritik som har framförts från EU, det vill säga märker man att regeringen i Turkiet lyssnar?

Herr talman! Jag var på allmänna rådet i EU i tisdags. Vi hade en mycket lång diskussion om Turkiet i samband med utvidgningsdiskussionerna. Tyvärr lyckades vi inte komma till ett enhetligt beslut. Det var 27 länder som hade samma åsikt, och den var att det trots allt finns vissa möjligheter att fortsätta påverka, och därför ska man inte till exempel frysa medlemskapsförhandlingarna. Dessutom har flera HDP:are uttryckt att man vill att vi ska fortsätta.

Herr talman! Marknaden för den personliga assistansen har förändrats sedan millennieskiftet. De privata aktörerna har ökat från ungefär 20 procent till 65 procent. De assistansberättigade väljer i större utsträckning vem de själva vill ska utföra assistansen. De gör ett aktivt val.

Man kan tolka detta som att de privata anordnarna utför ett bättre jobb än de kommunala. Många är små, lokala företag som ger sitt kunnande och sin kompetens till de brukare som de arbetar för.

Regeringens direktiv om åtstramningar inom assistansen är delvis baserade på antaganden om fusk inom den privata assistansnäringen. Ca 16 000 personer lever i dag med personlig assistans, och ungefär 2 000 får sin assistans omprövad varje år.

Mina frågor till statsrådet Regnér blir då följande: Är det de stora företagen som regeringen vill komma åt genom att ge Försäkringskassan direktiv att dra ned antalet assistanstimmar? Och är det regeringens bedömning att privata företag erbjuder sämre kvalitet och att ekonomiska drivkrafter kan leda till ett ekonomiskt överutnyttjande?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Regeringen har inte problem med att den personliga assistansen har både offentliga och privata anordnare. Det är inte det som är problemet. Man kan dock konstatera att privatiseringen är ganska långtgående inom den här reformen. Det är i dag ca 1 000 bolag som så att säga konkurrerar om de här 16 000 personerna. Det säger åtminstone mig någonting om förväntan på lönsamhet i den här sektorn.

Det som oroar mig, vilket jag också har redogjort för här i dag, är det faktum att vi vet att vissa av de här privata anordnarna använder medel till annat än det var tänkt för. En viss konstruktion i systemet bjuder också in till det.

Vi är angelägna om att det är seriösa aktörer som finns inom den här reformen, och det är det vårt arbete syftar till.

Herr talman! Det stämmer som statsrådet säger att assistanskostnaderna har ökat under de senaste åren. Men i stället för att oroa en redan skör grupp människor och deras anhöriga med de här neddragningarna av den personliga assistansen undrar jag om man inte borde undersöka varför kostnaderna har ökat och om det, om det skulle visa sig finnas fusk inom assistansersättningen, skulle vara Ekobrottsmyndigheten och polisen som får utreda de fallen.

Herr talman! Det finns underlag som redan visar att det finns oegentligheter och också felanvändning av medlen inom ramen för den här lagstiftningen. Det stämmer också att det är just den felanvändning som vissa bolag ägnar sig åt som vi vill komma åt.

Vi har lagt den här frågan i en utredning som den kristdemokratiska riksdagsledamoten Désirée Pethrus leder. Där finns det ett, som jag själv tycker, välskrivet och ganska tydligt avsnitt om bolagsfrågan.

Där finns ett som jag själv tycker välskrivet och ganska tydligt avsnitt om bolagsfrågan. Vi ska ytterligare fördjupa oss i det, vilket jag skrivit om i en artikel. Vi återkommer om hur vi jobbar vidare med bolagsfrågan.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Åsa Regnér.

Vi har nyss kunnat läsa om svårt sjuka barn som inte kan ha sina föräldrar boende hos sig på eller i anslutning till Nya Karolinska Solna. Socialdemokraterna i landstinget drev frågan om barnanpassning av NKS och föreslog också att det skulle göras en barnkonsekvensanalys av hur sjukvården för barnen skulle fungera i lokalerna. Om Alliansen hade gjort det i god tid hade förhoppningsvis dessa sjuka barn fått ha sina föräldrar i närheten, till exempel i anslutning till sjukhuset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det har kommit en utredning, Barnkonventionen blir svensk lag. Där står det att det ofta saknas analyser av vilka konsekvenser ett beslut får för barn. Min fråga är: Kan barnkonventionen i svensk lag ge tydligare stöd för att barnkonsekvensanalyser verkligen görs vid den typen av stora investeringar?

Herr talman! Tack för frågan!

Det faktum att regeringen vill att barnkonventionen ska bli svensk lag är just för att vi vill stärka barns möjligheter att komma till tals i beslut som rör dem och att barns bästa ännu mer ska vägas in när man fattar beslut som speciellt rör dem.

Vi har förstås tittat på erfarenheter från Norge, där man har gjort barnkonventionen till lag. Där ser man att i rättsliga beslut och i beslut som myndighetspersoner fattar i ärenden som rör barn har man mer än tidigare vägt in barns rättigheter och möjligheter.

Ambitionen är helt enkelt att man ska ytterligare se till barn och lyssna på deras röster när man fattar viktiga beslut om dem.

Herr talman! Ett stort tack för svaret, ministern!

Det man vill komma åt i den här typen av situationer är att man ska planera och även genomföra åtgärder i god tid för att inte hamna i situationer som i det här fallet med att det saknas lokaler för att föräldrar ska kunna vistas i nära anslutning till sina sjuka barn.

Finns det något annat sätt att säkerställa att barnperspektivet finns med i den här typen av stora projekt och investeringar?

Herr talman! Jag hoppas naturligtvis att detta arbete ska bidra till det. Det tycker jag är viktigt. Vi vet också från Norge att man ytterligare har transformerat, det vill säga att man också i annan lagstiftning i ännu högre grad har tagit hänsyn till barns rättigheter. Kunskapen om barns rättigheter har också ökat i samhället.

Allt detta sammantaget hoppas jag också ska leda till att vi i större utsträckning räknar med barns perspektiv och barns rättigheter från början i den här sortens projekt och i andra sammanhang.