Frågestund

Frågestund 4 april 2019
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenLouise Meijer (M)
  2. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Lindhagen (MP)
  3. Hoppa till i videospelarenLouise Meijer (M)
  4. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Lindhagen (MP)
  5. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  7. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  9. Hoppa till i videospelarenAnders Åkesson (C)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  11. Hoppa till i videospelarenAnders Åkesson (C)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  13. Hoppa till i videospelarenMomodou Malcolm Jallow (V)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  15. Hoppa till i videospelarenMomodou Malcolm Jallow (V)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  17. Hoppa till i videospelarenLarry Söder (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  19. Hoppa till i videospelarenLarry Söder (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  21. Hoppa till i videospelarenBarbro Westerholm (L)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Lindhagen (MP)
  23. Hoppa till i videospelarenBarbro Westerholm (L)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Lindhagen (MP)
  25. Hoppa till i videospelarenAylin Fazelian (S)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  27. Hoppa till i videospelarenAylin Fazelian (S)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  29. Hoppa till i videospelarenRebecka Le Moine (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  31. Hoppa till i videospelarenRebecka Le Moine (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  33. Hoppa till i videospelarenDavid Josefsson (M)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  35. Hoppa till i videospelarenDavid Josefsson (M)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  37. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  38. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  39. Hoppa till i videospelarenLudvig Aspling (SD)
  40. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  41. Hoppa till i videospelarenHelena Vilhelmsson (C)
  42. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Lindhagen (MP)
  43. Hoppa till i videospelarenHelena Vilhelmsson (C)
  44. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Lindhagen (MP)
  45. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  46. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  47. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  48. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  49. Hoppa till i videospelarenElin Lundgren (S)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  51. Hoppa till i videospelarenElin Lundgren (S)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  53. Hoppa till i videospelarenÅsa Coenraads (M)
  54. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  55. Hoppa till i videospelarenÅsa Coenraads (M)
  56. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  57. Hoppa till i videospelarenMagnus Oscarsson (KD)
  58. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  59. Hoppa till i videospelarenMagnus Oscarsson (KD)
  60. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  61. Hoppa till i videospelarenLinus Sköld (S)
  62. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Lindhagen (MP)
  63. Hoppa till i videospelarenLinus Sköld (S)
  64. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Lindhagen (MP)
  65. Hoppa till i videospelarenNiklas Wykman (M)
  66. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Per Bolund (MP)
  67. Hoppa till i videospelarenEva Lindh (S)
  68. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  69. Hoppa till i videospelarenJohanna Rantsi (M)
  70. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Lindhagen (MP)
  71. Hoppa till i videospelarenCecilie Tenfjord Toftby (M)
  72. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  73. Hoppa till i videospelarenMonica Haider (S)
  74. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  75. Hoppa till i videospelarenJohn Widegren (M)
  76. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  77. Hoppa till i videospelarenDenis Begic (S)
  78. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Hans Dahlgren (S)
  79. Hoppa till i videospelarenElisabeth Björnsdotter Rahm (M)
  80. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Åsa Lindhagen (MP)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 80

Anf. 38 Louise Meijer (M)

Fru talman! Dokumentären om Josefin Nilssons liv lämnar ingen oberörd. I kölvattnet efter den har det förts en diskussion kring mäns våld mot kvinnor. Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet mördades 22 kvinnor av en närstående man förra året. Det är den högsta siffran på många år. Statistiken säger också att det under 2018 anmäldes i snitt 36 misshandelsbrott om dagen där gärningsmannen och offret stod i nära relation till varandra. I går kunde vi höra kritik från Amnesty, som pekar på att antalet anmälda våldtäkter ökat med över 1 500 på tio år. Samtidigt har både andelen och antalet som lett till åtal minskat.

Åsa Lindhagen är jämställdhetsminister i en så kallad feministisk regering. Min fråga till statsrådet är därför: Vad tänker hon göra för att sätta stopp för den här utvecklingen?


Anf. 39 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Fru talman! Jag tror inte heller att någon står oberörd. I den här frågan är det viktigt att ha med sig att Josefin Nilssons berättelse inte är unik. Var fjärde kvinna kommer någon gång i livet att utsättas för våld i en nära relation. Detta är alltså ett oerhört stort samhällsproblem.

Frågestund

Jag tänker mig att det handlar om två delar. Den ena är att vi behöver fler poliser. Där har regeringen också höga ambitioner: 10 000 fler poliser inom de närmaste åren. Att förstärka polisen är en väldigt viktig del. Den andra delen som är viktig gäller rättsprocessen: att se till att förövare får sina straff och att på olika sätt ge stöd i rättsprocessen till dem som är utsatta.

Detta kan göras på flera olika sätt. En viktig del är till exempel socialtjänstens möjligheter att ge stöd till våldsutsatta, något som kan vara viktigt för att de ska orka med att ta sig igenom en rättsprocess.


Anf. 40 Louise Meijer (M)

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

När det kommer till mäns våld mot kvinnor, sexualbrott och trakasserier, något som alltför många kvinnor upplever, räcker det inte med fina ord och goda intentioner. Att kalla sig en feministisk regering förpliktar. Ordet måste omsättas i handling. Jag undrar därför: Varför säger regeringen nej till att höja straffen för grov kvinnofridskränkning? Och varför dröjer regeringen med att höja straffet för våldtäkt?


Anf. 41 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Fru talman! Det finns många saker vi behöver göra på de här områdena. I samarbetet mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna om vårändringsbudgeten har vi precis gått ut med en satsning på 45 miljoner kronor mot mäns våld mot kvinnor. Vi har också satsningar på kvinnojourerna som är oerhört viktiga. Det finns många delar. Vi har också fått en samtyckeslagstiftning på plats, en oerhört viktig del i att stärka kvinnors skydd i samhället.

Vi behöver jobba brett med frågorna, och vi behöver nu också jobba med att förverkliga en samtyckeskultur. Det finns mycket att prata om i de här frågorna.


Anf. 42 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Frågan om EU:s upphovsrättsdirektiv har engagerat enormt den senaste tiden. Detta engagemang har kanske inte märkts hos regeringen i särskilt stor utsträckning. Det som har skapat mest diskussioner har rört frågan om länkskatt, något som gör att det kommer att bli svårare att dela med sig av information på internet. Det kommer också att bli mindre uppenbart vad man delar med sig av. Man kan säga att internet blir mindre fritt.

Vi har också frågan om uppladdningsfilter, som kommer att föra med sig att material måste granskas innan det läggs upp. Detta kommer såklart att kräva någon typ av filter. Även detta kommer att göra internet mindre fritt.

Min fråga till statsrådet är helt enkelt: Varför behöver vi länkskatter? Varför behöver vi uppladdningsfilter? Varför har regeringen aviserat att Sverige ska rösta ja till EU:s upphovsrättsdirektiv?


Anf. 43 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Jag tackar för frågan. Vi kan konstatera att Europaparlamentet nu har sagt ja till detta direktiv. Det innebär att det kommer att komma upp för omröstning i ministerrådet inom den närmaste tiden. I den omröstningen kommer Sverige att kunna rösta ja, rösta nej eller lägga ned sin röst. Inför den omröstningen och det ställningstagandet kommer regeringen att samråda med EU-nämnden på det sätt som alltid sker.

Det är ju bekant - det påpekade också Martin Kinnunen - att direktivet har blivit föremål för en omfattande debatt här i Sverige. Det finns många som har gett uttryck för att Sverige bör rösta nej. Det finns också tydliga skäl för att rösta ja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill bara säga att det just nu är för tidigt att säga hur Sverige kommer att ställa sig i den slutliga omröstningen. Vi kommer att återkomma till EU-nämnden med den frågan.


Anf. 44 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Det är intressant att man nu säger att man är osäker på hur man vill göra. Det beror på att vi med all sannolikhet har en majoritet i riksdagen som är emot detta. Men regeringen har ju redan aviserat hur man ska rösta. Man har inte drivit på tydligt för ett nej i ministerrådet, utan man har stött förslaget under trilogförhandlingarna.

Varför samrådde man inte med EU-nämnden tidigare? Det som kan hända nu är ju att regeringen tvingas ändra sin position till det slutgiltiga antagandet.


Anf. 45 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Såvitt jag har mig bekant har det förekommit ett antal kontakter med det ansvariga utskottet i den här frågan. Det har hela tiden getts information om hur förhandlingarna har gått och hur regeringen har agerat. Det slutliga ställningstagandet sker först efter samråd med EU-nämnden.


Anf. 46 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Om en kort stund kommer vi här i riksdagen att fatta beslut, på förslag av riksdagens miljö- och jordbruksutskott, om ett tillkännagivande till regeringen om att införa en förvaltande jakt på säl i hela landet. Vi gör det med stöd i modern forskning och relevanta myndigheters yttranden. Vi gör det bland annat därför att en del av det svenska näringslivet vid den svenska landsbygdens kuster är direkt hotad av i dag för stora populationer av säl. Det är det svenska yrkesfisket som är hotat.

Jag ställer min fråga till landsbygdsminister Jennie Nilsson: På vilket sätt avser statsrådet att omsätta detta tillkännagivande i verkställighet så snabbt som möjligt?


Anf. 47 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack för frågan, Anders Åkesson! Det här med tillkännagivandet från riksdagen är färskt. Vi fick reda på det bara häromveckan. Vi kommer självklart att bereda det i Regeringskansliet.

Samtidigt är inte frågan ny. Detta är en fråga som har diskuterats över tid. Det har funnits ett utredningsuppdrag där man har tittat på vilka möjligheter som finns. Utredningen har också lämnat förslag på om man skulle kunna införa licensjakt alternativt arbeta mer effektivt med skyddsjakt.

Mitt svar i det här läget är alltså att jag har noterat att tillkännagivandet kommer. Vi kommer att arbeta vidare med det så fort som möjligt. Det finns ett bra underlag att hantera frågan utifrån.

Jag återkommer så fort vi har hunnit titta färdigt på frågan.


Anf. 48 Anders Åkesson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill tacka Jennie Nilsson för svaret.

Kan jag tolka statsrådets svar som att hon, utifrån den beredning som pågår och det tillkännagivande som strax kommer att ges, är öppen för att införa förvaltande jakt på säl i Sveriges kust- och sjövatten, i syfte att få till en balanserad stam och för att vidmakthålla en del av näringslivet på svensk landsbygd, kustfisket?


Anf. 49 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Jag är öppen för att vi ska få till en så hållbar och bra lösning på frågan som möjligt, där vi tar hänsyn både till yrkesfiskarnas förutsättningar och till hur fiskebeståndet generellt sett ska hållas livskraftigt. Vi ska titta på alla olika verktyg som står till buds. Vi ska titta på för- och nackdelar med licensjakt alternativt skyddsjakt men också på att utveckla selektiva redskap.

Jag är alltså öppen för att titta på alla åtgärder som står till buds för att vi ska hitta en så balanserad lösning som möjligt.


Anf. 50 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Per Bolund.

I dag kom regeringen med ett förslag för att skärpa åtgärderna mot handel med hyreskontrakt. I det förslaget ingår också kriminalisering av köp av hyreskontrakt.

Vänsterpartiet är positiva till regeringens ambition att strama upp reglerna för att komma åt dem som utnyttjar bostadsbristen och bostadslösa. Men vi är väldigt tveksamma till regeringens förslag att kriminalisera just köpet. Det handlar om människor som är offer för bostadsbristen.

Jag undrar därför varför ni vill kriminalisera köp av hyreskontrakt när allt tyder på att det riskerar att slå hårt mot utsatta grupper, i stället för att fokusera på att bygga bort bostadsbristen som tvingar folk att köpa hyreskontrakt.


Anf. 51 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack, Momodou Malcolm Jallow, för en viktig fråga!

Det är svåra avvägningar som måste göras. Vi vet att vi har en stor utmaning i en alltför dåligt fungerande bostadsmarknad. Det leder till avarter; nu handlas svartkontrakt för väldigt stora summor i vårt samhälle. Det är en handel som också göder kriminella aktörer som skadar vårt samhälle långsiktigt och som ofta ägnar sig åt kriminalitet inom många olika områden. De finansierar sin verksamhet bland annat genom det här.

Därför behöver vi också ta i med hårda tag för att få bukt med den här marknaden. Det är en marknad som vi alla förlorar på i slutänden. Det leder till att bostadsmarknaden fungerar sämre än den annars skulle kunna göra.

Det här är bara en del av regeringens bostadspolitik. Vi behöver använda de här verktygen. Men vi behöver också stimulera byggande av fler bostäder, till exempel genom det investeringsstöd som regeringen har infört och genom de punkter som finns i januariavtalet, som också leder till att vi kan få ett ökat bostadsbyggande framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Man ska alltså inte se det här som den enda åtgärden utan bara som en del i en fungerande bostadspolitik.


Anf. 52 Momodou Malcolm Jallow (V)

Fru talman! Förslaget är kostsamt och ineffektivt, enligt Lagrådet. Det riskerar också att leda till att människor som redan är i en utsatt situation kommer att straffas.

Vi har det som kallas sexköpslagen. Där fokuserar man just på förövaren och inte på offret. Det är en fantastiskt bra princip. Varför frångår ni den principen och vill straffa offren, Per Bolund? Det handlar om folk som är desperata och behöver någonstans att bo eftersom politiker inte har lyckats fixa det här.


Anf. 53 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Det är viktigt att komma ihåg att det här inte är den enda ändringen vi genomför. Det är flera delar. Bland annat ger man hyresvärden möjlighet att med omedelbar verkan säga upp kontraktet. Det blir också skärpta straff för den som säljer eller förmedlar hyreskontrakt. Det kommer inte heller att vara tillåtet att hyra ut en hyreslägenhet till överhyra utan tillstånd. Det här är alltså bara en del.

Jag skulle vilja säga att de allra mest utsatta är de som inte ens har de ekonomiska möjligheterna att gå in på den svarta marknaden. De kommer att få bättre förutsättningar om vi lyckas hantera den marknaden och få ned handeln med svartkontrakt.


Anf. 54 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till bostadsministern.

Det byggs alldeles för få bostäder i dag. Ungdomar drabbas särskilt hårt av dagens situation, då de inte kan köpa sin första bostad. Antalet bostäder som byggs rasar fort ned till en nivå som skapar en bostadskris. Det ser inte bra ut med åtgärder från regeringen för att klara av bostadskrisen. Och riktiga åtgärder behövs.

För mig står det klart att kreditrestriktionerna behöver ses över för att det återigen ska bli möjligt att låna för att köpa sin bostad på normala nivåer. Mycket talar för att kreditrestriktionerna, trots det goda syftet, sammantaget är opåkallat hårda mot hushållen. En stor del av nedgången i bostadsbyggandet kan bero på de hårda kreditrestriktionerna. Om det inte förändras riskerar vi att hamna i ännu en politiskt orkestrerad bostadskris med hushåll som har svårt att efterfråga bostadsrätter och byggbolag som inte bygger eftersom efterfrågan inte finns.

Anser bostadsministern att vi behöver lätta på kreditrestriktionerna för att få igång marknaden och därmed bostadsbyggandet?


Anf. 55 Statsrådet Per Bolund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är intressant att Larry Söder kallar det för en återgång till normala nivåer. Jag skulle vilja säga att det var det system som vi hade innan amorteringskravet infördes som var onormalt, vilket ledde till en utveckling med amorteringsfria lån. Där stack Sverige ut extremt mycket jämfört med vår omvärld. Vi sticker fortfarande ut genom att vi har en svagare amorteringskultur än många andra länder. I många andra länder är det normalt att amortera av lånen på 10, 20 eller 30 år. Vad som är normala nivåer kan vi alltså diskutera.

Självklart måste vi göra det möjligt för människor att låna. Vi har en fungerande kreditmarknad. Det går fortfarande att låna på den svenska marknaden.

Men vi behöver också tänka bredare. Vi behöver se hur vi kan stimulera byggandet av bostäder med rimliga hyror, till exempel genom regeringens investeringsstöd. Vi behöver se över byggreglerna så att det också blir möjligt att sänka kostnaderna vid byggande. Men vi behöver också genomföra fri hyressättning vid nybyggnation av hyreslägenheter, till exempel.

Regeringen jobbar brett med den här frågan för att få en bättre fungerande bostadsmarknad.


Anf. 56 Larry Söder (KD)

Fru talman! Jag menar att vi kanske inte har en bolånemarknad som fungerar eftersom ungdomar inte kan låna till sin första bostad. Det är ett av problemen som leder till att det inte heller byggs tillräckligt med bostäder.

Jag kan inte se att bostadsministern kan komma runt den här frågan. Vi måste se över kreditrestriktionerna på ett eller annat sätt och lätta på dem så att människor kan efterfråga de bostäder som behövs.

Det är ungdomarna som kommer i kläm. Jag vädjar till bostadsministern att titta på detta en gång till.


Anf. 57 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Det finns statistik som talar i en annan riktning än det som Larry Söder pekar på. Tittar man på andelen hushåll bland bolånetagarna under 30 kan man se att de har ökat ganska kraftigt. Även volymen lån som tas av hushåll som är under 30 har ökat över tid. Det är alltså inte en entydig bild, som Larry Söder försöker ge sken av.

Vi måste självklart hela tiden vara beredda att se över regelverken och se till att de är väl avpassade. Det leder oss in på frågan om beskattning, där regeringen också har sagt att vi ska göra en skatteöversyn. Det kan också leda till förändrade förutsättningar framöver.


Anf. 58 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! Min fråga är riktad till statsrådet Åsa Lindhagen.

Jag har från statsrådet fått ett frågesvar om en del problem kring ålderism och åldersdiskriminering. Jag kan läsa ur svaret: "Att bekämpa diskriminering och verka för ett samhälle som slår vakt om alla människors lika värde är för mig en viktig fråga. Regeringen har i regeringsförklaringen uttalat att diskrimineringslagen ska skärpas."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga blir då: Hur ser arbetsläget ut med den skärpningen?


Anf. 59 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Fru talman! Tack, Barbro Westerholm, för frågan!

Vi har talat om ålderism här i talarstolen tidigare. Det är viktiga frågor.

Skärpningen av diskrimineringslagstiftningen handlar om möjligheten att se över sanktioner när arbetsplatser inte följer diskrimineringslagstiftningen, när man inte vidtar aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering på olika sätt.

Jag tror att det finns ett stort behov av den här utredningen för att se hur vi kan stärka antidiskrimineringsarbetet på våra arbetsplatser. Utredningen kommer att komma igång framöver. Jag kommer helt enkelt att få anledning att återkomma framöver.


Anf. 60 Barbro Westerholm (L)

Fru talman! Det är bra med skärpning på arbetsplatserna. Men det här är mycket bredare än så. Åldersdiskrimineringen finns inom samhällets alla sektorer. Jag hade gärna sett ett mycket bredare uppdrag till utredningen.


Anf. 61 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Fru talman! Diskriminering slår igenom i samhället på en mängd olika plan, så jag håller helt med Barbro Westerholm om att vi behöver jobba brett med frågorna. Jag tror också att det är oerhört viktigt att vi inte minst på våra arbetsplatser kommer framåt när det gäller diskriminering av olika slag. Vi har också stora problem med till exempel sexuella trakasserier, vilket är något som har blivit mycket synliggjort under de senaste ett och ett halvt åren. Här finns mycket att göra. Skärpningen kommer att bli en viktig del i detta.


Anf. 62 Aylin Fazelian (S)

Fru talman! Min fråga går till EU-minister Hans Dahlgren.

Turerna kring brexit har varit många. Trots att mindre än en vecka kvarstår till Storbritanniens nu beslutade utträdesdag ur EU finns fortfarande inget utträdesavtal på plats. Vi ser en uppenbar risk för en hård brexit, det vill säga att Storbritannien lämnar EU utan avtal.

Följderna av ett oordnat sådant utträde skulle innebära allvarliga konsekvenser för inte minst de hundra tusen svenskar som i dag arbetar eller bor i Storbritannien. Våra medborgare skulle riskera att stå utan rätt till sjukvård, nekas tillgång till medicin eller inte kunna ha möjligheten att avsluta påbörjade utbildningar. Tusentals svenska pensionärer skulle kunna bli av med sin pension.

Det finns skäl för oro. Därför är min fråga till statsrådet följande: Har Sverige beredskap för en hård brexit?


Anf. 63 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Aylin Fazelian, för frågan!

Jag vill säga att Sverige har en hyggligt bra beredskap inför detta som vi hoppas kunna undvika, det vill säga en hård brexit. Jag hade tillsammans med statsministern tillfälle att i morse träffa EU:s chefsförhandlare Michel Barnier för att resonera om det aktuella läget.

Det är sant att om ingenting annat händer kommer Storbritannien att lämna EU den 12 april utan ett avtal. Vi har förberett oss: Riksdagen har fattat eller är i färd med att fatta beslut och regeringen har antagit förordningar som innebär att vi på ett hyggligt sätt gör det möjligt för svenska medborgare i Storbritannien att få ungefär samma villkor, åtminstone under en övergångstid, och också för de britter som bor i Sverige att få sådana villkor. Det kommer dock att bli problem.

Det kommer också att bli problem vid gränsen. I hamnen i Göteborg ska alla varor som fraktas mellan Storbritannien och Sverige tullkontrolleras och tullbeläggas. Det blir alltså svårt.


Anf. 64 Aylin Fazelian (S)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Det är viktigt och positivt att regeringen har en beredskap och en uttänkt plan för en hård brexit. Men precis som statsrådet säger kommer konsekvenserna att finnas där alldeles oavsett vilken form av brexit som man landar i. Konsekvenserna kommer att finnas för alla medborgare i hela EU.

Jag har även en följdfråga. Hur kommer gemene man i Sverige att känna av brexit?


Anf. 65 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Om det blir en hård brexit av det slag att man kraschar ut ur EU tror jag att det kommer att märkas på möjligheten att få tillgång till brittiska produkter till samma pris som tidigare. Möjligheten att få avsättning för svenska varor i Storbritannien kommer naturligtvis att bli sämre. Det kan få återverkningar på både jobb och priser i det här landet. Detta kan alltså bli en direkt följd under en övergångstid.

Sedan ska vi naturligtvis också någon gång framöver ha en bra relation med Storbritannien, även om de kraschar ut. Men det kommer att ta tid, särskilt när det gäller att arbeta upp det förtroende som behövs.


Anf. 66 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Jennie Nilsson.

I Sverige har vi 70 procent skog. Den största delen av vår yta är alltså trädbeklädd. Men vi har väldigt lite naturskog. Trycket på skogen är väldigt högt, och 61 procent av skogen är i dag yngre än 60 år.

Sedan 1950-talet har ersättningen för virke mer än halverats, enligt Skogsstyrelsen. Den har gått från 700 kronor per kubikmeter till 300 kronor. Det är den enskilda markägaren som missgynnas samtidigt som de stora bolagen gör miljardvinster. Vi måste överge eran då vi industrialiserar naturen på bekostnad av livets mångfald och den enskilda brukarens ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur tänker landsbygdsminister Nilsson jobba för att så snabbt som möjligt ställa om till ett hållbart skogsbruk?


Anf. 67 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack, Rebecka Le Moine, för frågan!

Skogen är en av våra viktigaste naturresurser. Den rymmer väldigt stora värden som måste kunna jämkas samman. Det här är en viktig del för vår basnäring. Stora delar av vårt bnp genereras genom att vi har ett hållbart skogsbruk som möjliggör att vi kan ha högförädlade produkter. Samtidigt är skogen hemvist för biologisk mångfald, och den ger oss möjlighet till rekreation, hälsa och så vidare. Skogen utgör också en del av lösningen på klimatutmaningen.

Vi har en politik som tar ett samlat grepp om hur vi ser till att alla dessa värden kan samsas och utvecklas. Det är en ytterst prioriterad fråga. Vi har för avsikt att förbereda en produkt om hur vi under mandatperioden jobbar vidare med skogsfrågorna och kommer att komma tillbaka till riksdagen med den.


Anf. 68 Rebecka Le Moine (MP)

Fru talman! Tack för svaret!

Jag vill upplysa om att skogen står för ungefär 3 procent av bnp medan turismen håller på att gå om, vilket jag tycker är väldigt spännande.

Nu har ca 44 000 personer skrivit under kampanjen Vår skog. Medborgarna kräver där att Sveaskog ställer om till ett hyggesfritt skogsbruk. Med ett hyggesfritt skogsbruk kan både turismen och rekreationsvärdena bibehållas.

Hur tänker regeringen gå vidare i sitt jobb för att lyssna in medborgarnas krav vad gäller Sveaskog?


Anf. 69 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Vi lyssnar in alla de synpunkter som kommer in och försöker i alla lägen att göra samlade bedömningar.

Sveaskog är ju ett statligt bolag som ska verka under marknadsmässiga villkor. Men som alla andra statliga bolag och myndigheter förväntas det givetvis vara en föregångare. Jag utgår från att man där tar sitt ansvar och lyssnar in dessa synpunkter. Politiken väver sedan samman alla de delar som behöver vägas samman i något som blir bra.


Anf. 70 David Josefsson (M)

Fru talman! Inför kommunvalet 1966 fick Tage Erlander frågan av de tre O:na om vilka råd han hade att ge till ett ungt par som stod i begrepp att bilda familj och saknade bostad. Statsrådet Per Bolund har också fått samma fråga sedan han tillträdde som bostadsminister. I Aktuellt i slutet av februari blev svaret att han önskade att det fanns ett magiskt trollspö så att vi kunde lösa situationen här och nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Till skillnad från Per Bolund tror jag inte att det krävs ett trollspö. Däremot behövs konkreta politiska förslag, fru talman. Jag tror dock att vi alla kan vara överens om problembilden.

Sverige har en enorm bostadsbrist som slår hårdast mot dem som inte finns på bostadsmarknaden, bland annat ungdomar. Samtidigt finns det byggare som vill bygga fler bostäder för unga, men de säger att det är för svårt då byggreglerna i Sverige är komplexa och kostnadsdrivande.

Den 12 mars presenterade statsrådet Per Bolund sitt hittills enda konkreta förslag för hur byggreglerna ska mildras, nämligen att det ska bli lättare att bygga altan utan bygglov. Min fråga till bostadsministern är därför: På vilket sätt blir det lättare för ungdomar att få bostad genom att man minskar kravet på bygglov för altaner?


Anf. 71 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Svaret är att detta inte är en åtgärd som i sig gör det lättare för ungdomar. Det kan i och för sig göra att de kommunala handläggarna avlastas från den administration som detta skulle innebära. De kan då ägna sin tid åt andra byggplaner, vilket på längre sikt kan underlätta något.

Självklart är detta inte någon del av regeringens bostadspolitik, utan vi behöver göra betydligt mycket mer. Vi har en utredning som jobbar intensivt och har gjort det under lång tid. Den kommer att komma fram med förslag om modernare byggregler för att vi ska kunna se till att dessa är anpassade till dagens förhållanden. Vi har också en aktiv bostadspolitik där vi stöder byggandet av små, kostnadseffektiva hyresrätter med rimlig hyra. Vi ska även göra en stor skatteöversyn. Där ska bostadsmarknadens funktionssätt vara styrande för att få igång bostadsbyggandet.

Det är frustrerande nog tyvärr så att bostadspolitiken inte levererar i ögonblicket. Det tar ett tag innan man ser utvecklingen av den. Vi har nu ett byggande som ligger på en högre nivå än vad vi har sett historiskt, vilket i sig är glädjande för inte minst dem som söker bostad.


Anf. 72 David Josefsson (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag kommer från Göteborg. Där var kötiden i den kommunala bostadskön i januari till mars i år 2 666 dagar, eller knappt sju och ett halvt år, i den mest populära stadsdelen Majorna-Linné. I den minst populära stadsdelen Västra Hisingen var tiden 1 524 dagar, eller drygt fyra år.

Om inte trollspön eller altaner är svaret när det gäller att få ned bostadsbristen för unga, vad är den första åtgärden som bostadsministern vill vidta för att få ned kötiden och få upp byggandet av bostäder för unga?


Anf. 73 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Man ska inte blanda ihop det. Att stå i bostadskön är inte samma sak som att man har en akut bostadsbrist. Många som står i bostadskön har faktiskt en bostad och en trygghet på bostadsmarknaden.

Därmed inte sagt att problemet inte finns. Det är många som söker bostad och har en akut situation. Då behövs det också konkret, handlingskraftig bostadspolitik. Den här regeringen har infört en aktiv bostadspolitik där vi nu lägger mycket pengar på att just stimulera fram bostäder som annars inte skulle ha byggts - bostäder med rimliga hyror som passar just för ungas förhållanden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är en politik som har saknats länge och där alliansregeringen inte kom med svaren.


Anf. 74 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! I det föreliggande förslaget till långtidsbudget finns en ny post som heter EU:s budget och ekonomiska och monetära unionen, som innehåller ett antal instrument som specifikt riktas till de länder som har eller vill ha euron som valuta.

Det handlar om dels en stabiliseringsmekanism för investeringar i eurozonen, som Sverige alltså ska finansiera men inte kan ta del av, dels en så kallad konvergensfacilitet för att hjälpa andra stater att klara kriterierna för att införa euron, trots att själva syftet med kriterierna är att länderna ska uppnå en viss stabilitet själva först, och dels ett reformverktyg som ska fungera som en morot för alla stater att genomföra reformer inom planeringsterminen, vilket Sverige i stort sett alltid gör i alla fall.

Med tanke på att Sveriges EU-avgift kan komma att explodera under den kommande långtidsbudgeten vill jag därför fråga statsrådet Hans Dahlgren varför hans regering anser att det är rimligt att svenska skattebetalare ska gå in och finansiera instrument som Sverige inte kommer att ha någon nytta av.


Anf. 75 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Tack till Ludvig Aspling för frågan! Hur EU:s långtidsbudget ska vara utformad och vilka instrument den ska innehålla är en stor och viktig fråga.

Även om det finns förslag om att man ska ha en särskild eurozonsbudget inom ramen för långtidsbudgeten är det vår bestämda principiella uppfattning att sådant som Sverige inte kan vara med och ta del av ska Sverige heller inte vara med och finansiera.

Jag instämmer när det gäller risken för att vi kan få en förhöjd avgift till Europeiska unionen om kommissionens förslag går igenom, och det är därför som vi så tydligt och med brett stöd i EU-nämnden har lagt fast den politik som gör att vi kan driva en helt annan inriktning på budgetresultatet framöver.


Anf. 76 Ludvig Aspling (SD)

Fru talman! Jag får väl säga att det är ett glädjande besked att Socialdemokraterna har en rimlig inställning i den här frågan. Vi tycker också att det är fullständigt bisarrt att Sverige ska gå in och finansiera instrument som vi över huvud taget inte kan ha någon nytta av.

"Om kommissionens förslag går igenom", säger statsrådet. Jag undrar lite grann hur han resonerar då. Det låter lite grann som om det här skulle vara en fråga om chans eller tur. Men det är det ju inte, utan det beror på om Sverige är berett att använda vetot för att stoppa ett förslag som innehåller sådana här instrument.


Anf. 77 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är ett faktum att EU:s långtidsbudget måste bestämmas med enhällighet. Europeiska rådets 28 medlemmar, eller kanske 27 vid det laget, som ska sitta den sista kvällen och göra upp det här måste komma överens.

Det är klart att då kan man säga att alla länder har ett veto. Men det är också en plikt för alla att komma överens, och då blir det ett givande och ett tagande. Det kommer att bli ett svårt arbete, men med det breda stöd som finns i EU-nämnden för regeringens riktlinje tror jag att det kommer att gå väl.


Anf. 78 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Min fråga riktar sig till statsrådet Åsa Lindhagen, och jag vill tala om våld i nära relationer - våld mot kvinnor, detta otyg som på något konstigt sätt finns kvar i ett modernt Sverige, fast det borde höra hemma på samhällets soptipp. Var fjärde kvinna utsätts för våld i en nära relation. Vart sjunde barn berörs, det vill säga blir slaget eller ser sin mamma bli slagen. Enligt kriminolog Nina Rung dödades förra året 22 kvinnor.

Kommunerna har i dag ansvaret för att skydda kvinnor som utsätts för våld. Men hur ser det egentligen ut i våra kommuner? Många har inget eget skyddat boende. Många diskuterar huruvida de ska stödja ansökningar från kvinnojourer i större kommuner. Därför är jag oerhört glad över att vi har ökat stödet i enlighet med januariavtalet till just kvinnojourer.

Men det är någonting som gnager, för varför ska kvinnojourer söka sin egen ekonomiska fortlevnad när vi vet att det faktiskt ser så olika ut i landet och kan slå så olika för kvinnor som behöver stöd?

Hur ser ministern på det faktum att skyddet för våldsutsatta kvinnor är så ojämlikt över landet? Hur ska det åtgärdas?


Anf. 79 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Fru talman! Tack, Helena Vilhelmsson, för den väldigt viktiga frågan! Det är såklart oerhört centralt att oavsett var i Sverige man lever ska man få skydd och stöd om man utsätts för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck.

Vi gör nu en satsning i samarbete med Centerpartiet och Liberalerna på 45 miljoner kronor för att bekämpa våld i nära relationer. Men att ge skydd och stöd är, precis som Helena Vilhelmsson poängterar, en fråga som ligger på den kommunala nivån. Jag tror därför att vi också behöver se vad vi kan göra på den nationella nivån för att på olika sätt stimulera utvecklingen i kommunerna, ge stöd på olika sätt och också samverka kring vad som fungerar bra och vad vi kan lära av varandra.

Det är en självklarhet att man måste kunna få skydd och stöd var man än bor i landet, så jag vill tacka riksdagsledamoten för att hon lyfter upp den viktiga frågan.


Anf. 80 Helena Vilhelmsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för svaret! Jag tycker att det är oerhört viktigt att man fokuserar och verkligen kommer till kärnan: Vad är det för skillnad mellan olika verksamheter?

Om man har ett missbruk har kommunen ett ansvar för att se till att man får det skydd eller den behandling man behöver. Dessa verksamheter utförs många gånger av andra aktörer än i kommunal regi, men de behöver märkligt nog aldrig söka pengar för sin egen överlevnad.

Någonstans måste vi komma åt strukturen i det här, och jag skulle gärna vilja att ministern utvecklade sin syn på detta lite.


Anf. 81 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Fru talman! Det är ett faktum att den ideella sektorn i Sverige har tagit ett oerhört stort ansvar när det gäller att bekämpa och hantera konsekvenserna av det här våldet. Kvinnorättsrörelsen har här tagit ett ansvar som ytterst vilar på det offentliga, och där kan vi inte backa - det är det offentligas ansvar.

Det offentliga har såklart ett väldigt stort ansvar för att ge civilsamhället goda förutsättningar att göra sitt jobb. Jag förstår att man kan bli provocerad av det faktum att kvinnojourerna inte alltid har de möjligheter som de behöver, för de gör dagligen ett väldigt viktigt arbete.


Anf. 82 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Förra veckan röstade Europaparlamentet igenom upphovsrättsdirektivet med en knapp majoritet. Bland svenska partier är det bara Socialdemokraterna som är för detta direktiv. Resterande svenska partier röstade emot detta i parlamentet.

Här har regeringen först varit kritisk men sedan plötsligt ändrat sig i frågan, då ni godkänt direktivet på ministernivå. Näringsutskottet har framfört kritik mot att regeringen inte har inhämtat tillräckligt med stöd i riksdagen för detta godkännande.

Min fråga till EU-minister Hans Dahlgren är om man kommer att inhämta riksdagens stöd i EU-nämnden för den här frågan och, om så är fallet, att resultatet blir att Sveriges ståndpunkt att vara emot förslaget även kommer att bli Sveriges ståndpunkt i ministerrådet framöver.


Anf. 83 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Tack, Camilla Brodin, för frågan! Jag har tidigare under den här frågestunden kommenterat samma frågeställning, och svaret nu är detsamma: Inför omröstningen i ministerrådet kommer regeringen att samråda med EU-nämnden på det sätt som alltid sker. Vi kommer i god tid dessförinnan att tala om vilken inriktning regeringen har.


Anf. 84 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! I näringsutskottet gav vi regeringen ett stort och fritt mandat i den här frågan, men det är också ganska svårt för oss övriga partier som inte ingår i regeringsunderlaget att kalla till överläggningar om vi inte ser att regeringen tänkt byta åsikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När och varför bytte regeringen åsikt i frågan?


Anf. 85 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Jag vill inte skriva under på den beskrivning som Camilla Brodin gör här. Såvitt jag har förstått har det tvärtom varit en löpande och öppen information till utskottet längs hela resan. Så småningom kommer också det slutliga ställningstagandet att göras i EU-nämnden.


Anf. 86 Elin Lundgren (S)

Fru talman! Min fråga är till minister Per Bolund. Det är en konsumentfråga med bäring på bostadsrätter.

Den senaste tiden har medierna, bland annat P1:s konsumentprogam Plånboken, uppmärksammat att det blir allt fler tvister mellan företag som säljer nya bostadsrätter och köparna. Det kan handla om lite olika saker. Det kan till exempel vara att man inte är nöjd med den kvalitet och den standard som har utlovats. Det kan till exempel vara lite klena innerväggar eller att det är annat material i snickerierna än vad man har sett i prospektet. Det kan kanske vara än mer allvarligt som att bostaden inte ens är klar när man har förväntat sig att få tillträde till den.

Det är förstås jobbigt både för köparna och också för säljarna att behöva tvista i de här frågorna. Min fråga är: Hur ser ministern på problematiken, och vad kan göras?


Anf. 87 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Tack, Elin Lundgren, för en viktig fråga!

Ett bostadsköp är ofta den största affären vi gör i vårt liv. Då är det viktigt att se till att regelverket så långt det är möjligt verkligen gör att vi undviker tvister, svårigheter och osäkerhet. Här är det olika intressen som ibland står emot varandra. Den som bygger har ganska stora affärsrisker. Det är stora investeringar som görs. Man vill känna en trygghet att man också har någon som köpare i slutändan.

Lagen erkänner nu förhandsavtal som gör att man kan hantera affärsrisker vid nybyggnation. Men det måste också ställas krav på byggbolagen i andra ändan. Man måste minska osäkerheterna genom att till exempel informera, utforma avtalet på ett bra sätt och också planera byggarbetet så att man faktiskt levererar det man har kommit överens om.

Här har det funnits tvister. De pågår fortfarande. Stockholms tingsrätt har till exempel i en dom uttalat att en försening om sex veckor efter att man skulle ha fått tillgång till lägenheten inte är att se som en skälig tid, och då har man också möjlighet att upphäva avtalet. Det är en rättspraxis som nu håller på att utvecklas.


Anf. 88 Elin Lundgren (S)

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret. Min följdfråga handlar precis om det som ministern berörde, nämligen att avtalen många gånger uppfattas som ganska svårtolkade. Det gäller speciellt för köparen. Det är inte så lätt att förstå vilka rättigheter man har. Jag undrar därför om ministern ser om det finns möjligheter till förbättringar också i avtalen.


Anf. 89 Statsrådet Per Bolund (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Där tror jag det finns stora möjligheter att förbättra. När marknaden ändras så ändras också villkoren och behoven. Där hoppas jag att vi i dialog tillsammans med byggbolagen kan se till att man effektiviserar avtalen och att inte minst informationsgivningen blir bättre.

Här berörs även den ekonomiska situationen. Det gäller till exempel att man får tydlig information inte bara om de egna skulderna utan också om föreningens skulder när man går in i en bostadsrättsförening, vilket är en otroligt viktig konsumentfråga. När det gäller tiden, som har varit mest på tapeten, pågår nu en praxisutveckling i domstolarna.


Anf. 90 Åsa Coenraads (M)

Fru talman! En stor del av vårens debatt har präglats av hot och trakasserier som djurhållare och företagare utsätts för av djurrättsaktivister.

Nu börjar det äntligen bli vår. Med det är det dags för våra kor att komma ut på grönbete. Många bönder öppnar sina gårdar och arbetsplatser för allmänheten under kosläppen. Det är ett sätt att under ganska trevliga former visa upp sin verksamhet och svensk djurhållning för allmänheten.

Nu hotas denna öppenhet återigen av djurrättsaktivister runt om i landet som helt öppet förbereder sig för att trakassera både djurhållare och barnfamiljer under dessa tillfällen. Konsekvensen blir att bönder låter bli att bjuda in till öppna gårdar, och en i dag öppen verksamhet kommer att ske bakom lyckta dörrar.

Min fråga till landsbygdsministern är därför: Hur har ministern arbetat hittills för att minska hoten mot svenska djurhållare?


Anf. 91 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack, Åsa Coenraads, för en väldigt viktig fråga!

Först vill jag säga att den inte hanteras på mitt departement eller under mitt ansvarsområde. Det är justitieminister Morgan Johansson som har den här typen av frågor. Men givet att det rör en grupp som ligger på mitt område, alltså förutsättningar för lantbrukare att bedriva sin verksamhet, har jag givetvis följt frågan väldigt noga, och vi har också dialog.

Det som man har gjort direkt redan nu är att man har vidtagit ett antal olika åtgärder där man tittar på straffbestämmelser för detta. Jag vill vara väldigt tydlig med att jag tar stort avstånd från att man gör den här typen av aktiviteter som en grund för att försöka göra en politisk ståndpunkt eller någonting annat känt.

Det är oerhört viktigt att vi gemensamt är väldigt tydliga med att det inte är okej och att vi jobbar med alla de verktyg som finns för att komma till rätta med det. Jag är beredd att fortsätta att titta vidare på frågan. Den är mycket prioriterad.


Anf. 92 Åsa Coenraads (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag har vid tidigare debatter i kammaren noterat att regeringen delar min syn på det problem som finns med djurrättsterrorister. Men fenomenet fortsätter att spridas över landet. Det är akut nu. Tyvärr räcker det inte med att bara lyssna in problematiken och förbereda åtgärder. Jag känner att regeringen inte riktigt är där än att sätta ned foten och ta tag i detta viktiga problem.


Anf. 93 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! 30 sekunders talartid är kort när man vill debattera viktiga frågor. Jag vill ändå konstatera att vi har gjort ett antal olika saker. Vi har skärpt straffen för den här typen av åtgärder. Vi har gett polisen tydliga instruktioner via regleringsbrevet att det ska prioriteras. Vi följer frågan väldigt noga och har dialog med LRF om lämpliga verktyg för att komma till rätta med problemet. Politiken har också samfälligt varit väldigt tydlig med att det inte är okej.


Anf. 94 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! En fråga som är väldigt stor för många av oss boende på landsbygden är den stora vildsvinsstammen. För jordbruken i vissa län är den det absolut viktigaste och största bekymret. Vi talar om skador för över 1,5 miljarder svenska kronor per år bara inom jordbruket. Utöver det kommer kostnader för trafikolyckor och förstörda trädgårdar.

Med milda vintrar och en god tillgång till mat fullkomligt exploderar vildsvinsstammen. Vi vet också att den fruktade afrikanska svinpesten drabbar många länder i Europa och kan komma att även drabba Sverige. Förra året fälldes 112 000 vildsvin. Men rapporter som gjorts visar att det behöver skjutas åtminstone dubbelt så många för att hålla stammen i schack.

Min fråga till landsbygdsministern är om det är en prioriterad fråga för regeringen att minska vildsvinsstammen i Sverige.


Anf. 95 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack så mycket för frågan, Magnus Oscarsson!

Det var en lätt fråga. Ja, det är en prioriterad fråga för regeringen att hantera detta. Vi fattade beslut i ett första steg, jag tror det var i förra veckan, att man ska underlätta och effektivisera jakten på vildsvin genom att man kan jaga på natten och använda termiska sikten. Man kan använda andra typer av verktyg när man jagar som gör det lättare, effektivare och säkrare.

Det ligger redan nu ett uppdrag som kommer att redovisas efter sommaren om hur man kan ta ytterligare steg för att exempelvis se till att kunna sälja i affärer och underlätta de processer som gör att du ökar intresset för jägare att vilja jaga vildsvin. Det kommer att krävas att man möjliggör det men också att det finns någon som vill göra det.


Anf. 96 Magnus Oscarsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, ministern, för svar!

Det är glädjande att höra att regeringen har åtgärder. Det är bråttom. När man är ute och möter många bönder hör man inte bara att lönsamheten är dålig. Vildsvinen gör att många säger: Nu är det nog, jag slutar. Jag önskar ännu mer åtgärder. Om jag får önska själv vill jag se fler snabba åtgärder för att verkligen ta tag i frågan på ett akut sätt.


Anf. 97 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Svaret är att vi gör ett antal saker. Vi har redan lagt fram förslag som kommer att träda i kraft före sommaren som möjliggör att man jagar. Det finns redan en utredning med direktiv om hur man ska öka intresset för att jaga. Om Magnus Oscarsson har fler bra tips mottages de tacksamt, och så ska jag väga in det.


Anf. 98 Linus Sköld (S)

Fru talman! I skolan läggs grunden för vårt samhällsbygge. Det startar i förskolan, och det fortsätter i grund- och gymnasieskolan. Det följer sedan människorna genom livet som en möjlighet till livslångt lärande.

Alla har erfarenheter från skolan som har färgat deras kunskaper, uppfattningar och sätt att vara i olika utsträckning. Därför är skolan också avgörande för det samhälle som vi har och återskapar. De värden som vi vill att vår samhälleliga gemenskap ska bäras av måste därför prägla skolans verksamhet. Jämställdhet är ett sådant värde.

Skolan har också mycket riktigt uppdraget att bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska könsmönster och hur dessa kan begränsa människors livsval och livsvillkor. Om vi tittar på resultaten - alltså hur detta faller ut i skolresultat, i psykisk hälsa och i snart sagt varje samhällssektor - är det uppenbart att skolan inte riktigt lyckas.

Jag vill därför fråga jämställdhetsministern: Hur ser statsrådet på skolväsendets roll för att skapa ett mer jämställt samhälle?


Anf. 99 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Fru talman! Det är, precis som riksdagsledamoten lyfter, helt centralt att jobba med jämställdhet i skolan.

Vi har bland annat två utmaningar som jag skulle vilja lyfta fram. Den ena är skolresultaten, som skiljer sig mycket mellan pojkar och flickor. Pojkar når inte samma resultat. Det är förstås en väldigt viktig del i skapandet av ett jämställt samhälle att pojkar ska ha samma möjligheter i skolan som flickor.

Den andra utmaningen är den psykiska ohälsan. Det är en viktig aspekt speciellt när det gäller flickor, som i stor utsträckning är stressade i samhället i dag. Vi behöver ge goda förutsättningar för våra barn och unga att gå ut i livet och skapa och vara med och bygga det här samhället på ett bra sätt.

Skolan är helt central, och detta är två viktiga utmaningar vi behöver jobba med när det gäller skolan. Det gäller både skolresultaten och den psykiska ohälsan.


Anf. 100 Linus Sköld (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för svaret! Skolan kan också vara en del i att bygga en starkare gemenskap och ett samhälle som betraktar olikheter som tillgångar. Ett sätt att fylla denna funktion skulle kunna vara att skolan är platsen där människor från olika bakgrunder möts och respekterar och förstår varandra.

Samtidigt ser vi att elever från olika bakgrunder går i olika skolor. Segregation och ojämlikhet är den svenska skolans största bekymmer, om vi ska tro OECD.

Hur ser statsrådet på skolväsendets roll för att skapa ett mer inkluderande samhälle?


Anf. 101 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Fru talman! Också detta är en oerhört viktig fråga som lyfts av Linus Sköld. Jag tänker att skolsegregationen i mycket hör samman med boendesegregationen. Vi behöver mötas, precis på det sätt som riksdagsledamoten beskriver, och vi har stora utmaningar med segregationen i Sverige i dag. Det finns ingen quick fix för att lösa det, men det finns en långsiktig strategi för att motverka segregationen i samhället.

Vi har också en utredning som tittar på hur vi kan minska skolsegregationen för att öka likvärdigheten i grundskola och förskola. Den är också väldigt viktig.


Anf. 102 Niklas Wykman (M)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Per Bolund. Den största orättvisan i Sverige i dag finns troligtvis mellan dem som kan köpa sig det välbärgade bostadsområdets relativa trygghet och dem som hänvisas till de alltmer utsatta hyresområdenas våld och gänglogik.

Det är en bred uppfattning i Sverige att regeringen alltmer tappar greppet om de grundläggande funktionerna i vårt samhälle.

Fru talman! En sådan sak, som konstituerar hur vårt samhälle ska funka och hur vi ska kunna finansiera det som är gemensamt, är skattesystemet och hur pengarna ska komma in och räcka till. Här är det väldigt oklart vad regeringen vill. Det är tal om en skattereform, där vissa talar om högre skatter och andra talar om lägre skatter.

Min fråga till statsrådet Per Bolund är: Hur höga skatter ser statsrådet att vi ska ha framöver, särskilt på drivmedel?


Anf. 103 Statsrådet Per Bolund (MP)

Fru talman! Det är viktigt att påpeka att mycket också går i rätt riktning. Det finns områden som tidigare har varit utsatta, enligt polisens definition, som kommer bort från denna utveckling och där man får just ordning, trygghet och säkerhet. Där ska vi självklart fortsätta arbetet.

Men det handlar också om att minska de ekonomiska klyftorna. De har tillåtits att öka under alltför lång tid. Det är också någonting som kommer att vara en grundförutsättning för den skatteöversyn som vi, de fyra partier som står bakom januariavtalet, ska göra gemensamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har än så länge bara inlett arbetet. Vi har inte tagit fram de underlag som behövs för att kunna fatta väl underbyggda beslut, så vi får alla ge oss till tåls och invänta ett bra underlag. När vi har det kan vi fatta beslut som gör att vi får ett skattesystem som minskar de ekonomiska klyftorna och skapar ekonomisk trygghet. Men det ska också leda till att bostadsmarknaden fungerar bättre och att vi till exempel får ökad sysselsättning i samhället. Där har vi högt ställda ambitioner.

Det är dock än så länge för tidigt att svara på hur den exakta utformningen ska bli när vi talar om skatteförändringar.


Anf. 104 Eva Lindh (S)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Hans Dahlgren. Vi vet ännu inte vad som kommer att hända med brexit och med Storbritanniens eventuella utträde ur EU. Konsekvenserna kan komma att bli stora både ekonomiskt och politiskt.

Samtidigt förhandlar man nu i EU om långtidsbudgeten. Jag skulle vilja fråga statsrådet: Hur ser Sverige på de här förhandlingarna och på Sveriges avgift? Hur kan det här eventuellt påverkas av brexit?


Anf. 105 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Tack, Eva Lindh, för frågan! Det är som sagt en viktig förhandling som förestår. När det gäller den svenska avgiften är ambitionen naturligtvis att hålla den nere så långt som möjligt.

Det gäller också att vi ska ha en rimlig andel av EU:s budget för svenskt vidkommande. Det får inte bli så till följd av det förslag som kommissionen har lagt fram att de rabatter som Sverige och några andra länder har fått ta del av tidigare minskar och att vi får en större andel. Det är inte acceptabelt från svensk sida sett. Vi har motarbetat detta, och vi kommer att fortsätta att motarbeta det.

Sedan gäller det också att hålla nere hela nivån. När en stor nettobidragsgivare som Storbritannien lämnar unionen är det klart att vi måste rätta mun efter matsäcken. Det går inte att fortsätta med samma utgifter där vi andra ska ta över betalningarna för britterna när de lämnar unionen. Det tänker vi inte heller acceptera.

Sedan finns det förstås en del saker i det här som är bra. Vi satsar till exempel lite mer på moderna saker som innovation, forskning, utveckling och klimatanpassning. Men vi kan inte acceptera samma pengar till jordbruk som tidigare.


Anf. 106 Johanna Rantsi (M)

Fru talman! Hedersrelaterat våld och förtryck är ett av de största hoten mot jämställdheten i dag. Ändå vet vi inte riktigt hur det ser ut.

År 2017 gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga hur utbrett detta är. Nu, efter två år, rapporterar Socialstyrelsen att man inte vet. Jämställdhetsministern skriver om detta att det är olyckligt, men jag skulle kalla det för ett misslyckande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kunskapen om förekomsten av hedersrelaterat våld och förtryck varierar nämligen mellan landets kommuner. För att bekämpa förtrycket är det första steget just kunskap om det. Det behövs för att man ska kunna se det. Alla kommuner kartlägger däremot inte utbredningen av det hedersrelaterade våldet och förtrycket.

Avsaknaden av kunskap och utredningen av detta nationellt måste ses som ett misslyckande. Kunskap krävs för att genomföra nödvändig lagstiftning.

Vad avser Åsa Lindhagen att vidta för åtgärder för att få en nationell bild av detta?


Anf. 107 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Fru talman! Det stämmer att jag har sagt att det är olyckligt att vi inte har fått fram de här siffrorna. Det har jag också framfört till Socialstyrelsen.

Sedan är det så att jag under många år, när jag har jobbat med de här frågorna i politiken, har haft en tydlig ingång i att vi inte behöver en kartläggning för att veta att vi ska agera. Vi vet att problemet med hedersrelaterat våld och förtryck finns, och vi behöver inte avvakta en kartläggning för att göra något. Detta har alltså varit min ingång.

Sedan är det fortfarande så att kunskapen är oerhört viktig. Vi behöver veta hur problemet ser ut och se hur det utvecklas över tid. Vi hade behövt den kartläggning som uppdraget innebar. Vi hade givetvis velat ha siffrorna, men vi behöver inte vänta på dem för att agera. Det är mitt tydliga besked från regeringen: De här frågorna kommer vi inte att vänta på, utan vi kommer att agera.


Anf. 108 Cecilie Tenfjord Toftby (M)

Fru talman! I Polen har regeringen uttryckligen brutit mot gemensamma EU-lagar, och i Ungern har Orbáns retorik format ett styre av auktoritär karaktär som begränsar reell mediefrihet och den akademiska friheten.

Fru talman! I Rumänien legaliseras en korruption som underminerar demokratin samtidigt som romers människovärde sätts i andra hand.

Det ska kosta att bryta mot EU:s värderingar och rättsstatens principer, säger statsrådet Hans Dahlgren, och jag håller helt med. Det är bra att vi nu har ett § 7-ärende mot Ungern. Regeringen har också utpekat Ungern och Polen som två länder som bryter mot EU:s värderingar och rättsstatens principer.

Men hur är det med Rumänien, fru talman? Varför tystnaden kring just Rumäniens korruption och sätt att agera? Jag hoppas att det inte beror på att Rumänien styrs av socialdemokrater, men jag vill gärna ha ett klargörande om hur vi ser på Rumäniens agerande i EU.


Anf. 109 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag kan säga att det inte råder någon tystnad om vad Rumänien gör. Senast i tisdags deltog jag i en interpellationsdebatt i riksdagen och klargjorde den svenska regeringens uppfattning om hur vi ser på de brott mot rättsstatens principer som förekommer i Rumänien. Kommissionen har också i sina senaste övervakningsrapporter varit tydlig med sin kritik mot vad som händer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har till exempel en person som har varit chef för den rumänska antikorruptionsmyndigheten som har fått sluta där och nu kandiderar till chef för den europeiska åklagarmyndigheten men som knappt får komma till Bryssel för att utfrågas om detta till följd av vad de rumänska makthavarna har bestämt. Det är inte acceptabelt.

Detta har inget att göra med vilken politisk färg det är på dem som sitter i regeringsställning där. Man ska hålla sig till rättsstatens principer oavsett vilket parti man tillhör.

(Applåder)


Anf. 110 Monica Haider (S)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till landsbygdsminister Jennie Nilsson.

Förra sommarens torka innebar att granbarkborrens utbredning blev väldigt stor i södra Sverige. Enligt Skogsstyrelsens och skogsbrukets inventeringar av skadorna blev över 2 ½ miljon kubikmeter angripna 2018. Det motsvarar ett virkesvärde på ca 1 miljard. Det är ganska mycket pengar.

Nu gör Skogsstyrelsen bedömningen att angreppen kommer att bli minst lika stora i år. Blir det en torr sommar tror man att de kan femdubblas.

Jag har själv haft granbarkborreangrepp i min egen skog varje år sedan stormen Gudrun. Jag vet vad det innebär för mig som skogsägare. Till exempel kan man få nöjet att behöva hugga skog på midsommarhelgen.

Min fråga till landsbygdsministern är: Hur jobbar regeringen med frågan?


Anf. 111 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack, Monica Haider, för frågan! Den är ju synnerligen relevant. Det är helt korrekt att vi har ett stort problem med granbarkborren och att det torra och varma klimatet möjligen innebär att det kommer att bli större problem framöver.

Det som har gjorts så här långt är att Skogsstyrelsen har vidtagit ett antal förebyggande åtgärder. En stor del av det handlar om att man avverkar skog för att skapa skyddsområden och barriärer. Man jobbar också med information till skogsägare om hur viktigt det är att man forslar bort både skadat virke och virke som ligger i skogen.

Vi följer den här frågan noga och har beredskap för att återkomma med ytterligare åtgärder.


Anf. 112 John Widegren (M)

Fru talman! I förrgår nåddes vi av nyheten att mark- och miljödomstolen hade tagit bort dispensen för växtskyddsmedlet Gaucho, som Kemikalieinspektionen hade medgett en dispens för i år för svenska betodlare. Det innebär ungefär en skördenedsättning på 10-15 procent för de svenska betodlarna. Det är, kan man säga, hela vinstmarginalen som ryker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En majoritet av EU:s länder tillåter fortfarande växtskyddsmedlet Gaucho. Gaucho är en neonikotinid, som man kan tycka vad man vill om. Den är farlig för bin. Men alternativet för svenska betodlare blir att använda någon pyretroid, kanske både två och tre gånger, i stället. Den tar död på alla insekter i stället, även nyttoinsekter i odlingen.

Jag undrar, landsbygdsminister Jennie Nilsson: Hur tänker ministern att vi ska stärka konkurrenskraften för svenska betodlare?


Anf. 113 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack, John Widegren, för frågan! Jag tror att det är väldigt viktigt att vi jobbar brett med att stärka grundförutsättningarna när det gäller hela kedjan i livsmedelsproduktionen. Det handlar om alltifrån att stödja dem som odlar till att vidareförädla produkter och att se till att man får bra instrument för att nå ut på nya och växande marknader. Det är det arbetet som vi har hanterat inom ramen för livsmedelsstrategin, där vi håller på att ta fram en andra handlingsplan.

Kopplat till detta finns det givetvis konflikterande frågor på nästan alla politikområden. Det som beskrivs här är en avvägning mellan vilken typ av bekämpningsmedel man ska använda på en gröda och den skada den orsakar. Jag måste be om att få återkomma till dig om detta i detalj, för tiden medger inte ett mer utförligt svar.


Anf. 114 Denis Begic (S)

Fru talman! Min fråga går till EU-minister Hans Dahlgren.

I skuggan av brexit finns det faktiskt länder som knackar på och gärna vill vara med i den europeiska gemenskapen. Jag tänker på länder som Nordmakedonien, Montenegro och Bosnien och Hercegovina, som vill vara en del av den EU-gemenskap som finns.

Många unga människor i de länderna väljer i dag att söka sig en bättre framtid, bland annat i EU:s länder. Jag läste en artikel i går där det stod att det från Bosnien har flyttat 150 000 unga och välutbildade människor till EU-länder, och de löser en del av de problem som vi i bland annat Sverige har med företag och institutioner som behöver arbetskraft.

Därför blir min fråga: Hur ser statsrådet på möjligheten att underlätta för de här länderna att vara en del av den europeiska gemenskapen?


Anf. 115 Statsrådet Hans Dahlgren (S)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag vill säga att Sverige liksom hela Europeiska unionen tjänar på att vi har ett närmare samarbete med de länder som Denis Begic nämnde. Men vi vill också vara noga med att det krävs att man uppfyller alla de kriterier vi har satt upp för att bli medlem, som att man respekterar rättsstatens funktionalitet, demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Men detta med möjligheten till medlemskap gör också att det blir lättare att göra ekonomiska och demokratiska reformer i de här länderna, och det är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kommer att fortsätta peka på EU-närmandet som den allra bästa vägen framåt för de här länderna, så att de inte ska lockas att gå en helt annan väg, för det vore olyckligt. Men vi vill också vara noga med att understryka att det är ländernas egna reformansträngningar som är avgörande för hur snabbt det kan gå.


Anf. 116 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till jämställdhetsministern.

Sverige anses vara ett jämställt land i många lägen. Vi har under den senaste mandatperioden haft en så kallad feministisk regering. Därför ser jag med stor oro på utvecklingen inom området psykisk ohälsa.

Vi kan konstatera att antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökar, och 70 procent av de sjukskrivna är kvinnor.

Vi moderater var tidigt framme med att vi ville lägga ned Jämställdhetsmyndigheten. Vi tycker att jämställdhet ska vara ett integrerat ansvar för alla myndigheter.

Därför blir min fråga till jämställdhetsministern: På vilket sätt kommer ministern att agera för att få mer jämställdhet inom området psykisk ohälsa, och vad hade man kunnat göra annorlunda?


Anf. 117 Statsrådet Åsa Lindhagen (MP)

Fru talman! Detta är en oerhört viktig fråga som gäller kvinnors situation. Det finns många olika delar att beröra där. Men att kvinnor är sjukskrivna i mycket högre utsträckning är ett jämställdhetsproblem. Så är det.

Kvinnor sliter också mer i hemmet med det obetalda hem- och omsorgsarbetet, exempelvis. Vi behöver arbeta med arbetsmiljön på våra arbetsplatser.

När det gäller jämställdhetsintegrering, alltså att jämställdhet ska genomsyra våra myndigheter, all vår politik, vår budget etcetera, vill jag framhålla att detta är regeringens strategi sedan 1994. Det går alltså långt tillbaka i tiden. Vi instiftar inte en jämställdhetsmyndighet för att ta bort den strategin, utan jämställdhetsintegrering är genomgripande i vår politik. Det är så vi ska jobba. Det är ett effektivt sätt att jobba.

Vi behöver också en jämställdhetsmyndighet som på olika sätt håller ihop jämställdhetsarbetet och ser till att driva det arbetet framåt.

Jag vill tacka riksdagsledamot Elisabeth Björnsdotter Rahm för att hon lyfter frågan om kvinnors situation, för det är en väldigt viktig jämställdhetsfråga.

Frågestunden var härmed avslutad.

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP)
  • EU-minister Hans Dahlgren (S)
  • Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S)
  • Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP)

Finansmarknads- och bostadsminister Per Bolund (MP) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.