Frågestund

Fru talman! Min fråga går till justitieministern. Sverige har omfattande problem med växande otrygghet. Sprängningar och skjutningar tycks inträffa närmast dagligen runt om i vårt på många andra sätt väldigt vackra och trevliga land.

Det är en lång rad saker som krävs för att få bukt med otryggheten. Vi behöver jobba förebyggande, vi behöver stärka socialtjänsten och vi behöver ha fler poliser - rätt poliser, som också kan ingripa när man ser att kriminell verksamhet bedrivs. Vi behöver se till att ge polisen fler nya verktyg för att kunna beivra brottsligheten, och vi behöver se till att de personer som har det dåliga omdömet att begå brott också får straff som står i paritet med brottets allvar.

Vi behöver också se till att fler vågar träda fram och vittna om vad de har varit med om. Här har bland andra riksåklagaren varit tydlig. En majoritet i den här kammaren har också varit tydlig med att frågan om anonyma vittnen bör utredas.

När kommer regeringen att lyssna till vad riksdagen har sagt och se till att utreda just frågan om anonyma vittnen?

Fru talman! Precis som frågeställaren berör har vi ett problem när det gäller gängkriminalitet, som har bitit sig fast - skulle jag vilja säga - under ganska lång tid i Sverige.

Regeringen har tagit detta på allra största allvar från den dag vi tillträdde för fem år sedan. Vi har byggt ut rättsväsendet, och vi fortsätter med det. Det utbildas tre gånger så många poliser nu som när Moderaterna styrde. Vi har startat polisutbildningar på nya orter: Malmö och Borås. Vi har skärpt ett trettiotal straff, och vi har dessutom nu sett till att brottsbekämpningen har effektiviserats på ett sådant sätt att fler av de mest kriminella individerna kan buras in.

Vi kommer att fortsätta med detta, och jag gör det gärna i ett brett samarbete. Just därför förhandlar vi med er och diskuterar ett stort antal nya åtgärder för att kunna bekämpa den här typen av kriminalitet. Vi träffades så sent som i går och gick igenom ett antal konkreta förslag. Vi kommer att fortsätta med detta, och vi tar från vår sida oerhört seriöst på det här och går igenom förslag för förslag.

Fru talman! Jag skulle säga att problemet just nu är att vi inte förhandlar. Förhandlingarna har nämligen inte kommit igång ännu, trots att vi har setts vid två tillfällen.

Jag kan konstatera att Morgan Johansson sa till Sveriges Radio i våras att just frågan om anonyma vittnen, som riksdagen alltså i ett tillkännagivande har begärt behandling av, skulle inkluderas i den vittnesutredning som regeringen har aviserat tidigare. Svaret från Morgan Johansson nu gör mig förbryllad. Har regeringen ändrat uppfattning? Ni sa en sak då, men nu verkar det inte finnas något tydligt tidsspann för detta. Vad är det egentligen som gäller?

Fru talman! Det är lite surrealistiskt att höra att förhandlingar inte pågår, när Johan Forssell mycket väl vet att vi lade inte mindre än 18 förslag på bordet i går. Det var just våra ingångsvärden i en sådan förhandling. Moderaterna har också 10 förslag som vi diskuterar.

Det är klart att vi inom de kommande dagarna och den kommande veckan kommer att fortsätta med dessa förhandlingar. Då får vi se till att försöka skapa en ordning och ett resultat där så många som möjligt av förslagen tas upp.

Fru talman! Gängsamtalen mellan regeringen och delar av oppositionen har inletts. Sverigedemokraterna är inte inbjudna. Samtalen har hittills inte lett till något resultat och inte till några nya förslag på bordet.

Riksåklagaren, poliser runt om i landet och inte minst en riksdagsmajoritet här i kammaren har lyft förslaget om just anonyma vittnen i domstol mot de kriminella gängen. Detta existerar runt om i Europa på ett sätt som gör att rättssäkerheten kan garanteras. När den enskilt mest försvårande omständigheten kring dessa gängmord är att ingen vågar vittna är det dags för samhället att ställa upp för de medborgare som vill vittna. Vi måste i de svåraste fallen kunna garantera vittnen att få vara anonyma för att vi ska kunna garantera deras säkerhet.

Jag vill ha svar på min fråga till justitieministern, till skillnad från hur det lät i svaret på tidigare fråga: Tänker regeringen bejaka riksdagens tillkännagivande och inkludera en utredning om anonyma vittnen i domstol i sitt arbete om ett stärkt vittnesskydd? Kommer regeringen att göra detta - är svaret ja eller nej?

Fru talman! Frågan om anonyma vittnen ligger på bordet, som så många andra förslag som vi nu förhandlar om inom ramen för de samtal som vi för.

Vi har lagt 18 förslag på bordet. Där finns straffskärpning av olika slag, sociala insatser, avhopparprogram, åtgärder mot illegala vapen och sprängämnen. Där finns kraftigt höjt straff för övergrepp i rättssak så att den som ger sig på ett vittne eller en målsägande ska veta att det kan följas av en påtaglig sanktion.

Alla förslag ligger på bordet, men jag tänker inte förhandla i medierna eller på det här sättet. Det gör vi i de former som vi nu har skapat genom att bjuda in de partier som vi diskuterar med.

Fru talman! Sverigedemokraterna är inte inbjudna till förhandlingarna. Det är därför påkallat att vi som en drivande opposition, som har drivit fram ett förslag i kammaren om ett tillkännagivande till regeringen, får veta vad som sker. Riksdagen står alltså bakom förslaget att införa - eller att åtminstone utreda - möjligheten att vittna anonymt och hur detta skulle kunna ske i Sverige.

Detta sker i många andra länder runt om i Europa, där man väljer att ställa upp för de utsatta människor som bor i de här områdena och som vill vittna mot gängkriminaliteten. Men i det här läget får vi en osäkerhet från regeringen. Ni värnar kanske hellre de kriminellas rätt.

Fru talman! Vi befinner oss som sagt just nu i samtal om en lång rad förslag. Jag ser framför mig att vi kommer att kunna enas om ett antal ytterligare konkreta åtgärder för att bekämpa den här typen av kriminalitet.

Frågan om anonyma vittnen ligger på bordet som en sak som vi diskuterar mellan partierna. Det är bara ett av förslagen. Det finns som sagt mycket annat: avhopparprogram, skärpt straff för dem som angriper vittnen och så vidare. Vi kommer att fortsätta processen under de kommande dagarna.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hans Dahlgren. Kommerskollegium uppskattade i fjol att det finns minst 7 000 svenska små och medelstora företag som bedriver handel med EU-länderna, inklusive Storbritannien. De berörs självklart av det som händer kring brexitsituationen.

Om brexit går enligt plan och man får ett avtal på plats - hur ser då förutsättningarna ut för alla de små företag i Sverige som jobbar med export och import? Jag undrar på vilket sätt regeringen har säkerställt att det finns ett stöd att få så att man kan lösa de här frågorna.

Fru talman! Tack för frågan! Det har varit en ganska lång process sedan det blev klart att Storbritannien kommer att utträda ur Europeiska unionen. De har ju fattat ett beslut om det efter sin folkomröstning, men frågan är hur det kommer att ske. Frågan är väl fortfarande också när det kommer att ske.

Det finns en beredskap hos svenska myndigheter, på uppdrag av regeringen förstås, att se till att all tänkbar information kan lämnas till de företag som är närmast berörda. Det finns ett stort antal småföretag som i dag kanske bara handlar med EU-länder som, om Storbritannien träder ut ur unionen utan ett avtal, kommer att få göra en massa saker som de aldrig har gjort förut: registrera sig, skaffa tillstånd för lagerhållning och så vidare.

Vi hoppas naturligtvis att det ska bli ett utträde med ett avtal, och då kommer det inte att bli några större förändringar alls.

Fru talman! Det är oerhört viktigt att vi har en bra beredskap om det sker med avtal men också om det skulle bli utan avtal. Det är fortfarande lite svävande kring vad som kommer att ske. I den delen kan vi ju inte påverka utgången, utan det är den andra sidan vi kan påverka.

Statsrådet beskrev att det finns en beredskap även i fall det skulle bli utträde utan ett avtal. Vart vänder sig företagen som befinner sig i den här situationen, och vad finns det för stöd och hjälp att få om olyckan skulle vara framme?

Fru talman! De bästa råd jag kan ge är att vända sig till Kommerskollegium, Tullverket och Skatteverket. På deras respektive webbplatser finns tydliga instruktioner för alla företagare om hur man ska bete sig i den här situationen.

Fru talman! Nu har utbildningarna på våra lärosäten startat. Samtidigt har en del utbildningar ställts in, bland annat lärarutbildningar i en del bristämnen.

Jag vill därför fråga statsrådet Matilda Ernkrans hur hon arbetar för att undvika inställda utbildningar. De ställs ju in för att det kanske bara är en eller två sökande. När vi tittar på statistiken kan vi ganska tydligt se att de stora högskolorna och lärosätena klarar av att ställa om och lägga ihop utbildningar så att man kan anta en eller två som läser parallellt med andra spår. Men på de mindre lärosätena ställs utbildningarna in, trots att det finns behöriga sökande som kanske inte har sökt någon annanstans. Man kanske har barn på hemorten och har svårt att pendla till ett annat universitet eller en annan högskola.

Jag skulle därför vilja veta hur statsrådet jobbar för att se till att vi ska slippa inställda utbildningar.

Fru talman! I tider av lärarbrist och med det faktum att vi fortfarande vill bygga ett starkt samhälle genom att vara en stark kunskapsnation är möjligheten att utbilda sig till lärare oerhört viktig. Det är också anledningen till att regeringen har tagit ett ordentligt grepp för att se till att det finns fler lärarutbildningsplatser runt om i hela vårt land genom en fortsatt utbyggnad av lärarutbildningsplatserna.

Vi har också sett till att det finns flera ingångar till läraryrket så att fler kan välja detta yrke, och vi tar ett gemensamt grepp för att se hur vi kan fortsätta att utveckla lärarutbildningen så att fler kan ta sig an detta.

Det här är oerhört viktiga delar i att se till så att fler lärosäten kan känna att man kan genomföra utbildningarna.

Fru talman! Tack för svaret! Jag kan konstatera att fler utbildningsplatser med fler inriktningar också kan leda till ännu fler inställda utbildningar på grund av att det är för få som söker. Det svarar alltså egentligen inte på min fråga hur man kan stötta de mindre lärosätena för att de ska kunna ha en utbildning även med väldigt få behöriga sökande.

Fru talman! Att få fler som vill läsa lärarutbildningarna är ett ansvar som vi bär gemensamt. Mitt och regeringens ansvar är att se till att det finns lärarutbildningsplatser runt om i vårt land. Våra lärosäten - universitet och högskolor - har ansvar för att dimensionera utbildningarna utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.

Om jag kan, och det hoppas jag kunna inom kort, är jag den första att ge ytterligare stöd till våra lärosäten att faktiskt kunna ge de här utbildningarna på plats.

Fru talman! Min fråga är av allmänpolitisk karaktär.

Vi har ett katastrofläge inom den personliga assistansen. Personer med omfattande funktionsnedsättning får inte det stöd de behöver för att faktiskt överleva.

Regeringens arbete med att verkställa KD-M-budgetens tillkännagivande om andning och sondmatning går för långsamt, och det räcker inte. Samtliga grundläggande behov måste vara assistansgrundande i sin helhet, och det kommer vi kristdemokrater att verka för i socialutskottet.

Det finns dock fler problem. Nivån på timersättning för assistansen fastställs genom statsbudgeten, och uppräkningen har under flera år varit lägre än den kollektivavtalade löneökningen. Effekten blir mindre pengar till kompetensutveckling och arbetsledning, och både assistenter och assistansberättigade drabbas. Yrket personlig assistent blir mindre attraktivt, och vi står inför ett stort kompetensförsörjningsproblem.

Min fråga till statsrådet blir därför: Tycker regeringen att det är rimligt att en statlig ersättningsmodell urholkar kvaliteten på assistansen och assistenternas arbetsvillkor?

Fru talman! Det är en viktig fråga som handlar om människor som har rätt till assistans men som faktiskt inte får det i dag. Jag tror att det finns en bred politisk uppslutning i den här kammaren om att det inte är värdigt det system som vi ska ha till exempel att barn inte har fått rätt hjälp med sondmatning och andning. Det är inte intentionen med den lagstiftning som vi har haft.

När regeringen presenterade ett förslag som skulle råda bot på detta - det är också en viktig del av januariavtalet som vi har träffat med Centerpartiet och Liberalerna - visade det sig att remissinstanserna pekade på att detta förslag kanske inte hade räckt när det gäller sondmatning. Så kan vi inte ha det, och då tvingas vi göra om förslaget så att det blir tydligt och ger människor rätt till den assistans som de ska ha.

På det här området finns även mycket annat som ska genomföras. Vi tittar på föräldraansvaret, egenvård och en utredning om det statliga huvudmannaskapet. Det är alltså mycket som behöver göras på detta område för att den här delen av välfärdssystemet ska vara trygg och fungera.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret, även om det inte svarade på min fråga.

Om assistansersättningen i sig fortsätter att urholkas riskerar vi att seriösa assistansanordnare som har kollektivavtal, löneutvecklingssamtal och goda villkor kommer att drivas i konkurs, vilket vore förödande.

Jag undrar därför om regeringen är villig att höja assistansersättningen i nivå med löneutvecklingen och verka för en långsiktigt hållbar finansieringsmodell.

Fru talman! Vårt fokus är att lösa de akuta problem som finns med det här systemet så att de människor som har rätt till hjälp också får det. Det är vårt huvudfokus, men vi ska också se över systemet med både föräldraansvar och egenvård, vilket är viktiga frågor. Vi kommer också att se över hela systemet med det statliga ansvaret.

Detta tror vi är de prioriteringar som även stora delar av funktionshindersrörelsen ser är viktiga att ta tag i.

Fru talman! Jag har en fråga till EU-minister Hans Dahlgren angående Sveriges agerande i EU för Hongkong.

Jag kom hem från Hongkong bara häromdagen. Man har med sig mycket från en sådan resa, men det man kanske framför allt har med sig är att de Hongkongbor man träffar delar värderingar med oss. De suktar efter demokrati, de tror på det fria ordet och de vill ha ett rättsväsen som är självständigt.

Samtidigt utsätts landet för en ökad press från diktaturens Kina och, får man säga, ett övervåld och en brutalitet från polisen mot de närmare 2 miljoner människor som demonstrerar för frihet på gatorna.

Jag undrar därför hur regeringen avser att agera inom ramen för Europasamarbetet för att sätta press på Kina och för att stödja våra demokratiska bundsförvanter i Hongkong.

Fru talman! Tack, Joar Forssell, för frågan! Det är förstås en viktig och intressant frågeställning hur ett land som Sverige som medlem i Europeiska unionen ska kunna påverka Folkrepubliken Kina.

Som bekant har vi inom EU en Kinastrategi från 2016. Den utgår från Europeiska unionens gemensamma intressen. Det handlar förstås dels om våra ekonomiska intressen, dels om våra värderingsintressen. Hela vårt samarbete bygger ju på respekt för rättsstatens principer, respekt för mänskliga rättigheter, respekt för demonstrationsfriheten och respekt för de strävanden som våra länder har stått upp för under alla tider.

Vi talar med kineserna om detta i en dialog om mänskliga rättigheter. Det är naturligtvis en rättfram dialog, och vi får inte alltid gehör. Där finns till exempel fallet med den svenska medborgare som är fängslad på ett helt otillständigt sätt.

Regeringen kommer snart att lägga fram en egen Kinastrategi, som kommer att ge en del svar på dessa frågor.

Fru talman! Tack för svaret!

Det är lite grann så att svaret från statsrådet vittnar om en viss naivitet som har funnits i Sverige gentemot Kina och som fortsätter att finnas. Regeringen och regeringspartierna har tidigare starkt drivit att EU måste ha en gemensam linje, trots att vi vet att EU-länder som Grekland och Ungern blockerar en europeisk politik mot Kina därför att de sitter i Kinas klor ekonomiskt.

Jag hade velat se lite mer tryck från regeringen i frågan, det vill säga att våga vara tydlig mot diktaturen Kina om vad som händer i Hongkong.

Fru talman! Jag tror att Joar Forssell kommer att bli lite mindre missnöjd när han har läst den Kinastrategi som regeringen håller på att utarbeta, som inom kort kommer att skickas till riksdagen i form av en skrivelse. Där finns också en stark ambition att påverka hela unionen på ett sätt så att vi med en tydlig röst kan stå upp för mänskliga fri- och rättigheter också i dialog med Kina.

Fru talman! Häromdagen upplöstes det brittiska parlamentet för en fem veckors paus, och med det rycker en avtalslös brexit allt närmare. Därför har jag en fråga till statsrådet Hans Dahlgren.

Det är ingen nyhet för någon att brexit är dålig för britterna, dålig för EU och framför allt negativ för ett litet exportberoende land som Sverige. Den är dålig för 300 000 svenskar som bor i Storbritannien, och den påverkar de 1,4 miljoner svenskar som är beroende av exportindustrin på ett negativt sätt.

Samtidigt är det britterna som måste avgöra sitt eget öde.

När nu en avtalslös brexit rycker närmare, det som för några år sedan var knappt tänkbart, blir frågan till statsrådet: Hur förbereder sig Sveriges regering för brexit? Framför allt: Hur förbereder man sig för risken för en avtalslös brexit?

Fru talman! Tack, Mathias Tegnér, för frågan!

Detta är en fråga som har varit med oss sedan början av förra året när risken blev uppenbar. Jag menar att risken har ökat sedan dess. Det finns en överhängande risk för en hård brexit där britterna kraschar ut ur EU.

Det finns tre områden där vi har prioriterat förberedelsearbetet. Det första är medborgarna. Hur ska de svenskar som bor, arbetar eller studerar i Storbritannien kunna göra det på ett någorlunda likartat sätt även i framtiden? Det är förstås mest beroende av vad britterna själva bestämmer, men riksdagen har stiftat lag om att fortsätta betala ut garantipension och föräldrapenning samt en del sjukförsäkringsersättningar. Den delen ska vara klar.

Det andra handlar om britterna i Sverige. De ska också kunna leva vidare här. De tillför vårt samhälle mycket på skolor och universitet och så vidare.

Det tredje är pengarna. Vi måste få tillbaka från britterna de pengar som de har varit med och satsat på EU.

Fru talman! Det är viktigt - för att använda bevingade ord - att Sveriges beredskap är god. Det är naturligtvis svårt att veta, men är det möjligt att ändå spekulera i vilka oförutsedda händelser som ligger i farans riktning om vi hamnar i en situation med en avtalslös brexit?

Fru talman! Oförutsett är väl sådant man inte kan se.

Jag fick information häromdagen från Bryssel där det framgick att de vanligaste frågorna bland dem som ringer till den helpdesk som finns där om vad som händer efter en hård brexit är följande: Vad händer med min hund och min katt? Kan jag ta med dem hem när jag åker hem till Sverige på sommarlov?

Det kan vara oförutsedda händelser också där!

Fru talman! Amazonas är världens största tropiska skog med en enorm rikedom av djur och växter och är hem för mer än 34 miljoner människor. Otroligt många intensiva bränder har rasat i Amazonas i år. Bränderna kan kopplas till avskogningen av Amazonas, och det behöver vidtas kraftfulla åtgärder för att stoppa skövlingen.

Jag är glad för att Sverige nu har skickat katastrofhjälp till Bolivia, men jag vill ställa en allmänpolitisk fråga till Mikael Damberg. Vad kan Sverige göra för att bidra till ett snabbare stopp av regnskogsskövlingen genom EU-samarbetet och som enskilt land?

Fru talman! Tack, Maria Gardfjell, för frågan!

Det är en enormt viktig fråga för Sverige. Vi är drivande i klimatpolitiken i hela Europeiska unionen. Vi vill att EU tar en ledande ställning internationellt. Om det skulle visa sig att vi inte får ett stopp på den skövling och de bränder som nu pågår i Amazonas hotas mycket av världens syretillförsel. Även koldioxidfrågan får en helt annan ställning efter detta. Det är en viktig europeisk fråga, och Europeiska unionen är engagerad i bilaterala dialoger med till exempel Brasilien där dessa frågor är viktiga. Handelsavtal diskuteras mellan länderna, och detta är en viktig fråga att föra in i diskussionen.

Vi måste också på hemmaplan se över hur de svenska systemen fungerar. Jag vet att Per Bolund har engagerat sig i och diskuterat med AP-fonderna att de följer placeringsregelverket och noga följer utvecklingen i dessa länder. En del av pengarna går till investeringar som sker i dessa länder, och de bör följa de riktlinjer som finns för AP-fonderna.

Fru talman! Stort tack för svaret!

Statsrådet nämner att EU har varit, och är, betydelsefullt i samarbetet, inte minst på handelspolitikens område. Här är det oerhört viktigt att Sverige verkligen sätter press så att klimatavtalen från Paris upprätthålls som ett absolut krav i handelspolitiken framöver.

Fru talman! Jag var ansvarig för handelspolitiken tidigare, så jag har inte alla detaljkunskaper om det nuvarande avtalet som EU förhandlar med Brasilien. Men det finns särskilda avsnitt som handlar om frågorna om skogsbrukets hållbarhet i Brasilien. Det är en otroligt viktig del av det avtal som EU nu har förhandlat med Brasilien. Jag hoppas verkligen att Brasilien tar intryck av EU:s position på området.

Fru talman! Uppsala, Rissne, Rågsved, Piteå, Hässelby. Listan över orter där kvinnor utsatts för våldsamma sexuella övergrepp den här sommaren kan göras lång.

Utsattheten för sexualbrott har ökat kraftigt under Morgan Johanssons tid som justitieminister. För tredje året i rad ökade antalet anmälda våldtäkter till drygt 20 våldtäkter varje dag under förra året.

För ett halvår sedan frågade jag justitieministern i kammaren hur han avsåg att stoppa utvecklingen. Sedan dess har antalet anmälda våldtäkter ökat med 20 procent. Nu frågar jag justitieministern igen: När ska Sveriges kvinnor känna sig trygga att gå hem själva på kvällen?

Fru talman! Vi betraktar mäns våld mot kvinnor generellt och sexuella övergrepp som ett stort samhällsproblem. Det vi gjorde under förra mandatperioden - där vi drev fram den strängaste sexualbrottslagstiftning som Sverige någonsin har haft, och förmodligen en av de strängaste i vår omvärld, med oaktsamhetsbrott, med samtyckeslagstiftning, med skärpt straff för de grova våldtäkterna, med bättre stöd i form av målsägandebiträden för dem som utsätts för brott - har varit oerhört viktigt. Vi klarade av det som Moderaterna inte klarade, nämligen att ta fram en samtyckeslagstiftning. Det gjorde inte Moderaterna.

Detta behöver vi nu bygga vidare på. Jag kommer inom kort att tillsätta ytterligare en översyn av lagstiftningen, för att bland annat se över minimistraffet för våldtäkt. Detta måste naturligtvis gå hand i hand med att vi bygger ut polisverksamheten och att vi prioriterar utredningarna i hela rättsväsendet. Det är vi fast beslutna att göra.

Fru talman! Under Morgan Johanssons tid som justitieminister har alltså antalet anmälda sexualbrott ökat med 22 procent. Samtidigt ligger antalet fällande domar och strafförelägganden still. Brottsförebyggande rådet tittade särskilt på detta och visade i en granskning av våldtäkterna de senaste åren att bara 5 av 100 anmälda våldtäkter leder till fällande dom.

Med anledning av det vill jag fråga vad justitieministern tänker göra för att säkerställa att fler kvinnor får upprättelse.

Fru talman! Det finns inga genvägar i detta. Det handlar om att sätta av de resurser som behövs i rättsväsendet för att utreda detta.

Bara inom polisväsendet har man nu avdelat över 350 ytterligare utredare så att dessa brott kan utredas i botten på ett bättre sätt. Med det stöd vi nu har när det gäller målsägandebiträden tidigt är det också fler som kommer att klara hela processen ut.

Det kommer att fortsätta vara en av de allra viktigaste frågorna för den här regeringen att stärka kampen mot mäns våld mot kvinnor.

Fru talman! Det har återigen uppdagats att barn förs bort från Sverige mot sin vilja. Hittills i år rör det sig om 44 barn, och då vet vi inte hur stort mörkertalet är.

Det är Nationella stödtelefonen mot hedersförtryck som har gett ut just denna rapport, men problemet har varit känt länge. Redan år 2009 visade det sig att bara i Skåne hade 25 barn förts bort mot sin vilja. Oftast handlar det om barnäktenskap, och barn utsätts ofta för både fysiskt och sexuellt tvång. Det är ett återkommande problem vid skolstart.

Jag anser att det är fruktansvärt att detta har fått fortgå. Den sittande regeringen har ju haft makten ett bra tag och möjligheten att stoppa detta i flera år nu.

Jag har två frågor till statsrådet Mikael Damberg: Vad har han tänkt göra åt att dessa 44 barn förts bort mot sin vilja, och vad tänker han göra i framtiden för att stoppa detta?

Fru talman! Det här berör ju hela hedersbrottsdiskussionen, och straffrätten i den delen ligger på mig.

Vi förbereder nu ytterligare lagstiftning kring detta.

Ett förslag är en särskild straffskärpningsgrund. Om man begår brott med hedersmotiv ska samhället se strängare på de brotten än om man inte har hedersmotiv. Vi kommer att kunna gå till riksdagen med ett sådant lagförslag.

Bland våra förslag finns också möjligheten att belägga personer med utreseförbud. Om det finns risk att man för ut sina barn för att de ska giftas bort eller könsstympas vill vi införa en ny möjlighet till utreseförbud och även till att beslagta pass i de situationerna.

Detta är utrett och klart. Det kommer vi att kunna gå till riksdagen med. Det är bara två exempel. Vi kommer dessutom att vidareutreda frågan om en särskild brottsrubricering för hedersbrott. Straffrätten stärker vi, men det handlar naturligtvis också mycket om förebyggande arbete som måste göras.

Fru talman! Jag känner att det inte var ett tillräckligt svar på min fråga. Ett enda barn som förs bort mot sin vilja är ett barn för mycket. Ett enda barn som utsätts för sexuellt tvång och övergrepp är ett barn för mycket.

Dessa barn blir bestulna på sin framtid, och det känns som om regeringen helt enkelt inte bryr sig. Ni har haft makt tillräckligt länge nu för att kunna stoppa det här, men det finns ingen nationell plan för det.

Fru talman! Jag har ju precis redovisat de åtgärder som vi har genomfört och de åtgärder som vi är på väg att genomföra. Detta är också en viktig punkt i överenskommelsen mellan regeringen och Centerpartiet och Liberalerna - att förstärka insatserna mot alla typer av hedersförtryck.

Alla barn och unga har rätt att själva välja sin framtid, oavsett i vilken familj man växer upp. Där kommer vi aldrig att ge vika. Vi kommer att fortsätta bygga ut de åtgärder som behövs för att komma till rätta med detta; det kan jag försäkra Sara Seppälä.

Fru talman! I går läste jag en alldeles utmärkt artikel, signerad Polisförbundet, som kräver att regeringen ökar polisens brottsbekämpande förmåga. Polisförbundet efterlyser större långsiktighet för att den brottsbekämpande förmågan på riktigt och varaktigt ska kunna öka.

Skälet till att jag ställer denna fråga till justitieministern snarare än till inrikesministern är att jag vill bidra till denna långsiktighet. Vi ska se hela rättskedjan i detta arbete.

Vi har just nu en situation som är allvarlig och akut. Vi måste snabbt få åtgärder på plats för att stävja gängvåldet; om det råder inget tvivel. Men vi måste samtidigt se de långsiktiga perspektiven i detta så att vi slipper göra det här gång på gång och återigen. Att bryta en kriminell karriär precis i dess början är långt mycket lättare och kan ske till en bråkdel av det pris - både i form av pengar rent samhällsekonomiskt och i form av mänskligt lidande - som en livstidskriminell kostar.

Hur avser regeringen att säkerställa långsiktighet i rättspolitiken?

Fru talman! Tack för frågan! Jag tycker att det är ett viktigt perspektiv. Det är lätt att man koncentrerar sig enbart på brottsbekämpningssidan och glömmer bort det förebyggande. Vi vet ju alla att om vi ska lyckas med detta handlar det om båda delar.

De som begår många brott, dem måste vi helt enkelt bura in. Men vi måste också se till att strypa nyrekryteringen till de kriminella gängen. Här tror jag att det handlar mycket om att förstärka insatserna inom socialtjänsten och skolan - inte minst socialtjänstens verksamhet när det gäller att ta hand om de barn som växer upp i miljöer som kanske i sig är kriminella, där familjen så att säga är en del av problemet. Därför tror jag att det i de samtal som vi nu för om detta måste finnas mycket av konkreta åtgärder när det gäller att stärka socialtjänst och skola, inte minst i de utsatta områdena.

Fru talman! Jag kan inte nog betona det faktum att vi måste hålla momentum uppe i de samtal som pågår. Det har flera gett uttryck för, och jag och många andra har sagt oss beredda att rensa våra kalendrar för att få detta till stånd. Det är bra, men det krävs lite konkretion även i hur vi ska höja debatten till en större långsiktighet.

Centerpartiet har föreslagit att vi ska inrätta en trygghetsberedning där hela rättskedjan står i fokus. Jag hoppas att fler delar vår tanke om en trygghetsberedning eller åtminstone kommer med en egen idé om hur denna långsiktighet ska komma till stånd.

Fru talman! En trygghetsberedning är ett av de förslag som nu ligger på bordet, tillsammans med många andra. Jag ser fram emot att kunna fortsätta dessa diskussioner under den kommande veckan för att vi ska kunna landa i en så bred, effektiv och bra överenskommelse som möjligt. Då tror jag faktiskt att vi kommer att kunna påbörja en utveckling där vi möter detta och kan vända de negativa trenderna nedåt igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Mälardalens högskola är en viktig samhällsbyggare och tillväxtmotor som har ett nära samarbete med såväl näringsliv som offentlig sektor, inte bara i Västerås och Eskilstuna utan i hela Mälardalsregionen. För att stärka regionens konkurrenskraft och ta till vara den tillväxtpotential som basindustrin har spelar högskolans möjligheter att bedriva högkvalitativ utbildning och forskning en avgörande roll, inte minst vad gäller kompetensförsörjning.

Vi socialdemokrater bedömer att Sverige behöver ett nytt tekniskt universitet. Mälardalens högskola har de bästa förutsättningarna, inte minst tack vare att högskolans forskning inom teknikområdet håller absolut världsklass.

Jag vill därför fråga ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans: Avser ministern och regeringen att vidta några åtgärder för att Mälardalens högskola ska bli ett tekniskt universitet?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Som ledamoten själv beskriver är det ingen hemlighet att vi socialdemokrater tycker att vi ska bygga vidare på ett starkt kunskaps och forskningssamhälle.

Vi ser att vi behöver förstärka med ett nytt tekniskt universitet. Vi har också sagt att Mälardalens högskola skulle kunna bli ett sådant. Men det är som jag svarat tidigare på dessa frågor: Ska man inrätta nya universitet i vårt land kräver det att det görs i en bredare beredning med flera politiska partier och i ett större forskningspolitiskt sammanhang. Det får jag lov att återkomma till.

Fru talman! Tack för svaret, Matilda Ernkrans! Det är ju mer än 20 år sedan Sverige senast bildade ett tekniskt universitet. Det var Luleå tekniska universitet, och med facit i hand går det inte att överskatta den betydelse som det beslutet haft för regionen och för landet.

Jag kan inte nog understryka vikten av högkvalitativ utbildning och forskning för att utveckla den viktiga basindustrin, som de facto utgör fundamentet i finansieringen av vår välfärd.

Fru talman! Jag besökte själv alldeles nyligen Luleå tekniska universitet och kan mycket väl vittna om vilken enorm kraft och tillväxtpotential det har gett till hela regionen. Att vi har högre utbildning och forskning i hela vårt land är oerhört viktigt för att vi ska klara vår kompetensförsörjning, men också för att attrahera företag, näringsliv och så vidare som kan fortsätta utveckla en region och vårt land. Jag ser alltså fram emot ett fortsatt gott samarbete.

Fru talman! Min fråga går till Mikael Damberg. I Sverige ges drygt 50 miljoner kronor per år till Jägareförbundet från statens viltvårdsfond. Pengarna går till det allmänna uppdraget, där det bland annat ingår att informera om våra rovdjur utifrån demokratiskt fattade beslut och mål.

Samtidigt bedriver förbundet sin egen rovdjurspolitik med hjälp av dessa pengar. Det gör att man sitter på dubbla stolar, vilket är den slutsats som dras i offentliga utredningar från 1997, 2003, 2004 och 2007. År 2014 pekade Regeringskansliets egna interna utredning på att uppdraget borde upphandlas enligt lagen om offentlig upphandling. Min fråga är: När ska denna lag även omfatta det allmänna uppdraget?

Fru talman! Jag ska vara ärlig och säga att jag inte har någon aning om svaret på den frågan eftersom det inte är mitt ansvarsområde. Jag tror dock, oavsett svaret på frågan, att det när vi bygger ett system med viltförvaltning i Sverige är viktigt att vi bygger upp förtroende, engagemang och långsiktighet i relationerna med de grupper som står för mycket av den viltförvaltning som vi i denna kammare har beslutat om. Men jag kan inte svara på frågan om upphandling.

Fru talman! Tack för svaret! Det är relativt få som känner till denna fråga, och det gör det väldigt viktigt för mig att lyfta fram den. Detta har nämligen stor betydelse för den naturvård som bedrivs i Sverige, så det handlar om väldigt betydelsefulla pengar.

Samtidigt ger staten 7 miljoner kronor till Jägarnas Riksförbund, som har en uttalad nollvision för en art som finns med i EU:s art- och habitatdirektiv. Jag undrar hur detta är förenligt med fridlysningen och rödlistningen av vargen.

Fru talman! Jag avstår från vidare kommentarer och hänvisar till ansvarig minister.

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Morgan Johansson. Sverige befinner sig i en nationell kris. För första gången riskerar vi att få en hel ungdomsgeneration som växer upp i ett samhälle där dödsskjutningar och gängkriminalitet är ett normaltillstånd. När man pratar med äldre generationer var detta en parentes, men i dag ser vi vecka ut och vecka in skjutningar, sprängningar och mord - när en ung person tar ett vapen i handen och är beredd att avlossa det mot en annan person för att avsluta dennes liv. Vi har sett att det till och med gått så långt att man skjuter ihjäl närstående, mitt på dagen - en mamma som bär sin bebis.

Jag kommer själv från dessa områden, och jag ser vad kriminaliteten gör. Min fråga till regeringen är: När tänker man slopa ungdomsrabatten för vuxna män och kvinnor mellan 18 och 20 år som begår brott?

Fru talman! Jag tror att mordet på mamman i Malmö sände chockvågor genom många av oss, inklusive mig själv, som tyckte att detta var något vi inte hade sett tidigare - hur man helt kallblodigt kan gå fram och skjuta en mamma i huvudet medan hon bär på sitt barn. Jag tror att vi alla blev tagna av denna råa handling.

Detta var också skälet till att vi bjöd in de andra partierna för att se om det finns några ytterligare åtgärder som nu måste vidtas för att stävja och bryta våldsutvecklingen. Här ligger många förslag på bordet; vi har redan talat om en del av dem i dag. Ett av dem gäller straffreduktionen för unga.

Men jag vill också säga att vi om vi ska lyckas med detta också måste förstärka de förebyggande insatserna - socialtjänst och skola - i de områden som berörs. Det måste finnas en balans mellan åtgärderna.

Fru talman! Justitieminister Morgan Johansson har själv sagt att han varit beredd att lägga fram ett lagförslag om en slopad ungdomsrabatt. Men vi vet att det också finns ett till parti i Regeringskansliet, nämligen Miljöpartiet. Nu försöker man stoppa ned detta i en utredning. Vi har inte tid för samtal. Sociala insatser behövs, men de ungdomar som nu skjuter ihjäl varandra hade behövt sociala insatser för tio år sedan. Först måste vi plocka bort dem från gatan, bura in dem, och sedan kan vi börja prata om sociala insatser. När tänker regeringen ta bort ungdomsrabatten?

Fru talman! Man måste göra båda delarna samtidigt. Det första Moderaterna gjorde när ni fick chansen att styra lite var att plocka bort pengar avsatta för sociala insatser och skola i utsatta områden. Det var fel väg att gå, tycker jag. Vi måste se till att säkra dessa resurser för framtiden.

Det är inte så att vi ska tillsätta några nya utredningar om straffreduktionen. Det finns redan en utredning färdig, beställd av mig. Den jobbar vi med, och den ligger också på bordet när vi nu förhandlar om detta. Vi får återkomma med resultatet.

Fru talman! Under den innevarande budgetperioden är Sverige den största per capita-bidragsgivaren till en EU-budget som präglas av avsaknad av tydliga målsättningar, bristfällig uppföljning, storskaligt slöseri, massiva bedrägerier och korruption.

Under valet till Europaparlamentet upprepade Socialdemokraternas kandidater som ett mantra att den svenska avgiften inte ska öka. Statsrådet Magdalena Andersson har kallat det liggande förslaget orimligt, och statsministern har gång på gång upprepat en liknande ståndpunkt i riksdagens EU-nämnd.

Jag vill därför fråga statsrådet Hans Dahlgren om hans regering planerar att stå fast vid sitt ord om att värna de svenska statsfinanserna och lägga in sitt veto mot ett förslag som innebär att Sverige ska betala hela 54 miljarder kronor, det vill säga nästan lika mycket som hela försvarsbudgeten, per år i EU-avgift.

Fru talman! Tack, Ludvig Aspling, för frågan! Jag kan verkligen bekräfta att den svenska regeringen är fullt inriktad på att fortsätta arbeta för de principer som vi har lagt fram tillsammans med en majoritet i Sveriges riksdag: att vi ska hålla nere den svenska EU-avgiften och den totala volymen på EU-budgeten samt att de pengar som finns i budgeten ska gå till moderna ändamål, som klimatfrämjande, migration och säkerhet, och inte till gammaldags politik för jordbruksstöd och strukturfonder, som inte behövs i samma utsträckning som tidigare.

Det är frestande att diskutera när man ska lägga in sitt veto och inte. Jag tror inte att det är här i Sveriges riksdag inför hela allmänheten som man ska tala om exakt vilken förhandlingsstrategi man ska ha. Jag kan dock säga att om det blir ett förslag som ligger helt i linje med det som kommissionen har lagt fram kommer Sveriges statsminister inte att acceptera det.

Fru talman! Tack så mycket för svaret! Jag vill påminna om vad som utspelade sig förra gången man förhandlade om detta. Danmark hotade offentligt med veto under förhandlingen om den här långtidsbudgeten. Då erhöll de också en separat rabatt på 1,3 miljarder kronor. Det är med andra ord uppenbart att det lönar sig att inta en resolut och fast förhandlingsposition.

Vilken lärdom tycker Hans Dahlgren att Sverige kan dra av historien i just det fallet?

Fru talman! Det är självklart att vi ska ha en resolut och fast position. Det tror jag att de som vi har talat med bland våra partner i unionen har uppfattat. Vi har en mycket fast och resolut position.

Vi kommer att ha ett svårt arbete framför oss när vi ska förhandla med de andra 26 om hur dessa pengar ska fördelas och hur stora intäkter unionen ska ha. Men vi har några bra likasinnade som vi ska jobba ihop med; Danmark hör till dem. Vi ska tillsammans fundera på en bra taktik.

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Morgan Johansson. Jag vill lyfta fram detta med en fri och oberoende press, som ju är en förutsättning för en levande demokrati. Det förutsätter också en respekt för upphovsrätten och ett gemensamt ansvarstagande när det gäller detta för aktörerna inom medierna. Gemensamma spelregler och en mångfald av aktörer är viktiga ingredienser i detta.

Med EU:s nyligen antagna upphovsrättsdirektiv kan, som jag ser det, möjligheterna öka för att skapa en mediesituation som utgår från de förutsättningar som råder i dag, med digitalisering, snabb och direkt nyhetsförmedling, och som främjar just det som jag nämnde här. Det stärker tilliten och motverkar förhoppningsvis också fake news och förebygger kanske också hot och kränkningar.

Justitieministern har varit synnerligen aktiv i de här frågorna tidigare, inte minst i dialogen mellan globala aktörer, vilken han har försökt främja. Jag vill därför fråga justitieministern vilka initiativ har tar för att stärka detta arbete i Sverige.

Fru talman! Frågeställningen rör upphovsrätten och hur vi ska implementera det direktiv som EU nu har antagit. Som frågeställaren säger är det enormt viktigt för kulturarbetare, musiker, författare och för mediebranschen som sådan att man har ett skydd för sin upphovsrätt, så att andra inte åker snålskjuts på ens arbete.

När nu direktivet är antaget innebär det att det ska implementeras i svensk rätt. Det har varit ganska omstritt, som ni ju vet, inte minst med diskussion här i riksdagen, men nu är det antaget, och då ska alla länder leva upp till det. Vi kommer därför under de kommande åren, under den tid vi implementerar detta, att ha en utbyggd dialog med de aktörer som finns i Sverige på det här området. Vi har bjudit in över hundra aktörer till ett stort antal möten för att informera om hur detta ska implementeras och hur man ska säkerställa att det fungerar på ett bra sätt framöver.

Fru talman! Det som justitieministern beskriver är en viktig ingång. Det gäller att skapa en bred uppslutning kring detta och en stark folklig förankring. Det finns många aktörer i sammanhanget som framhåller detta med att upphovsrätten i ett historiskt perspektiv är mer hotad nu än på länge. Är det en uppfattning som justitieministern kan ställa upp på? Hur ser ni på arbetet med folklig förankring i detta?

Fru talman! Det är klart att upphovsrätten utmanas av den nya tekniken. Det har blivit så mycket lättare att sprida andras texter, andras musik och andras filmer än vad som var fallet tidigare. Samtidigt är jag som gammal journalist väl medveten om hur viktigt det är att de som skapar något också kan få betalt för det de gör. Därför har vi en dialog, bland annat med Youtube, Facebook och andra stora aktörer på nätet för att se till att de också kan leva upp till detta.

Fru talman! Min fråga går till Matilda Ernkrans.

En av statens viktigaste uppgifter i skolsystemet är att se till att det finns behöriga lärare i våra klassrum och att det utbildas tillräckligt många. Vi har ju stor lärarbrist; det är bekant. UKÄ kom nyligen med en rapport som visar att 24 procent av dem som började höstterminen 2016 har slutat. Bland ämneslärarstudenterna är det bara 47 procent som är kvar vid slutet av tredje terminen. Med så stora avhopp blir det svårt att minska lärarbristen ute i klassrummen.

En stor anledning till avhoppen är att de som kommer in har väldigt låga betyg. Det beror på att man har ökat antalet platser, så att intagningspoängen har sjunkit. De har alltså inte tillräckliga förkunskaper för att klara av studierna.

En rimlig slutsats av detta borde vara att höja antagningskraven till lärarutbildningen. Jag undrar när vi får se ett sådant förslag från regeringen.

Fru talman! Jag kan börja med att konstatera att vi behöver ha fler duktiga lärare ute i våra klassrum. Att vi har en välfungerande lärarutbildning är grunden till det. Jag kan också konstatera att vi har utbildat för få lärare under alltför många år, inte minst under de år då Maria Stockhaus parti satt vid regeringsmakten. Sedan vi fick en S-ledd regering har vi stadigt utökat antalet lärarutbildningsplatser på våra universitet och högskolor.

Den bild som Maria Stockhaus här lägger fram är inte helt sann - att anledningen till att studenterna inte fullföljer lärarutbildningen skulle vara att studenterna på lärarutbildningen inte är riktigt duktiga. Det är de, och lärarutbildningen är den största utbildning vi har.

Men självklart måste fler klara lärarutbildningen, och därför har vi också satt igång ett arbete med att reformera lärarutbildningarna. Vi kommer att återkomma till kammaren om detta.

Fru talman! I Sverige finns ett växande skuggsamhälle där gömda försörjer sig på brott och svartarbete. År 2016 gjorde den dåvarande inrikesministern Ygeman ett uppmärksammat utspel om att 80 000 asylsökande med avslagsbeslut skulle utvisas de närmaste åren. Nu har det gått tre år, och jag vill fråga inrikesminister Damberg hur många av dessa 80 000 utvisningar som har verkställts.

Fru talman! Jag svarar på frågan eftersom jag också är migrationsminister och har den aktuella sifferställningen klar för mig. Jag följer de här siffrorna väldigt noga.

De senaste fem åren är det över 70 000 före detta asylsökande som har lämnat Sverige, ungefär en fjärdedel med tvång och ungefär tre fjärdedelar frivilligt.

Vi har faktiskt haft en ganska hög takt i återvändandet de senaste åren, och vi kommer att förstärka det när vi nu har fått nya verktyg på plats med särskilda arbetsplatsinspektioner. Om man misstänker att det finns illegal arbetskraft, alltså folk som inte har rätt att vara här men som ändå är kvar och jobbar, har polisen sedan ett år tillbaka utökade möjligheter att gå in och göra den typen av kontroller. Detta görs nu i ökad omfattning. Det innebär också att man hittar allt fler. Bara häromdagen var det för övrigt ett särskilt flygplan med 50 personer som avvisades tillbaka till Afghanistan. Avvisningarna fungerar.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hans Dahlgren.

Arbetet med EU:s långtidsbudget 2021-2027 är i full gång. Målet, utifrån den information jag har fått, är att den ska vara godkänd före årsskiftet. Jag skulle därför vilja be EU-minister Hans Dahlgren att berätta mer om Sveriges prioriteringar i förhandlingarna, och då inte minst gällande den gemensamma jordbrukspolitiken och EU:s regionala politik men framför allt om Sveriges hållning till det förslag som finns om att koppla ihop efterlevnaden av rättsstatens principer och pengaflöden i arbetet med nästa långtidsbudget.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag skulle kunna tala länge om prioriteringarna i budgetarbetet, men det hinner jag inte på den här knappa minuten. Men det är frågor om jobb och tillväxt som ligger högt upp på listan, förstås. Det handlar om klimatförändringarna, om säkerhet för medborgarna i Europa och om att klara en gemensam migrationspolitik.

Själva budgeten ska också användas till ändamål som skapar ett europeiskt mervärde. Vi tror att de stora kolosser som vi har lagt så mycket pengar på i det förflutna - jordbrukspolitik, regionalpolitik och strukturfonder - kan ha lite mindre.

När det gäller sambandet mellan vad man får från EU-budgeten och hur man respekterar rättsstatens principer kan jag nämna att det nu finns ett förslag, ett fint förslag från kommissionen, om att det ska införas en förordning som säger att man inte ska få lika mycket pengar från fonderna om man inte lever upp till rättsstatens principer. Vi stöder det förslaget fullt ut, och jag hörde bara häromdagen från det finska ordförandeskapet att de är på god väg att få fram ett bra förslag om detta.

Fru talman! Detta är en fråga av allmänpolitisk karaktär.

Det finns i dag ca 1,2 miljoner företag i Sverige. Flertalet av dessa, drygt 96 procent, är småföretag med färre än tio anställda. Pratar man med egenföretagare nämner de nästan alltid byråkrati och regelkrångel som hinder för fortsatt expansion.

Det här är också frågor som regeringen påstår sig prioritera. Redan punkt 3 i januariöverenskommelsen har rubriken Bättre villkor för företagande och entreprenörer. Men i regeringsförklaringen i tisdags sa statsministern endast att kravet på aktiekapital sänks när han nämnde regelförenklingar för företag.

Att sänka kravet på aktiekapital är ett bra och välkommet steg, men min fråga är: Vilka regelförenklingar för befintliga företag avser regeringen att genomföra under hösten?

Fru talman! En del av regeringsförklaringen handlade om detta: om växande företag och att det faktiskt skapar mycket jobb i Sverige. Jag vet att min kollega i regeringen, näringsministern, har bestämt att han ska åka på en förenklingsresa runt om i Sverige och samla in ytterligare idéer om regler och byråkrati som kan tas bort för att underlätta företagande.

Det finns också andra förslag i januariöverenskommelsen som har stor betydelse, inte minst om skattesänkningar för de företag som anställer nyanlända eller människor som har varit långt ifrån arbetsmarknaden. Det innebär en avlastning för de företagen. Det finns alltså en lång rad reformer, som vi nu har enats om att vi ska driva vidare, som gör livet enklare för små och medelstora företag.

Fru talman! Nu är det tydligare än någonsin för hela Sverige, men framför allt för Malmöborna, att ett socialdemokratiskt styre inte är en garant för trygghet utan snarare en garant för kriminellas möjlighet att frodas.

Fru talman! En kvinna bärandes på sitt barn har avrättats i staden jag är född och uppvuxen i och som jag bor i. Inrikesminister Mikael Damberg besökte Malmö efter avrättningen. Hans budskap var: Vi behöver mer teknisk utrustning.

Samtidigt finns det områden i Malmö där 65 procent är otrygga. Det är dubbelt så stor risk att bli skjuten i Malmö som i Stockholm. Helt ärligt är Malmöborna rädda.

Som Malmöbo och moderat riksdagsledamot måste jag därför fråga: Är detta den socialdemokratiska ministerns enda svar på det totala trygghetshaveri som drabbar oss Malmöbor?

Fru talman! Jag var nere i Malmö för sjunde gången sedan jag blev inrikesminister. Mitt budskap efter detta fruktansvärda dåd var att Malmö inte står ensamt. Behöver Malmö extraresurser från regionen och från nationell nivå för att utreda och komma till rätta med dessa brott ska de ha det stödet. Det besked jag fick från polisen i Malmö var att de fick det stödet, att de fick extra stöd och hjälp för att jobba med den här situationen.

Jag besökte också kommunstyrelsen. Jag träffade alla partier i kommunstyrelsen i Malmö för att diskutera hur vi tillsammans i Sverige ska komma till rätta med problemen med gängkriminalitet och våld. Jag mötte en väldig uppskattning över engagemanget i att jobba tillsammans.

Det har skett en dramatisk ökning av antalet skjutningar i Stockholm. Jag som inrikesminister skulle aldrig drömma om att åka till Stockholm och säga att det har med det politiska styret i Stockholm att göra. På samma sätt tycker jag att man ska avstå från det när det gäller Malmö. Malmö har just nu en utveckling där skjutningarna minskar över tid. Det har inte med politisk färg att göra. Jag tror att det har att göra med samarbete mellan kommun, polis och olika myndigheter.

Fru talman! Jag är norrbottning, som höres. I Norrbotten finns rymdhuvudstaden Kiruna, där IRF, Esrange och rymdcampus utgör ett rymdkluster. Min fråga går till rymdministern, statsrådet Matilda Ernkrans.

Sverige är ett litet land och en stor rymdnation. Förra riksmötet antog vi en rymdstrategi som pekade ut riktningen för vår nations prioriteringar i rymdverksamheten. Största möjliga samhällsnytta var ett nyckelbegrepp. Ett samhällsproblem som rymdverksamheten kan hjälpa till att lösa är klimatutmaningen. Jag skulle vilja fråga statsrådet: Hur ser det arbetet ut framöver?

Fru talman! Tack för frågan från ledamoten! Det är faktiskt så att rymdverksamheten, inte minst den viktiga rymdbasen Esrange som finns i Kiruna, inte bara är viktig för Kiruna, Norrbotten och Sverige utan också för världen.

Är det någonting som vi har nytta av när det gäller våra investeringar i rymden handlar det just om att hantera miljö och klimat. Vi behöver de investeringarna och den utrustning som vi sätter upp i rymden för att kunna övervaka och se översvämningar, skogsbränder, torka och isar som smälter men också för att kunna ta oss vidare till ett mer hållbart samhälle. Vi behöver satelliterna för att klara ut detta med självkörande bilar och för att kunna transportera oss bättre och så vidare.

Det här är verkligen viktiga frågor där vi på allvar kan känna att det vi investerar i rymden har vi nytta av i våra liv på jorden.

Fru talman! Min fråga riktar sig till justitieminister Morgan Johansson.

Tre misshandlade och hotade pojke. Två greps för brutalt knivmord. Polisen söker vittnen till skottlossning. Tortyrmisshandel. 23-åring åtalad för mordförsök. Man knivrånades i sin lägenhet.

Det här är några av rubrikerna i min lokaltidning Mitt i Järfälla. Tittar man i en annan tidning är rubrikerna annorlunda men inte bättre. När regeringen tagit sommarledigt har Sveriges stora problem inte gjort det. Den grova brottsligheten eskalerar. Människor avrättas på öppen gata. Och människor tvingas acceptera att polisen inte har resurser att utreda så kallade vardagsbrott.

Morgan Johansson talar gärna om de förslag som ligger på bordet. Men hur ser tidsplanen ut för alla de förslag som redan röstats igenom av en majoritet här i kammaren? Förslaget om anonyma vittnen är ett av dem.

Fru talman! Just nu pågår de förhandlingarna. Förslaget om anonyma vittnen är ett förslag som ligger på bordet tillsammans med mycket annat, till exempel förslag om skärpta straff för övergrepp i rättssak. Det handlar också om att se till att man kan gå in med ökade resurser och stöd till socialtjänst och skola i utsatta områden och om en balans när det gäller förebyggande insatser och brottsbekämpande insatser.

Men vi kan från regeringens sida trots allt konstatera att vi under dessa fem år har gjort mer, skulle jag vilja påstå, än någon annan regering för att förstärka brottsbekämpningen. Det är ett stort antal straffskärpningar. Jag tror närmare bestämt att det är ett trettiotal. Det är den största ökningen av polisens resurser någonsin. Det är två nya polisutbildningar, en i Borås och en i Malmö. Vi utbildar nu tre gånger så många poliser som Moderaterna gjorde etcetera, etcetera, etcetera.

Alldeles nyligen redovisade vi nya anslag till kriminalvården och domstolarna för att se till att hela rättsväsendet stärks.

Vi kommer att fortsätta med detta. Jag hoppas att vi kan göra det i så bred enighet som möjligt.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till Europaminister Hans Dahlgren.

Utvecklingen av EU:s säkerhets- och försvarspolitik har gått väldigt snabbt under de senaste åren. Det är viktigt eftersom EU måste ta ett större ansvar för Europas säkerhet, inte minst i ljuset av det försämrade omvärldsläge som vi nu upplever. Som ett led i detta ska det nu skapas ett nytt generaldirektorat för försvarsindustrifrågor. Kommissionens nya ordförande har också sagt att EU ska utvecklas till en säkerhets- och försvarsunion.

Vi moderater välkomnar detta under förutsättning att det inte duplicerar den verksamhet som finns inom Nato. Men jag vet att detta är mycket mer kontroversiellt inom socialdemokratin, som hänger fast vid den militära alliansfriheten. Jag vill därför fråga Hans Dahlgren: Kommer regeringen nu att försöka stoppa utvecklingen av en säkerhets- och försvarsunion inom EU? Hur skulle det påverka Sveriges inflytande på detta område? Och hur ser man på det nya direktoratet för försvarsindustrifrågor?

Fru talman! Tack, Pål Jonson, för frågan! Detta är ett viktigt och spännande arbetsområde också för framtiden.

Sverige är militärt alliansfritt. Det är ingenting som vi hänger fast vid, utan vi tycker att det är en bra hållning som har tjänat och tjänar Sverige väl. Det är också till gagn för stabilitet och säkerhet i hela vår del av Europa.

Hur vi ska vara engagerade i det säkerhetspolitiska samarbetet framöver inom Europeiska unionen får vi se när dessa planer utkristalliserar sig. Vi är positivt engagerade i att främja säkerhet, både yttre och inre säkerhet, för Europeiska unionen. Och vi är angelägna om att det sker på ett mellanstatligt sätt. Kan vi få det garanterat är vi positivt engagerade också för framtiden.

Fru talman! Vissa saker är faktiskt bättre i verkligheten än på film, till exempel kriminalvården. I Hollywoodfilmernas värld är fängelseanställda ofta dumma, elaka och korrupta.

Svensk kriminalvård är motsatsen till allt detta. Jag har själv jobbat inom kriminalvården, och nu som politiker möter jag dem som nu är anställda. Få gånger har jag mött så professionell och engagerad personal. Rymningarna har blivit färre över tid. Man förebygger metodiskt våldsamma situationer, man utvärderar sina egna program och man behåller endast dem som visar att de intagna kommer bättre ut.

Men på senare tid har jag också mött en oro hos de anställda när det gäller hur de ska klara sitt uppdrag i framtiden. Det är nu ett stort tryck på kriminalvården med mycket hög beläggning.

Min fråga till justitieminister Morgan Johansson blir därför: Hur arbetar regeringen för att stärka kriminalvården?

Fru talman! Det korta svaret på den frågan är att vi nu genomför historiskt stora satsningar på kriminalvården. I valrörelsen åkte jag runt och sa att om vi vinner valet kommer vi att se till att inte bara polisen får ökade resurser utan att också domstolarna, kriminalvården, Rättsmedicinalverket och resten av rättsväsendet nu också följer med i den stora expansion som behöver komma till med tanke på att just brottsbekämpningen kommit i gång. Det är därför som beläggningen i kriminalvården nu ökar, både på häktena och på anstaltssidan.

Häromdagen kunde vi redovisa att vi lägger in ytterligare 200 miljoner kronor för innevarande år till kriminalvården, utöver de 300 miljoner kronor som vi lade in i våras. Det innebär av vi bara för detta år förstärker kriminalvården med över en halv miljard kronor. Nästa år kommer det ytterligare medel. Vi ser nu att vi kommer att kunna sätta i gång en lång rad av de investeringar som vi har väntat med och som nu finns med i planen, och det är fantastiskt.

Fru talman! Jag riktar min fråga till Mikael Damberg.

Jag vill börja med att säga att min fråga handlar om havet, om fisket och om arbetsmiljön på havet.

Sverige är sedan 1959 medlem i FN-organet International Maritime Organization, IMO. Sverige är ett av 172 medlemsländer. Sverige ingår också i dess council, eller råd, och har därmed en ledande funktion. En viktig fråga för rådet handlar om just det som jag nämnde. Men det finns också något som heter Cape Town Agreement, som Sverige ännu inte har ratificerat. År 2022 kommer denna överenskommelse att träda i kraft.

Jag undrar vad som är regeringens uppfattning i fråga om detta. Kommer regeringen att ratificera? Arbetet med ratificering har nämligen pågått länge.

Fru talman! Två gånger under en frågestund kan jag inte ge det exakta svaret. Men jag lovar att ta med frågan till ansvarig minister.

Dock vill jag säga att jag hade förväntat mig en annan fråga om fiskeri just nu eftersom vi har EU-ministern på plats. En av de stora och allvarliga frågorna när det gäller brexit berör också fisket. Skulle vi få en hård brexit blir det väldigt många frågor som förblir obesvarade och som sänder en mycket stor oro inte minst till de fiskare som finns i Sverige.

Jag tar med mig frågan. Jag har inte något svar på den. Men jag antar att frågan bereds.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Morgan Johansson. Varje dag går massor av människor till sitt arbete. Det är framgångsrika företag och strävsamma människors arbete som skapar ökat välstånd och utgör själva grunden för det svenska välfärdssamhället.

Men en flexibel och produktiv arbetsmarknad förutsätter en fungerande bostadsmarknad. På detta område har hyresrätten en särställning som smörjmedel för en stor rörlighet på arbetsmarknaden. Men i dag är det många människor som kommer i kläm och som kanske tvingas tacka nej till jobb eller studieplatser för att tillgången på hyresrätter är begränsad, inte minst på grund av olaglig handel med hyreskontrakt. Detta har regeringen uppmärksammat, och i våras fattade riksdagen beslut om åtgärder mot handel med hyreskontrakt med lagändringar som träder i kraft den 1 oktober i år.

Vilka konsekvenser förväntar sig ministern att den nya lagen kommer att få?

Fru talman! Jag besökte polisen i Uppsala häromveckan. Då gjordes en föredragning där någon sa att det den 1 oktober kommer en ny lag om svarthandel. Jag sa att jag vet det, eftersom det är jag som har lämnat förslaget till riksdagen. Det tyckte man var jättebra. Och jag sa att vi ibland har våra ljusa stunder. Men att justitieministern också har hand om en del av hyresfrågorna är inte känt för alla.

Det är nämligen så att från och med den 1 oktober är handel med svartkontrakt och otillåten andrahandsuthyrning kriminaliserat. Det innebär att vi på detta sätt ger polisen ett nytt verktyg för att kunna rycka undan mattan för en del av de kriminella gäng som i dag kan tjäna mycket stora pengar på just detta. Vi kommer alltså åt den organiserade brottsligheten. Utöver polisiära insatser, utöver straffrätt, utöver kamerabevakning måste vi också gå på pengarna och strypa de kriminella gängens finansieringsmöjligheter. Denna nya lag som träder i kraft den 1 oktober hjälper till i detta arbete.

Frågestunden var härmed avslutad.