Frågestund

Frågestund 24 september 2020
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenKristina Axén Olin (M)
  2. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  3. Hoppa till i videospelarenKristina Axén Olin (M)
  4. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  5. Hoppa till i videospelarenKatja Nyberg (SD)
  6. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  7. Hoppa till i videospelarenKatja Nyberg (SD)
  8. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  9. Hoppa till i videospelarenLars Thomsson (C)
  10. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  11. Hoppa till i videospelarenLars Thomsson (C)
  12. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  13. Hoppa till i videospelarenNooshi Dadgostar (V)
  14. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  15. Hoppa till i videospelarenNooshi Dadgostar (V)
  16. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  17. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  18. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  19. Hoppa till i videospelarenAcko Ankarberg Johansson (KD)
  20. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  21. Hoppa till i videospelarenMaria Nilsson (L)
  22. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  23. Hoppa till i videospelarenMaria Nilsson (L)
  24. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  25. Hoppa till i videospelarenMattias Vepsä (S)
  26. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  27. Hoppa till i videospelarenMattias Vepsä (S)
  28. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  29. Hoppa till i videospelarenMats Berglund (MP)
  30. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  31. Hoppa till i videospelarenMats Berglund (MP)
  32. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  33. Hoppa till i videospelarenJohn Widegren (M)
  34. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  35. Hoppa till i videospelarenJohn Widegren (M)
  36. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  37. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  38. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  39. Hoppa till i videospelarenAdam Marttinen (SD)
  40. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  41. Hoppa till i videospelarenMartina Johansson (C)
  42. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  43. Hoppa till i videospelarenMartina Johansson (C)
  44. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  45. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  46. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  47. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  48. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  49. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  50. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  51. Hoppa till i videospelarenRoger Haddad (L)
  52. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  53. Hoppa till i videospelarenTeres Lindberg (S)
  54. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  55. Hoppa till i videospelarenTeres Lindberg (S)
  56. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  57. Hoppa till i videospelarenAnn-Sofie Alm (M)
  58. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  59. Hoppa till i videospelarenJulia Kronlid (SD)
  60. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Ardalan Shekarabi (S)
  61. Hoppa till i videospelarenIsak From (S)
  62. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Jennie Nilsson (S)
  63. Hoppa till i videospelarenLars Püss (M)
  64. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  65. Hoppa till i videospelarenJonas Andersson i Linköping (SD)
  66. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  67. Hoppa till i videospelarenÅsa Coenraads (M)
  68. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  69. Hoppa till i videospelarenLena Emilsson (S)
  70. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  71. Hoppa till i videospelarenMarie-Louise Hänel Sandström (M)
  72. Hoppa till i videospelarenStatsrådet Matilda Ernkrans (S)
  73. Hoppa till i videospelarenLotta Finstorp (M)
  74. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  75. Hoppa till i videospelarenSaila Quicklund (M)
  76. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  77. Hoppa till i videospelarenHelena Antoni (M)
  78. Hoppa till i videospelarenNäringsminister Ibrahim Baylan (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 78

Anf. 39 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Matilda Ernkrans.

Det här året kommer vi alla att komma ihåg som det år då pandemin slog ut hela världen. Men vi är också många som kommer att komma ihåg haverierna kring årets högskoleprov.

Vårens provtillfälle ställdes självklart in, något som vi alla förstår. Men turerna kring höstens genomförande kan inte beskrivas som något annat än kaos.

Vi har nu över 100 000 arbetslösa ungdomar. Det är en kraftig ökning, vilket gör ett genomförande - självklart coronasäkert - av högskoleprovet, som kan ge unga en chans att komma in på sin drömutbildning eller i alla fall någon utbildning vid högskolan, ännu viktigare.

Fantastiskt många kommuner och hotellkedjor har hört av sig och erbjudit gratis lokaler för att få till stånd ett högskoleprov i höst. Själv undrar jag hur svårt det kan vara.

Min fråga till Matilda Ernkrans är: Anser statsrådet att hon har gjort allt som står i hennes makt, till exempel att svara på UHR:s pm från den 19 maj, för att få till stånd ett högskoleprov?


Anf. 40 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Jag tackar Kristina Axén Olin för frågan. Jag har noterat det breda engagemanget här i Sveriges riksdag för ett smittskyddssäkert högskoleprov. Jag kan försäkra Sveriges riksdag och alla andra som lyssnar på detta att regeringen delar det här engagemanget. Jag och departementet har ägnat oerhört mycket av vår tid till att steg för steg metodiskt ta oss an att försöka få på plats ett smittskyddssäkert högskoleprov under hösten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har tagit en rad regeringsbeslut. Regeringen har fattat beslut i de lägen där det har varit möjligt att fatta beslut. Nu är det väl ändå positivt att det kommer på plats ett prov som kan genomföras smittskyddssäkert i höst - med den lilla brasklappen att vi fortfarande är i en pandemi och att människors liv och hälsa alltid kommer att komma först.


Anf. 41 Kristina Axén Olin (M)

Fru talman! Statsrådet! Jag skulle kunna läsa upp en lång lista, men då skulle jag dessvärre överskrida talartiden stort.

Den 24 april har UHR sitt möte med lärosätena om förutsättningarna för att genomföra höstens prov. Den 19 maj skriver de ett pm med en begäran om vad de behöver för att kunna genomföra provet och skickar det till Matilda Ernkrans och Utbildningsdepartementet. Den 30 juni ger regeringen besked till UHR om att gå vidare, men med en begränsning av vilka som ska skriva. Den 9 juli ändrar sig regeringen och ger besked om att det inte går att genomföra.

Har Ernkrans gjort allt som står i hennes makt?


Anf. 42 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Det har gjorts ett oerhört stort jobb. Jag har försäkrat mig om att alla verkligen gör allt de kan för att ett smittskyddssäkert högskoleprov ska kunna genomföras. Vi ska komma ihåg att vi ända fram till mitten av juni inte ens visste om vi skulle ha några studenter på våra universitet och högskolor. Det kan vara bra att minnas att vi fortfarande är i en pandemi. Men vi kommer faktiskt att kunna genomföra ett smittskyddssäkert högskoleprov i höst. Förhoppningsvis äger det rum den 25 oktober.


Anf. 44 Katja Nyberg (SD)

Fru talman! För att brottsbekämpning ska ge det resultat som medborgarna förväntar sig räcker det inte med att stärka vissa delar av rättsväsendet. För att undvika flaskhalsar behöver man stärka samtliga delar. Fler poliser behöver kompletteras med fler åklagare och bättre förutsättningar för domstolar att hantera fler brottmål.

Åklagarmyndigheten har i sitt yrkande efterfrågat en budgetökning på 49 miljoner för att kunna hantera de förväntade målökningarna, och Sveriges Domstolar har efterfrågat en budgetökning på 120 miljoner. Allt detta säger regeringen nej till. Nu finns det risk att åklagare kommer att bli varslade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen väljer i stället att lägga 325 miljoner på en cykelsatsning samt 52 miljarder på bistånd till andra länder.

Om regeringen menar allvar med alla dessa löften om att krossa gängkriminaliteten måste mer pengar skjutas till. Ser Ibrahim Baylan några problem med underfinansieringen av Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar när gängkriminaliteten skjuter i höjden, eller gör regeringen en annan bedömning av vilka resurser som är nödvändiga för att hantera målökningarna?


Anf. 45 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Att bekämpa brott, säkra människoliv och säkra tryggheten för våra laglydiga medborgare är en av regeringens absolut viktigaste uppgifter. Jag skulle även säga att det är en av denna riksdags absolut viktigaste uppgifter.

Det är mot den bakgrunden vi har skärpt straffen och sett till att lagarna är stränga för dem som begår brott. Det är också mot den bakgrunden vi har stärkt resurserna till hela rättsväsendet. Det gäller polisen, och det gäller även Åklagarmyndigheten, som var föremål för den här frågan.

Sedan 2014 har vi stärkt resurserna till Åklagarmyndigheten med 392 miljoner kronor, eller närmare 30 procent. Åklagarmyndigheten räknar själva med att de har ett stort överskott i år på närmare 30 miljoner, och de räknar med ett överskott även nästa år.

Skulle det visa sig, fru talman, att det behövs ytterligare resurser till alla delar av rättsväsendet för att bekämpa brotten kommer regeringen inte att tveka att skjuta till de resurserna.


Anf. 46 Katja Nyberg (SD)

Fru talman! Sanningen är att den besparing som Åklagarmyndigheten och även Ibrahim Baylan pratar om har inneburit att rutinerade åklagare slutat och ersatts av aspiranter. Men när väl löneökningar, höjningar av lokalhyror och så vidare har betalats kommer det inte att finnas några pengar kvar.

Vi har i dag en kris i samhället, med en utbredd gängkriminalitet, ouppklarade brott, överbelagda anstalter och så vidare. Det säger sig självt att en satsning på polisen kräver en satsning på hela rättskedjan.


Anf. 47 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Så är det. Det är därför vi stärker alla delar av rättskedjan. Vi gör det genom ökade resurser, men också genom skärpta straff.

Jag skulle vilja tillägga att vi därutöver behöver skärpa och stärka de förebyggande åtgärderna. Det räcker inte att bura in busarna och se till att de som ägnar sitt liv åt brottslighet och kränker andra människor - ibland grovt, ibland som mördare, ibland som våldtäktsmän med mera - åker i fängelse. Vi behöver också se till att tillförseln inte fortsätter.


Anf. 48 Lars Thomsson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Jennie Nilsson. Det är en liten fråga, men den är rätt viktig för jordbruksnäringen. Den rör slakteriavgifter.

Dagens system drabbar slakteribranschen och speciellt de små slakterierna. Om jag tar Gotland som exempel finns där ett väldigt litet slakteri med tre djurslag. Därmed blir det ett väldigt dyrt system att hantera.

För Gotlands del drabbar den kommande höjningen som är föreslagen Gotland med 3 miljoner direkt mot primärproduktion. Det blir en extremt effektiv broms på all nyproduktion på Gotland. Så är det runt om i landet.

Min fråga är konkret: Har ministern uppfattat situationen, och vad avser ministern att göra åt det?


Anf. 49 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack, Lars Thomsson, för frågan!

Det är svårt att svara väldigt detaljerat på frågan på en minut. Jag kan konstatera att vi självklart har uppfattat frågan. Skälet till den förändring som nu görs är att vi implementerar EU-lagstiftning på området.

Däremot har vi under lång tid skjutit till pengar så att vi subventionerar ungefär hälften av slakteriavgifterna via skattsedeln. Det fortsätter vi att göra i och med årets budget. Den förändrade utformningen innebär däremot att utfallet blir annorlunda. En del blir vinnare, en del blir förlorare.

Syftet med utformningen är att främja effektivitet i verksamheten. Här kan vi behöva jobba också med andra verktyg för att åstadkomma och möjliggöra för framför allt de små slakteriföretagen att kunna vara en del av att göra detta. Det kan exempelvis handla om investeringsstöd via CAP och annat.


Anf. 50 Lars Thomsson (C)

Fru talman! Jag vet att utredningen pågår. Vad den leder till vet vi ännu inte. Centerpartiet har länge önskat att vi ska gå till EU:s miniminivå i den här delen. Det är nämligen en av de få konkreta åtgärder vi kan göra för att stärka livsmedelsstrategin och svensk konkurrenskraft i primärledet i jordbruket. Jag hoppas att ministern kan dra åt det hållet.


Anf. 51 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack för följdfrågan, Lars Thomsson!

Det är viktigt att vi följer de här frågorna väldigt noga men också att vi jobbar med hela spektrat. Vi behöver jobba med lönsamhetsfrågorna rent allmänt när det gäller hela primärproduktionen. Att ha effektiva och ändamålsenliga verktyg och regelverk är en del i det.

Jag noterar synpunkten. Den är inte okänd för mig eller någon annan.


Anf. 52 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Min fråga går till minister Ardalan Shekarabi.

Den borgerliga regeringen införde en bortre parentes i sjukförsäkringen. Det var politiker och inte läkare som utförsäkrade människor. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna tog bort den bortre parentesen från sjukförsäkringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det som har hänt nu är att i praktiken har vi fått en ny bortre parentes. Efter 180 dagar är det i dag väldigt många människor som blir utförsäkrade och fråntagna sin sjukpenning.

Många svenskar har i dag ihållande och svåra symtom från covid-19. Redan nu ser vi att Försäkringskassan utförsäkrar de personerna och vill att de ska gå in i arbetslivet igen.

Tycker ministern att det är rimligt att personer med svåra covidsymtom ska gå tillbaka till sina arbetsplatser och arbeta?


Anf. 53 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Nooshi Dadgostar, för den viktiga frågan!

Regelverket för sjukförsäkringen från och med den 180:e sjukdagen är problematiskt. Regelverket ger inte det skydd till de försäkrade som de förtjänar. Det innebär att många människor, en relativt stor andel av de försäkrade, blir av med sin sjukpenning den 180:e sjukdagen.

Regeringen har uppmärksammat detta. Vi har förslag på vårt bord från utredningen om en tryggare sjukförsäkring om hur regelverket kan förändras. Regeringen arbetar med de förslagen.

Under tiden har vi gett uppdrag till Försäkringskassan att förstärka arbetet med utredningar inför beslut och erbjudande om rehabilitering till människor de första 179 dagarna så att människor får den rehabilitering och det stöd de har rätt till.

Vi avser naturligtvis att jobba vidare med de ändringsförslag som ligger på regeringens bord. Här behövs det också regeländringar.


Anf. 54 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Jag är väldigt glad att regeringen har lyssnat på Vänsterpartiet i den här frågan och kommer att gå fram med en förändring av regeln vid 180 dagar.

Min fråga till ministern blir: När kommer denna proposition att läggas på riksdagens bord? Det är väldigt bråttom. Många människor hör av sig - det vet säkert ministern också - och frågar: När ska det ske en förändring av det som kallas för rehabiliteringskedjan och alla dessa utförsäkringar som kommer dag 180?


Anf. 55 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Vi jobbar med frågan. Under tiden har vi säkerställt att vi har särskilda undantagsregler med anledning av coronasituationen. Det innebär att vi genom tillfällig förändring av regelverket på kort sikt har gett större handlingsutrymme till Försäkringskassan att fatta beslut om att människor får behålla sin sjukpenning i väntan på rehabilitering och vårdinsats. Det är särskilt aktuellt med anledning av den vårdskuld som uppstått på grund av corona.


Anf. 56 Acko Ankarberg Johansson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Svensk sjukvård har världsklass, men den är inte jämlik. Det skiftar beroende på vem jag är - vi har socioekonomiska skillnader - och det beror på var jag bor. Vi har i praktiken 21 olika sjukvårdssystem där det kan bli väldigt olika möjligheter.

Behöver jag ett visst läkemedel som är godkänt av Läkemedelsverket och TLV och min läkare tycker att det ska passa för mig kan det ändå vara nej för att min region har bestämt att det inte är tillåtet här, kanske av ekonomiska skäl. Detsamma gäller för pneumokockvaccin. Det möjliggörs i hälften av regionerna. Den andra hälften får inte del av det. Det är inte jämlikt.

Kristdemokraternas uppfattning är därför att staten bör ha huvudansvaret för hälso- och sjukvården. Frågan är om inte regeringen också efter den här pandemin har insett att det borde vara så.

Min fråga till regeringen är: Borde inte staten ha huvudansvaret för hälso- och sjukvården?


Anf. 57 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, Acko Ankarberg Johansson, för en viktig fråga!

Efter den här pandemin, och över huvud taget när man har med den svenska sjukvården att göra, tror jag att de allra flesta har just den bild som Acko Ankarberg Johansson gav uttryck för. Det finns en stor tacksamhet över att vi har tillgång till i många stycken världens bästa sjukvård.

Det betyder inte att den inte har sina brister. En av de bristerna är just att det kan vara skillnader i detta. En annan är att det kan vara brister i tillgängligheten för den som känner ett behov av att vara i kontakt med sjukvården.

Fru talman! Det är mot den bakgrunden som regeringen har stärkt styrningen av den gemensamma sjukvården men framför allt stärkt resurserna såväl under covid-19-krisen som generellt. Vi behöver stärka vår gemensamma sjukvård och se till att de som gör heroiska insatser där också har goda förutsättningar över hela landet.


Anf. 58 Acko Ankarberg Johansson (KD)

Fru talman! Det var inte riktigt svar på min fråga om staten ska ha huvudansvar eller inte. Ändå har regeringen gett en liten vink om det.

Man kan titta på utgiftsområde 9 i budgetpropositionen på s. 36. Jag förstår att statsrådet inte har den framför sig, men jag har det. Vi har ett tillkännagivande från 2017 som säger att vi ska se över ansvarsfördelningen.

Regeringen skriver nu att det behöver analyseras vidare i ljuset av de nya situationer och de behov som uppstått med anledning av covid-19. Det har blivit uppenbart att om vi inte kan flytta resurser och läkemedel där staten bestämmer blir det ohållbart.


Anf. 59 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Man hinner inte gå igenom allt på en minut. Det är klart att förstärkning av resurserna, en ökad styrning och ökat tillgängliggörande genom både styrning och resurser är några steg på vägen.

Men jag tror också att man ska stanna upp och fundera. Om man tror på ett alexanderhugg genom att förstatliga allt bör man också titta på de statliga myndigheter som finns i vårt land. Det är inte alltid jämlikt och utan skillnader där heller. Men jag tror att vi är helt överens om vikten av resurser och styrning och av att se till att garantera sjukvård för alla på lika villkor.


Anf. 60 Maria Nilsson (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Matilda Ernkrans.

Vi är många som har följt de diskussioner som har varit i spåren av Utbildningsradions programserie Skrivglappet. I den framgår att nästan hälften av universitets- och högskolelärarna uppfattar att studenterna är dåliga på att uttrycka sig skriftligt. Detta är bara ett i raden av flera larm i frågan som har kommit under de senaste åren.

Att kunna uttrycka sig precist i skrift är grundläggande i många yrken. Det kan handla om att ringa in och analysera ett problem och att argumentera för en lösning. Det här är självklart en fråga som spänner över hela utbildningsområdet, från förskola via ungdomsskola till högre utbildning.

Min fråga till statsrådet är: Vad ser statsrådet specifikt bör och kan göras inom ramen för högre utbildning?


Anf. 61 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Tack, Maria Nilsson, för frågan! Det är en väldigt angelägen fråga. Som också ledamoten själv identifierar är detta verkligen något som spänner över hela utbildningsområdet.

Jag skulle vilja säga att en del av de åtgärder som regeringen har vidtagit och som vi fortsätter att förstärka handlar om de insatser som vi kan göra tidigt i utbildningskedjan. Inte minst kan vi redan på förskolenivå identifiera de barn som behöver extra stöd och hjälp när det gäller läs- och skrivförståelse och hålla i detta genom utbildningssystemet.

Det är klart att detta är frågor som vi behöver fundera på också inom högre utbildning. Det är naturligtvis sådant som jag får ta med mig i det arbete som jag har ansvar för.


Anf. 62 Maria Nilsson (L)

Fru talman! Jag kan å ena sidan uppskatta att statsrådet inte kommer här och nu med konkreta förslag som kanske senare är svåra att förverkliga.

Jag håller helt med om att grunden till mycket stor del läggs i just ungdomsskolan. Men jag undrar ändå om statsrådet skulle kunna ringa in några områden eller reformer som på sikt skulle kunna vara bra att tänka på inom högre utbildning.


Anf. 63 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Först vill jag säga till ledamoten Maria Nilsson att jag gärna pratar mer om fortsatta insatser på detta område. Det är viktigt och angeläget.

Men jag tror ändå att vi har identifierat en del insatser i det samarbete vi har i mitten på svensk politik. Vi har ju tillsammans sagt att vi ska reformera lärarutbildningen för att stärka sambandet mellan teori och praktik, för att utveckla metodik och så vidare. Det tror jag kan vara viktiga inslag för att adressera frågan.


Anf. 64 Mattias Vepsä (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Ardalan Shekarabi.

Många människor tänker på vad som ska hända när man går i pension. En av våra viktigaste frågor är just denna. Människor undrar: Hur ska det bli när jag slutar arbeta? Hur ska mina föräldrar kunna betala hyran eller sätta guldkant på tillvaron? Hur ska jag själv kunna ha ett sjyst liv? Många med mig, både kommande pensionärer och dagens pensionärer, känner en oro och har kanske inte full koll på hur det ska bli.

Min fråga till regeringen och till Ardalan Shekarabi blir därför: Hur arbetar regeringen för att se till att den som har arbetat och slitit i ett långt arbetsliv ska få känna tillförsikt och få en ordentlig pension?


Anf. 65 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Mattias Vepsä, för frågan! Det första steget är att erkänna att pensionerna är för låga för många grupper i vårt samhälle. Det är också många grupper som har jobbat och slitit i Sverige i väldigt många år men som har haft låga löner och som i dag sitter med en låg pension. Det gäller undersköterskor, barnskötare och busschaufförer.

Det är många grupper som har applåderats under de senaste månaderna av oss alla. Men de har låg pension. Nu kommer det en pensionshöjning. Det är ett bra besked i budgeten att pensionstillägget genomförs nästa år och att pensionerna höjs, speciellt för dessa grupper - de som har jobbat och slitit i ett helt yrkesliv.

Men vi måste fortsätta att jobba med frågan, och därför avser Pensionsgruppen att intensifiera arbetet med frågan om hur vi kan öka inbetalningarna till pensionssystemet så att vi kan fortsätta att höja pensionerna för dem som jobbar i ett helt yrkesliv. Det här är en viktig fråga.

Parallellt med detta har vi också höjt garantipensionen. Grundnivån i pensionssystemet höjdes den 1 januari. Det här är viktiga steg för att vi ska få pensioner som man kan vara trygg med.


Anf. 66 Mattias Vepsä (S)

Fru talman! Tack för svaret! Ardalan Shekarabi radar upp en hel del av de yrkeskategorier som har de absolut mest utsatta och tyngsta arbetena i vårt samhälle. Vi vet att många inte klarar att jobba sig igenom ett helt arbetsliv.

Hur tänker ministern och regeringen på framtiden? Hur ska vi se till att vi skapar situationer och ett arbetsliv som gör att man orkar?


Anf. 67 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack för frågan, Mattias Vepsä! Arbetsmiljön måste förbättras. Inte minst måste villkoren för dem som arbetar i offentliga verksamheter förbättras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det gör ont att påminnas om att regeringen under förra mandatperioden lade fram ett förslag för den här kammaren om att det skulle bli obligatoriskt att ställa krav på tjänstepension och försäkringar i alla de verksamheter som finansieras med våra skattemedel och att detta förslag föll i riksdagen.

Jag hoppas att de insikter som har väckts under corona gör att alla partier tänker om och tänker rätt.


Anf. 68 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Ernkrans.

Frågan handlar om djurförsök i forskning. 96 procent av däggdjurens biomassa i världen utgörs av människor och våra tamdjur. Bara 4 procent av alla däggdjur är vilda djur. Det här kommer från en vetenskaplig rapport som visar att vi måste ompröva vårt förhållande till djur.

Det gäller på många områden: i jordbruket, i vad vi äter men också i forskningen. Djurförsök i forskning är viktiga, men djurförsök är både tids- och kostnadsintensiva. Genom alternativa, djurfria, metoder kan vi - utöver det etiska - spara både tid och pengar i forskningsbudgeten. Vi pratar om moderna metoder, datormodeller, konstgjorda material som liknar mänsklig vävnad eller det som kallas organ på chip. Men sådana här metoder finns än så länge bara i liten utsträckning.

Jag vill fråga statsrådet: Vad gör regeringen för att stimulera forskning och metodutveckling på området?


Anf. 69 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Tack, Mats Berglund, för frågan! Sverige är känt för att ha ett oerhört starkt djurskydd. Det ska vi fortsätta att ha och arbeta intensivt med.

Men det är klart att vi också ska jobba vidare med alternativ till djurförsök utifrån denna bakgrund. Vi jobbar utifrån det som kallas för 3R-principen, alltså replace, reuse och refine.

Vetenskapsrådet finansierar forskning när det gäller alternativa metoder. Det är viktigt; det är en forskning som ska fortsätta och som vi behöver. Sedan har också regeringen Sveriges 3R-center, där forskare, industri och djurskydd samarbetar. Här har regeringen gett besked i budgeten om att vi ska fortsätta att utveckla detta. Vi höjer anslaget med 15 miljoner kronor för 2021 fram till 2023, och det är bra.


Anf. 70 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag har läst budgetpropositionen och gläder mig verkligen åt att 3R-centret vid Jordbruksverket blir kvar och får finansiering. Det har en viktig och framför allt samordnande roll.

Jag skulle också vilja nämna den kommande forskningspropositionen. Hur kan vi i den säkerställa att det finns utrymme och resurser för forskningen att både utveckla och använda nya metoder under de kommande fyra åren, den tid en forskningspolitisk proposition brukar täcka in?


Anf. 71 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vet att Miljöpartiet är väldigt engagerat i frågan om alternativ till djurförsök och har varit det i många år. Jag tycker också att vi framgångsrikt har drivit de här frågorna tillsammans i den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen. Vi måste fortsätta göra det.

Vi får väl se. Vi är ju nu inne i slutet på utarbetandet av den forskningspolitiska propositionen. Det är ändå glädjande att vi kan presentera en riktigt anständig forskningsbudget. Sammantaget kommer vi att investera 13,6 miljarder i svensk forskning de kommande fyra åren, så det är en bra grund.


Anf. 72 John Widegren (M)

Fru talman! I dag kan vi läsa på Svensk Jakts hemsida: "I 28 år har Tord Englund haft får. Men något 29:e blir det inte. Vid fem tillfällen på knappt ett år har varg angripit och dödat får på gården. Nu lägger han ner verksamheten."

Detta blir vanligare och vanligare, fru talman, och det börjar på riktigt gå ut över svensk livsmedelsproduktion. Jag tycker att regeringen nu på ett helt annat sätt måste bli tydlig: Ska vi ha kvar lantbruk och djurhållning i den brutna bygd där vargen faktiskt gör sina härjningar? Eller är det ett rent slättjordbruk vi efterfrågar? I så fall tycker jag att man ska säga det.

Och när tänker statsrådet ta tag i rovdjursförvaltningen kontra livsmedelsproduktionen? Det börjar nämligen bli bråttom.

(Applåder)


Anf. 73 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Jag kan bara konstatera att regeringen har tagit tag i rovdjursförvaltningen. Vi har jobbat både under förra mandatperioden och under denna för att säkerställa en god viltförvaltning när det gäller allt vilt, så också vargen. Vargen faller dock under ett EU-direktiv, art- och habitatdirektivet. Det betyder att vi inte är fria att göra precis så som vi vill i den här frågan. Det vi gör är att försöka säkerställa att de verktyg vi har är så effektiva som möjligt.

I den senaste räkning som genomfördes - detta brukar nämligen koka ned till en fråga om licensjakt eller inte licensjakt - låg antalet på 365 djur. Vi har ett beslut om att 300 är det som krävs för att klara gynnsam bevarandestatus. Därför har Naturvårdsverket lämnat en delegation till länsstyrelsen om licensjakt.


Anf. 74 John Widegren (M)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det är jättebra att vi kanske, förhoppningsvis, får till licensjakt. Men ett sådant exempel som det jag nu läste upp kräver faktiskt skyddsjakt, och de riktlinjerna är väldigt fyrkantiga. Framför allt är de snart 15 år gamla. Vi har inte uppdaterat dem, samtidigt som människor upplever större och större problem. Är det inte hög tid att uppdatera riktlinjerna för skyddsjakt?


Anf. 75 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag utesluter inte att man uppdaterar bestämmelser på alla områden för att säkerställa att man har effektiva och bra åtgärder. När det gäller skyddsjakten har vi tagit ett antal beslut kopplat till den. Vi har infört ett skyndsamhetskrav eftersom det ett tag var ett bekymmer att det tog för lång tid innan man fick ett beslut. Det fanns också synpunkter på rättssäkerheten i besluten eftersom det kunde skilja mellan dem, och då utsåg vi en länsstyrelse som ansvarig myndighet för att ta hand om alla överklaganden.

Vi har alltså gjort mycket, men jag är beredd att göra mer.


Anf. 76 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Kriminalvården har nu meddelat att man går upp i stabsläge därför att fängelserna är fulla. Det är någonting som äventyrar det normala arbetet och säkerheten för intagna, men inte minst också säkerheten för kriminalvårdens personal.

Detta är inget nytt problem, fru talman. Trenden har varit tydlig i många år. Ändå har regeringen inte agerat.

Vi är nu i budgettider och kan konstatera att ingenting som regeringen har presenterat för kriminalvårdens del kommer att medföra några nämnvärda förbättringar.

Sverigedemokraternas förslag om att hyra anstaltsplatser i andra länder skulle omedelbart göra skillnad för den överbeläggning vi ser i våra anstalter. Frågan är varför regeringen inte kan ta till sig det förslaget, som omedelbart skulle göra stor skillnad för att höja säkerheten och trygga situationen för kriminalvårdens personal i våra anstalter.


Anf. 77 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Man ska komma ihåg att detta beror på att vi både har skärpt straffen och skjutit till enorma resurser för att se till att få fler poliser. Vi har som mål att till 2024 få 10 000 fler polisanställda i landet. Då blir en av bieffekterna naturligtvis att vi både fångar och lagför fler människor. Då blir också anstalterna fulla.

Vad är då lösningen på detta? Jo, att bygga fler anstalter. Den här offensiven mot brottsligheten kommer vi att fortsätta med, både genom att skjuta till ytterligare resurser och genom att fortsätta att skärpa straffen där det behövs, men naturligtvis också genom att stärka resurserna till hela rättskedjan - till Kriminalvården, till Åklagarmyndigheten med mera.

Nu hör vi här att vi bara för att vi inte har tagit till oss den här typen av låtsasförslag inte skulle göra något. Det är precis tvärtom, fru talman. Ska det hända något måste man se till att bygga här i Sverige, och det är precis det vi håller på med.


Anf. 78 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Ingenting som regeringen aviserar att göra kommer att förbättra situationen för kriminalvårdens överbeläggning inom överskådlig tid. Till 2029 kommer vi att ha en ansträngd situation på våra anstalter. Är det en rimlig arbetssituation? Är det ett rimligt förhållningssätt? Är det regeringens besked till kriminalvårdens anställda att till 2029 kommer ni att ha en ansträngd situation med förhöjda risker i ert vardagliga arbete?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Norge och Belgien har hyrt fängelseplatser i Nederländerna för att möta den puckel av överbeläggning man haft i de länderna. Varför kan inte regeringen i just Sverige göra det?


Anf. 79 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! När det handlar om att bekämpa brottsligheten finns inga genvägar. Vi måste se till att fortsätta bygga upp vårt rättsväsen genom att stärka resurserna med fler poliser, fler åklagare och fler som jobbar i kriminalvården. När det är överbeläggning, eftersom vi i många stycken lyckas se till att fler både fångas och lagförs, måste vi se till att bygga, och jag tror att vi måste göra det i vårt land. Att försöka lösa det genom att lämpa över det på någon annan över tid tror jag inte kommer att fungera.


Anf. 80 Martina Johansson (C)

Fru talman! Sverige har en generös föräldraförsäkring för att ett barn ska ha rätt och tillgång till båda sina föräldrar när det är litet. Det är fler kvinnor som tar ut föräldradagar under barnets första levnadsår, och det är viktigt att dessa beslut fattas vid köksbordet. Men det är också viktigt att de fattas med barnets bästa för ögonen, det vill säga att barnet har rätt till båda sina föräldrar. Det finns både kvinnor och män som ifrågasätts när de vill fördela ledigheten mer jämställt, och det finns också kvinnor som motarbetar sina barns pappor när de vill ta ut ledighet.

För att snabba på förändringen behöver vi förändra både normer och de regler som finns. År 2017 fick regeringen en utredning med ett antal förslag för att få ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Några av förslagen rör när i tid man kan ta ut olika dagar, att ta bort den så kallade snabbhetspremien samt att reservera även garantidagar per förälder.

Min fråga går till Ardalan Shekarabi. Jag undrar när ministern avser att lägga fram en proposition baserad på förslagen i utredningen från 2017.


Anf. 81 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack, Martina Johansson, för frågan!

Föräldraförsäkringen är en av de absolut bästa delarna av vår samhällsmodell, någonting som gör att Sverige inspirerar andra länder. Jag hörde precis på vägen hit att den franska regeringen nu visar stort intresse för den svenska modellen med föräldraförsäkring, en försäkring som är en förutsättning för både jämställdhet, välfungerande arbetsmarknad och högt arbetskraftsdeltagande.

Det finns förslag på regeringens bord som handlar om att skapa en ännu mer jämställd föräldraförsäkring. Det är i grunden bra förslag. Dock har det hittills saknats majoritet i riksdagen för förslagen. Delar av förslagen har uttryckligen avvisats av riksdagsmajoriteten.

Mot den bakgrunden har regeringen inte lagt fram någon ny proposition efter att den förra mötte motstånd från riksdagsmajoriteten. Vi har dock fört en dialog med riksdagspartierna i socialförsäkringsutskottet och avser att fortsätta den dialogen för att eventuellt hitta möjligheter att få igenom några förbättringar av föräldraförsäkringen.


Anf. 82 Martina Johansson (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Det är jättespännande att höra att det är många som tittar på vår föräldraförsäkring. Vi är överens om att det är en bra försäkring som är generös och stöttar många.

Men finns det någon plan för, efter att de här samtalen landat, när ministern kommer att lägga en proposition på bordet?


Anf. 83 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Regeringen avser inte att lägga fram en proposition såvida det inte finns majoritet för propositionen. Hittills har vi inte sett någon öppning för majoritet gällande de mest dominerande förslagen som finns i betänkandet. Men förändras läget kommer vi naturligtvis också att överväga att lägga fram förslag. Men vi avvaktar besked om eventuella ändringar av ställningstaganden hos riksdagspartierna.


Anf. 84 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Krisen är inte över, och det märks speciellt när jag talar med Stina, Lena, Stefan, Dag - listan kan göras lång över de företagare som ännu inte sett röken av ersättningen för korttidsarbete. De väntar fortfarande på besked om när deras ärende över huvud taget ska handläggas hos Tillväxtverket efter en väntan på över fyra månader från ansökningsdagen. Är du dessutom småföretagare inom besöksnäringen är situationen oerhört tuff - för många är den kritisk. Näringsutskottet träffade i dag Tillväxtverket, som också bekräftar denna bild.

Ska vi ha några företag i framtiden behöver staten säkra upp och hålla vad den lovar. Det har nu gått ett halvår sedan pandemin slog till och ställde till med den här orkanen av otrevligheter. Flera tusen företagare har fortfarande inte hört någonting.

Vad kommer näringsministern att göra för att säkerställa att de akuta åtgärderna faktiskt når företagen?


Anf. 85 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, Camilla Brodin, för en viktig fråga!

Jag tycker att det var en väldigt god beskrivning av det som hände i våras att kalla det en orkan. Den drabbade vårt näringsliv till följd av den pandemi som gjorde sig gällande i början av mars.

Mot den bakgrunden, fru talman, införde vi ett stort antal åtgärder för att mildra effekterna för jobb och företagande. Det fick till effekt att tiotusentals företag hörde av sig till Tillväxtverket och andra myndigheter som hanterar många av de här insatserna: korttidsarbete, omställningsstöd, hyresstöd med mera.

Parallellt med detta sköt vi också till resurser så att man på myndigheterna kunde ta in mer folk för att kunna hjälpa till. Jag tror att de allra flesta förstår att det inte går att upprätthålla den typen av stor byråkrati så att allting går på en gång, men vi kommer att fortsätta att både stärka myndigheterna och hjälpa dem att hantera den här väldigt svåra situationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag förstår företagarnas frustration, men jag tror att myndigheterna gör sitt bästa, och vi ska fortsätta att jobba för att se till att det funkar.


Anf. 86 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! Jag tycker att svaret inte riktigt beskrev vad näringsministern härnäst ska göra.

Om vi tittar på en ny undersökning från Företagarna ser vi att nästan hälften av företagarna beskriver regeringens krisåtgärder som otillräckliga och krångliga, vilket i sig är en liten varningsklocka.

Vad kommer ministern att göra för att fler i framtiden ska vilja vara företagare? Företagen är ju ändå grunden för vår välfärd.


Anf. 87 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Vi har infört det största stödprogrammet någonsin för att kunna mildra effekterna för jobb och företagande i vårt land. Vi gör nu dessutom förändringar i detta program för att det ska bli lite mer träffsäkert. Vi stärker myndigheterna för att kunna möta upp den stora efterfrågan. Det kommer vi att fortsätta med.

Parallellt presenterar vi den största budgeten någonsin för att just kunna investera för att öka både antalet jobb och antalet företag i framtiden.


Anf. 88 Roger Haddad (L)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Matilda Ernkrans.

Vi ser ökad olikvärdighet i svensk skola, och skolsegregationen är fortfarande ett stort problem. Det som smärtar extra är att elever som går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden har sämre tillgång till utbildade, erfarna och behöriga lärare. Vi har samtidigt en fortsatt hög lärarbrist.

Från Liberalerna har vi sagt att vi är beredda att satsa ännu mer på fortbildningsinsatser, vilket är en del av budgeten. Vi menar också att regeringen behöver agera aktivt för att locka tillbaka de tusentals utbildade lärare som har slutat.

Men det som kanske ändå är viktigt långsiktigt och som direkt lyder under statsrådets mandat är lärarutbildningen. Här ser vi stora avhopp och att det fortsätter på det sättet. Vi ser också brister i genomströmningen.

Vilka åtgärder tänker statsrådet vidta för att ändra på detta?


Anf. 89 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Roger Haddad är inne på en av de riktigt stora uppgifterna som den här regeringen har haft, också i samarbete på mitten av svensk politik. Vi har under pandemin sett till att undervisning har kunnat fortgå, även när det var på distans, ute på våra universitet och högskolor. Vi har sett till att bygga ut antalet utbildningsplatser med 12 000 redan i år, och vi kommer nu med nya besked om ytterligare 19 000 utbildningsplatser. Det är det som avgör att vi faktiskt kan ta emot fler studenter på vår högre utbildning. Vi ökade antagningen med 10 procent denna höst, vilket är mycket viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här är också utbildningsplatser som, många av dem, är riktade mot just yrkesutbildning. Lärarutbildningen är en av de utbildningar där söktrycket har ökat, och där kan vi nu också svara upp med nya utbildningsplatser. Det tycker jag är oerhört glädjande och viktigt för att vi ska klara av att få fler utbildade lärare i våra skolor.


Anf. 90 Roger Haddad (L)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Min fråga gällde genomströmningen och examinationsfrekvensen. I grunden är problemet inte antalet platser på lärarutbildningen. Vi har haft tomma platser under lång tid, och vi har inget emot att man fokuserar på bristyrken. Men förra hösten till exempel var det ingen konkurrens till 50 procent av platserna.

Hur ska regeringen se till att fler tar examen och går igenom lärarutbildningen? Det är det som till slut gör att vi bland annat har ökad obehörighet i skolorna.


Anf. 91 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Att reformera lärarutbildningen är också en del av det som vi jobbar med tillsammans. Två utredare har tittat på hur vi kan ta nästa steg, och vi kommer att skicka det på remiss under hösten.

Under tiden har vi gemensamt också vidtagit andra åtgärder för att stärka kvaliteten och se till att fler faktiskt tar sig igenom lärarutbildningen med mer av lärarledd tid där vi har ställt teori och praktik mot varandra. Det kommer också ytterligare åtgärder som vi är överens om att vi ska lägga på riksdagens bord för att försäkra oss om en riktigt bra lärarutbildning.


Anf. 92 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till näringsminister Ibrahim Baylan. Sysselsättningsgraden var i augusti nästan 68 procent, vilket förvisso är 1 procentenhet lägre än vad den var samma månad förra året, men samtidigt får vi betrakta det som rekordhögt eftersom sysselsättningsgraden har legat på runt 65 procent under hela 2000-talet.

Samtidigt har vi en pågående pandemi som har lett till en ökad arbetslöshet och också ett bristande förtroende för framtidens arbetsmarknad. Det här påverkar såklart hela landet men kanske särskilt de regioner och orter som redan före pandemin har haft det svårt med både tillväxt och anställning av personal.

Det här påverkar särskilt små kommuners möjligheter att satsa på nödvändig infrastruktur och välfärd. Jag vill därför fråga näringsministern vilka planer och investeringsförslag regeringen har vad gäller att underlätta för företag att anställa nytt och för att kunna växa.


Anf. 93 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, Teres Lindberg, för en väldigt viktig fråga!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Alla förstår hur viktiga jobben är för ett samhälle men också för den enskilde. Det är det som är fokus för den budget som regeringen precis har lagt på riksdagens bord. För att säga som finansministern: Det är jobben, det är jobben, det är jobben.

Vi satsar över 20 miljarder mer nästa år på välfärden - på att se till att man i äldreomsorgen, skolan och sjukvården kan anställa fler. Då ökar man både kvaliteten och sysselsättningen.

Vi gör det genom våra stora satsningar på utbildning och trygghet. Över 11 miljarder satsas, både för att se till att säkra kompetensförsörjningen, som Teres Lindberg var inne på, och för att se till att öka tryggheten för dem som trots dessa insatser på grund av pandemin behöver gå ifrån jobben.

Vi gör också den största investeringssatsningen när det gäller grön omställning. Det är naturligtvis nödvändigt för miljön. Men det är också oerhört viktigt för landets konkurrenskraft och därmed för möjligheten att hävda jobb och välfärd i framtiden.


Anf. 94 Teres Lindberg (S)

Fru talman! Jag vill tacka näringsministern för svaret.

Jag tror att det som regeringen gör just nu, att skapa framtidstro, är helt rätt. Efter den hälsokris som pandemin de facto är kommer vi nämligen med all sannolikhet att också gå in i en ekonomisk kris. Samhället behöver göra allt vi kan för att stävja den ekonomiska kris vi kan stå inför.

Jag vill därför skicka med till regeringen: Fortsätt det goda arbetet! Men var också lyhörda! Vi kan behöva komma med nya åtgärder för att skapa den framtidstro vårt samhälle så väl behöver.


Anf. 95 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Jag kan försäkra Teres Lindberg att vi är redo. Vi är fortfarande mitt i denna eländiga pandemi. Vi ser att sjukdomen återigen ökar i stora delar av Europa. Vi ser tecken på det också i vårt land.

Mot den bakgrunden är regeringen beredd att vidta fler åtgärder. Vi ska inte nöja oss med de åtgärder som redan har presenterats. Om det visar sig vara nödvändigt är vi beredda att vidta åtgärder, både för att stödja företagen och löntagarna och för att så för framtiden.


Anf. 96 Ann-Sofie Alm (M)

Fru talman! Min fråga går till näringsministern.

Klimatet är en av vår tids stora globala ödesfrågor. Trots det har regeringen en nästan nationalistisk syn på klimatpolitiken. Men när det gäller jobben är det nästan som att regeringen tänker precis tvärtom.

Fru talman! Det ryktas om en regeringskris där regeringsmakten står på spel och att det hänger på ett litet ord som stavas: Ja.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En utbyggnad av Preemraff skulle skapa 3 000 nya byggjobb och 250 nya arbetstillfällen. Moderaterna står upp för ett bättre klimat globalt och för ett självklart ja till en utbyggnad av Preemraff.

Tänker Socialdemokraterna välja att hålla kvar regeringsmakten med Miljöpartiet eller rädda jobben, jobben, jobben på västkusten?


Anf. 97 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Detta är inte en partipolitisk debatt mellan M och S, utan jag är här som företrädare för regeringen och för att svara på frågor.

När det gäller klimatpolitiken är regeringens syn inte nationalistisk. Den måste av nödvändighet vara global. Så är det. Likväl måste man komma ihåg att ens trovärdighet inte blir särskilt stor om man ska tala om för andra vad de ska göra men inte själv vidtar nödvändiga åtgärder för att göra en ordentlig klimatomställning.

Fru talman! Jag som näringsminister är dessutom övertygad om att det kommer att vara kärnan i vår konkurrenskraft, för såväl företagen som oss som land, att vi kan visa på en väg framåt där vi gör vår ekonomi, våra jobb och våra företag alltmer gröna samtidigt som vi får fram nya jobb och därmed kan stärka vår konkurrenskraft och välfärd.

När det gäller Preemraff är det ett juridiskt förvaltningsärende. När frågan är beredd kommer vi naturligtvis att lämna ett gemensamt besked.


Anf. 98 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Shekarabi.

Utifrån ett tillkännagivande från riksdagen har regeringen tagit fram en ersättning för dem som tillhör riskgrupper och kan drabbas extra hårt av covid-19. Det var glädjande att statsrådet i sista stund kom med besked om en förlängning.

Tyvärr har det dock visat sig vara svårare än väntat att bli beviljad detta bidrag. Exempelvis har kravet på att ha flera av vissa diagnoser ställt till det för en del. Regeringen avsatte 3,5 miljarder och räknade med ca 100 000 ansökningar. Men endast 3 000 har ansökt. Trots det har bedömningarna varit snäva, och cirka hälften har fått avslag.

Därmed borde det finnas utrymme för att se över de strikta kraven för att få bidraget. Annars kanske personer i riskgrupp tvingas att fortsätta gå till jobbet och riskera att bli svårt sjuka i en andra våg. Arbetsmiljöverket har också avrått gravida från att vårda svårt sjuka i covid-19.

Min fråga till statsrådet Shekarabi är därför om statsrådet avser att se över dessa strikta regler så att de som behöver kan få ta del av bidraget samt om han avser att se över möjligheten att graviditet räknas som en riskfaktor.


Anf. 99 Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Fru talman! Tack för frågan, Julia Kronlid!

Det har varit en väldigt konstruktiv dialog mellan riksdagen och regeringen i hanteringen av den här frågan.

Det är oerhört viktigt att de människor som ingår i av myndigheten utpekade riskgrupper och som inte kan arbeta hemifrån eller anpassa arbetet på ett sådant sätt att de kan skydda sig mot smittan har en ekonomisk trygghet. Mot den bakgrunden har vi infört en förmån för just den gruppen. I dag kom beskedet att förmånen förlängs året ut. Det är ett bra och viktigt besked, som också har tagits fram i dialog med riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I samband med detta meddelar vi att vi breddar den grupp som får ta emot förmånen. Det räcker nu att ha en allvarlig lungsjukdom. Det kommer att beskrivas mer av myndigheten. Det räcker också att man har kommunal assistans. Tidigare var det krav på statlig assistans. Det är ett sätt att identifiera brister i systemet och att justera systemet.


Anf. 100 Isak From (S)

Fru talman! Vår finansminister Magdalena Andersson presenterade här i måndags budgeten med många stora, positiva satsningar som gör Sverige bättre. En viktig del i budgeten handlar om maten, landsbygden, jordbruket, skogen, bredbandet och landsbygdsföretagandet.

Fru talman! Regeringen och riksdagen har med rätta varit ganska restriktiva och hårdföra i budgetförhandlingarna med EU. Samtidigt har det i Sverige framkommit stor oro för att ett sänkt EU-stöd skulle ge upphov till dyrare mat och sämre förutsättningar för våra bönder. Nu när budgeten är lagd kan det för den oinsatte framstå som något märkligt att regeringen i landsbygdsprogrammet kraftigt kompenserar neddragningarna.

Skulle landsbygdsministern här kunna redogöra för regeringens arbete med landsbygdsprogrammet för att säkerställa bredband, bönder och hållbar mat på våra köksbord?


Anf. 101 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Tack, Isak From, för stor tilltro till min förmåga att förklara detta stora på en minut!

Regeringen har haft en tydlig ingång i hela förhandlingen om MFF:en, alltså långtidsbudgeten, i Bryssel. Det handlar om att vi skulle ha kvar vår rabatt och hålla nere vår medlemsavgift. Skälet till det har vi också varit tydliga med hela tiden. Varje krona som inte spenderas i Bryssel kan vi i stället spendera i Sverige.

Stora delar av satsningar i den här budgeten är ett resultat av att vi lyckades med det uppdraget. Vi behåller till exempel landsbygdsprogrammet på samma nivå som tidigare. Vi skjuter till pengar till bredband, och vi skjuter till pengar till infrastruktur, till exempel väg och järnväg. Allt det är viktiga delar i att säkerställa att vi har bra förutsättningar för att bedriva näringsverksamhet i hela Sverige och att bo och leva i hela Sverige.


Anf. 102 Lars Püss (M)

Fru talman! Jag har precis fått svar från statsrådet Ernkrans på en skriftlig fråga. Den handlade om att Lunds universitet väljer att genomföra undervisning med hjälp av endast inspelade föreläsningar. Svaret jag fick var att statsrådet förutsätter att undervisningen sker på ett sätt som värnar kvalitet samtidigt som det är smittskyddssäkert.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är helt uppenbart att man i Lunds fall inte har värnat kvaliteten. Man hade kunnat dela in klasserna i mindre grupper eller haft seminarier och workshoppar för att skapa interaktion mellan lärare och studenter. Men nej, så blir det inte. Studenterna erbjuds bara en inspelad video. Det är i mina ögon långt ifrån en kvalitativ utbildning.

Jag upprepar därför min fråga till Matilda Ernkrans. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att landets studenter får en utbildning som är värd namnet?


Anf. 103 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Jag vill vara väldigt tydlig. Det är absolut självklart att det ska finnas en högre utbildning av god kvalitet i hela landet. Det gäller nu att man utformar utbildningen och anpassar sin verksamhet utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Det hela handlar om att vi fortfarande befinner oss i en pandemi.

Så sent som i dag har vi fått beskrivet att vi nu går från en låg smittspridning till en ökning i Stockholm, Skåne, Dalarna och andra delar av landet. Det är den ansvariga myndigheten som har att anpassa sin verksamhet utifrån Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

Jag har en mycket nära dialog med landets högskolerektorer om att de måste klara av detta på ett bra sätt gentemot studenterna. Studenterna har höga krav på att utbildningen också i en pandemi ska hålla hög kvalitet.


Anf. 104 Jonas Andersson i Linköping (SD)

Fru talman! Min fråga går till näringsministern. Ett allvarligt problem i Sverige är de islamistiska organisationer som genom myndigheter varje år tillskansar sig mångmiljonbelopp i bidrag av skattebetalarna. En rad forskare har kunnat konstatera att studieförbundet Ibn Rushd, biståndsorganisationen Islamic Relief och andra organisationer i det svenska civilsamhället har koppling till Muslimska brödraskapet. Ändå får dessa islamistiska organisationer mångmiljonbelopp i bidrag av myndigheter som Sida och Folkbildningsrådet.

Trots varningar från bland annat Säpo om att organisationer i Sverige med kopplingar till våldsbejakande miljöer mottar statliga och kommunala medel gör regeringen mycket lite. Alla dessa mångmiljonbidrag gör regeringen, med Socialdemokraterna i spetsen, till en av den radikala islamismens största finansiärer i Sverige. Hur har det kunnat bli så, Ibrahim Baylan?


Anf. 105 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Man ska vara noga med att komma ihåg att ett grundkrav för att kunna motta stöd för föreningslivet som gäller folkbildningen är grundläggande demokrati. Man måste dela vår syn på demokrati och mänskliga rättigheter.

Det slags diskussion som Jonas Andersson nu tar upp har vi haft tidigare. Regeringen har både skärpt reglerna och sett till att Folkbildningsrådet och andra kan följa upp och dra tillbaka stöd där de grundläggande demokratikraven, som vi har all rätt att ställa, inte uppfylls.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Innebär detta att vi därmed kan säga att alla problem är lösta inför framtiden? Nej, jag tror att vi måste fortsätta att följa upp detta. Vi ska naturligtvis inte acceptera att det finns föreningar eller organisationer som kränker människovärdet eller har en syn som är odemokratisk. Därför kommer regeringen att fortsätta följa detta arbete och genomföra skärpningar där så krävs.


Anf. 106 Åsa Coenraads (M)

Fru talman! Mitt under brinnande pandemi, då flygbranschen i hela världen går på knäna och ingen vet hur framtiden kommer att se ut, har regeringen passat på att begära en undersökning från Swedavia om hur man skulle kunna påskynda nedläggningen av Bromma flygplats.

Bromma flygplats har avgörande betydelse när affärsflyget snabbt behöver komma på plats för att återstarta Sverige efter pandemin. Det är en flygplats som dessutom möjliggör för flera flygbolag att flyga på små destinationer, dit det statliga flygbolaget inte alltid flyger. Det är dessutom en flygplats som gör att hela Sverige håller samman och får enkel och snabb tillgång till Stockholm.

Min fråga till näringsministern är därför följande: Har regeringen även passat på att snabbt utreda vilka effekter nedläggningen av Bromma kommer att få för näringslivet, eller är detta bara en eftergift för Miljöpartiet?


Anf. 107 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, Åsa Coenraads, för frågan! Låt mig först bara faktamässigt säga att det inte finns något statligt flygbolag. Ja, vi är största minoritetsägare i ett flygbolag med i dag 14,8 procent, men något statligt flygbolag finns inte.

Däremot finns en statlig flyginfrastruktur, och den går just nu på knäna. Vi ligger sedan pandemin började på mellan minus 80 och minus 95 procent av trafiken. Det är mot denna bakgrund som regeringen har föreslagit riksdagen och har fått dess stöd för att skjuta till stora resurser av skattebetalarnas pengar - 3,15 miljarder - till Swedavia.

I detta läge är det både klokt och, tror jag, nödvändigt att bolaget vänder på varenda sten för att se hur man kan använda skattebetalarnas pengar på bästa sätt. Vi befinner oss nämligen fortfarande i mitten av krisen. Den kommer inte att gå över i första taget. Att inte vända på varenda sten och se över varje kostnad skulle innebära ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Därför är det klokt att göra detta.


Anf. 108 Lena Emilsson (S)

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Matilda Ernkrans. Pandemin har tyvärr fört med sig en högre arbetslöshet. Det är väldigt tråkigt för de individer som har drabbats. Men samtidigt får många människor möjlighet att när de är arbetslösa göra något konstruktivt, nämligen att ägna sig åt studier, som är något väldigt viktigt.

Det handlar här om individer med olika ålder och bakgrund. Jag undrar hur man ska kunna tillgodose det stora behovet av utbildning. Det gäller inte minst behovet av undersköterskor, sjuksköterskor och liknande och att yrkeshögskolor samarbetar med universitet och högskolor för att få en bättre kvalitet.


Anf. 109 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Lena Emilsson, för frågan! Det är oerhört viktigt att vi kan svara mot både det ökade intresset för att utbilda sig och det ökade behov som vi ser. Vi ska jobba oss ur krisen. Vi ska stärka välfärden. Vi ska ha en grön återstart. Men det här kräver stora utbildningsinsatser.

Det är därför väldigt glädjande att vi nu kan gå fram med en stor satsning på utbildning. Vi talar om 55 000 nya utbildningsplatser 2021. Det handlar om platser på yrkesvux och yrkeshögskolor men även på högskolor och universitet. Många av dessa är inriktade mot de yrkesutbildningar där det finns ett ökat intresse. Jag tror att pandemin har visat många hur viktiga yrken som exempelvis undersköterska och sjuksköterska är.

Jag tackar för frågan. Jag är verkligen glad över att vi kan svara mot det ökade intresset.


Anf. 110 Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans. Hon får ställa sig i talarstolen igen.

EU:s kommande ramprogram för forskning och innovation, Horizon Europe, har nyligen aviserats. Det visar stora nedskärningar när man jämför med både kommissionens förslag och det som var Europaparlamentets tidigare förslag. Det är främst inom Europeiska forskningsrådet, ERC, och mobilitetsprogrammet Marie Sklodowska-Curie som minskningarna ses. ERC är viktigt för både spetsforskning och rundforskning. Marie Sklodowska-Curie-programmet är viktigt för framför allt forskningsutbyte mellan forskare och länder.

Ministern har tidigare talat om att satsa mycket på utbildning. Hon har även sagt att rambudgeten kommer att öka. Detta får jag inte att gå ihop, eftersom vi ser att den minskar.

Den minskande forskningsramen är mycket oroande för stora delar av forskningen i Sverige. Sverige har stor betydelse för Europas forskning. Det är även viktigt att vi i Europa har stark forskning så att vi kan jämföra oss med både USA och Kina.

Nästa vecka kommer det att vara ett ministerråd. Då kommer ståndpunkten att vara att Sverige värnar om excellens och kvalitet inom forskningen. Min fråga till ministern är: Hur kan vi behålla kvalitet och excellens när budgetramarna minskar?


Anf. 111 Statsrådet Matilda Ernkrans (S)

Fru talman! Tack, Marie-Louise Hänel Sandström, för frågan! Ett nytt europeiskt forskningsprogram är oerhört viktigt. Det är viktigt att det är ett forskningsprogram som även svenska forskare kan dra nytta av.

När det gäller den europeiska forskningsbudgeten måste man sätta in det hela i rätt perspektiv. Först och främst har Sverige hela vägen drivit på för att forskningsbudgeten ska kunna öka även när den generella budgetramen minskar. Tyvärr tyckte inte tillräckligt många andra länder samma sak. Men Sverige har drivit på för detta hela vägen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ska dock komma ihåg att om vi tar bort Storbritannien ur ekvationen - de har ju lämnat EU - ökar faktiskt forskningsbudgeten. Den minskar i jämförelse med kommissionens förslag, men den ökar de facto i jämförelse med den forskningsbudget som vi har nu. Det är väl ändå viktigt att vi hjälps åt att säga det som är korrekt?

(Applåder)


Anf. 112 Lotta Finstorp (M)

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till näringsminister Baylan.

Som sörmlänning är jag bekymrad över de ekonomiska problem som vår flygplats, Stockholm Skavsta Flygplats, brottas med. Den är väldigt viktig för vår arbetsmarknad, eftersom den ger ett stort antal arbetstillfällen på själva flygplatsen men också inom andra näringar i regionen. Skavsta är dessutom Sveriges tredje största flygplats.

I juni 2020 presenterade den svenska regeringen flera statsstöd till flygsektorn, bland annat till Swedavia, 3 miljarder. Skavsta har drabbats minst lika mycket som Swedavias flygplatser av coronapandemin. Trots den mycket allvarliga situationen för Skavsta har flygplatsen inte erhållit något stöd. Företrädarna har inte ens fått träffa ministern.

Varför har Stockholm Skavsta Flygplats inte fått ta del av det statliga stöd som alla andra jämförbara flygplatser har fått ta del av?


Anf. 113 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Vi har sedan pandemin började infört ett stort antal stödåtgärder för näringslivet generellt. Det inbegriper alla delar av näringslivet. Därutöver är staten delägare eller helägare till ett stort antal bolag, inklusive Swedavia, som ju sköter det statliga flygplatsnätet. Som ägare har vi naturligtvis behövt gå in och göra insatser. Förslaget har legat här i riksdagen. Det är 5 miljarder till SAS, eftersom de är centrala för flyginfrastrukturen i det här landet.

Vi äger Swedavia, som äger både Arlanda och andra statliga flygplatser. Vi har ett ansvar som ägare att se till att de kan bedriva verksamheten. Som Lotta Finstorp vet ligger flygverksamheten på mellan -80 och -95 procent - det har varierat under våren och framåt. I grunden handlar det naturligtvis om att vi tar ett ansvar som ägare för det som är statens bolag.


Anf. 114 Saila Quicklund (M)

Fru talman! Jag har en allmänpolitisk fråga. Socialdemokraternas viktigaste vallöfte i valet 2014 var att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. 27 av 28 nationer använde högkonjunkturen för att minska arbetslösheten - inte Sverige. Här försämrades situationen kraftigt jämfört med andra nationer. Sverige är också det land som har ökat arbetslösheten mest av EU:s medlemsnationer sedan 2014. Även nu under den pågående krisen sticker Sverige verkligen ut i oroväckande riktning. I dag är hela 500 000 arbetslösa, och 500 000 ytterligare är permitterade. Och siffrorna stiger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet är: Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att avhjälpa den stora krisen inom arbetslöshetsområdet?


Anf. 115 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Fru talman! Tack, Saila Quicklund, för en viktig fråga om jobb och sysselsättning! Statistik kan vara lurigt. Vi har ju under väldigt lång tid haft den högsta andelen sysselsatta i hela Europeiska unionen. Man kan titta på ett land, oavsett vilket, i Europeiska unionen och jämföra det med vårt. Svenska folket är ett flitigt folk. Vi jobbar.

Då blir naturligtvis frågan: Hur kan det komma sig att vi också har högre arbetslöshet än många andra länder? Jo, det handlar om att i Sverige jobbar såväl män som kvinnor. Arbetskraftsutbudet är större i vårt land än i, nästan, något annat land. Detta är viktigt att komma ihåg när man jämför länder.

Vi har fortfarande den högsta sysselsättningen i Europeiska unionen - det ska vi ha. Men vi är naturligtvis inte nöjda med att det finns alldeles för många människor som är utan arbete. Det är mot den bakgrunden vi har presenterat en budget som har just jobben, jobben, jobben i fokus. Enligt beräkningar kommer ytterligare 75 000 svenskar att ha ett jobb att gå till tack vare denna budget.

(Applåder)


Anf. 116 Helena Antoni (M)

Fru talman! Min fråga handlar också om jobben, jobben, jobben. Den handlar om företagen. Varje år har det blivit svårare och svårare att driva företag i Sverige. En stor anledning till detta är regelbördan, som ökat näst intill varje år sedan 2009.

Det är för mig uppenbart att det är företagen som driver den svenska välfärden, men ofta känns det som att det glöms bort. Den statliga och kommunala byråkratin får aldrig stå i vägen för företagsamhet. Vi borde tacka företagen i stället för att dränka dem i byråkrati.

I Halland ser vi nu att Falkenberg ligger i topp i Svenskt Näringslivs undersökning om företagsklimatet. Kungsbacka, Halmstad och Hylte backar. Därför vill jag fråga näringsministern vad han avser att göra för att lätta regelbördan för Sveriges och Hallands företag.


Anf. 117 Näringsminister Ibrahim Baylan (S)

Frågestund

Fru talman! Tack, Helena Antoni, för en viktig fråga! I nästan alla internationella jämförelser när det gäller företagsklimat eller innovationskraft i näringslivet hamnar Sverige väldigt högt upp. Det är ingen slump. Det är någonting som vi har jobbat och kommer att fortsätta jobba aktivt med nästan oavsett regering. Parallellt med det försöker vi naturligtvis se till att göra det så lätt som möjligt att både starta och driva företag i vårt land.

Jag blir lite fundersam, fru talman, när jag hör att Helena Antoni menar att vi inte gör tillräckligt för företagen. Vi har ju under en period på sex månader kommit med närmare 800 miljarder i olika garantier, olika låneprogram och direkta stöd till vårt näringsliv för att just mildra effekterna av den pandemi som finns. Vi gör detta eftersom vi måste hålla ihop i ett litet land. Vi måste se till att hävda jobb och välfärd i landet. Att säga att vi inte gör någonting är lite magstarkt.

Frågestunden var härmed avslutad.

Svar på interpellation

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Följande ministrar deltar:

  • Näringsminister Ibrahim Baylan (S)
  • Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S)
  • Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S)
  • Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S)

Näringsminister Ibrahim Baylan (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.