Frågestund

Fru talman! Jag skulle vilja fråga skolministern hur det är möjligt att det har tagit fem år från att riksdagen fattade sitt första beslut om att centralt rättade digitala nationella prov ska införas till att vi nu står i en situation där varken regeringen eller Skolverket har en lösning på plats.

Nationella prov är bra för elever, för skolor och ytterst för Sverige. Men proven fungerar inte fullt ut bra i dagsläget. De rättas olika, och resultatet kan inte jämföras. Kopplingen mellan nationella prov och betygssättningen är inte som den ska vara.

Lösningen är en central rättning så att man får en likvärdighet och en möjlighet att jämföra både elever och skolor och mellan kommuner och ytterst hur det går för Sverige som helhet för att kunna få ett underlag för politiska beslut.

Hur är det ens möjligt att det har kunnat ta fem år och att proven fortfarande inte är på plats?

Fru talman! Jag är glad att frågan ställs.

Det är väldigt viktigt för oss att vi kan säkerställa detta. Att översätta en lärares bedömning genom ett digitalt verktyg är någonting som är både komplicerat och svårt. Vi måste förstå att det inte är en enkel uppgift.

En sak är att frigöra resurser för att skapa ett system som håller för tusentals elever. Det kommer att ta sin tid. En annan sak är att centralt rättade prov också kräver att det finns lärare tillgängliga som har den kvaliteten att utföra den uppgiften.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi arbetar på det. Jag ser gärna fram emot ett prov inom kort.

Fru talman! Faktum är att det är fem år sedan riksdagen första gången fattade beslut om att de centralt rättade digitala proven skulle införas. Eter det har regeringen bildligt talat suttit på sina händer. Skolverket har stretat emot, och någon lösning är tyvärr ännu inte på plats.

Jag vill fråga skolministern: Kan hon här i dag ge ett tydligt datum när de centralt rättade av riksdagen önskade nationella proven kan vara på plats?

Fru talman! Jag kan i dag inte ge ett tydligt datum. Jag vet att man jobbar på det, och man gör det bästa. Jag vill också upplysa om att vi har genomgått en pandemi som har ställt allting på ända. Vi har inte ens kunnat genomföra proven.

I dag har vi en väldigt luddig och svår läroplan som är svår att följa för både lärare och elever. Därför genomför vi reformer av den. Det kommer också att hjälpa oss att digitalisera nationella prov så att vi kan göra dem likvärdiga och så att de visar vad eleverna kan.

Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsminister Anna Ekström.

Efter en motion från Sverigedemokraterna beslutade Linköpings kommunfullmäktige förra veckan att stoppa det kommunala stödet till Studieförbundet Ibn Rushd. Tidigare har stora kommuner som Göteborg, Eskilstuna med flera redan gjort det. Nu har alltså landets femte största kommun gjort samma sak.

Att allt fler kommuner så som Linköping väljer att göra det beror på studieförbundets kopplingar till islamism och i synnerhet till Muslimska brödraskapet. Det jag undrar är hur det kommer sig att regeringen tillåter att det varje år går tiotals miljoner kronor via Folkbildningsrådet till Ibn Rushd trots allt detta.

När kommer regeringen att göra som allt fler kommuner och se till att statsbidrag för folkbildning inte hamnar i islamisters fickor?

Fru talman! Tack för frågan!

I Sverige har vi en folkbildningsverksamhet som vi ska vara stolta över. Tack vare våra studieförbund har vi studiecirklar och folkbildning i landets samtliga kommuner. De studieförbund som åtnjuter statligt eller allmänt stöd ska självklart verka i demokratins intresse och demokratins syfte. Det ska finnas tydliga demokratikriterier.

I Sverige är det Folkbildningsrådet, en fristående organisation, som ser till att fördela de medel som går till studieförbunden. Jag har för avsikt att noga följa hur Folkbildningsrådet fullgör sitt arbete. Jag kommer också att i väldigt stor utsträckning respektera att folkbildningen ska vara fri och ha en armlängds avstånd till politiken. Men att studieförbunden ska följa demokratins principer, därom ska ingen tvekan råda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Socialdemokraterna har under två mandatperioder i regeringsställning inte genomfört reformer som stoppar alla dessa miljoner i statsbidrag till islamistkopplade organisationer som Ibn Rushd.

Det är en proposition på gång om nya demokrativillkor vid bidragsgivning till civilsamhället. Men den kommer att behandlas först efter valet.

När regeringen inte har lyckats genomföra förslag och sätta ned foten mot bidrag till islamism under två hela mandatperioder, varför ska någon tro att ni kommer att lyckas med det nu?

Fru talman! Det är riktigt att vi på regeringens initiativ har haft en utredning som för att se över demokrativillkoren. Det speglar regeringens högt ställda ambitioner att studieförbund ska leva upp till de villkor som en demokratisk rättsstat kräver.

Att det har tagit lite längre tid att få förslagen färdiga från den utredning som frågeställaren nämner beror bland annat på att det har kommit in synpunkter från Säpo som kan ge oss en ännu mer rättssäker och bättre tillämpning. Det kommer vi naturligtvis att ta hänsyn till.

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsministern rörande kostnadskrisen i jordbruket, som är högst alarmerande.

Dagens rapport som kom från Jordbruksverket instämmer i stort i LRF:s bedömningar att det innebär att för åren 2021 och 2022 tappar man inkomster i storleksordningen 2 miljarder, det vill säga 25 procents inkomstbortfall. Det är helt dramatiskt. De som drabbas främst är de unga, de nyinvesterade, de svagare jordbruksbygderna och den djurproduktion som har långa ledtider för att ställa om sig.

Centerpartiet har drivit på att vi ska få en nödmiljard. Men vi har också drivit på för att vi ska dubblera nedsättningar av dieselskatten till 4 kronor litern.

Min fråga till landsbygdsministern är: Vad vill regeringen göra? De signaler som kom i dag på miljö- och jordbruksutskottets möte från statssekreteraren var synnerligen passiva.

Fru talman! Tack, Lars Thomsson, för frågan! Jordbruksverket presenterade sin sektorsanalys i dag, och den måste vi naturligtvis gå igenom. Jag har inte hunnit göra det på djupet än; jag kan bara konstatera att det såg ungefär likadant ut 2020 och 2021 i analysen. Däremot kunde man se att kostnadsökningarna, precis som ledamoten säger, stack iväg på hösten och att det ser besvärligt ut 2022. Det gäller inte alla branscher inom jordbruket, men flera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu måste regeringen, jag och departementet, ta möjligheten att analysera rapporten och återkomma väldigt snart med en bedömning av vad som ska göras. Vad en regering inte kan göra är att ha analysen klar i förväg. En regering kan ju inte bara sticka upp fingret i luften och säga: Det är det här och det här som krävs! Nu har vi fått Jordbruksverkets sektorsanalys, så nu kan vi också göra bedömningen.

Fru talman! Utöver detta läge finns också ett väldigt osäkert omvärldsläge, som Jordbruksverkets rapport inte tar hänsyn till. Oavsett om det eskalerar eller inte gör det att kostnadskrisen med all säkerhet kommer att bli långvarig.

Därför finns det ett väldigt stort behov av snabba åtgärder från regeringen. Det går liksom inte att ducka nu. Det finns också ett stort behov av långsiktiga åtgärder för att stärka konkurrenskraften om vi ska ha något jordbruk kvar.

Fru talman och Lars Thomsson! Regeringen vill precis som Centerpartiet och hela Sveriges riksdag, faktiskt, se en ökad livsmedelsproduktion. Det har vi gjort klart tillsammans i livsmedelsstrategin.

Som jag sa tidigare har den analys vi har väntat på från Jordbruksverket nu kommit - den kom i dag - och LRF:s analys kom i fredags. I och med det ska vi göra en bedömning. Men i dagsläget kan jag säga att jag inte utesluter några åtgärder.

Fru talman! Min fråga går till näringsminister Thorwaldsson. Det har inte undgått någon som följer nyheter om energirelaterade frågor eller frågor över huvud taget om bränslepriser och el hur detta drabbar oss i Sverige.

Det finns givetvis branscher som drabbas olika hårt beroende på hur avtal om bortsättning och andra uppdrag är utformade. Men allt kommer så småningom att drabba oss konsumenter. I värsta fall tappar vi dessa företag, som då ersätts med utländska alternativ. Det är inte bra för oss av massor av anledningar.

Det kan handla om transportföretag, åkerier, skogsföretag och bönder - ja, alla som saknar alternativ till exempelvis fordon som måste använda diesel. Det handlar om företag som drabbas oproportionerligt och som rent av riskerar att slås ut av de höga dieselpriserna.

Fru talman! Vad kan eller ska regeringen göra för att dämpa konsekvenserna för dessa företag?

Fru talman! Tack för frågan, Birger Lahti! Jag tycker att du fångar en väldigt svår fråga för det svenska näringslivet just nu: att det har blivit så stor fluktuation i prissättningen. Och det gäller inte bara dieselpriset, utan det gäller också insatsprodukter för företag och andra råmaterial.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här ställer till stora problem. Många företag är beroende av förutsägbarhet. Inget av de företag som nu har stora problem sa till regeringen för ett år sedan, när priserna var väldigt låga: Nu är det dags att höja kostnaden! Utslaget över tid blir det ungefär lika.

Men det är ett verkligt problem för många bolag i dag att priserna har gått upp så mycket. Inflationen börjar ta fart, och vi har sett många andra ekonomier där inflationen visar en tendens att stiga väldigt snabbt. Regeringen följer detta noga. Både för företag och för enskilda individer är det naturligtvis väldigt besvärande med de priser vi ser i dag.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag saknade dock något om konsekvenserna eller ett besked om vad regeringen tänker göra för de här företagen.

Att det var låga priser i fjol på grund av pandemin hjälper föga. Det var en kort tid som priserna var låga, och det hjälper föga för de företag som inte kan ta igen det här på priset nästa morgon när de kör sina uppdrag och gör det de lever på, helt enkelt.

Jag saknar fortfarande svaret. Vad kommer regeringen att göra för att dämpa konsekvenserna? Annars har vi utländska företag som tar de här jobben.

Fru talman! Det är väldigt svårt för regeringen att parera prissättningen på en marknad månad för månad. Det måste vara mer uthålligt än så. Jag har inte hört någon lägga fram förslag om att företag ska få särskilda lättnader i energiskatter eller bränsleskatter.

Men vi följer frågan noga, och det är helt riktigt att om detta är en ihållande tendens kan det finnas stora risker för företag i Sverige när det gäller både jobb och utvecklingsmöjligheter i framtiden. Det är oroande, ja.

Fru talman! Under Socialdemokraternas tid vid makten har otryggheten i skolan ökat. Varannan lärare i årskurs 1-6 uppger att man har utsatts för våld. Var femte elev i årskurs 9 känner sig inte trygg i skolan.

Vi behöver därför ta kommandot och återupprätta ordning och trygghet i skolan. Socialdemokraterna har haft sju år på sig. Man har misslyckats totalt. Väldigt många barn och familjer har blivit svikna.

Min fråga lyder därför: Vilka konkreta åtgärder tänker skolminister Lina Axelsson Kihlblom föreslå för att skapa ordning och trygghet i skolan så att barnen behandlas med respekt?

Fru talman! Christian Carlsson och jag delar oron för Sveriges elever och lärare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen lägger fram en plan där vi ger både lärare och rektorer ökad befogenhet. Det gläder mig att fler i riksdagen kommer att rösta för förslaget. Detta är prioriterat.

Vi har också tillskjutit många miljarder, för lärare behöver kollegor. Vi kommer att jobba med fler insatser som har med de här sakerna att göra. I planen finns bland annat åtgärder för systematisk uppföljning både på nationell och på lokal nivå för att vi ska upptäcka och kunna åtgärda saker på en gång.

Fru talman! Till sist handlar det om befogenheter och rättigheter att ingripa och fatta beslut om åtgärder, till exempel att omplacera elever som stör andra.

Fru talman! Det behövs fler vuxna i skolan, det behövs fler stödåtgärder och vi behöver stärka både lärarnas ledarskap och föräldraansvaret.

Men det är också så att de elever som inte behandlar andra med respekt utan som hotar, kränker och använder våld behöver kunna omplaceras för längre tid än i dag. I den plan som regeringen nu har ute på remiss finns dock inte förslaget om att man ska kunna ändra gränsen på fyra veckor med. Är det också skolministerns uppfattning?

Fru talman! I förslaget finns en förlängning av möjligheten att omplacera elever och vidta åtgärder. Vi har även en plan som handlar om resursskolor. Vi kan inte bara avskilja elever, utan vi måste ge dem verkliga möjligheter att lyckas i skolan.

Planen ger befogenhet och behörighet att vidta åtgärder både för lärare och för rektorer. Det handlar också om att se till att de här eleverna får en skolgång så att de kan finna sig till rätta i samhället och skaffa sig ett jobb.

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Sätherberg.

Det gäller bönderna. Vi i Sverige står inför stora utmaningar. Vi har en energikris. Reallönerna faller. Alla är drabbade. Regeringen går ut med stora stöd till vissa av de drabbade. Sjukvården ska få 11 miljarder, och ni vill ge bidrag till pensionärerna med 1 000 kronor mer i månaden.

Stigande bränslepriser drabbar pendlarna på landsbygden. De höga elpriserna drabbar de flesta. Åkeribranschen har det, som vi hör, mycket tufft. Växthusodlarna, som är livsmedelsproducenter, tvingas stänga ned sina växthus på grund av höga elpriser.

Bönderna drabbas oerhört hårt av stigande priser på handelsgödsel, foder och bränsle. Många riskerar nu att under stor vånda få lägga ned sina lantbruk. Det är ju vår snart, hoppas vi alla, och då ska det sås.

Min fråga är: Är bönderna en prioriterad grupp?

Fru talman! Det är besvärligt i jordbruket just nu. Därför träffade jag också LRF:s ordförande bland det första jag gjorde som nyutsedd minister. Han presenterade då kostnadsläget. Men man kan inte bara ta kostnadsläget; en minister måste också titta på intäktsläget. Den analysen fick vi i dag: Hur ser sektorsanalysen ut?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Som jag försökte förklara i ett tidigare inlägg är jordbruket enormt viktigt för Sverige. En bonde ser inte bara till att vi får en god livsmedelsproduktion; han eller hon ser också till att vi får landsbygdsutveckling, skapar fler jobb etcetera.

Som jag sa tidigare: Låt mig nu ta den här sektorsanalysen och göra en bedömning av den, så ska jag återkomma.

Fru talman! Jag tackar landsbygdsministern för svaret.

Då blir min enkla fråga, för alla de bönder som sitter och undrar och ser sina priser stiga: Är bönder, speciellt unga bönder som har tagit över i ett generationsskifte och som just nu riskerar att behöva lägga ned sina lantbruk, en prioriterad grupp för regeringen?

Fru talman! Ja, det vill jag verkligen säga. Under min andra vecka som minister presenterade jag 64 miljarder i den gemensamma jordbruksstrategiska planen, och där är unga jordbrukare utpekade med större satsningar för att vi ska kunna se fler unga jordbrukare men också för att vi ska kunna se generationsskiften.

Det görs alltså mycket på området. Vi har en livsmedelsstrategi. Vi har levererat 64 miljarder, och där har alla politiska partier faktiskt bidragit.

Fru talman! Jag har också en fråga till landsbygdsministern.

Klimatomställningen är ju akut, men den måste också vara rättvis. Alla måste med när vi bygger det gröna folkhemmet. Men när människor som är beroende av bil drabbas av höga bränslepriser tävlar nu partierna om att sänka priset på klimatutsläpp eller, ännu värre, göra så att utsläppen ökar. Det är en mycket farlig utveckling. Vi måste säkerställa att människor har råd att leva, bo och transportera sig på landsbygden utan att för den skull dra ned på ambitionerna i omställningen.

Miljöpartiet presenterade i måndags fem förslag, riktade direkt till landsbygden, för att underlätta omställning. Det handlade om sänkt skatt i landsbygdskommuner, höjd klimatbonus för köp av elbil, införande av en skrotningspremie, nya laddstolpar och hemmaladdning.

Jag vill fråga landsbygdsministern om de här idéerna är något som regeringen kan tänka sig att ställa sig bakom.

Fru talman! Det är verkligen så att vi har ett beroende av produkter producerade i Saudiarabien i stället för att ha en inhemsk produktion av biodrivmedel som möjliggör att med mer produktion också kunna ha bättre priser. Det är ett besvärligt läge. Besvärligast är det kanske där man har långa avstånd, till exempel där jag bor, där det tar en stund att ta sig någonstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men jag vill också säga vad regeringen redan har gjort tillsammans med Miljöpartiet. Vi har sänkt skatten som ett glesbygdsavdrag om man bor på glesbygd och i stödområde A. Vi har ett glesbygdsavdrag på det som vi alla som har bil betalar till Transportstyrelsen varje år. Vi har alltså gjort åtgärder. Om vi ska göra mer åtgärder eller inte kan jag inte svara på i dag, men jag kan säga att läget är besvärligt.

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret. Jag är glad att landsbygdsministern nämner beroendet av olja upptagen långt borta i stället för satsningar på närproduktionen. Vi ser nu hur de förslag som läggs fram om reducerad kvotplikt slår direkt mot de företag som faktiskt vill vara en del av omställningen och stärka Sveriges motståndskraft.

Vi har gjort mycket bra hittills, men mer behöver uppenbarligen göras. Därför skulle jag vilja fråga hur regeringen tänker stärka landsbygden framöver så att den också kan vara med i omställningen.

Fru talman! Redan i år har vi till exempel en satsning på biogas i Klimatklivet. Den ökar enormt mycket nästa år så att vi kan producera mer biogas. Också med tanke på jordbrukets situation, som vi pratade om tidigare, är det väldigt viktigt. Det kommer också elladdstolpar, snabbladdstolpar, i de vita fläckarna.

Det är på många sätt regeringen vill stärka landsbygden. Landsbygden behöver också infrastruktur, och därför finns det en extra satsning på vägar, till exempel landsbygdsvägar, och mycket mer.

Fru talman! Min fråga är till skolministern.

Jag har besökt ett flertal skolor den senaste månaden. Den sista frågan de ställer är: Vad har du för tips inför gymnasievalet? Det vittnar om att det är väldigt många elever som tänker och tar hänsyn till olika faktorer inför valet av gymnasieprogram.

Regeringen har ju föreslagit att återinföra högskolebehörigheten på gymnasieskolans yrkesprogram. Detta var någonting som togs bort 2011 av den dåvarande alliansregeringen. Vi var väldigt många som redan då varnade för att det här skulle innebära minskad social rörlighet och cementerade klassklyftor, men också att det skulle leda till färre sökande.

I dag har vi facit. Det är färre sökande. Det uppfattas som mindre attraktivt att gå ett yrkesprogram.

Med anledning av det vill jag fråga statsrådet hur hon ser på förslaget som man nu går fram med, vilken analys man har gjort och varför det egentligen är viktigt med högskolebehörighet på yrkesprogrammen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det här förslaget ligger mig väldigt varmt om hjärtat. Jag tror att det finns många ungdomar där ute som vill jobba med någonting som är meningsfullt, när saker blir någonting. Det snabbaste sättet att bli vd, företagare eller entreprenör kanske är yrkesutbildningen.

Hittills har den stigmatiserats eftersom den ibland har förknippats med introduktionsprogram och enklare utbildningar. Detta är dock någonting som Svenskt Näringsliv och alla fackliga organisationer står bakom, och det är för mig en kvalitetsstämpel. Framför allt elevorganisationerna säger: Ge oss tillbaka möjligheten!

Jag vet att förslaget har legat på bordet förut, men jag tror att vi nu ser det med nya ögon.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Detta är en väldigt viktig fråga för väldigt många. Precis som skolministern säger är det olika branscher och fackförbund, och framför allt väldigt många som jobbar inom besöksnäringen, som lyfter detta som väldigt viktigt.

Vi behöver fler som väljer dessa program och inte färre. Och vi ska ju vara möjliggörare. Vi ska inte stänga dörrar tidigt för unga.

Men jag vill ändå ställa en följdfråga. Avser skolministern att med detta förslag också stärka kvaliteten generellt i utbildningen?

Fru talman! Samarbetet med näringslivet som sker via Skolverket är en viktig del av detta. Även de andra förslag som ligger under statsrådet Anna Ekström angående anpassning efter näringslivets behov av de utbildningar som vi genomför är viktiga delar.

Ska vi lyckas med uppdraget att ge alla elever i Sverige en möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden tror jag att det måste finnas en nära dialog med både näringslivet och välfärden, som i framtiden kommer att behöva alla den kan få.

Fru talman! Vattenfalls avtal med Rosatoms Tvel om kärnbränsleleveranser har lyfts i denna kammare ett flertal gånger. Vi som ställer frågor undrar varför det inte har gjorts någon säkerhetspolitisk analys kring detta avtal, särskilt med tanke på det djupt problematiska säkerhetsläge som vi befinner oss i just nu.

Riksdagen har fattat beslut om att statliga bolag ska analysera huruvida de till någon del bedriver verksamhet som är av betydelse för Sveriges säkerhet. Det gör att det framstår som ännu mer märkligt att regeringen inte kan presentera en analys av hur de ser på de säkerhetspolitiska konsekvenserna av att Vattenfall har slutit detta avtal med Tvel, ett bolag som är helt kontrollerat av Putin.

Min fråga är därför om näringsministern avser att vidta några initiativ för att en sådan granskning genomförs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för frågan, Helena Storckenfeldt!

Det är en fråga som Vattenfall såklart bestämmer över i bolagsportföljen. Det är ingenting som regeringen bestämmer över. Efter att det har varit medieuppgifter om detta har jag varit i kontakt med Vattenfall för att få veta hur de bedömer det, och de har svarat mig att de sedan länge har valt att använda flera olika leverantörer för att öka säkerheten när det gäller tillgången till bränsle till det svenska kärnkraftsprogrammet.

I övrigt sa bolaget att de följer Utrikesdepartementets rekommendationer när det gäller handel med bränsle till kärnkraftsreaktorerna. Därför frågade Vattenfall mig om UD har gjort en annan bedömning, och det säger UD att de inte har gjort. Naturligtvis ska alla bolag följa de rekommendationer som UD ger. De har alltså följt de regler som finns runt detta.

Fru talman! Givetvis är detta en fråga för Vattenfalls ledning, och givetvis följer de alla regler som finns. Frågan är snarare om det är rimligt.

Forskare på bland annat FOI anser att det är en naiv hållning att behandla ryska företag som andra västerländska företag. Det är tydligt från alla aktörer att den här frågan kräver mer uppmärksamhet. Peter Hultqvist stod här i förra veckan och sa att det är bra och viktigt att den här frågan belyses. Jag undrar därför om näringsministern har samma uppfattning och om han i så fall avser att belysa frågan tillsammans med Vattenfall.

Fru talman! Givetvis är detta en väldigt viktig fråga för Sverige. Som Helena Storckenfeldt känner till har också riksdagen vid två tillfällen uttalat att vi ska göra säkerhetsprövning av utländska investeringar i Sverige och av våra affärer med omvärlden. Men i det här enskilda fallet som du frågar om nu har Vattenfall följt de regler som gäller, och det är ett bolagsbeslut i Vattenfall.

Jag ser ingen anledning till att jag skulle följa upp det mer än att naturligtvis ha den här debatten inom regeringen och tillsammans med riksdagen om vi ska göra en annan bedömning än vad vi gör i dag.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Ekström.

Enligt Folkhälsomyndigheten har andelen unga tjejer som upplever svår psykisk ohälsa ökat med 80 procent och andelen pojkar som upplever samma sak ökat med nästan 30 procent sedan Socialdemokraterna tog över regeringsmakten 2014. Folkhälsomyndighetens rapport om covid-19-pandemins påverkan på folkhälsan visar att den ytterligare förvärrat den psykiska ohälsan hos unga, främst till följd av ökad isolering.

Riksrevisionens granskningsrapport gällande statens suicidpreventiva arbete visar att statens arbete inte är tillräckligt effektivt och att arbetet med suicidprevention och psykisk ohälsa måste förbättras på samtliga nivåer.

Inom dessa frågor brister regeringens arbete i flera led. Det handlar om långa köer till bup, brist på tillgänglig och utbildad personal och framför allt en ökad psykisk ohälsa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Anser Anna Ekström att regeringen under sina snart åtta år vid makten har gjort tillräckligt för att möta den psykiska ohälsan bland unga elever?

Fru talman! Tack, Pontus Andersson, för frågan!

Vi ska se med oro på de rapporter som kommer in om ökande psykisk ohälsa bland unga. Vi ska samtidigt vara medvetna om att det här är ett område där måtten vi har inte är alltför precisa - det handlar om upplevd psykisk ohälsa. Icke desto mindre är de värda att ta på stort allvar.

Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder när det gäller ungas psykiska hälsa. Jag kan bara peka på de insatser som har gjorts både personalmässigt och resursmässigt till vår elevhälsovård, och kanske viktigast av allt är att vi i Sverige under pandemin har valt att ha ett helt folkhälsoperspektiv. Vi har till exempel inte stängt skolor, vilket man har gjort i så gott som alla andra länder. Jag är övertygad om att det har varit väldigt betydelsefullt, inte minst med tanke på att ett av skälen till att skolan är så viktig är att den betyder mycket för ungdomarnas sammanhang i världen och för ungdomarnas lyckliga uppväxt och lyckliga barndom.

Fru talman! En 80-procentig ökning av psykisk ohälsa bland unga kvinnor går inte att skylla ifrån sig när man själv sitter på regeringsmakten. Vi behöver likt Danmark ta fram nationella vårdprogram och en långsiktig nationell strategi för att få en snabbare och mer sammanhållen hjälp men också ökade insatser inom elevhälsan.

Regeringen har haft snart åtta år på sig att vända den här utvecklingen, men i stället har köerna till bup ökat, och den psykiska ohälsan bland unga tjejer har ökat med över 80 procent. Ser inte regeringen sitt ansvar i frågan?

Fru talman! Precis som påmindes om nyss har vi gjort stora insatser just för elevhälsan. Jag är övertygad om att en väl fungerande elevhälsa är väldigt viktig för elevernas psykiska mående.

En annan viktig sak som regeringen har tagit initiativ till hör till statsrådet Lina Axelsson Kihlbloms område, nämligen att övergå till ämnesbetyg i gymnasieskolan. Det är väl omvittnat att kursbetygen i vår gymnasieskola har bidragit till väldigt mycket stress och en upphackad livssituation för både pojkar och flickor.

Fru talman! På många utbildningar får man inte fortsätta om man missar vissa tentor eller obligatoriska moment. Det innebär att studenter tvingas till studieavbrott tills tentan är avklarad. I de flesta fall är det inte några problem, men det är det när det till exempel gäller läkarprogrammet i Uppsala. Där har man ett begränsat antal extraplatser, och flera studenter har inte kunnat börja igen. Med lite otur kan de få vänta i flera terminer eftersom det är lotten som avgör vem som får börja på de här extraplatserna. Enligt ledningen är systemet ett sätt att säkra att antalet studenter som utexamineras blir det som avtalats med regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till utbildningsministern är om det verkligen är regeringens vilja att hindra studenter från att fullfölja sin utbildning och om ministern har haft en dialog med Uppsala universitet om det här. Jag tänker att halvfärdiga läkare väl inte är vad vi behöver.

Fru talman! Jag kan försäkra Ilona Szatmari Waldau om att jag har haft en dialog med Uppsala universitet. Det var det första lärosäte som jag besökte på mer regelbunden basis sedan jag tillträdde som ansvarig för de här frågorna. Dock lyftes inte den här frågan av universitetsledningen under den ganska långa sittning vi hade. Det är en fråga som, såvitt jag kan bedöma av den beskrivning som ledamoten har gjort, ligger väldigt mycket i lärosätets händer - att avgöra på vilket sätt man ska hantera sina studieplatser.

Självklart ställer regeringen och ibland också riksdagen krav på antalet studieplatser på vissa program, men på vilket sätt man ska se till att studenterna kan fortsätta sina studier och gå vidare även efter en missad tentamen föreställer jag mig, fru talman, ligger i lärosätets händer att besluta om. Men jag ska naturligtvis titta på den här frågan eftersom jag förstår att den spelar stor roll för inte minst Ilona Szatmari Waldau.

Fru talman! Jag tror att den spelar större roll för de studenter som tvingas till längre studieuppehåll än vad den kanske gör för mig.

Skälet till att jag ställer frågan till utbildningsministern är att ledningen för läkarprogrammet säger att detta är ett system för att säkra att antalet studenter som utexamineras blir som det avtalats med regeringen. Det är därför jag frågar vad utbildningsministern tänker göra. Sedan vet vi allihop att lärosätena själva utformar sina utbildningar, men här hänvisas det specifikt till ett avtal med regeringen.

Fru talman! Ilona Szatmari Waldau och jag har en gemensam omtanke och omsorg om de studenter som går på läkarprogrammet. Det är viktigt att de kan komma ut och börja verka i vården så fort det går, både för samhällets skull och för deras egen skull. Där är vi helt överens.

Som jag sa, fru talman, kommer jag att ta kontakt med Uppsala universitet för att efterhöra om det är någonting som regeringen har ställt krav på som påverkar deras förutsättningar att se till att studenterna snabbt kan komma igenom läkarprogrammet. Jag tackar Ilona Szatmari Waldau för att ha fäst min uppmärksamhet på den här viktiga frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsministern. I går meddelade energiforskare att vi skulle ha haft 30 till 45 procent lägre elpriser i södra Sverige om vi inte hade förtidsavvecklat Ringhalsreaktorerna. Skenande el- och dieselpriser gräver nu djupa hål i människors privatekonomi, men också i deras förmåga att bo kvar där bilen faktiskt är en förutsättning.

Nu gäller min fråga främst lantbrukare: Finns det en framtid för att driva jordbruk i Sverige? Det borde det ju göra. Vi behöver mer av närodlat, och vi vet dessutom att vi är självförsörjande i bara tio dagar i händelse av kris och krig, sedan tar maten slut i livsmedelsbutikerna. Men flera bönder ger upp. De finner inte att det finns en ekonomisk lönsamhet.

Regeringen har avgjort ett mycket stort ansvar för den uppkomna situationen. Min fråga är: Varför röstade ni nej till att ansluta er till EU:s reduktionsplikt och därmed möjliggöra en sänkning av dieselpriset med 3 kronor litern här och nu?

Fru talman! Regeringen vill verkligen se en ökad livsmedelsproduktion, för jordbrukets skull. Vi har gemensamt i den här kammaren ställt oss bakom en livsmedelsstrategi. Redan min andra vecka presenterade jag 64 miljarder som också går till just unga jordbrukare och till ett aktivt jordbruk, för vi vill se en ökad livsmedelsproduktion.

För två veckor sedan var jag med om något väldigt spännande. Då invigde jag en ny proteinfabrik i Bjuv, där man använder alla ärtor. De ärtor som inte säljs som ärtor blir nu protein. Varför är då detta bra? Jo, för det tillhör hela livsmedelskedjan. Vi har brukat importera varor som soja och annat. Men nu kommer att Sverige producera och möta både marknaden i Sverige och marknaden utomlands.

Om frågan är om jag tror på framtiden för unga jordbrukare och på framtiden för Sveriges jordbruk är svaret ja.

Fru talman! Det är gott att ministern tror på jordbruket. Problemet är att de som befinner sig i jordbruket också måste känna att debet och kredit går ihop, att det finns en ekonomisk lönsamhet. Det är därför jag ställer frågan. Det handlar inte om tron på framtiden.

Här och nu kan vi se att dieselpriserna skenar. De är väldigt höga. Det utgör avgjort ett problem för att få ekonomisk lönsamhet. Dessutom är ju reduktionsplikten ganska ifrågasatt. I EU har man satt ett mål på 14 procent. Sverige har i dag 30,5 procent. EU siktar på att komma dit först 2030. Varför kan man inte sänka till EU:s nivå och sänka dieselpriset?

Fru talman! Jag och Näringsdepartementet kommer, precis som jag har berättat för flera i den här kammaren, att göra en bedömning av den sektorsanalys som har gjorts när det gäller hur det ser ut i jordbruket och hur besvärligt det är.

Men samtidigt vill jag säga att framtiden ser ut så här: Fler köper svenskt. En uppmaning till oss alla är att gå in i livsmedelsbutiken och köpa svenskt. Då får bonden direkt mer pengar och en större lönsamhet på gårdsnivå, och det är viktigt på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill återigen uppmärksamma situationen för de elever med särskilda behov som inte får tillräckligt anpassat stöd i grundskolan och gymnasieskolan. Den senaste tiden har vi också sett hur antalet elever i särskolan har ökat kraftigt. Jag vill fästa skolministerns uppmärksamhet på detta och fråga skolministern vilka åtgärder hon tänker vidta för att se till att elever inte blir felaktigt inskrivna i särskolan. Om man hamnar fel, vilket vi dagligen ser exempel på, riskerar man att inte få rätt undervisning, att inte få de moment som man har rätt till och att inte få en färdig utbildning. Därmed riskerar man att gå miste om möjligheter att gå vidare i livet och till exempel läsa på högskola eller universitet.

Fru talman! Det är en väldigt viktig fråga som Liberalernas Roger Haddad lyfter.

Vi ska komma ihåg att särskolan kräver att det finns en medicinsk psykiatrisk bedömning och också en psykologbedömning. Det sker en inskrivning. Sedan 2014 ser vi sällan sådana skandaler som har funnits tidigare. Jag skulle säga att rättssäkerheten vid inskrivning i särskolan är bättre än någonsin.

En annan sak jag skulle vilja upplysa om är att den här regeringen nu lägger fram förslag som handlar om att öka kompetensen hos lärare isärskolan. I deras uppdrag ligger också att säkerställa att man hela tiden reviderar de diagnoser som finns och att de följs upp. Likadant följer man upp betygsättning och kompetensförsörjning hos lärarna också.

Jag delar alltså inte Roger Haddads bild av att inskrivningarna ökar. De ligger ungefär på samma procenttal som tidigare, ungefär 2 procent.

Fru talman! Andelen elever i särskolan har ökat de senaste åren. Det är fakta enligt Skolverket, ingenting annat.

Men det finns för många som har gått igenom skolsystemet och blivit felaktigt inskrivna tidigare. I dag är de kanske i 20-, 25- eller 30-årsåldern, och de har ännu inte fått upprättelse av samhället. Kommunerna drar igång domstolsprocesser som gör att de inte vågar gå vidare.

För många i den här målgruppen är livet förstört. Det handlar till exempel om ekonomiskt skydd. Är statsrådet beredd att tillsätta en statlig utredning när det gäller de här frågorna?

Fru talman! Det är ju en ny frågeställning: Vad ska vi göra med dem som blivit felaktigt bedömda att gå i särskolan för många år sedan? Den frågan tar jag gärna med mig och diskuterar mera.

Det är väldigt stigmatiserande att bli inskriven i särskolan utan rätt bedömning. Därför är jag glad över att det i dag finns ett tydligt regelverk som Skolinspektionen kan följa upp. Det följs också upp statistiskt. Det finns flera professioner som är involverade i de här besluten, och de revideras ständigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna-Caren Sätherberg. Miljöpartiet har under många år drivit frågan om att rädda Östersjön. Det har handlat om övergödning när torsken höll på att ta slut, och nu verkar det gå åt samma håll med sillen och strömmingen. Vi har ofta upplevt att vi får slåss mot väderkvarnar. När vi till slut lyckades få med riksdagen på ett utskottsinitiativ i frågan kände vi att vi hade kommit en bit på vägen när det gäller att flytta ut trålgränsen.

Men nu krävs att regeringen agerar på vårt utskottsinitiativ. Vi kan inte vänta på aktion, utan det behöver ske omgående.

Min fråga är hur statsrådet har tänkt att agera i denna avgörande fråga. Tänker landsbygdsministern agera på utskottsinitiativet eller avvakta tills sillen och strömmingen är utfiskade?

Fru talman! Nej, den här regeringen kommer inte att avvakta med åtgärder tills sillen och strömmingen är utfiskade. Vi vidtar åtgärder hela tiden.

Just tillkännagivandena är någonting som vi tittar på och ser vad vi kan göra. Detta är ju viktigt. Det var väl ett enigt utskott som stod bakom detta, vilket är ännu starkare.

Vi har gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att utreda hur fiskereglerna kan utvecklas för att skydda just kustlekande bestånd av sill i Östersjön. Detta ska redovisas tillbaka till regeringen den 31 mars. Detta har också betydelse för frågan.

Jag stannar där och kan kanske få en följdfråga.

Fru talman! Enskilda medlemsländer kan ju agera vid sidan om den gemensamma fiskepolitiken. Det handlar ju om att skydda ekosystemen och fiskbestånden när så krävs. Nu upplever vi att det faktiskt är just ett sådant akut läge. Vi känner också att det är regeringens skyldighet att agera. Riksdagen vill ju gärna göra försök, så vad väntar vi på egentligen?

Fru talman! Jag tackar Margareta Fransson. Vad väntar vi på? Vi tittar på vad som går att göra i tillkännagivandet. Det är någonting som en regering gör. Om jag förstår det rätt kom detta i november, december, och det är den 3 februari nu. Vi tittar alltså på det.

Men vi har fattat ett flertal beslut för att just stärka havsmiljön och fisket. Vi har gett Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att ta fram rekommendationer för tolv nya marina skyddade områden, så det händer saker under tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Både jag och landsbygdsministern vet att ljuset kommer från norr. Tittar man på det som nu händer i norra Sverige, och inte minst i mitt hemlän Norrbotten, kan man verkligen bli bländad. I Norrbotten och Västerbotten sker en enorm industriomställning. Den gröna revolution som har påbörjats kommer verkligen att ha betydelse för hela landet.

Jag tänker att detta är helt rätt väg att gå. Här tar vi på oss ledartröjan. Vi skapar framtidens jobb, och vi tar ansvar för kommande generationer. Det är viktigt att vi gör allt vi kan för att de aviserade investeringarna verkligen ska bli verklighet.

Min fråga till landsbygdsministern är en fråga om sammanhållning. Kiruna, Gällivare, Boden och Luleå är relativt stora befolkningscentrum. Men hur kan man se till att de positiva effekterna av den gröna omställningen blir tydliga och också kommer landsbygden och glesbygden till del - i Norrbotten och i hela landet?

Fru talman! Jag tackar Fredrik Lundh Sammeli. Jag måste erkänna att ljuset naturligtvis kommer från norr, speciellt nu. Det är en fantastisk utveckling som vi ser i Norrbotten och Västerbotten, som också sprider sig över hela Sverige. Men det är en väldigt viktig fråga: Hur får vi med glesbygderna på detta?

Jag tänker att det handlar om flera saker. Regeringen satsar på infrastruktur. Vi har under de här åren satsat på till exempel landsbygdsvägarna. Glesbygdens bredband har varit i fokus väldigt länge. Vi satsar på näringslivet i de mindre kommunerna i stödområde A. Det är 1,7 miljoner som man kan använda för näringslivet i sin egen kommun.

Men det handlar också om vad man gör som region. Man får inte glömma bort helheten nu. Det kanske behövs mer kollektivtrafik så att man kan bo i en kommun som inte är lika utvecklad och pendla till en annan. Det behövs en helhet för att man ska känna att alla är med på tåget. Men med den utveckling som sker i Norrbotten tror jag att vi får se hela Norrbotten vara med.

Fru talman! Det sker enorma investeringar i ny teknik. Det förändrar kartan. Hela världens blickar riktas mot Sverige, och i det här fallet norra Sverige. Detta ger både jobb och klimatnytta.

Statsrådet var inne på vikten av att hålla ihop detta, så att det blir något som är bra för hela Norrland och hela landet. Vad ser statsrådet som viktiga delar i sitt ansvarsområde när det gäller att göra den gröna omställningen till en naturlig del av vardagen för alla människor?

Fru talman! Den diskussion vi har haft i dag har handlat mycket om jordbruket. Där ser vi att vi lägger ett större kompensationsstöd. Vi vill nämligen att man ska kunna bedriva jordbruk i norr på samma villkor. Men det handlar naturligtvis också om skogen. Skogen finns i hela Sverige. Sverige består till 70 procent av skog. Skogen kommer att vara en otroligt viktig del i den klimatomställning vi vill se och i skapandet av de nya gröna jobben.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Vargen håller på att bli en av de största stad-mot-land-frågorna. I den rovdjursproposition som antogs för åtta år sedan sas det att man skulle uppnå en gynnsam bevarandestatus. Det skulle inte leda till negativa socioekonomiska aspekter. Det skulle inte få för stor negativ påverkan på tamdjurshållning.

Vi har med god marginal uppnått gynnsam bevarandestatus. Vi har mellan 400 och 500 vargar i Sverige i dag. IUCN, som är världens största miljövårdsorganisation, säger att vargen numera är förvaltningsbar. Den är inte längre hotad.

Forskning har visat att 100 vargar på den skandinaviska halvön skulle vara tillräckligt för att uppnå minsta livskraftiga stam. Vi ser nu att de andra målen, utöver gynnsam bevarandestatus, i rovdjurspropositionen inte är uppnådda. Om vi ska kunna uppnå dem kommer vi förmodligen att behöva minska vargstammen i Sverige.

En enkel fråga: Är landsbygdsministern beredd att jobba för att minska antalet vargar i Sverige?

Fru talman! Tack, John Widegren, för frågan! Låt mig börja med att understryka att det ska vara möjligt att bo, verka och leva i hela Sverige och att vi behöver de starka gröna näringarna för jobb och hållbar tillväxt på landsbygden och i hela landet. Men det är som John Widegren säger. Det finns en gynnsam bevarandestatus som vi har åtagit oss. Regeringen och hela Sveriges riksdag har åtagit sig att hålla den gynnsamma bevarandestatusen. Men det finns också tecken, precis som John Widegren säger, på att vi börjar få den. Det visar också det faktum att vi kunde öka licensjakten. Till exempel i år kunde flera vargar skjutas i licensjakten. Det var helt enkelt ett för stort rovdjurstryck i vissa områden.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anna Ekström, även om jag tror att frågan egentligen ligger hos skolministern, som också är här. Ni får välja.

Statsrådet höll nyligen en presskonferens där hon deklarerade att gymnasiets yrkesutbildningar ska anpassas mer till marknadens behov än till elevernas intresse. Det i sig är inte fel, men det stora problemet är det bristande intresset för yrkesutbildningar. Regeringen och tidigare regeringar har under lång tid retoriskt och praktiskt premierat teoretiska utbildningar. Jag tror att skolministern till och med nämnde ordet stigmatisering här tidigare.

Om ledande politiker ensidigt satsar på teoretiska utbildningar minskar intresset för praktiska utbildningar. Det är signalpolitik och viktigare än högskolebehörigheten, som är aktuell nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Kan statsrådet vara självkritisk till den egna retoriken och praktiken här? Avser regeringen att i framtiden mer betona vikten av praktiska utbildningar?

Fru talman! Lina Axelsson Kihlblom och jag hade en kort konferens här. Detta är en fråga som är lite delad mellan oss. Jag ansvarar för komvuxutbildningarna, där en väldigt stor del av våra yrkesutbildningar i praktiken finns. Lina Axelsson Kihlblom ansvarar för gymnasieutbildningarna. Och det är jag som lägger fram den aktuella propositionen och lagrådsremissen.

Jag skulle vilja säga så här, Robert Stenkvist: Våra yrkesutbildningar är ryggraden i svensk välfärd och svensk industri. Vi har ett enormt behov av arbetskraft som har genomgått yrkesutbildningar i komvux eller i gymnasieskolan. De ungdomar och de äldre som väljer dessa utbildningar har en arbetsmarknad som skriker efter dem.

Vi ska gemensamt se till att fler väljer dessa viktiga utbildningar till viktiga yrken. Vi kan från regeringens och riksdagens sida se till att det finns många platser att söka. Men för att ungdomarna ska söka platserna måste glöden tändas i deras hjärtan. Den tänds genom att arbetsgivare och fack visar att detta är framtidsyrken.

Fru talman! Från basically gone till världsledande i den gröna omställningen - utan en regering som hade vågat satsa på att utveckla basindustrin hade kanske Reinfeldt fått rätt.

Nu riktas världens ögon mot Sverige, och i den norra landsändan har vi växtvärk. Att växa snabbt har sina utmaningar. De investeringar som kommunerna nu behöver göra för att växa både snabbt och hållbart kommer att kräva en hållbar finansieringsmodell.

Länsstyrelserna ska klara av att avgöra miljömålsärenden rättssäkert utan att det blir en hämsko för utvecklingen i kommunerna. Jag tänker på personalförsörjningen och konkurrensen mellan näringsliv och myndighet, kommun och region. Detta ökas vid en tillväxt. Kraftförsörjningen är inte att förglömma. Med de satsningar som genomförs kommer elkraften att behöva öka.

Sverige och Norrbotten är i ett guldläge. Vad ser näringsministern som regeringens prioriterade insatser? Industriklivet har varit betydelsefullt. Vad är nästa kliv för regeringen?

Fru talman! Jag tror fler än jag lägger märke till den optimism som flera ledamöter från norra Sverige uttrycker i kammaren, och jag kan väl glädja er från norra Sverige med att jag tror att den optimismen håller på att omvandlas till en nationell optimism om hur näringsutvecklingen går. Utan att säga för mycket kan jag avslöja att det kommer fler investeringar, faktiskt inte bara i norra Sverige. Vi ska alltså försöka att sprida den optimism ni har i norra Sverige över hela vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För detta måste naturligtvis också regeringen bygga ut möjligheterna för våra myndigheter att agera lokalt och backa, stödja och granska all den utveckling som sker. Det är ett av de områden som regeringen har pekat ut, och förra året lade vi ett förslag på en ökning av budget till de regionala myndigheterna med 90 miljoner kronor för att vi skulle ha mer resurser.

Tyvärr - väldigt svårt att förstå - ströks det i den budget som Moderaterna och Sverigedemokraterna med stöd av de andra borgerliga partierna avslog i riksdagen. Jag hoppas att vi kan återkomma och utöka pengarna till regionala resurser.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Anna Ekström.

Jag har träffat flera studentorganisationer under den senaste tiden, vilket har varit väldigt roligt. Men jag mötte också en stor oro över bristen på utbildade lärare. Även skolministern sa tidigare i ett svar på en annan fråga här just att lärarna behöver fler kollegor, men jag hörde ingen lösning på hur det ska gå till.

Om man tittar på SCB, som gör en prognos för 2035, ser man att det kommer att saknas 45 000 lärare - 45 000 lärare! Jag vet att man har gjort flera försök att få fler att söka till och läsa lärarutbildningen. Det har dock inte gett något resultat. Man har ökat antalet platser, men man har inte fått fler sökande.

Man måste givetvis först få fler sökande, men man måste också se till att genomströmningen blir bättre. Det är tyvärr så att lärarutbildningen är den utbildning som har sämst genomströmning. Bara 65 procent går färdigt lärarutbildningen. Många hoppar tyvärr av när de kommer till sin verksamhetsförlagda undervisning men förstås även av andra orsaker.

Jag och Moderaterna håller givetvis med om att genomströmningen och examen är det viktiga. Min fråga är vilken lösning utbildningsministern ser på det här stora problemet.

Fru talman! Det bär mig emot att rätta Marie-Louise Hänel Sandström, men jag måste ändå få påpeka att inte bara har regeringen byggt ut antalet platser på lärarutbildningarna, utan vi har också sett ett ökande söktryck. På de prognoser som tas fram har vi också sett att vi har en lärarbrist, men den prognostiserade lärarbristen har skrivits ned avsevärt under senare tid.

Därmed inte sagt att vi är hemma. Vi måste göra mer för att se till att de utbildningar som finns på våra högskolor och universitet lockar unga och även äldre människor. Därför bygger regeringen ut det stora omställningsstudiestödet och satsar på KPU så att de som är akademiker mitt i livet eller arbetar inom industrin och välfärden och kan bli yrkeslärare också kan sadla om till att bli lärare senare.

Vi ska stärka läraryrket genom att se till att det finns många platser att söka i hela vårt land, att vi har en bra arbetsplatsförlagd utbildning som kan säkra genomströmningen och sist men inte minst att skolministern och alla hennes insatser bidrar till att människor ser skolan som en framtidens arbetsplats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern.

Sverige har världens högsta dieselpris numera. Det är ett stort problem för landsbygdsbor och för jordbruksnäringen, som är i kostnadskris. Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna vill att reduktionsplikten ska minskas, alltså att man ska minska den tvingande inblandningen av biodrivmedel, som mestadels är importerat. Det skulle göra det 3 kronor billigare per liter att tanka för medborgarna och skulle ge jordbruket 750 miljoner när det som mest behövs.

WWF avråder från Sveriges höga reduktionsplikt av miljöskäl. Socialdemokraterna och regeringen har redan sagt nej. Energiministern tycker i Sveriges Television att det höga dieselpriset är en viktig signal.

Anser även landsbygdsministern att det höga dieselpriset är en viktig signal till landsbygdsbor och till jordbruket?

Fru talman! Det är precis som Staffan Eklöf säger: Det är en utmanande situation i jordbruket, som ligger under mitt ansvar. Den sektorsanalys som kom i dag beskriver hur sektorn gick 2020 och 2021 och vad prognosen är för 2022. Det finns också tankar, frågor och önskemål från till exempel Lantbrukarnas Riksförbund just när det gäller dieseln.

Som jag sa tidigare: Sektorsanalysen och även den analys som presenterades i fredags av Lantbrukarnas Riksförbund är någonting som Näringsdepartementet och regeringen nu får göra en bedömning av och sedan återkomma så snart som möjligt.

Fru talman! Jag har en fråga till näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

Sverige har en unik möjlighet att fortsätta att ha ledartröjan när det gäller industrin och den gröna omställningen. Som ett av världens mest innovativa länder bidrar det till att skapa jobb med bra villkor i hela landet. Genom att möjliggöra omställningen av stora och små företag ökar vi möjligheten att stärka vår konkurrenskraft.

En grön och digital omställning sker dock inte av sig själv. Min fråga är: Hur påverkar M-KD-SD-budgeten näringslivets fortsatta gröna och digitala omställning och Sveriges konkurrenskraft?

Fru talman! Tack för frågan, Monica Haider!

Det här är naturligtvis en utveckling som vi är väldigt oroade över. Det här är ett förslag som kommit till regeringen från parterna och som vi diskuterade mycket under hösten, och det handlar helt enkelt om att hjälpa små och medelstora företag att anpassa sin produktion att stämma mot de stora jättarnas gröna ambitioner. Många av de stora företagen börjar nu göra beställningar på saker som ska vara klimatneutrala, och om de små och medelstora företagen inte hänger med riskerar vi att många mindre företag slås ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför hade vi föreslagit 90 miljoner kronor i budgeten för att satsa på den sektorn tillsammans med Teknikarbetsgivarna och parterna från IF Metall och några till inom industrin.

Tyvärr och ganska obegripligt strök de borgerliga detta i budgeten i höstas. Vi avser att återkomma och hoppas att de borgerliga också förstår att små och medelstora företag behöver den här omställningen.

Fru talman! Runt omkring i Sverige avvecklar Telia det gamla kopparnätet för telefoni, ett nät som trots sin ålder och tekniska begränsningar på många håll utgör den enda möjligheten till internetåtkomst genom så kallad ADSL-teknik.

Problemet med avvecklingen av kopparnätet är att det sker i högre takt än utbyggnaden av modern fiber. Detta lämnar människor och företag i Sveriges landsbygder helt utan fungerande internetuppkoppling med de uppenbart negativa konsekvenser som följer på detta.

Min fråga till landsbygdsminister Sätherberg är om hon är nöjd med hur situationen är för människor och företag ute i Sveriges landsbygder till följd av Telias snabba avveckling av kopparnätet eller om hon anser att det är en rimlig hållning att det inte avvecklas förrän annan tele- och datainfrastruktur finns på plats.

Fru talman! Jag och landsbygdsministern konfererade lite i bänken.

Jag kan notera att det för regeringen är en mycket viktig och angelägen fråga att det finns en snabb och bra utbyggnad av den infrastruktur som frågeställaren nämner. Den är av avgörande betydelse för människors möjligheter att bo och verka i hela vårt avlånga land, och regeringen har gjort betydande investeringar för att snabba på den. Här, fru talman, har regeringen också fått ett ordentligt bidrag med det stöd som finns att få genom den europeiska gemenskapen.

När det gäller den aktuella frågan, som handlar om i vilken takt man bör eller inte bör avskaffa kopparnätet som Telia och tidigare Televerket har lagt ned, är det en allmänpolitisk fråga som jag inte har uppgifter om precis hur den ska besvaras. Av respekt för frågans vikt får jag be frågeställaren att återkomma till ansvarigt statsråd med en skriftlig fråga eller passa på när ansvarigt statsrådet finns här på frågestunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Sätherberg.

För mig som ledamot är det viktigt att hela Sverige ska leva. Jag bor i Norrlands inland, i Ragunda kommun. Lagom till julafton förra året fick byn Kälarne med 500 bofasta i Bräcke kommun, granne med min egen kommun, äntligen en tankstation. Här är man glad att över huvud taget få tanka.

Detta var, ganska avgörande, tack vare hårt arbete av ett flertal eldsjälar och tack vare landsbygdsprogrammet. Utan det stödet hade det varit omöjligt. Det tog den större delen av kostnaden.

Jag kan inte nog understryka detta att tillgång till god service är viktigt för glesbygden och för vår landsbygd. Min fråga till ministern är därför om regeringen avser att fortsätta med stöd till landsbygden för drivmedelsstationer och i framtiden även laddstolpar.

Fru talman! Visst är det fantastiskt vilken utvecklingskraft det finns på landsbygden och i Kälarne, där man om jag förstår Anders Frimert rätt använt sig av både landsbygdsprogrammet och ideella insatser för att få till en drivmedelsstation.

Det är verkligen viktigt med service. Därför har regeringen under många år satsat på till exempel lanthandlar och drivmedelsstationer, och de satsningarna fortsätter. Om lanthandlarna sa man att de kommer att dö; de kommer att försvinna. Vi har sett att det har de inte gjort. Det har verkligen stoppats.

Det ligger pengar i budget för både lanthandlar och drivsmedelsstationer men även för laddstolpar, som ledamoten efterfrågade, så att hela landet ska kunna leva.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till utbildningsminister Anna Ekström.

Falska betyg, elever som inte får sin utbildning, lärare som tvingas ljuga för myndigheter och undervisa i ämnen de inte är behöriga i, skattepengar som fuskas bort - i veckan har vi sett ännu en rapport om avarterna som är kopplade till marknadiseringen av vårt skol- och utbildningssystem. Nu gäller det en skola inom vuxenutbildningen i Stockholms stad, som också TV4 visat på i Kalla fakta.

Det här upprör naturligtvis både mig och många andra. Jag tänker att det här är ett exempel men att det visar hur det ser ut inom hela området. Oseriösa företag driver skola med huvudfokus på att tjäna pengar, inte på att ge eleverna den bästa utbildningen.

Hur kan vi stoppa fusket och säkra att elever får den utbildning de har rätt till, och hur kan vi ta tillbaka kontrollen från marknaden?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Om vi ska komma till rätta med segregationen och se till att de nya jobben som växer fram i Sverige får utbildad arbetskraft är kommunal vuxenutbildning helt avgörande. Man ska kunna få ett jobb också med utbildning senare i livet. Inte minst är det viktigt för utrikesfödda, som då kan skriva den första raden på sitt cv.

Jag är väldigt upprörd över de uppgifter som kommer fram. Jag är upprörd å skattebetalarnas vägnar. Regeringen har satsat miljardbelopp. Vi har byggt 160 000 platser i Kunskapslyftet. De pengarna ska gå till utbildning och undervisning, inte till stora vinster.

Jag är också väldigt upprörd å elevernas vägnar. De tar studielån och sätter sig i skuld för den här utbildningen, och de har rätt att få den utbildning de behöver.

Det är kommunen som har ansvar för att granska att den här verksamheten sköts på rätt sätt. Det är kommunen som har ansvar för att utföra verksamheten. Man kan lägga ut den på entreprenad men ska då naturligtvis ha koll på verksamheten. Men för säkerhets skull har regeringen dessutom alldeles nyss gett Skolinspektionen ett nytt uppdrag att granska de här huvudmännen - även om det är kommunens ansvar.

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg.

Ministern nämnde tidigare skogen. I våra skogar har vi också fantastiska livsmedelsresurser i form av bär och vilt.

Ett vilt vi måste ta vara på mer är vildsvinet. Vildsvinsstammens utbredning skapar både utmaningar och möjligheter. Det finns gott om vildsvin, och de orsakar ofta stora problem för lantbrukarna. Men de kan också vara en tillgång i stället för bara ett problem - god och klimatsmart mat på våra tallrikar, helt enkelt.

Utifrån det vill jag fråga ministern vad regeringen gör för att göra det enklare att konsumera vildsvinskött.

Fru talman! Jag tackar Malin Larsson för frågan.

Det är helt rätt - mer vildsvinskött på tallriken vill vi se, också eftersom vi vet att vildsvinen kan skapa problem till exempel i jordbruket och för markägare.

Det här har regeringen arbetat aktivt med. Det kom ett vildsvinspaket i april 2020 som ska underlätta detta.

Jag kan även berätta att regeringen i dag har fattat beslut om att utvidga uppdraget som jordbruket hade att främja konsumtionen av vildsvinskött. Utvidgningen innebär att uppdraget nu ska omfatta även den privata sektorn.

Vi har arbetat aktivt och strategiskt med att få ut vildsvinsköttet offentligt. Många kommuner är duktiga på att använda detta goda kött till sina elever eller till dem i hemvården. Men vi behöver se till att det används mer än så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågestunden var härmed avslutad.