Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Anna Tenje, statsrådet Acko Ankarberg Johansson, statsrådet Paulina Brandberg och statsrådet Romina Pourmokhtari. Varmt välkomna!

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Anna Tenje besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Vi socialdemokrater varnade för detta; nu är lågkonjunkturen här. Sveriges ekonomi väntas krympa både i år och nästa år. Svenska hushåll är hårt pressade. Många familjer har det nu svårt ekonomiskt, inte minst här i Stockholmsområdet.

Våra matpriser skenar. En svensk matkasse kostar faktiskt mer än i våra grannländer. Matprisstegringen är den största sedan 1950-talet. Livsmedelsverket varnar för risker för folkhälsan, med stegrande matpriser och mindre och sämre tillgång till näringsriktig mat. Det rapporteras nu om att nya grupper söker stöd.

Mina frågor går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Vad gör regeringen och vad gör statsrådet för att minska matfattigdomen?

Herr talman! Stort tack för en mycket angelägen fråga, som berör många olika delar av vårt samhälle givet att det är inflationen som är den stora boven i dramat. Den påverkar hushållens ekonomi, den påverkar företagens ekonomi och den påverkar också kommuner, regioner och staten.

Kostnadsökningarna har varit mycket stora. Nu ser vi att inflationen är på väg nedåt. Givet den svåra situation många hushåll befinner sig i, som givetvis gör det svårt att få ekonomin att gå ihop, har vi riktat sänkta skatter mot hushåll med låga inkomster eller medelinkomster. Vi har också riktat olika stöd så att det ska bli lättare att leva, lättare att vara svensk.

Det är dyrt att vara svensk, och vi jobbar stenhårt för att bekämpa inflationen i alla avseenden.

Herr talman! Matfattigdom kan vi socialdemokrater inte acceptera. Vi har lagt fram en lång rad förslag, allt från extra barnbidrag, rättvisa skattesänkningar, höjt underhållsstöd och slopad funkisskatt till en priskommission för att få kontroll över matpriserna.

Vad tycker statsrådet om att prioritera dem som har det tuffast under matfattigdomen?

Herr talman! Det är onekligen mycket viktigt att prioritera dem som har det sämst, samtidigt som det är viktigt att inte vidta för vida åtgärder så att inflationen i stället späs på. Det är till syvende och sist inflationen som äter de största hålen i plånböckerna just nu. Den påverkar hushållens ekonomi, företagens ekonomi samt kommuner och regioner i övrigt. Just därför är inflationsbekämpningen det enskilt viktigaste greppet den här regeringen kan ta här och nu.

Vi sänker också skatterna och ser till att det blir mer lönsamt att arbeta.

(Applåder)

Herr talman! Frågan om träffsäkra och effektiva rehabiliteringsåtgärder är en avgörande faktor när det kommer till att motverka onödigt långa sjukskrivningar. Den vanligaste orsaken till sjukskrivning är stressrelaterad psykisk ohälsa, och det är inom det området som vi har sett den största ökningen av antalet sjukfall.

Bakom de höga sjuktalen finns ett stort mänskligt lidande och betydande kostnader för samhället. Kostnaden för uteblivet arbete med anledning av sjukskrivningar uppgick till 71 miljarder för 2022.

Det finns i dag uppenbara brister i vårt sjukförsäkringssystem när det gäller rehabiliteringsprocessen kopplat till psykisk ohälsa. Av den anledningen vill jag fråga statsrådet Anna Tenje hur hon ser på att verka för att förbättra möjligheterna till en högkvalitativ och evidensbaserad rehabiliteringsprocess när det gäller sjukfrånvaro på grund av psykiatriska diagnoser.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Som ledamoten poängterar är detta ett viktigt problem och en svår och komplicerad fråga att få bukt med.

Just nu ligger två utredningar på regeringens bord för beredning som berör just dessa frågor. Mycket riktigt beror hälften av alla pågående sjukfall på psykiatriska diagnoser, och de tenderar också att bli mer långvariga.

Precis som ledamoten så väl påpekar är det oerhört viktigt att få bukt med dessa frågor och hitta bra, adekvata sätt att få fler att komma tillbaka till arbete så tidigt som möjligt och så fort som möjligt. Vi ska också se till att alla berörda instanser hjälps åt att kommunicera sinsemellan så att allt blir så bra som möjligt.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

För Sverigedemokraterna är det viktigt att verka för att utveckla och förbättra möjligheterna till en högkvalitativ rehabilitering. Vår förhoppning är att vi tillsammans med regeringen kan arbeta för att motverka onödigt långa sjukskrivningar med en träffsäker rehabilitering som främsta verktyg.

Vårt sjukförsäkringssystem är i dag främst avsett för fysiska diagnoser, och det är något vi behöver förändra.

Herr talman! Jag kan bara hålla med.

Det är också mycket riktigt så att kunskapsbristen är stor. Här görs nu olika studier, och en del ser väldigt lovande ut. Inte minst verkar det som att arbetsgivarens roll i rehabiliteringsprocessen, att man är en aktiv del i detta, har stor betydelse.

Jag tänker att Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och arbetsgivaren men också den enskilde själv har ett stort och viktigt ansvar i detta. Det är väldigt viktigt att man samverkar och arbetar tillsammans. Men vi måste gå vidare med att söka mer kunskap om saker och ting som verkligen ger resultat.

Herr talman! Min fråga går till Acko Ankarberg Johansson.

En ny prognos från Sveriges Kommuner och Regioner visar att vi står inför en nedskärningschock inom sjukvården. Läget är betydligt allvarligare än när regeringen lade fram sin budget i september. Om inget görs kommer vi att stå inför uppsägningar. Man kommer att lägga ned kliniker, vårdmottagningar kommer att få stänga, det blir längre vårdköer och så vidare. Det är ett ganska stort mörker som rullar in över sjukvården.

Region Sörmland har det absolut kämpigast av regionerna. I en intervju med Marie Engman på Nyköpings lasarett, ordförande för Sörmlands läkarförening, står det att hon "tror att sörmlänningarna - likt många andra i Sverige - får ställa in sig på sämre tillgänglighet och till och med en patientfarlig vård".

Är det inte så att vården kan bli patientfarlig på grund av regeringens och SD:s vägran att tillföra högre statsbidrag?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag instämmer till fullo i att det är en mycket tuff situation för regionerna.

Regionerna drabbas ju direkt av inflationen och det SKR:s chefekonom i en intervju kallar inflationssmockan på grund av det pensionsavtal man har tecknat. Det är ett viktigt och bra pensionsavtal, är viktigt att säga, men den höga kostnaden för det i år fortsätter nästa år. Konsekvenserna av inflationen i somras - 9,14 procents uppräkning - betalar man hela nästa år även om inflationen går ned.

Detta är skälet till att regeringen har gett ett särskilt sektorsbidrag som regionerna kan använda direkt för att betala de här kostnaderna. Men det som också är väsentligt och som är mitt arbete nu är att se till alla de andra miljarderna som ligger i regeringens budget - vid sidan av 3 miljarder till sektorsbidrag är det ytterligare 13 miljarder som går till sjukvården - också kan användas på bästa sätt från tidigt 2024. Det är mitt uppdrag att göra det på bästa sätt nu.

Herr talman! Jag tror att det är så här, statsrådet: Har man ingen bottenplatta att stå på blir insatserna som regeringen skickar in inte så mycket. Jag tycker att det är väldigt tråkigt.

Före valet var vi alla ute och pratade hur viktig sjukvården var, särskilt Kristdemokraterna. Jag tycker faktiskt att det här är ett valsvek mot patienterna, för det är de som kommer att drabbas av det här.

Jag är extremt orolig. Och det är inte bara jag, utan det är också 21 regioner.

Herr talman! Tack, ledamoten, för att ledamoten lyfter fram den här viktiga frågan!

Jag är också orolig över situationen. Men jag är också väl medveten om att varje region är självstyrande och har egna direktvalda politiker. Den bottenplatta som ledamoten efterlyser är den som regionernas egna fullmäktige beslutar om, för det är det man plockar in genom den regionala skatten.

Bottenplattan äger alltså varje region själv. Det staten bidrar med har betydelse, och det är därför vi ökar stödet både generellt och i sektorsbidrag.

Herr talman! Nyligen uttalade klimatministern följande om sabotaget mot Nord Stream och den påverkan det får på klimatet: "Sabotaget av Nord Stream får allvarliga konsekvenser för klimatet, med ökade utsläpp på cirka 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter inom den svenska ekonomiska zonen, enligt Naturvårdsverket. För att sätta den siffran i kontext, motsvarar det 12 procent av Sveriges totala utsläpp förra året enligt den preliminära statistiken från Naturvårdsverket. Det är ett klimatsabotage som orsakar stor skada för vår planet." Jag är beredd att skriva under på varje stavelse.

Men i budgeten beräknar regeringen de egna utsläppen till 6-10 miljoner ton koldioxidekvivalenter, alltså 12-20 procent av de årliga utsläppen enligt samma statistik från Naturvårdsverket.

Så, klimatministern, om 5,8 miljoner ton är ett klimatsabotage som orsakar stor skada för vår planet, hur beskriver man den egna politiken som ökar utsläppen mer än så?

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Herr talman! Ja, det är onekligen en dyster situation vi har när sabotage på gasledningar leder till stora utsläpp som man sedan beräknar att Sverige och Danmark ska hantera inom sina utsläppskvoter. Det är det jag varit ute och uttalat mig om. Om det går en gasledning från Ryssland till bland annat Tyskland, som allra främst nyttjar den gasen, varför ska då Sverige och Danmark stå för koldioxideffekterna av att den gasen läcker ut i vårt hav och i vår atmosfär? Det anser jag är ett klimatsabotage.

Sedan finns det frågor att hantera nationellt. Inte minst har vi märkt det under den här frågestunden, då mina kollegor har fått motta frågor om hushållens tuffa ekonomi och svårigheter att ställa mat på bordet.

Det är den verkligheten den här regeringen hanterar när vi sänker bränslepriser. Att sedan ta konsekvenserna av det för klimatet är en verklighet vi har att hantera, där vi behöver leverera offensiv politik som minskar våra utsläpp. Men faktum är att i kommande budget genererar det ökade utsläpp.

Herr talman! Ja, att Sverige inte ska behöva betala för de här utsläppen är vi helt eniga om.

Min fråga gällde dock ministerns beskrivning av 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter, som hon säger får allvarliga konsekvenser för klimatet och orsakar stor skada för vår planet.

Hur beskriver man då mer utsläpp än så för klimatet från ministerns sida sett?

Herr talman! Det är här det blir så intressant. Det är ju två olika frågor vi berör här.

Jag vet inte om ni i Centerpartiet själva gick till val på att höja bränslepriser. Jag tyckte mig inte höra några sådana tongångar under valrörelsen.

När regeringen tillträder är det en verklighet man behöver hantera att hushållen står inför en tuff ekonomi. Folk har svårt att ställa mat på bordet och köra sina barn till skolan. Det är en verklighet som den här regeringen väljer att hantera. Att det genererar utsläpp kan jag bara beklaga. Det blir någonting för mig att hantera. Men insatsen är till för hushållens ekonomi och för att folk ska få sin verklighet att gå ihop, och det är inte på bekostnad av folk som ska få sin verklighet att gå ihop som man kan bedriva en verkligt hållbar långsiktig klimatpolitik. Så kommer i varje fall inte den här regeringen att välja att arbeta.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till Paulina Brandberg, som är minister med ansvar för diskrimineringsfrågor.

Regeringen har tillsatt en utredning där en särskild utredare ska göra en översyn av utlänningslagen och utlänningsförordningen. Syftet är enligt kommittédirektivet bland annat att skapa en skärpt reglering med större möjligheter att avlägsna utlänningar ur landet på grund av brister i deras levnadssätt, det vill säga det som i Tidöavtalet kallas vandel.

Det finns många anmärkningsvärda formuleringar i det här direktivet. För mig är det tydligt att syftet i första hand är att minska antalet utlänningar i Sverige. Bland annat står det att de brister i levnadssättet som kan komma att beaktas kan vara skulder, association eller annat närmare samröre med miljöer som hotar grundläggande svenska värderingar, oärlig försörjning eller missbruk. Det står också att exemplifieringen inte är uttömmande.

Utredaren ska också analysera om det är möjligt och lämpligt att också inkludera yttranden som allvarligt hotar grundläggande svenska demokratiska värden. Det här öppnar för ett enormt godtycke.

Min fråga till statsrådet Brandberg är därför hur den liberala demokratin och rättsstatens principer, till exempel arbetet mot diskriminering, ska kunna upprätthållas om förslag som dessa blir verklighet.

Herr talman! Sverige är en liberal demokrati. Vi har många grundläggande värderingar som vi har kämpat väldigt hårt för att uppnå i Sverige och som vi ska vara väldigt stolta över. Många av dem rör vår syn på allas lika värde, jämställdhet och att alla ska få leva i den identitet man vill och älska vem man vill.

Inom svenska värderingar hör våldsbejakande extremism inte hemma. Vi har kämpat för att uppnå dessa värden, och vi behöver kämpa för att bevara dessa värden i Sverige. När vi ser att krafter i Sverige mobiliseras som hotar dessa värden eller aktivt motarbetar dem anser inte den här regeringen att vi ska förhålla oss passiva till det, utan vi behöver agera.

Det är därför vi har tillsatt denna utredning - för att ta tag i detta problem.

Herr talman! Jag uppfattar att vi delar grundläggande svenska värderingar. Men jag tycker att det också finns andra grundläggande svenska värderingar, till exempel att man inte ska behöva vara rädd för repressalier från staten för att man uttrycker sina åsikter så länge dessa håller sig inom ramen för det som är lagligt.

Nu vill regeringen utreda om beteenden och yttranden som är lagliga ska kunna straffas om regeringen inte gillar dem. Men det gäller bara för vissa, nämligen de som inte är medborgare. Det är den förskjutningen jag vill diskutera här i dag.

Personer som har begått brott kan redan utvisas, och det står vi bakom. Men vad ska den här utredningens förslag tillföra förutom att minska antalet utlänningar i landet?

Herr talman! Det är helt enkelt så att endast svenska medborgare har en ovillkorlig rätt att uppehålla sig på svenskt territorium. När det gäller andra personer har regeringen möjlighet att ställa upp krav och villkor - och bör också göra det. Det gör vi redan i dag. Vi avvisar till exempel redan i dag enligt gällande lagstiftning personer som hotar allmän ordning och säkerhet.

Nu skärper vi helt enkelt kraven så att detta blir tydligare och högre krav ställs på dem som ska vara i Sverige.

Herr talman! För oss moderater är det viktigt att det ska löna sig både att arbeta och att ha arbetat. Nästa år räknas inkomstpensionerna upp med 1 procent och garantipensionen med 9,14 procent, och även innevarande år är skillnaden i uppräkning stor. Det lönar sig alltså allt sämre att arbeta för sin pension. Sammantaget kan man säga att livsinkomstprincipen, det vill säga principen att det man jobbar ihop under ett helt arbetsliv ska spela roll för pensionen, urholkas och att respektavståndet, det vill säga att vi visar respekt för dem som har ställt klockan ett helt arbetsliv eller delar av ett arbetsliv, minskar.

Min fråga går till statsrådet Anna Tenje. Vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att värna arbetslinjen kopplat till pensionerna?

Herr talman! Stort tack, ledamoten, för frågan! Den är mycket angelägen. Precis som ledamoten redogör för gjordes nyligen en uppskrivning av den allmänna inkomstpensionen med 1 procent medan garantipensionen skrevs upp med 9,14 procent. Föregående år skrevs den dessutom upp med 8,6 procent, och innan dess gjordes ett tillägg till garantipensionen.

Detta gör att arbetslinjen urholkas steg för steg. Det blir mindre lönsamt att arbeta, och det blir framför allt mer lönsamt att inte ha arbetat. Detta är förödande utifrån många olika perspektiv, givet att vårt pensionssystem vilar på grunden att man ska arbeta och göra rätt för sig.

Garantipensionen skrevs givetvis upp på grund av den höga inflationen, och det är i allt väsentligt motiverat. Men det är ändå så att respektavståndet minskar, och det är inte bra för pensionssystemet som sådant.

Herr talman! Stort tack för svaret, statsrådet! Jag tänker att du kan utveckla det ytterligare i nästa inlägg, så jag stannar där.

Herr talman! Stort tack, ledamoten, för den möjligheten! Man behöver vidta en rad olika åtgärder, dels för att stärka arbetslinjen och göra det mer lönsamt att arbeta, dels för att göra det mer lönsamt att ha arbetat, givetvis. Vi sänkte skatten för alla som arbetar. Vi sänker också skatten för dem som är över 65 och väljer att stanna kvar i arbetslivet, och vi gör det därmed ytterligare lite mer lönsamt att jobba kvar. Detta är nämligen väldigt viktigt inte minst ur kompetensförsörjningssynpunkt.

Vi gör det nu också möjligt att pausa tjänstepensionen, vilket gör att fler kan stanna kvar längre.

Herr talman! En fråga som vi kristdemokrater har lyft under en längre tid är reformering av strandskyddet. Vi ser det som djupt problematiskt att strandskyddet lägger en död hand över stora delar av vår landsbygd. Kommuner på landsbygden behöver folk som vill bo kvar men även ökad inflyttning. För att stimulera detta är det nödvändigt att det stelbenta strandskyddet reformeras. För många landsbygdskommuner är detta en mycket viktig fråga som de arbetar aktivt med, men de blir i dag motarbetade i just strandskyddsfrågan.

För att citera klimat- och miljöministern gällande strandskyddet: "Strandskyddet är en viktig fråga när det gäller att Sverige ska bli friare." Jag vill därför fråga statsrådet när denna mycket viktiga frihetsreform kommer att sjösättas.

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga! Vi vet att strandskyddet först och främst är väldigt viktigt för att trygga allmänhetens tillgång till stränder och för att bevara goda villkor för djur- och växtliv. Samtidigt vet vi att vi behöver ha ett strandskydd som möjliggör för alla i vårt samhälle att på ett sunt sätt nyttja den mark och den natur som vi har att tillgå även längs våra stränder och vattendrag.

Detta är en fråga som tidigare regeringar utan framgång har försökt ge sig på för att åstadkomma förbättringar. Därför är det av stor vikt för mig att vi, när vår regering tittar på frågan, går till väga på rätt sätt och hittar en bra balans så att vi kan förändra strandskyddet på så vis att det blir ändamålsenligt och tar hänsyn till alla de aspekter som berörs. Inte minst är äganderätten en fråga som är viktig för en borgerlig regering.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Vid en tidigare frågestund har statsrådet sagt att "den här frågan har dragit ut på tiden och . bör hanteras inom denna mandatperiod". Det finns en tidigare utredning som grund, men det kanske behövs mer underlag. Vi vet att utredningar i regel tar tid, och jag vill därför fråga statsrådet om man planerar att tillsätta en kompletterande utredning i närtid eller om ministern anser att den utredning som togs fram under förra mandatperioden räcker.

Herr talman! Jag vill återigen tacka ledamoten för en fråga som är väldigt viktig och som ledamoten själv vet att jag är djupt engagerad i. Vi ser i den här regeringen ett behov av att förändra strandskyddet, men frågan är hur vi ska gå till väga. Som ledamoten själv nämner är en fråga om den utredning som den tidigare regeringen tillsatte räcker eller om man behöver utreda andra aspekter av det hela. Det är en slutsats man får dra utifrån vad man är överens om att man vill förändra i strandskyddet. Det är alltså helt enkelt en av de frågor vi har att hantera framöver. Men en förändring behöver ske.

Herr talman! Som tidigare ordförande för Skånes universitetssjukhus har jag sett en fantastisk utveckling inom den mobila vården. I Skåne var vi först i Norden med att kunna erbjuda patienter avancerad, specialiserad sjukvård i hemmet. Detta är en utveckling som behöver uppmuntras från nationellt håll, för patienternas bästa men också för att vi ska klara av framtidens sjukvård.

I Skånes arbete med att flytta ut mer specialiserad vård stöter vi på problem med läkemedelslagstiftningen. De läkemedel som i hög grad nyttjas och hanteras i anslutning till dessa patienter är klinikläkemedel, det vill säga läkemedel som är sjukhusbaserade. Då administrationen sker utanför sjukhuset kolliderar den rådande lagstiftningen med det praktiska, dagliga arbetet.

Min fråga till statsrådet är: Hur kan en förändring av läkemedelshanteringen komma att utformas för att stödja den nödvändiga utveckling vi ser, nämligen att patienter ska kunna få vård utanför sjukhusen när det är patientsäkert?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan och för att ledamoten lyfter ett väl fungerande utvecklingsarbete som sker runt om i landet när det gäller god och nära vård! Jag har själv sett på nära håll hur den akuta sjukhusvården i Malmö kan ske i hemmet. Akut sjukhusvård i hemmet - det borde inte ens gå att göra. Men det kan man, och det är detta som leder till problem i dag.

Alla goda exempel på hur vården nu förbättras har sin grund i att medarbetarna själva ser brister i hur man arbetar och ser behov av samordning och mer personcentrering - och så hittar man goda lösningar. Och då kan detta krocka med lagstiftning. Vi har delat upp lagstiftningen när det gäller finansiering av läkemedel genom att reglera dels det som sker på sjukhus, dels det som sker på annat sätt, och den uppdelningen hänger inte med i det sätt vi jobbar på i dag.

Just nu tittar vi därför noga på de olika exemplen. Jag har också tidigare ställt frågan till Sveriges Kommuner och Regioner om de anser att detta behöver förändras. Och jag såg att frågan tack vare Kristdemokraterna var uppe på SKR:s kongress häromveckan. Jag uppfattar att läget nu är sådant att vi nog kan se över lagstiftningen framöver.

Herr talman! Ett annat problem vi ser är att när man har specialiserad vård utanför sjukhusbyggnaderna får de vårdplatserna inte räknas med i den nationella statistiken. När det nu från regeringens håll görs viktiga insatser för att öka antalet vårdplatser riskerar detta att bli direkt kontraproduktivt. Man avsätter ju personal för att sköta de här patienterna i hemmet.

Hur ser statsrådet på att öka möjligheterna att räkna med dessa vårdplatser för att vi inte ska hindra den viktiga utvecklingen?

Herr talman! Tack, ledamoten, för kompletterande fråga! Det som ledamoten säger är helt rätt. Det är gott och väl när vi kan fortsätta ge den allra bästa vården, även om det sker i hemmet. Vi har en uppdelning som ibland blir motsägelsefull - man vet inte vart vi vill.

Men låt mig tala om två saker. Det ena är att vi behöver öka antalet vårdplatser i Sverige, för detta är ett problem varje dag i sjukvården. Det andra är att vi behöver öka vårdkapaciteten totalt sett, och det ledamoten lyfter är ett exempel på hur det kan gå till. Vi tittar nu på hur vi kan stödja en sådan utveckling i landets alla regioner.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Tenje. Ekobrottsmyndigheten hade i dag en träff med socialförsäkringsutskottet för att beskriva riskerna med regeringens förslag angående att kunna överlåta dagar inom föräldraförsäkringen till någon annan.

Många farhågor som tidigare har lyfts upp av bland andra TCO och LO blev bekräftade. Sårbarheten eskalerar genom regeringens förslag, och det kommer att skapas ett system som bjuder in till nya möjligheter till fusk och kriminalitet inom ramen för föräldraförsäkringen.

En stor orsak till detta är att "någon annan" inte definieras, det vill säga det är inte någon närstående eller bekant och det finns inga åldersgränser. Det är helt enkelt en annan människa. Detta blir svårt att kontrollera. Vem är det egentligen som tar hand om barnet? Var bor personen? Även om detta går att kontrollera kan det vara väldigt kostsamt.

Min fråga är om det är rimligt att göra lagförändringar som antas kunna öka fusk och välfärdskriminalitet.

Herr talman! Stort tack, ledamoten, för en viktig och angelägen fråga!

För ledamöterna i övrigt kan jag konstatera att detta handlar om ett förslag som kommer att öka valfriheten, möjligheterna och flexibiliteten för barnfamiljer när det gäller att kombinera ett aktivt arbetsliv med ett aktivt familjeliv, genom att man kan överlåta 45 plus 45 dagar till någon annan i sin omgivning.

Precis innan jag kom in i kammaren fick jag ett sms från en mormor som har en dotter som väntar barn. Hon undrar om det redan nu finns möjlighet att överta någon av föräldradagarna när barnet kommer så att hon kan stanna hemma från jobbet och hjälpa till för att stötta sin ensamstående dotter. För det är just dessa familjer vi talar om: ensamstående kvinnor som drar ett tufft och tungt lass.

Ledamoten lyfte dock upp en viktig fråga: Där det finns mycket pengar - välfärdspengar - finns det också bidragsbrottslighet och välfärdsfusk. Just därför är jag stolt över att ingå i en regering som nu tar riktiga tag mot välfärdsbrottsligheten och bidragsbrottsligheten och vidtar en rad olika åtgärder.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg. Enligt en rapport som nyligen presenterades av Jämställdhetsmyndigheten är jämställdheten i skolan fortfarande undermålig, och pojkar och flickor har ännu inte samma möjligheter. Pojkar har alltjämt sämre studieresultat och utsätts för hårdare jargong och våld, och flickor är stressade över skolresultat och utsätts för fler sexuella och verbala kränkningar.

Enligt rapporten har dessutom flera politiska reformer de senaste 30 åren landat fel. Införandet av genuspedagogik i förskolans läroplan 1998, vilket nu 25 år efter införandet fortfarande saknar stöd i forskning, är sannolikt ett exempel på detta.

Hur ser jämställdhetsministern och regeringen att vi kan vända denna utveckling och säkerställa att flickor och pojkar har samma möjligheter redan i grundskolan?

Herr talman! Jag tackar för en angelägen fråga.

Vi behöver ha en jämställd skola. Vi behöver se till att vi har lika möjligheter för pojkar och flickor att uppnå bra skolresultat, och vi måste också se över hälsan bland våra elever. Där ser vi att flickor i större utsträckning mår sämre än pojkar, medan vi ser att pojkarna har sämre skolresultat än flickor.

Den rapport som ledamoten pekar på kom alldeles nyligen, och vi kommer såklart att gå igenom den noga för att ta fram de evidensbaserade åtgärder som verkligen fungerar. Det är viktigt att komma bort från symbolpolitik och att hitta dessa åtgärder så att vi får en jämställd skola.

Herr talman! Regeringens retorik och politik är så kategoriserande av människor att många icke-vita svenskar känner sig träffade oavsett om de är födda och uppvuxna här i Sverige, har ett arbetstillstånd eller är papperslösa. De känner att de blir stämplade som samhällets problem och som en belastning.

Faktum är dock att det är kvinnor med så kallad invandrarbakgrund som bär välfärden på sina axlar nu när hela landet går igenom en nedskärningskris på grund av regeringen. Inom äldreomsorgen ger de vård och omsorg till våra äldre, som har varit med och byggt detta starka välfärdssamhälle.

Detta är det tack som de äldre får från regeringen. Förutom att regeringen ger alldeles för lite statsbidrag finns det ingen ordentlig politik på området, vare sig när det gäller att få personal att stanna eller när det gäller att få ny personal genom satsningar på arbetsvillkor, arbetsmiljö och kompetenslyft.

Min fråga till statsrådet Anna Tenje är därför: Tror regeringen att det är genom att sprida rasistiska föreställningar om dem som bär välfärden som nedskärningarna inom äldreomsorgen kan lösas, eller är det genom att regeringen tar sitt ansvar, kavlar upp ärmarna och jobbar lite grann?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag delar inte riktigt ledamotens verklighetsbeskrivning. Jag skulle däremot vilja börja med att säga att det är väldigt många kvinnor som bär välfärden på sina axlar inom äldreomsorgen, som undersköterska eller vårdbiträde.

Vi gör nu stora satsningar där, inte minst genom Äldreomsorgslyftet. Under tre år ska 1,7 miljarder kronor årligen, alltså 5,1 miljarder, gå endast till att lyfta kompetensen, få fler vårdbiträden att utbilda sig till undersköterska och få fler att specialisera sig inom demensvård eller palliativ vård, vilket är nog så viktigt.

Vi stöttar också kommunerna och regionerna med 16 miljarder i statsbidrag - generella statsbidrag och sektorsbidrag - just för att man på ett bra sätt ska kunna ta sig igenom den kris vi nu befinner oss i.

Kvinnorna i äldreomsorgen är otroligt viktiga.

Herr talman! För ett år sedan, när Tidöavtalet presenterades, fanns det med en punkt om att man ska utreda utvisning på grund av bristande vandel. Denna punkt fick mycket berättigad kritik både av oppositionen och av Sveriges samlade kvinnorörelse eftersom den helt plötsligt ställde synen på prostituerade på ända. Från att ha varit personer i utsatthet riskerar de nu tvärtom att bli kriminella och utvisas.

Häromdagen när regeringen hade sin presskonferens om detta hade ordet vandel ändrats till hederligt levnadssätt, och ministern intygade att man inte ska jaga dem som finns i utsatthet. Men detta höll tydligen inte ett av regeringssamarbetets partier med om, utan Sverigedemokraterna yttrade sig om att man som prostituerad inte har en hederlig försörjning och därför kan komma att omfattas.

Min fråga till Paulina Brandberg är helt enkelt: Om en prostituerad i dag söker hjälp av socialtjänsten eller polisen, riskerar personen då utvisning eller får personen det stöd som man har rätt till?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det stämmer att i Tidöavtalet nämns prostitution i den punkt som avser så kallad vandel.

Efter att vi nu har tagit fram och förhandlat om kommittédirektiv mellan Tidöpartierna står ordet prostitution inte med i direktiven. Det pratas absolut om hederlig försörjning i kommittédirektiven, men där finns också tydliga skrivningar om att hänsyn ska tas till personliga omständigheter och det personliga ansvaret.

Jag tror att både jag och ledamoten delar synen att det för just kvinnor i prostitution finns en otroligt stor utsatthet och väldigt ömmande personliga omständigheter.

Förslaget går inte ut på att ge sig på utsatta människor, utan tvärtom ska vi öka tryggheten och säkerheten i Sverige.

Herr talman! Min fråga riktar sig till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Idén till frågan kommer från mina två praoelever Tilda och Sofia, som även sitter på läktaren i dag och följer denna frågestund.

Hemtjänsten sysselsätter fler än 100 000 personer, varav en stor andel är utrikes födda. I höstas klubbades en ny lag om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare. Jag undrar därför vad den konsekvensutredning som jag tar för givet att regeringen har låtit genomföra säger om vad den nya lagen får för konsekvenser de kommande tio åren för hemtjänstens möjlighet till personalförsörjning och möjlighet att genomföra sitt uppdrag.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag får också rikta ett stort tack till Tilda och Sofia, som jag antar sitter uppe på läktaren och lyssnar på svaret på frågan.

När det gäller arbetskraftsinvandring har vi fattat beslut om att man ska ha en lön på 27 300 kronor för att få arbetstillstånd. När vi tittar på hur många som berörs inom äldreomsorgen är det 300-400 personer - undersköterskor och vårdbiträden - i hela riket. Och man kan konstatera att alla inte ligger under 27 300 kronor, vilket är medianlönen för en undersköterska.

Jag besökte nyligen en kommun där det var ungefär sex personer som berördes. Samtidigt hade man 2 500 arbetslösa i en och samma kommun. Jag tror därför att denna brist går att åtgärda genom matchning och utbildning och att man ser till att alla som i dag inte arbetar i Sverige faktiskt arbetar.

Herr talman! Min fråga går till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Just nu pågår den internationella antibiotikaveckan. Med anledning av den har min praoelev Anna Petzold från Göteborg, som också är här och sitter på läktaren, ställt en fråga om det. Och jag ska ställa hennes fråga.

I dag är antibiotikaresistensen ett allvarligt och växande hot mot både människor och djur. Det uppskattas att infektioner orsakade av resistenta bakterier orsakar en halv miljon dödsfall årligen runt om i världen. Blir det riktigt illa kan det bli upp till 10 miljoner dödsfall om det fortsätter i denna takt.

För att bromsa antibiotikaresistensen behöver flera parter samarbeta och ge mer kunskap om hur man ska minska användningen av antibiotika. Man behöver också utveckla nya sorters antibiotika när de gamla sorterna inte kommer att fungera.

Min praoelevs fråga är: Hur ska vi få läkemedelsföretagen att satsa på nya mediciner som ska användas så lite som möjligt?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är min kollega socialminister Jakob Forssmed som ansvarar för frågan, men jag svarar väldigt gärna på den.

Precis som ledamoten säger är antibiotika ett fantastiskt läkemedel att använda, och väldigt många behöver det. Då handlar det kanske inte om det som du och jag tänker på normalt sett, att vi får det när vi blir förkylda och får något virus. Det är framför allt cancerpatienter och många andra svårt sjuka som behöver det för att klara den andra behandlingen. Det är alltså ett livsnödvändigt läkemedel som man behöver. Samtidigt måste det användas varsamt på grund av resistens. I Sverige är vi framgångsrika när det gäller att arbeta mot resistens. Men vi börjar få för få antibiotikaläkemedel att använda.

Därför har vi nu ett förslag om att hitta ett ersättningssystem som stöder att vi kan behålla de antibiotika som vi har och ett ersättningssystem som gör att vi kan få fram smartare och bättre antibiotika. Detta uppdrag har socialministern gett, och jag hoppas väldigt mycket på det. Men vi behöver från statens sida stödja denna utveckling, och det gör regeringen.

Herr talman! I Tyskland har man förklarat de flesta vattenkraftsdammar och liknande dammar som kraftigt modifierat vatten, vilket säkerställer att man har vatten för människor och djur och har en elproduktion.

I Norge bygger man ut den småskaliga vattenkraften. Och här i Sverige har vi beslutat om ett moratorium, vilket jag är otroligt tacksam för. Det finns bara ett litet problem, nämligen att flera av våra länsstyrelser uppenbarligen har struntat i detta. Det får man ett flertal signaler om från dem som är vattenkraftsägare.

Regeringen jobbar med att ta fram nya regelverk. Och min fråga till statsrådet Romina Pourmokhtari är: När kommer de nya reglerna på plats, och kommer moratoriet att förlängas tills de är på plats?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Jacobsson för frågan. Som ledamoten vet har vi en paus i prövningen av miljötillstånd för vattenkraften just nu. En viktig åtgärd under denna paus är just att se över hur vi ska gå till väga.

Men jag vill dela med mig av några saker som vi har gjort under denna paus. Bland annat har vi haft möten med myndigheter och företrädare för olika parter inom vattenkraftsbranschen i syfte att verkligen se var problemen finns och lyssna in deras erfarenheter. Vi har gett länsstyrelserna i uppdrag att i uppföljningen redovisa vilka insatser de gör för att förtydliga sitt arbete gentemot berörda aktörer. Vi har också gett länsstyrelserna i uppdrag att redovisa hur underlagen som framkommer i samverkan eller på annat sätt används för det arbete som man genomför kring översyn av miljökvalitetsnormer och annat.

Det pågår alltså mycket. Men beredningen pågår fortfarande, och jag kan därför ännu inte tala om exakt hur vi planerar att gå till väga.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Acko Ankarberg Johansson.

Vi vet att tillgången till apotek och läkemedel är avgörande för en god och jämlik vård i hela landet. Därför blev jag allvarligt bekymrad när jag i Dagens Nyheter den 17 november läste att mer än vart tionde apotek riskerar nedläggning på grund av dålig lönsamhet. Det handlar om i runda tal 850 000 människor som kan mista sitt apotek i sin kommun.

Nu äskas det ett antal hundra miljoner kronor mer i ersättning för att stötta apoteken för att de ska klara sig över den ekonomiska krisen. Enligt TLV är grunden det allvarliga ekonomiska läget.

Dessutom saknas det apotek i över 200 av landets 290 kommuner. Detta är alltså ett dilemma.

Min fråga till sjukvårdsministern är: Vad tänker ministern gör åt detta?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en angelägen fråga.

Det är viktigt att ha tillgång till apotek. Och tack vare omregleringen har vi fått väldigt många fler apotek. Det är en stor skillnad i dag.

Men det måste också finnas förutsättningar för att bedriva apotek. Och i samband med omregleringen gick staten in med ett stöd till glesbygd. Det har vi kvar. År 2021 var det omkring 44 apotek som ansökte om och fick ta del av detta stöd. Hur många som ansöker om och som får ta del av stödet varierar.

De mer långsiktiga förändringar som behöver ske handlar om att förstärka förutsättningarna för apoteken att verka. Det är därför som TLV just nu arbetar med att se över handelsmarginalen. Beslutet om omreglering innebär också att TLV har uppdraget att se till att reglera hur handelsmarginalen ser ut. De har just nu kommit med ett förslag om att höja den. Detta förslag är ute på remiss. Och i vanlig ordning får en minister inte uttala sig förrän man är färdig med beslutet.

Jag hoppas att det blir en god respons och att vi hittar en god ordning och kan förstärka och möjliggöra bibehållandet av apotek i hela landet.

Herr talman! Ofta förknippar man ordet hedersvåld med begrepp som könsstympning, arrangerade äktenskap med mera. Men det finns även gängrelaterat våld i den kriminella världen som ofta är hedersrelaterat. Detta är ett problem som eskalerar bland ungdomar, och det är en bidragande del till att vi ser allt fler flickor som rekryteras till gängen.

Detta är ett område som sällan nämns och berörs när man diskuterar hedersproblematiken. För att få bukt med dessa problem behöver vi vara medvetna om hur begreppet heder och lojalitet fungerar inom gängstrukturen samt hur dessa faktorer kan påverka individens val och handlingar. Vi måste också säkerställa att personer som vill lämna en sådan hederskontext får det skydd och stöd de behöver.

Min fråga går därför till statsrådet Paulina Brandberg. Avser regeringen att verka för att identifiera fler områden där det hedersrelaterade våldet är orsaken till konflikter mellan unga och en del av rekryteringen till kriminella gäng?

Herr talman! Jag tackar för en väldigt bra och viktig fråga.

Jag har i min tidigare åklagarroll arbetat med hedersrelaterat våld och förtryck inom ramen för det könsrelaterade våldet och gängkriminaliteten. Och jag delar helt den bild som ledamoten för fram om att det finns kopplingar häremellan.

Man pratar ofta slarvigt om att gängkriminaliteten drivs av narkotikahandeln. Det som jag har sett i mitt arbete är precis det som ledamoten pekar på, nämligen att det finns ett hederstänk som är väldigt djupt liggande i denna problematik. Och om vi ska få bukt med gängkriminaliteten behöver vi jobba precis med detta.

Regeringen stärker arbetet mot det hedersrelaterade våldet och förtrycket, och vi utelämnar inget område när vi jobbar med just dessa frågor. Det jag kan säga rent konkret är att vi tittar mycket på hur vi utvecklar vår avhopparverksamhet så att den också fungerar för alla, både flickor och pojkar, och i olika kontexter.

Herr talman! Oxfam har i dagarna släppt en rapport om klimatojämlikheten i Sverige. Rapporten visar att utsläppen är mycket ojämnt fördelade mellan olika inkomstgrupper.

Den procent av befolkningen som har de högsta inkomsterna släpper ut tio gånger mer per person än den halva av befolkningen som har lägst inkomster. Denna rikaste procent måste enligt rapporten minska sina utsläpp med 93 procent under de kommande sju åren för att ligga i linje med målet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader.

Det är tydligt att vi alla inte bär ett lika stort ansvar för klimatkrisen. De som tjänar minst är också de som har lägst kapacitet att ställa om, och ändå är det denna grupp som har minskat sina utsläpp mest de senaste decennierna. Den rikaste procenten bidrar minst till utsläppsminskningarna trots att det är de som bär det största ansvaret.

Min fråga till Romina Pourmokhtari är: Vad tänker statsrådet göra för att rätta till den här orättvisan och se till att den ekonomiska eliten minskar sina utsläpp i linje med vad som krävs för att nå klimatmålen?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en verkligt intressant fråga.

Jag tycker att klassperspektivet i politiken är väldigt relevant och bör få större utrymme. Det är någonting som även Vänsterpartiet ägnar sig åt med jämna mellanrum, och därför tycker jag att det är mycket intressant att se hur partiet självt resonerar kring denna fråga. Man verkade under valrörelsen upptäcka att omställningen sker på bekostnad av ekonomiskt utsatta människor och vände plötsligt i många frågor, exempelvis i frågan om bränslepriser. Jag tycker att detta är ett perspektiv som bör prägla den politik man för på klimatområdet framöver.

De som har mycket rikedom lever ofta ett liv som inte går att kombinera med ett hållbart samhälle. Dock är det så att Oxfam ofta utgår ifrån att folk som exempelvis har lån därför att de har studerat är fattiga. Man räknar på ett sätt som jag inte tycker är lämpligt att förlita sig på. Oxfams rapport bör alltså möjligen tas med en nypa salt om man har använt sig av samma typ av kalkyler som i tidigare redovisade rapporter.

Herr talman! Min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje. Det är min praoelev Ottilia Wiklund från Gagnef i Dalarna som har formulerat frågan, och hon sitter här uppe på läktaren och lyssnar i dag.

Äldreomsorgslyftet ska stärka kompetensen inom kommunalt finansierad vård och omsorg om äldre genom att ge ny och befintlig personal möjlighet att utbilda sig på arbetstid. Statsbidraget ges som ersättning för personalkostnader för personal som studerar.

I dag ser vi att allt fler kommuner under sommaren anställer ungdomar inom vård och omsorg. Flera av dem som anställs färdas mellan vårdtagarna med A-traktor eller motsvarande. Min fråga till statsrådet är om regeringen kan tänka sig att avsätta medel - antingen inom Äldreomsorgslyftet eller på annat sätt - för att hjälpa kommunerna att utbilda dessa sommarjobbare, som gör en stor insats för att stötta upp omsorgen under sommaren.

Herr talman! Stort tack, ledamoten och Ottilia, för denna viktiga fråga!

Äldreomsorgslyftet är onekligen ett väldigt viktigt riktat statsbidrag; jag skulle vilja påstå att det är det kanske enda som mina tidigare kommunala kollegor faktiskt efterfrågade när det handlade om riktade statsbidrag. Det syftar till att utbilda befintlig personal, det vill säga att den som är anställd som vårdbiträde ska kunna gå en utbildning för att läsa till undersköterska. Det är därför kanske inte helt rätt och riktigt att använda pengarna till sommarjobbare.

Med det sagt har dessa kommuner - till exempel Malung, och jag vet att man gjorde likaledes i Vilhelmina - anställt ungdomar med epatraktorer för att underlätta och komplettera undersköterskornas viktiga arbete genom att göra vissa sysslor. Det är onekligen ett väldigt bra sätt att få fler ungdomar att få upp ögonen för detta viktiga yrke, och det är klart: Får man sedan en anställning och vill vidareutbilda sig, ja, då blir man föremål för Äldreomsorgslyftet!

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Paulina Brandberg. Den har en koppling till det som ledamoten Sara Gille tog upp, nämligen hedersrelaterat våld.

Vi har i vårt land en stor grupp unga, företrädesvis flickor, som lever i så kallad hederskultur präglad av våld och förtryck. Omfattningen av utsattheten för hedersrelaterat våld och förtryck framkommer i forskning, i ett flertal kartläggningar som har gjorts och i rapporter som har presenterats de senaste 20 åren.

Många av dessa rapporter pekar på att våld används som kontrollmekanism och en ständigt närvarande uppfostringsmetod. Andra rapporter pekar dessutom på att hederskulturen har starka kopplingar till organiserad brottslighet och våldsbejakande islamistisk extremism.

Min fråga är: Vilka åtgärder vidtar regeringen för att barn och unga som lever i en hederskultur ska få åtnjuta de grundläggande fri- och rättigheter som finns i samhället i övrigt?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en fråga inom ett område som jag brinner väldigt starkt för och där regeringen verkligen växlar upp arbetet.

Den grupp vi pratar om är en av vårt samhälles mest utsatta grupper, och det är en grupp som vi har vänt ryggen därför att vi i Sverige har känt en ängslighet inför att lyfta dessa frågor. Den ängsligheten kommer inte den här regeringen att ha, utan vi går fram med full fart i dessa frågor.

Vi har redan gett flera uppdrag till olika myndigheter, bland annat Jämställdhetsmyndigheten, för att kartlägga företeelser som barnäktenskap och brudpris, vilket också är en vanligt förekommande del av hederskulturen. Vi lyfter på precis alla stenar för att komma åt detta problem på riktigt. Vi jobbar även med ett nytt åtgärdsprogram och en ny nationell strategi för att hitta rätt evidensbaserade åtgärder för att verkligen skydda den här gruppen och stärka dess fri- och rättigheter.

Herr talman! Det pågår just nu en konflikt på svensk arbetsmarknad på grund av att Teslas dotterbolag vägrar teckna avtal med IF Metall.

Vi socialdemokrater stöder givetvis svenska löntagares kamp för trygga och sjysta arbetsvillkor och för vårt sätt att reglera arbetsmarknaden i Sverige. Men från högerhåll har det kommit ett antal anmärkningsvärda uttalanden med udden riktad mot den svenska modellen.

På sociala medier-plattformen X frågar en moderat riksdagsledamot om vi socialdemokrater stöttar elektrifieringen av Sverige eller strejken mot Tesla - som om det över huvud taget fanns någon motsättning. En regeringstjänsteman beskriver på samma plattform fackens användande av konfliktåtgärder som galenskap samt uppmanar det moderata studentförbundet att starta en gul fackförening och teckna ett tomt avtal med Tesla.

Vad tycker egentligen statsrådet Paulina Brandberg om dessa uttalanden? Är det något som regeringen står bakom, eller står man upp för den svenska modellen, där parterna reglerar villkoren på arbetsmarknaden genom kollektivavtal?

Herr talman! Jag står här och representerar regeringen, och jag har inte för avsikt att recensera enskilda ledamöters uttalanden.

Det jag kan säga är att regeringen såklart, som alla andra, har noterat att det pågår en konflikt och att Medlingsinstitutet har utsett en medlare i konflikten och fortsatt står till parternas förfogande. Den utgångspunkt som regeringen handlar efter är att konflikten är en fråga för de inblandade parterna och inte för regeringen att hantera. Jag har förtroende för att parterna kommer att reda ut detta.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Anna Tenje.

År 2018 togs det första steget till en reformering av PPM-systemet. Det var bra och nödvändigt för att komma till rätta med oseriösa fonder. År 2022 överlämnades propositionen Ett bättre premiepensionssystem till riksdagen. Sverigedemokraterna yrkade avslag på propositionen i dess helhet, inte minst med anledning av remissinstansernas avstyrkanden och kritik.

Förslaget skulle begränsa pensionsspararnas valmöjligheter då små och resurseffektiva fondbolag med historiskt bra avkastning inte skulle ha någon chans i upphandlingen eftersom enbart stora, internationella fondbolag kan uppfylla kriterierna. En annan aspekt som lyftes fram var att riskkapitalförsörjningen kan komma att drabbas, vilket även kan ge negativa effekter på den svenska arbetsmarknaden.

Jag vill därför fråga ministern följande: Hur ser regeringen på att utvärdera Fondtorgsnämndens upphandling av fonder redan nu, när den första rundan är avslutad, för att kartlägga vilka konsekvenser detta får för Sveriges riskkapitalförsörjning och arbetsmarknad?

Herr talman! Stort tack för frågan, ledamoten!

Det är precis som ledamoten säger när det gäller de bedrägerier som ägde rum på fondtorget och som resulterade i såväl rättsprocesser som sänkta pensioner för vissa sparare. Jag vill vara tydlig med att jag inte ser någon motsättning mellan ett tryggt och säkert fondtorg och en välfungerande kapitalmarknad. Premiepensionssystemet syftar ju till att bidra till bra pensioner för Sveriges pensionärer. Syftet med reformen var just att se till att fondtorget blir tryggt och säkert.

Just nu, herr talman, äger den första upphandlingen på fondtorget rum. Den är inte ens avslutad ännu. Regeringen följer Fondtorgsnämndens arbete och reformens effekter mycket noga. Enligt min mening är det dock alldeles för tidigt att dra slutsatser av reformens effekter.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Romina Pourmokhtari. Jag hade också en fråga kopplad till Oxfams rapport, men den pratades ju ned här av statsrådet alldeles nyss.

Kopplingen mellan konsumentbaserade utsläpp, konsumtion och inkomst är ju ganska starkt belagd. Det finns andra som pekar på kopplingen mellan inkomst och utsläpp, inte minst Stockholm Environment Institute. Med tanke på det vill jag fråga om regeringen ser det här problemet. Har regeringen några tankar om hur man kan ta itu med skillnaden i klimatpåverkan mellan olika inkomstgrupper och i så fall hur?

Herr talman! Jag måste säga att jag blir uppriktigt glad över att få tala om en så spännande del av klimatomställningen som den här. Hur kan vi på bästa sätt se till att vi har system som, enligt mig, också ska uppmuntra till en växande ekonomi och till företag som kan anställa folk, så att vi producerar varor och tjänster utan att öka utsläppen?

Det gör vi främst genom att se till att alla företag i Sverige och de produkter och tjänster som importeras hit kommer från cirkulära affärsmodeller där man inte plockar ut nya saker, producerar och sedan säljer, som i linjära affärsmodeller. Man ska helt enkelt återanvända, återvinna, bryta ned och skapa system igen.

Det är denna verklighet vi måste röra oss till för att fortsatt ha en stark ekonomi, många som är anställda och många som har rika plånböcker - fler än någonsin - samt för att få minskade utsläpp och minskad påverkan på vår jord och våra resurser.

Herr talman! Min fråga går till jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.

Tidigare i november föreslogs det i en uppmärksammad debattartikel att Sverige, likt Norge och Island, skulle lagstadga om kvotering till bolagsstyrelser för att på så vis uppnå en jämn könsfördelning. Kvotering riskerar att skapa en vilseledande fasad och riskerar att leda till att ansträngningar för att uppnå likvärdiga förutsättningar förbises till förmån för ett påtvingat önskat utfall utan att grundorsakerna adresseras.

För att en styrelse ska fungera effektivt krävs erfarenhet och kreativitet. Kön bör rimligtvis vara en underordnad faktor. Kvotering placerar dock kön som överordnat och ser ökningen av kvinnors andel i bolagsstyrelser som ett mål i sig.

Ett argument som lyfts fram är att det skulle ligga i bolagens intresse att bli reglerade på detta sätt. Detta låter osannolikt med tanke på att företag strävar efter oberoende från politisk inblandning och inte vill bli styrda.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Ett av de jämställdhetspolitiska mål som regeringen jobbar efter är jämställd makt och jämställt inflytande i vårt samhälle. En viktig del av detta är såklart att titta på vårt näringsliv och våra bolagsstyrelser.

Regeringen har ingen politik som går ut på att vi ska lägga fram något förslag om kvotering. Däremot tycker vi att det är viktigt att arbeta med frågan, till exempel genom att stimulera kvinnors vilja och risktagande när det gäller att starta företag. Där har till exempel en verksamhet som Ung Företagsamhet en viktig roll. Där kan kvinnor i stor utsträckning uppmuntras att våga ta steget att ha en större del i näringslivet.

Jag tycker att det är viktigt att vi tittar både på våra bolagsstyrelser och på kvinnor som själva äger och driver bolag.

Herr talman! Min fråga går till sjukvårdsministern.

Pandemin må vara över, men när smittalen ser ut som de gör just nu i Sverige är vi många som påminns om situationen och hur det såg ut för några år sedan. Det är ju väldigt olyckligt att det rapporteras om att vaccinationerna har kommit igång väl sent, för vaccinationstäckning är ju A och O för att man ska kunna bekämpa hotet från sjukdomen.

Av den anledningen har vi kallat socialministern till socialutskottet, för fortsatt fokus på vaccinationer är viktigt. Såväl covid som säsongsinfluensan och andra sjukdomar kan ju motas med hjälp av vaccinationer.

Förutom det mänskliga lidandet, i form av sjukdomar som sprids, ser vi hur sjukvården belastas tungt med längre toppar och högre belastning än vad sjukvården kanske var beredd på. Med anledning av situationen undrar jag hur regeringen ser på sin roll när det gäller att hjälpa sjukvården i detta läge och, mer konkret, hur sjukvårdsministern ser att staten ska kunna stödja regionerna i det arbete som de bedriver just nu.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är ju avgörande att vi kan erbjuda vaccin åt befolkningen och att många också tar emot det. Genom att använda vaccin kan vi få ned talen och minska risken för svår sjukdom och död. På det sättet kan vi även hjälpa dem som inte kan ta vaccin och därmed göra det enklare för människor att leva.

Precis som ledamoten säger handlar det om vaccinationserbjudande till allmänheten och om konsekvenserna för sjukvården. Förra julen hade vi tre virus samtidigt: den vanliga influensan, RS-virus och covid. Detta påverkade sjukvården jättemycket. Skälet var att vi hade för låg vårdkapacitet från början. Det är därför det är väsentligt att nu fortsätta med att behålla en hygglig vårdkapacitet även när vi har svåra tider. Detta är en del av arbetet.

Den andra delen är att säkerställa att smittan inte kommer ut. Många sjukhus har redan nu börjat använda skyddskläder, munskydd och liknande eftersom de själva bedömer att det är ett sätt att minska risken för smitta. Det är kloka åtgärder som sjukvården vidtar just nu.

Herr talman! Även min fråga går till Acko Ankarberg Johansson. Den handlar om läkarnas arbetsvillkor.

Detta är ju bokstavligen en livsviktig yrkesgrupp, som tyvärr på många sätt har orimliga arbetsförhållanden i dag. En minut räcker nog inte för att redogöra för hela situationen. Det handlar om en orimlig belastning som innebär att man knappt hinner äta mat under dagen. Enormt mycket administration slukar tid som läkarna naturligtvis hellre skulle tillbringa med patienter. Vissa läkare har i princip dubbla heltidsjobb i och med jour.

Jag har fullt förtroende för att ministern är medveten om problemen. Det vittnas, för att förenkla det hela, om en ond spiral som går ut på att låga löner leder till färre medarbetare, vilket i sin tur leder till en sämre arbetsmiljö. Detta leder i sin tur till färre medarbetare, och så fortsätter det.

Detta leder till att ungefär en tredjedel av de legitimerade läkarna, som är väldigt eftertraktade på marknaden, väljer att inte jobba med patienter. Det är ett stort problem. Min fråga är därför om statsrådet kan redogöra för hur regeringen arbetar med att förbättra läkarnas arbetsförhållanden, inte minst vad gäller administrationsbördan.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Den sista delen är ju det som ligger på regeringens bord och som jag ska återkomma till. De andra delarna som ledamoten tog upp ligger inte på regeringens bord. Det är inte vi som ska besluta om löner, och det är inte vi som beslutar om hur kollektivavtal ska fungera. Det ska arbetsmarknadens parter göra.

Inte minst den ökande administrativa bördan är ju riktigt illa. Ganska mycket är politikdriven administration, som vi alla hjälps åt med - från alla nivåer, också från klinikerna och verksamheterna själva. Detta är ett arbete som jag just nu bedriver tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner för att gemensamt - myndigheterna för det som staten gör och regionerna för det som de själva gör - på alla sätt hitta sätt att minska den administrativa bördan. Detta är någonting som vi gemensamt tittar mycket på. Det gäller att våga bryta mönster.

Det handlar också om att det ska bli intressant att arbeta. Där är regeringens nya utredning om fortbildningsinsatser väldigt väsentlig. Jag vet att den är efterfrågad av många av vårdens professioner. Vi måste ha en reglering för fortbildning också för vårdpersonalen.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Acko Ankarberg Johansson.

I sitt tal vid mötet i World Health Assembly i maj 2023 framförde statsrådet inte några betänkligheter mot förslagen om revidering av IHR, det vill säga WHO:s internationella hälsobestämmelser. Det handlar om förändringar av en lång rad artiklar, inte minst de hårresande artiklarna 1, 13 och 42, som syftar till att ge WHO ökade befogenheter. Ministern sa i stället i sitt tal att dessa ökade befogenheter är avgörande för att uppnå målen i Agenda 2030 vad gäller hållbar utveckling.

Min fråga till statsrådet är: Vilka mål i Agenda 2030 gynnas av att WHO får ökade befogenheter, där icke bindande rekommendationer nu är tänkta att bli legalt bindande?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

WHO har ingen bestämmanderätt över Sverige. Det är svensk grundlag, det vill säga regeringsformen, som gäller. Det är också skälet till att vi till exempel erbjuder vaccin till befolkningen. Vi tvingar ingen utan erbjuder något vi vet är gott för folkhälsan, dessutom kostnadsfritt när det gäller covid.

WHO:s roll är att samla in kunskap om folkhälsa och bidra till medlemsländernas kunskap om vad man kan göra och göra bättre, och medlemsländerna arbetar med det på det sätt de själva tycker är lämpligt. Så gör också Sverige.

Jag är glad att jag vid det möte i våras som ledamoten refererar till fick företräda inte bara regeringen utan samtliga EU-länder och flera andra länder. Jag lyfte för oss alla fram att vi vill samverka för att hitta ett gemensamt arbete som leder till bättre folkhälsa. Man har dock inte kommit så långt än när det gäller innehåll och beslut, så vi i regeringen återkommer gärna i samtal när vi vet mer om innehållet och vad regeringen kommer att ställa sig positiv till.

Herr talman! Jag tar fasta på det statsrådet Paulina Brandberg sa om att regeringen är här för att svara på frågor från ledamöterna. Därför vill jag ge Romina Pourmokhtari ytterligare en chans att svara på den fråga från Andrea Andersson Tay hon valde att inte svara på.

Även om Vänsterpartiet uppskattar att regeringen synar våra förslag hoppas vi förstås att regeringen också tar dem till sig och presenterar dem som sina egna eftersom det är en mycket bättre politik.

Men nu gäller frågan vad regeringen avser att göra. Jag ställer därför åter Andrea Andersson Tays fråga i sin helhet eftersom statsrådet inte behagade svara på den tidigare. Vad tänker statsrådet göra för att rätta till orättvisan och se till att den ekonomiska eliten minskar sina utsläpp i linje med vad som krävs för att nå klimatmålen?

Herr talman! Låt mig upprepa vad jag redogjorde för också till ledamoten Järrebring. Att de rika genererar mycket utsläpp är en naturlig konsekvens av att de som har mycket pengar kan använda sina pengar till konsumtion. Det är ett faktum som jag nog aldrig träffat någon som motsatt sig. Men hur ska man se till att de inte genererar utsläpp? Är det genom att strypa deras rikedomar och ta mer skatt ur deras plånböcker, eller är det genom att se till att det de konsumerar när de reser, arbetar, handlar, sätter på sig nya kläder och äter mat vid bordet är rena produkter som inte genererar utsläpp?

Här ser jag en stor skillnad ideologiskt mellan blocken som jag valde att redogöra för och belysa genom att påpeka att även Vänsterpartiet verkar ha viss insikt i att det är de allra mest ekonomiskt utsatta människorna som till stor del får bära bördan av klimatomställningen.

Frågestund

Sättet man får de rika att sluta generera utsläpp är att ta bort utsläppen, inte rikedomarna.

Frågestunden var härmed avslutad.