Frågestund

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier.

Därmed vill jag hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Maria Malmer Stenergard, statsrådet Anna Tenje, kulturminister Parisa Liljestrand och statsrådet Carl-Oskar Bohlin. Statsrådet Maria Malmer Stenergard besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Sjukvården har en central roll i vårt totalförsvar. Det som inte fungerar i fred kommer inte att fungera i krig. Försvarsberedningen med alla riksdagspartier har också uttryckt att det brådskar med återuppbyggnaden av vårt civilförsvar, där sjukvården har en central roll och skyndsamt behöver bygga upp vårt totalförsvar mot ett möjligt väpnat angrepp.

Sverige befinner sig i en sjukvårdskris. Det är en kris som kanske är den värsta sedan 90-talet. Minst 17 av 21 regioner i Sverige planerar nu neddragningar av vår vård. Sverigedemokraterna och regeringen har inte för avsikt att skjuta till några resurser, och läget är nu akut.

Anser ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin att Sverige är bättre rustat för kris och krig med dessa neddragningar i sjukvården här och nu när personalen har svårt att klara sitt uppdrag?

Fru talman! Arbetet i Regeringskansliet är så fördelat att det är statsrådet Ankarberg Johansson som har ansvar för beredskapsfrågor i sjukvården, men jag ska ändå ge ett övergripande svar.

Jag måste börja med att rätta ledamot Markus Selin för påståendet att regeringen inte tillför några resurser. Det stämmer alltså inte. Vi lägger 40 procent av vårt reformutrymme på generella statsbidrag till kommuner och regioner, uppgående till 16 miljarder kronor, i budgeten för 2024.

Utöver det gör vi särskilda resursförstärkningar på området civilt försvar, både inom utgiftsområde 6 och inom det utgiftsområde som statsrådet Ankarberg Johansson har ansvar för. Vi tillskjuter bland annat särskilda resurser för att kunna bygga upp försörjningsberedskap. Det var en sådan försörjningsberedskap som saknades under pandemin, vilket naturligtvis fick stora och långtgående konsekvenser för sjukvården.

Fru talman! För lite, för sent! Pågående sjukvårdskris slår mot det kanske allra viktigaste vi har i Sverige, nämligen försvarsviljan.

Folket i kris eller krig förväntar sig möjligheter till vård och läkning. Färre skulle fullt ut göra sina uppoffringar för Sverige med vetskapen om att vår sjukvård inte fungerar. Vilka initiativ tänker statsrådet ta för att stärka Sveriges försvarsvilja genom sjukvården?

Fru talman! Jag delar ledamot Selins bedömning att mycket av detta är för sent, såtillvida att det hade behövt hända tidigare. Under de föregående åtta åren gjordes alltför lite på området.

Vi går nu längre än vad försvarsbeslutet 2020 ger vid handen. Vi satsar ytterligare pengar på kommuner och regioner riktade mot civilt försvar vid sidan av de generella resursförstärkningar som görs i form av 16 miljarder i generella statsbidrag till kommuner och regioner.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga riktar sig till migrationsminister Maria Malmer Stenergard och handlar om förslaget till en ny könstillhörighetslag. Det har fått stöd från både socialtjänstministern och jämställdhetsministern, men det har också fått omfattande kritik från höger till vänster, från läkare, psykologer och myndigheter - listan fortsätter.

Fru talman! Ni kanske undrar vad detta har med invandring att göra. Jo, förslaget går kort sagt ut på att en person enkelt ska kunna byta juridiskt kön och med det personnummer. Det är detta som Polismyndigheten uttrycker oro över. Lätt tillgänglighet till nytt personnummer, en ny identitet, är något som skulle kunna missbrukas och underlätta för kriminella att exempelvis fly undan Polismyndighetens eller Migrationsverkets kännedom.

Vi från Sverigedemokraterna ser ett visst problem med att man å ena sidan verkar för ett paradigmskifte i migrations- och kriminalpolitiken men å andra sidan skapar ett till synes ogenomtänkt verktyg som helt klart kan hamna i fel händer.

Delar ministern Polismyndighetens oro, och hur skulle förslaget kunna påverka arbetet på departementet?

Fru talman! Jag tackar Leonid Yurkovskiy för frågan.

När det gäller förslaget om förbättrade möjligheter att ändra kön har regeringen valt att inte gå vidare med lagrådsremissen eftersom regeringspartierna har olika uppfattning i frågan. Som jag tror att ledamoten är införstådd med pågår det ett arbete i socialutskottet i riksdagen. Därmed kan jag inte svara för något arbete som regeringen gör eftersom det inte sker något arbete hos regeringen.

Jag förutsätter att riksdagen väger in frågan om personnummer i sitt lagstiftningsarbete. Just frågan om personnummer och folkbokföring ligger faktiskt hos finansministern, men jag ska naturligtvis som allmänpolitiskt ansvarig svara. Som sagt pågår det inte något arbete på Regeringskansliet, och jag kan därför inte svara på frågan.

Fru talman! Jag tackar för svaret.

Anledningen till att jag ställer frågan är just för att två ministrar har gått ut i medierna och gett sitt stöd till förslaget. Jag menar på att det finns en tydlig koppling till ministerns område.

Förslaget innebär i praktiken att juridiskt könsbyte görs utifrån självbestämmande snarare än en medicinsk utredning eller diagnos. Är det ministerns bedömning att enbart juridiskt könsbyte utifrån den nya lagen skulle kunna utgöra grund för skyddsskäl och på så vis förhindra utvisning av migranter som inte ska vara här?

Fru talman! Det finns många viktiga aspekter av frågan, och det är därför det är så viktigt att genomföra ett gediget lagstiftningsarbete.

Frågan om omständigheter i det enskilda fallet kan påverka om det finns skyddsskäl eller inte blir en individuell bedömning, och den görs av myndigheterna och av domstolar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Om det blir en ny lagstiftning kommer vi att följa den mycket noga.

Fru talman! Tillåt mig parafrasera ministern för civilt försvar: Det kan bli krig i Sverige.

Jag vill inte i första hand vädja till Carl-Oskar Bohlins rädsla men däremot till hans lägesuppfattning. Samhällelig motståndskraft kräver just medvetenhet om läget, och just nu befinner sig svensk sjukvård i kris. Över 5 000 tjänster runt om i landet är hotade.

Region efter region larmar om att det inte finns tillräckliga resurser för att bibehålla sjukvården på den nivå som den var på tidigare. I mitt hemlän Gävleborg väntar människor i timmar på att ambulansen ska komma fram i nödlägen. I krigstid och kristid är, som vi alla är medvetna om, pressen på sjukvården ännu högre än normalt. Om det inte finns en fungerande sjukvård i fredstid, då den borde fungera optimalt, hur ska den då fungera i krigstid?

Fru talman! Låt mig för sakens skull inleda på samma sätt som till föregående frågeställare, nämligen med att konstatera att frågor rörande sjukvårdens beredskap ligger hos statsrådet Ankarberg Johansson. Jag ska ändå ge ett generellt svar på frågan.

Det man kan konstatera är att sjukvård under ett väpnat angrepp precis som frågeställaren säger ställs inför helt andra anspråk. Det kräver också att vi vidtar åtgärder - åtgärder som inte har vidtagits trots att det säkerhetspolitiska läget har försämrats under mycket lång tid.

Det regeringen har gjort under året är bland annat att ge uppdrag åt Socialstyrelsen att upphandla ett nationellt traumasjukvårdslager för att kunna hantera ett masskadeutfall på svenskt territorium. Det här är inget vi kan förvänta oss att regionerna gör inom den ordinarie verksamheten. Det är ett ansvar som ankommer på staten. Det är ett ansvar som den här regeringen har tagit som tidigare regeringar inte klarade av att komma i mål med.

Fru talman! Det svarar ju inte på frågan. När vi har en sjukvård som inte fungerar i dag, hur ska den kunna fungera i krigstid?

Det talades tidigare om att man har gjort satsningar av historisk grad. Men egentligen har man bara gett en tredjedel av det som regionerna har sagt att de behöver för att de ska kunna bibehålla den redan låga nivå av sjukvård som de hade tidigare.

Det duger liksom inte att man pratar om sådana saker. Ingen har mandat att vila på stället i väntan på andra, som ministern själv har sagt.

Fru talman! Det är helt korrekt som frågeställaren säger.

Vi behöver också komma ihåg att det huvudsakliga ansvaret för sjukvården åvilar regionerna. Jag har hittills inte träffat någon region som vill återlämna det ansvaret till staten. Staten har ett ansvar att skjuta till medel i form av generella statsbidrag, vilket man också tar. Men vi får inte glömma att i botten har regionerna ansvar för verksamheten och även beskattningsrätt om de uppfattar att de medel de har tillgängliga inte räcker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga är till statsrådet Maria Malmer Stenergard.

Fru talman! 71 kronor om dagen för en vuxen och 37-50 kronor för ett barn. Det är vad ukrainska flyktingar lever på i dag i Sverige sedan snart två år. Det blir 150 kronor om dagen för en mamma med två barn. Många har inte råd med mat för dagen. Jag har träffat dem som står i soppköerna och håller sitt barn i ena handen, som inte har råd med kläder och skor. Röda Korset vittnar om exploatering och självmordsförsök.

Det är inte värdigt vårt land att de ukrainare som kämpar vid fronten gnags av oro för makor, barn och föräldrar i Sverige. Därför är det bra att regeringen till slut har inlett folkbokföringen av våra ukrainska flyktingar. Men det är en process som borde ha inletts för länge sedan och som tar alldeles för lång tid.

De organisationer som jobbar med de ukrainska flyktingarna och gör ett otroligt jobb varje dag är här i riksdagen i dag. Över 60 organisationer från hela landet ställer via mig denna fråga till dig, statsrådet: Kan du göra allt, precis allt, för att akut höja dagersättningen nu till sådana nivåer som råder i Danmark och i våra grannländer?

Fru talman! Tack för er fråga och varmt välkomna till Sveriges riksdag, säger jag till besökarna!

Jag är otroligt glad att kunna berätta att vi inom bara någon vecka remitterar ett färdigt lagförslag. Vi har alltså inte precis påbörjat arbetet, utan det är ett mycket omfattande arbete som ligger till grund för detta.

Förslaget svarar inte bara på den mycket snäva fråga som väcktes av Centerpartiet i finansutskottet för någon vecka sedan om att höja dagersättningen. Förutom att man går in i etableringen och ger över 300 kronor om dagen i de fallen svarar det på alla andra behov som ukrainarna i Sverige har uttryckt, det vill säga full möjlighet att ta del av Arbetsförmedlingens insatser, full möjlighet till sjukvård och möjligheten att få bank-id.

Det här är jätteviktigt, och jag är så glad att vi nu kan stötta även med detta - parallellt med allt det stöd som vi ger på plats i Ukraina. Då får vi inte glömma att det är många som är oroliga över de 5 miljoner internflyktingar som finns där och som också behöver vårt stöd.

(Applåder)

Fru talman! Då lyssnade du inte riktigt på frågan som ställdes.

Organisationerna säger att den akuta nöden är här och nu. Folk har inte mat för dagen. Det här kommer att ta tid; det vet du också. Det har du också sagt i medierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Självklart ska vi öka stödet också till dem som är i Ukraina. Det har vi centerpartister också drivit på för. Men nu är frågan rakt av till dig som statsråd inför människorna som just nu lider akut nöd: Vill du hjälpa till under den tid vi väntar på att det ska bli högre ersättning via folkbokföringen och ge dem högre ersättning via riksdagen så fort som möjligt, här och nu?

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner om att samtliga talar via talmannen. Det innebär att vi inte duar eller talar direkt till varandra.)

Fru talman! Vi jobbar nu intensivt med att så snabbt som möjligt få den här förändringen på plats. Vi kommer att ha ett förkortat remissförfarande. Vi kommer att skicka över förslaget till riksdagen, och jag hoppas innerligt på både Centerpartiets och hela riksdagens samarbete för att få den här lagstiftningen på plats så fort som möjligt. Det är precis det som svarar mot ukrainarnas behov.

Det förslag som Centerpartiet lade fram i finansutskottet skulle kräva en helt ny lagstiftningsprocess, och det bedömer jag att vi inte har tid med.

Fru talman! I oktober besökte statsrådet Bohlin det oljedrabbade Natura 2000-området utanför Blekingekusten. Efter att mer än 150 000 liter olja hamnat i vattnet har kommunen nu ett gigantiskt jobb med att försöka sanera hela kustområdet.

Förra veckan kunde oljesaneringen återupptas efter ett längre avbrott på grund av vintervädret. Sölvesborgs kommun har fått bygga en helt ny organisation runt oljesaneringen, och kostnaden kommer troligen att hamna på mellan 100 och 150 miljoner kronor.

Statsrådet arbetar med krisberedskap, som bland annat handlar om förebyggande åtgärder för att förhindra skador på vår miljö när olyckor inträffar. Det finns i dag ett stort antal fartyg i trafik i Östersjön som har dispens för att köra med samma typ av olja. Risken finns alltså att samma sak skulle kunna hända igen.

Jag vill därför fråga statsrådet Bohlin om han och hans departement arbetar med några nya förebyggande åtgärder för att något liknande inte ska kunna hända igen.

Fru talman! Vilken typ av olja man kan använda vid fartygsframdrift är inte en fråga som sorterar under Försvarsdepartementet, men vi har naturligtvis alla ett ansvar för att arbeta för att det som hände i Pukaviksbukten inte ska upprepas.

Vi avser att i närtid ge MSB ett uppdrag att utvärdera den här händelsen tillsammans med ett antal andra kriser som ägt rum i närtid för att se vilka slutsatser vi kan dra av det operativa krishanteringsarbetet för att det här inte ska upprepas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Sölvesborgs kommun jobbar i dag med att sanera stränderna från olja. Men det finns ett stort antal myndigheter som har utpekat ansvar vid oljeutsläpp, bland annat statsrådets egen myndighet MSB men även Kustbevakningen, länsstyrelserna, Naturvårdsverket och HaV.

Därför skulle jag vilja hänga på svaret och fråga statsrådet om han efter katastrofen i Blekinge är nöjd med hur hanteringen av oljekatastrofen har fungerat eller om han redan i dagsläget skulle kunna säga något om förbättring av framtida organisation.

Fru talman! Ja, jag hade möjligheten att besöka skadeplatsen ganska snart efter att olyckan hade ägt rum.

Det man kan konstatera i ett initialt skede är i vart fall att alla aktörer i systemet har varit mycket på tårna. MSB har snabbt kunnat få fram förstärkningsresurser. Kustbevakningen har omprioriterat och omfördelat resurser för att kunna delta i hanteringen av haveristen men också hjälpa till med att sanera olja.

I stort tycker jag alltså att insatsen har fungerat, men den slutliga utvärderingen får visa vilka förbättringsområden som finns.

Fru talman! Min fråga går till migrationsminister Malmer Stenergard.

Vi har under en tid kunnat läsa om några av de problem som ukrainare ställs inför när de saknar personnummer. Jag har förstått att tanken är att det här ska lösas.

Min fråga är därför hur arbetet ser ut med att lösa det här problemet.

Fru talman! Jag tackar Magnus Resare för frågan. Jag är väldigt glad över att den kommer upp igen, för jag kan berätta att vi inom bara någon vecka skickar ut ett färdigt lagförslag på remiss. Vi förkortar remisstiden för att det ska kunna träda i kraft så fort som möjligt. Det innebär att folkbokföring gäller för dem som har varit här i ett år och som också bedöms komma att vara här en tid framöver.

Med folkbokföringen öppnar sig en rad möjligheter. Det handlar om fulla insatser från Arbetsförmedlingen, möjligheten till praktikplats liksom möjligheten att få ett bank-id och att få sjuk- och hälsovård, vilket är otroligt viktigt, men också, vilket är angeläget, en höjd ersättning. De som ännu inte arbetar går in i etableringen och får då över 300 kronor per dag, vilket ju är en väsentlig förbättring. För dem som arbetar, vilket glädjande nog väldigt många gör, börjar också föräldraförsäkringen att gälla, vilket vi är övertygade om kommer att underlätta tillvaron här i Sverige.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Detta låter väldigt hoppfullt och mycket bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

En annan aktuell fråga just nu är EU:s migrationspakt. Jag tänkte ta tillfället i akt att fråga hur arbetet fortskrider med det och hur det kommer att påverka Sverige.

Fru talman! Ännu en otroligt viktig fråga! Den är högaktuell, för i dag röstar man om nio rättsakter - hela pakten - i Coreper.

Glädjande nog ställer sig den svenska regeringen bakom det förslag som har förhandlats fram. Mycket av de riktigt svåra filerna togs fram under det svenska ordförandeskapet och ser i allt väsentligt likadana ut. Detta är vi väldigt glada över. Det innebär att vi får mycket bättre kontroll vid EU:s yttre gräns, och det stärker vår säkerhet men också vår förmåga att hjälpa dem som har absolut störst behov av skydd.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Vi behöver ett sjukförsäkringssystem där man ser till människors möjligheter. Det är viktigt att sjukförsäkringssystemet ger drivkrafter som tar till vara varje persons kapacitet och erbjuder olika vägar tillbaka till arbetet. Den enskildes arbetsförmåga ska betonas, och därför behövs en större möjlighet till flexibilitet.

I dag kan en person som arbetar och får ersättning till 50 procent inte öka sin arbetsinsats med 10 procent, även om det skulle vara möjligt enligt läkare. Dagens fasta steg i sjukförsäkringen - 25, 50, 75 och 100 procent - bör därför förändras. Dagens system tillvaratar inte den enskilda personens fulla förmåga och möjlighet till en ökad arbetsinsats.

Vi kristdemokrater förespråkar en större flexibilitet genom en personanpassad procentsats utan fasta steg. Min fråga är därför hur ministern ser på möjligheten till en förändring som gör sjukförsäkringssystemet mer flexibelt och också steglöst. Så ser det ut i till exempel Norge.

Fru talman! Frågan som Ingemar Kihlström ställer är väldigt intressant. Den tar sin utgångspunkt i att alla som kan arbeta ska arbeta, oavsett om man har nedsatt arbetsförmåga, och att man sedan successivt i takt med att man återfår arbetsförmågan kan jobba mer.

En utredning har lämnat utredningsbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet, där man kommer med förslag på att man ska lämna den så kallade rehabiliteringspenningen och preventionspennigen steglöst och inte sjukpenningen. Alldeles oavsett vad man pratar om kan det ändå vara förknippat med en hel del svårigheter när det gäller Försäkringskassans möjligheter att göra bedömningar. I dag är det 0, 25, 50, 75 eller 100 som är bedömningen. Det blir ju väldigt komplicerat om man ska gå in på 22 eller 27,5 och så vidare. Där kommer byråkratin och administrationen in - det skulle antagligen försvåra både för den enskilde att komma tillbaka i arbete och för Försäkringskassan att göra den här typen av bedömningar då det är en stor gränsdragningsproblematik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret även om det inte mötte mig till fullo. Man kan konstatera att Norge lyckas administrera en helt steglös förändring.

Jag ser en styrka i ett flexibelt system, för det skulle också möta de människor som har förlorat någon närstående och som på grund av sorg behöver vara sjukskrivna. Det skulle kunna ge dem en ökad möjlighet att komma tillbaka till arbetet stegvis. Jag hoppas att vi kan fortsätta att resonera och att vi kan hitta vägar som kan ta oss förbi eventuella administrativa hinder.

Fru talman! Det är alltid en enormt stor tragedi att förlora någon närstående. Att bearbeta den sorgen är hälsosamt och viktigt. Rätten till ledighet vid dödsfall regleras i lag, och det är också något som kollektivavtalen ofta föreskriver. Det brukar vara ungefär tio dagars ledighet. Det har inte kommit till min kännedom att det skulle vara något problem, inte några stora problem i alla fall, i vårt samhälle när det gäller företagens och den enskildes möjligheter att komma överens. Jag ser stora möjligheter här för arbetsgivare att vara både flexibla och tillåtande.

Fru talman! Det finns ett land som utmärker sig i migrationsstatistiken, nämligen Uzbekistan. I januari 2024 utgjorde uzbeker den största gruppen asylsökande. Samtidigt kan det konstateras att över 90 procent av uzbekernas asylansökningar avslås. 2023 var uzbeker den största grupp av illegala invandrare som påträffades vid arbetsplatsinspektioner.

Det handlar med andra ord om illegala arbetskraftsinvandrare som söker asyl som ett sätt att förlänga sin vistelse i Sverige. Därför vill jag fråga migrationsministern vilka åtgärder som har tagits eller som planeras för att sätta stopp för detta missbruk av vårt asylsystem.

Fru talman! Jag tackar Mauricio Rojas för denna mycket angelägna fråga. Det stämmer att uzbekerna utgör en mycket stor andel av de asylsökande, att bifallsfrekvensen är mycket låg och att Sverige jämfört med andra EU-länder har ett mycket stort antal asylsökande.

Detta är något som vi jobbar mycket med. Framför allt vill jag betona det diplomatiska arbete som sker. Min statssekreterare var nyligen i Uzbekistan för att diskutera detta. Vi har också ett mycket intensivt arbete för att motverka att människor exploateras av hänsynslösa arbetsgivare. Det arbete som centren mot arbetslivskriminalitet genomför, där flera myndigheter jobbar gemensamt för att motverka detta, är helt avgörande.

Vi jobbar alltså både med att styra myndigheterna och med att skärpa lagstiftningen, men också - vilket är väldigt viktigt - med diplomati för att förhindra detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det som gäller uzbekerna är inte ett undantag. Det finns många andra nationaliteter som utmärker sig för att deras avslagsfrekvens är väldigt hög inom Migrationsverket - 70-80 procent vanligtvis. Detta är alltså en mycket viktig fråga.

Jag instämmer i ministerns vilja att motarbeta den illegala invandringen och de ligor som ligger bakom den.

Fru talman! Jag kan bara instämma i vikten av det här arbetet. Vi jobbar brett nu. Vi inrättar ett nytt mottagningssystem där vi har ett mottagandecenter där alla ska bo i stället för i eget boende. Där får vi bättre kontroll över vilka som vistas här och över att de inte avviker. Får man ett nej, vilket tre av fyra i dag får, ska man flytta till ett återvändandecenter.

Detta har redan börjat inrättas, och vi ser faktiskt redan resultat där man kortar ledtiderna. Detta sänder viktiga signaler om att den som inte har skyddsskäl kommer att få återvända snabbt. Det blir också mer humant, då vi kortar handläggningstiderna.

Fru talman! Rapporterna duggar just nu tätt om hur svårt de svenska hushållen har det att klara höjda hyror, höga räntekostnader och ökade matpriser. Den grupp som kanske har det allra tuffast är de som lever på sjuk- och aktivitetsersättning.

Höginkomsttagarna fick sänkt skatt vid årsskiftet. Det fick inte de som har sjuk- och aktivitetsersättning. Motivet mot sänkt skatt för denna grupp var från regeringens sida att det skulle vara inflationsdrivande. Det är inte utan att man undrar varför det aldrig är inflationsdrivande när höginkomsttagare ska få skattelättnader medan det alltid är inflationsdrivande när människor i en utsatt ekonomisk situation ska få en skattelättnad.

Mot bakgrund av den utsatta ekonomiska situationen för många som lever på sjuk- och aktivitetsersättning vill jag fråga statsrådet Anna Tenje vad regeringen avser att göra för att förbättra den ekonomiska tryggheten för dessa personer.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag kan konstatera att de flesta bidrag som skrivs upp inte med inkomst utan snarare med prisbasbelopp föregående år höjdes med 8,6 procent. För innevarande år skrevs de upp med 9,14 procent.

Det är därmed en stor förstärkning till många av de hushåll som har det extra tufft just nu, för att inte tala om att också de extra bostadstilläggen till just barnfamiljer är en kraftig förstärkning för de barnfamiljer som har det allra tuffast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I övrigt är den viktigaste insatsen att bekämpa inflationen och på så sätt stärka hushållen genom att se till att inflationen inte fortsätter att gröpa ur hushållens plånböcker. Det är en strategi som vi ser har varit väldigt framgångsrik. Förhoppningsvis ser vi ljuset i tunneln och kan komma ur den ekonomiska krisen.

Fru talman! Sverigedemokraterna har vid flera tillfällen berört den långsamma återuppbyggnaden av totalförsvaret. Den tidigare socialdemokratiska regeringen talade ofta om den stora omställningen 2015, och kvittot på detta ser vi i dag. MSB och Försvarsmakten konstaterar att förmågan inte är där den borde vara. Det är snart tio år sedan arbetet påbörjades. Låg prio, inga uppföljningar, inte intressant.

Försvarspolitiken och medborgarnas säkerhet är ett socialdemokratiskt särintresse. Resultatet talar sitt tydliga språk. Den nuvarande regeringen får inte gå i Socialdemokraternas fotspår. Sverigedemokraterna är och kommer fortsatt att vara en trovärdig samarbetspartner inom försvarspolitiken, men vi kommer också att kräva ett fortsatt högt tempo.

Med anledning av det jag har nämnt undrar jag vilka ytterligare initiativ statsrådet Bohlin kommer att ta för att öka det civila försvarets uthållighet på kort sikt.

Fru talman! Tyvärr har jag bara tilldelats en minut för att ge detta uttömmande svar.

Sedan vi tillträdde och under innevarade år vidtar vi alltså i storleksordningen ett åttiotal åtgärder för att stärka det civila försvaret. Det handlar bland annat om en snabbare aktivering av civilplikten än vad som lades fast i försvarsbeslutet, en ökad ambitionsnivå när det kommer till att skydda civilbefolkningen med den särskilda skyddsrumssatsningen som återfinns i årets budget och ytterligare medel till kommuner, länsstyrelser och andra aktörer i systemet för att påskynda det här arbetet.

Låt mig säga att det nu blir mycket viktigt hur den samlade Försvarsberedningen landar i de här frågorna, eftersom det utgör inspelet inför det försvarsbeslut som regeringen har valt att tidigarelägga just eftersom frågorna är så angelägna. Det är min stora förhoppning att vi i bred enighet även i Försvarsberedningen kan landa i behovet av att stärka totalförsvaret och därigenom det civila försvaret.

Fru talman! "Vem ska ta hand om mamma?" "Svensk äldreomsorg är i kris och tuffare blir det framöver." Detta är rubriker och citat från Dagens Nyheter.

Enligt Dagens Nyheters kommunenkät som specifikt rör hemtjänsten är personalbristen så allvarlig att äldre får sina besök framskjutna eller inställda. De anställda tvingas jobba mycket övertid. Kommuner har svårt att hitta personal över huvud taget, medan andra har svårt att hitta rätt kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har uppenbarligen delat ut för lite statsbidrag till regionerna och kommunerna under 2023. Samma sak gäller för 2024. Det konstaterar SKR och facken. Kommunerna kan inte ens utnyttja Äldreomsorgslyftet, för de kan inte släppa iväg personal till utbildning på grund av personalbrist.

Det är många som nu undrar varför regeringen och äldreministern är passiva och frånvarande medan krisen fortgår. Min fråga är: Kommer regeringen att ta sitt lagstadgade finansieringsansvar för kommunerna och ge dem ökade statsbidrag för att rädda äldreomsorgen?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Vi kan börja med att konstatera att det är ett besvärligt ekonomiskt läge både i våra kommuner och i våra regioner. Det märks i staten, det märks i kommunerna och det märks framför allt i hushållen.

Just därför är det väldigt viktigt att prioritera, och precis som vi har varit inne på tidigare här i dag lade vi just därför 60 procent av det reformutrymme som fanns i budget för 2024 på välfärden. Förutom att rusta försvaret och polisen med mer pengar valde vi att prioritera välfärden. Det var 16 miljarder, varav de flesta dessutom i generella statsbidrag som gick just till kommunerna och regionerna.

Vi har dessutom en fortsättning på Äldreomsorgslyftet som i sin tur kommer att leda till att vi kan fortsätta att stärka svensk äldreomsorg genom att höja kompetensen inom dessa viktiga områden.

(Applåder)

Fru talman! Arbetskraftsinvandring är helt nödvändigt för Sverige och svensk konkurrenskraft. Den senaste tidens debatt kring arbetskraftsinvandring har visat att det finns en otroligt stor oro i näringslivet, en oro över att regeringen mer eller mindre kommer att strypa möjligheterna till arbetskraftsinvandring.

Centerpartiet är övertygat om att företagen själva vet bäst vilken kompetens de behöver, medan andra partier vill se en arbetsmarknadsprövning. Därför vill jag fråga migrationsminister Maria Malmer Stenergard hur regeringen ser på frågan om arbetsmarknadsprövning.

Fru talman! Jag tackar Emelie Nyman för en väldigt viktig fråga. Arbetskraftsinvandring är och kommer att vara helt avgörande för Sveriges möjlighet att konkurrera på en allt tuffare global marknad framöver.

Det är därför jag är så glad att Migrationsverket precis har sjösatt en helt ny modell där de som kommer hit och är högkvalificerade är garanterade besked inom 30 dagar från komplett ansökan. Det här är jätteviktigt för att konkurrera om de allra främsta talangerna.

Vi höjer nu kravet på lön för att komma hit och jobba från 13 000 till drygt 27 000 kronor i månaden. Det gjorde vi den 1 november. Tanken är att skifta fokus från en stor andel lågkvalificerad arbetskraftsinvandring till en högre andel kvalificerad och högkvalificerad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt pågår en utredning som strax ska överlämnas och som innebär att man ska titta på ett ännu högre lönekrav med möjlighet till undantag. Men vi vill inte tillbaka till den gamla modellen där facken i praktiken hade veto, utan det är arbetsgivarna som själva ska bestämma i stort.

Fru talman! Kultur kan vara en källa till glädje, mening och en känsla av tillhörighet och ett sätt att länka samman generationer, att uttrycka sig eller att uppnå olika sinnesstämningar.

I går hade jag möjligheten att lyssna till kulturministerns inledningstal på det kulturpolitiska konventet Folk och Kultur som äger rum i Eskilstuna i helgen. Där lyfte ministern särskilt upp kulturkanon som ett sätt att bilda och bjuda in fler till kulturgemenskapen. Statsrådet lyfte också upp en rad andra saker, till exempel möjligheter och utmaningar som kulturen står inför men också kan bidra med.

Jag undrar därför om kulturministern kan utveckla resonemanget kring varför hon väljer att prioritera och lyfta fram kulturkanon som en viktig satsning inom kultur och bildning för Sverige i närtid.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Kulturkanon har till och med innan vi presenterade direktiv för den blivit omdebatterad. Det gläder mig, ska jag säga, för hela poängen med en kulturkanon är ju inte bara att möjliggöra för fler att ta del av den kulturella gemenskapen och kliva in i rum som annars förblir stängda och att bidra till samhällsgemenskap, bildning och inkludering. En kulturkanon är inte bara en färdig produkt, utan själva arbetet med framtagande av kanon ska vara just inkluderande och tillåtande.

Det är därför jag blir extra glad när det pågår en debatt redan innan vi har presenterat direktiven. Direktiven presenterade vi i julas, och sedan dess går debatten varm. Jag hoppas verkligen att så många som möjligt tar chansen att vara med och debattera och tycka till på den bildningsresa som en kanon kommer att utgöra.

Fru talman! Av all den mat vi äter kommer ungefär hälften från svenska gårdar. Vid en storskalig kris eller ett krig finns det stor risk att det försvåras för den återstående hälften att komma till landet och i värsta fall att livsmedelsimporten helt avbryts.

Jordbruksverket tilldelades i december 20 miljoner kronor för att utveckla förslag till åtgärder som stärker Sveriges civila beredskap inom livsmedelsproduktionen. Lantmännen beräknar kostnaderna för att upprätthålla livsmedelsberedskap till miljardbelopp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till civilförsvarsminister Bohlin är då: På vilket sätt involveras lantbrukarna i arbetet med att stärka Sveriges beredskap, och vilket stöd kommer de att få ekonomiskt?

Fru talman! Tack, Gudrun Brunegård, för frågan! Detta är en fråga som ligger under statsrådet Peter Kullgren, som har ansvar för beredskapsfrågorna i livsmedelssektorn.

Det man kan säga är att det precis har kommit en utredning som nu har landat på statsrådet Kullgrens bord. Där läggs ett antal förslag fram för att stärka den svenska livsmedelsberedskapen. Det är helt klart att detta är en mycket viktig delkomponent i den samlade svenska försörjningsberedskapen, som denna regering nu tar steg för att återuppbygga. Detta var ju något som helt lades ned i samband med att det civila försvaret avvecklades. Vi ser att vi behöver ta mått och steg för att höja bland annat den svenska livsmedelsberedskapen, och det är ett arbete som bedrivs i Regeringskansliet.

Fru talman! Det judiska livet i Sverige utsätts beklagligt nog för stora påfrestningar. De senaste dagarna har vi nåtts av rapporter om att judiska företrädare i vårt land blivit kartlagda och utpekade som mordoffer av utländska agenter.

För egen del har jag besökt synagogor, skolor och föreningslokaler såväl här i Stockholm som i mitt hemlän Skåne, senast Helsingborg. Judiska och svenska medborgare har där beskrivit sin situation. Och säkerhetsarrangemang ordnas för varje liten samling som ska genomföras.

Jag välkomnar att insatser tycks vara på gång efter den utredning om en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige som den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte. Detta gjordes för att långsiktigt värna möjligheter och förutsättningar för det judiska livet i Sverige. Jag noterar också att Svenska kommittén mot antisemitism beskriver den allmänna hotbild som just nu finns.

Jag vill utifrån detta fråga kulturminister Parisa Liljestrand om det utifrån minoritetspolitikens perspektiv finns beredskap för ytterligare åtgärder för att långsiktigt värna förutsättningarna för judiskt liv i Sverige.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för att han lyfter en så pass viktig fråga. Ja, att lyfta judiskt liv i Sverige och möjliggöra för judar att ha ett fritt och säkert liv i Sverige är en av denna regerings mycket prioriterade uppgifter.

Statsministern har i sina regeringsförklaringar - både den första och den senaste - lyft upp detta som en särskild prioritet. Det är också utifrån det som regeringen har tagit krafttag när det gäller att möjliggöra för ett fritt judiskt liv i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har bland annat tillfört mer medel för att säkerheten kring judiska skolor, synagogor och judiska organisationer ska förbättras. Vi har infört en rad åtgärder som den judiska församlingen och organisationerna själva har utpekat som viktiga. Bland annat finns det en interdepartemental arbetsgrupp inom Regeringskansliet för att samla dessa frågor och för att kunna hantera dem på ett bra sätt.

Jag har också alldeles nyligen mottagit ett betänkande som handlar om att stärka judiskt liv. Det kommer vi naturligtvis att arbeta vidare med inom Regeringskansliet.

Fru talman! Min fråga handlar om byggnads- och reparationsberedskapen, som har funnits i Sverige och som var den civila byggindustrins beredskapsorganisation. I princip samtliga stora byggbolag var med i beredskapsorganisationen.

Sverige behöver en beredskap på detta område, särskilt nu när det är krig i Europa och när säkerhetsläget drastiskt har förändrats jämfört med 2007, när beredskapen avskaffades. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har också påpekat behovet av en modern version av den tidigare byggnads- och reparationsberedskapen.

Jag vill fråga statsrådet Carl-Oskar Bohlin: Hur ställer sig ministern för civilt försvar till att skapa en ny modern byggnads- och reparationsberedskap?

Fru talman! Tack, Mikael Eskilandersson, för en mycket angelägen fråga! Detta är en av de frågor som behandlas i det försvarsberedningsbetänkande som avlämnades strax före jul och som regeringen nu arbetar med att omhänderta. Parallellt med detta har regeringen tillsatt en utredning som tittar på hela det kommande personalförsörjningsbehovet i de civila delarna av totalförsvaret vid höjd beredskap. Och detta är naturligtvis en viktig delkomponent att beakta i det avseendet.

Erfarenheten från Ukraina visar oss att det krävs en större robusthet i termer av en reparationsberedskap, och det är en av de frågor som vi just nu arbetar med att omhänderta.

Fru talman! Återigen har det visat sig att Försäkringskassan har stora problem med hantering av ärenden när det gäller personlig assistans. Den 3 januari riktade Justitieombudsmannen svidande kritik mot deras hantering av kontrollärenden. Man skrev att det framstår som att myndigheten undanhåller underlag och verkar i det fördolda.

Detta är naturligtvis en oerhört skarp kritik mot en statlig myndighet som har att hantera ärenden gällande människor som redan befinner sig i en utsatt situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag ställde häromdagen en skriftlig fråga till statsrådet Anna Tenje om detta men fick tyvärr inget tydligt svar tillbaka. Därför ger jag nu statsrådet en ny möjlighet att svara på frågan: Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att försäkra sig om att Försäkringskassan arbetar på ett rättssäkert sätt kring personlig assistans - mot bakgrund av den svidande kritik som JO har riktat mot Försäkringskassan?

Fru talman! Stort tack för frågan, ledamoten! Det är klart att detta är en mycket angelägen fråga, särskilt när det gäller det gedigna arbete som regeringen bedriver när det handlar om fusk och felaktiga utbetalningar. Det görs mycket kontroller, och ett stort arbete görs på våra myndigheter i denna fråga.

Den fråga som ledamoten väcker här och nu följer jag noga. Givetvis ämnar jag återkomma i frågan lite längre fram när jag har fått lite mer information kring saken.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Anna Tenje. Demens är ett sjukdomstillstånd som växer i vårt samhälle. Vi ser allt fler som drabbas. Vi ser också att insjuknandet ökar i yngre åldersgrupper. Sjukdomen påverkar inte bara den drabbade, utan den slår även hårt mot anhöriga. Man hör ibland begreppet anhörigsjukdom.

Under de senaste åren har de medicinska framstegen varit stora både när det gäller att bromsa sjukdomsförloppet och när det gäller att hitta läkemedel som skulle kunna förhindra demens. Därför är fortsatta satsningar inom detta område av största vikt.

Min fråga till statsrådet är: Hur ser statsrådet på dessa frågor, och hur kan vi stärka demenssjukvården?

Fru talman! Jag tackar för denna mycket angelägna fråga. Precis som ledamoten lyfter är det i dag ungefär 150 000 som lever med någon form av demensdiagnos, och varje år är det 25 000 personer som får en diagnos.

Nu är det ju så att vi lever allt längre och blir allt äldre, vilket gör att fler och fler också får någon form av demens. Diagnos ställs också allt tidigare. Just därför är jag väldigt glad att vi nu har tagit tag i den demensstrategi som ligger och ska revidera den. Vi ska jobba mer förebyggande och främjande och inte minst möta de allt fler människor som får en diagnos allt tidigare.

Vi ska också möjliggöra och se till att följa forskningen, där Sverige verkligen ligger i framkant och står längst fram i leden, så att den kunskapen och informationen kommer dem till del som behöver den allra mest. Det handlar om våra duktiga medarbetare ute i våra regioner och kommuner - och inte minst om de personer som drabbas av demens och deras anhöriga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Kommissionen har lagt fram ett förslag om en talangreserv inom EU för att locka låg, medel- och högkvalificerad kompetens från tredjeland. Samtidigt vet vi att arbetstagare från tredjeland är en riskgrupp när det kommer till arbetskraftsexploatering.

Jag vill därför fråga statsrådet Malmer Stenergard: Hur avser statsrådet att agera för att garantera att utnyttjandet av arbetskraft från tredjeland minimeras?

Fru talman! Jag tackar Zara Leghissa för frågan. Detta är oerhört angeläget. Tyvärr ser vi att alldeles för många utnyttjas av skrupelfria arbetsgivare. Regeringen vidtar nu en rad åtgärder för att komma till rätta med det, och det är ett arbete som måste lyftas även på EU-nivå så att hela det perspektivet kommer in i detta viktiga arbete.

Regeringen genomför nu som sagt en rad åtgärder för att stävja detta och hindra mänskligt lidande. För att nämna något på mitt område har vi äntligen höjt lönekravet för att få komma hit från tredjeland och arbeta. Tidigare var kravet bara 13 000, vilket riskerade att leda till att människor utnyttjades. Vi fokuserar också mycket på arbetet med arbetsplatskontroller, och där är centren mot arbetslivskriminalitet oerhört viktiga i och med att många myndigheter där samverkar och delar kompetens med varandra.

Fru talman! Inspektionen för socialförsäkringen har i sin granskning av närståendepenningen rapporterat om en rad brister. Det är exempelvis krångligt att ansöka om förmånen och problematiskt för Försäkringskassan att handlägga den. Förmånens användningsområde är dessutom oklart. Utöver det finns det svårigheter med bedömningen i vissa fall, exempelvis vid psykisk sjukdom eftersom det blir svårare att bedöma om det finns ett påtagligt hot mot liv, vilket är ett krav för att få närståendepenning.

Myndigheten rekommenderar därför regeringen att genomföra en översyn av förmånen, och av den anledningen vill jag fråga statsrådet Anna Tenje hur ministern ser på behovet av en översyn för att kunna verka för en mer ändamålsenlig och flexibel användning av närståendepenningen.

Fru talman! Jag tackar för frågan från Clara Aranda. Jag delar givetvis uppfattningen att det är viktigt att det finns goda möjligheter för anhöriga att vårda svårt sjuka familjemedlemmar.

Precis som ledamoten säger har ISF nu granskat närståendepenningen, och den granskningen visar att de allra flesta som söker närståendepenning också får närståendepenning. Med det sagt behöver det ju inte vara enkelt att ansöka om närståendepenningen, och där finns det fler saker att göra.

Glädjande nog har Försäkringskassan följt granskningen och meddelar att man nu tittar på att se över ansökningsprocessen för att förenkla den. Det ska helt enkelt bli enklare för den sökande att ta del av detta. Man pekar också på att det är viktigt att sprida information och öka kunskapen om förmånen, för att den ska komma fler som är i behov av den till del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till ministern för civilt försvar, Carl-Oskar Bohlin. Det gäller cybersäkerhet. Det har ju visat sig de senaste månaderna att vi kanske inte har haft en fullgod säkerhet kring detta i en hel del verksamheter. Det saknas också tillräckligt med människor som har riktigt bra kompetens i dessa frågor, och det kanske är någonting som vi kan se bli allt värre framöver.

Mina frågor är därför: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka cybersäkerheten i Sverige? Samarbetar ministern med utbildningsministern för att bygga fler kompetenser bättre framöver?

Fru talman! Tack, Alexandra Anstrell, för en mycket angelägen fråga! Det är tyvärr på det sättet att Sverige under en lång rad av år har fallit i cybersäkerhetsrankningar. Det har riktats hård kritik från Riksrevisionen gällande det arbete som bedrevs på detta område under åren 2017-2022.

Det regeringen nu gör är att ta ett helhetsgrepp i att bygga ett ekosystem för att höja cybersäkerheten. För att knyta an till det som ledamoten ställde frågor om invigde regeringen i går det nya cybercampus som har möjliggjorts tack vare en gemensam satsning från bland annat Försvarsdepartementet och Utbildningsdepartementet. Undertecknad och utbildningsministern kunde alltså delta vid invigningen i går. Det illustrerar ju den ena delen av detta, nämligen behovet av ny kompetensförsörjning på området.

I övrigt arbetar vi nu med en ny nationell cybersäkerhetsstrategi, omformar det nationella cybersäkerhetscentret och satsar mer pengar på den incidenthanteringsmekanism som i dag ligger hos MSB, samtidigt som vi arbetar för att bygga om det nationella cybersäkerhetscentret.

Fru talman! Den 3 och 4 januari uppstod på väg E22 i Skåne ett fruktansvärt kaos där över tusen bilar med förare och passagerare satt fast på grund av svårt vinterväder. En del av orsaken till kaoset var att vinterväghållningen inte fungerade tillräckligt bra.

Vi vet att de statliga trafikmyndigheterna har varit utsatta för en hårdhänt bolagisering, avreglering och marknadisering där kunskap, erfarenheter och utrustning har försvunnit. Jag skulle vilja fråga civilförsvarsministern hur han ser på beredskapseffekterna av den hårdhänta bolagisering och avreglering som har skett på trafikområdet. Ser också Carl-Oskar Bohlin det samband jag beskriver?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Den slutsats man framför allt kan dra av händelserna på väg E22 är att alltför många myndigheter bråkade om vem som skulle ta ansvaret i en skarp situation. Jag tror att detta delvis präglas av en kultur av undfallenhet som vi över huvud taget inte vill se i våra svenska förvaltningsmyndigheter.

Med anledning av detta kallade jag till mig de myndigheter som var inblandade i hanteringen av händelserna vid väg E22 och tydliggjorde att de i rådande situationer förväntas ta det mandat de enligt rådande lagstiftning är tilldelade. Jag tydliggjorde alltså att vi inte vill se en ordning där myndigheter bollar runt ansvaret som en het potatis när det kommer till frågor som vem som har behörighet att klippa upp ett vajerräcke, exempelvis.

Jag tror att frågan är kvitterad från berörda myndigheter; vi har därefter sett nya snöoväder som klarades på ett betydligt bättre sätt.

Fru talman! Sveriges Radio rapporterade i tisdags att regimen i Iran misstänks ha planerat mord på svenska judar. Två hemliga agenter kopplade till Irans underrättelsetjänst ska 2021 ha kartlagt tre tilltänkta mordoffer i Sverige.

Att regimen i Iran ägnar sig åt terrorism är ett känt faktum. Trots detta finns det moskéer i Sverige som har nära kopplingar till regimen och som i praktiken fungerar som regimens spioncentraler. Dessa moskéers imamer är utsända från regimen och kan vistas i Sverige genom att de beviljas uppehållstillstånd med arbete som grund.

Min fråga till migrationsministern är följande: Anser statsrådet att det är rimligt att personer som är utsända på uppdrag av en regim som planerar terrordåd i Sverige ska få uppehållstillstånd som arbetskraftsinvandrare?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan, som kanske var något ledande.

Det är oerhört allvarligt att en statlig aktör planerar ett mord på svenska medborgare i Sverige. Jag känner särskilt med Sveriges judar, där det ju river upp sår i en redan väldigt tuff situation. Vi vet att länder som Iran bedriver olika typer av olovlig underrättelseverksamhet i och mot Sverige, och det är mycket allvarligt men tyvärr ingen nyhet för oss.

Och apropå ledamotens fråga: Det här handlar ju om att kunna upptäcka dessa personer för att säkerställa att de inte får uppehållstillstånd på felaktiga grunder. I oktober presenterade vi direktiv till en utredning som tittar på hur reglerna om bevisbörda och beviskrav när det gäller identitet kan skärpas i asylprocessen. Det blir också en ny lagändring som träder i kraft den 1 mars, som innebär att det ska vara möjligt att återkalla uppehållstillstånd i fler fall, och vi jobbar generellt med att återkalla uppehållstillstånd i fler fall från Migrationsverkets sida. Jag vill också betona vikten av samarbete med Säpo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

Statskontoret har presenterat en analys av ledningen, styrningen och uppföljningen av Sametinget. I uppdraget ingick att även bedöma om Sametinget fullgör sitt uppdrag och hur myndigheten använder sina resurser. Analysen visar att Sametingens ledning, styrning och uppföljning inte är ändamålsenlig och att Sametinget inte lever upp till sina verksamhetskrav. Dessutom är det väldigt svårt att bedöma myndighetens resultat.

Min fråga är därför: Vilka åtgärder vidtar regeringen med anledning av de brister som har framkommit om Sametinget, bland annat i Statskontorets rapport?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag vill börja med att poängtera att det var den här regeringen som i mars gav Statskontoret i uppdrag att granska Sametinget eftersom vi såg att det fanns utmaningar och brister. De blev tydliga för oss ganska tidigt.

Det är viktigt att understryka att just Sametinget har en mer självständig roll än andra svenska myndigheter har. Det är Sametingets folkvalda plenum som tillsätter styrelsen, och därmed faller också ett tungt ansvar tillbaka på Sametinget att komma till rätta med de här bristerna.

Parallellt med att Sametinget ska göra sitt jobb i detta och att vi nu också har fått den här rapporten sker också en rad saker inom ramen för departementet och inom regeringen. Bland annat träffar jag Sametingets styrelseordförande nästa vecka. Vi har också vidtagit åtgärder inom ramen för myndighetens regleringsbrev och bereder olika förslag kopplat till Statskontorets rapport.

Fru talman! Min fråga riktar sig till äldreminister Anna Tenje.

Tyvärr nås vi med jämna mellanrum av rapporter om vanvård och andra missförhållanden, ofta hos oseriösa arbetsgivare, inom äldreomsorgen. Nu senast var det en kommun i Dalarna som drabbades. Där rapporterade personalen om allvarliga felaktigheter. Dessa boenden hade redan tidigare fullt med Ivorapporter på sig.

Det infördes en lagstiftning för ett antal år sedan som kallas lex Sarah, som innebär att personalen ska ha större möjligheter att rapportera oegentligheter inom vård och omsorg. Min fråga till äldreomsorgsministern är därför följande: Avser regeringen att skärpa regelverket, så att missförhållanden förebyggs och upptäcks snabbare framöver?

Fru talman! Stort tack, ledamoten, för en mycket angelägen fråga!

Jag kan börja med att konstatera att jag har nolltolerans mot oseriösa aktörer och den typ av verksamhet som ledamoten beskriver, alldeles oavsett om det handlar om fristående aktörer eller kommunala aktörer som bedriver omsorg i egen regi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag och Acko Ankarberg Johansson har från regeringens sida nyligen gett Ivo i uppdrag att förtydliga, strama upp och förbättra arbetet gentemot oseriösa aktörer och följa upp tillsynen och tillståndsplikten för dem. Detta är ett viktigt arbete och ett led i att se till att den här delen av välfärden precis som alla andra sköts på ett så bra sätt som möjligt. Varje skattekrona ska gå till dem medlen är till för och dessutom stärka kvaliteten.

Detta är en mycket angelägen fråga för mig och något som jag prioriterar.

Fru talman! Förslaget om ny könstillhörighetslag, som i praktiken skulle innebära att det är fritt för var och en att bestämma och enkelt ändra sitt juridiska kön utan medicinsk utredning eller diagnos, innebär att kvinnor kan behöva tävla mot biologiska män inom idrotten i större utsträckning. Vi har sett flera internationella exempel på hur kvinnors idrottsrelaterade arbete, som de kan ha ägnat hela livet åt, har försummats till följd av fullständigt orättvisa tävlingsförhållanden som skapats just genom sådana politiska ambitioner.

Ett exempel är Lia Thomas, som blev historisk som den första transkvinnan att vinna ett collegemästerskap i simning i USA. Thomas, som påbörjade en könskorrigering 2019, tilläts tävlas som kvinna 2020. Det finns många fler exempel.

Flera ministrar har i medierna ställt sig bakom utskottsinitiativet, vilket leder till att regeringens ståndpunkt uppfattas som positiv till förslaget. Min fråga är därför: Hur ser kulturministern på idrottsrörelsens förutsättningar för en rättvis idrottsutövning med hänsyn till en ny könstillhörighetslag?

Fru talman! Jag får nog hänvisa frågan vidare till min kollega Jakob Forssmed, som är den som har hand om idrottsfrågorna. De har ju tidigare legat under Kulturdepartementet men gör inte längre det. Den som ska svara på frågan är nog statsrådet Forssmed.

Fru talman! Föräldraförsäkringen fyller ju 50 år i år. Den ersatte då moderskapsförsäkringen, som enbart riktade sig till mammor. I och med föräldraförsäkringen, som riktar sig till alla, påbörjade vi arbetet på ett mer jämställt uttag och ett mer jämställt föräldraskap.

Sverige har tack vare föräldraförsäkringen bland världens högsta arbetskraftsdeltagande hos kvinnor, men vi ser en del fortsatta utmaningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För 50 år sedan, 1974, tog 0,5 procent av papporna ut föräldraledighet. År 2022 var siffran 30 procent. Vi har således kvar en del utmaningar, kan man säga. Vi ser dessutom fortsatta skillnader i pension och inkomst mellan kvinnor och män.

Min fråga till socialförsäkringsminister Anna Tenje är: Hur planerar regeringen att stärka kvinnors ekonomi och pensioner?

Fru talman! Tack, ledamoten, för en mycket angelägen fråga! Inte minst det att föräldraförsäkringen fyller 50 år gör ju frågan dagsaktuell.

Men man kan väl ändå konstatera att bästa sättet att förbättra kvinnors ekonomi och få bukt med denna problematik - jag håller med om att det kan vara ett problem givet att kvinnor har jobbat mindre, varit hemma mer och dessutom kanske tagit ut en större del av vabbandet - stavas arbetslinjen. Om fler kvinnor hade jobbat lika mycket, lika länge och till lika lön som männen hade ju också pensionsgapet varit obefintligt och pensionerna hade varit jämställda.

Det går långsamt framåt, men det går trots allt framåt, och i takt med att kvinnor jobbar mer och har ett mer jämställt arbetsliv kommer också pensionerna på sikt att bli mer jämställda. Men här tror jag att vi kan göra mycket. Intresset delar vi med många: arbetsgivare, branschorganisationer och framför allt våra ansvariga myndigheter. Tillsammans med oss själva har de ett stort ansvar att se till att kunskapen finns, så att man kan fatta kloka beslut.

Fru talman! Förra veckan var jag och statsrådet Anna Tenje på besök i Helsingborg. Vi besökte det helt unika sällskapsboendet Sällbo, som både förebygger ofrivillig ensamhet och jobbar generationsöverskridande. Vi besökte också vårdboendet Furillen, där vi bland annat fick höra om hur Helsingborg är i framkant med att göra stadens boenden demensvänliga.

Kompetent personal är en nyckel för en god demensvård. Min fråga till statsrådet Anna Tenje är därför: Vad gör regeringen inom demensområdet och inom kompetensförsörjningen för att underlätta allt det goda arbete som görs ute i landets kommuner?

Fru talman! Stort tack, Ulrika Heindorff, för frågan! Det är ju extra glädjande att två ledamöter under dagens frågestund har ställt frågor om demensvården, som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.

Det var ett synnerligen bra besök i Helsingborg i förra veckan. Detta är en kommun som verkligen ligger i framkant både när det gäller att satsa på kompetensförsörjning och när det gäller att se till att den kunskap som nu finns inom demensområdet kommer dem som mest behöver den, det vill säga medarbetarna, personerna själva och de anhöriga, till del.

Under den senaste tiden har vi gjort stora satsningar på just demensvården. Vi har sett till att Svenskt Demenscentrum har fått en ökning av anslaget med 3 miljoner. Vi har också bifallit att tre projekt som de driver får 5 miljoner. Vidare har vi sett till att Nationellt kompetenscentrum anhöriga får ytterligare 3 miljoner kronor för att stärka anhörigsatsningen i samband med demensvården. Vi har dessutom sett till att Svedem- och BPSD-registren - de stora kvalitetsregistren - får mer pengar, så att de kan knyta fler kommuner till sig och så att kommunerna får fler metoder för att hålla hög kvalitet.

Fru talman! Även min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Under de senaste hundra åren har det hänt mycket inom svensk äldreomsorg. Synen på vad som är äldreomsorg har förändrats, liksom utbildningen hos personalen. Tack och lov har vi ersatt den tidigare långvården med särskilt boende för äldre. Där finns möjlighet till gemenskap, om man så vill, vid och utanför måltiderna.

Vi får allt fler äldre i Sverige som har behov, samtidigt som det saknas personal inom hemtjänsten och på särskilda boenden för äldre. Den satsning som har gjorts på Äldreomsorgslyftet har varit uppskattad hos kommunerna. Vi behöver utbilda fler undersköterskor som tillsammans med sjuksköterskor och vårdbiträden gör ett jättebra arbete.

Frågestund

Den satsning som regeringen nu gör på att förlänga och utveckla Äldreomsorgslyftet är bra. Min fråga till statsrådet Anna Tenje är: Vad betyder Äldreomsorgslyftet för Dalarnas 15 kommuner och för Mora, som är min hemkommun?

Fru talman! Det gäller att vara populär här i slutet av frågestunden - det uppskattas väldigt mycket!

Äldreomsorgslyftet har varit väldigt uppskattat. Det är ju ett av de få riktade statsbidrag som våra kommunala företrädare verkligen har efterfrågat, vilket regeringen har hörsammat. Det handlar om 1,7 miljarder årligen i tre år. För Dalarnas del handlar det om ungefär 58 miljoner för alla kommuner. För Moras del rör det sig om 4 ½ miljon. Detta ökar möjligheterna för Mora kommun att satsa på kompetensförsörjning och på att kompetensutveckla så att fler vårdbiträden kan bli undersköterskor och så att fler undersköterskor kan läsa någon form av specialistutbildning, kanske rörande demens, välfärdsteknik, somatik eller multisjuka. Detta har ett oerhört stort värde.

Frågestund

Framför allt utvecklar vi nu Äldreomsorgslyftet så att pengarna också kan satsas på att stärka minoritetsspråken. Det tror jag blir viktigt för förvaltningskommunerna Borlänge och Älvdalen, eftersom fler då kan få äldreomsorg på sitt minoritetsspråk.

Frågestunden var härmed avslutad.