Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Jessika Roswall, statsrådet Acko Ankarberg Johansson, utbildningsminister Mats Persson och landsbygdsminister Peter Kullgren.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Jessika Roswall besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Jag vill citera statsministerns löfte till Sveriges vårdpersonal i lördags: "Det är regeringen och samarbetspartierna som kommer att lägga fram den budget som också kommer se till att vi inte säger upp människor i den svenska sjukvården." Det är ett välkommet och viktigt besked mitt i den nationella sjukvårdskrisen. Men löftet saknar den konkretion som behövs här och nu för att verkligen betyda något och göra skillnad på riktigt.

Vad kommer regeringen konkret att göra i detta läge för att infria statsministerns löfte? Hur mycket pengar handlar det om? När kommer pengarna, och på vilka sätt kommer de att fördelas för att säkerställa att inga människor sägs upp i den svenska sjukvården?

Min fråga går till sjukvårdsministern.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Fredrik Lundh Sammeli för en synnerligen angelägen fråga.

Det är extremt tufft för i princip alla regioner. Några av dem klarar sig utan besparingar. Men många av dem har strukturella ekonomiska problem som pågått länge, och sedan kom inflationen därtill. Detta gör att regionerna behöver stöd, och jag har samma svar som statsministern. Regionerna behöver stöd för att klara den situation som råder. Det var också skälet till att regeringen gav ett särskilt stöd i höstas.

Vi följer nu utvecklingen och ser vad regionerna vidtar för åtgärder och vilka bedömningar de gör utifrån sina budgetbeslut och de besked regeringen gav, inte minst i december: Vad behöver de göra? Regeringen återkommer så snart det är möjligt eftersom vi måste behålla all vårdpersonal vi har för att klara jul, nyår och trettonhelg med tre virus och beredskapen vid ett eventuellt väpnat angrepp. Vi behöver värna sjukvården.

Fru talman! Ett viktigt löfte utan konkretion skapar en enorm förväntan. Men det innebär också att regionerna kommer att behöva fortsätta med sina åtgärdsplaner tills regeringen tydligt lämnar beskedet alla väntar på.

Jag har förstått att statsministern tycker att det är lite charmigt att Vårdsverige undrar, men jag kan lova både statsministern och alla statsråd i regeringen: Det finns ingenting charmigt med denna sjukvårdskris. Det är inte charmigt att få ett löfte från en statsminister som statsrådet sedan inte kan följa upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar ledamoten för kompletteringen.

Jag tror att det är precis som en medarbetare på Sahlgrenska sa i ett tv-reportage i helgen: Jag har förståelse för att viss omställning kan behövas, men det är nödvändigt att man vet vad man gör och tar sig tid att se om det får rätt effekt.

Det krav hon ställer på sin ledning behöver hon också ställa på regeringen. Hur ger man rätt stöd när regionerna är så olika? Det är tre som lånar till driften medan andra inte gör några besparingar. Stödet måste hamna rätt.

Fru talman! Det märks inte här i Sverige, men under det gångna året har Europeiska unionen genomlidit en ny migrationskris med hundratusentals nya sökande, vilket har satt press på välfärd och vitala samhällsfunktioner.

För mig är det uppenbart att nuvarande system inte fungerar. Fler och fler medlemsländer ställer sig också bakom idén om att utlokalisera delar av eller hela asylprocessen till tredjeländer. Tyskland, Danmark, Polen, Österrike och i stort sett hela östblocket diskuterar frågan, och nyligen anslöt sig vårt grannland Finland till denna skara. Italien har till och med tagit saken i egna händer och påbörjat detta arbete i ett samarbete med Albanien.

Jag frågar därför EU-ministern: När kommer Sverige att ansluta sig till den grupp som är öppen för denna lösning? Enligt mig är detta enda vägen framåt.

Fru talman! Jag tackar Ludvig Aspling för frågan.

Det stämmer att många andra länder under det senaste året varit hårdare drabbade av migrationskrisen än Sverige. Det pågår en diskussion i många olika länder, men jag vill understryka att avtalet mellan Italien och Albanien handlar om att migranter på internationellt vatten ska föras till Albanien.

Vi vet att Italien har varit extremt utsatt, men Sverige befinner sig ju inte i den geografiska positionen. Det finns inga sådana här planer för Sverige just nu, men det är viktigt att vi gemensamt jobbar för att hindra att människor dör på Medelhavet och att hitta nya samarbetsformer. Den situation vi ser i många länder visar också på vikten av att få migrationspakten på plats.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den lösning som diskuteras har potential att revolutionera det européiska asylsystemet. Vi kommer att kunna slå undan benen på flyktingsmugglarnas affärsmodell, kunna rädda tusentals människor från drunkningskatastrofer och slippa ett mottagande här av personer som absolut inte behöver komma till Sverige för att klara sin fysiska säkerhet.

Statsrådet säger att det inte pågår något arbete i Sverige för att förbereda denna typ av reformer. Min enkla fråga är: Varför? Detta är den enda vägen framåt. Det handlar om internationellt samarbete och nytänk, vilket låter som något Moderaterna borde ställa sig bakom.

Fru talman! Det pågår många innovativa diskussioner, och jag vet att migrationsministern är engagerad och aktiv i de olika diskussionerna såväl på EU-nivå som i den nordiska kretsen. Jag tycker inte att man ska låsa sig vid en lösning, utan vi måste vara öppna för olika nya lösningar. Som Ludvig Aspling vet pågår ett viktigt arbete mellan de fyra samarbetspartierna, för vi behöver genomföra det paradigmskifte som regeringen har startat på migrationsområdet.

Fru talman! Min fråga går till sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson.

Vi har en nationell sjukvårdskris, och statsminister Ulf Kristersson har nu lovat pengar till regionerna, som regeringen ska leverera tillsammans med SD för att inte så många anställda ska behöva sägas upp.

Vänsterpartiet har föreslagit en extra ändringsbudget på 15 miljarder för att rädda sjukvården. Det kommer att göras stora personalneddragningar, särskilt på de stora universitetssjukhusen. Det handlar om en minskning med tusentals vårdarbetare. Krisen drabbar ytterst patienterna.

Givetvis måste statsministern hålla sitt löfte. Det här får inte bli någon byråkratiseringsfråga, så när kommer detta löfte att infrias? Det är oerhört viktigt för personalen och regionerna att veta det innan uppsägningarna börjar kicka in. Kan sjukvårdsministern ge oss ledtrådar?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Karin Rågsjö för samma fråga som den tidigare ledamoten ställde.

Det är väldigt tufft för regionerna. Om det hade sett lika ut mellan regioner hade det varit lite enklare; om de hade haft samma problem hade vi vetat hur vi ska stödja och stötta. Nu har vi tre regioner som lånar till drift och tre eller fyra - snarare fyra - som inte gör besparingar alls utan som fortsätter som de brukar, och de andra ligger däremellan. Hur ska då ett stöd från staten se ut så att det faktiskt möjliggör att vi kan behålla personal?

Det är inte helt enkelt att välja väg. Därför är det nödvändigt att vi nu tittar på vilka åtgärder regionerna är på väg att göra, för att vi ska ge stöd på bästa sätt. Ett stöd som inte går till sjukvården är inget bra stöd. Västra Götalandsregionen konstaterade själva före jul att de lägger jämförelsevis mindre på sjukvård än andra. Det innebär att stödet måste vara riktat på något sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tänker så här: De uppsägningar som är på gång när det gäller sjukvårdsarbetare gäller just sjukvårdsarbetare. Det är inte pr-konsulter som sitter på stolarna. Detta är alltså oerhört akut.

Om ni snabbar på - om jag får uttrycka mig så - och trycker på vissa knappar tror jag att regionerna snabbt kan leverera vad som behövs, vad de ska kunna leverera, hur det ska göras och så vidare.

Detta kan ju inte bli någon byråkratisk jättefråga. När får personalen - guldet i vården - reda på om de ska sägas upp eller inte?

Fru talman! Jag tackar för att ledamoten lyfter aspekten att man faktiskt varslar vårdpersonal och inte tar itu med andra saker.

Vi vet utifrån undersökningar att man har anställt fler som jobbar med administrativa sysslor och som är långt från vården i stället för att anställa vårdpersonal, alltså undersköterskor, medicinska sekreterare, sjuksköterskor, läkare och andra. Den avvägningen har man gjort under ganska lång tid. Det behöver vi ändra på.

Hade varslen legat på ett annat sätt hade vi haft en annan diskussion. Men precis som ledamoten säger är detta vårdpersonal, och dessa behöver vi värna.

Fru talman! Hemma i Värmland gick regionen med närmare 1 miljard i underskott förra året. Det betyder att regionen nu har tvingats fatta beslut om att minska med 750 tjänster, varav ungefär 600 kommer att vara vårdpersonal. Det kommer också att få en otrevlig påverkan hemma i Arvika.

Döm då om min förvåning och glädje när statsministern sitter i en tv-soffa med miljontals tittare och lovar att "regeringen kommer att se till att vi inte säger upp människor i den svenska sjukvården".

Fru talman! Min fråga till statsrådet Acko Ankarberg Johansson blir då: Kan jag, när jag sätter mig på tåget hem till Värmland i eftermiddag, berätta för mina Centervänner som är med och styr i regionen att det är lugnt och att ingen av våra medarbetare behöver gå hem?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Sitter man i styret i en region behöver man verkligen lägga sig vinn om att lägga en budget som ser det uppdrag som sjukhus och primärvården har innan man beslutar om budget.

Jag nämner inte Värmland just nu utan återkommer till Västra Götaland. De beställde själva en extern rapport som kom till regionstyrelsen i december - det är offentligt. De konstaterade att de inte har en budgetprocess som tar hänsyn till sjukhusens uppdrag och vilket behov de har. Det var några gamla system som gällde, och så fick de dessa pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag måste förstå sjukvårdskrisen och uppsägningar utifrån den aspekten. Jag hoppas att ledamoten åker hem och tar ett rejält samtal med kollegorna om hur ni lägger pengarna, hur ni använder pengarna här.

Regeringen kommer att fortsätta att ge stöd till sjukvården, precis som gjordes i höstens budget. Det är nödvändigt för att vi ska kunna behålla vårdpersonalen.

(Applåder)

Fru talman! Jag hör att statsrådet har en god vilja, men den behöver också omsättas i handling. Det är snabba puckar nu. Regioner och kommuner behöver verkligen få besked snabbt, annars kommer varslen och uppsägningarna att hagla över både medarbetare hemma i Värmland och i andra delar av landet. Det är varken statsrådet eller Sverige betjänt av.

(Applåder)

Fru talman! Jag är väldigt glad över ledamotens engagemang. Jag hoppas också att partivännerna lokalt hittar sätt för detta.

Jag ställer krav på att regionerna själva först analyserar sin verksamhet och inte bara antar en budget som bara blir, utan att de vet vart patienterna tar vägen om de skulle lägga ned ett lasarett. Patienterna försvinner inte. Vårdbehov försvinner inte. Det där som ser ut som snabba lösningar från någon ekonomiavdelning fungerar sällan i sjukvården. Man måste förstå sjukvårdens behov när man gör en budget.

Regeringen kommer att återkomma.

Fru talman! Nu kanske statsrådet Acko Ankarberg Johansson tror att vi har samordnat oss, men det har vi faktiskt inte. Jag tittade också på tv i helgen och såg statsministern som uttalade sitt nu välkända löfte att ingen i vården skulle behöva sägas upp. Det var mycket välkommet, men konkretion och leverans är nu väldigt välkommet.

Den här situationen är väl känd sedan länge. Sveriges regioner befinner sig i ett väldigt pressat ekonomiskt läge. Under 2024 beräknas regionerna gå med ett underskott på ungefär 24 miljarder kronor. Det pratas om att läget i välfärden inte har varit så här allvarligt sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet.

I en enkät i tidningen Vårdfokus säger 19 av 21 regioner att de kommer att skära ned i vården under 2024, och flera regioner har infört anställningsstopp - detta trots att läget i stora delar av vården är akut. Det är alltså tydligt att regeringen hittills inte har valt att agera för att förbättra den akuta situationen inom vården. Därför undrar vi nu: När och hur kommer ni att leverera på statsministerns löfte?

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Jag har redan berört den i flera svar, men låt mig fortsätta.

Man har nu har en budgetsituation som är tuff: Man fick i höstas besked om ett särskilt sektorsbidrag som kunde gå rätt in i pensionskostnader men också strax före jul ett oväntat tidigt besked om de andra pengarna - det fanns ju totalt 16 miljarder till sjukvård i budgeten. Man får då ställa sig frågan: Hur landar de i vår region?

Vi möjliggjorde för regionerna att minska behovet av besparingar. När man står där som regionpolitiker är det en ganska tuff situation att hantera allt det ansvar man har. Därför är jag glad över att flera regioner faktiskt har reviderade budgetar i vår. De säger att de inte fullt ut kan se läget nu utan flaggar för en reviderad budget. Norrbotten kommer att göra det, till exempel. Jag tror att det var en klok åtgärd som de beslutade sig för - att vänta in läget och se hur det ser ut, men också att säkerställa att det blir kloka förändringar om man behöver göra förändringar.

Nu ser vi att exempelvis fortbildning dras in i nästan alla regioner - en region gör det inte. Detta kommer att få långtgående konsekvenser. Det kan tyckas vara en liten budgetpost, men man måste analysera noga.

Fru talman! Det är ju inte överraskande att det har blivit så här. Redan i höstas larmade vi miljöpartister om att det var en nedskärningsbudget för välfärden som regeringen lade på riksdagens bord.

Att läget har blivit så pass allvarligt som det är nu är en följd av Sverigedemokraternas och regeringens ekonomiska prioriteringar. Så nu undrar vi: Kommer regeringen att långsiktigt tänka om och till exempel räkna upp bidragen från staten till regionerna med kostnadsökningar för att slippa den här typen av löften och framtida brandkårsutryckningar?

Fru talman! Det är väl ändå inte helt korrekt att inflationen startade med regeringens budget. Inflationen startade ju redan under förra regeringen. Det var då den peakade. Vi var tvungna att fatta de beslut som vi har gjort med en stram budget för att inte medverka till ökad inflation.

Just nu ser vi att det långsamt går åt rätt håll. Många hushåll märker av att det har blivit bättre. Problemet för regionerna är att de har ett pensionsavtal där kostnaderna ligger kvar hela 2024. Det är den tuffa situationen för regionerna i dag.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

I mitt uppdrag som ledamot i utbildningsutskottet gör jag många verksamhetsbesök, framför allt i västra Sverige och Göteborg, som jag kommer från. Där finns det mycket fordonsindustri, batterifabriker till exempel. Den ständiga frågan är vad vi gör åt kompetensbristen. Man säger också att det är bråttom. Man ser hur vi internationellt sett blir omsprungna. Vi har ett behov av till exempel kompetens inom matematik, teknik och naturvetenskap. Vi saknar också tjejer som läser de här områdena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessa kompetenser är kanske extra aktuella nu när vi har haft en astronaut, Marcus Wandt, som har varit uppe i rymden. Vi vet att det krävs mycket forskning och innovation och att man måste starta tidigt. En så kallad STEM-strategi finns ute i Europa, och det behöver vi ha också i Sverige.

Min fråga till utbildningsministern är: Vad är viktigt med STEM-strategin för Sverige, och vad innebär egentligen en STEM-strategi?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en utmärkt fråga. Det är precis så - Sverige är ett ingenjörsland. Vårt land är byggt av ingenjörer, och vi kommer också i framtiden att få välstånd och pengar till vår välfärd genom att vi tar fram nya innovationer och genom att våra forskare och företag hela tiden tar fram den senaste tekniken.

Precis som ledamoten säger har regeringen fattat beslut om att ta fram en STEM-strategi. STEM står för science, technology, engineering och mathematics. En sådan strategi har vi tidigare inte haft, men många andra länder har det. Syftet är att få fler unga människor att engagera sig i teknik, att få fler tjejer att välja de tekniska utbildningarna och att se till att vi kan vara det ingenjörsland vi vill vara. Det handlar om att ha rätt förebilder. Det handlar om att ha ett utbildningssystem där vi fokuserar på matte och läsning, så att våra barn lär sig räkna ordentligt. Det handlar också om att satsa på ingenjörsutbildningar, vilket regeringen gör i den budget som vi har beslutat om. Ingenjörslandet Sverige är viktigt för oss som land, och vi prioriterar det.

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret, som gör mig lugnare. Ändå är jag lite orolig, för vi har brist på lärare inom de här ämnena. Vi måste få fler lärare.

Precis som statsrådet säger måste vi också få fler att bli intresserade, och det måste ske mycket tidigt. Strategin måste inrymma satsningar redan i förskolan och vidare i grundskolan och på gymnasiet, så att man får upp intresset. Jag hoppas att det tas med i STEM-strategin att detta måste göras tidigt och att även tjejer ska se det roliga med de här ämnena, som också ministern nämnde.

Fru talman! Jag delar helt uppfattningen att detta är någonting som måste börjas med tidigt. Det är ett tidigt intresse för teknik och matematik som gör att man senare i livet väljer den typen av utbildningar. Jag delar helt uppfattningen att det gäller att börja i tid. Vi ser från regeringens sida framför oss insatser hela vägen från förskolan upp till universitetet där fokus är på ingenjörslandet Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren. I Sverige har vi 300 000 skogsägare. Många skogsägare är oroade över hur skogspolitiken bokstavligen kört i diket. På många sågverk är man bekymrad över att företagen inte får fram virke och över avverkningsstopp. Det är alarmerande för skogsindustrin och pappersmasseindustrin. Tusentals jobb hotas inom skogsnäringen.

Förra veckan beslutade regeringen att tillsätta en ny skogsutredning, även om den tidigare rödgröna regeringen genomförde en skogsutredning. Varför behövs det en ny?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det enkla svaret är att den nuvarande regeringen har en annan syn än den förra regeringen på hur vi ska använda den fina resurs som vi har i skogen. Visst har det gjorts en skogsutredning tidigare, men det handlar om vad man ställer för frågor. Den här regeringen vill att vi ska nyttja hela skogens potential, så att den är med och bidrar fullt ut i klimatomställningen och skapar jobb och tillväxt i hela landet.

Fru talman! Jag tackar ministern för svaret.

Värst tycker jag att det är för alla de skogsägare som i generationer skött sina skogar. När det kanske är dags för generationsväxling och det behövs föryngringsavverkning blir det nej; skogen får inte avverkas. I värsta fall får skogsägaren inte en enda krona i ersättning.

Varför är inte frågan om artskyddet med i skogsutredningen?

Fru talman! Jag tackar för den uppföljande frågan. Detta är något som har varit ganska omdiskuterat sedan vår presentation, trots att både jag och klimat- och miljöministern var väldigt tydliga på pressträffen med att det kommer att vara ett parallellt arbete. Det som många skogsägare ser som det stora problemet är osäkerheten i regelverket; det saknas förutsägbarhet. Därför är det bråttom. Av det skälet har vi valt att bryta ut den delen, så att det här ska komma på plats snabbt.

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsministern. Sverige har ett av världens bästa djurskydd. Med de steg som nu tas av regeringen mot ett permanent avskaffande av minkuppfödningen kommer djurskyddet att bli ännu bättre i Sverige. Djur ska inte hållas under förhållanden där de inte får utlopp för sina naturliga beteenden. Det är någonting som vi liberaler har kämpat för länge. Vi har också kämpat väldigt länge för en avveckling av pälsindustrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu finns det ett ekonomiskt stöd på plats för en sådan avveckling. I samband med att detta stöd presenterades i höstas ställde jag en fråga till landsbygdsministern här i kammaren avseende vad ministern gjorde för bedömning av stödets effekt. Nu vill jag följa upp den frågan. Vi är bara inne i februari, så frågan är väldigt tidigt ställd, men jag undrar om landsbygdsministern redan nu ser några effekter av regeringens politik.

Fru talman! Jag tackar Elin Nilsson för frågan. Ja, det är lite tidigt; budgeten började gälla vid årsskiftet. I budgeten finns pengar för en kontrollerad avveckling av den här typen av verksamheter. Men när staten ska betala ut pengar ska det vara ordning och reda. Det behövs en förordning för hur det ska gå till. Just nu är det detta arbete som pågår.

Det finns pengar i budget för 2024 och 2025, så att de här företagarna ska kunna göra sina avvecklingar under den tidsperioden. Därefter kommer det inte att finnas några mer pengar. Det tror jag gör att många av företagarna kommer att avveckla sin verksamhet under 2024 och 2025. Men för att extra tydliggöra det här har vi parallellt kommunicerat att vi ska titta på ett förbud mot den här verksamheten efter detta.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag undrar om statsrådet har nåtts av några reaktioner från branschen och kanske kan dela med sig av dem.

Fru talman! Det är klart att det inte är någon enkel sak att tala om för en bransch som har funnits ganska länge att vi nu vill att man ska avveckla den. Men vi har haft en bra dialog, tycker jag. Reaktionen har varit att man accepterat utfallet. Det tror jag också är nyckeln när man ska göra den här typen av omställningar. Det kan konstateras att andra politiska krafter har skrikit högt om detta men inte fått någonting gjort. Men det har vi fått genom en bra dialog och prioriteringar i budget.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson. Studenter har blivit kompenserade för de stora prisökningarna genom höjda studiemedel, så även studenter som studerar med SPSM:s särskilda bidrag för anpassat komvux. Problemet är att höjningen för dem bara avser ersättningen per timme medan det i förordningen finns ett tak på 9 700 kronor per månad som har legat fast sedan 2012. Det betyder att studenter på anpassat komvux bara kan läsa i 84 timmar per månad innan de slår i taket för dessa studiemedel. Motivationen att studera på heltid sjunker därmed. Som bekant är matpriserna lika höga för alla.

Min fråga till Mats Persson är: Avser utbildningsministern att göra någonting åt den här orimliga och orättvisa förordningen med taket?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det är helt riktigt att regeringen har prioriterat att höja ersättningen till Sveriges studenter. De senaste två åren har studenterna fått påtagligt mycket mer pengar i plånboken. Det har varit viktigt, eftersom vi har en växande inflation som innebär stora problem i samhället. Detta har för regeringen varit en viktig prioritering som jag är väldigt stolt över. Det är en styrka för Sverige att vi har ett utbildningssystem där man kan få ersättning när man pluggar och där man kan utbilda sig flera gånger om och få flera chanser.

När det gäller den specifika verksamhet som ledamoten lyfter finns det ett tak som har legat fast sedan 2012. Det är en fråga som regeringen följer noga.

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Kullgren.

Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten har fått ett regeringsuppdrag att ange nationella kostmål till stöd för myndigheter, regioner, kommuner och näringsliv. De föreslår bland annat att kostens påverkan på biologisk mångfald ska bli bättre. Det är bra. Men det ska uppnås genom delmålet att svenskarna ska äta 30 procent mindre kött till 2035. Målet tar inte hänsyn till viktiga detaljer som myndigheterna delvis själva resonerar om. Det gör att målet kan resultera i lämnade betesmarker, nedlagda gårdar, en minskning av den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet och minskad självförsörjning. Målet hade varit mer träffsäkert för biologisk mångfald om det hade inneburit att andelen svenskproducerat kött och svenskproducerade mejeriprodukter ska öka med en viss procentsats, alternativt att importen av kött ska minska.

Vad tänker ministern göra för att myndigheternas mål inte ska leda till minskad livsmedelsproduktion och försämrad biologisk mångfald i jordbrukslandskapet?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Vi har relativt nyligen fått ta del av detta uppdrag som den förra regeringen gav och har därför inte tagit någon slutgiltig ställning i regeringen till hur vi ska hantera detta förslag.

Däremot kan jag konstatera att när vi har diskuterat de nordiska näringsrekommendationerna inom ramen för Nordiska ministerrådet har regeringen varit väldigt tydlig med att man måste väga in fler aspekter när man pratar om kostråd. Beredskapen är en aspekt.

Sverige är ett land som har väldigt goda förutsättningar för att hålla djur av många olika anledningar. Vi kan inte odla i hela vårt land. Men någonting som växer i princip i hela vårt land är gräs. Och då är kor väldigt viktiga. De äter gräs och omvandlar det till näringsriktig mat för oss människor.

Detta är regeringens ställningstagande i denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det vore inte överord att säga att sjukvården står inför en fullskalig kris med kraftiga försämringar. De nedskärningar som rullas ut just nu är de mest omfattande sedan 90-talskrisen. Sveriges största sjukhus i min hemstad Göteborg måste kraftfullt minska sin personal på grund av regeringens nedskärningsbudget. Vårdpersonal som redan i dag larmar om att man går på knäna har alldeles för arbetsbelastning.

För att rädda sjukvården krävs det 15 miljarder kronor. Vänsterpartiet har i dag lagt fram ett förslag i finansutskottet om att regeringen omedelbart måste tillföra vården dessa pengar. Detta måste ske nu så att vi kan stoppa att personal sägs upp. Vi vill ha tydligare besked från regeringen. Vi har förslag på bordet om att tillföra de pengar som behövs för att rädda sjukvården.

Vad avser regeringen att göra? Här har ni chansen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag vill verkligen understryka att jag håller med om att det är en mycket svår situation för regionerna. Och det är inte regionerna som vi tycker synd om utan patienterna som inte får den vård som de behöver och medarbetarna som känner att de inte kan fullgöra sitt arbete därför att de blir för få.

Det finns behov av att ge stöd - jag har sagt det tidigare, och det ligger fast - men också av att regionerna själva tittar på sin verksamhet.

Låt mig ändå jämföra med situationen i Stockholm, där man tidigare på Karolinska Universitetssjukhuset hade fler chefer än vårdplatser. Nu har man ändrat på det och har fler vårdplatser än chefer. Jag är väldigt glad över det.

Men det finns förändringar att göra så att man faktiskt hamnar rätt, där man prioriterar vården och ser till att det blir på bästa sätt.

Det är klart att den utmaning som Sahlgrenska står inför är väldigt stor. Men då ska man lägga till vad regionen själv konstaterar, att man lägger jämförelsevis mindre pengar på sjukvård än andra regioner och att man inte har en budgetprocess som säkerställer vilket uppdrag som sjukhusen har.

Staten behöver stötta, och regionerna behöver göra sitt.

Fru talman! Jag har en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Vi har denna vecka fått väldigt bra information i miljö- och jordbruksutskottet om livsmedelsberedskap och haft en diskussion om självförsörjningsgraden.

Samtidigt såg vi förra veckan att länsstyrelser samtidigt planerar att flytta vargar från de täta områdena till de mindre täta områdena för varg i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Är detta en politik som landsbygdsministern anser är förenlig med de ganska tuffa krav som vi behöver ställa på självförsörjning och ökade krav på livsmedel?

Fru talman! Jag tackar Anders Karlsson för frågan.

Regeringens inställning är att vi vill se en betydligt mindre vargstam än den vi har i dag. Vi har tagit fasta på de tillkännagivanden som riksdagen ett otal gånger har lämnat till tidigare regering och försöker komma till rätta med detta.

Men jag tycker att det är ett bra perspektiv. Jag möter ganska många bönder som helt enkelt konstaterar att de väljer att inte utvidga sin verksamhet eftersom de har en stor närvaro av varg. De flyttar sina djur närmare gårdens centrum för att de är rädda för angrepp. De vill se till att de har bättre koll på sina djur. För att inte tala om alla fårbönder. Lammproduktionen är alldeles för liten i Sverige med de goda förutsättningar som vi egentligen har för det. Många av dessa bönder konstaterar att det beror på att vargen är för nära och att det påverkar dem för mycket.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren som gäller svinpesten. För ett och ett halvt år sedan var miljö och jordbruksutskottet på besök i Lettland. Vi satt i ett möte och diskuterade erfarenheterna därifrån och vad man gör när svinpesten kommer. När vi gick därifrån fick vi flashar i våra mobiler om att vi hade svinpest i Sverige.

För två veckor sedan var utskottet i Fagersta med omnejd och tittade på effekterna. Det vi såg var att allting har fungerat fantastiskt när det gäller bekämpningen av svinpesten. Samhället har verkligen ställt upp, och jägarna har ställt upp. Man har också byggt staket. Det har fungerat som det var tänkt.

Problemet är alla andra verksamheter runt omkring som nu blir drabbade. Föreningslivet kan inte utöva sin verksamhet. Näringsidkare, restauranger och andra går helt enkelt på knäna, och de har ingen möjlighet att få ersättning. Det är i epizootilagen som det anges att man får ersättning för till exempel slaktvikt. Men hur är det med allt annat? Frågan är därför: Har regeringen någonting annat? Kommer man att ge Tillväxtverket ett uppdrag så att de drabbade får ut sina medel?

Fru talman! Jag kan svara för det som ligger under mitt ansvarsområde. Jag håller med Emma Nohrén om att detta har genomförts på ett bra sätt. Myndigheter och inte minst jägare och civilsamhälle har ställt upp på ett fantastiskt sätt.

Jag tackar också för möjligheten att uppmana dem som anser sig vara direkt berörda att de facto söka dessa pengar. Detta är nämligen en ny företeelse i Sverige. Vi har epizootilagen. Om det blir ett salmonellautbrott i ett djurstall någonstans är det ganska enkelt att beräkna detta. Men här är det nya verksamheter som potentiellt kan vara direkt berörda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men när vi tittar på detta, och jag har talat med Jordbruksverket, ser vi att det är relativt få som har sökt och fått sin sak prövad. Därför tycker jag att man i ett första läge ska börja där utifrån epizootilagen. Det är det som jag har ansvar för i fråga om detta och som jag kan säga här i dag.

Fru talman! I dag är det internationella barncancerdagen. Glädjande nog överlever i dag 85 procent av alla barn som drabbas av cancer i Sverige. Men visionen och det övergripande målet måste självfallet vara att vi ska utrota barncancer och se till att varje barn som drabbas överlever.

Moderaterna har under lång tid kämpat för att vi ska uppdatera den nationella cancerstrategi som vi har i Sverige sedan 2009 och att vi i den ska inkludera en särskild barncancerstrategi, en strategi som sätter fokus på centrala frågor som tillgången till avancerad läkemedelsbehandling inom precisionsmedicin och på hur vi kan skapa bättre sammanhållna vårdkedjor med ett särskilt fokus på övergången från barn- till vuxencancervården.

Min fråga till sjukvårdsministern är: Hur tänker regeringen se till att barncancervården inkluderas i den kommande uppdaterade strategin, och hur avser man att inkludera EU:s cancerplan i arbetet?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Ja, det är en fantastiskt god utveckling när det gäller barncancervården. Barn och föräldrar brukar berätta om att de får det bästa omhändertagandet. Men de berättar också att nästan allt stöd försvinner när barnet blir 18 och hamnar på vuxensidan. Det är en av de saker vi kommer att fokusera på: att få en bättre övergång från barn till vuxen för den som är just drabbad av cancer. Det handlar också om behovet av rehabilitering, som ibland kan vara livslångt. Vi behöver säkerställa stöd till barn, och kanske även till föräldrar, på ett bättre sätt än i dag.

Vi kommer förstås att ta stöd i det arbete som EU har gjort med den europeiska cancerplanen. När EU gjorde sin sammanställning över länderna för ungefär ett år sedan kom vi väldigt väl ut i den. Vi ligger långt fram, men de problemområden vi har behöver vi jobba med. Det handlar om att vi inte når alla barn och alla familjer. Det finns stora skillnader beroende på vem man är och var man bor. Detta behöver vi jobba med framöver, och det kommer vi att återkomma till.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

Om man läser till sjuksköterska eller civilingenjör är det så gott som garanterat att man får jobb inom sitt ämnesområde efter examen. Men väljer man en samhällsvetenskaplig utbildning är konkurrensen desto tuffare, och jobbchanserna är mindre. Det råder kompetensbrist inom flera branscher, och vi behöver säkerställa att utbildningsutbudet och platserna per utbildning matchar arbetsmarknadens behov - inte minst när studierna finansieras av staten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är därför: Vad ämnar utbildningsministern göra för att ungdomar som väljer att läsa en högre utbildning ska matcha arbetsmarknadens behov med högre träffsäkerhet?

Fru talman! Jag tackar frågeställaren. Detta är en väldigt viktig fråga.

När vi använder samhällets resurser till utbildning vill vi självklart att det ska lösa de kompetensförsörjningsproblem vi har i Sverige. Det handlar inte minst om välfärdens behov och om den gröna omställningens behov, så detta är en väldigt viktig fråga. Tittar man på planen de kommande åren ser man att regeringen nu på ett mycket tydligt sätt prioriterar fler utbildningsplatser i välfärdens kärna, inte minst när det kommer till sjuksköterskor och - framför allt - den tekniska sidan, där det handlar om fler platser till våra ingenjörsutbildningar.

Detta är en investering som är bra för den enskilde, men framför allt är den bra för oss alla eftersom Sverige blir rikare genom att fler unga människor väljer utbildningar som i andra änden leder till jobb.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson. Den berör folkbildningen.

Först vill jag säga att det är trevligt att se utbildningsministern här, och jag tackar för de diskussioner vi har haft om detta ämne tidigare. Det är ett viktigt ämne. Vi har folkbildningen att tacka för demokratin i Sverige. Utan folkbildningen hade vi förmodligen inte suttit i den här salen eller haft demokrati i det här landet.

När man mäter hur stark demokratin är i olika länder brukar man titta på hur starkt det civila samhället är. Det civila samhällets livsluft - det som är energin och blodet i det civila samhället - är just folkbildningen i form av studieförbund och så vidare. Vi har tyvärr sett att det i år görs nedskärningar med 250 miljoner på studieförbundens verksamhet i Sverige. Det är också aviserat att regeringen nästa år ska skära ned ytterligare; det handlar om sammanlagt 350 miljoner det året.

Jag frågar därför statsrådet om avsikten är att fortsätta skära ned på folkbildningen och på det sättet tyvärr försvaga demokratin i Sverige.

Fru talman! Jag tackar frågeställaren.

Jag delar inte alls uppfattningen att regeringen skär sönder folkbildningen. Tvärtom gör regeringen tydliga prioriteringar i ett tufft ekonomiskt läge där vi har hög inflation och måste se till att ta ansvar för Sverige. I en tuff ekonomisk tid gör vi tydliga prioriteringar.

Det regeringen gör är att prioritera riktiga utbildningar. Det kommande året handlar det om tiotusentals nya utbildningsplatser inom yrkeshögskola och komvux - och inte minst inom folkhögskolorna, som är en viktig del i ett utbildningssystem. De ger människor möjlighet att få ett jobb och även möjlighet att utbilda sig hela livet. Som en del av den finansieringen gör vi en omfördelning av pengar från folkbildning till bland annat folkhögskolor och andra verksamheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Politik handlar inte om att lova allt till alla, utan politik handlar om att prioritera. Regeringen prioriterar utbildning.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

I oktober 2021 presenterade utredningen om belastningsregisterkontroll och avskiljande av studenter sitt betänkande. Utredningen fokuserade på viktiga yrkesutbildningar där allmänhetens förtroende och skyddsintressen är avgörande och analyserade bland annat behovet av belastningsregisterkontroll för antagning till dessa utbildningar. Man föreslår att allvarliga brott i belastningsregistret bör kontrolleras.

Skälet till att utredningen föreslår en sådan kontroll redan vid antagningen är att den ofta är en förutsättning för legitimation eller anställning efter slutförd utbildning. Rådande regelverk drabbar andra behöriga sökande, som inte får tillgång till en studieplats till förmån för någon som saknar reell möjlighet att erhålla legitimation eller anställning inom yrket.

Avser utbildningsministern att vidta åtgärder för att införa belastningsregisterkontroll för sökande till vissa centrala utbildningar, inklusive läkarprogrammet?

Fru talman! Jag tackar frågeställaren för en väldigt viktig fråga. Detta är något som regeringen arbetar aktivt med.

Det pågår ett förberedande lagstiftningsarbete för att öka samhällets möjligheter att hindra människor som inte har i vissa yrken att göra från att utbilda sig till den typen av yrken. Det handlar ytterst om att vi alla bär svenska folkets förtroende och att man som förälder till ett barn som går i skolan eller som patient i sjukvården eller i andra verksamheter ska vara trygg med att den som har utbildat sig till ett yrke inte har en kriminell bakgrund som är olämplig för det yrke man ska utöva.

Jag tror att detta är en viktig fråga inte minst för legitimiteten i, förtroendet för och tilliten till systemet, och det pågår alltså ett lagstiftningsarbete i Regeringskansliet kring dessa frågor.

Fru talman! Region Östergötland går minus med 1,7 miljarder kronor. Varsel och uppsägningar hotar personalen på US i Linköping och Vrinnevi i Norrköping.

Vänsterpartiet har lagt fram ett förslag i finansutskottet om 15 miljarder extra till sjukvården. Jag tycker att det är tydligt och fint att vi i riksdagen representerar hela landet. Vi är förtvivlade över vad som sker i våra hemregioner. Jag försvarar inte moderatledda Region Östergötland på något sätt, men jag försvarar östgötarnas rätt till sjukvård. Regeringen och statsrådet Ankarberg ger inte de svar som regeringen är skyldig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur ska regeringen stoppa de varsel av sjukvårdspersonal som vi just nu ser över hela Sverige?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för att ledamoten lyfter en så angelägen fråga.

Vi har fyra regioner som inte gör några besparingar alls, och vi har faktiskt tre som lånar till driften. Det är en väldigt tuff situation. I dagsläget är det någonstans runt 5 300 personer som har varslats, vilket är många. Någon kanske säger till mig att det oftast inte är lika många som i slutändan sägs upp, men det handlar ändå om oerhört många personer. Vi behöver behålla den vårdpersonal vi har.

Därför prioriterade regeringen pengar till välfärden i den strama budget vi lade fram i höstas. Vi säkerställde också att vi gav tidiga besked om alla budgetpengar så att man kunde räkna in dem i sin budget och göra behovet av besparingar mindre. Precis som vi har sagt kommer vi nu också att återkomma, för regionerna - eller sjukvården, ska jag säga - behöver resurser för att kunna behålla personalen.

Fru talman! I valrörelsen var det många som pratade väl om landsbygden. Det pratades om alla regelförenklingar som skulle komma, om bättre förutsättningar för lantbruket och om tydligare äganderätt till skogen. Men dessa förslag har lyst med sin frånvaro.

För det som handlar om skogen är det verkligen akut. För artskyddet och ersättning för höga naturvärden måste vi hitta en lösning nu. Men vad gör regeringen? Jo, man tillsätter ännu en skogsutredning, som blir klar först 2025 och som överlappar det som Miljömålsberedningen redan jobbar med.

Dessutom finns en skogsutredning som levererades så sent som 2020 och en artskyddsutredning. Det är bara att välja bland förslagen, oavsett vilket perspektiv man har. Våra skogsägare är värda mer än så här. Vi behöver handlingskraft och ledarskap för landsbygden, inte nya utredningar.

Vilket besked har landsbygdsministern till de skogsägare som på grund av regeringens handlingsförlamning sitter och väntar på besked och vill bruka sin skog redan i dag?

Fru talman! Tack, Stina Larsson, för frågan!

Med all respekt tror jag att skogsägare runt om i landet är betydligt tryggare med den här regeringen än med den förra, som Centerpartiet stödde.

Visst har det hänt saker. Precis som jag var inne på tidigare är det klart att vi måste göra en ny utredning om vi har utredningar där frågan har varit fel ställd och där vi inte tycker att vi har fått de svar vi vill ha, så att skogen inte kan nyttjas fullt ut och vara med och bidra till klimatomställningen och till jobb och tillväxt i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är ett ganska högt tempo, något som vi har fått beröm för. Det första delbetänkandet ska vara klart redan vid årsskiftet, och sedan ska hela utredningen vara klar en bit in på 2025.

Jag och klimat- och miljöministern har dessutom varit väldigt tydliga med att artskyddsfrågorna och ersättningen kopplat till dem ska komma i ett parallellt spår. Om vi hade klumpat ihop dem i samma utredning hade det garanterat tagit ännu längre tid.

Fru talman! Min fråga går också till landsbygdsministern och berör ämnet skog. Vi har precis fått direktiv till en ny skogsutredning som ensidigt fokuserar på produktionen.

Sverige har under alla år klarat de mål som är uppsatta för produktion men har aldrig klarat de mål som är uppsatta för miljö. Jag och många med mig undrar vad regeringen och landsbygdsministern ämnar göra för att ge goda förutsättningar för alla skogsägare som är mer intresserade av lönsamhet än av kalavverkning. Jag vill ha svar på hur regeringen och landsbygdsministern tänker gynna alla som är mer intresserade av lönsamhet, för den är väldigt låg i skogsbruket för enskilda samtidigt som stora bolag gör miljardvinster på bekostnad av landsbygden.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Ett väldigt tydligt medskick i utredningen är att vi i regeringen står bakom skogspolitikens ambition om jämställda mål för miljö och för produktion. Detta är något som ska fortsätta.

Det har snarare varit tvärtom, att de nya förslagen och regelverken från EU har lagt mer och mer tryck på skogsägarna och att det blir allt otydligare hur man, kanske i andra, tredje, fjärde eller femte generationen, ska kunna se till att skogen och dess möjligheter finns kvar för kommande generationer. Det är för många otydligheter, och detta behöver vi arbeta med att reda upp.

Miljöperspektivet kommer alltid att vara viktigt i skogsbruket. Det är det för regeringen, men det är det också för väldigt många skogsägare. Det är de som kan sin skog, och de borde få mer att säga till om.

Fru talman! Jag hade ursprungligen en fråga till EU-minister Jessika Roswall, men jag inser nu att den kanske kommer att delegeras. Det gäller ett tillkännagivande som vi beslutade om i denna kammare under 2019/20, om att regeringen skulle driva på för ett handelstillstånd så att vi kan avyttra sälprodukter i Sverige.

Tillkännagivandet riktades till regeringen, men den avsåg inte att driva frågan, som fortfarande ligger kvar. I dag får man ha licensjakt på säl, men man får inte avyttra produkter, vilket strider mot god jaktetik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Driver regeringen frågan i EU att vi ska få ett handelstillstånd så att sälprodukter kan få avyttras?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Regeringen anser att försäljning av sälprodukter från jakt ska tillåtas på samma sätt som produkter från annat vilt. Precis som ledamoten är inne på bär det emot för de allra flesta jägare att fälla ett vilt men inte ta hand om det efteråt.

Förbudet är kontraproduktivt, och detta har jag varit tydlig med gentemot mina kollegor i Bryssel på rådsmöten. Kommissionen kommer i år att inleda en utvärdering av förordningen om handel med sälprodukter och av direktivet om handel med samma produkter.

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Av all den mat vi äter kommer i dag bara hälften från svenska gårdar. Vid en storskalig kris eller ett krig finns en stor risk att importen av den andra hälften av våra livsmedel försvåras eller i värsta fall avbryts.

Jordbruksverket tilldelades i december 20 miljoner kronor för att utveckla förslag på åtgärder som stärker Sveriges civila beredskap inom livsmedelsproduktionen, men Lantmännen beräknar kostnaden för att upprätthålla livsmedelsberedskapen till miljardbelopp.

Min fråga är: Hur ser landsbygdsministern på möjligheten att nå en stärkt beredskap?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag ser den som god, men det krävs åtgärder. Vi har ett fantastiskt lantbruk med potential att öka produktionen i Sverige, om rätt förutsättningar ges och om konkurrenskraften och lönsamheten blir bättre. Det är där någonstans som man måste börja, för det är bara att konstatera: Den mat som vi inte kan producera i fredstid kommer vi aldrig att kunna producera i tider av kris eller, ytterst, krig.

Staten ska göra sitt, och regioner och kommuner behöver göra sitt. Men varje enskild medborgare i detta land behöver också göra sitt. Det absolut enklaste man kan göra varje dag är att välja den svensktillverkade maten och leta efter de symboler som säkerställer att den produkt man väljer kommer från en svensk bonde. Då gör man det bästa man kan för att vi ska ha en livsmedelsberedskap och stärka försörjningstryggheten i Sverige.

Fru talman! Jag undrar om regeringen och Sverigedemokraterna är på väg att svika arbetare, företagare och vanligt folk igen. På många marknader där Sverige och EU har handelsförbindelser begås tyvärr kränkningar av mänskliga rättigheter, och det arbetsrättsliga skyddet är svagt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så kan vi inte ha det. Stora delar av näringslivet, fackföreningsrörelsen och civilsamhället vill ha en tydlig lagstiftning om detta på EU-nivå. Nu ligger ett sådant förslag på bordet, som ger en skyldighet för företag att motverka negativa effekter för miljö och mänskliga rättigheter i sin verksamhet och sina värdekedjor.

EU-beslutet har dock skjutits upp, och det är den svenska regeringen som är på väg att backa ur uppgörelsen i sista stund. Detta är helt obegripligt. Regeringen har dessutom med sig ett entydigt ja till uppgörelsen från riksdagen och EU-nämnden.

Stämmer detta, EU-minister Roswall? Varför går regeringen emot riksdagen och sitt mandat? Varför är regeringen på väg att stoppa en historisk uppgörelse som stärker arbetstagarnas rättigheter och som är bra för svensk konkurrenskraft?

Fru talman! Tack, Matilda Ernkrans, för frågan!

Jag är inte hundraprocentigt säker på vilket förslag som Matilda Ernkrans hänvisar till, men det kan vara frågan om hållbarhetsredovisning, som har en förkortning. Som många här inne vet är EU världsmästare på olika förkortningar - jag ser att Håkan Svenneling nickar. I så fall handlar det om ett förslag som vi har förhandlat om under ett antal år och som vi har bedömt är alltför betungande för näringslivet, i den nuvarande form som förslaget på bordet har.

Därför har vi från svensk sida varit tydliga med att förhandlingarna hittills inte har varit tillräckligt bra. Som sagt: Om Matilda Ernkrans och jag talar om samma förslag har omröstning ännu inte skett, men vi har från svensk sida varit tydliga med att vi inte anser att det är ett bra förslag och att det inte är tillräckligt i enlighet med den överenskommelse som vi har med riksdagen.

Fru talman! Min fråga går till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Under 2018 upptäcktes att en population av stenmård hade etablerat sig i trakterna kring Bromölla i Skåne. Stenmården är en invasiv art som kan orsaka mycket stora skador.

De senaste åren har Jägareförbundet fått medel av Naturvårdsverket för att bekämpa arten och att utrota populationen i Bromölla, eftersom en livskraftig stam som sprider sig skulle kosta stora pengar för samhället att hantera.

Jakten har varit framgångsrik. Enbart en liten population återstår nu. Dock har Naturvårdsverket i dessa spartider beslutat att skära ned på medlen.

Min fråga till statsrådet blir: Kommer landsbygdsministern att verka för att stenmården inte får en spridning som på sikt riskerar att kosta samhället miljardbelopp?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringens arbete fördelar sig på det viset att det är det är klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som är ansvarig för frågan.

Arbetet med att bekämpa invasiva arter i Sverige är mycket viktigt. Precis som ledamoten säger är invasiva främmande arter någonting som hotar den biologiska mångfalden.

Därför satsade regeringen 50 miljoner kronor per år i tre år. Som ledamoten lyfter fram är det Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som har det övergripande ansvaret för detta. De jobbar tillsammans med länsstyrelsen.

Det är myndigheterna som har ansvaret. Exakt hur man jobbar med detta får Romina Pourmokhtari återkomma till. Men självklart är stenmården någonting som man måste bekämpa. Vi får återkomma till frågan.

Fru talman! Jag skulle vilja lyfta fram den fruktansvärda situationen för sjukvården i Gaza, men i dess ställe vill jag fråga om en annan sjukvård som havererar, nämligen den svenska sjukvården.

Hemma i mitt Värmland syns konsekvenserna av regeringens sjukvårdspolitik. Det är underskott på närmare 1 miljard kronor och patientavgifter som höjs med 50 procent. Som min kollega Mona Smedman var inne på finns det nu en plan att varsla 750 anställda i sjukvården i Värmland.

Värmlänningarna har varit tydliga. Tusentals personer demonstrerade i 20 minusgrader för att de är oroliga för en försämrad sjukvård.

Nu avgör regeringen, och det inkluderar landsbygdsminister Peter Kullgren från Värmland, om sjukvården får några Ackopengar eller om den kommer att få Kristerssonvarsel och Svantessonnedskärningar. Blir det mer pengar till den värmländska sjukvården?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan, även om jämförelsen som ledamoten gjorde initialt inte stämmer! Situationen i Gaza är någonting annat än vad den är i Sverige.

Det är nödvändigt att vi från statens sida stöttar regionerna. De kan inte själva bära den konsekvens som det har blivit av det pensionsavtal som de har ingått. De kan inte heller själva bära konsekvensen av inflationen.

De verkliga läkemedelskostnaderna bär regeringen till största delen. De ökar med 4 miljarder bara på ett par år. Den kostnaden tar staten. Inte en enda ledamot har ställt en fråga om det. Kostnaden för medicinteknisk utrustning ökar också på grund av inflationen.

Vi måste pressa ned inflationen. Det får snabbast effekt för regionerna. Men kostnaderna för pensionerna ligger kvar. Där behöver regeringen gå in och stödja och stötta.

Det är precis som ledamoten säger. Det påverkar patienter när vi inte har en personal som räcker till. Regionerna själva måste göra hemläxan. Regeringen kommer att stödja dem i deras arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Handelshögskolan i Stockholm har fått nog. Glädjebetyg från gymnasiet gör att den inte litar på betygssystemet. Därför inför Handelshögskolan nu ett krav på att ha gjort högskoleprovet med ett provresultat på minst 1,25 för att kunna bli antagen.

Samtidigt finns en annan bild. För att bli antagen till grundlärarutbildningen räcker det att du har 0,0 på högskoleprovet och godkända betyg från gymnasiet. Tänk om de godkända betygen dessutom är glädjebetyg. Vad händer då med lärarutbildningen, våra framtida lärare och lärarprofessionen?

Jag kan tycka att det är väldigt oroande, inte minst med tanke på att det är lärarna som underifrån de facto är de som måste bygga grunden för kunskapsnationen Sverige.

Utbildningsminister Mats Persson: Vad gör regeringen för att öka attraktionskraften hos läraryrket?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Först och främst vill jag säga att jag har förståelse för Handelshögskolans agerande. Det är ett problem i Sverige att vi har glädjebetyg. Det larmas på sina håll om att den högre utbildningen gymnasifieras. Det är allt lägre kunskapsnivå hos dem som påbörjar utbildningen, och man är inte säker på att betygsättningen har varit riktig. Därför har regeringen tillsatt en utredning som ska se över förekomsten av glädjebetyg och se hur man kan vidta åtgärder mot glädjebetyg.

När det gäller lärarna har regeringen utöver det tillsatt en särskild utredning som just nu tittar på frågan om att införa lägstanivåer när det gäller till exempel högskoleprov eller motsvarande för att komma in på lärarutbildningen. Vi behöver bättre lärare i Sverige, och vi behöver få de bästa studenterna att välja att bli lärare. Så är det inte i dag, men så ska det bli i framtiden.

Fru talman! Jag har en fråga till sjukvårdsministern.

I januari hade vi en uppmärksammad maratondebatt om den pågående sjukvårdskrisen. Statsrådet sa då till medierna att det inte räcker att stå i talarstolen och tala väldigt länge.

Men det verkar ha räckt för statsminister Kristersson, som nu i flera omgångar lovat att människor inom sjukvården inte ska behövas "sägas upp". Mer exakt har statsministern lovat att regeringen kommer att täcka upp för ökade kostnader som beror på inflationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Kommer regeringen att kunna hålla sitt löfte om att täcka upp för ökade kostnader i regionerna som beror på inflationen?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Jag kommer att komma till riksdagen så fort ni kallar. Det är ingen tvekan om det. Jag kommer att stå i talarstolen så länge som ni ställer frågor och svara på dem. Men det är arbetet som görs i Regeringskansliet som är väsentligt. Vi jobbar med det hela tiden.

Det gäller att se vad det är som regionerna behöver. Hur skulle man kunna forma ett stöd för att få den effekt vi vill, nämligen att det är vårdpersonal som blir kvar? Det gäller att man inte lägger varsel utan att man gör förändringar som stöder. Det är välfärdens kärna vi ska lägga pengarna på.

Vi har haft en situation där vi tillåter andra delar av våra verksamheter att svälla. Jag brukar kalla det politikdriven administration. Vi brukar ha många uppdrag som vi vill be om. Det är underlag, jämförelser och processledare för det ena och det andra. Det påverkar verksamheterna till detaljredovisningar och möten. Men det kanske inte alltid gagnar vården.

Vi behöver rannsaka oss själva och göra förändringar. Men vi ska säkerställa att vi har vårdpersonal, för den behöver vi.

Fru talman! Könsdysfori bland barn och unga har ökat lavinartat i vårt land med över 2 300 procent på tio år, vilket är djupt oroande. Majoriteten är unga tjejer med annan psykiatrisk samsjuklighet.

Det är av största vikt att vården som ges är trygg, säker och evidensbaserad. Alla medicinska åtgärder som övervägs bör föregås av noggranna utredningar för att säkra att inte oåterkalleliga beslut fattas i onödan. All medicinsk och kirurgisk könskorrigering får livslånga följder, vilket är svårt att överblicka för en ung människa.

I stället för att sänka åldersgränsen och göra det enklare att byta juridiskt kön, med risk att allt fler unga ges könsbekräftande vård och behandling, borde en grundlig utredning av anledningen till den stora ökningen göras.

Min fråga är: Avser sjukvårdsministern att verka för att grundligt utreda vad den stora ökningen av könsdysfori beror på? Hur avser ministern att säkerställa att vård och behandling grundas på vetenskap och beprövad erfarenhet?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Regeringen har redan vidtagit flera åtgärder. Sedan den 1 januari handlar det om nationellt högspecialiserad vård vid könsdysfori, vilket i sig innebär en kvalitetsstämpel. Vi säkerställer därmed att vi har de bästa metoderna och att de bygger på evidens och beprövad erfarenhet. Denna åtgärd är alltså redan vidtagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har också gett i uppdrag till Socialstyrelsen att följa användningen av könskontrollerande hormoner eftersom detta har stora konsekvenser.

När det gäller de delar som tillhör politiken som regeringen kan påverka har vi vidtagit åtgärder i syfte att säkra en trygg och säker vård för patienter när de söker vård. Sedan är det en annan process som pågår i riksdagen, och den får vi återkomma till när riksdagen har fattat sitt beslut.

Fru talman! Stödet till kommersiell service har funnits i många år och är ett viktigt stöd för dagligvarubutiker på landsbygden. Det räddar butiker runt om i landet.

Nu i inflationstider ser vi att stödet urholkas. Kostnaderna har de senaste åren ökat väldigt snabbt, men stödet har varit på samma nivå sedan åtminstone år 2000. Det är 250 000-300 000 kronor man kan få.

Enligt Tillväxtverket är det dags att höja stödet. Vi kan nu läsa i regleringsbrevet till Tillväxtverket att regeringen har gett verket i uppdrag att se över förordningen.

Min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren är därför: Ska jag tolka det så att regeringen överväger att höja stödet till kommersiell service?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Kommersiell service, livsmedelsbutiker, är viktigt för att man ska kunna bo, leva och verka i hela landet. Det var bland annat därför som regeringen förra året, som var tufft för många butiker inte minst på landsbygden, såg till att skicka ut mer pengar i systemet. Det var något som togs emot med öppna armar. I ett läge där inflationen är hög, elpriserna är höga och viss handel går ned är detta ett viktigt tillskott för handlarna runt om i landet.

Jag kommer inte att spekulera i var regeringen kommer att landa, men jag tycker att det är bra att uppdraget finns och att vi kan se över formerna för den här typen av stöd. Jag ber att få återkomma i frågan när vi har kommit längre.

Frågestunden var härmed avslutad.