Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av utbildningsminister Mats Persson, socialminister Jakob Forssmed, statsrådet Erik Slottner och kulturminister Parisa Liljestrand. Utbildningsminister Mats Persson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier.

Herr talman! Min fråga går till socialministern.

Sverige lider av en sjukvårdskris. Flera regioner förbereder varsel eller genomför personalnedskärningar. Statsministern har lovat att lägga en budget som ser till att ingen sägs upp i svensk sjukvård.

Frågestund

Vi socialdemokrater har i flera veckors tid uppmanat regeringen att ge besked om huruvida det kommer ett tillskott. I förra veckan meddelade regeringen att det blir höjda statsbidrag med 6 miljarder. Alla tillskott är bra, men SKR räknar med att det krävs 24 miljarder. Socialministerns partiledare Ebba Busch har dock sagt att de 6 miljarderna ska räcka för att ingen ska sägas upp.

Delar statsrådet sin partiledares bedömning att detta tillskott är tillräckligt för att stoppa personalnedskärningar i vården?

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är en väldigt tuff situation i regionerna och i sjukvården med en mycket pressad ekonomi, inte minst som en följd av den höga inflationen och de pensionskostnader som följer av detta. Därför gör nu regeringen ett historiskt stort tillskott till vården under innevarande år.

Skulle man ge motsvarande summa i ett generellt stöd till kommuner och regioner - regionerna får ungefär 30 procent av de generella medlen - motsvarar de 6 miljarderna en 20-miljarderssatsning för regionernas del. Vi beräknar att det motsvarar kostnaden för tusentals anställda ute i regionerna. Det är klart att detta kommer att betyda mycket. Men regionerna kommer fortfarande att behöva arbeta med effektivisering, att värna det vårdnära perspektivet och att se till att man behåller kapacitet så nära i vården som möjligt.

Herr talman! För andra året i rad underfinansierar nu regeringen med stöd av Sverigedemokraterna den svenska sjukvården. Många sparpaket är redan i rullning. Samtidigt pågår en verklig kamp för att hitta vårdplatser till svårt sjuka patienter.

Vi vet att utan en fungerande sjukvård står Sverige inte rustat för vare sig krig, kris eller vanliga människors vardag. Kommer statsrådet att verka för att regeringen ska tillföra ytterligare medel för att stoppa sjukvårdskrisen?

Herr talman! Den här regeringen lämnar inte vården i sticket. Det råder det ingen tvekan om. Nu tillför vi ett historiskt stort belopp under innevarande år för att vi ser vårdkrisen. Vi ser att vi behöver ha en stark sjukvårdskapacitet för att kunna korta köerna.

Vi vidtar också ett antal andra åtgärder för att öka effektiviteten och hjälpa de regioner som har den svagaste ekonomin att komma på fötter igen och göra olika typer av långsiktiga insatser för att förbättra den svenska vårdkapaciteten. Det handlar både om mer resurser här och nu och om strukturella grepp för att komma till rätta med de underliggande problem som många regioner brottas med.

Herr talman! Min fråga går till socialministern.

Moderaternas och Liberalernas förslag i socialutskottet om en ny könstillhörighetslag innebär att man ska kunna byta kön i folkbokföringen utan vare sig djupare medicinsk utredning eller diagnos. Det blir alltså möjligt att ha två olika kön samtidigt, ett biologiskt och ett juridiskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverigedemokraterna menar att förslaget är förkastligt. Vi är starkt kritiska mot det.

Med detta förslag riskerar friska barn och unga som inte är färdigutvecklade att utsättas för livslång medicinering och livslångt lidande. Varken SD eller KD ställer sig bakom utskottsinitiativet. Nu undrar jag hur ministern ser på risken med att unga människor riskerar att utsättas för en behandling som inte bara förbiser deras andra psykiska problem utan kanske i förlängningen kan komma att orsaka dem både fysiskt och psykiskt lidande.

Herr talman! Detta är en väldigt viktig fråga. Det är en fråga som kräver olika typer av avvägningar. De avvägningarna görs nu här i riksdagen.

Eftersom jag företräder regeringen i den här frågestunden kan jag inte gå in på resonemang om de olika partiernas ingångsvärden i den riksdagsbehandling som nu pågår. Jag har också noterat att Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har samma hållning i den här frågan och att det finns andra hållningar i riksdagen. Men den process som nu pågår i socialutskottet bör ju ha sin gång där.

Herr talman! Man har även insett att förslaget innebär svåra frågeställningar på flera nivåer inom idrottsrörelsen.

Med tanke på att socialtjänstministern och jämställdhetsministern skrev under en artikel med namn och ministertitel där båda tydligt tar ställning i denna fråga undrar jag om ministern själv delar oron för att effekterna av detta lagförslag kan innebära att idrottare på många nivåer kan komma att tävla på ojämlika villkor. Hur anser ministern att denna fråga ska hanteras?

Herr talman! Det finns många frågeställningar kopplat till detta.

Tävlingsregler och vilka förutsättningar som olika personer tävlar under är i första hand en fråga för idrotten och idrottsrörelsen att hantera inom ramen för sitt regelverk.

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Forssmed.

Det råder stor brist på idrottslokaler runt om i Sverige. En tredjedel av föreningarna med barn- och ungdomsidrott uppger att det råder brist på träningstider och plats för deras verksamhet. Många kommuner har en väldigt ansträngd ekonomi på grund av de alltför låga statsbidragen från regeringen. Det gör det svårt att dra igång nya byggprojekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt duggar rapporterna tätt om att barn är alltför stillasittande. Jag vet att ministern delar min uppfattning att det är en problematisk situation.

En viktig aktör för att få till fler idrottsplatser är Allmänna arvsfonden. Förra året satsade man drygt 235 miljoner till det så kallade lokalstödet, som räckte till 83 olika projekt. Jag fick höra ett fint exempel från Västerås i går, där kägelföreningen KK Bataljon har kunnat bygga sex nya tillgänglighetsanpassade kägelbanor med generöst stöd från arvsfonden.

När det behövs nya lokaler runt om i landet förstår jag att till exempel RF är väldigt oroade över rapporten kring nedläggning av arvsfonden.

Jag vill fråga ministern hur regeringen tänker arbeta för fler platser för idrott och hur han ser på framtiden för lokalbidraget från Allmänna arvsfonden.

Herr talman! Tack, ledamoten Tsouplaki, för frågan! Det är oerhört angeläget att ha plats för idrott och att vi får mer idrott bland barn och unga och, för den delen, även i övriga befolkningen. Det är väldigt angeläget.

Vi har gett ett uppdrag till Centrum för idrottsforskning att sammanställa en kunskapsplattform just för att sprida hur man kan bygga bra, effektiva och prismässigt gångbara anläggningar. Eftersom kommuner har en pressad ekonomi är det bra att vi lär av det som är gjort och av de goda exempel som finns. Förhoppningsvis kan denna kunskapsplattform bidra till att vi får fler anläggningar och inte minst anläggningar som kan nyttjas på ett ännu mer effektivt sätt och som kan byggas kostnadseffektivt.

Det finns medel inom ramen för Allmänna arvsfonden, som ledamoten pekar på. Det finns också vissa medel som idrottsrörelsen har till sitt förfogande för att stötta anläggningar. Jag kan konstatera att den del som rör lokalstödet inte har varit i fokus för Riksrevisionens granskning av arvsfonden.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Som jag redogjorde för finns det just ekonomiska bekymmer hos kommunerna och föreningarna. Fritidskortet kommer inte att bli av i år. Har ministern och regeringen sett över möjligheten att till exempel använda de 700 miljoner som inte kommer att gå ut till föreningslivet i år till att göra det möjligt att bygga mer lokaler för att göra plats för barn och unga att idrotta framöver? Om det inte finns plats att ta in dem som står i kön blir det bara en subventionering framöver för barn som redan har tagit sig in i föreningslivet.

Herr talman! Som jag har sagt tidigare kommer medel som inte används för fritidskortet att användas för samma ändamål. Det handlar om olika typer av förberedelseinsatser för att så många som möjligt ska kunna nyttja fritidskortet. Det kan handla om ledarutbildning. Det kan handla om andra insatser för att se till att detta verkligen når ut brett till så många som det över huvud taget är möjligt.

Sedan kommer en del av dessa resurser fortsatt att behöva gå till förberedelsearbetet för att rigga ett robust och långsiktigt hållbart system som inte kan nyttjas felaktigt av till exempel kriminella eller andra förslagna personer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag skulle vilja fråga kulturminister Parisa Liljestrand om lokala medier. Landets lokala medier är en viktig del för att upprätthålla vårt demokratiska samhälle och våra demokratiska samtal. Att följa och granska utvecklingen av de politiska besluten på lokal och regional nivå är en huvuduppgift för den lokala tidningen.

Nu har tidningsbranschen hamnat i en väldigt svår ekonomisk situation. Tidningarna tappar både annonsintäkter och prenumeranter. På landsbygden slutar man dela ut pappersupplagan, vilket inte minst drabbar äldre på landsbygden. Vi har även ett digitalt utanförskap, och det är ett demokratiskt problem.

Jag vill fråga kulturministern: Hur ser ministern på denna utveckling, och vad avser regeringen att vidta för åtgärder för att stoppa den negativa utvecklingen?

Herr talman! Stort tack, Catarina Deremar, för frågan! Ja, det är onekligen föränderliga tider även för medierna. Medierna står inför en utmaning. Detta är något som har skett snabbt. Det sker en snabb teknikutveckling. Det är också annorlunda beteendemönster och behovsmönster hos oss som läser tidningar och som tar del av medier på olika sätt.

Det var därför som det var viktigt för regeringen att i det nya mediestödet rikta stödet framför allt till lokal och regional journalistik. Det är ett sätt som vi jobbar på när det gäller att stärka demokratin, så att vi har fungerande och granskande medier i hela vårt land. Fokus i det nya mediestödet ligger just på att främja lokal och regional nyhetsjournalistik.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Ja, det nya mediestödet har nästan nyss kommit på plats. Det ska som sagt utvärderas. Det kan göras först efter ett tag; det förstår också jag och många med mig. Men när ser ministern att det är möjligt att utvärdera detta, och vad finns det för mekanismer som vi kan skruva på utan att EU-nivån ska blanda sig i detta?

Herr talman! Precis som ledamoten säger är också den här typen av stöd styrd av andra lagar och regler som inte alltid är sådana som vi styr över här i Sverige, utan de kan också komma från EU.

Det är för tidigt att säga när vi kommer att kunna göra den typ av uppföljningar som ledamoten efterfrågar. Att vi ska göra dem är självklart. Vilka mekanismer vi kommer att kunna skruva på återstår att se. Men det är viktigt att följa upp detta och se att det faller ut på rätt sätt. Det är viktigt att vi också sköter uppföljningen under kommande år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Nu har regeringen äntligen reagerat på regionernas sjukvårdskris och utlovat pengar för att vårdpersonal inte ska sägas upp. Som opposition kan man alltid säga: för lite och för sent. Vi vet ju att varslen redan rullar.

Regeringens politik går ut på att lämna regioner och kommuner i sticket i en ekonomisk kris orsakad av pandemi och krig.

När kommer den historiska satsningen på kommunerna? Vi vet att klasser slås ihop, att lärare sägs upp och att rektorer som inte accepterar nedskärningar som påverkar deras möjlighet att utföra uppdraget enligt skollagen i folkmun kallas rebeller. När kommer pengarna till kommunerna och till skolan?

Herr talman! Tack, Camilla Hansén, för en utmärkt fråga! Regeringen tar kommunernas situation på allra största allvar. Vi tar regionernas situation på allra största allvar.

När det gäller situationen i skolan har regeringen gjort historiskt stora satsningar på skolan. Det handlar om satsningar på fler böcker i skolan. Det handlar om satsningar för att elever som har behov av särskilt stöd ska få bättre stöd i skolan. På olika sätt investerar regeringen i utbildning och i skola.

Det är alltså historiskt stora satsningar som vi har gjort. Vi lägger nu om politiken från skärm till pärm med ett väldigt tydligt fokus på att barn ska lära sig läsa, skriva och räkna. Detta är en viktig prioritering från regeringens sida, och vi följer frågan mycket noga.

Herr talman! Jag noterar inget svar på min fråga om de pengar som behövs för att det också ska finnas lärare som guidar bland böcker och skärmar.

En annan nyhet av budgetkaraktär denna vecka är att svenska lärosäten räknar med stora budgetunderskott. Nu ställer man in föreläsningar för lärare, för jurister och för sjuksköterskor. Så är det i det land i Europa som har lägst andel undervisningstid på högre utbildning. När kommer pengarna till högre utbildning?

Herr talman! Jag säger: Tusen tack, Camilla Hansén! Det är oppositionens roll att klaga och att säga att det är för lite och för sent. Det ingår på något sätt i det politiska hantverket. Camilla Hansén ger uttryck för exakt detta.

Det är ett mycket tufft läge. Det är hög inflation. Staten och våra kommuner behöver göra tuffa prioriteringar. Min uppmaning till Sveriges rektorer på alla lärosäten är nu att ta krafttag mot den växande administrationen. Vi behöver inte fler kommunikatörer, utan nu är det läge att fokusera på kärnverksamheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! I dag är det den första torsdagen i mars. Mats Persson är inte bara utbildningsminister. Han är dessutom från Kronobergs läns sydvästra pärla Markaryd. Först och främst säger jag: Grattis till oss båda på Smålands nationaldag!

De senaste två åren har jag gjort 272 företags- och välfärdsbesök runt om i länet, och det vanligaste ordet i mina anteckningar är kompetensbrist. Statistiska centralbyrån uppmäter arbetslösheten till 480 000 personer, eller 8,5 procent. De lediga jobben har visserligen minskat, men de är fortfarande ändå ungefär 200 000.

Min första fråga till statsrådet blir: Hur säkerställer regeringen att arbetslösa utan utbildning utbildar sig till arbete?

Herr talman! Tusen tack, Oliver Rosengren, för en utmärkt fråga!

Regeringens huvuduppgift är att kompetensförsörja Sverige. Företagen och välfärden skriker efter arbetskraft och efter att vi ska göra det möjligt att få fler människor att kunna ta de lediga jobb som finns och se till att fler människor kan ta jobb i många av de bristyrken som finns inte minst inom den gröna omställningen.

Det sker nu historiska satsningar på yrkesutbildningen. Vår inriktning är inte att alla måste bli akademiker, utan det viktigaste är att kunna ett rejält yrke och ha en rejäl yrkesutbildning i botten. Det sker nu historiska utbyggnader av antalet platser på exempelvis yrkesvux men också inom det vi kallar yrkeshögskolan. Det handlar om tiotusentals platser det kommande året. Dessa pengar ges under många år för att ge långsiktighet så att våra kommuner och regioner och det privata näringslivet ska kunna planera för att kompetensförsörja Sverige.

Herr talman! Statsrådet beskriver rediga reformtillskott och ordentligt med resurser. Budgeten för i år bygger ut yrkesutbildningen ordentligt: 16 500 nya platser i yrkesvux läggs till de många befintliga - 81 500 totalt.

Samtidigt visar den alldeles färska yrkesvuxutredningen, som jag håller upp här, att resurserna för ungefär var tredje plats inte används. Min andra fråga blir: Hur ska vi säkerställa att mer än 68 procent av anslagen kommer till nytta för att utbilda fler till arbete?

Herr talman! Jag tackar Oliver Rosengren för en utmärkt fråga.

Svensk politik har präglats av kravlöshet. Att ställa krav är att bry sig. Vi har accepterat att människor kan gå på bidrag år efter år utan att samhället har haft en förväntan på att alla kan bidra. Alla kan bidra. Alla som kan arbeta ska arbeta.

Jag tror att en konkret och viktig reform är att vi nu från regeringens sida har aviserat att vi kommer att ställa högre krav på att man inte ska kunna gå på sfi år efter år, utan det finns en bortre gräns för hur länge man kan gå på sfi innan man lär sig svenska. Det är ett konkret förslag, för att ställa krav är att bry sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag får påminna ledamoten Rosengren om rekvisitaförbudet i kammarens arbetsordning.

Herr talman! Nästan 100 000 barn står i dag i kö till barn- och ungdomspsykiatrin. Det visar Barnombudsmannens senaste årsrapport. Det kan handla om unga pojkar med adhd eller autism eller om unga flickor som plågas av depression, ångest eller ätstörningar. Dessa barn har väntat längre än vad vårdgarantin kräver.

Med Socialdemokraterna vid makten tredubblades vårdköerna. Vårdköerna är alltså inget nytt problem, men de är ett stort problem. De regionala skillnaderna är också väldigt stora. Min fråga till socialminister Jakob Forssmed är: Vad kan regeringen göra för att barn- och ungdomspsykiatrin ska bli bättre på att möta de barn och ungdomar som mår dåligt?

Herr talman! Det är oacceptabelt att så många står i kö och inte får den hjälp de behöver. Det kan vara förödande med en lång väntan på att få hjälp.

Vi satsar nu ett rekordhögt belopp för 2024 för att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin. Det kommer med krav om att man ska förbättra sig och öka sin tillgänglighet, inte bara till förstabesök utan också till fördjupad utredning och behandling. Man ska alltså inte kunna komma runt detta genom att släppa in till ett förstabesök och sedan dra ut på tiden för de efterföljande momenten, utan det finns med i de krav vi ställer.

Vi satsar också 800 miljoner kronor i en överenskommelse med SKR för 2024 för att utveckla och förstärka den psykiatriska vården av unga.

Vi behöver dock också göra ett stort antal insatser för att minska det antal barn som mår dåligt till att börja med. Där finns också väldigt mycket att göra. Detta är ett stort beting som vi tar på mycket stort allvar.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag håller med om att psykiatrin behöver förstärkas, men det måste också gå att organisera verksamheten på ett sätt som gör att fler ungdomar får träffa någon att prata med när de mår dåligt. De behöver få stöd och behandling snabbare.

Det som krävs är kanske stärkt ledarskap, en annan typ av styrning eller fler och andra mätvärden än i dag. Samtidigt kan vi inte bota bort ohälsa. Vad ska vi göra för att förebygga?

Herr talman! Jag håller med om att mer behövs också i organisatoriskt hänseende. Det är för få patientbesök som genomförs i dag i relation till den personal man har tillgång till i barn- och ungdomspsykiatrin.

Det handlar också om skyddsfaktorer, vilket jag tycker att Barnombudsmannen delvis missar i sin rapport. Det handlar om fysisk aktivitet, om att röra på sig, och det handlar om att sova på nätterna. Gör man inte det ökar risken för depression mycket kraftigt. Det handlar också om relationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi måste jobba med alla dessa saker. Det är också svårt att komma ifrån att den mycket extensiva skärmtiden spelar en roll, för den tränger ut en del av dessa skyddsfaktorer.

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Jakob Forssmed.

Aktivitet, rörelse, hos små barn är en väldigt central del av folkhälsan. Jag tror att statsrådet liksom jag har barndomsminnen av att leka burken eller under hökens vingar kom, eller av att bygga kojor i skogen.

Tyvärr ser vi i dag att så inte är fallet med barn i förskoleålder - små barn. En ny folkhälsorapport visar att endast 44 procent når upp till rekommendationerna om rörelse. Endast 36 procent av tjejerna klarar detta. Det är alltså bara en tredjedel som rör sig så mycket som man bör. Då blir mina frågor till statsrådet: Hur kan vi uppmuntra de små barnen att röra sig mer? Hur kan vi nå fram till deras föräldrar med detta budskap?

Herr talman! Tusen tack, Jakob Olofsgård, för frågan! Jag minns också detta lekande, får jag erkänna, med viss glädje.

Barn i dag kan inte krypa, inte åla och inte gå baklänges. En del har svårt att stå på ett ben. Detta är verkligheten; stillasittandet har ökat på det sätt som ledamoten beskriver.

Regeringen gör mycket. Mats Persson har beskrivit hur vi går bort ifrån skärmarna och hur vi nu ser till att de minskar i omfattning i förskolorna så att det blir mer utrymme för fysisk aktivitet.

Vi behöver dock göra mycket mer. Ledamoten nämnde föräldrarna. Vi har fått en tilltagande norm som säger att vi ska skjutsa barn, också korta avstånd, till skolorna. De aktiva transporterna har blivit färre, trots att vi vet vikten av att röra på sig, både för den fysiska och den psykiska hälsan. Den normen behöver vi hjälpas åt med att bryta.

Därtill jobbar regeringen mycket aktivt med fritidskortet för att se till att fler barn och unga får tillgång till idrott och annan fysisk aktivitet.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för den tydliga riktning som regeringen har i denna fråga. Jag vet också att statsrådet har ett stort hjärta när det kommer till vårt civilsamhälle.

Vi hör nu att många ute i kommunerna inte har tillräckligt med tider i hallarna. De tvingas därför säga nej till att inkludera fler i rörelse.

Då blir nästa fråga: Hur kan denna regering säkerställa ett stöd till civilsamhället så att de finns med och hjälper i synnerhet små barn till mer rörelse och aktivitet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! I går hade jag ett möte med SKR och idrottsrörelsen i Sverige för att bland annat diskutera anläggningsfrågan och hur vi löser andra saker som kan vara hindrande för att idrottsrörelsen och andra civilsamhällesorganisationer ska kunna göra större insatser - att vi jobbar bättre tillsammans än vad vi har gjort historiskt, att vi sprider goda exempel, att vi ser till att främja på olika sätt och att de befintliga lokaler som kommuner har men som idrottsrörelsen ibland inte får tillgång till nyttjas, så att detta inte ska vara det hinder som det är i dag.

Herr talman! Min fråga går till digitaliseringsminister Erik Slottner.

Näringslivet, kommuner och regioner och statliga myndigheter har blivit drabbade av alltmer intensifierade och frekventa it-störningar och avbrott. Vi är nu ständigt under cyberattack. Det är allvarligt, och det är samhällsstörande.

Roller och ansvar verkar dessutom vara fördelade på flera ministrar. Mot bakgrund av detta vill jag fråga digitaliseringsministern vilka åtgärder han har vidtagit för att säkra samhällets digitala infrastruktur och system.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är klart att cybersäkerhet, liksom digitalisering, är ett område som inte kan avgränsas till en enda ministerportfölj. Det behöver vara horisontellt, och samtliga departement behöver jobba med dessa frågor.

Rent formellt får man ändå säga att cybersäkerhetsfrågorna ligger under civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin. Det innebär dock inte att jag lutar mig tillbaka och inte agerar i dessa frågor, utan som digitaliseringsminister engagerar även jag mig i detta.

En konkret åtgärd vi har i årets budget är inrättandet av ett cybersäkerhetscampus på Kungliga Tekniska Högskolan här i Stockholm. Jag tror att det är 20 miljoner kronor som ges till detta för att bygga upp ökad kompetens kring cybersäkerhet.

Jag har som civilminister gett Post- och telestyrelsen ett konkret uppdrag att utvidga Nationella telesamverkansgruppen för att på ett bättre sätt kunna skydda oss mot attacker mot exempelvis telekommunikation, som är en viktig måltavla i krigföring.

Herr talman! Nyligen meddelade kulturministern att regeringen kommer att inrätta ett nytt kulturskyddsråd, vars uppgift blir att utarbeta en effektiv beredskapsplan för kulturarvet. Det är bra. Sverigedemokraterna har tidigare motionerat om att staten behöver ta ett större ansvar för att skydda vårt kulturarv mot väpnade angrepp och andra sorters kriser.

Behovet av detta påvisas inte minst av det pågående kriget i Ukraina, där vi tydligt ser att kulturarvet blivit en måltavla vid angrepp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att vi har en stor beredskapsskuld på grund av tidigare socialdemokratiska regeringar är välkänt. Samtidigt är den information som kulturministern presenterat för närvarande något knapphändig.

Min fråga till ministern är därför om det kommer att avsättas särskilda medel för denna beredskapsplanering för kulturarvet och om det kommer att bli aktuellt med lag- och förordningsändringar för att säkerställa skyddet av kulturarvet vid kris eller konflikt.

Herr talman! Tack till Alexander Christiansson för frågan!

Det här är ett viktigt steg i att stärka vår beredskap inom kulturarvssektorn men också i att möjliggöra bättre samverkan och att bättre hjälpas åt.

Vi vet att våra institutioner och museer ute i landet och även här i Stockholm har kommit olika långt i detta arbete. Därför finns det all anledning att se över möjligheten till bredare samverkan som gör att vi kan hjälpas åt att skydda vårt kulturarv på ett mer effektivt sätt.

I nuläget är ett uppdrag givet till myndigheterna att forma detta råd till skydd av kulturarv. Det ska de kunna göra inom ramen för sina befintliga budgetar. Om det behövs ytterligare tillskott i den meningen att de kommer fram till saker som kommer att kräva det får vi återkomma då. I nuläget handlar det om att först göra analyser av vad som behöver göras för att därefter se hur vi ska kunna både budgetera för och planera det arbetet framöver.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till socialminister Jakob Forssmed.

Socialminister Jakob Forssmed och socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall tog emot slutbetänkandet från Samsjuklighetsutredningen, Anders Printz utredning, den 31 januari 2023.

Samsjuklighetsutredningen har utrett hur vi ska ge beroende med psykisk ohälsa, vilket är väldigt vanligt i den gruppen, en möjlighet att överleva och ge den vård de beroende behöver. Det var bra förslag som utredningen lade fram. De skickades på remiss, och svaren skulle vara inne den 31 maj 2023.

Nu undrar vi och jag vad som händer med den här utredningen. När kommer propositionen? Vi tittar ivrigt i propositionslistan. Vad är planen? Många väntar. Många undrar. Kommer det någon proposition i närtid?

Herr talman! Tack, Karin Rågsjö, för frågan!

Det är en oerhört angelägen fråga att åstadkomma bättre vård och behandling för dem som både lider av beroendesjukdom och har psykisk ohälsa och som historiskt sett inte har fått den vård och hjälp som de förtjänar och borde ha fått.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Den här utredningen är oerhört omfattande. Den har varit ute på remiss. Karin Rågsjö är intresserad av frågan och har ett djupt engagemang i detta; det vet jag. Hon har säkert noterat att det har kommit väldigt många remissynpunkter på detta som pekar på en del saker som man behöver bereda i god och noggrann ordning. Ingen tjänar på att vi åstadkommer en ordning framåt som inte fungerar, men det är klart att vi behöver lösa situationen för den här gruppen långt bättre än vad som är fallet i dag.

Herr talman! Vi i Centerpartiet vill följa upp frågan om gårdsförsäljning.

I december 2021 var utredningen klar, och i juni 2022 var remissrundan klar.

Minst 200 av 349 riksdagsledamöter ställer sig i dag bakom någon typ av gårdsförsäljning. Därför kan man tycka att det är anmärkningsvärt att en proposition inte presenterats, i synnerhet som samtliga av regeringspartierna var ute i frågan i valet 2022.

Centerpartiet tror att gårdsförsäljning kommer att ha positiv betydelse för besöksnäring, hantverk och lokala företag, inte minst företag på landsbygden.

Som politiker behöver vi prioritera politik och förslag som berikar Sverige och gör det mer trivsamt att leva och verka i landet. I dag finns ett färdigt sådant förslag på bordet.

Mot bakgrund att detta ställer jag frågan till Jakob Forssmed: När kommer regeringen att presentera en proposition gällande gårdsförsäljning?

Herr talman! Jag tackar ledamoten så mycket för frågan.

Centerpartiet vet att det här är en komplicerad fråga. Centerpartiet har ju varit med och tillsatt tre utredningar av frågan som har kommit till delvis olika resultat.

Jag kan dock glädja Centerpartiet med att regeringen arbetar intensivt med att ta fram en lagrådsremiss som syftar till att möjliggöra gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker samtidigt som Systembolagets monopol värnas. Vår uppfattning är att småskalig och hantverksmässig gårdsförsäljning kommer att vara något positivt för besöksnäringen på landsbygden. Vi får återkomma till innehållet i lagrådsremissen, men ambitionen är att i begränsad utsträckning tillåta småskaliga producenter att sälja sina produkter direkt där de tillverkas.

Begränsningar kommer att vara nödvändiga för att upprätthålla detaljhandelsmonopolet, som i sin tur är en viktig del i en alkoholpolitik som värnar folkhälsan. Men arbetet pågår för att så snabbt som möjligt ta fram ett förslag som är EU-rättsligt kompatibelt för att sedan genomföra detta.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

Häromdagen släpptes en ny rapport av FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Där konstaterar man att samernas rättigheter när det gäller markexploatering måste skyddas bättre.

Urfolk har ju rätt till inflytande och konsultation om beslut som rör dem. Här infördes för ett par år sedan konsultationsordningen som ett steg på vägen för att stärka urfolks inflytande och rätt.

En del av kritiken från FN rör just konsultationsordningen - att den behöver stärkas för att uppfylla sitt syfte så att samerna verkligen får reella möjligheter att komma in tidigt i processer som berör dem.

Sametinget larmade också nyligen om att man har bristande resurser för att kunna genomföra konsultationer. Då tappar ju konsultationsordningen helt sitt syfte.

Det är såklart allvarligt att det återkommande riktas kritik mot Sverige och att vi får internationell kritik för hur vi uppfyller urfolks rätt. Min fråga är hur kulturministern jobbar för att åtgärda den här kritiken.

Herr talman! Tack, Amanda Lind, för frågan!

Det är klart att regeringen välkomnar att vi har en konstruktiv dialog med bland annat Europarådet om Sveriges efterlevnad av ramkonventionen om skydd av nationella minoriteter och naturligtvis också i förhållande till vår egen lagstiftning om våra nationella minoriteter. Yttrandet är tillsammans med de nationella minoriteternas inflytande ett otroligt viktigt underlag för oss för att kunna förflytta oss och föra minoritetspolitiken vidare.

I dag kan jag inte ge besked om hur regeringen kommer att arbeta vidare med kommitténs rekommendationer. Det är något som vi arbetar med och tar på stort allvar, och vi kommer naturligtvis att återkomma om det.

Herr talman! Jag har en fråga till socialministern. Jag är orolig över den utveckling som sker i samhället och som även drogförebyggaren i min hemkommun Öckerö lyfter. Det gäller alltså vejpning.

Vidareförsäljningen från myndiga personer till barn och ungdomar i dag är stor. Barn så unga som tio år syns vejpa i vårt samhälle i dag, och detta kan såklart vara ett första steg mot rökning, alkohol och droger längre upp i åldrarna.

Min fråga är helt enkelt: När kan ett förbud träda i kraft mot langning från privatpersoner till våra barn och ungdomar gällande just vejpning?

Herr talman! Tusen tack, Jennie Wernäng, för en mycket angelägen fråga!

Frågan handlar om vejpning och även andra typer av tobaks- och nikotinprodukter som nu sprids i mycket stor omfattning. Man kan närmast tala om en explosion av detta inom vissa grupper. Det är mycket angeläget att stävja detta, och det har nu kommit nya föreskrifter för dem som säljer sådana här produkter att man måste kontrollera detta när man lämnar ut så att det inte råder någon tvekan om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det kan göra en viss skillnad, men att det krävs ytterligare åtgärder är uppenbart. Vi ser fram emot och tar nu fram ett utredningsunderlag som kommer senast den 31 mars från Utredningen om lustgas och vissa frågor inom alkohol- och tobaksområdet. Utredningen har bland annat i uppgift att analysera just förbud och straffbeläggning avseende langning av tobaks- och nikotinprodukter till minderåriga.

Jag vill förstås invänta utredningen innan vi tar ställning, men det är uppenbart att det behövs ytterligare åtgärder för att stävja detta.

Herr talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner.

Många privatpersoner har svårt att få ihop sin ekonomi. Mycket har blivit dyrare, och handeln har blivit mer tillgänglig i och med digitaliseringen. Man har svårt att hantera den tillgång som finns. Andra fastnar i ett spelberoende som kan leda till svåra ekonomiska konsekvenser. Det är många som har blivit utsatta för bedrägerier som också har det svårt och som kämpar med sin ekonomi.

För den som är överskuldsatt finns det möjlighet att vända sig till sin egen kommun för att få hjälp. Min fråga till ministern är: Vad gör regeringen för att inom den kommunala konsumentvägledningen hjälpa dem som kämpar med sin privatekonomi? Vad har regeringen för planer gällande budget- och skuldrådgivningen?

Herr talman! Tack, ledamoten Engström, för frågan i ett mycket angeläget ämne!

Det är klart att i den ekonomiska situation som vi nu lever i och har varit i ett tag med hög inflation och stigande räntor ökar också risken för överskuldsättning. Människor skuldsätter sig över vad deras ekonomi klarar av. Vi ser även stigande skulder hos Kronofogdemyndigheten. Det är en mycket oroväckande utveckling.

Det förebyggande arbetet mot överskuldsättning spelar naturligtvis en viktig roll i detta. Vi har också tagit emot Överskuldsättningsutredningen, som jag tycker kommer med ett antal spännande förslag. En av de viktiga förebyggande insatserna är just den kommunala konsumentvägledningen. Den är i dag frivillig för kommunerna, men vi har nu precis gett Konsumentverket ett uppdrag att återkomma med förslag på hur man kan stärka den kommunala konsumentvägledningen och sprida goda exempel och öka samarbetet mellan kommunerna.

Vi tycker att detta är viktigt som en del i det förebyggande arbetet, men där finns också många andra viktiga åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Gymnasieelever har rätt till en sorts studiebidrag som motsvarar barnbidraget. Det är 1 250 kronor per månad som betalas ut tio månader om året. Men inflationen äter upp värdet på detta eftersom det inte räknas upp med prisutvecklingen. Räknat i 2020 års priser har studiebidraget för gymnasieelever förlorat över 20 procent av värdet.

Vi socialdemokrater har föreslagit en extra utbetalning av studiebidraget till gymnasieelever, vilket skulle vara viktigt för hundratusentals familjer i vårt land och viktigast för dem som har de minsta marginalerna.

Varför säger Mats Persson nej till vårt förslag om att stärka gymnasieelevers ekonomi? Jag är väl medveten om att regeringen brukar svara "inflationsbekämpning" när man ställer den här typen av frågor. Men inflationsbekämpningen går ju så där för regeringen, i alla fall jämfört med våra nordiska grannar, och politiken prioriterar. Den här reformen hade kostat en fjärdedel av lyx-rot.

Min fråga kvarstår därför: Varför säger Mats Persson nej till att stärka gymnasieelevers ekonomi?

Herr talman! Jag tror att man ska vara lite försiktig med att dra för stora växlar kring en inflation som hela västvärlden kämpar med. En del hävdar att inflationen i Sverige beror på att vi inte har euro som valuta. Andra menar att det beror på att Riksbanken har fört en viss penningpolitik. Det finns femtioelva förklaringar, och jag tror att man ska vara försiktig med att peka ut just regeringens politik som den enda anledningen till att vi har den inflationssituation som råder i hela västvärlden.

När det gäller frågeställningen om gymnasieelevernas ekonomi är det en prioriterad fråga för regeringen att stötta hushållen i det här läget, och det är precis det regeringen gör. Vi stöttar dem som arbetar och går till jobbet varje dag. De som stiger upp tidigt för att ta sig till jobbet och som kämpar med sitt arbete får genom regeringens politik mer pengar i plånboken, eftersom vi sänker skatten på arbete.

På en rad olika andra sätt stärker vi hushållens ekonomi, just för att stötta hushållen i en tuff ekonomisk tid.

Herr talman! Jag har en fråga till socialminister Forssmed.

I veckan släppte Riksrevisionen sin granskning av Allmänna arvsfonden och dess bidragsgivning. Granskningen är en stenhård sågning av hur bidrag delas ut till organisationer i civilsamhället genom arvsfonden. Man kommer fram till att fonden varken fungerade ändamålsenligt eller effektivt. Det handlar om fiffel, bristande kontroll och ekonomisk, organiserad och demokratihotande brottslighet bland dem som driver arvfondsprojekt. Riksrevisionen föreslår nu att arvsfonden läggs ned.

Att avlidna svenskars pengar behandlas så illa är en skam. Det här måste vi ändra på. De som är döda och inte längre kan stå upp för sig själva måste behandlas med respekt och inte som en bankomat för islamister och brottslingar.

Jag undrar hur ministern tänker agera framöver gällande Allmänna arvsfonden med tanke på Riksrevisionens stenhårda kritik och förslag om att lägga ned arvsfonden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Jonas Andersson, för frågan!

Detta är mycket allvarligt. Det tycks som om pengar har hamnat i helt fel fickor, hos rent kriminella eller andra personer som inte ska ha de pengarna.

Gången är sådan att regeringen tar emot rapporten. Sedan kommer vi att återkomma med vårt svar på de rekommendationer som Riksrevisionen pekar på i sin skrivelse, och sedan kommer den att riksdagsbehandlas.

Att det inte fungerar tillräckligt väl på Allmänna arvsfonden är inte okänt för oss. Därför konstaterar vi i Tidöavtalet att vi ska göra en utredningsinsats och olika typer av reformer för att se till att medel dels används mer effektivt, dels inte kommer fel mottagare till del. Bland annat arbetar vi med att föreslå nya demokrativillkor.

Vi ser också över möjligheten att skapa en central databas för alla bidrag till civilsamhället, vilket Riksrevisionen tror skulle ha stora och goda effekter. Vi ser naturligtvis också över kravprofilen när vi ska byta ordförande i arvsfonden för att bättre återspegla detta.

Det är heller ingen hemlighet att den här regeringen också vill se till att myndigheterna bättre kan utbyta information med varandra för att stävja felaktiga utbetalningar och fusk.

Herr talman! Jag har en fråga till socialminister Forssmed.

Nyligen kom Statistiska centralbyrån med siffror som visar att barnafödandet i landet ligger på en historiskt låg nivå. Det gick ned med 8,6 procent 2022 och med 12,9 procent 2023 jämfört med tioårstrenden. Dessa siffror är statistiskt säkerställda.

Man också tillhandahållit siffror som visar att överdödligheten i landet var 5,1 procent 2022 och även 2023. Också denna förändring är statistiskt säkerställd.

Om nu vaccinerna mot covid-19 hade varit säkra och effektiva hade vi kunnat förvänta oss en underdödlighet. Min fråga till statsrådet är därför: Kommer Socialdepartementet att tillsätta en oberoende utredning för att utreda eventuella orsakssamband med vaccinationerna?

Herr talman! Jag bedömer att det är två olika frågor.

Den första handlar om minskat barnafödande. Vad som kan orsaka detta är naturligtvis något för varje regering att fundera på.

Den andra handlar om vacciner. Precis innan vi kom in här i dag hade jag ett möte med Folkhälsomyndigheten, och de konstaterar att personer som inte tog sin vårdos förra året har en ökad risk att dö i covid-19.

Vaccinen är väldigt verkningsfulla när det gäller att skydda mot svår sjukdom och död, och de var mycket viktiga för att vi skulle kunna öppna upp våra samhällen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är angeläget att människor fortsätter att ta vaccin om man tillhör en riskgrupp och omfattas av de rekommendationer som finns. De biverkningar av vaccinen som finns är kända, och de rapporteras, utreds på olika sätt och redovisas också av myndigheterna på deras hemsidor för dem som vill ta del av detta.

Herr talman! Jag vill ställa en fråga till socialminister Jakob Forssmed.

Folkhälsa är en av de viktigaste utmaningar som vi har att jobba med när det gäller både den fysiska och den psykiska folkhälsan. Vi ser i dag en oroande trend med försämrad folkhälsa i Sverige, och detta är något som vi har kunnat följa under många år.

Att få barn och ungdomar att engagera sig i olika aktiviteter, såväl fysiska aktiviteter som aktiviteter med socialt innehåll, är bra för alla. Då är det viktigt att det inte är en ekonomisk begränsning som avgör vem som ska kunna delta. Därför är fritidskortet en mycket viktig satsning som jag är helt övertygad om kommer att ge stora effekter på den framtida folkhälsan. Inte nog med att det ger direkta effekter på barns hälsa och välbefinnande, utan det finns också långsiktiga effekter som kommer att påverka samhället i stort.

När man i unga år skapar rutiner där föreningsliv är en viktig faktor leder det ofta till att dessa rutiner bibehålls under den resterande delen av livet och därmed till en fortsatt förbättrad folkhälsa.

Min direkta fråga till statsrådet är: Var är vi i processen med fritidskortet?

Herr talman! Tack, Thomas Ragnarsson, för frågan!

Det är oerhört angeläget att ingen hindras från att vara med i föreningslivet eller idrotten av ekonomiska skäl. Detta är också skälet till att vi jobbar med fritidskortet.

Barn i socioekonomisk utsatthet ska få extra mycket på sitt kort just för att elva- eller tolvåringar inte ska behöva fundera på om mamma eller pappa har råd med att de fortsätter med fotbollen. Vi vet att det är på det sättet.

Vi arbetar hårt med detta. Det är en unik satsning, som jag noterar också röner ett visst internationellt intresse. Det är svårt och komplicerat då det handlar om behandling av väldigt många personuppgifter, exempelvis.

Vi arbetar alltså hårt, och vi kommer att använda detta år till att se till att ytterligare förutsättningar skapas i föreningslivet för att ta emot vad vi tror är väsentligt fler som vill hålla på med idrott än vad som är fallet i dag eller som åtminstone får bättre förutsättningar att göra detta.

Status är att fritidskortet kommer att införas under 2025. Vi arbetar intensivt med förberedelsearbetet i år. Vi satsar också särskilt och långsiktigt på idrott i utsatta områden för att stärka föreningslivet där det i dag är lite svagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

Kompetensförsörjningen är en av de största framtidsutmaningar vi har att hantera nu och de kommande åren. Svensk arbetsmarknad har stora matchningsproblem. Trots att arbetslösheten är hög uppger tre av fyra arbetsgivare att de har svårt att hitta personal då det saknas rätt yrkeskompetens. För att möta detta måste vi nyttja hela utbildningssystemet och utbilda mer inom de yrken där behoven är som störst.

Regeringen har stärkt yrkesutbildningen för år 2024 genom att utöka statsbidraget till yrkesvux och yrkeshögskolan, men nu kommer rapporter om att utbildningsplatser står tomma och att pengarna därmed inte används. Samtidigt finns det andra aktörer som bedriver yrkesutbildning och som har förmåga att snabbt ställa om, till exempel folkhögskolorna.

Jag vill därför fråga statsrådet: Vad avser statsrådet att göra för att alla pengar som är avsatta för yrkesutbildningarna ska kunna användas? Om det finns skäl att göra omfördelningar inom detta område, kan detta ske i till exempel vårändringsbudgeten?

Herr talman! Tack, Lili André, för en utmärkt fråga!

Kompetensförsörjning står högt upp på agendan och är något som regeringen prioriterar. Vår uppgift är att kompetensförsörja Sverige, och i detta ligger en rad olika saker som vi nu gör.

Vi bygger ut yrkesvux, det vill säga komvux, där inte minst många människor med bristande svenskkunskaper får möjlighet att lära sig ett yrke. Det handlar också om yrkeshögskolan, där vi utbildar inom den gröna omställningen. Det handlar även om att regeringen skjuter till pengar till folkhögskolorna, som gör stora insatser inte minst när det kommer till vårdutbildning och liknande.

Det är viktigt att vara uthållig. Det är viktigt att kommunerna nu tar sitt ansvar för att se till att människor söker de utbildningar som finns och att man har höga förväntningar på människor så att de inte går hemma med bidrag. För att få bidrag ska man utföra en insats genom att gå en utbildning. I vilken form detta sker är mindre viktigt. Det viktigaste är att människor utbildar sig.

Herr talman! Det är med oro vi noterar att antalet kommuner som erbjuder konsumentvägledning minskar. Förra året rapporterades att endast 168 kommuner hade kvar sin konsumentvägledning. Ytterligare oro väcks nu av rapporter som kom i början av året om att 9 kommuner nu planerar att lägga ned sin konsumentvägledning.

Samtidigt är vi medvetna om att regeringen har gett Konsumentverket i uppdrag att stärka och utveckla stödet till den kommunala konsumentvägledningen. Detta är ett välkommet initiativ, och det är faktiskt nödvändigt. Men det finns en befogad oro för att fler kommunala konsumentvägledningstjänster kommer att ha försvunnit innan utredningen är klar och slutförd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Erik Slottner: Är det aktuellt med någon form av tillfälligt finansierat stöd eller andra incitament för kommuner att upprätthålla eller återinföra konsumentvägledningen under denna ekonomiskt pressade period?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Strömberg för frågan. Jag fick en närliggande fråga alldeles nyligen här.

Regeringen gör bedömningen att konsumentvägledning är en viktig förebyggande insats. Det var därför vi gav Konsumentverket i uppdrag att se hur kan vi sprida goda exempel, hur vi kan förbättra konsumentvägledningen och framför allt hur vi kan öka samarbetet mellan kommunerna kring konsumentvägledning men också hur konsumentvägledarna kan knytas närmare till de obligatoriska budget- och skuldrådgivarna. Där tror jag att det finns en potential som inte är fullt utnyttjad.

Svaret på den direkta frågan om det finns några planer på att rikta stöd under året är att det inte gör det. Vi har lagt fram budgeten för 2024, och där finns inget riktat statsbidrag till denna verksamhet. Kommunerna vill generellt sett inte ha alltför många riktade statsbidrag utan vill gärna kunna sköta det inom den generella påsen.

Några sådana planer finns alltså inte, men jag hoppas ändå att Konsumentverkets uppdrag ska leda till en del rekommendationer till regeringen som är användbara för att stärka den förebyggande konsumentvägledningen.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsministern.

Utbildningsutskottet hade nyligen besök av Riksrevisionen, som påtalade allvarliga brister gällande säkerheten för skyddsvärda data inom högskolan. Brister som påtalades var att man inte ens identifierar känsliga data, att man fortfarande saknar kompetens på säkerhetsområdet med mera.

Med beaktande av omvärldsläget konstateras det att spionverksamheten mot vår forskning har ökat den senaste tiden och att högskolornas säkerhetsarbete har sådana brister att det är fullständigt oacceptabelt.

Kommer regeringens beslut om att få in säkerhetskompetens i högskolornas styrelser att räcka för att åtgärda problemet, och behövs ytterligare åtgärder? Jag menar att det nog kommer att behövas. Är ministern beredd att möta den kritik som kommer att komma från akademin, medierna och andra?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Robert Stenkvist för hans fråga. Detta är en fråga som regeringen tar på allra största allvar. Vi har ett nytt säkerhetspolitiskt läge i Europa, i världen och i Sverige. Det påverkar hela samhället, och akademierna är inte isolerade öar. Det är klart att det även inom högre utbildning, högskolor och universitet, finns indikationer på spioneri och att olika typer av patent och data kan tas om hand av främmande makt. Det är naturligtvis oerhört allvarligt.

Därför har regeringen sedan maktskiftet lagt om politiken. Vi har sedan dag ett vidtagit ett antal olika åtgärder som innebär att vi höjer kraven på våra lärosäten att arbeta med denna typ av frågor. Min bedömning är att det kommer att krävas fler åtgärder längre fram och att vi är långt ifrån färdiga. Vi behöver löpande vidta fler åtgärder för att komma åt denna problematik.

Herr talman! Min fråga går också till utbildningsminister Mats Persson.

Jag sitter i styrelsen för Sällskapet riksdagsledamöter och forskare. Som namnet antyder träffas riksdagsledamöter och forskare och diskuterar frågor med varandra. Vi är rörande överens om hur viktig forskningen är, både för Sverige och för samhällets utveckling.

Nu är det väldigt många som väntar otåligt - lärosäten, forskningsfinansiärer, företag och myndigheter - på forsknings- och innovationspropositionen som kommer till hösten. Alla har olika åsikter om vad den kommer att innehålla.

Min fråga till utbildningsministern är vilka punkter som han anser är viktigast och vad propositionen bör innehålla.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det stämmer att det är väldigt viktigt med forskning. Jag tänker på de vaccin som rekordsnabbt togs fram under covidpandemin. De hade inte tagits fram om det inte under lång tid hade bedrivits nyfikenhetsbaserad forskning. Det gäller inte minst i Sverige och i många andra länder. När man tog fram dessa rön hade man inte en aning om att de skulle kunna vara användbara 2020 och 2021 när man tog fram vaccin som bokstavligen räddade världen från en pandemi. Det visar kraften i forskning.

Inriktningen måste vara spetsforskning och att vi vill ha de bästa forskarna. Vi vill att Sverige ska vara ett land som tar fram de bästa teknikerna och den bästa forskningen. En viktig del i det är naturligtvis att vi är ett internationaliserat land där vi ser att forskningen är en global företeelse där vi har utbyte med många andra länder, men där vi naturligtvis också tar hänsyn till det säkerhetspolitiska läget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till kulturminister Parisa Liljestrand.

Yttrandefriheten är en av våra grundläggande fri- och rättigheter. I kulturministerns intervju i Svenska Dagbladet för några veckor sedan redogjordes det för ministerns syn på yttrandefrihet. Ministern uttalade där: Den är i allra högsta grad också ett resultat av vad som händer utanför våra egna gränser.

Ska vi tolka detta som att regeringens inställning är att vår yttrandefrihet formas och omformas löpande efter vad som pågår i andra länder? Det är i så fall en ytterst flexibel inställning till yttrandefriheten i vårt land.

Mot bakgrund av detta uttalande vill jag fråga kulturministern: Vad menar kulturministern med detta uttalande? Avser regeringen att ytterligare inskränka svensk yttrandefrihet och i så fall på vilka områden?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

De grundläggande fri- och rättigheterna är på goda grunder långtgående i vårt land. Det är dessa rättigheter som gör oss till en stark demokrati, och de utgör grundbultar i demokratin. Det är någonting som jag alltid kommer att stå upp för. Det sa jag också i intervjun.

Men jag kommer också att stå upp för möjligheten att föra diskussioner om vad yttrandefriheten innebär och de målkonflikter som vi ställs inför och som finns. Jag tror att vi gör oss själva en otjänst om vi hänvisar till att vi aldrig kommer att påverkas av några skeenden i vårt land eller för den delen i vår omvärld.

Vill vi skydda vår yttrandefrihet är jag övertygad om att vi också måste prata om vad det är som vi vill skydda och varför.

Herr talman! För drygt en månad sedan presenterades rapporten Digital Government Index 2023. Det är en internationell jämförelse av digitaliseringen av offentliga förvaltningar i 38 olika länder. De tre länder som ligger i topp är Korea, Danmark och Storbritannien, medan samtliga våra nordiska grannländer presterar över genomsnittet. I den totala bedömningen hamnar Sverige på plats 27, strax efter Mexiko.

För närvarande pågår en hel del arbete från regeringens sida gällande digitaliseringspolitiken. Trots detta behöver arbetet genomföras i betydligt snabbare takt och med fler konkreta reformer om vi ska kunna klättra högre upp i rankningen vid nästa mätning.

Min fråga går till civilminister Erik Slottner. Vilka konkreta åtgärder kan regeringen vidta för att snabba på takten i digitaliseringen av den offentliga sektorn?

Herr talman! Jag oroas precis som ledamoten Farivar över att Sverige tappar placeringar på olika rankningslistor när det gäller digitalisering, inte bara denna, och har gjort det under lång tid. Detta är jag, som minister med ansvar för digitaliseringen, fast besluten om att ändra. Sverige ska vara en ledande it-nation. Sverige ska ligga högt upp på rankningslistorna. Det är därför som regeringen gör så mycket inom digitaliseringsområdet - för att vi återigen ska klättra och för att man ska kunna räkna med Sverige i dessa frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har precis tillsatt en AI-kommission som ska återkomma med förslag på hur Sverige kan avancera som en AI-nation, när det gäller industri och forskning men också när det gäller välfärden för att förbättra den. Vi jobbar med en digitaliseringsstrategi, som ska bli väldigt handfast och gripbar med konkreta åtgärder och mål som vi kan mäta. Men vi har också utvecklat samarbetet med SKR för att få igång digitaliseringen i kommunsektorn, och ett särskilt projekt bedrivs om hur vi kan använda AI i socialtjänsten för att förbättra den.

Jag skulle kunna stå här en halvtimme och prata om regeringens digitaliseringspolitik, men tyvärr är min talartid slut.

Herr talman! Enligt Brottsofferjouren utsätts varje år hundratusentals svenskar för bedrägerier. Brottet är ett av de vanligaste i Sverige. Både 2021 och 2022 polisanmäldes brottet bedrägeri drygt 195 000 gånger. Bedrägeribrott är också en av de viktigaste inkomstkällorna, om inte den viktigaste, för den grova organiserade brottsligheten.

Bedrägerier kan ta sig olika uttryck. Ett vanligt förfarande är så kallade annonsbedrägerier, där man utger sig för att sälja en vara som efter betalning inte levereras, eller också byter man medvetet ut varan mot en undermålig vara. I det senare fallet hamnar vi i gränslandet mellan bedrägeribekämpning och konsumentskydd.

Därför är min fråga till konsumentministern: Vilka åtgärder är ministern beredd att vidta för att stärka konsumenternas skydd mot olika bedrägeriupplägg, exempelvis annonsbedrägerier?

Herr talman! Detta är en fråga som berör väldigt många svenskar, inte minst äldre personer men också andra sårbara grupper i samhället som blir utsatta för just denna typ av brottslighet med sådan precision. Äldre människor kan bli av med hela livsbesparingar som de hade tänkt använda till annat men som nu hamnar i bedragarnas fickor. Alla med någon form av empati blir naturligtvis väldigt berörda av detta.

Det är därför regeringen nu på ett brett spektrum av områden, på många departement och med många ministrar, jobbar med olika åtgärder för att komma åt denna typ av bedrägeribrott. Något som jag ansvarar för är elegitimationen, som vi hoppas ska bidra till att göra elektroniska identitetskapningar svårare.

Vi har också gett ett uppdrag till Post- och telestyrelsen om hur man ska kunna minska förekomsten av manipulation av telefonnummer. Mottagaren av ett sms eller ett telefonsamtal tror kanske att det är en bank eller någon statlig myndighet som ringer, men det visar sig vara en bedragare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill också betona banksektorns ansvar i detta. Bankerna själva säger att de kan göra mer, och de ska återkomma om hur de kan ta ett större ansvar.

Herr talman! Den svenska sjukvården går på knäna. När regeringen får frågan vad man tänker göra åt saken är svaret oftast att detta är regionernas ansvar - inte regeringens.

Då undrar man ju vad regeringen gör i stället. När man tittar på den offentliga listan över propositioner som är på gång från Socialdepartementet ser man att det i stort sett är tomt. Utredningen om en ny socialtjänstlag finns inte med. Tolktjänstutredningen finns inte med. Samsjuklighetsutredningen och huvudmannaskapsutredningen om den personliga assistansen finns inte heller med.

Vi socialdemokrater kan räkna upp åtminstone ett dussin viktiga och färdigremitterade utredningar som den tidigare socialministern Lena Hallengren lade på regeringens bord. I många fall finns det, som vi bedömer det, bred politisk enighet. Nu har det gått ett och ett halvt år. De borde komma hit till riksdagens bord.

Nu är det fyra statsråd på Socialdepartementet som delar på ansvaret. Vad gör de egentligen om dagarna? Var är propositionerna?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Karin Sundin började med att prata om vårdkrisen och om sjukvården i Sverige, som har det väldigt tufft ekonomiskt. Från regeringens sida har vi den senaste veckan lämnat besked om att vi ger ytterligare 6 miljarder i stöd till sjukvården i Sverige i ett riktat bidrag. Vi har också aviserat åtminstone fem konkreta åtgärder för att förbättra möjligheterna att bedriva en mer effektiv, ändamålsenlig och patientnära sjukvård under de kommande åren. Det gäller att inte bara plåstra om här och nu utan också långsiktigt förbättra förutsättningarna att ge patienter vård i tid. Den tidigare regeringen misslyckades med detta, och vårdköerna har blivit allt längre.

Detta är något av det vi arbetar med.

Vi kommer naturligtvis att återkomma i de frågor som Karin Sundin specifikt tog upp. De flesta av dem har kollegor till mig ansvar för, och de kommer förstås att återkomma om hur vi hanterar dessa.

Frågestunden var härmed avslutad.