Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Romina Pourmokhtari, statsrådet Lotta Edholm, justitieminister Gunnar Strömmer och utbildningsminister Mats Persson. En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Romina Pourmokhtari besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Min fråga går till den ärade justitieministern. Jag ställer den med anledning av att gängvåldet nu accelererar. Vi ser fler och fler skjutningar och att sprängningarna fortsätter. Det är uppenbart att de straffskärpningar som kammaren har beslutat om under tre mandatperioder nu inte leder till att utvecklingen stoppas.

Min fråga till justitieministern är: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta här och nu under de kommande månaderna för att arbetet för att stoppa nyrekryteringen till gängen ska lyckas?

Herr talman! Jag tackar Ardalan Shekarabi för en fråga i ett utomordentligt angeläget ämne. Det ligger en hel del i frågan. Vi har på senare tid fått se ytterligare brutala påminnelser om den organiserade brottslighetens våldskapital och likgiltigheten inför hur helt oskylda människor drabbas.

Det är viktigt med precisa straffskärpningar. Den 1 januari trädde en viktig straffskärpning i kraft, de fördubblade minimistraffen för de grova vapenbrotten. Att vi låser in dem som bär vapen på ett olagligt sätt dubbelt så länge betyder inte bara att de inte kan begå nya brott under den tiden; de kan inte heller rekrytera några nya barn och ungdomar till de kriminella nätverken under en dubbelt så lång tid.

Låt mig också säga att vi har kommit med vistelseförbuden till kammaren. Vi har kommit med säkerhetszonerna till kammaren, som fyra partier i riksdagen dessvärre valde att rösta nej till. Vi kommer att komma med fler skarpa verktyg, inte bara under vårens lopp utan också under sommaren, hösten och hela mandatperioden.

Herr talman och justitieministern! Det jag saknar är regeringens beskrivning av hur nyrekryteringen till gängen ska stoppas. Vilka åtgärder är det som regeringen tänker vidta här och nu för att vi inte ska se en fortsättning där 12, 13- och 14-åringar rekryteras till gängen? Detta sker nu samtidigt som vi ser stora nedskärningar i skolan, i socialtjänsten och i fritidsverksamheter. Detta är centrala insatser som handlar om att stoppa nyrekryteringen och att rädda barnen från gängen.

Herr talman! Det finns rekordstora satsningar på familjestöd och på skolsociala team i regeringens budgetar. Det finns rekordstora lagstiftningsprojekt för att riva sekretesshinder mellan skola, socialtjänst och polis.

Det är klart att vi hade varit i ett utomordentligt mycket bättre läge om detta hade varit på plats redan när vi tog över. Så var det nu inte. Nu gör vi allt det som borde ha gjorts för länge sedan både när det gäller polisen, när det gäller verktygen, när det gäller straffen och när det gäller alla de sociala och utbildningsmässiga frågor som förstås är helt avgörande för att kunna stoppa nyrekryteringen på lång sikt.

Herr talman! Tidigare socialdemokratiska regeringar valde under sin regeringstid att inte skärpa straffen för straffmyndiga förövare som är under 18 år. Det var någonting som då möttes av kritik från både Moderaterna och Sverigedemokraterna.

I Tidöavtalet, som våra partier är överens om, ska just den straffrabatt som finns i dag ses över för straffmyndiga förövare som är under 18 år. Det är dock inte närmare specificerat hur en sådan straffskärpning kan se ut.

Jag vill därför fråga justitieministern om regeringen är beredd att låta vår utredning öppna upp för att den som är under 18 år och straffmyndig ska kunna mötas av ett livstidsstraff för de allra grövsta brotten, exempelvis där en oskyldig människa skjuts ihjäl på öppen gata framför ögonen på sina egna barn.

Herr talman! Tack, Adam Marttinen, för en väldigt viktig fråga! Vi ska nu göra reformer som gäller unga och unga förövare. Det är reformer på straffrättens område och reformer som gäller påföljderna brett. Det handlar om snittet mellan kriminalvården och de reformer som nu ska ske på den mer sociala institutionssidan, alltså omläggningen av Sis-snittet mot HVB-hemmen. Detta är reformer som är utomordentligt viktiga om vi ska ha möjligheter att både ge en upprättelse för brottsoffer som drabbas av allvarlig brottslighet och skydda samhället mot allvarlig brottslighet som också begås av personer under 18 år. Det handlar också om att ha möjligheter att långsiktigt bryta de destruktiva mönster som gör att barn och unga dras in i kriminalitet.

Vi har gemensamt enats om direktiv till en utredning som just nu ser över hur påföljderna, en övergång till fängelsestraff också för förövare under 18 år, ska se ut. Det är ett öppet mandat för utredaren, och jag vill inte föregripa slutsatserna.

Herr talman! Jag tror att vi är ganska många i det här landet som börjar få en känsla av att vi saknar just upprättelse i vårt land för de allra grövsta brotten. Om inte denna moderatledda regering kan säga rakt ut att man kan öppna upp för möjligheten att straffmyndiga förövare ska mötas av det allvarligaste straffet, nämligen livstidsstraffet, kommer den moderatledda regeringen att kunna ta hänsyn till brottslingens perspektiv precis som Socialdemokraternas regeringar har gjort tidigare. Jag tror att det är en farlig väg framåt för vårt land.

Herr talman! Det är också därför Moderaterna, Liberalerna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har enats kring mycket offensiva direktiv till den utredning som nu ser över hur påföljdssystemet ska utformas också för unga under 18 år. I utredningen ligger också frågan om även straffmyndighetsåldern bör ses över.

Jag håller helt med, i synnerhet när det gäller de äldsta unga, de som är 17 år och nära 18 år: Skillnaden i straff mellan en 17-åring och en 18-åring för precis samma brott kan bli enormt stor. Det är naturligtvis oerhört stötande, och det är inte tillständigt om vi vill ge brottsoffer en ordentlig upprättelse. Detta ska vi ändra på.

Herr talman! Sverige har världens mest extrema friskoleexperiment, som under de senaste 30 åren har lett till att mycket resurser har försvunnit från vår välfärd och från skattebetalarna direkt ned i fickan på ett fåtal giriga ägare. Trots detta har det inte varit möjligt att ha full insyn, det vill säga offentlighetsprincip, inom den svenska skolan. Där har friskolorna kommit undan genom att säga att det handlar om affärshemligheter.

Den 10 april meddelade Liberalerna att man hade ändrat sig i frågan om offentlighetsprincipen. Därmed finns det en majoritet i Sveriges riksdag för att införa detta. Den 24 april röstar riksdagen om att ha offentlighetsprincipen eller att inte ha den i den svenska skolan.

Avser skolministern att meddela sina ledamöter i utbildningsutskottet att de ska rösta för offentlighetsprincipen, eller var Liberalernas presskonferens den 10 april bara ett spel för gallerierna?

Herr talman! Jag kan berätta att jag för bara ett par timmar sedan tog emot en utredning som lägger fram en rad olika förslag på detta område. Jag tycker att det är otroligt viktigt att vi ökar insynen i friskolorna väsentligt, och utredningen ger olika alternativ för hur detta skulle kunna ske. Vi i Liberalerna har sagt att vi föredrar en offentlighetsprincip.

Utredningen kommer nu att remitteras, naturligtvis, och sedan ska vi ta fram ett lagförslag. Men det viktiga är att jag här och nu kan säga att vi kommer att öka insynen i friskoleväsendet väsentligt de kommande åren.

Herr talman! Även om mina förväntningar på Liberalerna är extremt små trodde jag ändå att man när man hållit en presskonferens inför landets medborgare skulle hålla fast vid det man då sa ett par dagar senare.

Jag ställer frågan igen: Hur kommer det sig att privata aktörer ska kunna ta del av miljarder och åter miljarder i skattepengar medan vi samtidigt inte ska en lagstiftning som ser till att medborgare och journalister får insyn i det man betalar för? Varför ska detta fiffleri få pågå?

Herr talman! Det är just därför den här utredningen nu har kommit med en rad olika förslag för att komma till rätta med det som Daniel Riazat pratar om. Vi kommer att remittera utredningen, och sedan kommer vi att förhandla inom partierna i regeringssamarbetet och lägga fram ett förslag. Tanken är att vi kraftigt ska förbättra insynen i våra friskolor.

Herr talman! Vi i Sverige vill ofta vara bäst i klassen och bäst i EU, men ibland går det tyvärr till överdrift.

I förra veckan kom oroväckande nyheter om att vi svenskar inte längre får elda vårt eget trädgårdsavfall. Naturvårdsverket hänvisar till EUdirektiv och menar på fullaste allvar att det inte längre är tillåtet att efter vårstädningen elda en brasa på tomten.

Här kan vi dock inte skylla på EU. I alla de diskussioner och överläggningar vi haft om avfallsdirektivet har jag inte hört någonting om något eldningsförbud över huvud taget.

Vad är det då som gäller? Vilken bedömning gör regeringen och statsrådet Pourmokhtari? Får vi elda våra grenar, som vice statsministern gör? Eller är det, som Naturvårdsverket säger, i själva verket förbjudet?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Larsson för frågan. Hon tillhör ju Centerpartiet, och det tycker jag är ganska intressant eftersom en företrädare för Centerpartiet genom att lägga ut bilder och information om detta EU-förslag från 2008 har bidragit till en kraftigt vilseledd debatt om vad förslaget innebär. Det har spridits påståenden hej vilt om att man inte skulle få tända majbrasor längre i Sverige och att den här regeringen skulle stå ansvarig för det.

Låt mig vara väldigt tydlig: Inga majbrasor i Sverige är hotade. Är det så att man följer sin kommuns föreskrifter får man också elda sitt trädgårdsavfall.

Den här debatten är väldigt oroväckande, särskilt i tider av valrörelse för Europaparlamentet. Man ska inte sprida vilseledande information om vad EU-reglering innebär. Denna innebär helt enkelt att vi fortsatt kan elda trädgårdsavfall i Sverige så länge vi följer våra kommuners föreskrifter, precis som vi gjorde tidigare och före hanteringen av detta förslag.

Herr talman! Det är lätt att skjuta över frågan på någon annan, i det här fallet kommunerna. Så kan vi inte ha det. Jag tog upp detta därför att sådant här skapar misstro mot EU. Övertolkning eller rent av feltolkning av EU-direktiv gör att Sverige får sämre förutsättningar än övriga EU-länder med mer regelkrångel, högre kostnader och mer administration.

Vilka åtgärder vidtar regeringen för att säkerställa att våra myndigheter tolkar och hanterar regelverken på ett rimligt sätt?

Herr talman! Det är en intressant fråga som ledamoten ställer. Jag vet inte om Centerpartiet numera menar att det inte är kommunerna som ska hantera avfallsfrågor utan att dessa ska hanteras på något annat vis. Än så länge är det dock så i Sverige att kommunerna bär ett stort ansvar för avfallshantering.

Just gällande detta har det alltså spridits vilseledande information där man delat med sig av ett förslag från 2008 och menat att detta innebär att vi inte skulle få tillämpa lagstiftningar och direktiv som de bör tillämpas. Det sprids mycket vilseledande information, och det vänder sig regeringen kraftigt emot.

Herr talman! Jag undrar när regeringen ska ta tag i underfinansieringen av skolan.

Mina frågor om regeringens prioriteringar i finansieringen av utbildning börjar kännas lite som ett självspelande piano. Det kanske är för att historien upprepar sig.

För det barn som ska lära sig läsa, skriva och räkna spelar det roll om läraren har tid här och nu, inte i nästa högkonjunktur när regeringen vill satsa på skolan. Om lärarna har för stora klasser, om elevassistenter får gå och om det inte finns tillräckligt med speciallärare och specialpedagoger saknas det någonting i bildningslandet Sverige.

Nu presenterar regeringen en satsning på 500 miljoner. Det räcker till ungefär 1 300 lärare i ett halvår. Det räcker inte för en skola i världsklass. Kommunerna säger att de behöver mer. Det finns partier, som Miljöpartiet, som är beredda att ge mer. När kommer rejäla satsningar på skolan från regeringen?

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Finansieringen av svensk skola är ett delat ansvar mellan kommunerna och staten. Vi kommunaliserade ansvaret för skolan för ungefär 30 år sedan, och det är därför kommunernas ansvar. Men staten har givetvis också ett ansvar för att se till att skolan fungerar. Det är därför vi gör de stora satsningar som vi nu gör på fler speciallärare, mindre undervisningsgrupper, akutskolor och inte minst läromedel. Detta är satsningar som är oerhört viktiga för att vi ska få en bra skola för alla elever. Det senaste tillskottet är ungefär en halv miljard kronor under innevarande år, just för att stötta kommunerna i deras viktiga arbete för en bra skola.

Herr talman! Nu var ju frågan jag ställde när det kommer en ordentlig finansiering av skolan, inte av andra delar. Det är viktigt med läromedel och lärare, men det behöver komma nu. Det saknas pengar och har så gjort under lång tid.

Jag noterar att andra här ställer frågor om att bekämpa kriminalitet med straff. Vi vet att skolan är en otroligt viktig skyddsfaktor. Det spelar roll här och nu om det finns lärare i klassrummen när barnen är små.

Hur ska vi få skiftet från sent stöd till tidigt stöd om det inte finns pengar?

Herr talman! Jag delar naturligtvis helt och hållet den uppfattningen. Jag anser att vi måste göra ett nytt omtag om finansieringen av svensk skola. Det är också därför vi har tillsatt en utredning om nationell skolpengsnorm. En sådan kommer att innebära att kommunerna inte kommer att kunna satsa hur lite pengar som helst på vår skola. Jag tror också att staten framgent måste ta ett betydligt större ansvar än i dag.

Herr talman! Jag bor på gård. Varje vår innebär det en hel del trädgårdsavfall, vilket i sin tur såklart innebär en brasa i stället för många vändor till återvinningscentralen. Varken i avfallsförordningen eller i EU:s avfallsdirektiv står det någonting om något generellt eldningsförbud, precis som ministern sa i sitt svar till Stina Larsson. Avfall som har förberetts för materialåtervinning får däremot inte brännas, men det är någonting helt annat.

Räknas verkligen det som jag har krattat ihop på min mark av löv, kvistar och den där envisa hallonbusken som utsorterat? Enligt Naturvårdsverkets riktlinjer gör det tydligen det, vilket skapat stor förvirring i kommunerna, som har ansvaret att komma med tydliga riktlinjer.

I min hemkommun Kungsbacka går vi nu i bräschen och tillåter eldning, men i Uppsala tolkar man detta som ett totalt eldningsförbud.

Min fråga är: Vad kan kommunerna göra? Hur kan kommunerna hitta rätt information för vägledning här?

Herr talman! Tack, ledamoten, för en väl ställd fråga! Tiden är kort; jag ska försöka sammanfatta så mycket som möjligt.

Den implementering av EU:s lagstiftning som Sverige, med hjälp av den här regeringen, väljer att göra ger varje kommun fullgoda möjligheter att implementera lagstiftningen på lämpligt sätt. Vi har kämpat hårt, både när frågan förhandlades och när vi arbetat med implementeringen på nationell nivå och på EU-nivå, för att se till att kommunerna ska ha de möjligheterna.

Det sista en liberal och borgerlig regering vill göra är att krångla till det för folk. Så arbetar vi absolut inte. Man får tända majbrasor, när det blir tid för det. Och man får hantera sitt trädgårdsavfall på i princip samma sätt som tidigare.

Det är sorgligt när debatten vrids på det här sättet och när man har en dold agenda och sprider vilseledande information. Men implementeringen av lagstiftningen kommer att gå till utan några större förändringar i förhållande till hur det är i dag.

Herr talman! Jag vill tacka ministern för svaret. Jag hoppas att detta förtydligar en del för de kommuner som nu brottas med tolkningen.

Naturvårdsverkets riktlinjer har skapat stor oreda, trots att det står tydligt att det endast är avfallet som är insamlat och förberett för materialåtervinning som inte får förbrännas. Riktlinjerna från Naturvårdsverket är tydliga men helt oproportionerliga.

Precis som ministern säger blir det egentligen ingen skillnad. Det är fortfarande upp till kommunerna. Jag undrar om ministern kan göra någonting. Eller är det Naturvårdsverket som måste göra om och göra rätt här?

Herr talman! Det finns regler för hur myndigheter sköter sitt arbete och tolkar det vi kommer med.

Men jag kan redogöra för att regeringen sedan i fjol - långt innan Centerpartiet valde att sprida felaktigheter om detta - har arbetat med ett utredningsarbete just om hur vi kan förtydliga formuleringarna. Det handlar om att det inte ska bli sådana här missuppfattningar och att alla kommuner ska tillämpa de ventiler som inte minst den svenska regeringen har sett till finns i lagstiftningen.

Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Romina Pourmokhtari.

När det gäller småskalig vattenkraft pratar vi om nästan ett tusental företagare på landsbygden. De väntar på besked från regeringen om nya regelverk. De känner stor oro och funderar på hur de ska agera utifrån de nya regelverken och skillnaden mot dem som hittills har funnits.

Min fråga är: Hur går det med processen för att få fram nya regelverk för den småskaliga vattenkraften?

Herr talman! Vi är angelägna om att åtgärderna vid vattenkraftverken blir genomförda, bland annat därför att vi behöver uppfylla vår del av EU:s ramdirektiv för vatten. Så är det. Och det behöver vi göra på ett rimligt sätt. Det är just där regeringen kommer in.

Vi kommer att vidta åtgärder för att säkerställa att påverkan på all typ av vattenkraft blir acceptabel. Och vi kommer att se till att ta in fler perspektiv än man har gjort tidigare.

Självklart är det viktigt att vattenkraftens negativa inverkan på miljön minskar. Men vi kan, återigen, inte hålla på och krångla till det för folk så som vi gör. Det gäller inte minst de småskaliga vattenkraftsägarna.

Herr talman! Jag har själv varit med och infört ett vattenråd i Bohuslän och är väl insatt i vattendirektivet, vars huvudsakliga syfte är att säkerställa att det finns dricksvatten. Myndigheter har tolkat det som att det huvudsakliga syftet är att se till att det simmar lax, men det är inte riktigt det som är vattendirektivets mål och mening.

Det handlar om fler frågor, såsom kulturarv, matproduktion och fastighetsvärde. Vi har 10 000-15 000 olika dämmen, som en del har tänkt riva. Det skulle leda till radikala förändringar i vår kulturmiljö.

Har ni med även de tankarna i processen, statsrådet?

Herr talman! Vi har med oss de perspektiven. Det finns mycket att väga samman här.

Men låt mig påpeka att det primära är att se till att vattenkraften blir acceptabel ur ett elsystemperspektiv. Vi måste se till att vattenkraften kan spela en bra roll i vårt kraftsystem.

Utöver det finns det många olika aspekter att ta hänsyn till, inte minst ur det kulturella perspektivet som en liberal, borgerlig regering såklart bär med sig.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

Till sommaren avslutar Sensus Studieförbund all sin verksamhet i den dalsländska kommunen Bengtsfors. Det har flödat av verksamhet i studieförbundets regi. Under en vecka har aktiviteterna, kurserna och kulturevenemangen kunnat locka 130 personer.

Den här stängningen är en direkt konsekvens av Sverigedemokraternas och regeringens kraftiga nedskärningar på studieförbunden. Det är nedskärningar som främst drabbar landsbygden.

Mot bakgrund av de konsekvenser vi nu ser och hur det tömmer landsbygden på fritidsaktiviteter och möjligheter till bildning och gemenskap undrar jag om regeringen ändå väljer att gå vidare med de aviserade ytterligare nedskärningarna på studieförbunden.

Herr talman! Tack till frågeställaren för frågan!

Det är riktigt att en del av våra studieförbund under lång tid har haft ekonomiska problem. Det tuffa ekonomiska läget vi nu har, med hög inflation, gör att en del verksamheter påverkas. Så är det, och det är beklagligt.

Det är också riktigt att regeringen, precis som Socialdemokraterna säger, gör en tydlig prioritering. Vi prioriterar utbildning. Vi gör otroliga satsningar så att människor får utbilda sig. Det kan vara på yrkesutbildningar, och det kan vara på komvux. Vi gör satsningar på utbildningar i hela vårt land. Det är en tydlig prioritering i ett läge då vi inte kan lova allt till alla.

Vi menar att det är en viktig prioritering. Om vi ska bygga Sverige starkt finns det nämligen tre saker som är viktiga. Det är utbildning, utbildning och utbildning.

Herr talman! Jag tolkar ministerns svar som att nedskärningarna på studieförbunden kommer att fortsätta i ytterligare budgetar. Det är vad ministern nu berättar.

Devisen att hela Sverige ska leva, är det bara en klyscha utan innehåll? Konsekvenserna av det här blir som sagt att landsbygden töms på bildning, fritidsaktiviteter och kultur.

Herr talman! Regeringen tycker att bildning och studieförbunden är väldigt viktiga. Det är därför vi satsar närmare 4 miljarder kronor på studieförbunden och deras verksamheter. Det är ett kvitto på att vi tycker att det är viktiga verksamheter.

Men vi tycker också att utbildning är viktigt, och vi prioriterar utbildning högt. Vi bygger nu ut antalet utbildningsplatser i hela vårt land, från Ystad till Vilhelmina. Det innebär att tiotusentals människor nu får möjlighet att gå en utbildning som de tidigare inte hade kunnat gå.

Herr talman! Min fråga går till miljöministern.

På senare tid har vi sett flera uppmärksammade fall där markägare har fått avslag på sin avverkningsansökning med hänvisning till artskyddet. Det resulterar i stora ekonomiska konsekvenser för privatpersoner.

Beslut om avverkningsförbud kan överklagas. Men då gäller omvänd bevisbörda. Markägaren riskerar därför att stå med både sina egna och statens rättegångskostnader och utöver detta även kostnader för konsulter för att utreda vilka arter som finns inom fastigheten. Det kan kosta flera hundratusen kronor. Det är mycket pengar för en privatperson.

Nuvarande hantering av artskyddet är dessutom kontraproduktiv. Om en markägare vidtar åtgärder på sin mark som gör det gynnsamt för många arter riskerar markägaren att förlora rätten att bruka sin mark.

Därför vill jag fråga statsrådet varför skogsutredningen, som nu startar, inte kommer att behandla äganderätt i förhållande till artskydd och intrångsersättning när behovet är så angeläget.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Regeringen är väl medveten om problemet. Vi menar att det är viktigt att få till ett tydligare regelverk för markägare och för andra berörda. Samtidigt måste vi ha ett effektivt artskydd för att leva upp till våra EU-lagstiftningar.

I arbetet inom Regeringskansliet har vi sett behov av att utreda två frågor ytterligare mot bakgrund av rättsutvecklingen på området. Den ena rör nationell fridlysning, och den andra rör ersättning kopplad till artskyddet. Det är frågor som vi arbetar med just nu och som vi kommer att arbeta med, och mer information kommer att presenteras inom kort.

Sedan går jag över till den delen av frågan som gällde hur det kommer sig att det här inte hanteras inom skogsutredningen. Det handlar helt enkelt om att skogsutredningen ska ta fasta på hur vår bioekonomi kan växa, och där finns många potentiella bitar att utreda. Det är en snårig fråga som vi hellre hanterar separat för att få till det så bra som möjligt för markägarna och för skogsägarna och med ett liberalt och borgerligt perspektiv i åtanke.

Herr talman! Klimat- och miljöministern har vid upprepade tillfällen hävdat att regeringen är först med att ha en plan för hur Sverige ska nå hela vägen till nettonollutsläpp. Klimatpolitiska rådet konstaterar dock i sin granskning att åtgärder för att nå klimatmålen saknas i regeringens klimathandlingsplan och att den därför är missvisande och brister i saklighet.

Förra veckan slog även Naturvårdsverket fast att Sverige inte når klimatmålen till vare sig 2030 eller 2045 med regeringens beslutade och planerade åtgärder. Allt som finns är ett löfte om en utredning som ska föreslå åtgärder som i bästa fall kan vara på plats efter denna mandatperiods slut.

Kommer klimat- och miljöministern att i ljuset av detta stå fast vid att regeringen har en plan för hur klimatmålen ska nås?

Herr talman! Svaret på den frågan är ja. Jag står fast vid det jag har redogjort för, med allt det innehåll som finns i vår klimathandlingsplan. Det rör sig om över 70 förslag totalt.

Om man genomför alla dessa förslag så som de är utformade och skrivna, och lyckas göra det inom tidsramen, och om de får de effekter som vi bedömer finns - då finns för första gången förutsättningar att nå målen. Men jag tänker inte göra som förra regeringen och säga att vi når mål därför att det finns ett streck på en kurva som visar 60 procent i reduktionsplikt. Det räcker inte för att säga att vi har nått målet och kan luta oss tillbaka.

Man måste ständigt granska och utvärdera hur det går med alla investeringarna, om de faller rätt ut, om vi får det energisystem vi behöver för att elektrifiera vår transportsektor och vår industri. Det är mycket som tyder på att det kommer att vara en stor utmaning.

Vi behöver mycket mer vindkraft, och vi behöver mycket mer kärnkraft. Här sitter ledamöter som inte riktigt vet hur de känner när det gäller kärnkraften. Miljöpartiets språkrör säger att kärnkraftverket kändes läskigt att besöka.

Det är en lång väg framåt, men med vår plan finns förutsättningar att nå nettonoll för första gången - ja.

Herr talman! Utbildningsministern har ett antal gånger på senare tid meddelat att det finns för många fristående kurser vid svenska universitet. En del kurser är dessutom av hobbykaraktär, meddelar utbildningsministern. Kritiken från akademin har varit stor och stark. Man menar till och med att utbildningsministern inte riktigt vet hur högre utbildning ser ut.

Direktstyrningen för att få ordning på detta, har jag förstått från utbildningsministern, ska ske genom att det ska vara mindre ekonomiska resurser till universiteten. Mina frågor är av praktisk natur: Hur ska utbildningsministern säkerställa att det är just de kurser som är av hobbykaraktär som försvinner från kursutbudet? Är det ministern själv som ska välja ut dessa, eller sätter han ett förtroende till att lärosätena har förmåga att själva rensa i sin katalog?

Herr talman! Jag tackar Anders Ådahl för frågan.

Kommer våra lärosäten att ha tillgång till mindre pengar de kommande åren? Svaret är nej. Debatten handlar inte om hur mycket pengar universitet och högskolor har. Debatten handlar om att under de senaste åren har socialdemokratiska regeringar medvetet använt högskolor och universitet som en del i att dölja ungdomsarbetslösheten och byggt ut antalet fristående kurser på distans, som har ökat oerhört kraftigt.

Detta har inneburit att i stället för att få lärarledda lektioner klagar studenter över att de får för lite lärarledd tid. I stället har man fokuserat på att så många som möjligt ska börja högskolan.

Det tycker vi är fel utgångspunkt. Vi vill ha hög kvalitet på utbildningarna, och vi vill prioritera de delar som det behövs mer av i samhället, nämligen ingenjörer, sjuksköterskor och andra viktiga nyckelkompetenser för vårt samhälle.

Herr talman! Även min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

Sverige ser sig som ett kunskapsland, ett land som värnar akademisk frihet. Men få länder har ett så svagt skydd för den akademiska friheten i Europa. Forskning skyddas, men inte undervisning, lärosätenas organisation eller deras finansiering. Förtroendet mellan regering och akademi har fått sig några törnar efter en plötslig ändring av styrelsernas mandattider, plötsligt indragna forskningspengar, minst undervisningstid i Europa och nu senast detaljerade synpunkter på de fristående kurserna på distans och nedvärderingen av humaniora.

I Ekots lördagsintervju öppnade utbildningsministern för att se över skyddet för den akademiska friheten i grundlagen. När ska regeringen stärka skyddet för den akademiska friheten? När påbörjas arbetet?

Herr talman! Jag tackar frågeställaren.

Regeringen tycker att akademisk frihet är mycket viktigt. Det är därför vi stärker skyddet för lektorer och professorer som hotas i sin yrkesgärning, så att de får ett starkare straffrättsligt skydd om de hotas eller på olika sätt drabbas i sin yrkesgärning. Det är ett tecken på att vi tar forskares akademiska frihet på allra största allvar.

Det är helt riktigt som Miljöpartiet påpekar att det är lite undervisningstid för studenterna i Sverige. Det har Miljöpartiet ett mycket stort ansvar för. Det är färre undervisningstimmar för en kemiingenjör i dag än för 15 år sedan. Man får inte tid i labbet, man får inte tid i maskinhallar och man får för lite praktisk undervisning. Varför? Jo, därför att Miljöpartiet, Socialdemokraterna och de rödgröna partierna under alldeles för många år har prioriterat att dölja ungdomsarbetslöshet i stället för att öka kvaliteten på universiteten.

Det är slut med detta nu. Vi lägger om politiken, och vi är tydliga med att vi gör det.

(Applåder)

Herr talman! Frågan går till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Varje sommar blir det en myggplåga runt Dalälven. Frågan berör minst fyra län och många kommuner. Det är bra att staten numera har ett årligt anslag för myggbekämpning, men i år har kommunerna runt Dalälven signalerat att det kan vara brist på ekonomiska medel till att köpa in de medel som används.

Har statsrådet lugnande besked att ge de boende i området?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Carlsson för frågan.

Frågan är ytterst viktigt, och vi är medvetna att det finns problem med myggorna särskilt kring nedre Dalälven. Det är en diskussion som vi också hade under en längre interpellationsdebatt, som man kan titta på om man vill höra ytterligare i frågan.

Kortfattat finns statliga medel för begränsningen av massförekomsten av översvämningsmyggor. Från 2024 har länsstyrelserna tilldelats 5,4 miljoner kronor för just detta ändamål.

I år har vi fördelat medlen i helhet till länsstyrelsernas förvaltningsanslag. Det är något som har efterfrågats. Man menar att det kan minska den administrativa bördan och underlätta för den långsiktiga planeringen. Men vi behöver självklart följa frågan och se hur problemen utvecklar sig. Sedan får vi agera från statligt håll.

Nu finns medlen där, och vi hoppas verkligen de gör den nytta de behöver göra.

(Applåder)

Herr talman! Kompetensförsörjningen är en av de största framtidsutmaningarna vi har att hantera nu och kommande år. En nyckel för att lösa denna utmaning är att elever i grundskolan vill utbilda sig till yrken som arbetsmarknaden behöver. Här ser vi ett behov av att stärka integreringen av studie- och yrkesvägledning på våra skolor i Sverige.

Så sent som i måndags träffade jag en förening i Västmanland som finansieras av olika branscher och kommuner. De fungerar som arbetsgivarnas röst i klassrummet, där de inspirerar och motiverar elever till att göra genomtänkta studie- och yrkesval. Det är ett koncept som har visat sig ge goda resultat.

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till skolminister Lotta Edholm. Vad gör regeringen för att elever i grundskolan ska få kännedom om arbetsmarknaden på ett sätt som gör att de kan välja utbildning som leder till jobb?

Herr talman! Jag tackar för denna väldigt viktiga fråga. Jag ska genast erkänna att jag inte hade hört talas om det här projektet, men det låter väldigt spännande och bra. En bra studie- och yrkesvägledning är ju ibland avgörande för att unga människor ska välja rätt. Vi har under ganska lång tid sett att yrkesutbildningarna inte väljs i den utsträckning som de kanske borde; väldigt många ungdomar som är lite osäkra på vilken gymnasieutbildning de ska välja väljer hellre en teoretisk utbildning.

Nu har vi tillsatt en utredning om yrkesutbildningar för att se om det kan finnas olika sätt att ta sig in på yrkesutbildningar, olika längd och så vidare. Men jag tycker att den här frågan är mycket viktig, för det är viktigt att ungdomar väljer rätt ganska tidigt, även om man sedan naturligtvis alltid kan ångra sig och välja om.

Herr talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer. Med avregleringar och liberaliseringar som ledstjärna har den svenska lagstiftningen kring ekobrott blivit för svag. Ekobrotten kommer med flera problem. Det mest uppenbara är att gängkriminella kan tvätta pengar och finansiera sin brottsliga verksamhet. Det är inte en rimlig ordning att någon som är dömd för grova brott kopplat till gängkriminalitet ska kunna driva företag för att tvätta pengar.

Mot denna bakgrund har vi socialdemokrater bland annat föreslagit att sänka ribban för näringsförbud. En sänkning av ribban för näringsförbud skulle kunna hindra olämpliga aktörer från att använda företag som verktyg för brott. Exempelvis skulle gängrelaterade brott kunna leda till näringsförbud.

Hur ser regeringen på frågan om att sänka ribban för näringsförbud, och vilka ytterligare åtgärder vidtar regeringen för att förhindra gängkriminella att driva företag?

Herr talman! Jag tackar Joakim Sandell för denna viktiga fråga. För att svara rakt på frågan ser vi utomordentligt positivt och konstruktivt på möjligheten att strama upp regelverken när det gäller möjligheterna att driva företag för enskilda som begått allvarliga brott.

Näringsförbudet är en väsentlig del av detta. Jag tycker att det även finns andra frågor som är av intresse. Hela vårt sanktionssystem, alltså det som egentligen inte handlar om straff utan om mer administrativa sanktioner av olika slag, tycker jag att det kan finnas anledning att se över.

Vi arbetar just nu med ett betänkande som heter Bolag och brott, och vi har för avsikt att återkomma till riksdagen i närtid med en proposition där vi på allvar riktar hela statens arsenal mot de kriminella nätverken i syfte att strypa den kriminella ekonomin och slå undan den ekonomiska basen för de kriminella nätverken.

Herr talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer.

Lagarna kring avfallshantering visar stora brister. Ett exempel på det är min grannkommun Botkyrka, som har uppmärksammats för skandalen med avfallsföretaget Think Pink. Det visade sig att kommunens och lagstiftarnas möjligheter att stoppa hanteringen innan skadan var skedd i princip var obefintliga. Det finns också problem med större etablerade företag som inte riktigt tar hand om och deponerar kontaminerade schaktmassor på ett riktigt sätt.

Avfallshanteringen har dessutom kommit att bli en födkrok för kriminella, som utan större risk för konsekvenser tillåts förorena mark och natur. Det snedvrider också konkurrensen och gör det svårt för seriösa företag som vill göra rätt. Hanteringen av avfall borde därför vara tillståndspliktig. Det borde finnas förbud mot deponier i vattenskyddsområden och större krav på markägare som upplåter sin mark för deponier. Därför vill jag fråga Gunnar Strömmer om det inte är dags att skärpa lagstiftningen kring avfallshanteringen.

Herr talman! Jag tackar Mats Arkhem för möjligheten att diskutera dessa viktiga frågor här i dag. Det långa talets korta mening är: Ja, det är dags att se över även den delen av lagstiftningen.

Detta anknyter också till en tidigare diskussion om att vi måste mobilisera andra delar av våra offentliga resurser mot de kriminella nätverken och för den delen mot företagare som inte ingår i kriminella nätverk men ändå begår allvarliga brott, kanske för egen vinning.

Jag har varit i Botkyrka och träffat företrädare för polisen, miljöförvaltningen och det nya moderatledda styret i kommunen. Jag fick med mig väldigt mycket bra bränsle, inte minst på det här området. Jag ser detta som en otroligt central del av den höga ambition vi nu har gemensam - flera partier här i Sveriges riksdag i samspel med regeringen - att strypa den kriminella ekonomin, slå undan den ekonomiska basen för enskilda näringsidkare som begår brott och på det sättet snedvrider konkurrensen och slå sönder strukturen i de kriminella nätverken.

(Applåder)

Herr talman! Förskolan och skolan hör till det viktigaste för att komma till rätta med det ökande utanförskapet. Men hälften av alla barngrupper i förskolan är större än vad riktlinjerna medger, och skolklasserna är stora.

De senaste veckorna har statsråden Lotta Edholm och Johan Pehrson varit ute med krav på maxtak för barn- och elevgruppers storlek i enlighet med riktlinjerna. Det är mycket rimligt. Men för att uppnå riktlinjerna för förskolan krävs i runda slängar 18 miljarder i ökade personalkostnader. Till detta kommer skolan, lokaler, administration och icke att förglömma kommunernas brist på pengar. Det ekonomiska ansvaret är som sagt delat mellan stat och kommun, men en halv miljard är långt från 18 miljarder.

Utöver utredningen om en nationell skolpengsnorm - hur tänker sig skolministern att finansieringen ska gå till? Det handlar om barnen som går i skolan i dag, inte om tio år.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för en väldigt viktig fråga. Jag är helt övertygad om att vi behöver mer av statlig styrning av svensk skola. Jag tycker att det är bra att även Centerpartiet nu inser detta. Jag tror att vi behöver mer av regleringar. Staten behöver ta ett större ansvar. Det visar vi också i statsbudgeten med hur mycket pengar vi ger till kommunerna generellt men också direkt till förskola och skola. Naturligtvis hoppas vi att pengarna ska användas på de områdena. Men framgent tror jag att staten måste ta ett större ansvar för både förskola och skola. Skolväsendet är nationellt. Därför bör staten ta ett större ansvar.

Herr talman! Jag vänder mig till statsrådet Romina Pourmokhtari.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina tog vi i Miljöpartiet initiativ till ett totalstopp för import av fossil energi från Ryssland, något som riksdagen senare enhälligt ställde sig bakom. Regeringen har sedan dess agerat otillräckligt, och ännu i dag importeras fossilgas från Ryssland till Sverige.

Omvärldens sanktioner mot Ryssland har varit otillräckliga. I dag fraktas cirka 3 miljoner fat olja om dagen genom Östersjön av Rysslands skuggflotta. Det här stärker Putins krigskassa. Det innebär också katastrofala risker för oljeläckage i Östersjön som kan skada djur och natur och därmed en risk för att svenska staten måste ta konsekvenserna och stå för kostnaderna.

Min fråga är: Hur har detta kunnat fortgå så länge, och vad avser miljöministern att göra åt den ryska skuggflottan?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Söderberg för en ytterst viktig fråga. Vi behöver på många olika sätt se till att mota tillbaka den verksamhet, får man väl kalla det, som Ryssland ägnar sig åt just nu. Det är ju inte bara krig mot Ukraina utan så mycket mer. Inte minst pågår det många olika typer av djupt problematisk verksamhet i Östersjön. Vissa av de aspekterna tar ledamoten upp i sin fråga.

Regeringen arbetar allra främst på att tillsammans i de nätverk som vi har, allra främst genom EU, se till att frysa tillgångar och på andra sätt försvåra för Ryssland att fortsätta på det sätt som de gör. EU har nu tagit konkreta steg framåt för att se till att exempelvis avkastning från de pengarna går till Ukraina. Men vi behöver också inom de sammanhang som vi har för just Östersjön arbeta specifikt med den typ av problematik som ledamoten lyfter fram. Tack för den väldigt viktiga frågan!

Herr talman! Vi befinner oss i ett mycket allvarligt läge när det gäller sprängningar och skjutningar. Barn skjuter barn, och oskyldiga hårt arbetande människor får sina hem söndersprängda. De gängkriminella visar ingen empati inför oskyldiga; inte minst visar förra onsdagens händelse i Skärholmen just detta.

När den här regeringen tillträdde utlovade man en kameraoffensiv - en viktig åtgärd för att förhindra och bekämpa brott. Den senaste tidens våldsdåd gör det tydligt att polisen behöver få utökad och förenklad tillgång till kamerabevakning. Min fråga till justitieministern är: Vad gör den moderatledda regeringen för att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter snabbt ska få möjlighet till kamerabevakning för att förhindra att fler oskyldiga människor drabbas av det brutala gängvåldet?

Herr talman! Jag tackar Louise Meijer för denna väldigt viktiga fråga.

Kamerabevakning är ett helt centralt verktyg för att förebygga och utreda brott, och samhällsutvecklingen gör att vi måste flytta fram positionerna rejält. Därför drog regeringen omedelbart igång ett offensivt arbete för att få fram reformer, och i måndags fick vi de första förslagen.

Det handlar om att förenkla för kommuner, regioner och statliga myndigheter genom att slopa dagens tillståndskrav. Polisen och andra som bekämpar brott ska också få kamerabevaka platser där man bedömer att det finns en risk för framtida brott och strategiska platser för brottsligheten - inte bara som i dag platser där det redan har begåtts brott. Dessutom ska civila polisfordon få ha igång sina kameror även när poliserna lämnar bilen. Det ska också bli enklare för polisen att lämna drönare.

Nu inväntar vi ytterligare förslag i ett särskilt snabbspår som regeringen har dragit igång för att komplettera med ett antal viktiga delar. Det handlar bland annat om att ge polisen tillgång till automatisk igenkänning av registreringsnummer med de kameror som polisen har på sina egna bilar och att de ska ha rätt att följa andra kameror i realtid - trafikkameror, trängselskattskameror med mera - i syfte att öka tryggheten och friheten för medborgarna och förhindra, förebygga och klara upp fler brott.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Pourmokhtari.

Under förra mandatperioden lade dåvarande regeringen fram propositionen En ökad differentiering av strandskyddet. Den fick det mottagande den förtjänade, det vill säga den avslogs. Det fanns goda skäl till det eftersom den socialdemokratiska regeringen hade gått vilse i den frågan. Den skickades tillbaka med budskapet: Gör om och gör rätt! Den bärande kritiken från förra regeringens förslag var att kommunerna måste få ett större mandat kring hur utvecklingen längs sjöar och vattendrag ska se ut och att det lokala inflytande måste stärkas.

Vi vill se en mer rättssäker och tydlig lagstiftning där markägaren enklare kan förutse om en tänkt åtgärd kan vara möjlig eller inte.

Min fråga är: Kan vi i dag få veta hur strandskyddsfrågan ligger till i beredningsprocessen, och när kan vi se fram emot att ta emot denna proposition?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Elofsson för denna fråga. Det värmer alltid en liberals hjärta när man får prata om frihetsfrågorna, och detta är ju verkligen i grund och botten en frihetsfråga.

Vi behöver en frihetsreform generellt - en frihetsagenda till och med - för landsbygden. Vi måste sluta krångla till det så pass mycket som vi gör för vanligt folk i Sverige. Inte minst gäller det hur vi använder oss av strandskyddet.

Därför är det så bra att våra fyra samarbetspartier inom regeringsunderlaget nu är överens om att titta på strandskyddet och reformera det. Arbetet med det pågår för fullt. Vi vill se till att strandskyddet uppfyller sitt grundläggande syfte, att skydda och värna värdefull natur, och inte att det ska lägga en våt filt över alla strandlandskap och potentiell bebyggelse över stora delar av Sverige. Det behöver värnas.

Sverige har gott om sjöar, skog och kust, och dem måste vi kunna nyttja. Regeringen arbetar för fullt med att stiga fram i det här arbetet och förändra och reformera strandskyddet.

Herr talman! Det var väldigt välkommet att skolministern i veckan sa till Dagens Nyheter att hon verkligen ångrar att regeringsunderlaget under förra mandatperioden stoppade de socialdemokratiska förslagen för att reglera skolmarknaden och att man nu därför har tillsatt utredningar. Då är det ju väldigt bra att det finns ett mycket snabbare sätt för skolminister Lotta Edholm att få igenom den politik hon ångrar att man röstade ned, nämligen att använda de förslag som redan finns och är beredda.

Varför ska skolan vänta till nästa mandatperiod med regleringar av skolmarknaden som statsrådet själv vill se när det dessutom läcker 2 miljarder per år från grundskolan? Skolministern har det yttersta politiska ansvaret och makten i skolfrågorna. Propositionerna Ökad likvärdighet för skolhuvudmän och Ett mer likvärdigt skolval finns klara, remissade och beredda och skulle nu också sannolikt vinna majoritet i riksdagen. Jag vill därför fråga skolministern: När kommer hon att lägga dessa förslag på riksdagens bord?

Herr talman! Vi har en lång rad utredningar i akt och mening att förändra friskolesystemet så att vi till exempel får mer öppenhet. Vi måste se till att vi tar bort den vinstdrift som finns i många friskolor, och vi måste se till att vi får ett nationellt skolpengssystem som är mer rättvist och så vidare. Alla de här frågorna utreds just nu i olika utredningar, och jag ser fram emot att ta del av dem när de nu en efter en kommer att presenteras.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Persson.

Frågan om tredjelandsstudenter som avviker efter kort tid på svenska lärosäten och sedan försvinner in i vårt skuggsamhälle har blivit allmänt uppmärksammad efter att Riksrevisionen lyfte problemet. En viktig aspekt av detta är att vissa av högskolorna tjänar på denna illustra verksamhet. De drar in studentpengar medan skuggsamhället växer alltmer.

Det är troligt att vissa av de här högskolorna har känt till problemet långt före Riksrevisionen utan att slå larm. Högskolorna är dessutom statliga myndigheter, och det är allvarligt att dessa myndigheter inte själva slagit larm utan spelar med i hanteringen.

Anser ministern att det är rimligt att tredjelandsstudenter får uppehållstillstånd för kortare enskilda kurser, kanske med bristande kunskaper i engelska språket? Vad anser ministern om att statliga myndigheter faktiskt varit en del i den här hanteringen?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en utmärkt fråga. Detta är ett problem som har vuxit i Sverige de senaste åren och som innebär och riskerar att innebära att studenter som är här i Sverige och gör sitt jobb, det vill säga pluggar, och som kan bidra i vårt samhälle och jobba i våra företag, i välfärden eller på våra universitet och högskolor riskerar att inte kunna vara här för att vissa studenter utnyttjar systemet och fuskar.

Detta tar regeringen på allra största allvar, och därför har vi nyligen tillsatt en utredning som ska titta på bland annat den frågan. Utredningen ska också titta på och komma till rätta med flera av de problem som handlar om att utländska doktorander och forskare har svårt att vara i Sverige. Ni har säkert läst historier om personer som inte kan lämna Sverige för att de måste söka förnyat uppehållstillstånd från ett annat land och så vidare. Även de problemen tar vi om hand i akt och mening att Sverige ska vara ett land där man kan forska och att människor kan komma hit och göra det.

Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm. Det är mina praoelever Elena Tsolakis och Tuva Öhman som har formulerat frågan. De sitter också här uppe på läktaren och lyssnar i dag.

Den psykiska ohälsan bland unga har ökat, främst bland unga tjejer. Utvecklingen kan kopplas till mobiltelefoner och sociala medier. Regeringen har föreslagit att man ska förbjuda mobiltelefoner i grundskolan under hela skoldagen. Mobilförbud under lektionstid är det få elever som är emot, då det ökar koncentrationen. Många elever har däremot svårt att förstå varför förbudet ska gälla raster. Man menar att många då riskerar att känna sig ensamma och utsatta på rasterna. Många elever i högstadiet har vänner i andra klasser och i andra skolor. Är dessa elever utan mobiltelefon kan det leda till att de sitter själva på rasten. För elever som inte har några vänner alls på den egna skolan är mobiltelefonen en trygghet - med den kan de hålla kontakten med sina vänner.

Min fråga till skolministern blir: Kan statsrådet för Elena och Tuva utveckla regeringens motivering till att inte begränsa mobilförbudet till lektionstid?

Herr talman! Jag tackar för denna viktiga fråga. Jag skulle säga att det finns viktiga skäl till att mobiltelefoner bör vara förbjudna under hela skoldagen och inte bara på lektionerna. Vi vet i dag att svenska barn rör sig alldeles för lite, till exempel. Det är bara två av tio barn som rör sig tillräckligt. Vi vet att mobbning i dag i väldigt hög utsträckning äger rum med hjälp av mobilerna. Vi vet att många elever är beroende av sina mobiler och av dataspel och så vidare.

Det finns nu forskning som visar att elever som går på skolor som har totalt mobilförbud använder skärmarna mindre på sin fritid, alltså hemma. Det tycker jag är viktigt att ta fasta på. Vi måste göra något åt det stora problemet med psykisk ohälsa, där just skärmarna är en viktig förklaring.

Herr talman! Utbildningsminister Mats Persson har den senaste veckan vid ett flertal tillfällen uttryckt en stark kritik mot lärosätenas fristående kurser och karakteriserat dem som hobbybetonade. Vi socialdemokrater tolkar detta som en indikation på bristande tillit till lärosätenas förmåga att erbjuda relevanta kurser utifrån studenternas behov och arbetsmarknadens krav.

Frågan som väcks är huruvida regeringen har tillräckligt underlag för att stödja sina påståenden och hur detta kommer att påverka studenternas möjligheter att skräddarsy sin utbildning efter sina individuella mål och behov.

Mina frågor till utbildningsministern blir: Vad menar utbildningsministern egentligen när han säger att fristående kurser är hobbybetonade? Vilka hobbybetonade kurser borde enligt utbildningsministern tas bort?

Herr talman! Detta är helt fel. Vi är inte alls kritiska till lärosätena. Vi är kritiska till Socialdemokraterna, och det är en väldig skillnad.

Vi menar att den politik som Socialdemokraterna under många år har fört har inneburit att man har försökt dölja ungdomsarbetslöshet genom att kraftigt bygga ut högskolan. Man har fokuserat på att så många som möjligt ska börja högskolan i stället för att ge studenterna en utbildning med hög kvalitet. Det har varit förödande.

I samband med detta har vi sett en utveckling där antalet distanskurser har vuxit mycket kraftigt. Jag tror att många svenskar ställer sig frågan: Måste kurser i ölkunskap, vinkunskap och kattens beteende bedrivas som akademiska utbildningar, eller kan den typen av kurser erbjudas av någon annan? Jag tror att många svenskar ställer sig den frågan.

Vi är inte kritiska till lärosätena. Vi är kritiska till Socialdemokraterna. Det är en väldig skillnad.

Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm. Den senaste tiden har frågan om radikalisering av barn i förskolan aktualiserats i några uppmärksammade fall. I Socialdemokraternas Malmö har förskoleförvaltningens arbete mot hedersnormer i förskola totalsågats av Malmö stads egen stadsrevision. Personal vågar inte eller vill inte orosanmäla till socialtjänsten när barn utsätts för hedersförtryck av sina föräldrar.

I Järvaområdet stängdes nyligen ett antal förskolor med hänvisning till att förskoleförvaltningen i Stockholms stad inte ansåg att ägaren vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att barnen inte utsätts för radikalisering.

Min fråga är då: Vilka åtgärder tänker regeringen vidta för att förhindra att barn i förskolan utsätts för radikalisering?

Herr talman! Detta är en väldigt allvarlig fråga. Att små barn redan i förskoleåldern utsätts för den typen av värderingar och påverkan är helt oacceptabelt och strider mot svensk skollag.

Skolinspektionen har fått ett utökat uppdrag att se över detta när det gäller skolans värld. Men det är klart att kommunerna, som har ansvar för tillsynen av de fristående förskolorna, också måste ta sitt ansvar.

Jag tycker att de senaste rapporterna från olika delar av landet visar vilket viktigt ansvar kommunerna har. Jag tror att det är många, inte minst kommunalpolitiker, som nu har fått upp ögonen för denna viktiga fråga och för att man faktiskt måste agera på precis det sätt som regeringen gör på skolsidan.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister eller kanske, i det här fallet, rymdminister Mats Persson.

I veckan undertecknade ministern rymdavtalet Artemis tillsammans med USA:s ambassadör - jag hoppas inte att någon har missat detta. Avtalet innehåller bland annat ett antal principer för hur man ska uppföra sig i rymden och hur man utforskar rymden. Det ger även Sverige möjlighet att vara med i den amerikanska nationella satsningen Artemisprogrammet.

Vad innebär detta program lite mer specifikt, och vad har vi för nytta av det i Sverige?

Herr talman! Tack, Marie-Louise Hänel Sandström, för din utmärkta fråga! Sverige är en uppfinnarnation. Sverige är ett ingenjörsland. Det är klart att det då är viktigt för Sverige att ha samarbete med länder som är likasinnade - länder som USA, Kanada och Japan och naturligtvis våra kompisar inom ramen för det europeiska samarbetet.

Detta handlar om att ta till vara den kraft som finns i rymdindustrin. Det är en del av det teknologiska skifte som sker i världen. Det här avtalet ger goda förutsättningar för det svenska forskarsamhället att ta del av den information och de data som kommer att komma fram när vi nu i världen med all sannolikhet kommer att ha en permanent besättning på månen och i framtiden kommer att åka till planeten Mars. Detta skapar stora möjligheter för Sverige och inte minst för svenska akademiker.

Herr talman! I går träffade jag PRO, som beskrev hur bedrägerierna har ökat. Alltför ofta är det äldre som är måltavlan för kort- och telefonbedrägerier. De vittnade om medlemmarnas utsatthet, deras skam och deras oro över att ha blivit bedragna.

De har haft möten med banker, Villaägarnas Riksförbund, Småföretagarnas Riksförbund, SKPF Pensionärerna och Sveriges Konsumenter. Det finns ett stort samförstånd om att mer måste göras. PRO har lämnat över en skrivelse med krav på hårdare tag för att stoppa bedragarna. Vissa lagar behöver också ändras.

Nu måste regeringen agera och se till att bedrägerier mot äldre blir omöjliga att genomföra. Det finns en skrivelse, och det finns förslag från PRO. Min fråga till justitieminister Gunnar Strömmer är: Vad avser regeringen att göra för att förhindra bedrägerier mot äldre?

Herr talman! Tack, Anna-Belle Strömberg, för att dessa frågor tas upp i frågestunden i dag! Jag är - precis som Anna-Belle Strömberg, PRO, SPF och andra organisationer i civilsamhället som lyfter dessa viktiga frågor - väldigt bestört över de vittnesbörd som kommer fram när det gäller inte minst äldre som utsätts för mycket brutala bedrägerier, ofta per telefon men även på andra sätt. Vi vet också att dessa bedrägerier tillsammans med välfärdsbedrägerier och annan ekonomisk brottslighet sammantaget i dag utgör en större intäktskälla för de kriminella nätverken än narkotikan. Det säger något om djupet och vidden i problematiken.

Vi gör mycket. Tillsammans med PRO har jag träffat bankerna. De ska återkomma under våren med sina preventiva åtgärder. Vi ser över straffen. Vi öppnar möjligheter att använda tvångsmedel även preventivt för att förhindra bedrägeribrott. Jag ska gå igenom flera av PRO:s förslag. Mycket där behöver genomföras.

Herr talman! Min fråga är ställd till statsrådet Romina Pourmokhtari.

Kemiindustrin är en av de mest forskningsintensiva branscherna, där innovation och teknisk utveckling är avgörande för konkurrenskraft och hållbarhet. Innovation inom kemi kan leda till mer miljövänliga produkter och processer och öka resurseffektivitet och utveckling av nya material som kan bidra till lösningen på globala utmaningar som klimatförändringarna.

Regeringen har en avgörande roll i att utforma en politik som främjar innovation inom kemiindustrin genom att bland annat säkerställa att regelverken är tydliga, förutsägbara och inte onödigt restriktiva. Detta innefattar att se över befintliga regler och samråda med industrin och andra intressen samt undvika överimplementering av EU-direktiv för att säkerställa att det är en jämn spelplan inom unionen.

Avser ministern att arbeta för att förbättra och förenkla regelverket för att stödja innovation och nytänkande inom kemiindustrin och undvika överimplementering av EU-lagstiftning?

Herr talman! Låt mig vara väldigt tydlig: Ja. Regeringen ser generellt en stor problematik i att vi krånglar till det oändligt mycket för människor som vill göra en massa olika saker i vårt samhälle, inte minst folk som vill driva företag inom en komplex bransch, som man ändå kan kalla kemiindustrin. Det har nämnts flera gånger bara under denna frågestund.

Det finns mycket reglering från EU:s sida, och vi arbetar mycket med att utveckla den regleringen för att se till att produkter som produceras med kemiindustrins hjälp är mer miljövänliga och går att cirkulera och återvinna.

Vi måste alltså sluta krångla till det. Det förenklingsråd som regeringen nyligen annonserade kommer att titta på överimplementering av EU-lagstiftning, vilket kanske är ett sådant arbete som kan komma kemiindustrin till nytta.

Vi ser också att behöver ha mycket mer dialog med industrin än vad vi har haft tidigare. Även där gör regeringen ett stort tag, inte minst genom att jag krokar arm med kemiindustrin när vi pratar om exempelvis hållbarhet och klimatomställning.

Herr talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

Utbildningsministern blir aldrig så exalterad som när han får smutskasta Socialdemokraterna. Men problemet är att utbildningsministern vid ett flertal tillfällen den senaste veckan har slängt sig med fakta som inte riktigt håller. Utbildningsministern pratar om den extremt växande andelen fristående kurser. Men problemet är ju att de fristående kurserna var betydligt fler när en tidigare liberal utbildningsminister satt vid makten och styrde i Utbildningsdepartementet.

Därför är min fråga till utbildningsministern: På vilket underlag bygger utbildningsministern och regeringen påståendet att de fristående kurserna kraftigt har byggts ut?

(Applåder)

Herr talman! Det bygger vi på att antalet platser sedan 2017-2018 har ökat kraftigt efter medvetna politiska beslut från Socialdemokraterna.

I dag är varannan fristående kurs en distanskurs. Det är en ganska kraftig utveckling som vi har sett, vilket innebär att många studenter klagar på att de inte får lärarledd tid. Det innebär att många studenter klagar över att de inte får göra laborationer. Det innebär att många studenter klagar över att de inte får träffa lärare. Allt detta innebär att kvaliteten på utbildningen hela tiden försämras.

Detta är ett medvetet politiskt val som Socialdemokraterna har gjort i en anda av att ständigt vilja dölja sina misslyckanden kring ungdomsarbetslösheten genom att bygga ut högskolan, vilket har varit förödande.

Nu vänder vi den politiken. Vi tror på en annan politik. Jag förstår att det är jobbigt för Socialdemokraterna, men vi tror ändå att vägen framåt handlar om kvalitet. Den som börjar högskolan ska veta att man får en högkvalitativ utbildning. Jag skäms inte för det.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.