Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Erik Slottner, statsrådet Lotta Edholm, statsrådet Maria Malmer Stenergard och landsbygdsminister Peter Kullgren.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Statsrådet Erik Slottner besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Liksom många andra här inne engagerade jag mig som ung i politiska ungdomsförbund. Jag fick lära mig den svenska traditionen att skilja på sak och person, motsätta mig hat mot politiska meningsmotståndare och respektera meningsmotståndare.

I dag har vi en situation där ett av riksdagens partier driver fejkkonton och sprider hat och misstro i syfte att öka spänningarna i samhället. Och regeringen har valt att göra sig beroende av det här partiet.

Nu går vi in i EU-valrörelsen. Massor av unga svenskar engagerar sig i valet. Vad tänker regeringen göra för att stoppa det faktum att fejkade konton otillbörligt påverkar valrörelsen?

Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att bekämpa spridningen av hat och misstro på sociala medier med hjälp av fejkkonton?

Herr talman! Jag tackar för frågan från Ardalan Shekarabi.

Vi är ju många som har tagit del av de senaste dagarnas uppgifter om fejkkonton och fördömt detta å det kraftigaste. Samtliga partiledare i den regering som nu sitter har å det kraftigaste fördömt de uppgifter som kommit fram.

Jag är precis som Ardalan Shekarabi uppvuxen i en ungdomsförbundsgeneration där vi har lärt oss att respektera varandras åsikter, att kunna hantera argument i en debatt och därefter kunna ta varandra i hand och vara vänner och att man ska veta källan till olika påståenden.

Den här typen av argumentation, där vi inte uppger vilka vi är, är förvisso inte något helt nytt fenomen. Men det har verkligen spridits i takt med att sociala medier har spridits.

Vi ser naturligtvis mycket allvarligt på detta och får återkomma med åtgärder vid eventuellt behov.

Herr talman! Jag tackar för den här möjligheten men måste ändå ställa frågan igen.

Om en vecka börjar valet till Europaparlamentet, och människor vill engagera sig i det här valet. Men det bedrivs alltså aktiva hatkampanjer genom fejkkonton mot unga svenskar som engagerar sig politiskt.

Vad avser regeringen att göra? Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stoppa den här utvecklingen med det parti som regeringen gjort sig beroende av, Sverigedemokraterna?

Herr talman! Med anledning av de uppgifter som har kommit fram under veckan förs det nu en dialog mellan samtliga partier men också mellan Tidöpartierna och mellan regeringspartierna.

Jag vet att Moderaternas partisekreterare Karin Enström har bjudit in övriga partisekreterare till ett samtal om detta för att se om vi behöver vidta åtgärder för att undvika det här framöver.

Jag tror dock inte att det här är den första valrörelse där vi får uppleva fejkkonton. Det har funnits i många valrörelser tidigare. Men, med det sagt, de uppgifter som kommit fram är mycket allvarliga.

Herr talman! Min fråga är riktad till statsrådet Lotta Edholm.

I förra veckan sköts en 38-årig man till döds på Södermalm. Vad som inte har framgått av nyhetsrapporteringen är att dödsskjutningen ägde rum bara 50 meter från en grundskola.

Även om barnen just denna gång hade hunnit lämna skolan väcker det hänsynslösa gängkriminella våldet frågor om skolelevers säkerhet i de områden där de gängkriminella agerar. Vi vet till exempel att det öppet rekryteras ungdomar till kriminella grupper på eller i direkt anslutning till skolgårdar.

Jag skulle därför vilja ställa frågan vilka åtgärder statsrådet tänker vidta för att öka tryggheten för elever som går i skolor i områden där gängkriminella agerar.

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Det är naturligtvis väldigt allvarligt, det som sker i samhället just nu. Det påverkar också barn och ungdomar, elever, och vi vet att skolan är en rekryteringsbas för de gängkriminella. De allra flesta barn går i skolan, och därför är skolan en sådan plats.

Skolsäkerhetsutredningen har ganska nyligen avlämnat förslag som förhoppningsvis kan avhjälpa en del av det här, till exempel förslaget att skolor ska vara låsta. I dag är så inte alltid fallet; det har funnits en sorts naiv tanke att skolor ska vara öppna. Men självklart ska skolor kunna vara låsta.

Det finns också förslag om att man till exempel ska kunna genomsöka elevers väskor om man tror att någon har med sig vapen eller narkotika och så vidare.

Det är några av de förslag som just nu bereds av Regeringskansliet.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret och kan ställa mig bakom många av de åtgärder som nämns.

En annan väg för att öka säkerheten och tryggheten för eleverna i de här områdena skulle kunna vara att införa ett vistelseförbud inom en viss radie från skolan.

Min fråga är om statsrådet skulle kunna tänka sig att verka för att möjliggöra sådana vistelseförbud.

Herr talman! Det är inte en fråga som jag har något svar på i dag.

Möjligheten till vistelseförbud finns redan. Jag gissar att man skulle kunna utsträcka det till att gälla runt skolor. Men det rör naturligtvis enskilda individer.

Jag tror att man också måste se det här i ett mycket större sammanhang så att skolorna blir mer skyddade än de är i dag.

Herr talman! Utrikesutskottet beslutade i dag att kalla in Svenska institutet, Myndigheten för psykologiskt försvar och Totalförsvarets forskningsinstitut, och i justitieutskottet och i försvarsutskottet har man initierat processer med anledning av att Sveriges näst största parti, det största partiet i regeringsunderlaget, har en trollfabrik på sitt partikansli.

Avslöjandet visar att de senaste tre månaderna har 260 000 följare fått över 1 000 inlägg, som haft över 27 miljoner visningar. Desinformation sprids i syfte att vilseleda våra medborgare och omvärlden om bilden av Sverige och driva på hot och hat både inom vårt land och utifrån.

Vad var Sverigedemokraternas roll i LVU-kampanjen?

Vad var Sverigedemokraternas roll i koranbränningarna?

Den här regeringen behöver ta tag i saker och inte bara prata om framöver. Regeringen måste vidta åtgärder här och nu mot de trollfabriker som regeringsunderlaget självt har skapat.

Herr talman! Jag har inte mycket mer att tillägga i denna fråga, som avhandlades här tidigare med ledamoten Shekarabi, än att regeringspartierna tar uppgifterna som kommit på mycket stort allvar.

Jag tycker att det är viktigt att avsändaren i en politisk debatt är synlig och väl känd och att man inte döljer sig bakom anonyma konton.

Detta är ingen ny företeelse. Det har, tror jag, skett under lång tid. Jag vet att det redan under min ungdomsförbundstid förekom fejkade avsändare och olika politiska påtryckningar. Men att det förekommer i den omfattning vi nu ser är mycket allvarligt. Jag kan rent av säga att detta avslöjande visar när politiken är som värst. Samtliga regeringspartiers partiledare har mycket tydligt markerat mot denna förekomst.

Vi förväntar oss att Sverigedemokraterna själva städar upp detta. Sverigedemokraterna har naturligtvis ansvar för att se till att det vi har avtalat i Tidöavtalet respekteras, vilket inte har skett i det här fallet.

Herr talman! Jag tycker inte att civilministern ska spela ned detta genom att hänvisa till andra saker. Det här sker här och nu. Detta är bara siffrorna för de tre senaste månaderna.

Nu är vi på väg in i EU-valrörelsen. Det är nu vår demokratis trygghet avgörs. Människor ska göra val. Kan de lita på att inlägget de läser i sociala medier är sant, eller är det falskt? Sveriges näst största parti vill uppenbarligen sprida falsk information, desinformation.

Riksdagen vidtar nu de åtgärder vi kan, men vad gör regeringen i det allvarliga läge som vi nu befinner oss i?

Herr talman! Jag spelar absolut inte ned detta. Jag sa precis att avslöjandet visar när politiken är som värst; det är väl inte att spela ned det som har hänt. Men man gör sig också en otjänst om man isolerar detta och tror att det är något som bara är isolerat till Sverigedemokraterna. Vi vet att fejkkonton och annat förekommer brett och att avsändaren inte alltid är tydlig och synlig. Problemet är alltså större än Kalla faktas granskningar visar, men det handlar inte om att spela ned detta.

Nu samtalar partierna sinsemellan för att se hur vi kan komma till rätta med detta, för det här måste naturligtvis styras upp.

Herr talman! Flera frågeställare har varit inne på detta tema, men jag vill bli ännu mer konkret.

Att ett visst parti har kontrollerat och drivit anonyma konton är inget nytt, men systematiken och omfånget av detta väcker grundläggande frågor om att partifinansierade konton bidrar till att sätta en bild av instabilitet i landet som inte är sann. När påhittade personer utan kändisskap förvånande nog har tiotusentals följare som taktiskt kommenterar och stärker varandra får det helt onaturlig verkningsgrad på algoritmerna i sociala medier. Riskerna med detta är givetvis att främmande makt använder och spär på iscensättningen av instabilitet i landet för egna intressen.

Min konkreta fråga är därför: På vilket sätt jobbar regeringen för att inhemsk, oproportionerligt stor och fejkad negativ bildsättning inte ska påverka rikets säkerhet?

Herr talman! Jag tackar ledamoten Thand Ringqvist för denna fråga. Det förs nu en dialog mellan partierna om hur vi ska hantera den uppkomna situationen. Som jag hittills under de tio minuter som frågestunden pågått har sagt två gånger och nu upprepar igen: Det som har kommit fram visar när politiken är som värst. Det som har kommit fram är upprörande, och vi vill naturligtvis inte att desinformation ska spridas vare sig i sociala medier eller i traditionella medier. Avsändare ska naturligtvis inte vara anonyma i den politiska debatten.

Men detta är ett större problem. Precis som frågeställaren säger är påverkan från främmande makt och annat över huvud taget ett större problem, och detta är en mycket viktig del i vårt arbete med cybersäkerhet och försvarspolitik. Det är något som också lyfts fram i Försvarsberedningens arbete. Detta är ett större arbete som vi kommer att behöva jobba mer med.

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret, som blev något mer konkret.

Lättanvända AI-program finns redan nu tillgängliga för att anonymt skapade, kontrollerade upplopp på sociala medier ska bli monumentalt mycket större än det vi ser i dag. Jag vill därför förtydliga frågan: På vilket sätt jobbar regeringen, i Sverige och i EU, för att denna och framtida valrörelser ska styras av ett meningsutbyte mellan väljare och inte av intressenter med rymligt samvete när det gäller att iscensätta fejkade debatter?

Herr talman! Jag tror att flera av mina ministerkollegor skulle kunna berätta hur man på olika sätt arbetar inom sina respektive områden. Inte minst ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin skulle kunna ge ett mer uttömmande svar.

Jag kan dock säga att en fråga som jag som civilminister har på mitt bord är AI-förordningen, där det nu verkligen regleras att om man interagerar med exempelvis ett AI-system måste användarna av systemet få information om detta, just för att undvika social manipulering och otillbörlig påverkan. Detta är ett konkret exempel som jag hann nämna under de sekunder jag hade på mig.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren.

Herr talman! Östersjön är i kris. Sill- och strömmingsbeståndet har minskat med 80 procent de senaste 30 åren och befinner sig på randen av en kollaps. Med fortsatt fiske finns 25 procents risk att beståndet kollapsar och inte blir ett fungerande lekbestånd.

Miljöpartiet kräver ett nödstopp för fisket för att vi ska rädda sillen och strömmingen. Det finns goda skäl inte bara för ett friskt och levande hav, utan det skulle också rädda kustfisket. Utan fisk finns ingen fiskenäring. Detta är också vad EU-kommissionen har sagt, och kommissionen föreslog ett fiskestopp utifrån den gemensamma lagstiftning vi har, som jag tror att alla i det här rummet står bakom. När det ser ut så här slår nödbromsen in.

Trots detta har vi en regering som har gått med på höga kvoter för sill - något lägre än tidigare men ändå väldigt höga, mot vetenskapen. Frågan är alltså varför regeringen går emot lagstiftningen och kommissionens krav på att agera. Kommer det att bli ett fiskestopp?

Herr talman! Vi har valt att delta i den här förhandlingen. Vi har valt att inte ställa oss bredvid och skrika och säga nej och därmed inte vara med och kunna påverka hur kvoterna blir. Detta har lett till att den första förhandling som jag som fiskeriminister från svensk sida var med i gav ett resultat som kan jämföras med resultatet när Miljöpartiet gjorde i sin sista förhandling när ni satt i regering. Er förhandling landade i kvoter som var 70 procent högre än dem som vi lyckades få till.

Dessutom har vi för första gången fått ett under vissa perioder totalt trålförbud. Alla nationer omfattas av det; ingen får fiska i Östersjön under vissa utpekade perioder, just för att skydda leken för sillen och strömmingen.

Herr talman! Landsbygdsminister Kullgren säger en sak men gör en annan. Han visar beslutsamhet och, som ofta framförts, stolthet över förhandlingen, som borde ses som ett misslyckande. Hur ska man nu från svensk sida göra allt man kan för att vidta åtgärder som faktiskt skyddar beståndet? Dessa fiskar kommer nu i stället att fiskas upp. Kommer ni att vidta några åtgärder för att minska fisket eftersom vi fick en högre kvot än vetenskapen rekommenderade?

Herr talman! Det tål att upprepas att senast Miljöpartiet satt i regering var kvoterna 70 procent högre. Detta ska man komma ihåg; det låter inte så i debatten.

Vi var med i debatten i stället för att ställa oss vid sidan av och säga nej, vilket garanterat hade lett till högre kvoter. Det hade möjligtvis hjälpt någon opinion, eller så hade det varit enklare att vara fiskeriminister i Sverige. Men det hade inte hjälpt en enda sill eller strömming.

Det är så här politiken går till. Man är med vid bordet och förhandlar och gör precis allt man kan för att komma så långt som möjligt i den riktning man önskar.

Herr talman! Jag tror att vi alla minns sensommaren och den tidiga hösten 2015. Det var ett år då 160 000 människor sökte sig till vårt land. I en stormig tid, som det var då, tog Sverige ansvar medan få andra gjorde det - det var inte hållbart. Med en kroniskt misskött integration, utanförskap och en oförmåga att prata om vilka värderingar som följer med att leva, bo och verka i det här landet var det alldeles uppenbart att det inte var hållbart.

I veckan antogs så migrationspakten i EU. För första gången på länge har vi nu, herr talman, en sammanhållen europeisk migrations- och invandringspolitik - något som vi 2015 såg att vi saknade. Det är bra för Europa.

Jag vill fråga migrationsminister Maria Malmer Stenergard: Hur kommer den nya migrationspakten att påverka Sveriges och Europas invandringspolitik? Vilka specifika åtgärder planeras för att hantera eventuella förändringar i migrationsflödena? Kan ministern berätta vad detta innebär för oss här i Sverige?

Herr talman! Tack, Gustaf Göthberg, för frågorna. Det kommer bli att svårt att hinna med att svara på alla på en minut.

Det är oerhört positivt att EU:s ministerråd nu har fattat det sista beslutet för att vi ska få asyl- och migrationspakten på plats. Det är viktigt för att vi bättre ska prioritera dem som har skyddsskäl och ha bättre kontroll vid EU:s yttre gräns, vilket också gynnar den fria rörligheten i EU. Vi ska stärka återvändandet och också samarbetet med tredjeländer.

Före, under och efter det svenska ordförandeskapet har vi varit starkt drivande för att få detta på plats. Jag är väldigt stolt över att vi också lyckades lösa ut de allra svåraste frågorna under vårt ordförandeskap. Det är ett viktigt steg, inte bara för att få ordning på invandringen utan också för att stärka det europeiska samarbetet. Jag tycker att vi härigenom visar att vi får helt andra förmågor att hantera gemensamma problem och att det är gränsöverskridande arbete som krävs för att lösa gränsöverskridande problem.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret! Migrationsministern noterade också det mycket viktiga att hon själv ju var med och förhandlade fram detta under det svenska ordförandeskapet. Jag kan notera att det också var en moderat Europaparlamentariker, Tomas Tobé, som var drivande för detta i parlamentet.

Nu närmar vi oss EU-val igen. Om en vecka kan svenska folket gå till val. Hur avser migrationsministern att arbeta med nästkommande Europaparlament för att i framtiden se till att vi inte återvänder till det läge vi hade 2015 utan att vi får en kontrollerad invandring till Europa?

Herr talman! Jag själv, regeringen och Tomas Tobé kommer att jobba för att vi parallellt med att vi implementerar pakten ska se till att den verkligen fungerar i praktiken. Detta är ingen liten uppgift. Då måste vi också arbeta mer i den externa dimensionen och förhindra de livsfarliga resorna över Medelhavet, och det kan vi bara göra i samarbete med tredjeländer. Detta är någonting som vi måste utveckla. Här har vi också ett samarbete med många andra länder för att driva på i de frågorna.

Herr talman! Våra svenska skogsägare och våra skogsbolag är alltmer oroade över EU:s skogspolitik. En av Sveriges stora skogsägare, FAM, har nyligen pekat på den stora klimatnytta som skogsnäringens produkter ger genom att ersätta fossila produktalternativ. Konsultbolaget Afry har beräknat hur mycket större klimatutsläppen hade varit ifall de trävaror som i dag produceras inom EU i stället hade tillverkats av betong, stål eller plast. Man kom fram till att den europeiska skogsproduktionen på detta sätt ersätter utsläpp motsvarande 50 miljoner EU-medborgares utsläpp.

Skogsnäringen efterfrågar en ny inriktning på EU:s skogspolitik som ser de stora klimatfördelar som skogsnäringens produkter ger. Min frågar till landsbygdsministern är hur regeringen agerar för att nå samma mål.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Skogen är oerhört viktig för Sveriges välstånd historiskt men också i framtiden. Regeringen har varit tydlig, inte minst i regeringsförklaringarna, med att skogsbruket inte ska begränsas utan fullt ut kunna vara med och bidra till jobb och tillväxt i hela landet och också till det viktiga klimatarbetet. Vi har exempelvis tillsatt en skogsutredning och aktiverat oss betydligt mer på EU-nivå.

Jag kan väl bara konstatera att jag är väldigt glad och nöjd med att det var den här regeringen som förhandlade om det så kallade förnybarhetsdirektivet och att det var vi som förde den svenska talan kring naturrestaureringslagen. Annars hade vi fått stora konsekvenser för svenskt skogsbruk.

Herr talman! Statsrådet nämner just naturrestaureringslagen. Det rapporteras i medierna om att lagen har stött på patrull efter bland annat opinionsbildning från statsrådet själv. Kan statsrådet berätta något mer om vad som sker med lagförslaget just nu?

Herr talman! Detta är en fråga som hanteras i miljöministerrådet. Men vi kan ju konstatera att när den skulle upp där fanns inte den kvalificerade majoritet som behövdes. Vi får väl se vart det hela tar vägen. Men fler och fler länder konstaterar ju precis som Sverige att om man ska gå med på något i den här riktningen behövs det betydligt större flexibilitet för de enskilda medlemsländerna, vilket också var den svenska linje som vi drev.

Herr talman! Även min fråga går till landsbygdsministern. Det är en uppföljning av en fråga jag ställde tidigare i år och gäller avvecklingen av minkfarmarna.

Inga domesticerade djur har valt sin tillvaro. Det har i stället vi gjort åt dem, och det innebär att vi har ett stort ansvar för hur vi hanterar dem. Det är upp till oss att se till att de har det bra och att de får utlopp för sina naturliga beteenden.

Vi ska vara stolta över det svenska djurskyddet. Det är en av de starkaste konkurrensfördelarna för svensk livsmedelsindustri, för att bara nämna något. Det måste vi värna och stärka.

Jag är genuint glad över att vi nu ser ett slut på pälsindustrin i Sverige. Men jag väntar på att få fira på riktigt, så min fråga till landsbygdsministern är: Hur går det med avvecklingen - kommer vi att få se den sista minkfarmen stängas innan årets slut?

Herr talman! Det kan jag inte lova att vi får se. Det vore fel av mig att lova det.

Det jag däremot kan konstatera är att vi har nått en uppgörelse med industrin. Vi för dialog med EU-kommissionen, som ju behöver ge ett godkännande när man gör den här typen av uppgörelser. Jag har goda förhoppningar om att det inte ska vara några problem, för detta är ju inget särskilt branschstöd utan handlar om att vi har prioriterat medel för att kontrollerat avveckla en näring i Sverige. Men just nu ligger detta alltså i den fasen att vi för dialog med EU-kommissionen. Men om det skulle vara så att vi inte hinner bli färdiga med allt under året kommer vi att fortsätta arbetet tills det är färdigt.

Herr talman! Stort tack, statsrådet, för svaret! Jag ser fram emot den dag jag kan fira. Det känns bra att vi i regeringssamarbetet har jobbat hårt för detta. Jag har egentligen ingen mer fråga till statsrådet.

Herr talman! Tack, ledamoten! Det var en väldigt trevlig fråga. Men jag avböjer att ge fortsatta kommentarer till detta.

Herr talman! För nästan exakt ett år sedan blev Louise Dahlberg och hennes son Liam oprovocerat attackerade av en rottweiler i Kristinehamn. Liam var bara sex veckor gammal och låg och sov i sin barnvagn när hunden plötsligt anföll. Liam blev allvarligt skadad och var tvungen att föras till Örebro med ambulanshelikopter för akutvård. Ännu syns ärren i hans ansikte, och mamma Louise plågas fortfarande av hemska minnesbilder från händelsen.

Trots att anmälan gjordes både till polisen och till länsstyrelsen finns hunden fortfarande kvar hos sin ägare. Louise vågar inte längre röra sig som vanligt hemma i Kristinehamn och önskar att hunden hade blivit omhändertagen eller avlivats. Jag håller verkligen med.

Djurskyddslagstiftningen är tydlig. Det är olagligt att inneha eller avla fram individer med extremt stor kamplust. Den typen av aggressivt beteende får inte förekomma bland våra svenska hundar. Därför vill jag fråga landsbygdsministern vad regeringen tänker göra för att se till att lagstiftningen följs och att inga fler angrepp sker?

Herr talman! Jag tror att det knyter sig i magen på alla som har haft en bebis i sin famn bara av tanken på att ett djur - eller en människa, för den delen - skulle skada barnet, och kanske extra mycket om det är ens eget barn.

Vi har problem med hundattacker i Sverige. Vi ser alldeles för många riktigt grova attacker. I grund och botten handlar det om att den som äger en hund ska hålla pli på den hunden. Klarar man inte av det ska man inte ha en hund, väldigt enkelt uttryckt. Och när det ändå går åt skogen måste vi ha myndigheter som kan kliva in och göra sitt arbete på ett bra sätt.

Därför har vi gett uppdrag till Statskontoret, som nu har återkommit med en rapport. Där pekar man på flera brister i det här arbetet. Detta håller vi nu på att analysera. Tycker vi att förslagen räcker genomför vi dem. Eller behöver vi gå ytterligare steg?

Jag påminner om att det enligt ordningsreglerna inte är tillåtet att kommentera enskilda ärenden vare sig som riksdagsledamot eller som minister.

Herr talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner. Statens fastighetsverk förvaltar cirka 2 300 statligt ägda fastigheter. Skansen Lejonet och Skansen Kronan i Göteborg är två exempel. Dessa två landmärken i staden Göteborg är en del av vår identitet och vårt gemensamma kulturarv.

Skansen Lejonet renoverades på 70-talet av Götiska Förbundet, och förbundet är sedan 1975 hyresgäst i skansen. Götiska Förbundet har förvaltat fastigheten väl och anordnar regelbundna visningar i borgen för allmänheten. Ett 50-årigt hyresavtal löper snart ut, och det är osäkert om Götiska Förbundet har ekonomiska resurser att stanna kvar i Skansen Lejonet.

Så till själva frågan: Hur arbetar ministern för att Statens fastighetsverk ska anpassa sina hyressättningar när det gäller långa avtal så att kulturbärande föreningar kan fortsätta att ideellt förvalta det svenska kulturarvet?

Herr talman! Det kan vara så att frågeställaren tror eller anar att Statens fastighetsverk ligger inom civilministerns ansvarsområde - jag får nästan den känslan av frågeställningen. Så är det inte, utan det är finansmarknadsminister Niklas Wykman som ansvarar för Statens fastighetsverk och som därmed kan svara på denna fråga.

Jag gör inte bedömningen att frågan är av allmänpolitisk karaktär, och jag kan tyvärr inte svara på den fråga som ställs om dessa enskilda fastigheter. Jag får be frågeställaren att eventuellt återkomma med en fråga till den minister som ansvarar för myndigheten.

Herr talman! Enligt Dagens Nyheter diskuteras det i en pågående utredning om att ta bort betesrätten. Det är en utredning som är tillsatt av högerpartierna och Sverigedemokraterna och som handlar om att stärka jordbrukets konkurrenskraft och värna djurskyddet.

Nuvarande lagstiftning, som säger att mjölkkor måste få grönbete på sommaren, kom till tack vare bland annat Astrid Lindgren på 1980-talet. Vi är många som tycker att det är bra att alla mjölkkor i landet ska ha tillgång till grönbete under minst sex timmar varje dygn under betessäsongen. Därför vill jag fråga landsbygdsminister Peter Kullgren om han kan lova svenska folket att betesrätten kommer att behållas.

Herr talman! Detta stämmer såtillvida att Dagens Nyheter har rapporterat om två anonyma källor som hävdar att en utredning, som handlar om konkurrenskraft med bibehållen djurvälfärd och bibehållet djurskydd, eventuellt kan lägga fram ett förslag om en förändrad betesrätt.

Med den inledningen hoppas jag att flera förstår att det är omöjligt för mig att kommentera något som jag inte har varit i närheten av eller fått på mitt bord.

Regeringen har gett ett brett uppdrag, som är oerhört viktigt, om hur vi ska stärka konkurrenskraften för det svenska lantbruket. Men där är vi också noga med att säga: Vi ska inte försämra någon djurvälfärd i Sverige. Snarare ska utredningen också komma med förslag på hur vi kan arbeta än mer effektivt för att öka djurskyddet i hela Europa.

Men när det gäller hur man gör den bedömningen får utredningen först komma med ett förslag innan jag kan uttala mig.

Herr talman! Jag skulle gärna vilja höra mer om betesrätten, men min fråga till regeringen rör tyvärr de så kallade trollfabriker som nyligen har avslöjats.

Min fråga är: Har regeringen, via sina myndigheter eller på annat sätt, fått information som gör att det finns anledning att tro att den här typen av trollfabriker - det handlar om de desinformations- och smutskastningskampanjer som vi sett avslöjas - har utnyttjats av främmande makt, exempelvis Ryssland, i fientliga påverkanskampanjer mot Sverige?

Den andra delen av frågan är: Finns det, om ni har fått sådan information, anledning att tro att de som har bedrivit dessa inhemska trollfabriker haft vetskap om att främmande makt har använt sig av trollfabrikernas verksamhet för sina påverkanskampanjer i Sverige?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Nu skulle jag säga att vi är inne på mycket känsliga frågor. Jag tycker att det är på gränsen. Är de verkligen allmänpolitiska?

Det är ingen information som jag fått som är offentlig som tyder på detta. Det är alltså ingen information som jag är medveten om som har kommit från myndigheter - det hör förmodligen i så fall till Försvarsdepartementets ansvar - som jag här kan berätta om.

Men det är också mycket möjligt att det har kommit information till myndigheter som inte sprids vidare av just skäl som rör rikets säkerhet. Mitt svar ska inte tolkas som att det inte har kommit sådan information, men det är ingen information som kommit mig till del eller information som kan berättas om offentligt.

Herr talman! Just nu pågår kosläpp runt om i landet. Lyckliga kor tar sina glädjeskutt och glädjesprång, och det kan bevittnas av många. Men 1 500 kor har inte fått ta dessa glädjesprång, utan de har fått vara instängda i 18 månader som en del av ett cyniskt experiment. Går det att öka produktionen genom att stänga in kor? Det verkar som att regeringen också går i dessa tankar.

Kosläppen och betesrätten är något att vara stolt över och bland det svenskaste vi har i det här landet. Nu är frågan, som jag ställer till landsbygdsminister Peter Kullgren: Kommer man att välja att driva på för att exportera betesrätten till hela EU och faktiskt höja djurvälfärden i EU, eller kommer man i stället att gå vägen där man tar bort lagen om betesrätten och sänker djurvälfärden i hela Sverige?

Herr talman! Svaret är detsamma som tidigare. Det är en utredning som arbetar med detta. Det är omöjligt för mig att kommentera något innan jag har fått utredningens förslag på bordet. Upprinnelsen till detta är två anonyma källor som har vänt sig till ett mediehus. Sedan har det blivit denna debatt.

På europeisk nivå ser det lite olika ut. I vissa länder har man ganska hög grad av bete även för mjölkkor, men jag tror att vi är ganska unika, om inte helt unika, med att ha denna lagstiftning. I flera länder jobbar man i stället med att man, genom den gemensamma jordbrukspolitiken, kan ha rätt till ett ökat stöd när man släpper ut mjölkkor på bete.

Vi ska också komma ihåg att det ser olika ut med djurskyddskraven generellt i många länder. Här har vi kommit väldigt långt med lösdriftsstall och så vidare.

Herr talman! Jag önskar ställa en fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren. Att vår självförsörjningsgrad ska öka har sällan varit viktigare än i de osäkra tider som vi just nu befinner oss i.

Jag kommer från Öckerö kommun. På västkusten är fisket en del av vårt dna. Kan ministern beskriva det arbete som görs och hur fisk och skaldjur kan bli en självklar del av vår självförsörjning när det gäller just mat?

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga!

Jag tror att det har gått upp för betydligt fler, både beslutsfattare och medborgare generellt, att vi är ganska sårbara när det kommer till vår självförsörjningsgrad. Först hade vi en ganska allvarlig torka, sedan en pandemi och nu är det krig i vårt närområde. Alla de brutna leveranskedjor som har kommit som en följd av allt detta visar att vi behöver ha en ökad svensk livsmedelsproduktion inom alla kategorier, och där ingår självklart även hela den blå näringskedjan.

Just därför arbetar vi med att på ett ännu tydligare sätt, hoppas jag, föra in fiskets och den blå näringens betydelse i livsmedelsstrategin 2.0. Det arbetet pågår, och jag hoppas att vi ska kunna landa ned det på ett riktigt bra sätt i höst.

Herr talman! EU startade som ett fredsprojekt, vilket behövdes i efterkrigstidens sargade Europa. Sedan dess har EU utvecklats till att vara så mycket mer. Man jobbar för gränser, frihet, frihandel och mycket annat, vilket har visat sig vara både bra och dåligt.

Sverige är Europamästare i överimplementering, och myndigheter är pådrivande i detta. Ett exempel är pantdirektivet. Ett företag tillverkar vitaminshots, flaskan väger för lite och funkar alltså inte i pantmaskinerna. Detta får stora konsekvenser för deras verksamhet. Ett annat exempel är PPWR, där man skriver in att transportförpackningarna inte bara ska vara återvinnbara utan också kunna återanvändas.

Kristdemokraterna vill stoppa EU:s klåfingrighet och även stoppa Sveriges iver att vara Europamästare i överimplementering av EU-direktiv. Min fråga till statsrådet Slottner är: Vad gör regeringen för att stoppa överimplementeringar och övertolkningar av EU-direktiv?

Herr talman! Tack så mycket för frågan, Camilla Rinaldo Miller!

Det här är en viktig fråga och ett problem som tas upp på flera ställen. När jag är ute och reser runt om i landet finns det en misstänksamhet och många frågor angående att Sverige många gånger kanske implementerar EU-lagstiftning lite väl rigitt och i överkant. Därför är det viktigt att vi ser över detta så att vi inte implementerar på ett sätt som försämrar svensk konkurrenskraft eller svensk tillväxt.

Regeringen jobbar just nu med att tillsätta ett implementeringsråd där uppdraget ska vara att ny EU-lagstiftning inte ska överimplementeras. Det här hoppas vi ska komma på plats så snart som möjligt, och det borde det göra inom kort. Därutöver har regeringen under Tillväxtverket tillsatt ett regelförenklingsråd som ska se över hur vi kan förenkla reglerna i svensk lagstiftning, vilket också omfattar väldigt mycket EU-lagstiftning.

Herr talman! I dagarna har det avslöjats hur Sverigedemokraterna - regeringens samarbetsparti med anställda i Regeringskansliet - har bedrivit ett systematiskt desinformationsarbete via sin kommunikationsavdelning och via sina närstående tv-kanaler. Det handlar om anonyma konton som sprider klipp med desinformation och som lägger ut bilder och filmer på såväl regeringsföreträdare som oppositionen med falska kommentarer, något som undergräver tilltron till demokratin och viktiga institutioner i vårt land.

Utöver det självklara att detta agerande bidrar till att förgifta det politiska klimatet i Sverige och öka polariseringen kan vi också se att det har påverkat omvärldens bild av Sverige. De fejkade bilderna, kampanjerna och de påhittade kommentarerna når ju utanför Sveriges gränser, och Svenska institutet har kunnat påvisa att Sverigebilden har förändrats. Det här får effekter när vi nu måste stärka säkerheten på svenska ambassader eller när svenska företag har en tuffare hotbild.

Min fråga till statsrådet Slottner är därför: Kan regeringen utesluta att den försämrade Sverigebilden och den ökade hotbilden mot Sverige kan ha förstärkts av de kampanjer som de nu avslöjade trollfabrikerna har genomfört?

Herr talman! Tack för frågan, Tomas Eneroth!

Den här typen av frågor om att utesluta saker och ting är väldigt kategoriska, och Eneroth vet förstås att det är väldigt svårt att utesluta i princip någonting.

Jag har kommenterat frågan tidigare under denna frågestund. Regeringspartierna ser väldigt allvarligt på det som har hänt. Vi har tagit kraftigt avstånd och till och med sagt att detta visar på när politiken är som värst. Moderaternas partisekreterare har sammankallat övriga partisekreterare för ett möte för att diskutera vilka åtgärder som vi behöver vidta och hur vi går framåt med anledning av de uppgifter som har framkommit.

Det finns alltså ingen tvekan om vad regeringspartierna tycker och anser om detta och att det utgör ett problem. Det här är fortfarande ganska nya uppgifter. Reportaget är nytt. Nu samlas partierna; låt oss i ordnad form se vilka åtgärder som behöver vidtas. Men det är allvarligt.

Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.

I förra veckan kunde vi läsa om en lärarvikarie som var tvungen att tillrättavisa en elev som ansågs störa ordningen i klassrummet. Enligt uppgift hade lärarvikarien tagit tag i eleven och dragit honom tillbaka in i klassrummet när denne försökte lämna klassrummet trots anvisningar från vikarien. Lärarvikarien polisanmäldes av elevens föräldrar för misshandel, något som verkar vara brukligt nu för tiden när normer, respekt och ansvar inte riktigt längre gäller i skolan.

I längden påverkar detta inte bara läraryrkets attraktivitet utan även kunskapsinlärningen. Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att säkerställa att det är lärarna och inte eleverna eller deras föräldrar som bestämmer i klassrummet?

Herr talman! Tack för en stor och viktig fråga, Anders Alftberg!

Vi vet att svenska klassrum är stökigare än i många andra länder och att det här är ett viktigt skäl till våra sjunkande Pisaresultat. Svenska elever kommer för sent oftare. De har större frånvaro. De blir mer störda av mobiltelefoner, både sina egna och kompisarnas, och de har mindre respekt för lärarna. Allt det här leder inte bara till att många elever känner sig otrygga i skolan, utan det leder naturligtvis också till sämre kunskapsresultat.

Vi har nu tillsatt en utredning som handlar om att öka lärares och rektorers befogenheter att faktiskt se till att det blir lugn och ro i klassrummet. Men jag skulle också vilja poängtera att detta även är ett föräldraansvar. Det är vi föräldrar som uppfostrar våra barn, och det är viktigt att vi lär dem respekt både för andra människor och för skolan som sådan.

Herr talman! Den 9 april meddelade regeringen att Svenska institutet fått i uppgift att inrätta en särskild grupp som ska arbeta för att skapa positivt intresse för Sverige och även mota undan felaktiga och negativa bilder av vårt land.

I detta härad kring desinformationskampanjer som sprider en negativ bild har både vice statsminister Ebba Busch och bistånds- och utrikeshandelsministern uttalat sig på regeringens hemsida. Försvarshögskolan har också kartlagt tidigare desinformationskampanjer och pekat på samspelet mellan nationella och internationella aktivister, inte minst via sociala medier.

I dagarna har det i TV4:s Kalla fakta avslöjats att det även i Sverige organiseras så kallade trollkonton, där anonyma och fejkade avsändare sprider just felaktig eller negativ propaganda om svensk politik och ledande företrädare.

Herr talman! Med tanke på antalet frågor som ställts om detta här i kammaren i dag är det en fråga av tydlig angelägenhet. Min fråga till statsrådet Slottner är: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att motverka att nationella desinformationskampanjer, till exempel anonyma trollfabriker, påverkar den demokratiska debatten och bilden av Sverige?

Herr talman! Det är helt riktigt så att regeringen jobbar med att stärka Sverigebilden. Vi ser ju att den av olika anledningar har fått sig en törn, inte minst på grund av ökad kriminalitet, gängvåld, koranbränningar och annat.

Detta har gjort oss oroliga för att Sverigebilden har försämrats, och därför har vi gett uppdraget till Svenska institutet, vilket jag tycker är mycket bra. Samtidigt ska dock sägas att den allmänna Sverigebilden fortsatt är god internationellt och att Sverige är ett attraktivt land.

En del av de händelser som vi befarar har lett till en sämre Sverigebild rör just desinformation på nätet. Det är viktigt att jobba med detta, och det är mycket möjligt att det här är en av de saker som man kommer att identifiera.

Apropå det som har kommit fram i Kalla fakta kan vi inte säga att all desinformation har kommit från dessa konton; det vore kanske att dra lite för långtgående slutsatser. Det är dock bekymmersamt, och regeringen kommer säkert att behöva återkomma med åtgärder.

Herr talman! Min fråga går till migrationsminister Maria Malmer Stenergard.

I dagarna har en central företrädare och Europaparlamentariker för Sverigedemokraterna uttalat sig i medier om att det skulle pågå ett folkutbyte i Sverige och Europa och om att hela områden i Sverige är förlorade och inte längre är svenska. Jag undrar hur migrationsministern ser på detta.

Herr talman! Tack, Magnus Resare, för frågan!

Jag läste denna artikel och tycker att Sverigedemokraternas Europaparlamentsledamot Charlie Weimers ger uttryck för en hopplöshet som jag inte delar. Med regeringens politik får vi nu sakta men säkert ordning på invandringen. Förra året hade vi det minsta antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd under hela 2000-talet.

Det är viktigt att invandringen till Sverige minskar för att vi ska kunna vända integrationen. Vi ser stora problem med socioekonomiskt utanförskap, trångboddhet, parallella samhällen och värderingar. Vi ser också utbredda problem med hedersförtryck och antisemitism.

Dessa samhällsproblem ska man inte underskatta. Att ge upp, som Charlie Weimers tycks antyda, löser dock inga problem. Jag är övertygad om att vi med regeringens politik kan vända utvecklingen.

Avslutningsvis vill jag säga att teorin om folkutbyte är en välkänd högerextremistisk konspirationsteori som jag inte tycker att någon etablerad politiker bör sprida.

Herr talman! Svensk skola ska förmedla och förankra respekt för grundläggande demokratiska värderingar. Nu har det ju avslöjats att det största partiet i regeringsunderlaget systematiskt manipulerar demokratin. Med hjälp av anonyma konton bidrar man till hat, polarisering och splittring i väldigt stor skala.

Min fråga, utifrån att regeringen själv nu legitimerar systematiskt hat mot politiska motståndare via sitt samarbete med Sverigedemokraterna, är vad skolministern avser att göra för att stärka arbetet för att dagens elever ska förstå att demokrati inbegriper respekt för politiska motståndare och öppen debatt.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Svensk skola har ju ett väldigt viktigt ansvar för att sprida information och undervisa om demokrati, demokratins funktionssätt, mänskliga rättigheter och respekt för alla människor. Det är oerhört viktigt att skolan tar fullt ansvar för detta uppdrag.

Vi arbetar nu med en översyn av läroplanerna. Jag tycker dock att svensk skollag och svenska läroplaner redan i dag är väldigt tydliga med att det är ett viktigt uppdrag för svensk skola att arbeta med demokratiska värderingar och respekt för mänskliga rättigheter.

Herr talman! I februari presenterades äntligen en ny skogsutredning. Detta är någonting Sverigedemokraterna länge har efterlyst. Vi behöver främja ett aktivt skogsbruk som skapar jobb och tillväxt och bidrar till bioekonomin.

Besvikelsen var dock stor hos oss, liksom inom näringen, när vi förstod att artskyddsfrågorna utifrån ett skogsperspektiv inte fanns med i utredningen. Min fråga är hur detta kommer sig och varför artskyddsfrågorna utifrån ett skogsperspektiv inte fanns med i utredningen.

Situationen med allt fler rättsosäkra avverkningsförbud måste hanteras. Vi måste få till en proportionerlig lagstiftning när vi värderar skydd av växter och fåglar mot andra samhällsnyttor.

Herr talman! Skogsutredningen är ju bred och har ett brett mandat att föreslå åtgärder för att vi ska komma mer i linje med regeringens syn på hur vi ska bruka vår skog.

Som påpekats valde vi att särskilja en del - artskyddsfrågorna, kopplat till ersättningsfrågor - och lägga den i ett eget spår. Skogsutredningen är redan oerhört omfattande. Vi är angelägna om att komma framåt på detta område och att det inte tar för lång tid. Därför valde vi att särskilja detta och inte ha med det i samma utredning.

Vi har inte satt ned foten än när det gäller exakt vilken form det blir. Det bereds i detta nu i Regeringskansliet, och det kommer att komma en utredning som hanterar dessa frågor. Här kan ledamoten vara lugn.

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Erik Slottner.

En av de vanligaste frågor jag får i mitt uppdrag är vad jag gör när jag inte är i den här kammaren. Jag brukar försöka lägga mycket tid på att träffa företag och kommunföreträdare i mitt hemlän Västmanland. Ett önskemål som väldigt ofta nämns då är att få kortare handläggningstider hos länsstyrelserna när det gäller plan- och byggärenden och miljötillstånd. Detta nämns såväl i Västerås som i Sala och Arboga.

Jag vill därför fråga statsrådet vad som görs för att skynda på handläggningstiderna hos länsstyrelserna.

Herr talman! Jag vill rikta ett stort tack till ledamoten för frågan. Detta är något av en hjärtefråga för mig. Hur länsstyrelserna ska kunna vara ett smörjmedel eller en facilitator för regional tillväxt, tillståndsprocesser, bostadsbyggande och industrietablering är verkligen en viktig fråga. Den senaste landshövding jag hade ett möte med - så sent som för någon vecka sedan - var Västmanlands landshövding Johan Sterte, så det var ju passande att frågan kom från just Västmanland.

I budgeten gav regeringen ytterligare 100 miljoner kronor till att skynda på tillståndsprocesserna, vilket jag naturligtvis tycker var väldigt bra. Om länsstyrelserna ska lyckas med detta uppdrag är det avgörande att vi ser över miljöbalken i syfte att skynda på tillståndsprocesserna. Detta ligger under Klimat- och näringslivsdepartementet. Jag ser verkligen fram emot slutbetänkandet, som kommer i december.

Regeringen har också gett länsstyrelserna olika inriktningsmål för att tidssätta hur snabbt vi tycker att man ska ge lov och andra tillstånd.

Det pågår alltså en hel del arbete. Detta är en jätteviktig fråga.

Herr talman! Min fråga går till landsbygdsminister Kullgren.

Det råder en stor oro bland våra kustfiskare som fiskar efter lax i fiskeområde 30. Flera av dessa fiskare har haft upprepade kontakter med politiker efter att Havs- och vattenmyndigheten den 17 april i år skickade ut en remiss som innehöll ändrade regler för fiske efter odlad lax. I detta fall föreslår man att följa Ices rekommendation om en nollkvot på lax i område 30 för innevarande år.

De kustfiskare som fiskar efter lax i detta område fiskar framför allt upp den odlade och utsatta laxen, som är till för att fiskas. Det görs för att rädda och skydda den hotade vilda Ljunganlaxen. Detta vet man med säkerhet eftersom fettfenan är bortklippt på de odlade laxarna. Man får endast en väldigt liten del av den skyddsvärda Ljunganlaxen, och den mängd man får kan man lätt sätta tillbaka.

Samtidigt, herr talman, har grannlandet Finland fattat beslut om att låta sin betydligt större kustfiskeflotta fortsätta att fiska efter lax. Man har även givit ett uppdrag om att koppla forskning om laxens utveckling till sina fiskare. Även de stora trålarna tar naturligtvis upp detta som bifångst.

Tänker ministern göra något åt denna uppkomna och absurda situation?

Herr talman! Vi arbetar för att hitta olika lösningar i den här frågan. Finland och Sverige hade ett gemensamt intresse av att komma framåt i denna fråga under förhandlingarna. Finland har nu valt sin väg. Vi ser inte att den är helt applicerbar på den svenska sidan och tittar därför på andra lösningar. Beredning pågår.

Även på detta område behöver vi involvera kommissionen för att få våra förslag för fiske, ur forskningsbehov eller annat, godkända. Därför gäller det att vi gör detta rätt och riktigt.

Herr talman! Polismyndigheten har aviserat att man avser att inkomma med en hemställan om regeländringar som syftar till att stärka polisens försvar mot kriminell infiltration - detta efter att det uppdagats att ett antal personer anställda inom polisen har läckt känslig information och i praktiken arbetat för organiserad brottslighet.

Vi håller givetvis med om behovet av detta men skulle gärna se att man också tänker lite framåt och inte väntar på nästa skandal inom nästa myndighet innan man agerar.

Är migrationsministern beredd att arbeta för att samma verktyg ska kunna användas av andra strategiskt viktiga myndigheter, inte minst Migrationsverket?

Herr talman! Jag tackar Ludvig Aspling för frågan, och som han är väl medveten om är kampen mot den organiserade brottsligheten en oerhört viktig prioritering för regeringen för att vi ska kunna bevara vårt öppna och fria samhälle. Regeringen har en omfattande reformagenda och är givetvis beredd att överväga alla verktyg som kan leda till ett säkrare Sverige.

Migrationsverket samarbetar med en rad andra myndigheter i kampen mot brottsligheten. Jag följer detta noga och kommer inom kort att besöka verksamheten för att diskutera detta närmare. Migrationsverket har också ett bredare säkerhetsuppdrag, och om man inom ramen för det identifierar behov av författningsändringar kommer regeringen givetvis att överväga alla sådana eftersom detta är en oerhört viktig fråga.

Herr talman! I går medverkade landsbygdsministern i Aktuellt och förklarade väldigt pedagogiskt och utförligt allt regeringen gör för att rädda strömmingen.

I Gävle finns Bergmans Fisk med en fiskarfamilj som har fiskat i sju generationer.

Precis som Jennie Wernäng sa är det otroligt viktigt att vi nu får en livsmedelsstrategi och att vi ser till att vi kan äta fisk i framtiden.

I Aktuellt i går berättade landsbygdsministern att han har bjudit in sina kollegor från andra länder runt Östersjön, och jag hoppas att ministern då bland annat besöker Bergmans Fisk i Gävle.

Kan ministern berätta lite mer om vad regeringen gör för att påverka de andra länderna så att vi kan rädda strömmingen?

Herr talman! Jag har bjudit in mina ministerkollegor från medlemsländerna runt Östersjön, det så kallade Baltfishnätverket. Här sker mycket av de tidiga diskussionerna om kvoter och så vidare inför förhandlingarna i oktober i fiskeriministerrådet.

Precis som i skogspolitiken tror jag att det är viktigt att ta hit mina kollegor så att de kan få en ökad förståelse för våra förutsättningar, för hur vårt fiske ser ut och för hur nuvarande situation med ett stort fiskeuttag, en miljösituation i Östersjön som är oacceptabel och för många predatorer i form av säl och skarv drabbar sådana som Dennis Bergman och många andra kustfiskare. Förutom att prata kvoter hoppas jag också kunna prata om det förbud som finns mot handel med sälprodukter.

Herr talman! Det står nu klart att Sverigedemokraterna bedriver trollfabriker i Sverige, vilket givetvis påverkar vår demokrati och oss alla.

Kommuner, regioner och lokala politiker blir också utsatta för trollfabrikernas hot, hat och desinformation. Civilministern är det statsråd som har ansvar för regeringens samarbete med landets kommuner och regioner. Vilket besked ger statsrådet till kommunsektorn när det gäller det vi nu vet om trollfabriker? Hur kommer statsrådet att agera för att säkra vårt demokratiska samhälle också på lokal nivå?

Herr talman! Jag har i detta läge, ett par dagar efter att reportaget sändes, inga klara besked att ge om vi behöver agera gentemot kommuner och regioner och i så fall på vilket sätt.

Jag kom i går eftermiddag hem från Värmland efter att i tre dagar besökt flera kommuner där. Vi pratade mycket om digitalisering, och emellanåt kom cybersäkerhet och rädslan för desinformation och cyberattacker upp. Kommunernas och regionernas offentliga service blir mer sårbar ju mer digitaliserad den blir, men samtidigt ser de enorma möjligheter med digitalisering för att skapa mer lättillgänglig och öppen service till medborgarna dygnet runt. Digitalisering skapar möjligheter men också risker, och vi måste kunna hantera båda dessa.

Huruvida vi med anledning av det som har kommit fram behöver vidta särskilda åtgärder för kommuner och regioner måste jag få återkomma till.

Herr talman! När vi i kammaren häromveckan debatterade regional utveckling visade det sig att flera partier förordar olika förslag som syftar till att på något sätt i högre grad än i dag återföra en del av de produktionsvärden som skapas ute i landet till de orter och regioner där produktionen sker. Det kan handla om vinster från gruvor, stora industrier, vindkraftsparker eller vattenkraftsanläggningar.

Förespråkarna menar att en sådan ordning är nödvändig för att uppnå en högre grad av lokal acceptans för de ingrepp i miljön som följer på verksamheter likt dem jag nyss nämnde. Förslagen må gå isär om hur exakt detta ska genomföras, men det är tydligt att det finns en ökad politisk vilja att ta steg i denna riktning.

Är statsrådet Peter Kullgren inom ramarna för sitt kompetensområde beredd att verka för att låta utreda förutsättningarna för en dylik reform och vilka potentiella effekter detta skulle kunna få för svensk landsbygd?

Herr talman! Precis som ledamoten säger är detta en stor och komplex fråga. Just nu

ligger den inte på regeringens bord. Jag tror dock att vi är många som värnar landsbygdens väl och ve, och därför har arbetet påbörjats med en omfattande landsbygdspolitisk proposition som spänner över många politikområden, inte bara dem jag direkt ansvarar för. Jag kan dock i dagsläget inte säga om den kommer att innehålla något om just detta.

Det ledamoten säger visar hur mycket stad och land går hand i hand. Mycket av det vi producerar i Sverige produceras på landsbygden, och många av konsekvenstjänsterna till produktionen behöver styras och ledas från staden. Så ser det ut, och det är viktigt att ha i åtanke.

Herr talman! När regeringen presenterade sin skogsutredning i februari visade det sig att skogsbrukets största problem i dag, artskyddet och ersättningsfrågan för skogsägare som fråntas rätten att bruka sin skog, inte ens fanns med. Orsaken till att frågan om artskyddet inte ingick i utredningens uppdrag var att det var bråttom, sa landsbygdsministern då. Bråttom har det varit länge, men än i dag har regeringen inte gett något besked om när man kommer att ta itu med den viktigaste frågan för landets skogsägare: Man får inte avverka, och man får ingen ersättning.

Hur länge ska svenska skogsägare behöva vänta, och vad är skogsministerns plan för att hantera denna situation? När kan vi och framför allt skogsägarna vänta oss ett resultat?

Herr talman! Det var bråttom för en vecka sedan, det är bråttom i dag, det var bråttom för ett och ett halvt år sedan när jag tillträdde, det var bråttom för fem år sedan och det var bråttom för åtta år sedan. Ja, man kan bolla tidsperspektiv fram och tillbaka.

Nu har vi tillsatt en skogsutredning. Både jag som skogsminister och klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari var tydliga med att detta ska ske i ett särskilt spår, just för att vi inte vill ha det i den stora skogsutredningen. Arbetet med att ta fram direktiv och allt annat som ska göras innan vi presenterar en sådan utredning pågår i Regeringskansliet. Det är alltså på gång.

Frågestunden var härmed avslutad.