Återrapportering från Europeiska rådets möte

Herr talman! Europeiska rådet träffades måndag och tisdag den här veckan. På dagordningen stod bland annat covid-19, klimat och Ryssland.

Mötet kom dock i stor utsträckning att handla om Belarus, med anledning av att ett civilt flygplan i söndags tvingades nödlanda i Minsk. Syftet var att gripa en regimkritiker och dennes partner. Europeiska rådet krävde att dessa två, Roman Protasevitj och Sofia Sapega, omedelbart ska friges och enades därutöver om ett antal åtgärder, bland dessa att påkalla en internationell utredning, att gå vidare med ytterligare sanktioner, både listningar av enskilda ansvariga och riktade ekonomiska sanktioner, att uppmana EU-länderna att stoppa flygningar i belarusiskt luftrum och att förhindra flygbolag från Belarus att landa på europeiska flygplatser.

Det är positivt att vi så snabbt kunde enas om tydliga och resoluta åtgärder från EU:s sida, vilka också var helt i linje med de krav som jag ställde från svenskt håll. Det här var ett skamlöst och oacceptabelt agerande från Belarus sida. Det är viktigt att sådant möts med kraftfulla och omedelbara konsekvenser.

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 25 maj

Herr talman! Europeiska rådet hade också en strategisk diskussion om Ryssland. Det är mycket bra att vi fick den här möjligheten att resonera tillsammans om det. EU:s relation till Ryssland är av stor betydelse för säkerheten i Sverige och hela vårt närområde. Liksom jag själv var det många som betonade betydelsen av att EU-länderna står eniga i Rysslandsfrågan. Vi ska återkomma till den vid nästa toppmöte i juni. Till dess ska EU:s utrikestjänst och kommissionen arbeta fram en rapport som ska gå igenom de fem principer som är utgångspunkten för EU:s Rysslandspolitik. Jag räknar med att den rapporten dels utvärderar hur de här principerna genomförs, dels tar upp EU:s framtida hållning till Ryssland. Det här är mycket viktiga frågor för Sverige, och det är positivt att vi nu ägnar mycket tid åt dem.

Vi behandlade också några andra utrikesfrågor, bland dessa Storbritannien och de problem som har uppstått i genomförandet av utträdeshandelsavtalen. Det är nu viktigt att vi får till ett så nära och bra samarbete som möjligt mellan EU och Storbritannien.

Herr talman! I och med att vaccinationen tagit fart runt om i Europa börjar många länder också lätta på sina restriktioner. Överenskommelsen om de digitala pandemipassen blir ett viktigt verktyg för att få fart på resandet igen, allteftersom smittläget så tillåter.

Det är också avgörande att vaccin når alla länder, även utanför EU. Därför var det mycket bra att vi kunde enas om att EU under hösten ska dela med sig av minst 100 miljoner överskottsdoser. Det är ett viktigt steg. Först och främst ska vi vaccinera Sverige utan förseningar, men vi har tecknat oss för fler doser än vi behöver. Därför kan Sverige bidra med 3 miljoner doser till det här gemensamma EU-åtagandet, vilket motsvarar mer än vår andel av folkmängden. Vi ska dela med oss av doser som vi själva inte använder just därför att det är så viktigt att vaccinationer sker runt om i vår värld.

Herr talman! Slutligen skedde ett åsiktsutbyte om hur vi ska nå de utsatta klimatmålen och i förlängningen bli klimatneutrala till år 2050. Det råder fortfarande delade meningar mellan medlemsstaterna. Många driver en linje där kostnader snarare än behovet av snabba klimatinsatser ska bestämma omställningstakten. Det är viktigt att ingen lämnas efter i den här gröna och digitala omställningen. Man ska ha respekt för att vissa länder har ett långt större omställningsbeting än andra. Men detta får inte bli en rökridå för lägre klimatambitioner.

Jag framförde under den här diskussionen vikten av att behålla våra höga ambitioner, att alla länder måste bidra till att nå målsättningarna samt att den gröna omställningen också kan bidra till konkurrens och välfärd om vi får till det rätt. I slutänden har vi inget val. Vi måste klara omställningen. Jag underströk också hur vårt hållbara skogsbruk kan bidra till att möta klimatutmaningen. Nu är nästa steg att kommissionen i sommar ska lägga fram ett omfattande lagstiftningspaket som ska bidra till att nå de uppsatta klimatmålen. Paketet kallas för Fit for 55. Därefter ska Europeiska rådet vid lämpligt tillfälle återkomma till klimatfrågan.

Herr talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Lukasjenkos kapning av ett plan som flög mellan två EU-länder måste få konsekvenser och ett tydligt fördömande. Det var väldigt viktigt och helt nödvändigt att EU enades om riktade sanktioner mot Belarus. Något annat hade varit helt otänkbart och hade lett till att förtroendet för EU skadats. Det var ett beslut som var avgörande för att visa på EU:s handlingskraft. EU måste fortsätta att visa musklerna framåt. EU måste gå vidare. Det här var några små steg, men det krävs fler motåtgärder.

Vårt stöd för det belarusiska folket måste också stå fast. Lukasjenko har i och med denna händelse tydligt passerat ytterligare en gräns, vilket vi helt enkelt inte kan acceptera. Lukasjenko har internationaliserat den här krisen, och vi kan inte sakta ned våra ansträngningar nu. Det här är för EU en kris som långt ifrån är över.

Vid samrådet var statsministern inte tydlig med vad han avsåg att driva avseende konsekvenser för Belarus. Jag vill fråga statsministern vad det var han drev.

Vi har nu pratat några gånger om det viktiga arbetet med det fjärde sanktionspaketet. Det är viktigt att det fortsätter att gå snabbt framåt och att åtgärderna mot Belarus blir kännbara. Jag vill fråga statsministern om det var några andra sanktioner som han drev vid Europeiska rådet gällande till exempel att stoppa tillgången till internationella penningströmmar.

Herr talman! Jag delar uppfattningen att stödet till befolkningen och civilsamhället i Belarus är oerhört viktigt. Det påtalade också oppositionsledaren Tichanovskaja när jag träffade henne för drygt ett halvår sedan. Civilsamhället och människorna i Vitryssland måste känna att EU finns till stöd för dem och till stöd för ett demokratiskt Belarus. Men dit är det långt.

De svenska utgångspunkterna redogjorde jag för på samrådet, under mötet och alldeles nyss i talarstolen. De slutsatser som blev resultatet stämmer väl överens med de svenska utgångspunkterna och de svenska kraven. Därför tycker jag att det är bra att Sverige tillsammans med andra tidigt var väldigt tydligt. Det handlar om exakt de saker som räknades upp här: att inte använda belarusiskt luftrum och att förbjuda belarusiska flygbolag att landa. Transportstyrelsen har redan fattat ett beslut - som i och för sig har överklagats - om att ett bolag inte ska få landa här och inte ska få använda våra flygplatser. Naturligtvis handlar det som sagt också om fortsatt listning av personer plus riktade sanktioner.

Sedan kommer det att behöva följas upp. Vi vet inte exakt hur den listningen ser ut. Nu är det upp till kommissionen och utrikestjänsten att ta fram exakt hur de sanktionerna ska se ut.

Här fanns det tack och lov en mycket tydligare samsyn än i andra utrikesfrågor. Därför kunde vi fatta besluten så snabbt. Vi ska känna oss nöjda med det, fortsätta att bevaka frågan och ta den vidare.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Absolut, jag instämmer till fullo med att vi ska vara nöjda. Det är ett viktigt steg. Men det är inte slut, utan vi måste fortsätta. Jag vill också upprepa en sak jag sa på samrådet, nämligen att vi inte heller får tappa fart när det gäller Ryssland.

Det var många viktiga frågor som diskuterades på toppmötet. Jag vill ställa en fråga om klimatet. Det var bra att statsministern lyfte fram det svenska skogsbruket. Det var också en fråga som var uppe på samrådet i måndags. Vi fick kanske inte riktigt tydliga svar om vad Sverige och statsministern skulle driva på mötet.

Om vi går tillbaka ett steg är det bra att EU nu har enats om skärpta mål. Vi har från moderat sida beklagat att man inte har kunnat komma överens om att varje medlemsstat ska ta sitt ansvar, om man diskuterar bördefördelningen.

Jag vill veta vad det var som statsministern lyfte fram i den delen för att Sverige och andra medlemsstater ska nå dit och hur man kan säkerställa att alla länder tar sitt ansvar.

Herr talman! Precis som Jessika Roswall säger är skogsbruket en viktig del. Nu kom vi inte in i detalj på de olika frågorna som ska ingå här.

Det är också viktigt för oss att på Europeiska rådet hålla det på en viss nivå. Vi anger nu riktning, och sedan ska rådet fatta beslut. Vi gör det då med kvalificerad majoritet och inte med enhällighet, och då undviker vi att någon kan blockera. Det är hela gången.

Utifrån de målsättningarna kommer som jag sa kommissionen nu i juli, beräknar vi i varje fall, att föreslå elva tolv olika lagstiftningar som tar det vidare. De ska behandlas i rådet.

Där menar vi att det är strategiskt viktigt att vi får igång en lagstiftning som ger de enskilda medlemsländerna ett ansvar och en skyldighet att själva bidra på de olika sektorer där de ska bidra.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporteringen!

Det är sannerligen intressanta och mycket viktiga frågor som har behandlats. Det handlar om den oroväckande utvecklingen i Ryssland och inte minst i Belarus.

Belarus, eller det som ofta kallas för Europas sista diktatur, har vi fått läsa en hel del om sedan det riggade valet i höstas. Nyheterna och löpsedlarna om vad den brutala regimen gör mot sin befolkning har avlöst varandra.

Brutaliteten är egentligen gamla nyheter. Men vi har blivit påminda om vad det är för en regim som vi har att göra med genom artiklar om hur fredliga demonstranter och den politiska oppositionen tvångsförvisas, fängslas, torteras och till och med gasas med klor.

Allt detta till trots valde den svenska Exportkreditnämnden att teckna och också förnya ett miljardavtal i form av lånegarantier med statliga företag i diktaturen, med statsministerns goda minne.

Detta drogs tillbaka efter att det lyfts fram i medierna. Men regeringen tycktes inte vara särskilt besvärad trots vetskapen om vad det är för diktatur vi har att göra med.

Listan över grova övertramp har blivit längre. Det såg vi inte minst i söndags i samband med att man rakt av kapat ett flygplan och kidnappat två passagerare ombord.

Herr talman! Statsministern har här varit tydlig i sitt fördömande, och det är någonting som jag gläds åt. Inte minst mot bakgrund av regeringens tidigare handfallenhet: Varför ska vi då lita på statsministern och att man plötsligt menar allvar när man manar till kraftfulla och omedelbara åtgärder?

Herr talman! Jag vet faktiskt inte vad ledamoten menar med handfallenhet. Det är svårt att besvara den frågan.

Vi har varit överens om mellan länderna i synen på detta. Det är vi också när det gäller Ryssland. Det är att vi står upp för mänskliga rättigheter, respekten för internationell rätt och så vidare - och det gäller alla - och att Lukasjenko inte är en legitimt vald president. Det var ett val som inte kan godkännas av det skälet.

Stödet till civilsamhället och allt detta är vi överens om. Jag tror också att vi är överens om det i den här kammaren. Det är precis de frågorna som vi har drivit. Jag har lite svårt att förhålla mig till frågan, men den kanske var lite mer retorisk än ärlig.

Herr talman! Tack, statsministern, för svaret!

Statsministern har naturligtvis rätt i att saker har gjorts. EU var för en gångs skull väldigt snabbt och agerade snabbt och med all rätt.

Europeiska rådet har varit tydligt i sina uppmaningar. Det gäller inte minst avseende att vidta nödvändiga åtgärder för att förbjuda överflygningar över EU:s territorium och att förhindra belarusiska flygbolag från att få tillträde till EU:s flygplatser.

Det handlar med andra ord om att stoppa flyg från att landa på exempelvis Arlanda. Det låg enligt statsministern helt i linje med det som han själv har förespråkat.

Herr talman! Trots beskedet från statsministern landade ett flygplan tillhörande Belarus statsägda flygbolag på Arlanda redan dagen efter. Är det så att statsministern har en egen definition av vad begreppet omedelbart betyder?

Herr talman! Jag tror att ledamoten vet att beslut i det här ärendet inte fattas av statsministern utan av ansvarig myndighet. Det är Transportstyrelsen som fattar beslut i den frågan, och Transportstyrelsen har fattat beslut. Vad jag förstår gjorde den det så snabbt som den kunde. Om jag också förstått saken rätt har beslutet överklagats. Vi får se hur den processen slutar.

Vi har varit tydliga med var vi vill att det ska sluta och hur det ska fortsätta. Det har vi gett uttryck för. Myndigheten fattar beslut. Det är så det går till i den förvaltningsmodell vi har. Det är inte statsministern som fattar det beslutet, utan det är myndigheten. Jag tycker att det är en bra ordning.

Vi vill ändå fortsatt att alla dessa punkter från frigivandet av de två som nu dessvärre blev frihetsberövade till att allt som har med flyg att göra fullföljs så snabbt som möjligt.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Det var bra att Europeiska rådet enades om att avlysa Belarus luftrum. Det är inte säkert. Lukasjenko iscensatte - och det har han erkänt - en flygplanskapning, inte en nödlandning, statsministern, med Mig-insats. Allt detta gjordes för att gripa en för Lukasjenkoregimen obekväm person, Roman Protasevitj, och Sofia Sapega.

Det är viktigt att vi nu får klarhet om vad som utspelade sig som fick Ryanair att två minuter från litauiskt luftrum vända till Minsk, vilka som steg av planet i Minsk och om Kreml var inblandat. Slutenhet och regimlögner måste mötas med full transparens. Ljuset får trollen att spricka. Det är väl känt.

Det är viktigt att vi inte tillåter Belavia att flyga över EU-luftrum eller landa tills klarhet nås. Roman Protasevitj och Sofia Sapega måste självklart släppas fria.

Det som hänt förpassar Lukasjenko till en ny skurknivå som måste mötas tydligt och kraftfullt från EU. De diskussioner som fördes på Europeiska rådet om breddade sanktioner var nödvändiga, men de måste också leda till resultat.

EU måste tillsammans med likasinnade strypa regimens penningflöde. Det räcker inte, herr talman, med att statsministern kommer och samråder om bara ytterligare några tillägg till det fjärde sanktionspaketet när beslut sedan ska fattas i juni. Det måste vara mer.

Herr talman! Jag tror att vi är överens om tagen gentemot Belarus. Och det är viktigt att vi är det, så att Belarus ledning - den icke-legitima - förstår att det här är oacceptabelt och att alla medlemsstater och EU samlat tycker så. Det är därför man nu har i uppgift i EU att ta fram ytterligare sanktioner - både listning av enskilda personer och ytterligare sanktioner. Vi får återkomma när det kommer.

Det är helt rätt att det här måste mötas med tydlighet. Just detta agerande är bortom all rimlighet; det är nästan oförståeligt att någon stat kan ta sig för det här. Men nu är det gjort, och då måste vi vara tydliga och stå upp för vår integritet. Här är det alltså ett flygplan som lyfter från en huvudstad i ett EU-medlemsland och ska landa i en annan och som tvingas landa i Minsk i stället för i Vilnius av två stridsflygplan.

Jag uppfattar att vi är helt överens om detta, och nu får vi se vilka sanktioner som kommer upp och som tas fram inom ramen för det arbete som nu är påbörjat. Men jag tycker att det var bra att vi fick till en snabb slutsats och inte behövde vänta på den. Det är en väldigt tydlig signal till Belarus ledning att detta är oacceptabelt och att de kommer att få se konsekvenser.

Herr talman! Jag utgår då ifrån att begreppet nödlanda inte kommer att finnas med i en fortsatt vokabulär, för det är precis det man har bedömt från regimens sida att det handlar om.

Som av en händelse, herr talman, var också Ryssland på agendan. Även Ryssland är ett land som under Putins ledning agerar bortom alla gränser när man förgiftar medborgare med kemiska vapen, mördar journalister och så vidare.

Om detta ska man återkomma i juni, och den diskussion som fördes under Europeiska rådets möte måste ha varit vägledande för hur rapporten ska utvecklas och utformas. De fem vägledande principerna har varit något som har varit återkommande sedan 2016, men här krävs att man gör en prioritering.

Jag vill höra om statsministern var beredd att föra fram krav på prioritering bland de fem principerna, för alla är inte likvärdiga. Vi har gemensamma frågor, herr talman, men vi har inte gemensamma intressen.

Herr talman! Vad gäller ordet nödlanda hoppas jag att jag sa det som står i underlaget - tvingades att nödlanda. Man kan kalla det vad som helst, men jag tror att Kerstin Lundgren och jag är överens om att det beteende som Belarus gjorde sig skyldigt till genom att med stridsflygplan tvinga ned planet - man kan kalla det kapning eller vad som helst - är ett fruktansvärt övergrepp. Det är vad det är. Planet tvingades ned, och vad jag förstår var det halvvägs på väg ned och närmare Vilnius än Minsk. Detta var en tvingande åtgärd som är fullständigt oacceptabel.

Vad gäller Ryssland ska som sagt kommissionen och utrikestjänsten återkomma med mer konkreta förslag och vad detta innebär. Men alla är överens, och först och främst är vi överens om betydelsen av enighet. Det innebär också att alla fem principer över tid är viktiga. De kan i vissa delar och under vissa perioder vara olika viktiga, men alla har betydelse. Vi har också en del gemensamma intressen.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Jag tycker att det är tråkigt att uttalandet om klimatet har kortats; det verkar så i alla fall. Som vanligt verkar det vara klimatet som får stryka på foten när andra frågor anses vara mer angelägna.

Eftersom skrivningarna om arbetet med åtgärder för att nå klimatmålen är korta vill jag fråga statsministern när klimatet kommer att komma upp på rådet nästa gång. Framöver någon gång, sa statsministern i sin återrapport. Men klimatfrågan är så viktig att Europas ledare måste jobba mycket kraftfullare, bland annat med att både höja målen och se till att de uppnås.

Jag vill också ta upp Belarus. Det är väldigt bra att rådet nu har vidtagit åtgärder mot Belarus och krävt att de fängslade journalisterna ska släppas fria och få obegränsad rörelsefrihet. Rådet har också gett flera rekommendationer om utökade sanktioner mot Belarus när det gäller till exempel flygtrafik. Men om man tittar på Arlandas hemsida ser man att ett plan från Minsk kommer att landa i morgon och återvända trots att Belavias tillstånd att landa i Sverige ska vara tillfälligt indraget.

Jag vill därför fråga statsministern hur det går med att förbjuda belarusiskt flyg att landa inom EU och att flyga över europeiskt luftrum. Har den svenska myndigheten, till exempel, kunnat upprätthålla förbudet?

Turkiet tillhör de länder som inte har infört några flygsanktioner mot Belarus, utan man fortsätter att flyga som vanligt mellan Istanbul och Minsk. Planerar Sverige och EU att införa några åtgärder mot Turkiet eller att föra samtal med Turkiet för att förmå landet att införa flygsanktioner mot Belarus?

Herr talman! Vad gäller klimatet kan jag förstå frågan. Men anledningen till att en punkt blev struken är att de länder som inte vill se några höjda ambitioner ville använda denna punkt för att i det närmaste återgå till decemberdiskussionen.

I december hade vi en viktig strategisk diskussion där det var tydligt att vi fattade det principiella beslutet då, i december, och att det inte fick förskjutas. Men Polen med flera ville ändå ta upp diskussionen igen. Vi sa då att en viss diskussion om klimatet inte är fel men att det inte får innebära att vi flyttar tillbaka positionerna till december.

När diskussionen blev ganska hård om just punkt 5 fanns risken att få en lång diskussion om formuleringarna i just denna som skulle kunna leda till mer detaljerade beslut än vad vi vill ha. Därför sa vi att vi är beredda att ta bort denna punkt. Det som står där nu är att vi spikar fast vad vi beslutade i december. Det är det som gäller.

Nu kommer kommissionen att komma med lagstiftningsförslag i ett helt paket i juli som tar frågan vidare. Exakt tidsplan för detta kan jag inte återge, men vi har hört att det ska vara någon gång i juli. Bedömningen är att kommissionen kommer med det då, och sedan ska det till rådet. Det är precis den gång vi ville ha: att komma bort ifrån detaljdiskussionerna i Europeiska rådet och se till att lagstiftningen kommer igång. Sedan kan vi börja fatta beslut. Därav följer att punkten ser kortare ut, men den är så kärnfull som vi ville ha den.

Vad gäller Belarus och beslut om flyg är det som sagt myndigheten som fattar dessa beslut. Jag är inte insatt i de exakta detaljerna för besluten. Men vad jag har förstått har man fattat ett beslut om förbud, och det har överklagats. Då får man följa processen vidare.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten, framför allt när det gäller miljöfrågorna!

Jag konstaterar att statsministern inte nämnde någonting om huruvida det förs några samtal med EU:s samarbetsland Turkiet när det gäller att även Turkiet ska införa sanktioner och flygförbud och sluta flyga till Minsk. Jag hoppas att statsministern återkommer om detta.

Jag vill också ta upp Gaza. Jag delar Europeiska rådets slutsats att det är glädjande med vapenvila men inte rådets slutsats att detta också innebär ett slut på våldet. Våldet och övergreppen fortsätter med vräkningar, blockader, ockupationer med mera.

Sverige och EU kan inte slå sig till ro med en vapenvila utan måste fortsätta att arbeta för skydd av civilbefolkning och upphörande av blockader och ockupation. EU behöver arbeta mycket tydligare och bättre med att förmå Israel att gå med på en tvåstatslösning.

Herr talman! När det gäller Turkiet var det inte någon sådan diskussion uppe på Europeiska rådet. Huruvida kommissionen eller någon annan kommer att föra en sådan vet jag inte. Men någon sådan diskussion fördes alltså inte.

När det gäller Gaza har jag precis samma uppfattning som Ilona Szatmari Waldau. Det måste vara en tvåstatslösning som vi arbetar för och fortsätter att arbeta för. Bekymret är att en sådan lösning med tiden har försvårats - jag tänker bland annat på bosättningarna - och riskerar att försvåras ytterligare. Men vi har ingen annan uppfattning än denna, och vi står fast vid den i ett samlat EU: Det är en tvåstatslösning vi måste arbeta för.

Uttrycket om våldet ska ses som att just det här våldet nu upphör - tack och lov, för det är så många människor som lider. Men det innebär inte på långa vägar att problemet är löst, utan långt därifrån. Vi måste naturligtvis fortsätta att engagera oss för att kunna bidra till en tvåstatslösning.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Till skillnad från på det sociala toppmötet i Porto har Europeiska rådet denna gång behandlat ämnen som enskilda medlemsstater inte löser på egen hand. Det är frågor där EU behöver kliva fram och visa en gemensam styrka.

När det gäller Belarus gjordes just detta. De åtgärder som Europeiska rådet kunde enas om visar på den styrka som unionen faktiskt kan ha. De visar på vikten av ett enat Europa som snabbt kan fatta beslut och som kan agera kraftfullt med de medel som EU har till sitt förfogande.

Samtidigt är det beklagligt att inte riktigt samma tydlighet har funnits gentemot Ryssland, som delvis också hamnat i skuggan av flygkapningen och tillfångatagandet av Roman Protasevitj och hans flickvän Sofia Sapega. EU måste fortsätta att hålla ett högt tryck mot Ryssland. Även om europeiska ledare som Macron problematiserat kring sanktionsverktyget, som inte har lett till önskade förbättringar, måste EU:s och Sveriges linje för demokrati, mänskliga rättigheter och internationell rätt vara glasklar.

Vare sig det rör sig om Belarus eller om Ryssland måste EU och Sverige visa solidaritet med de länder som särskilt drabbas. Det gäller till exempel Tjeckien, som hamnat på Rysslands lista över fientliga stater. Nu senast är det Litauen som är otroligt hårt ansatt. Det har till och med gått så långt att kinesisk statstelevision påpekat att ett litet land som Litauen inte bör vara stöddigt mot ett land som Ryssland. Det är ett budskap som inte går att misstolka: Fortsätter ni med detta kommer det att sluta illa. Litauen må vara en liten medlemsstat men är en del av någonting större: Det är EU, som inte får svika.

Jag skulle vilja fråga statsministern om det finns förslag på andra åtgärder än det som har presenterats för att få klarhet i vad som har inträffat. Hur ser möjligheterna ut att få till stånd den oberoende internationella utredning som nu behövs?

Herr talman! När det gäller att få klarhet var det därför vi ville ha en internationell utredning, en riktig, grundlig sådan. Enligt den information jag har är bland annat ICAO berett och vill göra en sådan. Det vore väldigt bra om man gick på djupet med exakt vad som hände. Varför det hände vet vi dessvärre. Det är absolut inget legitimt handlande, men det måste ändå utredas i botten. Där är vi helt eniga.

När det gäller Ryssland handlar det även där om att tydligt stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter och respekten för internationell rätt. Där ser vi dessvärre en sämre relation mellan EU och Ryssland. Inte minst har Ryssland självt uttryckt det. Utrikesminister Lavrov säger att han inte ser någon relation över huvud taget mellan EU och Ryssland. Det beror bland annat på att man inte vill ha någon sådan. Man vill ha relationer med enskilda länder. Vi är väldigt tydliga med att här behöver vi hålla ihop.

Det är därför det är så viktigt att vi också håller ihop. Underskatta icke detta! Det här är ingen polemik mot Sofia Damm, men jag vill ha det sagt: Underskatta inte betydelsen av att vi håller ihop! Det måste vi göra, och det ska vi fortsätta göra. Det är nämligen det andra som Ryssland nog vill.

Då kommer vi även att behöva se på - och det var också uppe till diskussion - vilka andra verktyg vi har i den händelse att Ryssland skulle fortsätta att provocera. Vi vet ju inte vad som händer i framtiden. Då måste vi ha fler och bättre verktyg. Det är bland annat det som den här rapporten nu ska ta fram.

Jag var i början lite tveksam till en rapport. Behöver vi en rapport? Jo, det är nog bra att vi faktiskt får gå igenom hur de fem principerna har hanterats så här långt och vad vi ska göra framåt. Då har vi ett bättre underlag när vi samlas i juni. Jag ser fram emot den diskussionen. Den är helt nödvändig.

Herr talman! Jag tackar statsministern för svaret. Enighet är viktigt, men finns det ändå inte en risk, med tanke på allt tal om omstart av relationer, att linjen kommer att mjukna från EU:s sida?

När det gäller Belarus måste EU nu orka hålla i detta. Vad händer om regimen i Minsk inte viker en tum, exempelvis inte gör några frisläppanden? Kommer de europeiska flygbolagen att kompenseras för att en uthållighet ska vara möjlig? Och diskuterades det någonting alls på rådsmötet om EU:s stöd till koordinationsrådet eller till belarusier som nu riskerar sina liv i exil?

Herr talman! Återigen: Enigheten kommer att vara viktig. Jag tror att vi ska hålla oss till den som linje. Låt oss nu se vad rapporterna säger som kommer inför Europeiska rådets möte i juni. Då kan vi ta diskussionen om det är tillräckligt eller inte.

Vad gäller Belarus är det klart att vi inte bara kan tänka: Nu har det här beslutet fattas på Europeiska rådet, och sedan får det bli som det blir. Så kommer det naturligtvis inte att vara. Det kommer att följas upp, och det kommer säkert att leda till en fortsatt diskussion. När det gäller i vad mån det behövs ytterligare åtgärder eller inte måste vi få avvakta och se hur detta utvecklas, helt enkelt. Men att vi skulle nöja oss med ett sådant här beslut, och sedan får det vara - nej. Här gäller det att stå upp för detta - inte minst, som jag sa tidigare, att stå upp för civilsamhället och alla de krafter inne i Belarus som vill ha en annan utveckling, som vill ha demokrati och som står upp för mänskliga rättigheter. Dem ska vi stötta.

Herr talman! I morse i P1-morgon kunde vi höra den belarusiske oppositionspolitikern Pavel Latusjko, som sedan ett antal månader lever i påtvingad exil i Warszawa. Han sa att han inte längre känner sig trygg i en huvudstad i ett EU-land. Det är naturligtvis en del av den belarusiska regimens strategi: att skrämma såväl dem som fortfarande finns kvar i Belarus som dem som flytt landet.

Min liberala kollega i Europaparlamentet Karin Karlsbro brukar tala om de tre s:en i fråga om EU:s politik gentemot Belarus: sanktioner, support och solidaritet. Samtidigt som den belarusiska regimen behöver bekämpas med alla medel måste vi med samma frenesi visa solidaritet med landets befolkning. Genom EU:s resoluta svar har unionen visat att unionen klarar av att agera hårt och förhoppningsvis hållbart.

Min fråga till statsministern rör det sista s:et, solidaritet. Diskuterades det under Europeiska rådets möte förslag om till exempel visumlättnader för dem som tillhör oppositionen eller andra former av stöd för det belarusiska civila samhället?

Herr talman! Som svar på den direkta frågan kan jag säga: Nej, inga så konkreta förslag. Först ägnades mycket tid, naturligtvis, åt att se till att få en reaktion på den här vedervärdiga handlingen. Fokus låg på den, och det utmynnade sedan i slutsatserna om belarusiskt luftrum och vad det månde vara samt frisläppande av de två som har fängslats. Sedan ingick naturligtvis också en diskussion om betydelsen av att stödja de krafter i Belarus som arbetar för ett fritt och demokratiskt Belarus. Det kommer - som jag har sagt flera gånger tidigare här - naturligtvis att vara avgörande. Det var alltså inga konkreta förslag om det här och det här, men jag tycker att vi ska vara aktiva i den diskussionen och själva komma med förslag.

Många svenska organisationer, såväl inom fackföreningsrörelsen som andra, är engagerade i Belarus och våra vänner där. Det är viktigt att de känner stöd här så att människorna i Belarus känner att de inte är bortglömda. Det var det som Tichanovskaja ville förmedla när hon var här i november: Det är oerhört viktigt för dessa modiga människor att känna att omvärlden är medveten om dem och står på deras sida.

Herr talman! Tack för svaret, statsministern! Jag hoppas att vi kan återkomma just till att Sverige kommer att lyfta frågorna om stöd till det civila samhället och så vidare vid kommande EU-toppmöten kring det här ämnet.

En annan punkt på dagordningen var den strategiska diskussionen om EU:s förhållande till Ryssland. Dessa frågor är ju tyvärr kopplade till varandra. Det är ju, i alla fall delvis, på grund av Kremls stöd som Lukasjenko klarar av att klamra sig fast vid makten.

Det är fortfarande högst oklart vilken roll Ryssland spelade i de senaste dagarnas flygkapning, om man spelade någon roll. Det vet vi inte. Men diskuterades det att även specifikt inkludera och benämna Ryssland i en internationell utredning av vad som hände i helgen?

Herr talman! Den eventuella kopplingen diskuterades naturligtvis. Men precis som Maria Nilsson säger vet vi inte om den finns, och det är därför vi vill ha en internationell utredning som verkligen tar fram fakta om exakt vad som hände och vilka som har agerat på olika sätt. Innan vi vet det är det lite fel att diskutera exakta åtgärder mot någon som man kanske ännu inte vet har varit inblandad.

Men jag delar helt uppfattningen att det finns en tydlig koppling här, och det är därför vi måste arbeta med Rysslandsfrågan väldigt strategiskt. Jag ser fram emot diskussionen i juni då vi ska fortsätta att gå igenom de här fem principerna och framför allt hur vi ska hantera dem och använda dem i framtiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 25 maj

Herr talman! Tack, statsministern, för en tydlig återrapport!

Jag vet att det var en gedigen dagordning under Europeiska rådets möte med frågor om säkerhetspolitik, utrikespolitik och såklart pandemin. Jag tänker fokusera på dagordningspunkten angående klimatarbetet, vår tids ödesfråga.

Nu är EU:s klimatlag på plats. Lagen slår fast att koldioxidutsläppen ska ned med minst 55 procent till 2030. Detta är ett framsteg, men det finns fortfarande saker att göra för att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål. Som en del av EU:s gröna giv har vi sedan i fjol en industristrategi. Nu behöver vi lägga kraft på att återstarta vår ekonomi och skapa klimatsmarta jobb.

Sverige har en bred industristruktur, är ett kunskapsland och ett ingenjörsland och är världsledande på många teknik- och utvecklingsområden. Industrin står för en stor del av exporten och även förädlingsvärdet både för EU och för Sverige. Med fortsatt ökande värden kan vi investera i vår gemensamma välfärd.

Min fråga till statsministern är: Vad ser statsministern för möjligheter för svensk industri när EU nu har ökat sina ambitioner på klimatområdet?

Herr talman! Jag tror inte att det är en slump att det finns en ökning av ambitionerna både på klimatområdet och på industriområdet. Det är så vi har drivit det också: Industrin har en betydelsefull roll att spela i klimatomställningen. Jag tycker att det syns väldigt tydligt, inte minst i norra Sverige där vi för ett antal år sedan hade en diskussion om huruvida industrin över huvud taget skulle vara kvar. Den gällde inte bara Sverige utan andra länder också. Man vilseleddes av en statistik som sa att tjänstesektorn växte mycket. Det gör den nu med, och vi ska vara stolta över en stark tjänstesektor, men en stor del av tjänstesektorn växte tack vare industrin. Där finns alltså en stark koppling.

När LKAB nu gör sina gigantiska satsningar för framtiden ser vi att de kommer att sälja sina produkter inte bara ute i världen utan också i Sverige. Svensk fordonstillverkning kommer en gång att ske med stål utan kol, och det är klart att det är en framgång när vi bygger batterifabriker och det kommer mer investeringar av den arten.

Det har också att göra med att vi nationellt har bestämt vilken inriktning vi har på klimatpolitiken och att det i den också ryms ett systematiskt samarbete mellan samhälle och branscherna. Vi har 22 road maps i lika många olika sektorer i det svenska näringslivet där branscherna och sektorerna själva har sagt: Så här vill vi bli fossilfria.

Det finns en enorm kraft i detta. Det är helt klart så att svensk industri står inför en mycket framgångsrik period. Jag är helt övertygad om det. Jag tror att det också är en del av tryggheten i omställningen att industrin inte försvinner utan växer och kommer att skapa jobb runt om i vårt land.

Herr talman! Tack, statsministern, för ett tilltalande svar!

Som socialdemokrat menar jag att en uppdatering av EU:s industristrategi bör bidra till den gröna och digitala omställningen, till att stärka EU:s inre marknad, till en fortsatt klok konkurrenspolitik och till en öppenhet mot omvärlden.

Med EU:s klimatlag på plats, som statsministern var inne på, gröna given och även en industristrategi undrar jag: Hur är Sveriges prioritering för att bidra till EU:s gemensamma mål?

Herr talman! För vår del är det ju att fortsätta den utveckling som vi står för och att dela med oss i strategin och ta emot - det finns många länder som gör ett bra arbete. Vi samarbetar till exempel mycket med Finland när det gäller inte minst skogen. Där har vi mycket att göra.

Vi ska ha en egen utveckling, men det är också så att när vi gör det tillsammans med våra vänner i Europeiska unionen blir det så mycket starkare och en mycket kraftigare utväxling.

Sedan är vi noga med precis det som Markus Selin nämner här, nämligen öppenheten. Den är viktig för oss. Man tänker fel om man tror att man kan skydda sig genom att sluta gränser runt EU och tro att det bara är den marknaden som gäller. Det kommer att leda fel. Det är en sådan sak som vi ständigt påpekar: Det här måste kombineras med en fortsatt öppenhet.

Herr talman! Tack, statsministern, för återrapporten och svaren på de tidigare frågorna!

Jag börjar med att i mitt första inlägg här göra en kommentar angående vaccinet. Jag har lyft flera gånger att det är oerhört viktigt med den globala solidariteten. Här har Sverige varit väldigt pådrivande både för vaccinet och för Trade for Health, som är ett handelsinitiativ som förvisso inte var uppe i dag men som finns med i det globala solidaritetstänket.

Det är oerhört bra att Europeiska rådet är fortsatt tydligt. I slutsatserna står att Europeiska rådet efterlyser ett intensifierat arbete för att säkra en global och rättvis tillgång till vaccin mot covid-19 och att man stöder Covax. Man utlovar också de här 100 miljoner doserna. Det är oerhört bra.

Vad gäller Belarus saknar man nästan ord. Det som händer är helt uppåt väggarna, oacceptabelt och fruktansvärt. Det är oerhört bra att Europeiska rådet snabbt kunde samla sig och uttrycka sig väldigt kraftfullt och fördömande mot den här tvångslandningen eller tvångskapningen.

Jag tycker att det är glädjande att vi också från svenskt håll kan skicka tydliga signaler - jag tänker på Exportkreditnämnden. Miljöpartiet och Socialdemokraterna i regeringen har gett Exportkreditnämnden en ny instruktion och ett nytt regleringsbrev där man skärpt kraven på mänskliga rättigheter och klimat. Det visar sig nu att de nya direktiven faktiskt fungerar, och myndigheten tar tillbaka den kritiserade affären med Belarus.

Det är mycket bra att det sammantaget blir tydliga signaler utrikespolitiskt, handelspolitiskt och från EU.

Herr talman! Jag kan bara hålla med när det gäller det sista. Det visar att det går att styra. Vi kan behålla vår förvaltningsmodell, och med rätt instruktioner går det att styra. Det var bra att vi kunde visa det.

Det var också bra att vi kunde agera snabbt. Jag är som sagt glad att det i det här fallet gick betydligt snabbare än vad det har gjort i andra frågor när vi ska samla vår ståndpunkt, men det var så uppenbart för alla att det här var oacceptabelt och måste hanteras.

Vad gäller vaccinet delar jag också den uppfattningen. Det är viktigt att vi håller i det där. Ingen är säker förrän alla är säkra, och därför är den internationella vaccinationen oerhört viktig. Då behöver vi både se till att vi kan dela med oss - vi föredrar Covaxmekanismen och andra tänker säkert andra modeller, men de flesta sluter upp kring Covax - och att få upp produktionsvolymen. Den diskussionen pågår.

I EU-sammanhang vill vi få upp produktionsvolymen så att vi vet att vi har tillgång till detta. Det har redan lett till att det också förs en diskussion om hur man kan öka produktionen på den afrikanska kontinenten så snabbt som möjligt. Där kan EU vara behjälpligt och se till att det sker så att alla kontinenter kan känna trygghet i att vaccin finns närmare än vad det gör i dag och att det finns en helt annan kapacitet än i dag.

Det går i rätt riktning, men vi vill gärna skynda på det.

Herr talman! Tack, statsministern, för de svaren!

Jag vill självklart lyfta fram också klimatfrågan. Äntligen finns en klimatlag på plats. Nu väntar vi alla med spänning och iver på det lagpaket som ska komma framåt sommaren. Det är mycket bra att statsministern lyfte upp att ambitionerna måste finnas där. Vi kommer troligen att behöva höja dem successivt framöver. Det är förstås också oerhört viktigt att alla länder är med och att ingen lämnas efter. Det är verkligen en viktig fråga för konkurrenskraften och välfärden. Apropå diskussionen om kostnaden är det förvisso en kostnad nu, men om vi inte tar den nu blir det en multiplicerad kostnad längre fram.

Det är en delikat fråga när det gäller att verkligen få med hela EU och att ha de här kraftfulla styrmedlen. Jag har en fundering där; jag tänker att det är viktigt att Sverige jobbar tillsammans med likasinnade och med kommissionen för att lotsa frågan framåt på ett bra sätt.

Herr talman! Det är helt rätt. Det är så vi vill arbeta. Vi arbetar redan med likasinnade, till exempel Finland, Nederländerna med flera.

Men frågan är också var det är mest motstånd. Det bygger bland annat på en legitim och förståelig rädsla över att det är ett jättestort åtagande. Men ibland blir det som sagt också en rökridå för att slippa göra någonting. Den dialogen är alltså nog så viktig. Det är därför vi pekar på inte minst det stöd som utgår också i förhållande till MFF:en, så att länder ser att det finns stöd att få för den omställning som måste till.

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 25 maj

Jag argumenterar också mycket för att man inte ska se det som bara någon sorts hot, börda eller tyngd utan också som en möjlighet. Det är nämligen här framtidens välfärd finns. Jag tror att det här kommer att tippa över med tiden. Men det vill till ett strukturerat arbete.

Återrapporteringen var härmed avslutad.

Material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel