Återrapportering från Europeiska rådets möte

Information från regeringen 4 juni 2019
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  2. Hoppa till i videospelarenJessika Roswall (M)
  3. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  4. Hoppa till i videospelarenJessika Roswall (M)
  5. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  6. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  7. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  8. Hoppa till i videospelarenMartin Kinnunen (SD)
  9. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  10. Hoppa till i videospelarenNiels Paarup-Petersen (C)
  11. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  12. Hoppa till i videospelarenNiels Paarup-Petersen (C)
  13. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  14. Hoppa till i videospelarenIlona Szatmari Waldau (V)
  15. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  16. Hoppa till i videospelarenIlona Szatmari Waldau (V)
  17. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  18. Hoppa till i videospelarenDésirée Pethrus (KD)
  19. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  20. Hoppa till i videospelarenDésirée Pethrus (KD)
  21. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  22. Hoppa till i videospelarenTina Acketoft (L)
  23. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  24. Hoppa till i videospelarenTina Acketoft (L)
  25. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  26. Hoppa till i videospelarenMaria Strömkvist (S)
  27. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  28. Hoppa till i videospelarenMaria Strömkvist (S)
  29. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  30. Hoppa till i videospelarenThomas Hammarberg (S)
  31. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  32. Hoppa till i videospelarenThomas Hammarberg (S)
  33. Hoppa till i videospelarenStatsminister Stefan Löfven (S)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 33

Anf. 1 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! I tisdags, förra veckan, träffades EU:s ledare i Bryssel för att inleda diskussionerna om de institutionella förändringar som vi har framför oss.

Återrapportering från Europeiska rådets möte

Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk, kommer nu att påbörja samtal med medlemsstaterna och Europaparlamentets nyvalda företrädare om de kommande högnivåtillsättningarna. Den närmaste tiden i parlamentet kommer att präglas av diskussioner om samarbetsformer och allianser bland de nyvalda ledamöterna. Det är ett parlament som på många sätt är mer splittrat än tidigare. Det är alltså ännu för tidigt att säga hur det nya parlamentet kommer att formera sig och ställa sig i olika frågor.

Det står ändå klart att vi efter ett val med ett ovanligt högt valdeltagande har ett parlament som fortfarande domineras av konstruktiva partigrupper som står upp både för EU-samarbetet i sig och för viktiga principer om demokrati och rättsstaten. Det är i sig lovande inför den fortsatta processen.

Det är samtidigt tydligt att parlamentet vill hålla fast vid systemet med toppkandidater och därmed att Europeiska rådets kandidat till kommissionsordförande ska väljas från kretsen av nominerade toppkandidater. Här kommer det alltså att bli en fråga om att finna stöd både hos medlemsstaterna och i parlamentet.

Fru talman! I egenskap av sittande ordförande för Europeiska rådet är det Donald Tusks roll att sondera med Europaparlamentet och medlemsstaterna vilka kandidater som finns och vilket stöd de har. Mot den bakgrunden gav Donald Tusk sin syn på det vidare arbetet i den processen. Det är tydligt att han vill se att nomineringsprocessen i fråga om kommissionsordförande blir klar redan vid Europeiska rådets möte i juni. Samtidigt finns det naturligtvis en beredskap för att processen kan komma att ta längre tid.

När det gäller nomineringsprocesserna finns det enighet om att man ska försöka åstadkomma en balans, bland annat geografiskt mellan stora och små länder, i fråga om politisk färg samt mellan kvinnor och män. Men det kommer inte att bli helt lätt. Donald Tusk underströk också det nödvändiga i att välja personer som har rätt profil och erfarenhet för de olika uppdragen. Det är naturligtvis utgångspunkter som också jag ser som viktiga.

När det gäller arbetet med att finna denna balans framöver angav Donald Tusk att han vill se en bred ansats. Det innebär att han i sina sonderingar vill kunna utgå från ett paket med ett antal olika poster. Det rör sig primärt om fem poster. Det är ordförande i kommissionen. Det är kommissionens höga representant för utrikes- och säkerhetsfrågor. Det är ordförande i Europeiska rådet. Det är talmannen i parlamentet. Det är chefen för Europeiska centralbanken, som dock blir lite speciell eftersom detta inte rör icke-euroländer.

Den breda ansatsen innefattar inte enbart de olika högnivåposterna, utan Tusk ser också kopplingar till den strategiska agendan. Den ska antas vid Europeiska rådets möte i juni. Han menar att tillsättningen av de olika högnivåposterna också ska ske med hänsyn till det arbetsprogram som kommer att prägla institutionernas arbete framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! I stort uttryckte stats- och regeringscheferna stöd för Donald Tusks föreslagna upplägg. Det fanns ingen som angav några invändningar, utan samtliga uttryckte förtroende för honom, som därmed har ett starkt mandat att gå vidare.

Eftersom vi befinner oss tidigt i denna process var det inte fråga om att föra fram namn utan om att diskutera principer och utgångspunkter för det vidare arbetet. Även om det råder delade uppfattningar om de så kallade toppkandidaterna är det samtidigt tydligt att det kommer att finnas ett stort behov av flexibilitet framöver från alla sidor.

Under diskussionen framförde jag att utgångspunkten naturligtvis måste vara att man ska få bästa möjliga personer på de ledande posterna. Europa står inför stora utmaningar. Det behövs personer som har både kraft och lyhördhet, så att de kan styra EU-samarbetet framåt. Hög kompetens, erfarenhet och integritet är viktiga personliga egenskaper för alla de poster som ska fördelas. Jag gav också Donald Tusk stöd för uppfattningen att det samlade resultatet av alla dessa tillsättningar bör präglas av jämvikt mellan olika intressen. Det gäller inte minst fördelningen mellan kvinnor och män. Här vill jag se en betydligt bättre balans än dagens fyra män och en kvinna.

När det gäller toppkandidatprocessen ger fördraget inget stöd för att toppkandidaten från den partigrupp som blir störst i Europaparlamentet automatiskt ska bli ordförande i kommissionen. Det utesluter naturligtvis inte att en toppkandidat kan anses vara lämplig men då av andra skäl - kompetens och erfarenhet. Det viktiga är att vi inte låter denna process låsa oss framöver.

Det är också viktigt att arbetet med utnämningarna av EU:s högsta företrädare genomförs på ett så smidigt sätt som möjligt. EU står som sagt inför stora utmaningar. Det är därför angeläget att vi får de olika posterna på plats i ordnade former så snabbt som möjligt.

Fru talman! I de informella sonderingar som nu följer kommer jag att fortsätta att utgå från de principer som jag tog upp i EU-nämnden i förra veckan och som jag gav uttryck för vid mötet förra tisdagen. Planen är att Europeiska rådet vid mötet den 20-21 juni ska kunna enas om att nominera en kandidat till posten som ny kommissionsordförande. Vi förväntar oss också att vi vid samma möte ska kunna enas om den strategiska agendan för den framtida kommissionens arbete. Regeringen återkommer i sedvanlig ordning till riksdagen för samråd före de besluten.

Detta var återrapporteringen från mötet.


Anf. 2 Jessika Roswall (M)

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten! Jag instämmer i mycket av det som statsministern sa.

När vi hade möte i EU-nämnden förra veckan hade vi inget klart valresultat. Men vi har väl dragit samma slutsats som statsministern: Nu är det klarare. Vi ser i alla fall att det är fler pro-EU-vänner i parlamentet. Vi vet inte riktigt var majoriteterna ligger, men det finns fler som står upp för EU-samarbetet och demokrati. Det är bra.

Vad jag förstår av rapporten i dag - och det har vi kunnat läsa i tidningar också - är Donald Tusks ambition att det ska gå ganska skyndsamt fram. Som jag sa på mötet i nämnden förra veckan står EU inför en rad utmaningar som inte varje land kan lösa självt. EU-samarbetet är verkligen viktigt, och det behövs. Vi känner till utmaningarna. Det handlar om klimatförändringar, om behov av en hållbar migration, om att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten, om att bekämpa terrorism och om hur vi kan stärka den inre marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Då är det väldigt viktigt vilka personer som utses. Det vi talade mest om förra veckan var just ordföranden i EU-kommissionen. Vi behöver en person som verkligen är, som statsministern själv säger, den bästa möjliga. Den person som ska väljas ska ha hög kompetens och integritet. Sedan är det de andra parametrarna som såklart också måste beaktas. Det handlar om geografisk spridning, särskilt för Sverige som är ett litet land, mellan små och stora länder, om flera partigruppers kandidater och om en balans mellan könen. Jag uppfattar från rapporterna att det i varje fall är en enighet när det gäller balans mellan könen. Sedan är man inte enig kring detta med spetskandidat.

Jag har en fråga om det mandat som Donald Tusk nu fick. Handlar det om det som vi har diskuterat här, om kvalifikationerna för personen, eller är det flexibilitet? Kan man säga någonting mer om det mandat som rådet kunde enas om?


Anf. 3 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag delar lättnaden över att EU-parlamentet fortfarande är pro-EU. Det kommer även att gå bra att hitta majoriteter. Det kan också vara väl så bra att det krävs fler grupper. Oavsett den här processen vill jag än en gång betona att regeringen naturligtvis kommer att komma tillbaka till riksdagen för ett mandat när det börjar närma sig någon form av beslut.

Just nu är det fyra män och en kvinna på dessa fem poster. Den oro jag känner är att just parametern kvinnor/män kommer att vara den svåraste. Jag säger inte att vi inte ska eftersträva det; jag bara hör att det är den faktorn man nämner när man återkommer till problemet med att uppnå alla faktorer. Här måste vi jobba hårt och finna like-minded för att verkligen stå upp för en bättre balans mellan kvinnor och män än vad vi har i dag.

När det gäller mandatet till Donald Tusk är det just utifrån de kriterier som behandlades i EU-nämnden och som jag också gav uttryck för under mötet med Europeiska rådet. Samtidigt gäller det att tillgodose både geografi och partigrupper, kvinnor/män och andra parametrar. Ansatsen är då att försöka hitta ett paket av just de här fem posterna, där man kan lägga pusslet så att det blir så bra som möjligt utifrån dessa parametrar. Här måste alltså finnas en viss flexibilitet.

Vi kan också konstatera att fördraget inte kräver att det är den största partigruppens toppkandidat som automatiskt ska bli ordförande. Det kan vara den bästa personen ändå. Det återstår att se. Men vi måste också inse att EU-parlamentet har en stark åsikt i just den frågan, och därför kräver dessa olika saker helt enkelt flexibilitet. Vi utgår dock från de parametrar som jag nämnt.


Anf. 4 Jessika Roswall (M)

Fru talman! Trots att det är min partigrupp som är den största tycker jag precis som statsministern att det här med spetskandidater inte alltid är det bästa sättet. För att lösa EU:s utmaningar ska vi hitta de bästa kandidaterna. Det blir ingen lätt uppgift. Det krävs många kompromisser. Det förstår jag också. Vi lyfter fram många olika saker som ska in i denna balans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag har bara en liten fråga just om det här med spetskandidater. Vi hade som sagt var frågan uppe på EU-nämnden, och vi tycker ju lika om att man ska följa EU-fördraget. Jag lyssnade kanske inte tillräckligt noggrant på vad statsministern nyss sa i sin återrapport, men jag uppfattade ändå att visst, det finns delade meningar i rådet men många har ju också uttalat att man ska följa EU-fördraget, helt enkelt. Kan man säga någonting mer om detta från rådsmötet?


Anf. 5 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Det blir ingen lätt uppgift. Jag avundas just nu inte Donald Tusk i att försöka lägga detta pussel.

Vad gäller toppkandidaterna är det tydligt i fördraget att det är Europeiska rådet som ska föreslå en ordförande för kommissionen till parlamentet. Om den som föreslås inte får majoritet i parlamentet har Europeiska rådet en månad till på sig att komma med en ny kandidat.

Om man från början vet att EU-parlamentet kommer att rösta på ett visst sätt måste man nog ta det i beaktande, även om fördraget formellt säger vad det säger. Vi kan inte lägga hur många förslag som helst som inte skulle accepteras av EU-parlamentet, för då blir vi stående.

Det är en balansgång i sig att stå upp för fördraget och Europeiska rådets rätt att lägga förslaget. Vi vet också att där något ska godkännas med en majoritet måste det också finnas en sådan.


Anf. 6 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Det är tidigt i processen och inte helt lätt att hitta konkreta frågor att ställa till statsministern. Vi talar om ganska breda mandat som kanske inte heller förefaller så väldigt kontroversiella.

Om man går tillbaka till processen efter det föregående valet för fem år sedan var det dock väldigt tydligt att Europaparlamentet ville flytta fram sin position. Man ville tolka EU-fördraget annorlunda, och man vann väl den dragkampen.

Jag uppfattar det nu som att rådet vill ta tillbaka lite av den här makten. Man försöker att vinna dragkampen genom att verkligen hålla fast vid att det är rådet som ska föreslå kandidaten och upp till parlamentet att godkänna eller avslå. Är det så statsministern också uppfattar att diskussionerna i rådet går och att det skiljer sig lite från hur det var för fem år sedan?

Det är någonting som jag tycker skulle vara positivt. Det var ju en väldigt destruktiv process då. Storbritannien ville verkligen inte ha Juncker, vilket förmodligen ledde fram till brexit. Brexit hade kanske inte inträffat om Europaparlamentet inte hade tagit den här enorma makten.

I övrigt känns det som om vi diskuterar kön väldigt mycket. Namndiskussionen har inte kommit ännu, utan i stället diskuterar man könsbalans. Det är ingen som är emot det. Men jag skulle önska att vi fick höra lite mer om vilken kompetens man efterfrågar. Vilket kön kommissionens ordförande eller övriga personer på topposter har känns inte som det viktigaste.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vilken kompetens efterfrågar man, och vad är viktigast? Det viktigaste måste väl ändå vara kompetens, och jag tycker att vi borde prata lite mer om vilka kvalifikationer kandidaterna ska ha i stället för vilket kön de ska ha.


Anf. 7 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! När det gäller balansen mellan parlamentet och Europeiska rådet är det väl till viss del sant. Men man måste se det bredare än så. Man måste ta med den parametern, men när ett pussel ska läggas med fem personer och fem positioner gäller det att se hela den delen.

Kommissionens ordförande ska Europeiska rådet föreslå och parlamentet godkänna. Jag kan inte läsa Donald Tusks tankar, men jag tror att i hans ekvation finns nog ändå helheten. Sedan måste han också tänka in att Europaparlamentet kanske har en viss bestämd uppfattning. Han för också en diskussion med både medlemsstaterna och parlamentets företrädare, så det där får väl lösa sig under resans gång.

Jag tror att brexit har andra orsaker än Jean-Claude Juncker. Det är mycket mer djupgående. Vi ser dessvärre i debatten i Storbritannien att det där är på en annan bog. Orsakerna kan man bara spekulera i.

När det gäller frågan om könsbalans nämnde jag det i mitt anförande och i EU-nämnden i förra veckan att det naturligtvis handlar om parametrar som kunskap, erfarenhet och integritet och så vidare. Dessa kvalifikationer finns bland kvinnor likaväl som bland män. Tyvärr har inte den insikten riktigt infunnit sig hos alla. När vi diskuterar den här parametern hör jag ju helt plötsligt hos andra att på den punkten kommer det att bli svårare.

Jag delar inte den utgångspunkten. Vi måste kunna hitta en bättre balans än fyra män och en kvinna. Fortfarande är det naturligtvis kompetens som gäller, men den finns i lika hög grad bland kvinnor som bland män.

(Applåder)


Anf. 8 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att kommissionen på något sätt uppfattar att den speglar hela Europa. Där tycker jag kanske att det viktigaste är kvalifikationerna. Jag skulle vilja ha en kommissionsordförande som respekterar ländernas olikhet och som fokuserar på de frågor som människor tycker är viktigast. Inget av detta har ju någonting att göra med vilket kön kommissionens ordförande har.

Sverige har haft ett flertal kommissionärer, men vi har inte haft en enda man. Just med tanke på könsbalansen skulle man kunna fråga sig om regeringen därför borde föreslå en man; det har ju varit 100 procent kvinnor och 0 procent män. Det tycker inte jag, utan jag tycker att regeringen bör försöka nominera den bäst lämpade kandidaten oavsett kön.


Anf. 9 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag vet inte om det finns så mycket mer att tillägga, men om man ska representera hela Europa och vi utgår från att Europa ser ut ungefär som resten av världen så är ju hälften kvinnor och hälften män. Det tycker jag är en bra utgångspunkt.

Problemet med kommissionen är inte att det föreslås för få män utan att det alltid är kvinnor som är underrepresenterade. Tittar man på kommissionärerna ser man en stark överrepresentation av män. Jag tycker inte att det är bra, utan vi måste ha en mycket mer jämställd representation. Det kommer att innebära att erfarenhet, integritet och kunskap i lika hög utsträckning finns bland kvinnor.


Anf. 10 Niels Paarup-Petersen (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporteringen.

Nu har diskussionen om jämställdhet redan varit uppe, men jag kan säga att på EU-nämndens sammanträde lyfte Centerpartiet upp frågan inför förhandlingarna med den självklara utgångspunkten att kvinnor och män är lika kompetenta och att alla ska ha lika möjligheter. Då bör det också vara möjligt att hitta lika många kvinnor som män till topposter - vad andra än må tycka om det.

Centerpartiet ser också mycket positivt på det genomslag som jämställdhetsaspekten verkar ha fått i diskussionerna. Donald Tusk har signalerat att minst två av de fem topposterna ska innehas av kvinnor. Samtidigt har statsministern sagt att han tror att det kommer att bli tufft och att det finns många parametrar, men han hoppas att alla tar sitt förnuft till fånga.

Hur ser statsministern på de faktiska möjligheterna att i slutändan leverera ett mer jämställt toppskick i EU, och vad är statsministern beredd att göra för att nå dit? Det är särskilt kopplat till de tre topposterna där ingen kvinna ännu har suttit, det vill säga kommissionsordförande, Europeiska rådets ordförande och ordförande för Europeiska centralbanken.


Anf. 11 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag delar helt uppfattning i frågan om lika kompetens oavsett kön och att det ska vara fråga om två av tre. Eftersom antalet poster är udda måste det vara minst två av ettdera könet.

Sedan var det frågan om faktiska möjligheter. Egentligen finns kompetens hos båda könen. Det borde gå att hantera. Det finns också de som har erfarenheter av att sitta i kommissionen eller av andra uppdrag, till exempel regeringschefsuppdrag.

Det handlar om två saker. En sak är att hitta så många like-minded som möjligt. Det måste ske snabbt. Det här är viktigt. Det här är inte bara något som vi säger, och har sagt, utan det är viktigt på riktigt. Den andra saken är att möjligtvis tänka lite utanför boxen. Det kan hända att man tittar på kandidater i en för snäv krets, och det går att tänka utanför boxen. För att bli ordförande i Europeiska rådet ska du exempelvis ha varit regeringschef eller statschef. Att vara ordförande i Europeiska centralbanken kräver lite speciell kompetens. Men jag är helt övertygad om att om man anstränger sig för att lägga pusslet går det att hitta en bättre könsbalans än nu.


Anf. 12 Niels Paarup-Petersen (C)

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret. Jag utgår från att det är för mycket att begära att statsministern kan ge oss ett namn på vem man kan tänka på.

En annan viktig aspekt som Centerpartiet också lyfte upp inför toppmötet är den gröna omställningen. Den är oerhört viktig för samtliga av de fem topposterna. Vi har tio år på oss att nå Parisavtalets mål. De som hamnar på dessa poster bör ha den gröna omställningen som ledstjärna för sitt arbete för att EU ska lyckas ta de krafttag som verkligen krävs och ta på sig ledartröjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Skulle statsministern kunna beskriva i vilken utsträckning frågor om den gröna omställningen diskuterades på mötet och hur de fick genomslag i diskussionerna? Finns det enligt statsministern möjlighet att få genomslag för det gröna arbetet i tillsättningen av de fem topposterna? Vad tänker statsministern eventuellt göra för att det ska bli så?


Anf. 13 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! När det gäller namn får vi återkomma. Det var ett bra försök, men jag vill först förankra namnen i parlamentet.

Det är viktigt att ha sagt att på Europeiska rådets möte i förra veckan diskuterades över huvud taget inte namn. Inte vid ett enda tillfälle fanns namn i den bemärkelsen med. Det tycker jag var bra, och det höll vi oss till. Nu är det upp till Donald Tusk att driva processen.

När det gäller grön omställning sa jag i mitt anförande att Donald Tusk vill ta in strategin - vi ska förhoppningsvis anta en strategi - för kommande mandatperiod i Europeiska rådet. Där kommer den frågan att finnas med. Det är därför han vill ta in strategin. De kandidater som ska föreslås måste verka i enlighet med strategin, inte minst i fråga om grön omställning.

Något jag vill lägga till är Agenda 2030. Där finns ett starkt åtagande som också ska prägla framtida arbete.


Anf. 14 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Vi kan konstatera att det är fler män än kvinnor som har nominerats av parlamentets partigrupper till de olika högnivåtillsättningarna. Det försvårar, vilket statsministern har varit inne på. Jag skulle vilja veta hur statsministern ser på vad som talar för att det blir den jämställda och jämlika fördelning som vi i Sverige eftersträvar.

Vi från Vänsterpartiet har fört upp att det är viktigt inte bara med en jämställd och jämlik fördelning utan att det också handlar om att de som innehar högnivåposterna står emot de försök som görs att pressa tillbaka kvinnors ställning.

Då kommer vi in på diskussionen, som har tagits upp i tidigare inlägg, om kompetens. Vi vet att mäns och kvinnors kompetens ibland uppfattas olika. Om man inte är tydlig med en jämställd fördelning mellan poster finns det en risk för att man bara ser det som uppfattas som en manlig kompetens, som inte på något sätt behöver vara bättre än det som uppfattas som kvinnlig kompetens. Det vill jag gärna skicka med.

Jag delar också statsministerns bild av att det är positivt att det finns en majoritet av demokratiska partier i parlamentet. Men det har skett förändringar mellan partigrupperna, som gör det lite oklart med majoriteter och så vidare. Bedömer statsministern att det kommer att påverka tillsättningarna på något sätt?

Jag har en sista viktig fråga för Sverige och de flesta partierna, nämligen att EU-budgeten och avgiftens storlek inte ska öka i och med brexit. Har den frågan varit uppe i era diskussioner? Hur påverkar frågan den fortsatta processen?


Anf. 15 Statsminister Stefan Löfven (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Vad gäller partigruppernas nomineringar till kommissionsordförande - det har inte varit så många nomineringar - är det en klar övervikt av män. Jag har inte alla partigruppers nomineringar i huvudet, men det är en övervikt.

Det är därför det är så viktigt att se på alla fem positionerna. Europeiska centralbanken sticker ut lite eftersom det endast är euroländerna som ska utse en chef. Men man kan se på de fem tillsammans ändå, just för att få en större möjlighet att se till att det blir jämställt.

Enligt min bestämda uppfattning måste det bli så. Jag har svårt att se att det finns en majoritet för något annat än att kvinnors rättigheter ska försvaras och utvecklas. Det finns krafter i parlamentet som inte står upp för den uppfattningen, men som jag sa finns tillräckligt många - en klar majoritet - som står upp för de rättigheterna. Det är vår skyldighet att jobba för detta.

Jag delar också uppfattningen om kompetens. Kompetensnivån är densamma, men sedan kan det vara fråga om olika kompetens. De behövs lika mycket. Det ska inte vara fråga om en typ av kompetens, inte heller om bara det manliga perspektivet som ska synas, utan det måste vara både och. Det är då det blir bäst.

Sedan var det frågan om majoriteter. Förut kunde man teoretiskt tänka sig att den konservativa-kristdemokratiska gruppen tillsammans med den socialdemokratiska-socialistiska gruppen hade bildat en egen majoritet. Det går inte nu, utan det måste till ytterligare en grupp.

Jag tror ändå att det finns en mognad och insikt hos dessa grupper att det nu gäller att arbeta tillsammans och få fram fem toppkandidater så snabbt som det någonsin går. Det finns så stora utmaningar. En är EU-budgeten. Den diskuterades inte vid det här sammanträdet, men den kommer att bli en nog så stor utmaning.


Anf. 16 Ilona Szatmari Waldau (V)

Fru talman! Jag har bara en kommentar, nämligen att statsministern nämnde att kvinnor och män kan ha olika kompetenser som bedöms olika. Så är det. Men även när kvinnor och män har samma kompetens kan de bedömas olika utifrån vem som betraktar. Om män betraktar har de ofta en förmåga att höja mannens kompetens, även om kompetensen är exakt lika.

Jag vill bara skicka med detta i det fortsatta arbetet, och jag stöder naturligtvis Sveriges inriktning att det ska vara en jämställd och jämlik fördelning av högnivåtjänsterna.


Anf. 17 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag kan bara instämma och stödja det, för precis så är det. Det kan låta förvånande, men under mina ganska många år i IF Metall arbetade vi mycket med precis det, med insikten att det är precis så som beskrivs här.

Det här måste man tänka på innan man tillsätter olika representanter. Jag delar helt den uppfattningen, och det känns bra att känna stödet i de frågorna. Nu gäller det att se till att få så många likasinnade bland medlemsstaterna som möjligt att tänka likadant.


Anf. 18 Désirée Pethrus (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Ja, det är glädjande att vi hade ett högt valdeltagande i Europa. Jag tror i och för sig att många gick och röstade för EU men att en del gick och röstade mot EU.

Splittringen som statsministern talar om kanske visar att det finns en osäkerhet om EU:s framtid och att det är viktigt att vi tar medborgarnas röster på allvar. Det är viktigt när det gäller tillsättandet av de topposter som diskuteras i rådet att det speglar valresultatet men naturligtvis också att personerna arbetar med unionens bästa för ögonen.

Att hålla samman länder som vill gå i olika takt ser jag också som oerhört viktigt. Medborgarna måste kunna känna förtroende för EU och för att EU lyssnar in medlemsländerna.

De olika parametrarna för valet av personer - geografisk spridning, både kvinnor och män, politisk tillhörighet och storleken på länderna - är naturligtvis viktiga. Men personerna måste också, som några varit inne på här tidigare, ha god förmåga att samarbeta och förhandla och ha bred bakgrund och kompetens.

Nu lär det behövas tre olika partigrupper som kan samarbeta för att få majoritet. Hur ser statsministern på möjligheterna nu när man sonderar inför tillsättandet av topposterna? Jag antar att statsministern kommer att förorda någon, och jag vill ställa frågan som några varit inne på: Kommer statsministern att officiellt tala om vilka han vill se på dessa topposter, och kommer vi att få se någon kvinna?


Anf. 19 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag delar synen på valdeltagandet. Nu gäller det att ta medborgarnas röster på allvar och se att detta är en organisation, ett samarbete, som bidrar till att förbättra människors vardag. Det är ytterst det den ska vara till för.

Ett sätt att göra detta är det som Désirée Pethrus är inne på. Vi håller samman, men vi kan också ha olika typer av samarbeten och gå i lite olika takt så länge det inte skadar helheten. Schengen och eurosamarbetet är exempel på det, och det kommer att vara likadant med försvarssamarbetet.

När det gäller partigrupperna behövs det minst tre. Det är därför Donald Tusk vill se till helheten: Går det att få ihop ett paket där man tillgodoser intressena, inklusive könsperspektivet? Men jag ska tillbaka till riksdagen. Ska jag förespråka någon ska jag först tillbaka till riksdagen.

Jag kommer att inleda en diskussion med Donald Tusk i hans takt, så att säga. Han kommer att börja med parlamentet; sedan blir det medlemsstaterna. Det kommer att bli mängder av diskussioner mellan medlemsstater, mellan Europeiska rådets ordförande och medlemsstaterna och så vidare. Men det avgörande är att innan vi sätter ned någon fot ska vi tillbaka till riksdagen. Där är jag inte ännu.


Anf. 20 Désirée Pethrus (KD)

Fru talman! Tack för svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Vi vill ju inte se en brexitprocess i fler länder. Det tror jag att vi är överens med statsministern om. Men det är viktigt att dessa personer nu genomför den strategiska agendan.

För Sveriges del hoppas jag också att statsministern är tydlig med att den strategiska agendan inte får svälla och bli så stor att EU-budgeten gör att Sverige får öka sitt bidrag med 15-17 miljarder. Det känns ohållbart, och då tror jag att vi verkligen skulle få svenska folket emot oss.

Hur ser statsministern på möjligheten att kombinera personer som vill genomföra den strategiska agendan med att hålla budgeten begränsad?


Anf. 21 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Det som Europeiska rådet beslutar är ju det som gäller. Alla som väljs till olika topposter måste hålla sig till den agendan.

Som jag sa tidigare tänker Donald Tusk också i de termerna. Han ser på agendan och vad den kan komma att innehålla. Vi har diskuterat några saker preliminärt men inte fastställt den. När den fastställs, förhoppningsvis i juni, måste den passa ihop med dem som tillsätts. De personerna måste ju driva den agendan; något annat uppdrag kan inte finnas.

Vad gäller budgeten har jag för två år sedan sagt tydligt att denna ökning med 15-17 miljarder, med 30-40 procent, inte kommer att ske för vår del. Det vet alla om. Men vi måste fortsätta diskutera hur nettoresultatet blir det bästa möjliga för Sverige. Det är där vi måste landa, och det kommer att bli nog så svårt.


Anf. 22 Tina Acketoft (L)

Fru talman! Tack så mycket, statsministern, för redogörelsen!

Som många har pekat på var det ett högt valdeltagande denna gång, vilket gläder en liberal. Samtidigt måste vi erkänna att vi inte hade tyckt att ett sådant valdeltagande var någon höjdare om det hade varit i till exempel Sverige. Men under rådande förutsättningar var det ändå bra.

Det var också med underbar lättnad jag insåg att utfallet av detta val var tydligt liberalt och pro Europeiska unionen. Kanske var brexit vår bästa valarbetare. Att se hur det ser ut i Storbritannien just nu och alla frågetecken som finns där har skrämt människor, och man har kanske insett vad vi faktiskt har. Som bekant är det ibland svårt att inse vad vi har - det är det där med kossan och båset.

Naturligtvis fastnar vi svenskar i detta med könsbalansen. Jag tycker att det är otroligt viktigt, och jag tycker att frågeställningen som dök upp från Sverigedemokraterna ytterligare visar på hur viktigt det är för oss som faktiskt är överens om att intelligensen är jämnt fördelad över könen men att metoderna för urval inte är jämnt fördelade över könen. Jag är glad att vi har en statsminister som står pall där, i allra högsta grad.

Jag läste i nyhetsflödet att Macron och Merkel tydligen är oeniga - enligt mediernas rapportering, då - när det gäller kommissionsordförandens meriter. Macron vill ha en ordförande med regeringserfarenhet medan Merkel vill ha en ordförande med erfarenhet av Europaparlamentet. Var detta någonting som färgade diskussionen, eller tror statsministern att vi kan nå enighet i frågan?


Anf. 23 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Så gick inte diskussionen på mötet, men jag kan ana att det har varit en diskussion av det skälet att man då kommer tillbaka till vilka som är kandidater. Det är det som speglas, och det är det som gör Donald Tusks uppgift så oerhört svår. Det finns många intressen här, men jag upprepar än en gång att fempositionspusslet ändå kan vara ett hjälpmedel att hitta rätt balans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Jag tror alltså att svaret på Tina Acketofts fråga är att det mycket väl kan ha varit en diskussion. Under Europiska rådets möte fördes inte den diskussionen, men den kan ha förts av det skälet. Om man snävar in den principiella diskussionen förstår man snart att det är vissa personer som efterfrågas när kriterierna anges.


Anf. 24 Tina Acketoft (L)

Fru talman! Nej, det är väl ingen som avundas Tusk i dessa dagar. Dessutom har han tydligen sagt att minst två av de fem ska vara kvinnor, så han har mycket att arbeta med.

Samtalen rörande den strategiska agendan och rörande alla dessa utnämningar ska tydligen ske parallellt. Då är det precis som statsministern sa - man måste beakta att de fem måste passa in i hur den strategiska agendan kommer att utformas.

Det här är lite koka soppa på en spik, men kan statsministern se om detta över huvud taget är görbart? Kommer man att kunna föra dessa diskussioner parallellt med varandra, och kan de tillföra till varandra och vara en hjälp i stället för att stjälpa hela diskussionen?


Anf. 25 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Det är en klok fråga.

Vi hade en preliminär diskussion i Sibiu om den strategiska agendan och strategin. Där fick vi en bild, och Donald Tusk har samlat ihop vad som är det viktigaste. Faran är den som Désirée Pethrus var inne på: Det kan bli för mycket i agendan om allting ska in.

Någonstans har vi alltså en grov bild, men det är inte beslutat förrän det är beslutat. Det kan faktiskt, som Tina Acketoft säger, vara lite försvårande i den meningen. Min bedömning är ändå att det går att kombinera dessa diskussioner. Vi får också ut förslaget till slutsatser, där det framgår hur man tänker vad gäller exempelvis strategin.

Oavsett vad måste de som väljs till de olika topposterna förhålla sig till den strategi som Europeiska rådet har satt upp.


Anf. 26 Maria Strömkvist (S)

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Vi befinner oss just nu i världens mest jämställda parlament, mycket tack vare att Socialdemokraterna införde könskvotering som en metod för att åstadkomma varvade listor inför valet 1994. För oss är det självklart att det ska vara en jämställd representation och att detta också måste vara målet i EU.

Det sas också tidigare att Sverige sedan inträdet i EU 1995 har nominerat kvinnliga kommissionärer. Men i dag är endast 9 av 28 kommissionärer kvinnor - en knapp tredjedel. Vi socialdemokrater drev under årets valrörelse frågan om en jämställd kommission. Kravet från oss har varit att varje land ska nominera en man och en kvinna till posterna som kommissionär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Hur ser statsministern på möjligheten att vi i höst får en kommission med åtminstone 40 procent kvinnliga kommissionärer? Hur ska vi hantera situationen om vissa länder motsätter sig det kravet?


Anf. 27 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Detta är en av huvudfrågorna och måste så vara. Det gäller nämligen att flytta fram positionerna.

Jean-Claude Juncker berättade att han, när han blev kommissionsordförande och skulle sätta ihop sin kommission, fick börja med att skicka tillbaka ett antal nomineringar till länder som aldrig kom med någon kvinnlig kandidat. Hade han bara gått på de första nomineringarna hade han haft ännu färre kvinnor än en tredjedel. Så illa var det. Han skickade tillbaka och sa: Det måste komma fler kvinnliga kandidater - annars får vi ingen kommission.

Jag tror att det måste fortsätta i den riktningen. Sedan är det upp till den som väljs som kommissionsordförande. Det är därför viktigt att vi ger det klara budskapet att det är så en kommission måste sättas ihop. Det är ändå 2019 - vi måste visa att vi har kommit längre än att en tredjedel skulle vara acceptabelt.

Vi tänker naturligtvis från svensk sida samla så många likatänkande som möjligt och upprätthålla detta budskap hela tiden så att inte den parametern faller bort och man bara ser till partigrupper och geografi. Den parametern måste vara med tillsammans med de andra, när det gäller både de fem topposterna och kommissionen.

Ytterst är det kommissionens ordförande som lägger fram ett förslag gällande kommissionärer för parlamentet. Jag hoppas också att parlamentet kan vara väldigt tydligt och säga till. Det är där man ska frågas ut och ska göra sig gällande och berätta vad man vill. Då kan också parlamentet säga att det vill se en bättre fördelning.


Anf. 28 Maria Strömkvist (S)

Fru talman! Tack för svaret! Jag har ingen ytterligare fråga, utan jag hoppas helt enkelt att vi får jämställda framgångar framöver!


Anf. 29 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag delar uppfattningen helt.


Anf. 30 Thomas Hammarberg (S)

Fru talman! Tack, statsministern, för närvaron här och rapporten!

Min fråga gäller situationen efter det att det beslutats om de fem posterna; jag tänker på den sociala dimensionen av Europeiska unionen. Vi hade en väldigt intressant konferens i Göteborg, där du ledde arbetet. Vi hade en valrörelse som egentligen var mycket förvirrad på denna punkt: vad man kan kräva av EU när det gäller social hänsyn i arbetet. Men detta är ett område där vi har ett bidrag att ge, och det skulle vara intressant att höra hur du bedömer möjligheterna att verkligen göra något av den sociala dimensionen av EU:s program.


Anf. 31 Statsminister Stefan Löfven (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Tack, Thomas Hammarberg!

Jag menar att detta är en avgörande fråga för EU:s framtid: att det finns förtroende och tillit och att organisationen också ytterst är till för medlemsstaternas invånare, medborgarna. Det är de som ska fara väl av detta - alla människor, inte bara några.

Jag tycker därför att den sociala pelaren är av den kalibern att den pressar alla länder. Ni måste tänka till nu när det gäller jämställdhetsfrågor, utbildningsmöjligheter, tillgång till jobb, säkra jobb och så vidare. Vi följer den utvecklingen och hjälps åt att utbyta erfarenheter och sätta mål utifrån respektive lands lagstiftning. Hela poängen är nämligen att man gör både och.

Jag uppfattar att det nu finns en starkare insikt bland fler medlemsländer. Bara det faktum att vi fick den uppslutning som vi fick hösten 2017 säger något om att det är fler som vill detta, oavsett partigrupp. De ser behovet av att göra något som ökar den sociala tilliten och tilltron till EU som ett verktyg för att förbättra människors vardag.

Med detta sagt är det inte så att alla står upp och jublar. Men vi måste göra detta, för det gäller också frågan om länders ansvar för sina medborgare. Det faktum att flera tusen åker till andra länder för att sitta på gatan och tigga säger något om hur de har det hemma, om de väljer det livet.

Min bedömning är att det finns en starkare förståelse och insikt om att dessa frågor är nog så viktiga. De måste också in i strategin så att vi nu fullföljer och visar att EU inte bara är för kapital och storföretag utan ytterst är till för människorna.


Anf. 32 Thomas Hammarberg (S)

Fru talman! Jag har bara en kort kommentar. Jag tror att det finns ett väldigt tydligt samband: EU måste vara mer aktivt på detta område även för att motverka populistiska strömningar i Europa. Det finns ett samband där, och det kanske vi även här hemma skulle försöka förklara tydligare. Diskussionen tycks ha fastnat i att vi riskerar att fatta beslut på internationell nivå som vi borde fatta här på svensk nivå. Det finns ingen motsättning där. Så vi har nog en uppgift här hemma också i detta avseende.


Anf. 33 Statsminister Stefan Löfven (S)

Fru talman! Jag delar den uppfattningen. Med den sociala pelaren förändrades ju inget beslutsmandat, utan det ser precis likadant ut. Fördraget gäller. Ska detta förändras måste fördraget förändras.

Men det är ändå viktigt att vi hjälps åt med att öka människors utbildningsmöjligheter. Bara en sådan sak är helt avgörande på en arbetsmarknad som kommer att förändras i allt snabbare takt. Huvudansvaret ligger på nationalstaten, men vi kan säkert hjälpas åt och hitta framgångsmöjligheter, framtidsutsikter och framtidshopp för människor. Det är där det ligger: Vad är hoppet? Där ska EU inte ses som ett hinder utan vara en möjlighet.

Återrapporteringen var härmed avslutad.

Statsminister Stefan Löfven (S) återrapporterar från möte i Europeiska rådet den 28 maj.