Återrapportering från Europeiska rådets möte

Fru talman! Samma dag som vi hade möte i Europeiska rådet vaknade vi alla upp till nyheten att vi har krig i Europa. Ryssland hade invaderat sitt grannland Ukraina. Ryssland valde våld framför dialog. Historiens dom kommer att falla tungt över den ryska statsledningen.

EU:s reaktion var både snabb och kraftfull. På mindre än 20 minuter kunde Europeiska rådet ge grönt ljus till det mest ingripande sanktionspaket som unionen någonsin beslutat om. Åtgärderna riktas bland annat mot finans, energi- och transportsektorn. Vi stoppar också export av viktig teknologi och inför ytterligare listning av personer som inte längre är välkomna i Europa och som dessutom får sina tillgångar frysta.

På mötet diskuterades även att lista president Putin och utrikesminister Lavrov, vilket EU:s medlemsländer kunde enas om redan nästa dag. Vi beslutade också om att omedelbart påbörja förberedelserna för ytterligare sanktionspaket som även ska omfatta Belarus. Det har vi arbetat vidare med efter mötet.

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 24 februari

Fru talman! Det rådde också enighet om att fortsatt gemensamt stötta Ukrainas motståndskraft. I diskussionerna drev jag på för fortsatta åtgärder inom den europeiska fredsfaciliteten. Nu i söndags kunde utrikesministrarna komma överens om ett unikt och omfattande stöd till Ukraina i form av finansiering av leveranser av försvarsmateriel.

Sammantaget gav mötet och det fortsatta arbetet under kommande dagar ett mycket kraftfullt och beslutsamt svar på Rysslands helt oacceptabla och folkrättsvidriga agerande.

Fru talman! Under en del av mötet deltog Ukrainas president Zelenskyj över videolänk från en bunker eller källare i Kiev. Han gav en dyster bild av utvecklingen som den såg ut under torsdagen. Han beskrev också att han själv var högst på ryska listan över måltavlor. I slutet av samtalet hälsade president Zelenskyj farväl med orden: Vi får se om vi ses igen. Känslan i rummet när uppkopplingen med Kiev och president Zelenskyj bröts är jag säker på att alla närvarande kommer att ta med sig under resten av livet.

Fru talman! Säkerheten i hela Europa påverkas, och det kommer att få konsekvenser som vi behöver förhålla oss till lång tid framöver. Det här är inte bara Ukrainas krig och ett krig mitt i Europa. Rysslands invasion av Ukraina påverkar säkerheten i hela Europa. Det hotar den europeiska säkerhetsordningen och i grunden demokratiska staters rätt att själva besluta om sin framtid.

Därför är det nödvändigt att vi i Sverige, inom EU och tillsammans med våra partner runt om i världen håller fast vid den linjen. De åtgärder och sanktioner som EU snabbt kunnat enats om är viktiga, och det är en styrka. Men vi ska fortsätta att markera i ord men självklart också i handling att Ryssland måste dra tillbaka sina trupper från Ukraina och att de som bär ansvaret, president Putin och det ryska ledarskiktet, kommer att ställas till svars.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten.

Sverige och EU måste intensifiera trycket mot Putinregimen. Sanktioner är bra, men vi kan och bör göra mer. Ukraina förtjänar vårt stöd. När Europas säkerhet och stabilitet står på spel ligger det onekligen i vårt intresse att stötta Ukraina i deras kamp om att själv få välja väg.

Humanitärt bistånd är viktigt. Men vi måste också ge ukrainarna möjlighet att försvara sig. Det hade varit klädsamt om statsministern redan från början hade drivit den linje som Moderaterna och en majoritet i EUnämnden framförde om att skicka defensiva vapen till Ukraina. Men jag välkomnar att regeringen nu anslutit sig till vår ståndpunkt. Det är bra. Statsministern säger här att hon drev den punkten. Jag skulle vilja fråga som statsministern även drev detta om defensiva vapen på mötet.

Fru talman! Ukraina attackeras nu för att landet vill komma närmare oss och våra samarbeten. Det är nog svårt för oss att sätta oss in i deras starka vilja och desperata strävan att få närma sig den union som vi i Sverige närmast ser som självklar.

Vi ser att ukrainarna inte ger upp kampen, inte ens när deras land invaderas och människor får sätta livet till. Ukraina har också uttryckligen bett om och ansökt om att få bli kandidatland. Då kan vi inte svara att tajmningen inte är den bästa. I själva verket är tajmningen att EU nu med ett sådant besked tydligt visar Putin att det får en helt motsatt effekt än den han hade tänkt sig. Jag undrar om denna fråga om medlemskap i EU diskuterades på toppmötet och vad statsministern har för uppfattning.

Fru talman! Jag drev naturligtvis det vi var överens om i EU-nämnden och det mandat som jag fick med mig. Vi ville stärka den europeiska fredsfaciliteten och var beredda på alla olika former av stöd via den.

Utan att avslöja för mycket kan jag säga att Sverige var ett av de få länder som drev just den frågan. Jag är väldigt glad att vi sedan så snabbt kunde få ett stöd. Vi var en frontrunner i den frågan, och jag är glad att vi sedan kunde få ett så brett stöd för den frågan så att vi så snabbt som i söndags kunde fatta beslut om mycket omfattande stöd via den europeiska fredsfaciliteten.

När det gäller Ukraina som medlem i EU har Sverige under lång tid arbetat tillsammans med Ukraina för att de ska kunna stötta och bygga ut sina institutioner på ett sådant sätt att Ukraina också ska kunna leva upp till de kriterier som finns för ett EU-medlemskap. Där är Sverige EU:s näst största bidragsgivare. En viktig del av vårt bidrag går just till institutionsbyggande som ska kunna leda framåt och leda närmare ett EUmedlemskap. Med det sagt har vi ett visst antal kriterier för att man ska kunna bli medlem i EU. De finns naturligtvis där även i det här läget.

Fru talman! Tack för svaret, statsministern!

Jag känner till kriterierna; jag frågade bara om frågan diskuterades redan då och ifall statsministern i dag är beredd att ge ett sådant svar på en sådan ansökan.

Jag skulle vilja lyfta en annan del i detta. EU får ibland kritik för att man tar lång tid på sig att fatta beslut, och statsministern sa i sin återrapport att detta var snabbt. Jag instämmer i det. Vi vet såklart att det har funnits olika uppfattningar om olika delar av sanktionerna, men jag tycker ändå att EU - precis som statsministern säger - här kunde visa att Europa stod upp mot Putinregimen och för Ukraina. Det visar att vi behöver EU och att vi är starka när vi arbetar tillsammans.

Mer behöver dock som sagt göras, och jag undrar om statsministern kommer att vara pådrivande även i nästa del samt på vilket sätt statsministern avser att använda den europeiska fredsfaciliteten för att rikta ytterligare stöd till Ukraina.

Fru talman! Ursäkta, jag missade frågan om huruvida EU-medlemskap kom upp. Jag kan inte påminna mig om att den frågan var uppe. Det var ingen stor fråga som diskuterades, och jag tror inte att något land lyfte den. Det var alltså ingen stor fråga under den diskussionen.

Från svensk sida driver vi på för fler sanktioner, och där har ju Hans Dahlgren också kunnat gå ut och berätta att vi bland annat vill se fler oligarker listade och att de ska få sina tillgångar i Europa frysta. Vi ser också gärna att man gör ytterligare saker vad gäller till exempel idrottsutbyte, och vi tittar naturligtvis över ytterligare produkter.

Nu har vi just fattat beslut om den europeiska fredsfaciliteten. Jag uppfattar det som att frågan var om vi ska komma med ytterligare initiativ inom den, och från svensk sida utesluter vi ingenting i det här läget. Bland annat om det blir ett mer utdraget krig kan det finnas all anledning att återkomma där.

Fru talman! Jag tackar statsministern för den viktiga återrapporten och gläds särskilt åt det tydliga budskapet i den här frågan.

Läget är som bekant fruktansvärt allvarligt just nu, och det bör inte ha undgått någon att detta har varit att vänta sedan länge. Den upptrappning vi har sett har visat på alldeles uppenbara förberedelser för krig från rysk sida. Vi vet, fru talman, att Ryssland är opålitliga. Vi vet, fru talman, att Ryssland fullkomligt saknar respekt för såväl demokrati och mänskliga rättigheter som för internationell rätt. Det enda som spelar roll i Putins Ryssland är den egna så kallade intressesfären, och det är en intressesfär som dessutom stadigt utökas.

Mot bakgrund av detta blir det en aning märkligt att statsministern inte nämnde frågan om vapenexport i sin återrapport. Men det är förvisso inte så märkligt egentligen, med tanke på att Socialdemokraterna har varit emot den här vapenexporten både i Europaparlamentet och i Sveriges riksdag.

Det är trots allt så att det faktiskt är vapen som stoppar Putin, inte sanktioner - även om sanktioner naturligtvis också är bra att använda sig av. Snabba beslut i det här läget kan vara avgörande för att rädda liv. Hur kommer det sig att Sverige, trots de uppenbara tecken vi har sett, alltid är sist med viktiga beslut som det om vapenexport?

Fru talman! I krissituationer tycker jag att det är viktigt att man håller sig till korrekta fakta. Jag tycker alltid att det är viktigt, men det är kanske särskilt viktigt i krissituationer när mycket desinformation sprids. Att Sverige skulle vara det land som sist fattar beslut om till exempel vapenexport vet rimligen Markus Wiechel är ett inkorrekt påstående. Det är allvarligt om man som riksdagsledamot inte har korrekt information, men det är än mer allvarligt om man försöker sprida inkorrekt information.

Markus Wiechel tycker att det är konstigt att jag inte tog upp detta, men jag sa i mitt anförande att jag som så att säga frontrunner drev på för fortsatta åtgärder inom den europeiska fredsfaciliteten. Det inkluderar ju vapen till Ukraina. Sedan berättade jag inte om de svenska besluten, eftersom detta är en återrapport från mötet i Europeiska rådet. De svenska, nationella besluten var ju inte en del av det som vi diskuterade eller fattade beslut om i Europeiska rådet.

Fru talman! Jag tycker naturligtvis att det är positivt att statsministern är noga med fakta och så vidare. Naturligtvis kan man tolka olika begrepp bokstavligen eller inte, men faktum kvarstår att den socialdemokratiska regeringen har agerat senfärdigt flera gånger nu. Det är någonting som har präglat den här regeringen, och det gäller även frågan om vapenexport.

Det är faktiskt så att det är Sverigedemokraterna, tillsammans med högeroppositionen i Sverige, som har drivit regeringen framför sig i frågan om vapenexport. Det är en extremt viktig fråga. Hade regeringen svarat på Ukrainas vädjan från första början hade landet befunnit sig i ett betydligt bättre läge än i dag. I stället började man först efter den storskaliga invasionen att se om man skulle utreda om saker kunde skickas till Ukraina och så vidare - och sedan hävdade man lite förvirrat att exporten kunde strida mot rådande regler. Det stämde inte. Återigen ser vi att den socialdemokratiska regeringen präglas av senfärdighet.

Fru talman! Det är bra att Markus Wiechel tycker att det är viktigt att jag använder mig av korrekta fakta. Min poäng var att det kanske vore bra om Markus Wiechel använde sig av korrekta fakta.

Jag som Sveriges statsminister tycker att det vore sorgligt om vi i en krissituation hade riksdagsledamöter som sprider felaktig information. Sedan är jag väl medveten om att det är helt upp till riksdagsledamöter att säga och tycka vad de vill; vi lever i en demokrati. Man får även sprida lögner från talarstolen här - det är fritt fram att göra det - men som statsminister kan jag inte säga annat än att jag tycker att det är olämpligt.

I det senaste inlägget fanns återigen inkorrekta fakta. Jag har aldrig sagt att det strider mot svensk lagstiftning med vapenexport, utan jag har sagt att det är ett brott mot praxis.

Fru talman! Tack för återrapporten från mötet i torsdags kväll, statsministern! Det är fem dagar sedan vi vaknade till att Ryssland invaderade sitt grannland Ukraina, ett land där folket inte vill något annat än att leva i fred och frihet. Även om det inte har gått lång tid sedan mötet känns det som att det har hänt enormt mycket, och det är fortfarande svårt att ta in och förstå.

Vad det kommer att innebära vet vi inte i dag. Det beror på vad vi väljer att göra, hur vi gör det och hur långt vi är beredda att gå för att försvara Ukrainas suveränitet och territoriella integritet - och i förlängningen även Sveriges och övriga grannländers rätt till suveränitet.

Läget är akut i Ukraina, och omgående humanitärt och militärt stöd krävs. Vi och andra länder skickar nu mat, skyddsutrustning och vapen för att de ska kunna försvara sig. Tillsammans med EU har vi nu även infört kraftfulla sanktioner mot både Ryssland och Belarus - kraftfullare än någonsin tidigare, och det är bra.

Det är många hundra tusen som nu flyr till säkerhet medan andra rustar sig för att försvara sig och sitt land. För en vecka sedan gick människor till jobbet och funderade på vad de skulle göra till helgen. Vi måste nu ta emot och hjälpa alla dem som har packat det de kan bära och flytt.

Allt som har gjorts är bra, men det kommer inte att räcka. Vilka behov Ukraina har måste vi vara lyhörda för och beredda att möta, både för Ukrainas möjlighet att stå upp mot en militär invasion och för vår säkerhet och därmed möjlighet att stötta Ukraina. Vi har varit eniga i de här frågorna, vilket är en enorm styrka och helt avgörande.

Vi ser dock att både våra sanktioner och de motsanktioner som kommer att komma kan drabba oss. Har man gjort någon bedömning av hur sanktionerna kommer att påverka Sverige, och har vi beredskap för att hantera det?

Fru talman! Jag tackar Annika Qarlsson för frågan, och jag vill även tacka för ett väldigt konstruktivt förhållningssätt från Centerpartiets sida. Man har varit behjälplig i de beslut vi har kunnat fatta här i Sveriges riksdag och även varit tydlig i sitt stöd för regeringens politik.

När det gäller de sanktioner som det nu fattas beslut om har Sverige inte särskilt mycket handel med Ukraina, så bedömningen är att den direkta påverkan på Sverige och svensk ekonomi från sanktionspaketen bedöms vara begränsad. Men sedan handlar det naturligtvis om vilka svar som kommer från Ryssland - vilka motsanktioner Ryssland kan komma att besluta om och naturligtvis även vilka former av cyber- eller hybridattacker som kan riktas mot Sverige och andra länder.

Det är naturligtvis viktigt att vi är förberedda på detta. Därför har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap nu samverkanskonferenser med myndigheter för att man ska kunna förbereda sig för olika eventualiteter och olika scenarier.

Därutöver är det naturligtvis så att människor flyr undan kriget, som Annika Qarlsson påpekade, och de ska självklart kunna få en fristad i Europa. Det jobbas i Polen och de angränsande länderna, men Migrationsverket förbereder sig för att människor ska kunna komma även till Sverige.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Jag tror att det vi har sett de första fem dagarna bara är början på mycket som kommer att behöva svaras på och mötas upp. När det börjar att tyna på hyllorna i livsmedelsbutikerna handlar det såväl om tillgången till mat som om utsatthet och möjligheten att hjälpa till med fältsjukhus och liknande för att vara behjälplig med vård i ett akut läge.

Det kommer att komma frågor i ytterligare steg, till exempel när det gäller sanktioner och att kunna möta motsanktioner från Ryssland. Det kommer säkerligen också att komma önskemål om ytterligare insatser vad gäller möjligheten att försvara sig.

På vilket sätt pågår det redan nu arbete för att ha beredskap i nästa steg?

Fru talman! Så fort vi var klara med beslutet i söndags, som togs fram i rekordfart, påbörjades arbetet med ytterligare stöd till Ukraina.

Vi driver också på i EU för ytterligare sanktioner. Detta arbete är i full gång.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ett oerhört brott som måste fördömas på alla sätt. Kraftiga åtgärder måste vidtas för att få Ryssland att lämna Ukraina.

Jag vill göra det klart för alla att vi i Vänsterpartiet står på Ukrainas sida och att vi har drivit på för stöd till Ukraina och för kraftiga sanktioner mot Ryssland. Bland annat var vi det enda parti som ansåg att Sveriges regering skulle driva på för att all rysk verksamhet skulle stängas av från Swift samt för att all handel med rysk olja och gas och ryskt uran skulle upphöra.

Vi behöver ta till alla medel vi har för att få ett stopp på det här kriget och för ett fritt Ukraina. Men vi måste också vara medvetna om att flera av åtgärderna mot Ryssland även kan drabba civilbefolkningen. Detta innebär inte att vi ska avstå; våra åtgärder måste vara så kraftfulla att Rysslands ledning känner dem inpå bara skinnet. Men det måste också innebära att vi så långt som det är möjligt ska välja sanktioner som drabbar Rysslands styrande och inte dess folk.

För Vänsterpartiet är det också självklart att asylrätten ska gälla, och vi håller inte med om statsministerns tidigare uttalande om att ansvaret för att ta emot flyktingar ligger på andra länder. Jag hoppas att statsministern nu ändrat åsikt och att flyktingar från Ukraina som befinner sig i Sverige eller tar sig hit får stanna samt att vi erbjuder asyl i den omfördelning som kommer att ske. Sveriges asylpolitik måste alltid leva upp till asylrätten.

Jag vill också fråga statsministern vilken diskussion som fördes om att all handel med rysk olja och gas ska upphöra samt hur den ryska civilbefolkningen och oppositionen ska kunna stödjas i sitt motstånd mot det pågående kriget.

Fru talman! Om man läser de uttalanden jag gjort vad gäller flyktingar ser man att jag har hållit samma linje under hela denna tid. Självklart kommer ukrainska flyktingar som flyr undan krig, förstörelse och risk för död att kunna få en fristad i Europa, och självklart kommer Sverige att vara ett av de länder som kommer att visa solidaritet. Men det är inte möjligt att Sverige gång på gång tar det absolut största ansvaret av alla EU-länder för människor som är på flykt, utan här behöver vi solidariskt fördela ansvaret mellan de europeiska länderna.

Det var inte någon diskussion om att all handel med rysk gas och olja skulle stoppas. Alla är ju medvetna om hur beroende delar av Europa - inte Sverige, men andra europeiska länder - är av den ryska gasen och oljan. Det här är ytterligare ett argument för det som vi från svensk sida har drivit under en längre tid, nämligen att det är olämpligt att vara så här beroende av den ryska gasen och oljan. Det finns flera skäl till detta. Det finns en säkerhetspolitisk dimension i det som blir väldigt tydlig här och nu, och därutöver handlar det om att detta är dåligt för klimatet.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret!

Jag konstaterar att statsministern nämnde olja och gas men inte sa någonting om uran, som ju också är någonting som importeras från Ryssland.

Jag hörde inte heller något svar på hur Europas ledare diskuterar hur man ska kunna stödja den ryska civilbefolkningen och oppositionen i arbetet mot kriget och för att minska lidandet för det ryska folket. Vi ska naturligtvis ha fokus på Ukraina, men det gäller också att oskyldiga i Ryssland inte lider utan att det verkligen är ledningen - de som driver det här kriget - som drabbas av sanktionerna.

Det är bra att Sverige kommer att ta emot flyktingar. Den stora frågan är dock, när det gäller omfördelningen, om vi i Sverige kommer att erbjuda flyktingar asyl i Sverige. Jag talar om en omfördelning från de länder som kanske kommer att få ta emot miljontals flyktingar framöver.

Fru talman! Det har inte varit någon diskussion om det ryska uranet.

Vad gäller den ryska civilbefolkningen tror jag att vi ska vara öppna och ärliga: Självklart kommer den ryska civilbefolkningen att påverkas. Det är krig, och Ryssland angriper just nu ett annat land. Först och främst är det ju den ukrainska civilbefolkningen som drabbas, men därutöver kommer naturligtvis den ryska civilbefolkningen att påverkas av detta, liksom civilbefolkningen i hela Europa. Ett krig av den här storleken kommer inte att gå obemärkt förbi för någon europé.

Det är ännu inte sagt på vilket sätt det kommer att bli en omfördelning, utan detta är en diskussion som kommer att komma nu i EU.

Fru talman! Putin har raserat den världsordning som vi vant oss vid. Det vi tog för givet är förbi. Strukturerna som uppstod efter andra världskriget för att vi skulle få leva i fred och frihet har slagits sönder. Det är ofattbart och smärtsamt, och det kräver mod att våga ta nya steg.

EU har, precis som vi hört statsministern redogöra för, tagit nya steg. EU har klivit fram och visat ledarskap. Länder som tidigare tvekat har gjort helomvändningar - inte minst Tysklands enorma satsning på försvaret och farväl till Nord Stream 2 visar på detta - och alla EU-länder har gemensamt beslutat om sanktioner som slår hårt.

Beslutet att den europeiska fredsfaciliteten ska användas för att kunna ge dem som nu strider heroiskt vid frontlinjen militär utrustning och vapen är stort och viktigt, även om regeringen har varit otydlig mot EU-nämnden i fråga om hur pådrivande man skulle vara gällande detta.

I takt med att vi upprättar nya sanktioner, utesluter Ryssland från internationella gemenskaper och ökar stödet till Ukrainas armé skrivs också ett nytt kapitel i vår gemensamma historia.

Fru talman! Med andra ord handlar detta om historiska beslut om bland annat riktade sanktioner. Min fråga till statsministern är därför om regeringen och EU är villiga att också rikta sanktioner mot de stater som nu gör allt för att Putins regim inte ska drabbas av de åtgärder och sanktioner som vi inför.

Vad jag hörde i återrapporten var Belarus det enda andra land som togs upp på toppmötet, och där var slutsatserna ganska vaga. Vi hörde att statsministern sa att man arbetar vidare med detta. Vad betyder det? De behövs nu. När förväntas de komma? När slängs Belarus till exempel ut från Swift?

Fru talman! Sverige har varit mycket pådrivande för den europeiska fredsfaciliteten. Vi har drivit den frågan mycket starkt.

Hur går det då med sanktionerna mot Belarus? Det arbetas här och nu. Sverige driver på även i den frågan, för vi vill snabbt få till stånd ytterligare sanktioner mot Belarus. Detta är något som jag tror att man diskuterar i detta nu och arbetar på i Bryssel bland våra ambassadörer. Jag hoppas att vi ska kunna komma till beslut så snabbt det bara går. Det är vad vi vill från svensk sida.

Vad jag känner till är det i dagsläget inga ytterligare stater som diskuteras. Men anledningen till att Belarus nu diskuteras är ju att ryska trupper angriper inifrån Belarus. Så är det inte med något annat land. Då får man ha någon annan princip i så fall.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret. Det är inget annat land som stöttar Putin på det sättet. Däremot ökar de handeln på ett sätt som gör att våra sanktioner inte blir lika verkningsfulla, därav min fråga. Till exempel kommer det att vara avgörande hur Kina kommer att agera. Det är en jättemarknad och en viktig handelspartner, inte bara för Ryssland utan även för oss. Är regeringen beredd att få EU att rikta sanktioner även mot Kina, som i dag lättar väldigt kraftigt på reglerna för rysk handel?

I övrigt vill jag tacka för att man är pådrivande när det gäller Belarus, för det är väldigt viktigt att detta blir av nu.

Fru talman! Sofia Damm lyfter fram viktiga frågor. Vi är inte i ett läge där vi ska sitta och utesluta saker. Händelseutvecklingen är oerhört snabb, och det handlar om att hela tiden kunna anpassa politiken utifrån det läge som råder. Vi är naturligtvis beredda att använda hela den arsenal som finns i verktygslådan.

Något som har varit väldigt glädjande det senaste dygnet är att Schweiz nu säger att de ansluter sig till sanktionerna. Det är klart att det betyder väldigt mycket, eftersom det finns en hel del pengar placerade i Schweiz.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporteringen.

EU har kommit samman i en tid då det är absolut nödvändigt att göra så. På en vecka är ingenting sig likt i vår värld. Människor har tvingats göra val de aldrig trott att de skulle behöva ställas inför. Regeringar har också lagt om decennier av försvars- och säkerhetspolitik på några få dagar.

Sverige och EU är ju bra på att utreda, undersöka och prata. Men vår förmåga att utreda är inte det som kommer att vara avgörande, utan vår förmåga att handla.

Ryska statsledningar har genom historien gång på gång visat att människoliv, egna eller andras, är något helt sekundärt. Det visade sig i Afghanistan på 80-talet, i Tjetjenienkriget på 90-talet och när man i Moskva sprängde höghus med civila för att uppnå politiska mål. Det gör den ryska regimen mycket farlig i det här läget. Det betyder mer bomber och mer urskillningslöst våld riktat mot den ukrainska civilbefolkningen. Vi har redan sett tecken på detta.

EU och Europa måste redan nu vara beredda på nästa steg: vårt svar på det våld som vi tyvärr vet kommer att komma. Min fråga till statsministern är: Vilket är regeringens svar på detta?

Fru talman! Maria Nilsson påpekar att det är viktigt att i det här läget inte hålla på och utreda saker och sitta fundera - här handlar det om att agera. Jag måste säga att jag tycker att vi inte minst på EU-nivå har varit historiskt snabba och kunnat visa en enad front inom EU men också med våra transatlantiska partner och med Storbritannien. Det har varit en enorm styrka. Det är klart att det sanktionspaket som vi redan har fattat beslut om, det som vi håller på att fatta beslut om och kommande ytterligare sanktionspaket kommer att skaka om den ryska ekonomin och det ryska samhället i grunden. Här har man agerat snabbt.

Även från svensk sida har vi kunnat fatta beslut snabbt, inte minst via ett konstruktivt agerande här i riksdagen om ytterligare stöd till Ukraina humanitärt, militärt och rent ekonomiskt. Nu följer regeringen utvecklingen mycket noggrant, men arbetar också aktivt med ytterligare åtgärder som kan behöva sättas in givet hur utvecklingen kommer att ske de närmaste dagarna.

Fru talman! EU har agerat, som jag tror att vi alla här vet, och det är bra. Min poäng är att vi och EU hela tiden måste ligga ett steg före när det handlar om den ryska regimen. Vi måste vara beredda på de åtgärder och de handlingar som den ryska regimen kommer att genomföra i sitt nästa steg. Till exempel är Kiev nu nästan omringat, Charkiv och Cherson likaså. Det är ont om mat och mediciner. Det kommer att behöva upprättas någon typ av humanitär korridor. Det här är de kommande steg som vi redan nu måste vara beredda på för att agera.

Fru talman! Maria Nilsson har helt rätt. Det är exakt den typen av frågor som behöver förberedas. Det finns en risk att man i närtid försöker skära av möjligheterna till leveranser av inte bara mat och mediciner utan också vapen. Vi behöver naturligtvis vara förberedda på detta och planera för hur vi ska agera i ett sådant läge.

Därutöver driver vi på för ytterligare sanktioner gentemot Ryssland. Det finns nu också många privata initiativ gällande sanktioner mot Ryssland.

Fru talman! Jag tackar statsministern så mycket för återrapporten från Europeiska rådet. Jag vill också tacka statsministern för det resoluta arbete som gjorts med att trycka på för hårda sanktioner. Jag är väldigt stolt över att Europa kunnat möta upp med så tuffa sanktioner på så här kort tid, och jag är glad att Sverige varit pådrivande. Jag vill dessutom tacka för det stödpaket som vi kunde fatta beslut om här i Sveriges riksdag i går i väldigt bred enighet. Jag är glad att Miljöpartiet kunde ställa sig bakom det stödpaketet fullt ut.

Men vi måste också se till att vi nu tar nästa steg och förbereder oss för det som behöver göras framöver. Det är för vår del en källa till väldigt stor frustration att våra oljeräkningar, gasräkningar och kärnbränsleräkningar har stöttat den ryska statsledningen och möjliggjort en militär upprustning som i sin tur nu möjliggör den här enormt aggressiva kränkningen och det anfallskrig som sker. Är regeringen beredd att verka för ett totalt stopp för export av fossila bränslen och kärnbränsle från Ryssland? Är man då också beredd att idka energisolidaritet inom EU och hjälpa mer beroende EU-länder genom export av till exempel el och bränslen?

Jag vill också passa på att lyfta fram frågan om de flyktingar som nu kommer från Ukraina och som behöver allt stöd och all hjälp som de kan få från oss och från de europeiska länderna. Det är väldigt viktigt att vi gör allt vi kan, både nationellt och inom EU, för att möjliggöra för människor att få det skydd och det stöd som de behöver i den här enormt svåra situationen, där föräldrar slits från sina barn och äldre tvingas lämna det land som de levt i hela sitt liv.

Nu pratas det om att man ska aktivera massflyktsdirektivet. Är det någonting som Sverige kommer att ställa sig bakom? Hur pågår arbetet med att förbereda oss för att vi ska kunna göra vår insats och ta emot människor som flyr från Ukraina?

Fru talman! Totalt importstopp för olja och gas var inte uppe för diskussion i torsdags. Kanske kommer den upp i närtid, för saker rör på sig väldigt fort.

Oavsett vad som händer i det är det uppenbart att Europa inte kan vara så här beroende av rysk gas och olja, utan vi måste få fram andra energislag. Till exempel skulle en snabb utbyggnad av havsbaserad vindkraft i södra Sverige vara ett sätt att minska beroendet av rysk gas. Ur säkerhetspolitisk synpunkt skulle det vara mycket välkommet. Det skulle givetvis också vara bra för de svenska elpriserna.

Givetvis förbereder sig Sverige för att flyktingar kan komma att söka sig hit. Migrationsverket arbetar med att inventera vilka platser som finns och hur man kan utöka antalet platser.

Polen och de andra angränsande länderna jobbar just nu för fullt med att stötta människor och ge dem tak över huvudet. Det är inte osannolikt att en del av dem så småningom söker sig vidare till andra europeiska länder - även om man alltid i början av en flykt vill kunna återvända hem så snabbt som möjligt.

Fru talman! Låt oss tillsammans glädja oss åt att alla de åtgärder som Miljöpartiet och Socialdemokraterna gjorde i den rödgröna regeringen för att minska Sveriges fossilberoende nu är guld värda. Varje vindkraftverk och varje elbil minskar ju vårt beroende och därmed Vladimir Putins makt, och detta arbete måste intensifieras framåt.

När det gäller Sveriges ansvar att hjälpa människor som flyr för sitt liv är jag glad över den svängning som har skett genom att regeringen säger att Sverige ska ta sin del av ansvaret. Det är också glädjande att många andra europeiska länder har bytt tonläge och säger sig vara beredda att ta ett stort ansvar.

Men då måste kapaciteten öka. För statsministern en dialog med exempelvis SKR för att se vad kommunerna behöver för att kunna göra sin insats? Stärker regeringen myndigheterna så att de kan ha större kapacitet att ta emot de människor som flyr?

Fru talman! Migrationsverket inventerar sin kapacitet och hur de kan öka sin kapacitet. Jag har också fått information om att det finns en dialog med kommuner, och där finns ju en erfarenhet sedan tidigare av att ta emot flyktingar.

Det är dock viktigt att alla länder i Europa förbereder sig för att ta emot flyktingar så att vi tillsammans tar ett ansvar för de människor som nu flyr undan krig och död.

Fru talman! Jag tackar statsministern för en bra återrapport.

Jag vill rikta ett varmt tack till regeringen för att man har agerat så snabbt under dessa hemska omständigheter och för att man har varit pådrivande i EU-samarbetet för att få till stånd snabba sanktioner och ett starkt stöd till det ukrainska folket.

Precis som Per Bolund var inne på tog vi ett enigt och historiskt beslut i Sveriges riksdag i går. Något sådant har inte hänt sedan 1939 då Sovjet anföll Finland och Sveriges riksdag och regering tog ett liknande beslut. Vi kände oss starka och solidariska i riksdagen i går, och stämningen var bra, vilket visar på vår solidaritet med det ukrainska folket.

Jag är extra glad att statsministern tog upp Belarus, som just nu aktivt stöttar det ryska angreppskriget i Ukraina. Statsministern har varit inne på att det inom kort kommer kraftfulla sanktioner mot Belarus. Det är bra, för de kommer att behövas eftersom Belarus säkerligen kommer att skärpa tonen och vara ännu mer aktivt.

Det pågår diskussioner om olika former av sanktioner, och vi har bland annat sett idrottssanktioner. Diskuteras andra sanktioner, till exempel när det gäller forskningssamarbeten, Arktiska rådet eller kultursamarbeten, som kan sätta ytterligare press på Ryssland och den ryska statsledningen?

Fru talman! Det görs en bred inventering av hur man kan agera mot Ryssland i kommande steg. Här är allt uppe på bordet. Förutsättningen är förstås att det måste gagna saken: att isolera Ryssland så att viljan att driva kriget minskar hos framför allt den ryska statsledningen men även hos det ryska folket. Det handlar såklart om att hela tiden avväga vilka sanktioner som är de bästa att sätta in utifrån detta.

Idrotten diskuteras givetvis, och man tittar också på olika internationella organisationer och på kulturellt utbyte.

Fru talman! Jag är bland annat president i Baltic Sea Parliamentary Conference, där också kollegan Hans Wallmark är ledamot. Vi har snabbt och relativt nyligen fryst vårt samarbete med Ryssland, som är en aktiv medlem i denna organisation - faktiskt en av få sådana sammanslutningar Ryssland är med i.

Förs det sådana samtal i regeringskretsen när det gäller Arktiska rådet med mera? Förs det diskussioner om hur Sverige ska hantera det ryska medlemskapet i sådana sammanslutningar?

Fru talman! Svar ja. Vi tittar igenom alla former av internationella organisationer och samarbeten som vi har med Ryssland för att se vilka det är lämpligt att avveckla och om det finns någon särskild anledning att behålla några.

Fru talman! Den 24 februari 2022 skriver in sig i samma nesliga historiebok som den 9 april 1940 då nazisterna invaderade Danmark och Norge och den 30 november 1939 då kommunisternas Sovjetunionen bombade Helsingfors.

Fru talman! Vi hade frågestund med statsministern här torsdagen den 24 februari, bara ett par timmar efter att den ryska invasionen av Ukraina inleddes. Vi denna frågestund vände jag mig direkt till statsministern strax efter klockan 14 med frågor om både svenska vapen och den europeiska fredsfaciliteten.

Med stor tillfredsställelse noterade jag att riksdagen i går ställde sig bakom detta med svenska vapen, och jag noterade också att man väldigt snabbt redan på torsdag kväll den 24 februari öppnade upp för vapen i den europeiska fredsfaciliteten. Det är bra.

Jag vill tacka Jessika Roswall med flera kollegor i EU-nämnden som möjliggjorde detta genom att driva på för att få in att Sverige skulle ha som ståndpunkt att man även ska ha defensiva vapen i den europeiska fredsfaciliteten.

Kommer vi att se mer av detta?

Det är utmärkt att man har drivit på för sanktioner, och vi ska hedra att EU gör detta tillsammans med likatänkande länder och att EU och Nato agerar tillsammans.

Vill man bredda kretsen till att också gälla de män som förvaltar och handhar Putins pengar? Det är ett femtiotal oligarker. Kretsen kring den fängslade oppositionsledaren Aleksej Navalnyj har pekat ut 35 personer, men Bill Browder har adderat ytterligare några.

Är man beredd att öppna upp just sanktionsvapnet mot förvaltarna av Putins förmögenhet?

Fru talman! Det var precis därför Hans Dahlgren tidigare i dag kunde säga att vi från svensk sida vill vidga kretsen av personer som ska kunna hamna under sanktioner och få sina tillgångar frysta och inte kunna resa i Europa. Vi driver från svensk sida att vi vill kunna vidga den kretsen. När det gäller exakt vad vi kan få med oss andra på och vilka personer som är lämpliga är vi i detta läge öppna för att diskutera allting.

Fru talman! Problemet är att man har pratat om oligarkerna tidigare men att det har varit en väldigt dålig träffbild och gällt ganska få av dem som vi med stor säkerhet vet är Putins egen materialförvaltaroligarkklubb. Jag hoppas verkligen att man breddar sanktionerna så att de blir kännbara för Putin och Putins egen personliga ekonomi.

Vidare ligger det, precis som har sagts, fara i dröjsmål. Statsministern hänvisade själv till att det finns en fara för att försörjningsled nu skärs av. Just därför kan man beklaga att vi inte fattat en del av besluten långt tidigare. Återigen: Jag tycker att det är bra att man samlades redan på torsdagen den 24 februari för att öppna upp för EU:s fredsfacilitet, men man kunde ha öppnat upp för svenska vapen långt tidigare. Och statsministern hade kunnat bejaka mina frågor vid frågestunden.

Min andra fråga är: Om man nu öppnar för sanktioner även mot Belarus, ser man då till att de drabbar också Lukasjenko och hans privatförmögenhet?

Fru talman! Just Navalnyjs lista är en av de saker som snurrar runt i diskussionerna. Det är flera som har noterat att det i kretsen kring personerna på denna lista kan finnas intressanta personer. Exakt vad vi lyckas enas om kommer vi att återkomma till inom kort. Det viktiga är att dessa diskussioner går fort.

Exakt vad som gäller sanktioner mot Belarus kommer vi att få reda på, men vi vet att just sanktioner mot kretsen runt ledarna är ett effektivt sätt. Jag utgår därför från att det kommer att vara en av de saker som vi kan enas om.

Återrapporteringen var härmed avslutad.