Återrapportering från Europeiska rådets möte

Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Fru talman! I fredags i förra veckan träffades Europeiska rådet vid ett informellt möte i Prag. Dagen innan, på torsdagen, hölls ett möte i den så kallade europeiska politiska gemenskapen. Både mötet i det nya formatet och mötet i Europeiska rådet präglades helt och hållet av Rysslands krig mot Ukraina och dess konsekvenser.

Det var första gången vi möttes i den nya konstellationen den europeiska politiska gemenskapen, och mitt intryck var att det är ett positivt sätt att mötas på. Det finns ett mervärde i att träffas i en bredare krets av europeiska ledare och i detta breda format kunna diskutera dagens utmaningar, som berör oss alla i Europa, och hur man bäst kan möta dem. Det finns även ett tydligt symboliskt värde i att mötas i en bred krets för att diskutera Rysslands krig mot Ukraina, vilket också var en viktig poäng med mötet.

Fru talman! EU:s ledare hade även före mötet i Prag reagerat kraftfullt och gemensamt mot Rysslands olagliga annektering av ytterligare fyra ukrainska regioner. Diskussionerna i Prag visade också vår enighet och vår beslutsamhet när det gäller förhållningssättet till Ryssland: Vi ska fortsätta att stödja Ukraina ekonomiskt, politiskt och militärt. Nyligen antogs ju ett åttonde sanktionspaket i ljuset av Rysslands eskalering, och här finns också en beredskap för att vidta ytterligare åtgärder på olika områden.

Jag hade även möjlighet att informera mina kollegor om utredningsläget kring de troliga sabotagen mot Nord Stream 1 och 2. Det är en väldigt allvarlig incident, och intresset för fakta kring vad som har hänt och vad som händer i den svenska utredningen var stort hos mina kollegor. Det som inträffade blåser även liv i den viktiga diskussionen om skydd för kritisk infrastruktur och den europeiska energiförsörjningen.

Fru talman! Skenande energipriser stod också högt på dagordningen. Det är något som står högt på alla EU-ledares dagordningar just nu. Vi ser ett osäkert läge med ökad inflation, och det skapar ökade ekonomiska svårigheter runt om i Europa för hushåll, företag och stater. Vi var dock väldigt överens om att inte låta Putins energikrig splittra den sammanhållning vi har eller minska vår beslutsamhet att fortsätta stödja Ukraina.

Med det sagt är situationen väldigt bekymmersam. I vinter kommer de flesta av EU:s hushåll och företag att betala väsentligt mer för både uppvärmning och el, och både hushåll och företag står inför stora utmaningar. Men människor och företag ska naturligtvis inte lämnas åt sitt öde, och många länder har precis som Sverige vidtagit åtgärder för att motverka effekterna av de extrema elpriser som Rysslands manipulationer av gasleveranser till Europa orsakar. Vi har också tagit gemensamma steg inom EU, till exempel beslut om sparbeting för energi och beslut om att återföra delar av företagens övervinster till konsumenterna, men det är uppenbart att mer kommer att behöva göras.

Vi var vid mötet överens om att uppdra åt kommissionen att arbeta vidare med att föreslå konkreta åtgärder för att få ned priset på gas och därmed också på el. Det handlar till exempel om att koordinera och samarbeta inom EU och med tredjeländer för att få ned importpriserna på den gas vi importerar. Det handlar dock även om att undvika marknadsspekulation som kan driva på redan höga priser och om att fortsätta göra investeringar i den gröna omställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Inte minst behöver vi minska gasprisets inverkan på elpriset. Dagens prissättning på den europeiska elmarknaden är helt enkelt inte konstruerad för den situation vi befinner oss i nu, med tydlig manipulation från den ryska sidan. Jag var vid mötet också väldigt tydlig med att vi behöver göra mer för att få ned elpriserna och att vi måste snabba på med att bryta vårt beroende av fossil energi.

Den svenska positionen är även glasklar gällande att någon ny gemensam upplåning för att finansiera eventuella åtgärder inte är aktuell. Det är ju också så att det just nu finns mycket pengar från EU:s återhämtningsfond i systemet.

Europeiska rådet ska återkomma till dessa frågor vid det möte som kommer att äga rum i slutet av nästa vecka.

Fru talman! Energikrisen påverkar Europas ekonomier brett: Vi ser inflation och räntor gå upp samtidigt som köpkraft och framtidsutsikter dalar. Osäkerheten är stor, och det är naturligtvis särskilt tufft för hushåll som sedan tidigare hade små ekonomiska marginaler. Här är det viktigt att de åtgärder som nu vidtas på nationell nivå inte driver på inflationen ytterligare utan att vi alla för en ansvarsfull ekonomisk politik. Nationella insatser bör utformas på så sätt att vi stöttar dem som har det tuffast men säkerställer att störningar på den inre marknaden undviks.

Samtidigt som krisåtgärder nu vidtas måste vi värna och utveckla grundförutsättningarna för Europas tillväxt, nämligen konkurrenskraft och välfärd. Det är centralt för Europas långsiktiga motståndskraft. Det är också självklart att detta är ett läge där Europa ska ta rejäla kliv för att minska sitt beroende av fossil energi som vi importerar från länder utanför EU; det är i dagsläget uppenbart för alla att det beroende av enskilda stater som detta innebär inte är bra för den europeiska säkerheten.

Med det avslutar jag redogörelsen för förra veckans möten.

Fru talman! Tack för återrapporten, statsministern!

Från Sverigedemokraternas sida välkomnar vi den här beslutsamheten från medlemsstaterna; det är viktigt att Rysslands illegala krigshandlingar fortsätter att mötas med beslutsamhet. Särskilt viktigt är det att länderna har kunnat enas om nya sanktionspaket, men det är inte tillräckligt. Man kommer att behöva fortsätta skruva på de här sanktionerna, och man kommer att behöva leverera nya sanktionspaket.

Fru talman! En fråga vi tycker behöver lyftas framöver är frågan om de eventuella ryska desertörerna och huruvida EU ska koordinera arbetet gällande detta. Från Sverigedemokraternas sida ser vi att det är viktigt med koordination på EU-nivå och att det framför allt är viktigt med koordination med Finland. En undran från min sida är därför om detta är frågor som har lyfts informellt i rådet eller om statsministern tror att det är något som kommer att komma upp framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Fru talman! Detta var ingenting som var uppe i diskussionerna runt bordet på mötet, men det var naturligtvis någonting som det pratades om i korridorerna.

Olika länder har lite olika ingångar. De länder som har en direkt gräns mot Ryssland har ju på olika sätt agerat för att minska möjligheterna för ryssar att ta sig in i dessa länder. Andra länder har en annan syn och tycker att det är viktigt att människor som nu vill lämna Ryssland för att inte tvingas att strida mot Ukraina ska ha möjlighet att lämna Ryssland.

Jag förutspår att dessa diskussioner kommer att fortsätta under hösten för att man ska se om man kan ha en koordinering. Med det sagt: Alla de länder som har gräns mot Ryssland har agerat liknande.

När det gäller Sverige finns det möjlighet att söka visum på den svenska ambassaden, men denna möjlighet har kraftigt begränsats under senare tid. Antalet tider för att ansöka om turistvisum till Sverige är kraftigt begränsade.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Förutom krigshandlingarna präglades mötet uppenbarligen av konsekvenserna av kriget. Här står ju energifrågorna i centrum.

Min undran är framför allt hur det egentligen går med förhandlingarna. Regeringen kommunicerade ju några dagar före valet ut att det hade gjorts stora framgångar i förhandlingarna och att södra Sverige skulle kunna förvänta sig halverade elpriser. Nu har det dock gått ungefär en månad, och ingenting konkret har hänt. Det har inte levererats några konkreta förslag. I medier kan vi ta del av en stor oenighet mellan länderna när det gäller hur detta ska finansieras och val av metoder.

Min fråga till statsministern är om statsministern i dag har någon självkritik mot att man i valrörelsen förde ut de här uppgifterna, som kanske inte var riktigt sanningsenliga.

Fru talman! Det skedde ju ett genombrott i förhandlingarna precis före valet när länderna kunde enas om att det ska vidtas åtgärder. Det har också slutits en överenskommelse mellan energiministrarna i det rådet. De har kommit fram till konkreta åtgärder som kommer att kunna vidtas, bland annat vad gäller att försöka samverka för att kapa de högsta topparna. Den överenskommelse som har gjorts i det rådet kommer att ha påverkan på de svenska elpriserna.

Därutöver har vi nu uppdragit till kommissionen att komma med ytterligare förslag för att på olika sätt kunna sänka gaspriserna och därmed också elpriserna i hela EU. Det har ju stor betydelse för Sverige.

Sverigedemokraterna har tydligt lovat, tillsammans med Moderaterna, att svenska hushåll ska kunna få ett högkostnadsskydd redan den 1 november, och alla förväntar sig naturligtvis att de nu kommer att leverera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporteringen, som väl sannolikt var hennes sista i egenskap av statsminister. Jag vill därför börja med att tacka för många bra diskussioner med statsministern i EU-nämnden genom åren, både när hon varit finansminister och när hon varit statsminister. Inte sällan har vi haft gemensamma ingångar i frågor för Sveriges bästa.

Vid detta toppmöte visade EU återigen stor och välkommen enighet i sitt stöd till Ukraina och i fördömandet av Putinregimen. Måndagens och tisdagens ryska missilattacker mot ukrainska mål, varav många civila, visar att EU måste ha uthållighet i sina insatser och göra dem ännu kraftfullare, då inget tyder på att Putin avser att stoppa stridigheterna i närtid. Tvärtom visar Putin nu återigen med denna fortsatta upptrappning vilka värden hans regim står för: terror och brutalitet.

Mot bakgrund av detta var det särskilt välkommet med uppstartsmötet av formatet europeiska politiska gemenskapen, med 44 europeiska länder men inte Ryssland och Belarus, och att man stakade ut en linje för att göra denna gemenskap till ett återkommande format.

Moderaterna ser att det finns en stor potential i att i en bredare europeisk krets hantera gemensamma problem och utmaningar, inte minst vad gäller säkerhetsfrågor. Därför vill jag börja med att fråga statsministern om hon ser att den här europeiska politiska gemenskapen skulle kunna bidra till att ytterligare sätta tryck på Putinregimen.

Fru talman! Svaret på frågan är ja, för att vara kortfattad.

Det här var ett franskt initiativ som togs under Frankrikes ordförandeskap i våras. Först fanns det en viss skepsis - var detta något i stället för att man skulle kunna bli medlem i EU, och skulle det vara ett sätt att försena eller förlänga den typen av processer? Min bild är dock att alla som var på det här mötet tyckte att vi hade väldigt bra diskussioner och att det var verkningsfullt att kunna sitta alla tillsammans.

Det är ju stor skillnad mellan länderna. Vi som är med i EU träffas regelbundet - eller, som under våren, väldigt ofta - för att göra uppdateringar av hur vi ser på läget. Andra länder, såväl de i det östliga partnerskapet som Norge, Storbritannien - numera - och Island, tyckte att det var väldigt meningsfullt att kunna sitta och ta fram en uppdaterad och gemensam bild av hur länderna ser på läget.

Svaret är absolut ja. Det här var ett meningsfullt forum. Det fanns också en stor entusiasm för att fortsätta med detta.

Fru talman! Jag tackar för svaret; det var ett positivt svar.

Även sabotaget mot Nord Stream-ledningarna diskuterades på toppmötet. Vi vet ju ännu inte vem som ligger bakom sabotaget, men det finns skäl att tro att denna sorts operationer eller hybridattacker kan komma att bli vanligare. Därför är det välkommet att bland annat EU-kommissionens ordförande tydligt har uttalat att EU måste göra mer för att skydda kritisk infrastruktur. Det vore utmärkt om EU gemensamt kunde stärka skyddet av denna infrastruktur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Även energifrågorna diskuterades vid toppmötet, som statsministern berörde i sitt anförande, framför allt gasmarknaden. Detta gjordes dels i syfte att minska Europas beroende av rysk gas, dels för att hitta sätt att sänka gaspriserna. Men med tanke på att medlemsstaterna har så vitt skilda förutsättningar och energimixar vill jag fråga statsministern om hon kan utveckla lite mer om hur diskussionerna gick när det gäller Europas energiförsörjning den kommande vintern liksom om möjligheten att gemensamt skydda viktig energiinfrastruktur. Ser statsministern möjligheter till enighet i EU i dessa frågor?

Fru talman! Vad gäller den här vintern är många länder i Europa helt beroende av gas både för att värma upp hem och fabriker och för att tillverka el. Det man gör på kort sikt är att försöka hitta andra källor till gas än de som går via de ryska gasledningarna. Då handlar det on LNG, alltså flytande gas, som man på olika sätt försöker att importera från andra delar av världen. Detta kombinerat med att sänka elförbrukningen är den kortsiktiga lösningen.

På längre sikt handlar det om att minska beroendet och se till att vi kan ha fossilfri elproduktion på den europeiska kontinenten. Detta är en diskussion som kommer att fortsätta.

Avslutningsvis vill jag tacka Jan Ericson för bra samarbete i EU-nämnden och många spännande interpellationsdebatter.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporten!

Rysslands krig mot Ukraina har ju skapat ett stort lidande för den ukrainska befolkningen, och det måste få ett slut. Sverige, Europa och övriga världen kan gå längre i isoleringen av och sanktionerna mot Ryssland. Därför är det väldigt välkommet att EU nu ser att Europa är större än EU.

Men kriget påverkar ju inte bara Ukraina, utan det påverkar hela världen i och med brist på energi och brist på mat. Utvecklingsländerna är de som drabbas hårdast när matpriserna skjuter i höjden. I det som har kommit ut från mötet ser jag att detta togs upp på mötet, men det verkar ha varit utan att bistånd eller åtgärder diskuterades. Jag undrar därför om solidaritet med de fattiga länderna diskuterades.

Bristen på energi handlar i mångt och mycket om brist på fossil energi. Därför är det av största vikt att samtliga EU-länder både sparar energi och satsar på att utveckla förnybar energi. Omställningen måste gå mycket fortare än i dag.

När priserna på energi utgår från priset på gas ökar ju marginalerna för energibolagen. Ett läge när vi har brist på energi får inte leda till att energibolagen får högre vinster. Där har EU påbörjat ett arbete.

Det måste också finnas undantag för prissättningen inom EU:s elmarknad, till exempel så att vi i Sverige får tillgång till den el vi producerar till rimliga priser. Därför vill jag fråga om statsministern tog upp Sveriges situation och hur vi ska kunna pressa priserna för svenska konsumenter, till exempel genom att införa Sverigepriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Fru talman! Matsituationen i tredje världen diskuterades i sak och även det faktum att det är ett krig om narrativet: Vad beror detta på? Beror det på sanktionerna eller på Rysslands krig i Ukraina? Här är det viktigt att EU samfällt agerar för att tydliggöra att EU inte på något sätt riktar sanktioner i fråga om mat utan att det handlar om att Ryssland stoppar möjligheten för Ukraina att föra ut den mat som finns där och som behöver exporteras till tredje världen, inte minst vetet.

Det är förstås oerhört viktigt att vi på olika sätt stöttar de länder som nu har svårt att säkerställa matförsörjningen för sin befolkning. Här är såklart det nationella biståndet helt avgörande, och jag utgår från att en ny svensk regering också säkerställer att kriget i Ukraina inte leder till hungersnöd i Afrika.

Vad gäller elpriserna i Sverige och möjligheterna att frikoppla dem från den europeiska elmarknaden är alla experters bedömning att det inte är förenligt med den lagstiftning som finns. Det skulle innebära att vi skulle uppfattas starta ett handelskrig inom EU, vilket inte vore det mest lämpliga i ett läge där vi behöver vår enighet i att både stötta Ukraina och på olika sätt införa sanktioner mot Ryssland. Det är alltså inte en väg framåt.

Däremot ska vi med alla till buds stående medel som är förenliga med lagstiftningen säkerställa en sänkning av de höga elpriserna. Jag utgår från att den nya regeringen också lever upp till sitt löfte om ett högkostnadsskydd från den 1 november.

Fru talman! Jag vill tacka statsministern för svaret och vara tydlig med att Vänsterpartiet inte kommer att släppa frågan om Sverigepriser och låga elpriser för svenska konsumenter.

Jag skulle kunna ha många följdfrågor på statsministerns utmärkta svar. Jag kanske inte håller med om allt, men det var ett bra svar. Jag vill också tacka statsministern för hennes arbete i Europeiska rådet, och oftast har hon haft bra och tydliga svar på de frågor som vi i kammaren ställer på återrapporterna.

Jag ska inte förlänga debatten utan tacka statsministern för denna tid eftersom mycket tyder på att detta är sista gången vi möts på detta sätt. Tack!

Fru talman! Låt mig tacka Ilona Szatmári Waldau för de många relevanta frågor som ställts i både kammaren och EU-nämnden under dessa år. De har gett mig anledning att fundera över frågor som jag kanske inte funderat över tidigare. Jag har också fått många kluriga frågor, och jag har försökt svara utifrån allra bästa förmåga. Det gläder mig att detta har uppskattats.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

I dessa svåra tider är det viktigt med enighet inom EU. Det gäller såväl stödet för Ukraina mot angriparen Ryssland som de åtgärder som vidtas i övrigt inom unionen. Vi har att brottas med ett beroende av rysk gas, där åtgärder vidtas, liksom stigande priser för hushåll och företag i spåren av denna energikris.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Det har tagits ett beslut på EU-nivå om det så kallade solidaritetsbidraget, det vill säga att man plockar delar av intäkter från vissa elproducenter för att kompensera hushåll och företag för kraftigt ökade kostnader. Detta har mött skarp kritik från flera håll, och flera medlemsstater har uttalat att solidaritetsbidraget inte är att se som ett bidrag utan de facto är en skatt, vilket innebär att beslutet formellt har tagits på felaktiga grunder genom kvalificerad majoritet i stället för enhällighet. Regelverket skulle alltså ha rundats.

Hur ser regeringen på detta, och vad sas på senaste mötet med anledning av detta? Finns det risk för att detta agerande och den kritik som finns från flera medlemsstater undergräver enigheten inom unionen, sår split eller undergräver legitimiteten för fattade beslut?

Fru talman! Denna fråga var inte uppe på Europeiska rådet. Men som Malin Björk understryker är det viktigt att om det bedöms vara en skattefråga ska enhällighet gälla. Att beslut fattas på rätt grund är också något som regeringen under de senaste åren verkligen stått upp för. Ibland är det inte självklart var ett beslut ska fattas, och då ska man givetvis vara restriktiv i sin tolkning.

Med detta sagt är det dock fullt rimligt att i detta exceptionella läge med en elmarknad som inte är gjord för denna situation se till att en del av bolagens övervinster kan återföras till konsumenterna, vilket också gjort att vi har kunnat acceptera en sådan lösning.

Fru talman! Jag tackar statsministern för svaret.

Nu kommer en fråga som möjligtvis ska besvaras av nästa regering, men jag ställer den ändå. Med anledning av solidaritetsbidraget, hur kan man på nationell nivå implementera och effektuera detta beslut på ett bra sätt? Skulle det också kunna innebära ett riktat stöd till energieffektiviserande åtgärder?

Fru talman! Det där blir en fråga för nästa regering, men tjänstemännen i Regeringskansliet arbetar givetvis redan nu med att förbereda detta. Det är ju mycket teknik i dessa frågor, och det handlar om att se hur detta på bästa sätt kan implementeras i Sverige och hur man kan använda resurserna. Frågan gäller också om alla pengar ska stanna i det land där elen produceras eller om det också ska komma länder till godo där el konsumeras men inte produceras i lika hög grad. Här finns alltså en hel del som kommer att behöva redas ut de närmaste veckorna.

Fru talman! Låt mig först tacka för återrapporten om Rysslands krig mot Ukraina, effekterna på Europa och den rådande situationen.

Jag skulle dock vilja lyfta upp situationen i Iran, som trots att den inte fanns med på den officiella dagordningen bekymrar oss alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Mahsa Jina Amini, 22 år, Hadis Najafi, 20 år, och Hananeh Kia, 23 år, är bara några av de personer som har berövats livet. Vi vet i dag inte hur många som har dödats eftersom den islamistiska förtryckarregimen stänger ned internet för att världen inte ska få se när säkerhetsstyrkor skjuter mot demonstranterna.

Listan på systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter kan göras lång. Kvinnor tvingas bära slöja, dissidenter fängslas utan rättegång, minoriteter förföljs och avfällighet från islam bestraffas med hängning.

Regimen utgör inte bara ett hot mot sin egen befolkning, som tvingats leva under ett skräckvälde i 43 år, utan har även starkt bidragit till kriget i Jemen och en destruktiv kraft i Mellanöstern. Regimen utövar också spionage här i Sverige, inte bara mot oss som land utan även specifikt mot svenska exiliranier.

Europaparlamentet antog i dagarna en resolution som i starka ordalag fördömer regimen och kräver en oberoende utredning och att ansvariga ställs inför rätta.

Med anledning av det vill jag fråga statsministern: Diskuterades situationen i Iran ändå av stats- och regeringscheferna mellan programpunkterna i Prag?

Fru talman! Det var självfallet en av de saker som diskuterades i marginalen, som man brukar säga, under fikapauser och även under middagen. Den svenska regeringen har i de kontakter som vi haft med den iranska regimen varit tydliga med vår syn på mänskliga rättigheter, religionsfrihet och kvinnors rättigheter, så sent som när utrikesministern träffade Irans utrikesminister i New York.

Fru talman! Jag tackar för svaret!

Om jag får utveckla detta vill jag fråga: Anser statsministern att vi borde göra mer från svensk sida för att se till att frågan kommer upp officiellt på dagordningen? Jag tror inte att det finns någon som ifrågasätter vårt svenska ställningstagande i denna fråga, men ett gemensamt ställningstagande från EU skulle kanske kunna påverka ännu mer genom ett tydligt fördömande som kan leda till vidare åtgärder.

Fru talman! Jag bedömer i det här läget att detta kommer att vara en fråga för nästa regering. Där har Magnus Berntsson goda möjligheter att ha inflytande över vilka initiativ som tas i den regeringen. Jag utgår ifrån att man just nu jobbar mycket hårt för att säkerställa att vi så snart som möjligt har en ny regering på plats, för detta vore bra för landet.

Fru talman! Tack, statsministern, för återrapporteringen!

En av de punkter som var med på dagordningen för mötet handlade om energi. Det handlar om hur vi kan garantera leveranser och priser som gör att konsumenterna har råd och att ingen ska behöva frysa i vinter. En fråga som jag och alla gröna i EU ställer sig är: Hur påverkar denna krishantering klimatpolitiken? Jag undrar om statsministern skulle kunna utveckla hur krisåtgärder inte designas så att de omöjliggör EU:s gemensamma och beslutade klimatmål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Miljöpartiets ingång i detta är att vi måste kunna hantera kriserna parallellt genom att spara och effektivisera men även genom att satsa på ett resilient och förnybart energisystem.

Fru talman! Rebecka Le Moine tar upp en oerhört central fråga. Vi måste använda krisen för att skynda på klimatomställningen. Denna kris visar att vårt beroende av fossila bränslen inte bara är dåligt för klimatet och för kommande generationer och oansvarigt gentemot våra barn utan också en säkerhetspolitisk fråga. Det finns alltså ytterligare en dimension av hur viktigt det är att bli kvitt det fossilberoende som vi har.

Det handlar inte bara om den ryska gasen. Det handlar också om gas och olja som kommer från andra länder som vi inte vill hamna i en utpressningssituation gentemot. Därför finns all anledning i världen att minska vårt beroende.

Det handlar i den akuta situation som vi är i nu inte bara om att titta på hur vi kan få in fossila bränslen från alla källor, även om detta också kommer att vara viktigt, utan också om att vi verkligen måste ta detta tillfälle i akt att försöka spara el. Varje sparad kilowattimme är lika mycket värd som en kilowattimme som kan importeras från annat håll. Det är något som ofta är kostnadseffektivt i lägen som detta, så det kommer att vara en viktig del.

Det handlar också om att snabba på den klimatomställning som går att göra, och det som är bra där är att det finns pengar i återhämtningsfonden. Ett av de områden man kan satsa på med dessa resurser är just att snabba på klimatomställningen. Detta är positivt.

Jag förväntar mig naturligtvis att den nya svenska regeringen nu stöder svenska hushåll och företag för att snabbt kunna ställa om från fossilberoende och för att kunna minska deras elförbrukning.

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret och engagemanget! Vi är helt eniga i det.

Statsministern har nämnt och understrukit att vi måste minska vårt fossilberoende. Samtidigt lyfter vi fram fossilgasen, som omnämns som naturgas men som de facto är fossil. Jag undrar och är nyfiken på hur diskussionerna gick om hur vi ska kunna ersätta en så stor mängd som möjligt av fossilgasen med andra energislag, till exempel biogas, samtidigt som vi kan minska vårt behov av fossilgas.

Jag vill tacka statsministern och även tacka för insatsen.

Fru talman! Olika länder har lite olika ingångar i detta, men det finns nu en ökad insikt i hela Europa om att vi måste bryta fossilberoendet. Det är väldigt välkommet.

Jämfört med den svenska diskussionen finns en väldigt positiv syn på potentialen hos vindkraft. Det finns storartade planer i många länder på att kraftfullt bygga ut vindkraften, inte minst i länder som har kust där man kan bygga ut den havsbaserade vindkraften, som kan ge mycket energi. Det handlar också om vindkraft på land, trots att många länder är betydligt mer tätbefolkade än vad Sverige är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Sedan finns det flera länder som planerar att bygga ny kärnkraft men som ser att det kommer att ta lång tid. Man vet också att det inte ger den billigaste elen, men flera länder bedömer ändå att det kommer att vara nödvändigt.

Fru talman och statsminister Andersson! Situationen med kriget mot Ukraina är mycket allvarlig, och det är en orolig tid för Europa. Ryssland bär fullständigt ansvar för detta krig som de har påbörjat och konsekvent eskalerar genom ytterligare aggressioner och bomber mot oskyldiga och barn, vars blodiga skolböcker ligger kvar i sönderbombade parker.

Fru talman! Det går heller inte att nog betona hur varje beslut från Europas ledare och varje agerande till följd av händelseförloppet får stora konsekvenser. Rätt beslut om detta krig räddar ukrainska människors liv.

Den fråga jag skulle vilja ställa till statsministern är: Vilken beredskap ser statsministern att Sverige och Europa har för att hantera ytterligare rysk eskalering av detta krig?

Fru talman! Min bedömning är att det finns en beredskap för att detta kan bli värre innan det blir bättre.

De senaste illegala annekteringarna från den ryska sidan, som har eskalerat situationen, har ökat enigheten mellan EU-länderna och också insikten om att vi måste hålla ihop. Vi kan inte låta Ryssland vinna detta krig. Om detta finns en stark övertygelse.

Med detta sagt är det viktigt att man är beredd att omsätta detta i praktiken. Därför välkomnar jag det åttonde sanktionspaket som man nu har kommit överens om. Här är det viktigt att det finns beredskap för ytterligare sanktioner men också att vi säkerställer en fullvärdig implementering av de sanktionspaket som vi redan har beslutat om.

Därutöver behöver Ukraina få fortsatt stöd. Det handlar om rent militärt stöd, där vi från svensk sida har ett uppdrag till Försvarsmakten att göra en djuplodande genomlysning av vilken försvarsmateriel som vi kan avvara. Bedömningen är att vi kommer att behöva ha en långsiktig plan för detta. Här förs diskussioner mellan en del länder om hur man på ett mer strukturerat sätt kan arbeta för att stötta Ukraina militärt.

Utöver detta handlar det om ett rent finansiellt stöd som Ukraina kommer att behöva, för deras intäkter står inte i paritet med de utgifter som krävs under ett krig. Där kommer Europa att behöva skala upp det finansiella stödet till Ukraina, och det kommer att vara en av de viktiga uppgifterna för en ny regering att säkerställa fortsatt både militärt och finansiellt stöd till Ukraina.

Fru talman! Tack för det svaret, statsminister Andersson!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Självfallet är det viktigt att Försvarsmakten gör ett ordentligt arbete och att Sverige har en långsiktig plan för det stöd som vi erbjuder. Men samtidigt är det från vårt håll viktigt att betona att detta extraordinära läge kräver ett skyndsamt agerande. Den svenska byråkratin samt den ordning och reda som vi så gärna värnar får inte bli till ett tacksamt verktyg för Putin att utnyttja.

Vi i Liberalerna ser positivt på den utveckling som har skett av det europeiska samarbetet till följd av detta läge. Vårt parti har länge påpekat vikten av ett fördjupat europeiskt samarbete. Det är för oss fruktansvärt att det är först i detta läge som fler har insett vikten av detta.

Goda och fria demokratier behöver hålla ihop och samarbeta i största möjliga utsträckning för att sätta hårt mot hårt när världen ser ut som den gör. Jag hoppas att detta fördjupade samarbete ger fart till Europas demokratier.

Fru talman! Jag håller verkligen med om vikten av att Europas demokratier står enade i detta läge och att vi också kan diskutera det i en krets som är större än Europeiska unionen, alltså också med länder som inte deltar i Europeiska unionen. Det är mycket värdefullt.

Jag delar helt uppfattningen om att det är viktigt med ett skyndsamt agerande. Och jag utgår från att Liberalerna agerar på det sättet nu också i regeringsförhandlingarna, så att vi snart har en ny regering på plats.

Fru talman! Jag tackar statsministern för återrapporten.

Nästa vecka är det som bekant dags för Europeiska rådet igen. Med rådande läge vet vi inte vem som ska representera Sverige på detta toppmöte.

EU:s ledare träffas ofta i dessa tider. Det är ingen slump, för vi behöver dessa möten. Statsministrarna träffas i en historiskt svår tid. Vi har ett krig i vårt absoluta närområde, och vi har en galopperande energikris i dess spår. Samtidigt upplever vi hur den globala upphettningen leder till ofattbara katastrofer som den i Pakistan.

Som Magdalena Andersson själv underströk på samrådet i förra veckan krävs det nu gemensamma lösningar och ett EU som håller ihop. EU behöver stå starkt mot Putin, denna hänsynslösa diktator och krigsherre som inte skyr några medel för att nå sitt mål att utradera nationen Ukraina från världskartan. EU behöver hålla ihop i den akuta energikrisen, och man behöver ta ansvar för klimatet samtidigt som man mildrar de ekonomiska effekterna i nutid för vanligt folk.

Sverige har sedan Rysslands invasion den 24 februari stöttat Ukraina humanitärt, ekonomiskt och militärt. Sveriges röst för att upprätthålla de höga ambitionerna i EU:s gemensamma stöd till Ukraina och en fortsatt hård linje mot Ryssland måste kvarstå.

När nu en ny statsminister ska åka till toppmötet i nästa vecka, vad ser Magdalena Andersson då som den viktigaste uppgiften för att mildra krigets konsekvenser, stå upp mot Ryssland, stå upp för klimatet och se till att EU står starkt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Fru talman! Jag tror att det som är absolut viktigast för en ny regering är att göra helt glasklart att den nya regeringen och hela regeringsunderlaget är lika tydliga i sitt ställningstagande mot Ryssland som denna regering har varit. Det skulle vara viktigt för Europa om man kan ge detta besked. Det tror jag är det absolut viktigaste för en ny statsminister. Men det är naturligtvis också viktigt att man fortsätter att vara tydlig i sitt stöd för Ukraina, inte minst med tanke på de fruktansvärda attackerna som vi har sett i veckan.

Det andra som är viktigt är att man arbetar för att få ned gaspriserna i Europa och därmed också elpriserna här i Sverige och se till att EU kan hålla ihop i detta samarbete.

Det tredje är att fortsätta att påpeka i Europa att det som är det långsiktiga svaret för att slippa vara i händerna på Putin är att skynda på den gröna omställningen och göra oss oberoende av de fossila bränslena och att driva denna fråga stenhårt i EU.

Detta kommer en ny regering att behöva göra eftersom det nu är tydligt att vårt fossilberoende bland annat handlar om klimatomställningen därför att vi har en klimatkris. En ny regering och dess regeringsunderlag måste också vara tydliga med att vi har en klimatkris. Men detta handlar också om säkerhetspolitik numera. Därför behöver vi skynda på den gröna omställningen. Dessutom ser vi att den skapar jobb runt om i Sverige just nu.

Fru talman! Jag tackar statsministern för detta svar. Det är väldigt välkommet, inte minst det hon sa om att knyta samman det säkerhetsläge som vi har med den globala upphettningen och att denna politik hänger ihop på alla sätt.

Jag skulle vilja ta tillfället i akt att fråga statsministern vilka råd du vill ge den nya regeringen inför det kommande ordförandeskapet i EU. Det hade varit önskvärt att ha en regering på plats som man kan prata med om det. Men jag vill höra från din sida vad du ser som Sveriges viktigaste uppgift också när det stora klimatpaketet ligger på bordet.

Sedan vill jag tacka statsministern för det viktiga arbete som hon har bidragit till både i rollen som statsminister och i rollen som finansminister och för att Sverige alltid har varit en väldigt progressiv och pådrivande röst i klimatarbetet i EU.

Fru talman! Jag delar Jytte Gutelands uppfattning att det skulle vara bra att ha en ny regering på plats. Det är någonting som svenska folket hade förväntat sig givet hur det lät före valet.

Men givet läget arbetar naturligtvis jag och min regering med full kraft både för att förbereda vårt ordförandeskap och för att driva svenska intressen i EU i avvaktan på en ny regering.

Jag vet inte om jag ska vara den som ger råd till min efterträdare. Men en sak är tydlig, nämligen att man som statsminister alltid behöver arbeta hårt. Men när Sverige har ordförandeklubban i EU kommer det att krävas ytterligare några arbetstimmar utöver de vanliga långa arbetsdagarna som gäller för en svensk statsminister. Hårt arbete under många timmar är alltså det som kommer att krävas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från mötet i den europeiska politiska gemenskapen den 6 oktober och Europeiska rådets informella möte den 7 oktober

Återrapporteringen var härmed avslutad.